Teknik- och fastighetsförvaltningen Jan Persson
Epost: jan.persson@vasteras.se
Kopia till
Tekniska nämnden
Tjänsteutlåtande - Uppdrag - Framtidens kollektivtrafik - Ta fram en genomförandeplan utifrån delprojektet 2 "Framkomlighet"
Förslag till beslut
1. Åtgärdsplanen godkänns och överlämnas till kommunstyrelsen.
Ärendebeskrivning
Som ett resultat av arbetet i delprojekt framkomlighet har Teknik- och fastighetsförvaltningen fått i uppdrag av kommunstyrelsen att ta fram en genomförandeplan. Uppdraget redovisas i form av framtagen åtgärdsplan.
Åtgärdsplanen tar sin grund i de punkter vilka har framkommit i arbetet inom delprojekt 2 utifrån framtidens kollektivtrafik. Punkterna identifierar framkomlighetsproblem i linjenätet vilka skapar fördröjning i restid för resenärerna. I den femåriga åtgärdsplanen har prioriterade punkter utifrån delprojekt 2 identifierats och förlag på åtgärder redovisas i planen.
Beslutsmotivering
Åtgärdsplanen har arbetats fram utifrån uppdraget och ger underlag för åtgärder som möter målen och visionen i Västerås översiktsplan med utgångspunkt på kollektivtrafik, trafikplanen och projektet ”Framtidens kollektivtrafik”.
Hans Näslund Linnea Viklund
Direktör Enhetschef
Version 1.1
Åtgärdsplan för
Framtidens kollektivtrafik
Delprojekt 2
Teknik och Fastighetsförvaltningen 2019-08-28
2 Strategiskt arbete 4
2.1 Samhällsplanering ... 4
2.2 Restid ... 4
2.2.1 Körtidsmätning ... 4
2.2.2 Restids koefficient ... 5
2.3 Hållplatser ... 5
2.4 Anslutningsvägar till hållplats ... 5
3 Infrastruktur – framkomlighet 6 3.1 Stadslinjer ... 6
3.2 Förortslinjer ... 6
3.3 Vägutformning ... 7
3.4 Busskörfält ... 7
3.5 Cirkulationsplats ... 7
4 Signalprioritering 8 5 Vinterväghållning och vägunderhåll 8 5.1 Vinterväghållning ... 8
5.2 Vägunderhåll ... 8 6 Ekonomisk inriktning objekt år 2020 – 2024 9
1 Inledning
Västerås stad har under en tid arbetat med ett projekt som heter Framtidens kollektivtrafik till- sammans med Kollektivtrafikförvaltningen på Region Västmanland med stöd av bland annat Svealandstrafiken. Syftet med projektet är att ta fram en strategi för att utveckla kollektivtrafi- ken med utblick på år 2050 och därmed kunna möta de utmaningar som en växande stad med- för. Projektet består av fyra delprojekt varav framkomlighet är ett av dessa.
Som ett resultat av arbetet i delprojekt framkomlighet har Teknik och Fastighetsförvaltningen fått i uppdrag av kommunstyrelsen att ta fram en åtgärdsplan.
Åtgärdsplanen tar sin grund i de punkter vilka har framkommit i arbetet inom delprojekt 2 uti- från framtidens kollektivtrafik. Punkterna identifierar framkomlighetsproblem i linjenätet vilka skapar fördröjning i restid för resenärerna. I den femåriga åtgärdsplanen har prioriterade punkter utifrån delprojekt 2 identifierats och redovisas i tabell nedan.
Teknik- och fastighetsförvaltningens gatu- och trafikenhet ansvarar för samordning, genomfö- rande och uppföljning av de aktiviteter som anges i åtgärdsplanen.
Utifrån delprojekt 2 genomför Kollektivtrafikförvaltningen på Region Västmanland ett liknande arbete utifrån de ansvarsområden de har. Det arbetet innefattar till exempel köp av biljetter och visering av färdbevis.
För att kunna möta framtidens behov av kollektivtrafik måste möjligheten till bra infrastruktur finnas på starka stråk. I stråk där förtätning med bebyggelse längs gatorna är av intresse ska särskilda utredningar göras för att säkerställa ett bra samspel mellan bebyggelse och framtidens kollektivtrafik. Särskilt fokus ska läggas på korsningar där anpassning av svängradie kan komma att behöva göras. Vägunderhållet på kollektivtrafikstråken är en viktig del i att skapa en bekväm och attraktiv resa.
Fördelarna med kollektivtrafik gentemot bilresa är många då det är hälsofrämjande och bidrar till mindre trängsel på våra vägar. Det är även bättre ur ett miljöperspektiv i och med att kollek- tivtrafiken körs på fossilfritt bränsle med låga utsläpp. I trafik- och bebyggelseplaneringen ska kollektivtrafiken prioriteras före biltrafiken enligt Trafikplan 2026. Kollektivtrafiken ska där- med ges så bra förutsättningar som möjligt i stadens infrastruktur. Framkomlighet och trygghet är viktiga förutsättningar för en attraktiv kollektivtrafik i Västerås. En attraktiv kollektivtrafik är en viktig förutsättning för ett Västerås som växer.
Kollektivtrafiken bidrar till samhällsutveckling genom att främja mobilitet för flertalet grupper.
De som inte har tillgång till bil eller cykel får genom kollektivtrafiken en möjlighet att resa. En bra kollektivtrafik som är tillgänglighetsanpassad bidrar till ett jämlikt samhälle och en ökad social hållbarhet.
4
2 Strategiskt arbete
I en allt mer växande stad är kollektivtrafiken en viktig del i arbetet med att bibehålla en attrak- tiv stad. Det är fortsatt viktigt att prioritera de hållbara och yteffektiva trafikslagen. Kollektivtra- fikens prioritering i gaturummet är mycket viktig för att den skall upplevas som ett relevant alternativ gentemot bilen. Utifrån omvärdsbevakning så prioriterar allt flera städer bussens roll i transportarbetet och tillskapar bussfiler och olika typer av prioriteringar i korsningar och cirku- lationer. En fortsatt omvärdsbevakning ger Västerås stad möjlighet att få god förutsättning att göra rätt ifrån början. Allt flera är benägna att pendla allt längre vilket innebär att förutsättning- en för en snabb och enkel kollektivtrafik inte bara är gällande inom tätorten utan även för regional pendling
2.1 Samhällsplanering
Kollektivtrafiken påverkas av den fysiska planeringen eftersom den styr förutsättningarna för framkomlighet, genhet och bekvämlighet. Den fysiska planeringen påverkar även resandeun- derlag och möjligheten till enkla och snabba byten mellan olika färdssätt.
Därför bör planarbetet bevakas ur ett kollektivtrafikperspektiv för att säkerställa att kollektivtra- fikens förutsättningar blir så goda som möjligt. Det kan handla om att bevaka väginfrastruktur, bebyggelse utbyggnad eller andra nya målpunkter.
De mål och strategier för planeringen som uttrycks i såväl Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 som i Trafikplan 2026, ska genomsyra såväl den översiktliga planeringen som den fort- satta detaljplaneringen. Inriktningen skall vara en kontinuerlig och lättorienterad kollektivtrafik som binder samman viktiga målpunkter och stråk.
Med kollektivtrafiken som ryggrad i trafiksystemet skapas goda möjligheter till arbetspendling och gynnar ny etablering av bostäder och verksamheter.
2.2 Restid
Resenärens restid är den tid det tar ”från dörr till dörr”. Det innebär att man får räkna in en viss tid utöver körtiden mellan olika destinationer. Som ett nyckeltal räknas halva turtätheten in när restid tas fram för kollektivtrafiken utöver eventuell gångtid till och från hållplats. Till exempel om bussarna körs med 10 minuters mellanrum på en linje så räknar man in 5 min i restiden.
2.2.1 Körtidsmätning
Uppföljning av körtider utgör en viktig del i planeringsunderlaget för de prioriteringar som ska göras i väginfrastrukturen. Underlaget utgör en viktig del i framtagande av nyckeltalet res- tidskoefficient.
Underlag tas ut från biljettsystemet vilket registrerar position av bussen med korta intervall.
Antal resenärer som rest med en tur kan erhållas från samma system utifrån antal påstigande.
2.2.2 Restids koefficient
För att få en bild av kollektivtrafikens relevans i jämförelse med andra trafikslag tas ett nyckel- tal fram utifrån aktuell restid för respektive trafikslag. Vid en jämförelse mellan kollektivtrafik och bil kan en restidskoefficient vara 1.5. Det innebär att kollektivtrafiken tar 50% längre tid att åka än motsvarande resa med bil. Det finns behov av att ta fram mål för restidskoefficienter i Västerås i framtida planer.
2.3 Hållplatser
Hållplatsernas utformning och placering bör ur ett framkomlighetsperspektiv vara så att bussen, på ett snabbt och enkelt sätt kan angöra och återinträda i trafiken i enlighet med arbetet kring SmartKoll och Kollektivtrafikförvaltingens beslutade riktlinjer för utformning av busshållplatser och infrastruktur för busstrafik.
Plattformen på hållplatsen bör vara upphöjd så att resenärerna enkelt och snabbt kan stiga in i bussen. Detta inte minst för att skapa en tillgänglig kollektivtrafik för personer med funktions- nedsättning.
Utformning och belysning på hållplatsen ska även vara så att bussföraren på ett tidigt stadium kan se om det står någon resenär som vill åka med. Detta för att minska onödiga stopp på håll- platser utan påstigande resenär samt för att skapa en trygg plats att vänta på för resenären.
2.4 Anslutningsvägar till hållplats
En viktig aspekt för att få fler att välja kollektivtrafiken är att det är enkelt att ta sig till och från hållplatserna. Gång- och cykelvägar kan ses som en naturlig sträckning från kollektivtrafik till målpunkten. Vägen till och från en hållplats skall upplevas som trygg varvid denna aspekt bör utvärderas vid anläggning av ny anslutningsväg, passage över väg eller vid inventering av be- fintliga vägar.
Vinterväghållning är prioriterad på sträckor där kommunen är väghållare.
6
3 Infrastruktur – framkomlighet
En bra infrastruktur har en avgörande betydelse för en ökad andel kollektivtrafikresenärer. Åt- gärder som att sänka hastigheten för biltrafiken påverkar restid med kollektivtrafik negativt i förhållande till bilen då hastigheten för tung trafik är lägre än bilens över ett farthinder. Det är viktigt att vald åtgärd utformas så att påverkan på kollektivtrafiken minimeras men att en god trafiksäkerhet för de oskyddade trafikanterna uppnås.
Med en förbättrad infrastruktur för kollektivtrafiken påverkas driftkostnader positivt och kan bidra till en kostnadseffektiv utbyggnad av kollektivtrafiken för att kunna möte framtidens be- hov.
3.1 Stadslinjer
Utifrån kollektivtrafikperspektivet bör farthinder endast planeras i undantagsfall där linje 1-7 har sin linjesträckning. Utformningen är avgörande för att ge kollektivtrafiken förutsättning att vara ett relevant alternativ till bilen. Platågupp bör undvikas på dessa kollektivtrafikstråk samt även ”genomgående cykelbana” eller upphöjd cykelöverfart.
I Västerås finns det endast ett mindre antal korsningspunkter där linje 1-7 och huvudcykelstråk möts. Vid dessa punkter är det viktigt att inte ensidigt prioritera det ena trafikslaget utan titta på effekten av prioriteringen för att få till en så snabb och bekväm resa som möjligt för flest antal resenärer.
Avsmalningar i syfte att skapa lägre hastighet bör utformas så att rak körväg för kollektivtrafi- ken uppnås. Sidoordnad parkering innebär att vägbredd bör anpassas så att det inte blir ett hin- der för kollektivtrafiken.
Hållplatser utformas så att god tillgänglighet uppnås. Höjden på hållplatsens plattform i förhål- lande till vägbana är i vissa fall avgörande för om personer med funktionsnedsättning kan ut- nyttja kollektivtrafiken. Typ av hållplats bör väljas så att bussen snabbt kan ta sig ut i trafik efter hållplatsstopp. I de fall det är möjlig bör körbanehållplats väljas så att kollektivtrafiken priorite- ras gentemot bilen utifrån ”SmartKoll”.
På sträckor där linje 11-13 trafikerar kan dock farthinder utformade såsom platågupp tillåtas i något högre utsträckning.
3.2 Förortslinjer
Grundläggande för sträckor med förortslinjerna är det samma som för stadslinjerna, dvs. att vägsträckor med kollektivtrafik, även utanför Västerås tätort, har utformning för god framkom- lighet.
Även i förorterna är utformningen av vägsträckor med kollektivtrafik viktig utifrån framkom- lighet. En god framkomlighet på dessa relationer kan bidra till ökat resande och en minskning av bilar i city.
3.3 Vägutformning
Kollektivtrafikens starka stråk bör säkras för utvecklad kollektivtrafik med hög effektivitet och kapacitet i form av BRT (Bus Rapid Transit) och eventuellt spårbunden trafik. Det innebär att vägområdet bör ge förutsättningar för separata körfält för kollektivtrafiken samt att möjligheten till att skapa erforderliga kurvradier bibehålls.
Körbanans bredd är avgörande för hur förutsättningen för kollektivtrafiken blir. En smal väg bidrar till lägre hastighet vilket är att föredra gällande biltrafik i vissa lägen såsom t.ex. villaga- tor. Kollektivtrafiken påverkas negativt om vägbredden inte tillåter möte mellan två bussar med bibehållen hastighet. För kollektivtrafikstråk föredras en vägbredd om 7 m, exklusive plats för sidoparkering, vilken i vissa fall kan accepteras att gå ner till 6.5 m. I stråk som på lång sikt kan bli föremål för spårbunden trafik bör vägbredden inte understiga 7 m. Vägområdet utanför kör- banan bör på dessa sträckor ge möjlighet för den tekniska utrustningen som spårbunden trafik kräver. Svängradier och korsningspunkter bör ges extra uppmärksamhet så att inte bebyggelse och tomtgränser hindrar framtida planer på utbyggnad av kollektivtrafiken.
3.4 Busskörfält
I utredningen påvisade sträckor för busskörfält hanteras i huvudsak i arbetet med andra planer och projekt. För andra sträckor som kan bli aktuella utöver dessa föreslås att möjligheten till införande utreds i samband med ändrad vägutformning eller vid införandet av BRT.
3.5 Cirkulationsplats
Separata bussvägar rakt genom en cirkulation prioriterar kollektivtrafiken och skapar mindre sidorörelser för resenärerna vilket höjer komforten betydligt.
Cirkulationsplats ses i många fall som trafiksäkerhetshöjande åtgärd med god framkomlighet om flödena i korsningspunkten är likvärdiga. För kollektivtrafikens del så är storleken och ut- formningen avgörande för om den kan bidra till ökad framkomlighet i relation till signalpriorite- ring. En cirkulation i ett prioriterat busstråk bör utformas så att bussen får en gynnsam färdväg och kan komma in i cirkulationen utan fördröjning.
8
4 Signalprioritering
Västerås har tidigare haft signalprioritering för kollektivtrafiken.
Signalprioriteringen används inte i dagsläget då kommunikationsutrustningen i bussarna har bytts ut vilket gjorde att tekniken inte fungerar längre.
Signalerna i stråken för stadslinjerna är projekterade och programmerade för signalprioritering av kollektivtrafiken. Nuvarande funktionalitet innehåller lösning för förlängning av signaltid.
Det innebär att utredning kring signalprioriteringssystem skyndsamt bör göras för att se över funktionaliteten och få igång prioritering i trafiksignalerna igen.
Signalprioritering är en av de enskilt effektivaste åtgärderna för att skapa kortare körtider för kollektivtrafiken.
Utifrån åtgärdens effektivitet bör systemet ses över och åter igen driftsättas.
Tillkommande korsningar vilka skulle ge effekt bör identifieras och utrustas med signalpriorite- ring.
Ett projekt med avseende att återinföra signalprioritering bör initieras under 2019 innehållande utredning om tekniska lösningar och aktualiserande av befintliga signalplaner. Inriktning bör vara att framtidssäkra gränssnitt mellan ingående systemdelar.
Målbild för implementering av signalprioritering i befintliga signalanordningar är att det påbör- jas 2020 och klart 2021. För komplettering med nya signalkorsningar för signalprioritering är målbilden 2024.
5 Vinterväghållning och vägunderhåll
5.1 Vinterväghållning
Västerås stad har tidiga insatsnivåer på bussgator vilket är viktigt utifrån kollektivtrafikens framkomlighet och kontinuitet utifrån tidtabell. En viktig faktor för att möjliggöra ett ökat re- sande i kollektivtrafiken.
Markvärme kan med fördel utnyttjas på vissa busshållplatser för ökad trygghet och tillgänglig- het för resenärerna. Snöröjning och sandning behöver därmed inte göras på dessa hållplatser. I de fall man värmer körbanan förbättras framkomlighet och säkerhet (torr och jämn yta). Tjäl- skador elimineras.
5.2 Vägunderhåll
En god standard på vägnätet, viket används av kollektivtrafiken, bidrar till minskad restid och bekvämare resa för resenärerna. Spårbildning, sättningar och ”pott hål” försämrar komforten samt bidrar till längre restider.
6 Ekonomisk inriktning objekt år 2020 – 2024
Åtgärdsplan (tkr)*
Inriktning Utfall
Ordinarie budget årliga INVESTERINGAR – Kollektivtrafik 1 000 Uppgradering av hållplatser utifrån tillgänglighet och funktion samt återställ‐
ning efter indragen hållplats
750
Övriga infrastrukturåtgärder 250
(Strategisk budget) INVESTERING – Kollektivtrafik
INVESTERINGAR – Delprojet 2 Framtidens kollektivtrafik**
Objekt år 2020 2 000
Signalprioritering, utredning teknisk lösning och signalplaner 1 000
Projektering kommande åtgärder 1 000
Objekt år 2021 10 200
Malmbergsgatan Mellan Rondell Korsängsmotet och Runebergsgatan bredd‐
ning av gatan genom införande av Bussfil (35 + 36)
1 000 Bytespunkt Stora gatan – Vasagatan Utredning kollektivtrafikförutsättningar,
reglering, hållplatslägen (20)
200 Signalprioritering Implementering befintliga anläggningar och centralsystem
(6,8,9,10,11,12,13,14,24,26,27,31,40,41,46,47,48,50,57,58)
2 000
Hammarbyrampen – Köpingsvägen påfartsramp (16) 800
Skällbygatan – Järnbruksgatan omformad innerkurva i korsning (19) 500 Kontraktsvägen – Lundaleden omformad innerkurva i korsning samt påfarts‐
ramp (33)
700 Välljärnsgatan – Lisjögatan omformad innerkurva i korsning(60) 500 Erikslund, Krankroksgatan och Hallsta gårdsgata, svängfält samt minska anta‐
let in‐/utfarter (63)
2 000
Projektering kommande åtgärder 2 500
Objekt år 2022 15 800
Viksängsgatan – Österleden – Väderleksgatan, flytt eller borttagning av pas‐
sage inkl. vägkudde (21)
800
Kungshögsgatan bredda Bjurhovdagatan till 2+2 (64) 3 000
Åshagen bredda Norrleden till 2 filer österut från hpl (65) 10 000
Projektering kommande åtgärder år 2023 och 2024 2 000
Objekt år 2023 10 000
Bjurhovdamotet Kollektivtrafikfält genom rondell så att bussen får företräde och en rak körväg genom rondellen vilket förkortar restiden och ökar konfor‐
ten för resenärerna. (61)
3 000
Signalprioritering Implementering nya signalanläggningar (15,38,42,44,53,59
7 000
Bilder på åtgärder 16
19
60
35 + 36
62 Pilgatsbron
61 Bjurhovdamotet
65
