S O L L E N T U N A K O M M U N Revisorerna
2015-03-17
020
Kommunfullmäktige i Sollentuna kommun
Revisionsberättelse för år 2014
Vi har granskat styrelsens och nämndernas verksamhet. Granskningen har även omfattat den verksamhet som bedrivits av den Gemensamma nämnden för familjerättsliga frågor i Sigtuna, Sollentuna och Upplands Väsby kommuner. Genom utsedda lekmannarevisorer har även verksamheten i kommunens helägda bolag granskats.
Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente. Granskningen har haft den omfattning och inriktning samt givit de resultat som redovisas i bilagan, Revisorernas redogörelse för 2014 och övriga till berättelsen bifogade bilagor.
Vår bedömning är att årsredovisningens resultat och ställning i allt väsentligt är rättvisande och att den är upprättad enligt lagstiftningens krav, normering och i övrigt god redovisnings- sed.
Enligt kommunallagen 9 kap 9 § skall revisorerna bedöma om resultatet enligt årsredovis- ningen är förenligt med de mål som Kommunfullmäktige fastställt i syfte att skapa en god ekonomisk hushållning.
Vår bedömning är att de finansiella mål som Kommunfullmäktige beslutat har uppnåtts.
Vi bedömer, utifrån återrapporteringen av nämndernas åtaganden, att verksamhetsmålens upp- fyllelse förefaller vara god. Vi har noterat förbättringar i målstyrningsmodellen, jämfört med föregående år. Vi anser dock att analysen av måluppfyllelsen beträffande verksamheten, i många fall kan utvecklas, i syfte att tydliggöra bedömningen av åtagandet samt i vilken ut- sträckning vidtagna åtgärder givit önskad effekt.
Vi har också, med tillfredsställelse, noterat att såväl budgetfölj samheten som prognossäker- heten förbättrats jämfört med tidigare år.
Vi tillstyrker:
att ansvarsfrihet beviljas kommunstyrelsen och övriga nämnder samt de enskilda förtroende- valda i dessa organ.
att kommunens årsredovisning godkänns. Den är upprättad i enlighet med den kommunala redovisningslagen och enligt god redovisningssed.
Bilagor
Till revisionsberättelsen bifogas:
Revisorernas redogörelse för 2014, bilaga nr 1.
De sakkunnigas rapporter i olika granskningsinsatser, bilaga nr 2-12.
Lekmannarevisionsprojekt, bilaga 14a-c.
Granskningsrapporter från lekmannarevisorema och revisionsberättelser i :
• AB Sollentunahem, bilaga nr 15a.
• Sollentuna Energi AB och Sollentuna Energi Handel AB, bilaga nr 15b.
• AB SOLOM, bilaga nr 15c.
Sollentuna kommun
Revisorerna 2015-03-17
Kommunfullmäktige i Sollentuna kommun
Revisorernas redogörelse för 2014
Vi har utfört vår granskning enligt kommunallagen, fastställt revisionsreglemente samt god revisionssed.
Revisorerna som är sju till antalet har haft ett tiotal sammanträden under året.
Kommunens revisorer är; Rolf Hagstedt (ordförande), Hans Redtzer (vice ordfö- rande), Pia Franzén, Kerstin Myrehed, Curt Berglund, Ove Nilsson och Nils-Åke Borgström. Revisorerna biträds av sakkunniga från PwC.
Revisorernas uppdrag enligt kommunallagen är att årligen, i den omfattning som följer av god revisionssed granska all verksamhet som bedrivs inom nämnderna. I uppdraget ingår också att som lekmannarevisorer, på samma sätt som gäller för den kommunala förvaltningen, granska den verksamhet som bedrivs i de företag som ägs av kommunen. Revisorerna ska pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvi- sande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig.
De samlade revisionsinsatserna består av såväl verksamhetsrevision som redovis- ningsrevision. Verksamhetsrevision syftar till att bedöma om nämndernas verksam- het är ändamålsenlig och om den sköts på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt. Den interna kontrollen bedöms genom såväl verksamhets- som redovisningsrevisionsin- satser. Bedömningen av om räkenskaperna är rättvisande sker inom ramen för re- dovisningsrevisionen.
Nedan lämnas en redogörelse för de granskningar samt övriga aktiviteter som ge- nomförts under året.
Granskning av Årsredovisning 2014
Vi bedömer att årsredovisningen huvudsakligen redogör för utfallet av verksamhet- en, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen.
1
Kommunen lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans (KL 8:5 a-b).
Vi bedömer den finansiella måluppfyllelsen som mycket god. I årsredovisningen görs en överskådlig avstämning mot kommunens finansiella mål som fastställts i budget 2014. Avstämningen visar att samtliga tre finansiella mål samt balanskravet har uppnåtts.
Vi bedömer verksamhetsmålens uppfyllelse som god. I sammanfattningen till årsre- dovisningen görs en övergripande summering av måluppfyllelsen. Knappt 90 % av åtagandena på nämndnivå anges vara uppfyllda och bedömningen av kommunens nuläge utifrån beskrivningen av de långsiktiga kommunövergripande målen uppges indikera att kommunen " i hög grad arbetar i linje med beskrivningarna till målen".
Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt är upprättad enligt lag, normer och i övrigt god redovisningssed och att räkenskaperna är rättvisande. Vi kan dock inte uttala oss om substansen i anläggningsredovisningen på grund av bristande rapporter och övrigt underlag. Vi bedömer dock att de eventuella fel som härrör sig från an- läggningsredovisningen samt att kommunen inte har anpassat sig till kravet på kom- ponentavskrivning inte är materiellt. Vi förutsätter att bristerna åtgärdas och att till- lämpning av komponentavskrivning påbörjas under 2015
Översiktlig granskning av delårsbokslut 2014-08-31
Syftet med den översiktliga granskningen var att ge revisorerna underlag för att kunna bedöma om delårsrapporten är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed samt om resultatet är förenligt med de mål som Kommunfull- mäktige beslutat. Vår bedömning lämnades till Kommunfullmäktige i samband med att delårsrapporten behandlades.
Resultatet för perioden var positivt med 139 mnkr exklusive realisationsvinster.
Prognosen för helåret pekade mot ett resultat på 47 mnkr exklusive realisations- vinster. Bedömningen i delårsrapporten var att balanskravet skulle komma att upp- fyllas.
Revisorerna bedömde att:
Det hade inte framkommit några omständigheter som tydde på att kommunens delårsrapport var upprättad i strid med lagens krav och god redovisningssed i övrigt.
Det prognostiserade resultatet var delvis förenligt med de finansiella må- len som fullmäktige beslutat i budget 2014. Detta eftersom två av tre f i - nansiella mål bedömdes bli uppnådda. Den översiktiiga granskningen vi- sade på att kommunallagens balanskrav uppfylldes.
Den översiktliga granskningen hade inte visat något som tydde på att måluppfyllelsen avseende verksamheten skulle vara oförenlig med de av fullmäktige fastställda målen i budget 2014. Dock fanns avvikelser i nämndernas arbete med och rapportering av åtaganden. Detta innebar att vi inte kunde uttala oss om måluppfyllelsen för huruvida kommunfull- mäktiges fastställda mål bedömdes bli infriade vid årets slut eller inte.
Granskning av nämndernas ansvarsutövande, 2014
Enligt kommunallagen ska revisorerna granska all verksamhet årligen. Avsikten är att bedöma om styrelser, nämnder och fullmäktigeberedningar fullgjort sin uppgift.
Revisorerna ska bedöma "om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen är tillräcklig."
Syftet med den övergripande granskningen av ansvarsutövandet var att besvara föl- jande revisionsfråga:
Har verksamheten som bedrivs inom styrelser och nämnder skötts på ett ända- målsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt?
Granskningen bygger på en genomgång av respektive nämnds verksamhetsberät- telse och protokoll för 2014 och de uppdrag som fullmäktige riktat till nämnderna.
Granskningens resultat har inte sakgranskats utan utgör revisorernas interna material och som en utgångspunkt för diskussion om och bedömning av ansvarsutö- vandet.
Vår bedömning är att samtliga styrelser/nämnder, utifrån denna granskning, har fullgjort sitt ansvar i enlighet med uppdraget från fullmäktige.
Granskning av ersättningar och arvoden till förtroende- valda
Granskningens syfte var art besvara följande revisionsfråga:
Är kommunstyrelsen och nämndernas interna kontroll avseende hanteringen av ersättningar och arvoden till förtroendevalda tillräcklig?
Vår sammanfattande bedömning utifrån granskningen var att kommunstyrelsens interna kontroll för att säkerställa korrekt utbetalning av arvoden och ersättningar till förtroendevalda inte i alla delar var tillräcklig. Följande låg till grund för vår be- dömning:
• Kommunfullmäktige har fastställt bestämmelser för ersättning till förtroen- devalda som utifrån vår granskning tillämpas och efterlevs i kommunen.
• Vi har inte identifierat några nyckelkontroller som säkerställer korrekta ut- betalningar av ersättningar och arvoden. Det finns en generell kontroll inom den administrativa avdelningen.
• Verifiering har skett av närvarorapportering, årsarvoden, ersättning vid för- lorad arbetsinkomst samt övriga ersättningar. Vi har noterat några mindre felaktigheter gällande närvarorapportering. Vi har också noterat två felaktig- heter gällande ersättning för förlorad arbetsinkomst.
• Verifiering har också skett av att attesterad ersättning skett av behörig per- son. Vi kan konstatera att hälften av stickproven inte går att verifiera. Detta beror på att attestlistor med namnteckningsprov inte har kunnat erhållas från varje nämnd. Blankett/ansökan för ersättning anger inte namn på atte-
stant, det finns endast en underskrift. Vi anser att namn på blankett/ansökan bör finnas för att kunna verifiera att rätt person har attesterat ersättningar- na. Vi kan dock konstatera att samtliga stickprov är attesterade.
Kommunstyrelsen har lämnat svar till revisorerna med anledning av granslaiingen.
Granskning av intern kontroll avseende tilldelning och uppföljning av behörigheter i ekonomisystemet
Granskningens syfte var att besvara följande revisionsfråga:
Är den interna kontrollen tillräcklig när det gäller tilldelning och uppföljning av tilldelade behörigheter i ekonomisystemet?
Vår sammanfattande bedömning utifrån resultatet av granskningen var att den in- terna kontrollen avseende tilldelning och uppföljning av behörigheter i ekonomisy- stemet inte var tillräcklig. Följande bedömningar av granskningens kontrollmål låg till grund för vår sammanfattande bedömning och svaret på revisionsfrågan:
• Det finns en aktuell attesträttsförteckning avseende attest av ekonomiska transaktioner. Delvis uppfyllt.
• Det finns fungerande rutiner för tilldelning och uppföljning av behörigheter i IT-system. Rutinerna omfattar såväl attestbehörighet som behörighetsnivå i IT-system. Rutinen är dokumenterad. Ej uppfyllt.
• Det finns fungerande rutiner för kontroll av att registrerade behörigheter är korrekta utifrån delegationsordning samt av förändringar under året (exem- pelvis medarbetare som slutar, är lediga eller tillfälliga förändringar av behö- righet). Delvis uppfyllt.
• Användarnas behörighetsnivå i IT-system är ändamålsenlig utifrån ansvar och befogenheter. Kontrollmålet kunde inte bedömas eftersom det framkom att behörighetsnivåer i systemet är fler än vad som framgår av be- hörighetsblankett
Kommunstyrelsen har lämnat svar till revisorerna med anledning av granskningen.
Granskning av samverkan mellan kommun och landsting vid in- och utskrivning inom den slutna hälso- och sjuk- vården - uppföljning av tidigare genomförd granskning.
Granskningens syfte var att besvara följande revisionsfråga:
Vilka åtgärder har Vård- och omsorgsnämnden vidtagit efter den tidigare genom- förda granskningen?
Utöver uppföljningen bestämdes att granskningen även skulle belysa följande områ- den:
i . Överlämningsprocessen i samband med utskrivning.
2. Kommunens beredskap och flexibilitet och tillgång på korttidsplatser för till- fällig vård eller för avlastning.
I uppföljningen framkom att de tidigare konstaterade bristerna kvarstod när det gäl- ler följande:
• Primärvårdens övertagande av det fortsatta medicinska ansvaret samt pri- märvårdens medverkan i samband med vårdplaneringarna.
• Tillgodoseendet av medicintekniska hjälpmedel i samband med den enskil- des återgång till sitt eget boende i samband med utskrivningen från sjukhus.
I uppföljningen framfördes att det finns ett fortsatt utvecklingsbehov:
• Den regionala överenskommelsen och samverkansavtalet behöver bli före- mål för en lokal nedbrytning eller konkretisering av nämnden.
• Det kan även vara lämpligt att lokala rutiner och riktlinjer för vårdplane- rings-processen utvecklas. Framför allt för säkerställande av den enskildes fortsatta omvårdnadsbehov och de insatser som genomförs med stöd av SoL Beträffande de övriga frågeställningarna som skulle belysas gjorde vi följande be- dömningar:
• Det lokala regelverket, innehållande rutiner, riktlinjer och metodstöd, för vårdplaneringsprocessen är idag otillräckligt utvecklat inom förvaltningen.
Tydligast framkommer detta då det gäller de fortsatta insatserna till enskilda som efter en sjukhusvistelse återgår till sitt egna boende och där insatser från såväl kommunen som primärvården behöver genomföras.
• De rutiner och riktlinjer som är fastställda och som närmast gäller de sär- skilda boendeformerna och säkerställande av ansvar för insatser enligt Hälso- och sjukvårdslagen bedöms som tillräckliga. Dessa rutiner och riktlin- jer är dessutom föremål för en strukturerad och regelbunden uppföljning.
Bland annat i den Patientsäkerhetsberättelse som nämnden årligen lämnar.
• Då vårdplaneringsprocessen mera som regel sker under stark tidspress, samt att de enskilda som berörs i flertalet fall befinner sig i en mycket utsatt situ- ation, finns det risk för att den enskildes möjlighet till delaktighet och med- verkan i utformningen av den fortsatta vården inte blir tillräckligt beaktad el- ler tillgodosedd.
Kommunens beredskap och flexibilitet och tillgång på korttidsplatser för tillfällig vård eller för avlastning.
• Kommunen har ett stort antal platser vid korttidsboenden.
• Både platsernas volym och flexibilitet bedöms som tillräckliga respektive till- fredsställande. Volymmässigt överstiger antalet platser i kommunen vad som finns i andra jämförbra kommuner.
• Den aktuella kösituationen är inom förvaltningen föremål för en närmare analys för att bedöma om situationen är tillfällig eller om det finns en trend om ett ökande behov.
Vård- och omsorgsnämnden har lämnat svar till revisorerna med anledning av granskningen.
Granskning — elektroniska arkiv
Syftet med granskningen var att bedöma om det långsiktiga bevarandet av arkivet beaktas i kommunens utvecldingsarbete mot bakgrund av den snabba teknikutveckl- ingen inom IT-området.
Efter genomförd granskning är vår bedömning att arkivenheten i stora delar har en ändamålsenlig plan som ger förutsättningar för att arkivlagens bestämmelser om arldvbeständighet kommer att uppnås i kommunens kommande e-arkiv. Följade låg till grund för vår bedömning:
• Det finns ingen fastställd strategi gällande e-arkiv. Kommunstyrelsen har dock förutsättningar att skapa en strategi med utgångspunkt i resultaten från de förstudier som genomförts.
• Under förutsättning att förstudiernas resultat beaktas finns det förutsätt- ningar för att strategin blir både tekniskt och ekonomiskt ändamålsenlig.
• Under förutsättning att en strategi skapas och fastställs är vår bedömning att förutsättningar skapats för att den skulle följa arkivlagens regelverk.
Kommunstyrelsen har lämnat svar till revisorerna med anledning av granskningen.
Granskning av styrning och ledning av hemtjänstverk- samheten.
Granskningen syfte har varit att besvara följande revisionsfråga:
Säkerställer vård- och omsorgsnämnden en ändamålsenlig styrning och ledning av hemtjänstverksamheten?
Sammantaget visade granskningen att Vård- och omsorgsnämnden säkerställer en ändamålsenlig styrning och ledning av hemtjänstverksamheten. Följande bedöm- ningar utgjorde underlag för den sammantagna bedömningen och svaret på revis- ionsfrågan:
• Vi bedömde att en struktur fanns för att utifrån fullmäktiges mål få styrked- jan att hålla ihop till verksamhetsnivån. Vi ville dock lyfta fram vikten av att
en tydlig koppling åstadkoms mellan de mål som formuleras och den upp- följning och rapportering som görs så att "den röda tråden" blir synlig. Det fanns riktlinjer, rutiner och tillhörande system för hur styrning, ledning och uppföljning ska fungera i samtliga led från nämnden till utförare. Det fanns en tydlig rollfördelning mellan förtroendevalda och tjänstemän samt en fun- gerande kommunikation mellan de olika nivåerna i organisationen. Det skedde även en strukturerad uppföljning och kontroll av ekonomi och kvali- tet.
• Dokumenterade rutinbeskrivningar fanns för biståndsbedömningsprocessen, vilket är bra. Vi såg det positivt som att beställningarna är enhetligt utfor- made och att samtliga granskade beslut är tidsbestämda. Detta är av stor vikt
6
för rättssäkerheten i handläggningen. Enligt riktlinjerna ska genomförande- planer släckas in, men vid granskning av akter hos myndigheten saknades aktuella genomförandeplaner för 14 av 15 akter. Vi såg en risk med att ge- nomförandeplaner inte samlas in från utförarna, då det kan skicka signaler om att det är ett ej prioriterat område. Beträffande bedömning av om ersätt- ning ska betalas ut eller inte vid tillfälliga avvikelser från beställningen upp- fattade vi att behov fanns att säkerställa att biståndsbedömarna gör samma bedömning..
• Baserat på de intervjuer som genomfördes bedömde vi att det fanns en tydlig rollfördelning mellan den politiska nivån och förvaltningen/verksamheten.
Kommunikationen och samverkansytorna mellan beställaren/myndigheten bedömde vi dock kan utvecklas. Flera av utförarna efterlyste en tätare dialog om verksamhetens innehåll med beställaren.
• Nämndens åtaganden följs upp och bedöms i årsredovisningen och kontoret rapporterar kring olika områden under året. Uppföljning av beviljad tid i förhållande till utförd tid görs regelbundet. Kontakter tas med utförare för förklaringar till oväntade avvikelser. Vår bedömning var att detta fungerade bra och bidrog till en förtroendefull relation mellan beställare och utförare.
Vård och omsorgsnämnden har lämnat svar till revisorerna med anledning av granskningen.
Granskning av styrning och uppföljning av avtal
Granskningens syfte var att besvara följande revisionsfråga:
Är kommunstyrelsen och vård- och omsorgsnämndens interna kontroll tillräck- lig kring styr- ning och uppföljning av ingångna avtal?
Vår sammanfattande bedömning utifrån resultatet av granskningen var att den inter- na kontrollen kring styrning och uppföljning av ingångna avtal i huvudsak är tillräck- lig. Följande bedömningar av granskningens kontrollmål låg till grund för vår sam- manfattande bedömning och svaret på revisionsfrågan:
• Att ansvar och organisation i huvudsak tydliggörs i relevanta styrdokument.
Nämndernas ansvar för uppföljning framgår av kommunens upphandlingspo- licy.
• Att avtalen inom vård- och omsorgsnämnden hade undertecknats korrekt och att det framgick av vid tillfället rådande delegationsordning vem som kan fatta beslut samt teckna avtal.
• Att avtalen inom kommunstyrelsen hade undertecknats korrekt, men att be- fogenheten att teckna avtal inte framgick med önskvärd tydlighet av dele- gationsordningen. Detta har tydliggjorts i en skrivelse daterad 2014-02-19,
§ 2 8 .
• Vi kunde notera att avtalens innehåll skilj de sig åt mellan de granskade av- talen. Detta kan till del förklaras av att avtalen utformats utefter de speci- fika krav som ställs på upphandlingen.
• Granskningen visade att avtalsuppföljning sker i varierande utsträckning.
Uppföljningen gjordes i flera fall inte enligt vad som regleras i avtalet. Vi
bedömde således att avtalsuppföljningen inte genomfördes på ett effektivt och strukturerat sätt.
Vård och omsorgsnämnden och Kommunstyrelsen har lämnat svar till revisorerna med anledning av granskningen.
Granskning av tillförlitlighet i genomförande av val.
Granskningen syfte har varit att besvara följande revisionsfråga:
Säkerställer valnämnden att genomförandet av val sker på ett ändamålsenligt och tillförlitligt sätt?
Vår sammanfattande bedömning är att valnämnden genomfört valet till Riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige på ett i huvudsak ändamålsenligt och tillförlit- ligt sätt.
Vi hade i granskningen inte funnit några avvikelser från föreskriven ordning som skulle kunna bli prövningsbart utifrån vallagens bestämmelser om överklagande av val. Det fanns goda exempel på hög servicegrad gentemot de röstberättigade samt dokumentation av planering och genomförande. Vi noterade dock ett antal förbätt- ringsområden och lämnade följande rekommendationer:
• Det är mycket positivt att nämnden tagit fram en delegationsordning för att avlasta valnämnden och effektivisera valkansliets arbete. Vi rekommenderar dock att delegationsordningen kompletteras med fler rutinmässiga besluts- typer. Rutin för återrapportering av delegationsbeslut måste också säkerstäl- las.
• Valdistriktens storlek måste ses över inför nästkommande val. Trots föränd- ringar i valdistriktens geografiska indelning inför 2014 hade ett valdistrikt drygt 2100 röstberättigade.
• Vår rekommendation är att förvaringsutrymmena ses över när det gäller för- varing av förtidsröster, brevröster och valsedlar. Vi bedömer att detta inte förvarats på ett fullt ut ändamålsenligt sätt.
• Inför kommande val måste valnämnden förlänga öppettiderna för förtids- röstning på valdagen. Enligt då gällande lagstiftning måste en röstningslokal ha öppet samma tider som vallokalerna på valdagen.
• Vi bedömer det som mycket positivt att valnämnden möjliggjort utlämning av röstlängden på valdagens morgon. Detta säkerställer trygg förvaring av röstlängd och kontroll över att samtliga ordförande är i tjänst. Vid årets val kunde röstlängden även hämtas ut på lördagen. Vi rekommenderar att ut- lämning endast genomförs på valdagens morgon.
• Vid utlämning av röstlängd uppmärksammades att trycket i en röstlängd för- skjutits så mycket att det inte kunde avgöras vilken röstande som hade röst- rätt i vilka val. Vi rekommenderar att valkansliet, så fort röstlängderna an- länder, kontrollerar samtliga röstlängder sida för sida.
I granslaiingsrapporten gjordes bedömningen att det är positivt att Valnämnden fastställt principer för rekrytering av röstmottagare och att dessa också bedöms vara ändamålsenliga.
Valnämnden har lämnat svar till revisorerna med anledning av granskningen.
Granskning av målstyrning och målkedjan inom Kultur- och fritidsnämnden
Syftet med granskningen var att besvara följande revisionsfråga:
Är Kultur- och fritidsnämndens målstyrning av sin verksamhet ändamålsenlig ge- nom en tydlig styrkedja från fullmäktige till första linjens chefer?
Efter genomförd granskning gjorde vi den samlade bedömningen att nämnden del- vis har en ändamålsenlig målstyrning av sin verksamhet.
För att uppnå en ändamålsenlig målstyrning behöver mått och indikatorer utvecklas liksom former och innehåll i återrapporteringen till Kommunstyrelse och Kommun- fullmäktige. Den sammanfattande bedömningen baserades på bedömningar avse- ende granskningens kontrollmål, vilka redovisas nedan:
• Vår bedömning var att kommunstyrelsen inför de olika stegen i planerings- och budgetarbetet utfärdat tydliga och informativa direktiv som nämnderna har haft att förhålla sig till. Kultur- och fritidsnämndens verksamhetsplan följer de direktiv som utfärdats.
• Vår bedömning var att de övergripande målen och åtagandena för nämnden kvitteras i god ordning av nämnden genom fastställande av nämndens verk- samhetsplan, samt att mål och åtaganden är tydliga i verksamhetsplanen.
• Nämnden beslutade inte om handlingsplaner eller konkreta aktiviteter för sin verksamhet, utan överlåter detta till förvaltningen. I den granskade nämnden fanns en ordning där aktiviteter och handlingsplaner följs på ord- förandeberedningar innan nämnd. Ett utvecklingsområde som framkom un- der granskningen rörde mått och mätetal kopplat till såväl nämndövergri- pande mål som till nämndens åtaganden.
• Vår bedömning var att handlingsplaner och aktiviteter är väl förankrade i första linjen, och inför 2015 stärktes förankringen genom att enhetschefer och förvaltningsledning mer aktivt utarbetade handlingsplanerna.
• Genom återrapportering per april, delår och årsredovisning får nämnden in- formation från första linjen om hur arbetet går/gått under året med nämn- dens åtaganden. Genom ordförandeberedningar sker en återrapportering även gällande handlingsplaner och aktiviteter.
• I återrapporteringen avseende år 2014 har kultur- och fritidsnämnden inte följt styrreglerna, i och med att nämnden inte i sin delårsrapport lämnade en förklaring till hur förutsättningarna att ldara sina åtaganden såg ut. Jämfört med övriga nämnder saknades utöver färgmarkeringar även skriftliga kom-
mentarer till respektive åtagande. Dessa brister i nämndens delårsrapporte- ring bedömer vi vara en engångsföreteelse hänförliga till ett byte av tjänste- man i en nyckelfunktion vad gäller nämndens uppföljning.
Kultur- och fritidsnämnden har ombetts lämna svar senast den 10 april 2015.
Lekmannarevision
Revisorerna har under 2013 genomfört s.k. lekmannarevision i kommunens bolag.
Lekmannarevisionens inriktning har varit följande:
AB Sollentunahem, Granskning av former för de kommunala bolagens kontakter med kunder, medborgare och andra intressenter
Sollentuna Energi AB, Granskning av former för de kommunala bolagens kontakter med kunder, medborgare och andra intressenter
AB SOLOM, Granskning av bisysslor.
Granskningsrapporter har upprättats för bolagen.
Dialog och kontakter med nämnder och kommunsty- relse m m
• Revisorerna har löpande följt samtliga nämnders verksamhet genom läsning av protokoll och handlingar. Granskning har även omfattat den verksamhet som bedrivits av den Gemensamma nämnden för familjerättsliga frågor i Sig- tuna, Sollentuna och Upplands-Väsby.
• Revisorerna har haft möten med Kommunstyrelsen, Kommunstyrelsens Mil- jöutskott, Miljö- och byggnadsnämnden, Kultur-och fritidsnämnden samt
Rösjöstyrelsen. Därutöver har revisorerna träffat Kommunfullmäktiges pre- sidium två gånger under året.
