SAMLA MOTIV. av Olle Bandh

SAMLA MOTIV

av Olle Bandh

O lle Bandh är född 1949. Arbetar som mellanstadielärare . Sedan 1976 bib- liote karie och vice sekrete rare i Riksföreningen Svenska Motivsamlare SMS. Är dessutom vice ordförande i Varbergs Frimärksklubb .

1986 firade R iksföre ningen Svenska Motivsamlare SMS sitt 25-årsj ubileum . I samband med de tt a har Postmuseum unde r vinte rn 86/87 ano rd nat e n sm akfull utställning under rubriken »Sam la Motiv» . 12 SMS-medlem mar ställde här ut delar av sina samlingar med publiken so m j ury .

E tt av utställningens ändamål var natur ligtvis att ö ka intresset för att samla mo tiv . De nna artikel har samma mål , dvs att få »trad itionella» sam- lare att up ptäcka motivsam landets glädj e . D et betyde r inte att man måste bli en re nlärlig motivfilatelist och uppge sina gamla do mäne r. Istället kan mo tivsam landet bli ett trevligt komplement till tidigare samlingso mråde n .

1.70

+0 .4 0

• Pet

c tr-

ii.tr «t u0 Out MAS

2.10

VA D Ä R EN MOTIVSA MLING ?

Mo tivsamlaren söker frimärken och annat filatelist iskt mate rial med något geme nsamt motiv elle r tema . O m obje kten kommer från Sverige , A rge n- tina elle r Ke nya är av mind re intresse . Motive t är det viktiga .

E n mo tivsamlare kan naturligtvis lägga upp sin samling he lt efter eget huvud . D en internationella filatelisto rganisationen FIP har dock givit ut råd och regle r om hur m an kan utforma sin samling . D essa regler gäller vid bedö md a utställningar . Ä ve n om man inte har plane r på att ställa ut sin sam ling , är de mycket användbara också för nybö rj are .

MOPH I LA 1985HAMBURG DEUTSCHEBUNDESPOST

S0

U nder de se naste åre n har motivsamlingar de lats upp i två typer , tema- tiska och do kume ntariska . 1988 beräkna r man dock att ta i bruk e tt nytt mot ivregleme nte med end ast en typ av motivsam lingar. D et tematiska sam- landet ligger d å so m grund . T ematik inne bär att samlinge n beskriver e n ve rksam het (t ex brand bekämpning) eller e n utveckling (»Medicinens h isto ria») . D et är viktigt att man får system , e n röd tråd , i uppläggninge n . Mycket förenklat kan man säga att sam lingen blir e n be rätte lse .

VA L A V TEMA

Fö r fle rtalet mo tivsam lare är valet av tem a inget problem . Man har ofta någo t specia lintresse utöver filatelin , och vale t blir därför naturligt. Musik- älskare n välj e r »Kompositö rer» eller »Musikinstrument», den idrottsintres- se rade »Ol ympiska Spe l» eller »Skidsport ». Y rket påverkar ocksä ämnesva- le t. Chauffö re n samlar »Moto rfordo n», veterinären »Vete rinärmedicin».

På se nare år har man upptäckt det int ressanta med att samla tidsperiode r.

»R uben s och hans tid » visar inte bara ko nstve rk av den berömde målare n u tan också histo ria , arkite ktur , geografiska upptäckter m m frän ko nstnä- re ns livstid . E tt sådant äm ne kräver dock o mfatt ande förstudier.

Välj er man ett ämne utan att ha specialkunskape r , bö r man studera noga inna n m an gö r någon stö rre satsning på att skaffa material. R iske n är annars sto r att intresset så småningom avtar.

-••••• ·---¥

'

& .,

.. .,

.

• ^w0

£

:

, w

I ^,

?

!io _. ^{$ •}

^{. , , ,}

O MFA TT NINGE N A V TE MA T

I mo tivsamlandets barndom var ämnen som »Sport», »Kon st», »Dj u r» de vanliga . Med det rikliga utbud av material so m idag finns, är sådana sam- lingso m råde n nu alltför sto ra .

M an måste alltså begränsa sitt o mråde . Sportsamlare n kan välj a en e ller ett par id rottsgrenar. Ko nstsamlaren nöj er sig med någo n epo k , typ

»Imp ressio nisterna», elle r kanske e nbart en av de större ko nstnäre rna . D et är bätt re att bö rj a med ett mind re sam lingso mråde och så småningom kan- ske utöka .

R f PU B LI Q U E F R A N C A I S E '\

5 0 0

REPUBLIOUE FRANCAISE

- 4 00

•::-, , J

\

. i. '

h! - F . f

EPHEBE DAGDE o s s

H U R BEA RBETAR JA G SAMLINGEN?

Frimärken , stämplar och övrigt mate rial utgö r i sig ingensam ling.E n för- fatt are till en bo k o m konsthisto ria presenterar inte stilar , ko nstverk och ko nstnärer huller o m buller utan ordnar det he la e fte r något logiskt syste m .

D e tsamm a gäller för motivsamlaren .

Fö r att det ska b li en samling , måste mate rialet o rd nas upp efte r någo n plan . D e nna kan i bö rj an vara enkel. Sam la r man t ex »Längdåkning på skido r» , kan den första plane n bestå av följ ande rubiker :

1. Skidhisto ria 2 . Spå ret 3 . U trustnmng

4 . Skidte knik 5 . T ävlingsd istanse r 6 . Stafett

7. Tävlingar 8. Mo tio nsåkning

Man o rdnar upp sitt mate rial efte r dessa rub riker. D etalj texter skrivs p å varj e blad .

8 9 8 .,___,.

Så sm åningom skaffar m an sig mer mate rial, och då är det dags att gö ra en ny mo ntering. E fterso m samlingen vuxit , kan m an utö ka planen och gö ra de n mer detalj rik . T ex kan rubriken »Skidte kni k» delas upp i unde r- rubrike rna 4a/D iago nalåkning, 4b/Stakning , 4c/Skridskoåkning . Likadant kan m an gö ra med fle ra av de övriga rubrikerna .

U ppd elningen i unde rrub riker får dock inte gå till överdrift. Man måste j u o ckså h a m aterial att visa till varj e rubrik .

»Fäglar» är troligen det vanligaste mo tivsam lingsom rådet i vårt land idag . D e flesta sam lare sätte r då upp sina o bj ekt do kume ntariskt efte r de olika fågelarte rna . Fö r att få in tematik kan man först döpa om samlinge n till

»O rnito logi» och utö ka rubrikerna med t ex : O rnito loger och forskare , Fågelns utvecklingshisto ria , Kroppsbyggnaden , Betee ndet , U ppfödandet av ungar , Fågelskydd , Fågeln i människans tj änst. A ndra exempe l på avsnitt är : Fåglar so m symbole r (fredsduvan , den klo ka ugglan) , Fåglar i vapen (U SA :s vita ö rn , stadsvapen) , Fåge ln i m änniskans ögon ( den tj uvak- t iga skatan , den du mm a gåse n) . H är finns ytterligare spelrum för fantasin .

. . -

. . .

^-·

• • wt ^e

• • .. • '!/:

% _{us :} ^M-# _{us :} usl 3 : usAc

• ••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• • • • n International Philatelic Exhibition

This tribute features wildlife that sharetheCanadian-unitedtatesSborder.

Cetteemission souvenirest cons acre ala faune wantpres

de latrontire entrelesEtats-uniset leCanada.

4-

••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

4ei i t"?v¢}

ITT73 M · '%

e woo } m un @ nt r O» @ accoo

" a 4 o •

: s Al: us &c : us : usilc

• • • •

MONTERING

Fö r landsamlingar finns det j u i hande ln förtryckta album att köpa för dyra pengar. Mo tivsam la re h ar inte denna se rvice , och det ska vi kanske vara glad a för. N u får vi j u tillfälle att mo ntera vår samling efter eget huvud .

T ill e n börj an samlar man sitt m aterial i insticksalbum , Visirblad e ller likn ande . I detta stadium stannar nog tyvärr de flesta samlingar. Vill m an gå vidare , ä r mo ntering på egna blad nästa steg . Fö r de sam lare som vill ställa ut sin sa mling är dett a steg ett måste .

H ur man monte rar är naturligtvis e n smaksak . D e flesta använder vita blad i format A 4 . Både SMS och SFF har givit ut handledninga r om monte- ring , vilka finns att kö pa . D ärför går j ag inte in i detalj på sj älva monte- ringste kniken .

MATE RIA LET I MOTIVSAMLINGEN

D e första mo tivsamlingarna uppstod när några samlare upptäckte att de med hj älp av frimärke nas motiv kunde beskriva ett te ma av någo t slag . Så sm åningo m ko m äve n annat filatelistiskt material med . O m man id ag stude- rar m otivsam lingarna på en inte rnatio nell utställning , finner man att brev , stäm plar och helsaker domine rar .

- EUROPA •os•<>,.. ,

g

RP r,ut,,que franca., c 2 ,20

$}

be»

:: I

»

,aue franc a,se 3 ,20

F rim ärke n

So m nybö rj are är de t dock fr imärke n man sam lar i första hand . D e flesta frimä rke n utgö r inget proble m , me n man bör dock se upp för »icke öns k- vä rd a utgåvo r». Många lände r, framför allt i tredj e vä rlde n , vräker ut fri- märke n utan något so m he lst samband med landet i fråga . Skid åkare från Ce ntralafrikanska R ep ubliken e ller en serie »R ubens» från Paraguay ka n ma n alltså undvara . O fta är dessa m ärken dyra i inköp , och man kan använda sina surt förvärvade slantar på ett bätt re sätt. Dessa oö nskade utgåvo r finns o ftast medtagna i frimärkskatalogerna och några »svarta lis- to r» öve r de m är o möj ligt att göra . Varje samlare får lita till sitt eget o mdö me . D e n bästa rege ln att följ a är att frimärkena ska ha ett samband med utgiva rlandet. Mode rna o tandade frimärken ska man också undvika .

+4 -,,;..- !.+

. ' s h y .

RASALKH AIMA I Udh

, 4 A A4 A n ,a +

Några »ick e önsk värda utgåvor».

O ö nskade utgåvo r i e n utställning ge r po ängavd rag. Fö r den maj o ritet so m inte stä ller ut gälle r naturligtvis full frihet att sam la vad m an vill. D et är dock nästan o möj ligt att sälj a en sam ling full med dessa utgåvo r.

T ill frimärken räknas natu rligtvis äve n block , tj änstefrimärken , militär- frimärke n m m , om de varit avsedda för postal använd ning . Ä ven lokal- postm ärke n , typ »Ka lmar Lo kalpost» e ller No rsk Bypost , hö r he mma i mot ivsam linge n .

H är bö r man dock vara försiktig med utgåvor från fantasilände r e ller o bebodd a sko tska öar . I Sve rige har vi j u ISÖ -utgåvo rna so m ett dåligt exem pe l.

v ww »^{W W}i V W-VW"O' ti

I $

l

.K1k.-.7..

Or ch ids

r tottour , iustra:aons by Pe ter M ort e r Front o we Dengrobum noble

Dk cove

M"10n1ahy1)r•O Pttntedby t-1arnson & Sons (+ igh Wycombe L r ted

Royal Mail Stamps Th ree at 1p Two at 4p Th reeat13p

Med Sve rige i spetse n har frimärkshäften blivit allt vanligare . O fta visar häfteso mslaget e tt intressant mo tiv, och dett a omslag har sin plats i sam- linge n . Låt dock frimärkena sitt a kvar i häftet.

J ulmärken , välgö renhetsmärken , stämpelmärken m m kan m an j u samla vid sid an o m sin mo tivsamling . U tställare får dock poängavdrag om sådana m ärke n finns med .

De flesta mo tivsamlare välj e r ostämplade märken , då mo tivet syns bätt re . O stämplat är o ft ast lättare att anskaffa men också dyrare . U ngdo - m ar sam lar därför ofta stämp lade märken av eko nomiska skäl. A tt b landa stämp lat och ostämp lat är inte att re kom me ndera .

l

',l

·,

STÄ MPLA R

Må nga motivsamlare nöj e r sig med att enbart sam la frim ärke n och tycker att det här med stämp lar är alltför svårt och besvärligt. H ar m an en gång bö rj at ta med stämp lar får man snabbt e n annan uppfatt ning. Man upptäc- ke r nu de n ve rkliga tj usninge n med motivsam landet.

Stämp lar ä r svårare att få tag på j ämfört med frimärke n , men varj e nyförvä rv är desto roligare . Inte sällan är de också billiga , med und antag för äld re och sällsynta obj e kt. De visar också o fta motiv so m inte före komme r p å fr imärken .

G ÖT E B OR G

z , 9

{AeM 4] as

·27

0 CC

·"e} 3

1.%f,

0 10.6:, c!i / 19 8 2 ¢ P O ST -E X PO

Minnespoststämplar

är de n vanligaste stäm peltype n i mo tivsamlingen . D e används unde r ko r- tare tid vid något speciellt arrangemang (utställning, id rottstävling o dyl) .

O rtsstämplar med reklam

används flitigt i många länder , t ex Väst-Tyskland och Frankrike . H är h ar motivsamlare n en o utsinlig källa att ösa ur . Stämp larna fungerar som o rdi- narie o rtsstämplar och används under en längre tid , ibland flera år. D e inne hålle r oftast tu rist reklam och har ibland intressanta och ovanliga motiv .

I18 203

, 0_{• J}

•

30- 960 K r a - '

Minnesp osts tämp el »Reym onts nobelp ris 60 år»

M OLIETS ETMAA 5 - 8 - 6 5

Ko nve ntio ne lla ortsstämplar

kan i vissa fall försva ra sin plats i en mo tivsam ling . Man kan i e n sam ling

»B ro ar» illust rera hur namn so m Broby och Cambridge m fl har sitt ur sprung i e n d är befintlig b ro . Myto logisamlarna kan finna många o rte r i no rr a E urop a , va rs nam n kan hä rledas till gamla asaguda r. Inget bör dock tas för givet. E n noggrann forskning i o rtsnam nsarkiven är nödvändig .

Frankostämplar

b lir allt va nligare bland före tag och mynd ighete r . O fta före ko mmer bredvid d at um- och va lö rstämpeln någo n form av reklam , vilke n kan p assas in i sam linge n . Samlar man t ex moto rfordon , finns här e n eno rm män gd fran- kostämp lar so m är användbara . D e bö r dock använd as med mått a .

25.10

74

} HEV ET A?

0080 42l ^{s en4}

Sidostämpla r

har ibland a nvänds po stalt på försändelse r för att ge speciella up plysningar till ad ressaten . Ett gam malt brev med stämpel o m att brevet desinficerats är m ums för med icinsa mlaren .

Privata sidostämp lar är so m sagt p rivata och bö r tas med e n mycket sto r nypa sa lt.

Fö rs tadagsstäm pla r

me d någo t mo tiv i stä mpeln används på samma sätt som m innespoststämp - la r. Innehåller stämpe ln enbart texten »Fö rstadagsbrev» (First D ay Cove r , Pre m ie r Jo ur) finns de t ingen a nled ning att ha med brevet. D å kan man lika gärna använd a det lösa frimärket. Stämpeln ge r j u inge n extra informatio n .

Visar man stämplar på hela försände lser , ska dessa ha e n ad ress . Fela k- tigt po rto är ett minus .

Ma n kan också »snitta» kuve rtet , alltså klippa ut stämpe l och frimärke . Man sparar då plats på alb umsbladet och kan visa fler obj e kt. D etta kan va ra lämp ligt när det gäller nya stämplar. A tt snitta ett äld re b rev av god kvalite är dock knapp ast att reko mme ndera . Snitt a med m åtta och ha ej med alltför många sådana stämplar.

Ib land ka n man fin na stämplar på unde rfranke rade ko rt , där frimärket ha r e n mycke t låg valö r. Dessa bö r man alltid snitt a , då så låga po rto n knap past existerar (undantaget D O R ) .

De n so m inte vill klippa sö nde r kuvertet , kan gö ra två vinke lräta skåror i alb umsbladet och st icka in kuvertet från albumsbladets baksida . D å syns e nd ast m ärke och stämpel. Reste n gö ms på baksidan av bladet.

A- a,

° .

'.

...

.... .iG.-4:JE

5 6

H errn 64

Schweden

Glle BAndh E.skil sgaten 8a

V

a r e r

Scheden

Utm ärk r FD C. M otivrik rig stämp el, adress, räu p orro, ingen illusrration p å k uverlet.

5

@N NOV

1- -

z

27.Vll.- 2 .VIIl.197

»Snirrade» stämp lar

FD C och m innespoststämplar har ibland illusterade kuvert. E n de l sam- la re tycke r att dessa är de ko rativa , and ra finner dem enbart p råliga . Illu- st rat io ne rna har inge n postal fu nktio n , och därför ä r sådana kuve rt inte go d kä nda en ligt FI P-regle rna . U tställare bö r alltså utesluta de m , alte rnativt sn itt a kuve rtet.

H ELSA KER

är en trevlig ingrediens i motivsamlingen . Definitionen på en helsak är »Ett postalt dokument med pätryckt värdete cken ».

D e vanligaste formerna av helsaker är Kuvert (Postbrev)

A erogram Postkort

Kuvert

H elsaker i form av kuvert förekommer i hela världen . Ibland har värdeteck- net ett motiv som är intressant för motivsamlaren . En annan typ är kuve rt med sidobild . Bl a har Sovjetunionen givit ut en stor mängd olika kuvert av denna so rt. D essa bör användas med mått a . Tapetsera inte samlingen med dem .

A erogram

befordras med flyg över hela världen för ordinarie utlandsporto , gällande för ytpost. Postverken har därför ibland tagit fram speciella helsaker , gjorda av extra tunt papper som kan vikas ihop . Ä ven tunna kuvert (A ir lett er) ges ut. Aerogramen visar oftast något flygmotiv i valörstämpeln , men även andra motiv samt sidomotiv förekommer.

Postkorten

är de vanligaste helsakerna . Även här kan såväl värdetecknet som sidomoti- vet vara användbart.

I Mellaneuropa är dessa postkort mycket vanliga och en viss ransonering i användandet är även här att rekommendera , om man ska ställa ut.

Canada 32

aa.

D el av helsaks kuvert m ed m otiv i värdeteck net. OBS! He/sak er f år inte snittas.

,,l .l' .1 .1' .l .l l' l' l" I

A B 11 A

---

f u es c npetpsrra ca e ra na9a e a

al

i 67 v

k l

Ky oa - - - - - - - - - - -

Ko.tty - - - - - - - - - - - -

H dekc npednpum us cas au u adpec omnpo , uml!AR

»Karlsson p å raket» är p op uläriSovj etun ionen

A EROGRAMM E

s! 23 !

å l ct !

R ? « & & ! t <llil ,t<il-t i.11111.;i, ••

fa PIN

Postkortshe/sak med m otivi värdeteck net.

n,

J

lnbet rieb nahme d er Linie ,.U 2"

rn

Briefmarkenwerbeschau Sekt io n Philatelie des KSV-WVB

156 Auflage/ 2 1

Pe st le «za hl

Po st ko rte

SU'oB• , Hous nurnme r, St ies • und Turnumm.,- od e r Pes t- rachnummer

r ou le it zo hl e s t i m m u n g or t

Postkort m ed sido motiv

BR EV

A tt a nvända vanliga bruksbrev i motivsam linge n , gärna rek- e ller ass-brev , har på ko ntine nte n blivit allt vanligare . D ett a so m ett sätt att gö ra vanliga billiga re frimärke n lite sä llsyntare . Frimärket på brevet ersätte r alltså det lösa m ärket. D e mer avance rade sam larna vill gärna ha äve n dyra frimärken på he la försände lser i e n strävan efte r raritete r.

Ä ld re brev med posta la a nteckninga r , t ex »pr G ustav II A do lf» (å ng- båtspost med ånga re n G II A ) finne r man ibland i mo tivsam lingar. M usik- sa mlare n har med brev från elle r till be rö mda ko mpositö rer. D essa o bj e kt bö r anvä nd as ga nska sparsamt och endast o m de tillför temat någo t väse nt- ligt. B revinnehå ll ha r inge n postal funktio n och ska därfö r undvikas. Man kan he lle r inte illustre ra en hä ndelse ge no m att visa en ordinär poststämpel frå n o rte n i fråga , inte e ns o m datum råka r stä mm a övere ns.

- 43 2

Mr .

OLLE BANDH Drottni nggatan 6

"_A_R R_E R G_

S zwec j a - Sv e den

Bruksbrev VM i f otboll

. . .a A

A TT STÄ LLA UT

D e flesta motivsamlare nöjer sig med att samla sitt motiv för eget nöje och planerar inte att ställa ut sin samling. D å har man natur ligtvis full frihet att lägga upp samlingen efter eget huvud .

D e som någon gång i framtiden har en än så liten tanke på att ställa ut , bör redan från börj an försöka samla efter de reglementen som finns och efter vilka juryn gö r sina bedömningar. De viktigaste av dessa regler har jag här tagit upp .

Också icke-utställaren får troligen en bätt re och trevligare samling, om reglerna i huvudsak följs. D essa har ju inget självändamål, utan de bygger på andra samlares tidigare erfarenheter .

D e nya nålklassen på nat ionella utställningar har medfört att även färska och mindre avancerade samlingar kan vara med för bedömning. För motiv- samlaren är denna klass speciellt lämpad , eftersom de ofta har lätt are för att

»komma till skott» och få sina samlingar monterade .

SMS

R iksföreningen Svenska Motivsamlare (SMS) är en riksförening inom SFF och har existerat i 25 år. F n har föreningen c:a 675 medlemmar , och medlemsutvecklingen har under senaste året varit mycket positiv. Det finns dock natur ligtvis plats för fler intresserade . SMS sekreterare Bengt Bengts- son , O rrevägen 7, 432 00 Varberg sänder ytterligare information .