Dok.Id 513884
Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid
Box 81
351 03 Växjö Kungsgatan 8 0470-560 100 måndag – fredag
08:00–16:00 E-post: mmd.vaxjo@dom.se
www.vaxjotingsratt.domstol.se
Sökande Trafikverket 781 89 Borlänge
Ombud: Ulf Edling Trafikverket 781 89 Borlänge
SAKEN
Ansökan om tillstånd till anläggning av broar m.m. över Helge å, Kristianstad kommun.
Avrinningsområde: 88 Helge å N: 6208400 E: 447497 (SWEREF99TM) _____________
DOMSLUT
Natura 2000
Mark- och miljödomstolen lämnar Trafikverket tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken till åtgärder i samband med anläggande och driften av nya broar över Helge för väg E22 avseende Natura-2000-områdena Hammarsjöområdet
(SE0420145) och Hammarsjön (SE0420309).
Tillstånd
Mark- och miljödomstolen lämnar Trafikverket tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken (MB)
att riva ut befintliga vägbroar och påldäck inom Helge ås vattenområde på fastigheterna Åsumtorp 54:38, Vilan 1:83, Kristianstad 4:37, Hedentorp 1:11 och Vilan 1:92 i Kristianstads kommun,
att inom samma vattenområde och fastigheter uppföra anläggningar för vägbroar och påldäck,
att i samband med detta utföra fyllnings-, pålnings- och grävningsarbeten inom vattenområdet, samt
att utföra tillfälliga konstruktioner för arbetena enligt ovan.
Dispens
Mark- och miljödomstolen lämnar dispens enligt 14 § artskyddsförordningen (2007:845) från förbudet i 1, 2 och 4 punkten i 4 § artskyddsförordningen avseende tjockskalig målarmussla (Unio crassus).
Villkor för tillståndet
1. Verksamheten ska bedrivas i huvudsaklig överenstämmelse med vad sökanden angett i ansökan eller i övrigt uppgett och åtagit sig i målet.
2. Ett kontrollprogram ska upprättas och lämnas in till tillsynsmyndigheten senast 6 veckor innan arbetena påbörjas. Kontrollprogrammet ska omfatta såväl direkta effekter av vattenverksamheten som dess följdverkningar.
3. Massor som används för återfyllnad eller utfyllnad ska ha halter understigande Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning, KM (Naturvårdsverket 2016).
4. Arbeten i vatten inom Helge ås vattenområde får inte ske under tiden 15 maj till 15 juli.
5. Återställning av åbotten inom spontområden eller där urgrävning skett ska utföras med naturgrus eller sand.
6. Plats för avvattning av massor får inte anordnas och avledning av vatten från dessa massor får inte ske inom eller i direkt anslutning till Natura 2000- områden.
7. Vatten från områden där massor avvattnas får inte ledas direkt till Helge å.
8. Arbetsmaskiner som används i eller i närheten av vattenområde ska vara försedda med slangbrottsventiler.
9. Fordon och arbetsmaskiner som nyttjas inom arbetsområdet ska använda hydrauloljor, smörjfetter etc. som är miljöanpassade enligt svensk standard SS 15 54 34 respektive 15 54 70 samt av RISE (tidigare SP) har bedömts uppfylla kraven i respektive standard.
Delegation
Mark- och miljödomstolen överlåter enligt 22 kap. 25 § miljöbalken åt tillsyns- myndigheten att fastställa ytterligare villkor avseende kontroll av massor som används för åter- och utfyllnad, utsläpp av länsvatten från spontlådor, hur och var massor ska avvattnas samt begränsningar i tider för när bullrande pålnings- och spontningsarbeten får bedrivas.
Miljökonsekvensbeskrivning
Mark- och miljödomstolen bedömer att den i målet redovisade miljökonsekvens- beskrivningen uppfyller de krav som ställs upp i 6 kap. miljöbalken och att en specifik miljöbedömning därför kan slutföras.
Arbetstid
De i denna dom tillståndsgivna arbetena ska vara utförda inom fem (5) år från det att domen har vunnit laga kraft.
Oförutsedda skador
Anspråk enligt 24 kap. 13 § miljöbalken på ersättning för oförutsedda skador ska framställas till mark- och miljödomstolen senast inom fem (5) år från utgången av ovan angivna arbetstid.
Verkställighetsförordnande
Mark- och miljödomstolen förordnar att detta tillstånd får tas i anspråk även om domen inte har vunnit laga kraft.
Prövningsavgift
Mark- och miljödomstolen ändrar inte den tidigare beslutade prövningsavgiften om 140 000 kr.
Rättegångskostnader
Sökanden ska ersätta Länsstyrelsen i Skåne län för rättegångskostnader med 6 400 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från denna dag till dess betalning sker.
Ogillade yrkanden
Mark- och miljödomstolen ogillar övriga framställda yrkanden som inte särskilt har behandlats ovan.
_____________
SÖKANDENS BESKRIVNING AV BAKGRUNDEN TILL ANSÖKAN Väg E22 är en europaväg som går från Trelleborg i söder till Norrköping i norr. I den östra delen av Skåne passerar vägen Kristianstad, där vägen leds på två pa- rallella broar över Helge å. Broarna har vid inspektioner visat sig vara i så dåligt skick att körfälten fått smalnas av för att förhindra trafiken från att belasta broarnas ytterkanter. Även de anslutande trågen på land är i dåligt skick. Om inget görs riskerar bärigheten att ytterligare försämras. Beslut har därför tagits om att befintliga broar ska ersättas med nya broar i samma läge.
Vattenverksamheten omfattar rivande av de två befintliga broarna samt påldäcken på var sida om bron. Därefter sker byggande av nya påldäck och två nya broar på samma plats och i samma läge i plan. De nya broarnas landfästen byggs högre upp på land och bron blir både längre och högre än de nuvarande.
Längs Helge å finns skyddsvallar som är tänkta att hindra vatten från att komma in i Kristianstad om det skulle bli höga vattennivåer i Helge å. Kristianstads kommun har ett projekt där de ser över vallarnas höjder så att de ska kunna fungera även om det blir ännu högre vattennivåer i framtiden till följd av klimatförändringar. De nya broarna kommer därför att höjas som mest ca 1,8 meter för att anpassas till
kommunens vallar. Höjningen medför att vägsträckorna på båda sidor av broarna behöver byggas om.
Projektet kommer innebära direkt fysisk påverkan under byggtiden på ca 0,3 ha av Natura 2000-området enligt Fågeldirektivet (Hammarsjöområdet, SE0420145) och arbete kommer att ske inom strandskyddat område.
Inom området för planerad verksamhet finns inventerade fynd av tjockskalig målarmussla. Tjockskalig målarmussla är skyddad enligt 4-5 §§ i artskyddsför- ordningen (2007:845) och ingrepp som kan skada arten kräver dispens.
Projektet beräknas pågå mellan år 2020 och 2022.
TIDIGARE BESLUT
Vattendom för bron beviljades av Söderbygdens vattendomstol år 1965 (dom A 71/1965).
I området finns ett antal dikningsföretag:
Dikningsföretaget "Hedentorps invallningsföretag" ligger väster om Helge å i närheten av planerat projekt. Enligt en dom i Mark- och miljödomstolen, meddelad 2018-07-13, är markavvattningsföretaget upphävt och underhålls- ansvaret för kvarvarande anläggningar är överförda på Kristianstads
kommun.
Dikningsföretaget "Nedre Helgeåns regleringsföretag av år 1936".
På den östra stranden av Helge å finns även båtnadsområdet för dik- ningsföretaget "Nosaby-Hammarsjöns invallning". Området är stort och innefattar nästan hela centrala Kristianstad. Lantmäteriet har i en an-
märkning till dikningsföretaget meddelat att båtnadsområdets utbredning är osäker.
ANSÖKAN
Yrkanden
Trafikverket ansöker om tillstånd enligt miljöbalken:
att utriva befintliga vägbroar och påldäck inom Helge ås vattenområde på
fastigheterna Åsumtorp 54:38, Vilan 1:83, Kristianstad 4:37, Hedentorp 1:11 och Vilan 1:92 i Kristianstads kommun
att inom samma vattenområde och fastigheter uppföra anläggningar för vägbroar och påldäck
att i samband med detta utföra fyllnings-, pålnings- och grävningsarbeten inom vattenområdet
att utföra tillfälliga konstruktioner för arbetena enligt ovan
Trafikverket yrkar vidare att mark- och miljödomstolen medger tillstånd enligt 7 kap, 28 § miljöbalken för intrång i Natura-2000-området Hammarsjöområdet (SE0420145) och Hammarsjön (SE0420309).
Trafikverket yrkar även att mark- och miljödomstolen ger dispens från fridlys- ningsbestämmelserna för arten tjockskalig målarmussla Unio crassus enligt 14 § artskyddsförordningen (SFS 2007:845).
Slutligen yrkar Trafikverket att tillståndet, enligt 22 kap 28 § 1 st. miljöbalken, får tas i anspråk även om domen inte har vunnit laga kraft.
Trafikverket hemställer vidare att mark- och miljödomstolen förordnar
att arbetstiden för den i tillståndet angivna vattenverksamheten bestäms till fem (5) år från det att tillståndsdomen vann laga kraft,
att tiden för framställande av anspråk i anledning av oförutsedd skada med anledning av vattenverksamheten bestäms till fem (5) år räknat från arbetstidens utgång,
att miljökonsekvensbeskrivningen godkänns
Rådighet
Trafikverket har rådighet för den sökta verksamheten enligt 2 kap 4§ p.4 i lag (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Övrig markåtkomst sker med stöd av vägplan.
Teknisk beskrivning Höjdsystem
Höjdsystemet är RH 2000. För koordinater i plan används SWEREF99 1330. Som fixpunkt används en punkt väster om broarna med benämningen 033*11*2911 med koordinaterna N: 6210708,500 E: 190685,210 och höjd: +5,065 m.
Hydrologi
Flödet i Helge å kan vända tillfälligt och röra sig från havet och uppströms förbi broläget vid låga flöden och höga havsnivåer.
För HHQ100 gäller följande uppströms bro över E22: HHQ100: 288 m3/s, nivå +2,23.
Högsta uppmätta flöde i Helge å skedde år 1980 med 252 m3/s och med havsnivå på +0,88. Nivån vid mätstationen Barbacka var då +2,0 m ö h, vilket ger c:a +1,85 vid bro över E22. Detta flöde motsvarar ett 50-års flöde.
DHI har utrett extremvärden för klimatscenarier med 100-årsflöden vid olika havsnivå. Kristianstad kommuns invallningsdamm dimensioneras för beräknat högsta flöde (BHF) samt högsta högvatten i havet (HHW) och att dessa inträffar samtidigt. Beräkningarna visar på följande:
Flöde: 527 m3/s
Havsnivå (HHW): +2,31 Nivå uppströms bro E22: +3,21
Risken för dämning i de nya broarna blir mindre än i de gamla, dels därför att broarna höjs till en nivå på minst +3,20 (underkant bro) dels för att antalet brostöd minskar från 36 till 6 och att bottenplattorna förläggs under åbotten.
Geologiska och geotekniska förhållanden
Jorden består väster om bron överst av 0-5 m tjockt lager dytorv. Under detta finns tunna skikt av dyig lera och sand som nedåt övergår i varvig lera till ett djup varierande mellan 7 och 18 m. Leran bedöms vara lös med en mäktighet som succesivt ökar i västlig riktning.
Vid sidan om påldäcksplanet finns fyllnadsmaterial. Laboratorieundersökningen visar att fyllningen huvudsakligen består av sand och finsand med inslag av grus och lera.
Öster om bron består jorden överst av ett tunt lager av dytorv som sedan övergår till varvig lera till djupet av ca 7 och 13 m under markytan. Leran underlagras av fastare bottenmaterial.
Underlagsmaterial för geotekniken under Helgå å är begränsat till främst vikt- sonderingar, hejarsondering och en närliggande vingborrning. Tolkning av dessa indikerar möjligtvis torv som översta lager med en mäktighet på mindre än 1 m.
Den eventuella torven följs av lera ända ner till fastare bottenmaterial.
Övriga tekniska förutsättningar
Den nuvarande bron över Helge å består av två parallella kontinuerliga plattbroar i vardera sju spann. De båda broarna har sammanlagt 12 brostöd i vattnet med tre bropelare per brostöd. Brostöden står på betongplattor som är pålade. Till bron ansluter ett 142 m långt påldäck för den västra sidan och ett 80 m långt påldäck för den östra sidan, båda med betongtråg.
För att skydda staden har Kristianstad kommun ett projekt att höja och komplettera invallningarna längs Helge å och Hammarsjön. En sådan ombyggnad planeras av vallen som ligger väster om Helge å där E22 passerar. Vallen längs ån östra sida har rätt nivå idag. Kristianstads invallningar dimensioneras för att klara den vattennivå som beräknas uppstå i Helge å när ett beräknat högsta flöde i ån inträffar samtidigt som högsta högvatten i Östersjön år 2098. En redovisning av befintliga och
framtida markhöjder på vallarna runt Helge å visar att vallen kommer att behöva höjas vid väg E22 på den västra sidan av Helge å. För att vägen inte ska bli en svag länk, där vatten i framtiden kan strömma in genom vallen vid höga vattennivåer, behöver vägen anpassas till vallarnas höjder. Det innebär att vägbanan på väg E22 behöver höjas med som mest ca 1,8 meter. Nya brons underkant läggs på nivån lägst +3,20 meter.
Ett antal dikningsföretag förekommer vid broläget. Eftersom åns botten och tvärsektion inte förändras eller försämras i någon betydande grad med de nya broarna påverkas inte dikningsföretagen.
Planerad vattenverksamhet
Vattenverksamheten omfattar arbeten i Helge ås vattenområde mellan Hedentorps- vallarna på västra sidan om ån och Södra dämmet samt Uddevallen på östra sidan om ån. Arbetena som berör vattenverksamheten omfattar rivning av befintliga brostöd, bottenplattor samt trågsidor. Arbetena omfattar dessutom uppförande av nya brostöd, bottenplattor, pålning för broarna samt nya påldäck och tråg och uppförande av tillfälliga pålbryggor. Under byggtiden anläggs tillfälliga spontlådor kring de befintliga bottenplattorna för att kunna riva dessa samt spontlådor för att bygga nya plattor och brostöd. Det kan också bli aktuellt med tillfällig spontning längs med stranden på ömse sidor om Helge å.
De två nya broarna konstrueras som samverkansbroar. Total brolängd blir 130 meter. Broarnas bredd blir 10,25 meter med ett avstånd på 6 meter mellan broarna.
Underkant bro läggs på lägst +3,20 m. De nya broarna har vardera tre brostöd i vattnet, utformade som skivor. Bottenplattorna kommer att ligga under åbotten.
Med föreslagen konstruktionen kommer ny pålgrundläggning inte i konflikt med nuvarande grundläggning.
På var sida om broarna uppförs påldäck med pålgrundläggning. Ovanpå påldäcken byggs betongtråg.
Broarna och trågkonstruktionerna kommer att ansluta till Kristianstad kommuns invallningsprojekt och har därför utformats för att klara de krav som ställs för att anslutas till dessa. Det innebär att överkant betongtråg läggs på nivån +3,20 meter eller högre.
Trafiken ska kunna passera byggarbetsplatsen under hela byggtiden. Det innebär att den ena bron rivs först så att en ny kan byggas. Därefter flyttas trafiken över till den nya bron så att den andra bron kan rivas.
I huvudsak kommer rivning och byggandet av bro och påldäck att ske på följande sätt, den inbördes ordningen anpassas efter Trafikverkets och entreprenörens planering:
Spont för nya bottenplattor sätts från befintlig bro genom att hål tas upp i den.
Sponten bildar en låda kring respektive ny platta. Grävning sker och pålar slås inom spontlådan. Lådans botten fylls med betong och pumpas torr när betongen har härdat och vattnet klarnat. Vattnet leds direkt till Helge å. Därefter gjuts botten- plattan och skivan som utgör brostöd. Sponten dras därefter upp.
Befintliga tråg rivs. Dessa ersätts med nya tråg. Murarna på trågsidorna blir en del av Kristianstad kommuns vallar.
Den ena befintliga bron rivs. Överbyggnaden sågas eller krossas. Flotte eller dylikt sätts under bron så att eventuellt rivningsmaterial inte hamnar i ån. Landfästen rivs och delas. När ny bro är på plats rivs den andra befintliga bron på samma sätt.
De befintliga bropelarna ska rivas. Detta görs genom att en låda träs över pelarna.
Pelarna krossas i vatten inom lådan. Bottenplattan tas bort till 500 mm under åbotten. Lådan lyfts bort när vattnet inom lådan är klart. Ingen länspumpning krävs under rivningens gång. De krossade pelarna används som återfyllnad i de nya trågen.
För att rivningen och byggandet av broarna ska kunna ske kommer pålbryggor att anläggas. Pålarna utförs av trä. Underkant på överbyggnad pålbryggor läggs på cirka +1,0 m. Även transportvägar anläggs inom arbetsområdet. Pålbryggorna tas bort när de inte längre behövs och träpålarna kapas i nivå med eller under åbotten.
Pålar för nya brostöd och påldäck trycks ner genom jordlagren och slåss ner när de når fast botten. Pålarnas längd är cirka 25 meter och de totala antalet pålar uppgår till cirka 1300 st.
Åbotten återställs till den nivå som rådde före arbetenas början.
I slänterna upp mot landstöden läggs erosionsskydd med rundat material cirka 0-90 mm. Utterhylla byggs i erosionsskyddet.
Stålbalkar för brofarbanan lanseras ut från land till brostöden. Brofarbanan gjuts på stålbalkarna. Pålning för gjutformar i ån för byggande av brofarbanorna behövs därmed inte.
Dagvatten
Anläggningens högsta punkt ligger ungefär vid Helge ås östra strand. Väster om denna punkt leds vägdagvattnet via brunnar västerut och samlas upp längs
motorvägens södra sida. Där leds vattnet till ett dagvattenmagasin som ansluts till Kristianstad kommuns dagvattennät. Broarnas kantbalkar och kantstenar utmed vägen förhindrar vattnet från att rinna direkt ner i Helge å. Dagvattenmagasinet utformas så att det får en oljeavskiljande funktion och dess utloppsledning ansluts mot en brunn med en avstängningsanordning. Recipient är Helge å. På delsträckan öster om Helge å avleds vattnet norrut där det kopplas på Trafikverkets befintliga dagvattennät och leds österut. Recipient är Hammarsjön.
Massor
Vid rivning av broarna kan betongen, under förutsättning att denna inte är
förorenad, komma att användas som utfyllnad ovanpå påldäcken för att minska det totala resursbehovet inom projektet samt för att minska transporterna till och från arbetsområdet.
Under byggtiden kommer massor att grävas upp inom befintligt vägområde samt i Helge å. Prover tagna från vägområdet visar att halterna av bly och PAH ligger över nivån för känslig markanvändning (KM) men under gränsen för mindre känslig markanvändning (MKM). Det betyder att de kan komma att återanvändas inom projektet.
Analyssvaren från sedimentprovtagning visar att bottensedimenten inte är anmärkningsvärt förorenade och merparten av provsvaren visar på de två lägre
klasserna, mycket låg till låg halt av föroreningar enligt SGU:s jämförvärden för organiska ämnen (SGU 2017:12). Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) med medel till hög molekylvikt förekommer i höga halter (klass 4) i ett av de tre samlingsproven.
Metallnivåer i sedimenten har jämförts mot Naturvårdsverkets riktvärden för förorenad mark (Rapport NV 5976). Kadmium och kobolt klassas som känslig markanvändning (KM).
Massor avvattnas inom arbetsområdet på en plats där avrunnet vatten inte kan rinna direkt tillbaka till Helge å.
Planfrågor, riksintressen och områdesskydd
För området gäller Översiktsplan för Kristianstads kommun (2013) samt den för- djupade översiktsplanen för tätorten Kristianstad, "Kristianstad växer - en stad i balans" från år 2009. Den ansökta verksamheten är i överenstämmelse med översiktsplanen.
Vägplanen berör fem detaljplaner i området som även berör vattenverksamheten.
Eftersom vägplanen bedöms vara förenlig med detaljplanernas syfte behöver ingen ny detaljplan tas fram. Vägplanen fastställdes den 9 oktober 2019 och vann laga kraft den 14 november 2019.
Väg E22 är utpekat som riksintresse för kommunikationer.
Natura 2000-områden täcker stora delar av området kring Kristianstad, Aras- lövssjön och Hammarsjön. Natura 2000-området Hammarsjöområdet enligt Få- geldirektivet gränsar direkt till södra bron samt Natura 2000-området Hammarsjön för Art- och habitatdirektivet ytterligare cirka 200 m söder därom.
En stor del av området längs med Helge å ingår i riksintresse för naturvård,
"Helgeåns nedre lopp (med Araslövssjön och Hammarsjön)". Området är även
riksintresse för friluftsliv. Broarna vid väg E22 ligger inom dessa riksintresseom- råden.
Söder om broarna för väg E22 ligger naturreservatet Åsums ängar och Åsumallet, vars syfte är att bevara biologisk mångfald och vårda och bevara värdefulla naturmiljöer såsom odlingslandskap. Norr om broarna ligger naturreservatet Årummet, ett kommunalt naturreservat som främst består av våtmark. Årummet hyser också Vattenrikets besökscentrum (Naturum) som utgör ett naturpedagogiskt centrum.
Övriga geografiska utpekanden som berör området där vattenverksamheten ska ske är Ramsarområde och biosfärsområde. Dessutom omfattas Helge å och
Hammarsjön av Kristianstads kommuns naturvårdsprogram. Hammarsjön omfattas av det regionala natur- och kulturvårdsprogrammet för Kristianstads län och är dessutom nationellt särskilt värdefullt vatten.
Dispens från artskyddet
Trafikverket söker dispens för arten tjockskalig målarmussla Unio crassus enligt 14 § Artskyddsförordningen (SFS 2007:845). Tjockskalig målarmussla är fridlyst i hela landet enligt 4-5 §§ Artskyddsförordningen och ingrepp som kan skada arten kräver dispens.
Anläggning av nya broar på E22 över Helge å planeras vilket kommer innebära påverkan på individer av tjockskalig målarmussla i Helge å.
Artens bevarandestatus bedöms vara ogynnsam på nationell nivå. På lokal nivå, i Kristianstads kommun, bedöms arten ha gynnsam bevarandestatus med avseende på den rika förekomsten i kommunen.En musselinventering av ån kring den planerade bron genomfördes i juli 2018. Inventeringen från 2018 visar att mängden
tjockskaliga målarmusslor är högre i den mer strömpåverkade östra delen av ån.
Tjockskalig målarmussla saknas i stort sett i de delar av ån där bottnen är mjuk och har ett stort inslag av organiskt material.
Att under projektet undvika påverkan på bottenytan av Helge å där tjockskalig målamussla förekommer bedöms inte möjlig. Den rikliga förekomsten av stormusslor i området medför att förflyttning av enbart individer av tjockskalig målarmussla blir omfattande. Förflyttning av arten bedöms som omöjlig eftersom att det på botten inte går att urskilja individer av tjockskalig målarmussla från andra stormusslor till följd av svåra arbetsförhållanden. Dessutom utgörs påverkans- området en mycket liten del av den lokala förekomsten av arten. Högt räknat kommer direkt påverkan på tjockskalig målarmussla ske på halva arbetsområdet, dvs. på en yta av 2 250 m2. Det innebär att 2 700 individer, 0,54 % av beståndet mellan Aralövssjön och Hammarsjön, riskerar att påverkas av projektet.
Som försiktighetsmått föreslås åtgärder som kommer minimera grumling under konstruktionsfasen, såsom att containrar eller motsvarande kommer att träs över befintliga bropelare vid rivning, att undvika perioder med låga vattenflöden, rena länsvatten i sedimentationsanläggning samt att sprida ut lämpliga bottensubstrat.
Trafikverket bedömer att det inte finns någon annan lämplig lösning för åtgärden.
Åtgärden bedöms inte påverka tjockskalig målarmusslas bevarandestatus negativt.
Artens möjlighet att finnas kvar i en livskraftig population i Helge å i framtiden bedöms inte försämras.
Prövningsmyndigheten får enligt 14 § Artskyddsförordningen i enskilda fall ge dispens från förbuden i 4-5 §§. Dispens kan ges om det inte finns någon annan lämplig lösning och om dispensen inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde.
Som särskilda skäl för att dispens skall medges åberopar Trafikverket följande:
- Befintliga broar är i så dåligt skick att körfälten har fått smalnas av för att undvika belastning på broarnas ytterkanter.
- Utan åtgärd riskerar befintliga broars bärighet att ytterligare försämras.
- En omledning av tung trafik på en europaväg är en samhällsekonomiskt dyr åtgärd och medför stora störningar i trafiken.
- E22:an bedöms vara av stort allmänintresse (§ 14 c i Artskydds- förordningen).
Natura 2000
Natura 2000-områden enligt Fågeldirektivet (SPA), Hammarsjöområdet (SE0420145) gränsar direkt i anslutning till södra bron samt ett Natura 2000- område för Art- och habitatdirektivet ytterligare ca 300 m söder därom.
Fågeldirektivet Hammarsjön och dess närområde är framför allt viktigt för
häckande och rastande våtmarksfåglar. Det gäller såväl större arter och artgrupper som svanar, gäss, änder och vadarfåglar, som småfåglar (tättingar) som i stora antal häckar och också utnyttjar området för födosök under flyttningen. Strandskogarna och strandsnåren är viktiga födosöksmiljöer för flera arter häckande och
övervintrande hackspettar. Slutligen är området ett viktigt födosöksområde hela året för många rovfågelarter.
Enligt Art- och habitatdirektivet (SCl/SAC) är Hammarsjön utpekat för de skyddsvärda arterna lax (i sötvatten), sjönajas och utter. Hammarsjön är en av Sveriges värdefullaste fågelsjöar och en av landets främsta lokaler för sump- och vattenväxter. Här finns landets enda förekomst av sjönajas (Najas flexilis).
Det inventerade markområdet består av buskmark och träd, ruderatmark med trivial växtlighet samt tidvis översvämmad blandskog närmast Helge å. Den fuktiga blandskogen närmast Helge å har ett visst naturvärde med arter såsom äkta vallört och signalarterna ask och svarta vinbär.
I inventeringsområdet finns fem stycken särskilt skyddsvärda träd och en del grova träd, främst askar, som bör bevaras.
Inga fynd av den fridlysta arten gullstånds hittades vid inventeringen, ej heller sjönajas. Inga invasiva arter hittades vid inventeringen.
Den akvatiska inventeringen visar på en stor täthet av musslor i Helge å vilket gör att vattendraget klassas till högt naturvärde. Här förekommer bland annat flat dammussla, tjockskalig målarmussla och äkta målarmussla som alla är upptagna på rödlistan.
Fågelinventeringen visar genom utdraget från Artportalen och kontakt med lokala ornitologer att berörd del av Helge å inte har någon stor betydelse för fågelfaunan.
Det förekommer inga känsliga arter som häckande i denna del av ån.
För Natura 2000-områdena Hammarsjön (SE0420309) och Hammarsjöområdet (SE042045) medför projektet en mindre ökning av bullernivån. Det medför att områdets motståndskraft mot framtida kumulativ bullerstörning minskar något.
Ekologiska strukturer och funktioner i området bedöms inte påverkas negativt till följd av projektet. Det medför dock förbättrade spridningsmöjligheter för utter.
Bevarandestatus för utpekade arter och naturtyper inom de båda Natura 2000- områdena bedöms inte påverkas av projektet.
Den sökta verksamheten leder till en rad positiva konsekvenser, bland annat kommer en utterpassage att anläggas på båda sidorna under bron, vilket förbättrar utterns möjlighet att vandra längs stränderna. Dagvattenhanteringen förbättras över bron så att dagvatten inte längre rinner rakt ner i Helge å, utan avleds västerut till ett dagvattenmagasin. Botten i Helge å förbättras något vid återställning av de
befintliga brostöden, vilket bedöms innebära positiva konsekvenser för mussel- arterna under framtida drift. Bron höjs och förses med färre brostöd, av vilka båda åtgärderna minskar dämningseffekten av broarna.
Rekreationsvärdena förbättras lokalt i och med att broarna i den sökta verksamheten höjs något, så att möjligheten att ta sig med båt under broarna kommer att bli bättre.
Planerade bullerskydd sänker också ljudnivåerna främst norr om broarna. Broarna
bedöms också medföra positiva konsekvenser eftersom väganläggningen klimatsäkras enligt de förutsättningar Kristianstad kommun arbetar efter i sitt invallningsprojekt.
Miljökonsekvenser
Länsstyrelsen i Skåne län beslutade 2017-12-18 att verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan.
Eftersom befintliga broar är i dåligt skick och behöver bytas ut innebär nollal- ternativet i detta projekt att likadana broar som de nuvarande byggs i samma läge som de befintliga som rivs. Vägområdet kommer därmed vara likadant som det är idag.
För vatten gäller att dämningseffekten minskar och dagvattenhanteringen förbättras.
Vattenkvaliteten kommer att påverkas lokalt under byggtiden och bedöms ge små konsekvenser.
Konsekvenserna för naturmiljön av ökade bullernivåer bedöms som små negativa.
Bullersituationen förbättras något även söder om E22 mot Hammarsjön på grund av de föreslagna bullerskyddsskärmarna för de boende på Udden i nordost.
Naturvårdsverkets riktvärden för byggbuller ska följas under byggtiden.
Projektet kommer innebära direkt fysisk påverkan under byggtiden på ca 0,3 ha av Natura 2000-området enligt Fågeldirektivet. Projektet bedöms dock inte leda till negativa konsekvenser för några av de 16 utpekade fågelarterna inom Natura 2000- området, då dessa inte bedöms uppehålla sig eller häcka i närheten av
projektområdet.
Utter, sjönajas samt lax är Natura 2000-arter i det i söder angränsande Natura 2000- området enligt art- och habitatdirektivet. Natura 2000-typen 3150 "naturligt eutrofa sjöar med nate eller dybladsvegetation" ligger inom påverkansområden för buller
och grumling, ca 200 m söder om E22. Ingen stor förändring sker dock med avseende på bullernivåer, som generellt ökar något i området men minskar något i anslutning till åfåran till följd av planerade bullerskydd på broarna över Helge å.
Konsekvenserna bedöms till små negativa.
Projektet bedöms ge positiva effekter för utter i och med att utterpassager anläggs under de nya broarna längs deras slänter i strandzonerna. På detta sätt förbättras utterns spridningsmöjligheter längs vattendraget. Ingen sjönajas återfanns inom projektområdet i samband med musselinventeringen och indirekta effekter på arten är inte troliga då den är känd från lokaler ca 7 kilometer söderut i Hammarsjöns södra delar.
Eftersom skyddsåtgärder vidtas för starkt grumlande och bullrande åtgärder i vatten under perioder som laxen är känslig så bedöms inte lax påverkas på populations- nivå.
Musslor och fisk i Helge å kan påverkas negativt av grumling under projektets byggskede och försiktighetsmått föreslås för att minimera skadlig påverkan. Mal har en trolig leklokal ca 500 m söder om broarna, vilket innebär att grumlande åtgärder samt starkt bullrande åtgärder i vatten bör undvikas under malens lektid.
Lax och öring har en viktig vandringsled förbi projektområdet, men då de främst rör sig förbi området bedöms de som mindre känsliga än malen. Skyddsåtgärder kan minska påverkan på fiskarna såsom tidsstyrning/begränsning av starkt grumlande åtgärder samt tidsstyrning av starkt bullrande arbeten i vatten såsom pålning.
Musslor och bottenfauna riskerar att påverkas under byggskedet, dels direkt på de platser där nya brostöd uppförs, men också indirekt genom grumling. Försiktighets- mått vidtas för att minimera påverkan under byggtid.
Ansökt verksamhet medför också möjligheter att förbättra bottensubstrat i de borttagna brostödslägena, vilket bedöms innebära positiva konsekvenser för musselarterna under framtida drift.
Inga hotade växtarter har hittats vid en naturvärdesinventering i området, vilket gör att påverkan på gullstånds kan avskrivas. Fladdermöss rör sig troligen längs Helge å under broarna. För att inte riskera att dessa flyger in i den bullerskyddsskärm som kommer att sättas på norra brons norrsida, så föreslås bullerskyddsskärmen ha en reflekterande yta mot norr.
Konsekvensen för naturvärdena i driftskedet bedöms som både positiv och liten negativ. Med en hög grad av försiktighetsmått blir konsekvenserna små.
Vad gäller rekreation och friluftsliv så kommer möjligheten till rekreation och friluftsliv förbättras något eftersom möjligheten att ta sigmed båt under broarna förbättras när broarna höjs. Gång- och cykelvägen få en bredare port under vägen, vilket kan kännas tryggare och öka tillgängligheten till Hammarsjön söderut för gående och cyklister.
Den föreslagna väganläggningen kommer att vara klimatanpassad eftersom den anpassats till de vallar som kommunen planerar runt ån och bedöms medföra positiva konsekvenser för omgivningen.
Det har tagits prover på jordmassorna vid vägens diken, vilka analyserats med avseende på markföroreningar. Provresultaten visar att massorna skulle kunna återanvändas inom vägområdet. Bottensedimenten visar på förekomster av PAH och vissa metaller i samlingsproven. De bottensediment som grävs upp måste provtas och hanteras på ett miljösäkert sätt så inte föroreningar riskerar att sprida sig. Hanteringen av förorenade massor bedöms sammantaget medföra inga/ringa konsekvenser för omgivningen.
Miljökvalitetsnormer och -mål
Enligt VISS (Vatteninformationssystem Sverige) finns miljökvalitetsnormer för Helge å (Helge å: Hammarsjön - Råbelövskanalen, 5E621134-139723) och för Hammarsjön (SE620406-140165).
Helgeås ekologiska status (vattenförekomsten Hammarsjön - Råbelövskanalen) klassas till måttlig ekologisk potential framförallt p.g.a. kraftigt påverkad hydro- morfologi. Miljöproblem finns med miljögifter och förändrade habitat genom fysisk påverkan. Miljökvalitetsnormen för vattendraget är God ekologisk potential år 2021. Undantaget för det ekologiska kvalitetskravet har getts med avseende på morfologiska förändringar.
Projektet medför inte att Helge å försämras med avseende på hydromorfologi eller biologiska kvalitetsfaktorer. Botten förbättras något vid återställning av de
befintliga brostöden, mindre botten tas i anspråk genom de nya broarna än vad de gamla tog i anspråk. Broarna höjs och förses med färre brostöd, av vilka båda åtgärder ökar tvärsnittarean under broarna och på det sättet minskar dämnings- effekten av broarna.
Erosionsskydd som anläggs invid landfästena kommer att utformas så att dessa inte försämrar bottenstrukturen eller skadar fisk. Under byggskedet vidtas för-
siktighetsmått för att minska grumling och avsättning av grumlande partiklar i Helge å. Arbete i vatten sker inom spont eller container. Villkor och skyddsåtgärder har föreslagits för att undvika påverkan på malens lek samt för att minimera
grumling.
Hammarsjöns ekologiska status är måttlig på grund av avvikande värden för blågrönalger, näringsförhållanden, ljusförhållanden och morfologiskt tillstånd i sjöar. Kvalitetsnormen är God ekologisk status.
Viss grumling kommer kunna hamna i Hammarsjön. Dock bedöms den begränsade grumlingen i kombination med de stora vattenvolymerna inte leda till att
ljusförhållandena försämras. Påverkan kommer också att vara begränsad till byggtiden. Övriga kvalitetsfaktorer bedöms inte påverkas negativt.
Kemisk status är dålig för aktuell vattenförekomst i både Helge å och Hammarsjön.
Dock beror detta på halter av kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE) som är otillfredsställande i hela landet.
Dagvattenhanteringen förbättras över bron så att dagvatten inte längre rinner rakt ner i Helge å, utan avleds västerut till ett dagvattenmagasin. Risken att föroreningar kommer ut i vattendraget vid en olycka minskar också eftersom dagvattnet tas om hand. Detta sammantaget får anses som en försumbar positiv förändring av den kemiska statusen i vattenförekomsterna. Några kvalitetsfaktorer påverkas inte av aktuellt projekt.
Varken projektets drift- eller byggfas bedöms försämra möjligheterna till att miljö- kvalitetsnormerna i framtiden uppfylls.
De nationella regionala och lokala miljömålen redovisas i miljökonsekvensbe- skrivningen, bilaga C. Sammanfattningsvis kan sägas att verksamheten inte bedöms motverka miljömålen.
Miljöbalkens allmänna hänsynsregler
Sökanden har uppgett följande vad avser uppfyllandet av de allmänna hänsyns- reglerna enligt 2 kap. miljöbalken.
Bevisbörderegeln innebär att den som driver en verksamhet eller vidtar en åtgärd ska visa att de allmänna hänsynsreglerna följs. Trafikverket är ansvarig för att vägplanen uppfyller miljöbalkens bestämmelser. Detta säkerställs bland annat genom de samråd och utredningar som görs.
Kunskapskravet innebär att verksamhetsutövaren ska skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. I detta projekt har Trafikverket anlitat erforderlig kompetens såväl internt som externt för planering, projektering och utredning. Under processen har planeringsunderlag inhämtats från
olika myndigheter, nya inventeringar har gjorts avseende bland annat musslor och naturvärden, markmiljöprover har analyserats, bullerberäkningar har genomförts och samrådsprocessen har tillfört ytterligare kunskap. Via Trafikverkets
planläggningsprocess har exempelvis en samordning skett med Kristianstads kommuns invallningsprojekt, avstämningar gjorts med Kristianstad vattenrike och länsstyrelsen rörande inventeringar och information har erhållits från lokala föreningar.
Enligt försiktighetsprincipen medför redan risken för skada eller olägenhet på människors hälsa eller miljön en skyldighet att vidta åtgärder, begränsningar eller försiktighetsmått. Det är alltid den som orsakar eller riskerar att orsaka en
miljöstörning som ska bekosta de åtgärder som behövs för förebyggande eller av- hjälpande åtgärder. Vidare ska bästa möjliga teknik användas. I arbetet har olika alternativ studerats vad gäller exempelvis brotyp och byggmetod. Skyddsåtgärder har föreslagits för att minska risken för skada och olägenhet på människors hälsa och på miljön.
Produktvalsprincipen innebär att alla ska undvika att använda eller sälja produkter som kan vara skadliga för människors hälsa eller miljön om produkterna kan ersättas med andra, mindre farliga, produkter. Trafikverket ställer krav på bästa möjliga teknik och användning av kemiska produkter genom sina generella miljökrav vid upphandling av entreprenader.
Hushållnings- och kretsloppsprinciperna innebär att råvaror och energi ska
användas så effektivt som möjligt så att förbrukningen och avfallet minimeras. Det som utvinns ur naturen ska återanvänds, återvinnas eller bortskaffas på ett
miljöriktigt sätt. Avfall uppkommer då befintlig anläggning rivs och nytt material behöver tillföras då den nya väganläggningen byggs. I projektet har möjligheten att minska materialåtgång och avfall genom att återanvända material belysts och beskrivits.
Lokaliseringsprincipen innebär att man ska välja en sådan plats att verksamheten kan bedrivas med minsta intrång och olägenhet för människor och miljö. Vägen kommer att ligga kvar i befintlig sträckning och gör därmed inte intrång i några nya områden. Åtgärder och försiktighetsmått har föreslagits för att hantera de
konsekvenser som har identifierats i projektet.
Skälighetsregeln innebär att kraven gäller i den utsträckning det inte kan an- ses orimligt att uppfylla dem. Trots det ska de krav ställas som behövs för att följa en miljökvalitetsnorm. Baserat på de konsekvenser som identifierats har rimliga förslag på villkor, skyddsåtgärder föreslagits.
Förslag till villkor
Trafikverket föreslår följande villkor för den ansökta verksamheten
1. Vattenverksamheten ska utföras i huvudsaklig överensstämmelse med vad som anges i denna ansökan med tillhörande teknisk beskrivning och övriga handlingar, såvitt avser frågor som är av betydelse för att begränsa påverkan på människors hälsa eller miljön
2. Ett kontrollprogram ska upprättas och lämnas in till tillsynsmyndigheten senast 6 veckor innan arbetena påbörjas.
3. Arbeten i vatten inom Helge ås vattenområde får inte ske under tiden 15 maj till 15 juli
4. Återställning av åbotten inom spontområden eller där urgrävning skett ska utföras med naturgrus eller sand.
5. Plats för avvattning av massor samt avledning av vatten från dessa massor får inte ske inom eller direkt anslutning till Natura 2000-områden.
6. Vatten från områden där massor avvattnas får inte ledas direkt till Helge å
Föreslagna skyddsåtgärder
Containrar (eller motsvarande) kommer att träs över befintliga bropelare och bottenplattor vid rivning med syfte att minska och förhindra spridning av grumling.
Lämpliga bottensubstrat (naturgrus och sand) sprids ut över åbotten som återställs.
I strandkanten under broarna kommer två utterpassager att anordnas, en på vardera sidan av Helge å, för att underlätta för utter att passera under vägen.
Under byggfasen kommer "ramp-up" metoder tillämpas, det vill säga att under ca en minut stegvis öka slagkraften från en låg nivå när spont och pålar sätts. Detta görs för att minska skadlig effekt på fisk.
De delar av erosionsskydden som exponeras mot vatten uppförs med na- tursten eller rundande stenar för att inte skada fisk.
En del av Helge å kommer att hållas öppen så att båtar ska kunna passera under merparten av byggtiden.
Upptagna sedimentmassor ska provtas för att säkerställa vidare hantering.
Kontroll
Kontrollen syftar främst till att kontrollera det vatten som pumpas ut ur spontlådor.
Det föreslås att bl.a. turbiditet och pH mäts för att säkerställa vattnets kvalitet.
Skäl till verkställighetsförordnandet
Trafikverket yrkar på verkställighetsförordnande enligt 22 kap 28 § miljöbalken.
Med hänvisning till broarnas och trågens dåliga kondition och bärighet är det an- geläget för Trafikverket att snarast möjligt kunna bygga de nya broarna över Helge å. Den ansökta verksamheten bedöms vidare få begränsad påverkan på motstående intressen. Projektet kommer dessutom att tillåtlighetsprövas i vägplan. Tillstånd för vattenverksamheten ska då lämnas, jfr 11 kap 23 § miljöbalken.
INKOMNA YTTRANDEN
Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap avstår från att yttra sig.
Länsstyrelsen i Skåne län (länsstyrelsen) har inkommit med yttrande och anför följande.
Länsstyrelsen har inget emot att målet avgörs på handlingarna.
Länsstyrelsen yrkar att Mark-och miljödomstolen ska tillstyrka tillståndsansökan och godkänna miljökonsekvensbeskrivningen.
Vidare yrkar länsstyrelsen att de villkor som Trafikverket föreslår ska godtas, men med följande ändringar:
Villkor 1
Trafikverket föreslår nedanstående tillägg till det vanligt förekommande allmänna villkoret:
…"såvitt avser frågor som är av betydelse för att begränsa påverkan på människors hälsa eller miljön".
Detta tillägg kan inte godtas av Länsstyrelsen som alltså yrkar att tillägget ska strykas helt från villkorsförslaget.
Villkor 2
Trafikverket föreslår följande villkor om kontrollprogram:
"Ett kontrollprogram ska upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten i god tid innan tillståndsgivna arbetena påbörjas. "
Detta villkor kan inte godtas av Länsstyrelsen. Länsstyrelsen yrkar följande formulering av villkoret:
Ett kontrollprogram ska upprättas och lämnas in till tillsynsmyndigheten senast 6 veckor innan arbetena påbörjas.
Under förutsättning att domstolen bifaller Länsstyrelsens yrkande om att inte göra det av Trafikverket föreslagna tillägget till villkor 1, bedömer länsstyrelsen att särskilda villkor om hantering av jordmassor, muddermassor och rivningsmassor, inklusive uppsamling av rivningsmassor under bron, inte behövs. Den praktiska
hanteringen behöver dock ingå i kontrollprogrammet. Om domstolen ändå skulle bifalla Trafikverkets tillägg till villkor 1, yrkar länsstyrelsen att det föreskrivs särskilda villkor som säkerställer att hantering av massor samt att uppsamling av rivningsmassor under bron sker på ett miljömässigt godtagbart sätt.
Länsstyrelsen hemställer att mark- och miljödomstolen ålägger sökanden att svara för länsstyrelsens kostnader som består av arbetstid vid genomgång av handlingar i målet och yttrande. Arbetstid med inläsning och yttrande 8 timmar á 800 kr, totalt 6 400 kr.
Nedre Helgeåns fiskevårdsområdesförening har inkommit med yttrande där
följande anförs. Nedre Helgeåns fiskevårdsområde förvaltar och innehar fiskerätten inom området som kommer att påverkas av projektet. I deras fiskevårdsområde säljer de årligen fiskekort för 250 000-300 000 kronor.
Nedre Helgeåns fiskevårdsområde är ett av Sveriges två artrikaste vatten och innehåller minst 35 dokumenterade fiskarter med bl.a. abborre, gädda, gös, lax och havsöring.
Helgeå, nedströms Lastageplatsen och området där ån via sina två fåror mynnar i Hammarsjön, är ett av de mest frekventerade fiskeplatserna i deras fiskevårds- område. Området är känt för sina fina sportfiskelokaler och nyttjas av såväl lokala som hitresta sportfiskare.
Under projekttiden, som enligt uppgift kommer att pågå mer eller mindre
kontinuerligt under minst två år, befarar de att påverkan på miljön, genom grumling av vattnet och buller, i mycket hög grad kommer att störa fiskarterna i området och därmed möjligheterna till ett intressant sportfiske.
Detta i sin tur kommer att påverka deras fiskekortsförsäljning negativt. De yrkar på en ersättning för inkomstbortfall på 100 000 kr/år under byggtiden. Detta är ca en tredjedel av deras totala fiskekortsförsäljning.
SÖKANDENS BEMÖTANDE
Länsstyrelsen Skåne:
Det allmänna villkoret
Det allmänna villkoret som föreslagits i detta mål är endast hänförligt till vatten- verksamheten. Den valda formuleringen har motiverats närmare i ansöknings- handlingen. Oavsett om domstolen väljer att utforma det allmänna villkoret som Trafikverket föreslagit eller som länsstyrelsen föreslagit, så kommer tolknings- problem alltid att uppkomma. Det är knappast så att Trafikverkets föreslag till utformning skulle ge en verksamhetsutövare ett tolkningsföreträde vid
bedömningen av om förändringar kan godtas utifrån den tekniska beskrivning som bifogats tillståndsansökan. Syftet med Trafikverkets villkorsutformning är bara att förtydliga att det då är miljökonsekvenserna av den tekniska förändringen som ska bedömas och att en verksamhetsutövare aldrig kan bli bunden till en viss teknisk utformning så länge en förändring är neutral i förhållande till uppkomsten av olägenheter för människors hälsa eller miljön.
Villkor för massornas hantering
Trafikverket överlämnar denna fråga till domstolens avgörande. Men oavsett formuleringen av det allmänna villkoret och oavsett om formuleringen i sig har den betydelse som länsstyrelsen nu vill hävda så styrs Trafikverkets hantering av massor ändå av de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken. Trafikverket ser inte nyttan av att förtydliga detta i särskilda villkor.
Villkor för kontrollprogram
Trafikverket accepterar länsstyrelsens förslag.
Rättegångskostnader
Trafikverkets vitsordar den ersättning som länsstyrelsen begärt.
Nedre Helgåns fiskevårdsområdesförening: Trafikverkets bestrider fiskevårds- områdesföreningens ersättningskrav.
TDOK 2010:26 Mall_Brev v.3 (Fastställd av Trafikverket)
Den preliminära bedömningen är att byggnationens påverkan på fiskarterna i området kommer att bli mycket begränsad. Den typ av skadepåverkan som
fiskevårdsföreningen beskriver är dessutom att betrakta som miljöfarlig verksamhet och ersättningar enligt 32 kap. miljöbalken kan inte utgå inom ramen för detta mål.
Men vad som orsakat en skada går knappast att avgöra innan skadan faktisk inträffat. För det fall en eventuell skada skulle visa sig i framtiden, t.ex. en
minskning i fiskevårdsområdesföreningens försäljning av fiskekort, och detta kan härledas till den tillståndspliktiga vattenverksamheten har fiskevårdsområdes- föreningen möjligheten att då framställa sitt krav inom ramen för oförutsedd skada.
_____________
DOMSKÄL
Rådighet
Sökanden har rådighet för allmän väg enligt 2 kap. 4 § 4 p enligt lagen om
särskilda bestämmelser för vattenverksamhet (1998:812). Åtkomst till marken sker med stöd av vägrätt i vägplan.
Miljökonsekvensbeskrivning
Mark- och miljödomstolen anser att den av sökanden redovisade miljökonsekvens- beskrivningen utgör ett tillräckligt underlag för att mark- och miljödomstolen ska kunna göra en slutlig och samlad bedömning av miljöeffekterna från verksamheten i enlighet med vad som krävs enligt 6 kap. 43 § miljöbalken. Med hänsyn till
innehållet i den miljökonsekvensbeskrivning som ingivits i målet och vad som i övrigt tillförts målet under handläggningen bedömer domstolen att den uppfyller kraven enligt 6 kap. miljöbalken så att den specifika miljöbedömningen kan slutföras.
Tillåtlighet
Den ansökta vattenverksamheten omfattas av en fastställd och sedan den 15 november 2019 lagakraftvunnen vägplan.
För sådana verksamheter gäller enligt 11 kap. 23 § 2p miljöbalken att tillstånd ska lämnas till verksamheten om inte verksamheten befaras föranleda skada eller olägenhet av väsentlig betydelse för människors hälsa eller miljön (2 kap 9 § miljöbalken).
Enligt mark- och miljödomstolens bedömning föreligger inte något hinder att lämna ansökt tillstånd med hänsyn till 2 kap 9 § miljöbalken.
Natura 2000
Tillstånd krävs enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett naturområde som har förtecknats enligt 7 kap. 27 § första stycket 1 eller 2 miljöbalken.
Tillstånd får lämnas bara om verksamheten – ensam eller tillsammans med andra pågående eller planerade verksamheter eller åtgärder – inte kan skada de livsmiljöer i området som ska skyddas. Verksamheten får inte heller medföra att den art eller de arter som ska skyddas inom området utsätts för en störning som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet i området av arten eller arterna (4 kap. 8 § samt 7 kap.
28 a och 28 b §§ miljöbalken).
Trafikverket har yrkat tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken för intrång i Natura- 2000-området Hammarsjöområdet (SE0420145) och Hammarsjön (SE0420309).
Trafikverket uppger att projektet kommer innebära direkt fysisk påverkan under byggtiden på ca 0,3 ha av Natura 2000-området enligt Fågeldirektivet.Projektet bedöms dock inte leda till negativa konsekvenser för några av de 16 utpekade fågelarterna inom Natura 2000-området, då dessa inte bedöms uppehålla sig eller häcka i närheten av projektområdet.
Vidare uttalar Trafikverket att utter, sjönajas samt lax är Natura 2000-arter i det i söder angränsande Natura 2000-området enligt art- och habitatdirektivet. Natura
2000-typen 3150 "naturligt eutrofa sjöar med nate eller dybladsvegetation" ligger inom påverkansområden för buller och grumling, ca 200 m söder om E22.
Trafikverket uppger att projektet bedöms ge positiva effekter för utter i och med att utterpassager anläggs under de nya broarna längs deras slänter i strandzonerna. På detta sätt förbättras utterns spridningsmöjligheter längs vattendraget.
Ingen sjönajas återfanns inom projektområdet i samband med musselinventeringen och indirekta effekter på arten är inte troliga då den är känd från lokaler ca 7 kilometer söderut i Hammarsjöns södra delar.
Föreslagna villkor och skyddsåtgärder bedöms enligt sökanden medföra att lax inte påverkas på populationsnivå. Sammantaget görs bedömningen att påverkan på Natura 2000-områdena och dess Natura 2000-arter är mycket begränsad.
Trafikverket har åtagit sig försiktighetsmått och skyddsåtgärder för att begränsa störningarna.
Mark- och miljödomstolen bedömer att byggandet av nya broar över väg E22 erfordrar att tillstånd söks enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken och att den nu ansökta verksamheten går att förena med sådana krav på skyddsåtgärder och försiktighets- mått mm att skyddade livsmiljöer inte skadas och att bevarandet av skyddade arter inte försvåras inom de två aktuella Natura 2000-områdena. Tillstånd ska därför lämnas. Några särskilda villkor (förutom vad som följer nedan) bedöms inte som erforderliga vad gäller tillstånd avseende Natura 2000-områdena.
Dispens
Enligt 4 § första stycket artskyddsförordningen (2007:845) är det förbjudet att avsiktligt fånga eller döda vissa i bilaga 1 till förordningen utpekade djurarter, samt även att störa dem. Likaså är det förbjudet att skada eller störa djurens
fortplantningsområden eller viloplatser.
Enligt 14 § artskyddsförordningen får länsstyrelsen i det enskilda fallet ge dispens från förbudet i 4 §. En dispens får endast ges om
1. det inte finns någon annan lämplig lösning,
2. om dispensen inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde, och
3. dispensen behövs
a) för att skydda vilda djur och växter eller bevara livsmiljöer för sådana djur och växter,
b) för att undvika allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, skog, fiske, vatten eller annan egendom,
c) av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet eller av andra tvingande skäl som har ett allt överskuggande allmänintresse,
d) för forsknings eller utbildningsändamål,
e) för återinplantering eller återinförsel av arten för den uppfödning av en djurart eller den artificiella förökning av en växtart som krävs för detta, eller f) för att under strängt kontrollerade förhållanden selektivt och i liten
omfattning tillåta insamling och förvaring av vissa exemplar i en liten mängd.
Enligt 21 kap. 3 § miljöbalken får en ansökan om dispens enligt artskydds-
förordningen göras hos mark- och miljödomstolen i stället för hos länsstyrelsen om domstolen prövar ett ansökningsmål från samma sökande och detta avser samma verksamhet.
Trafikverket har yrkat dispens enligt 14 § artskyddsförordningen avseende
tjockskalig målarmussla (Unio crassius). Verket har redovisat försiktighetsmått för att minimera negativa konsekvenser.
Mark- och miljödomstolen bedömer att det inte finns någon annan lämplig lösning, att upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus inte försvåras, samt att
dispensen behövs då byggandet av nya broar över E22 är ett överskuggande allmänintresse. Förutsättningarna för dispens är därmed uppfyllda, varför
Trafikverkets ansökan ska bifallas. Enligt 16 kap. 9 § miljöbalken får en dispens förenas med skyldighet att utföra eller bekosta särskilda åtgärder för att bevara berört område och särskilda åtgärder för att kompensera det intrång i allmänna intressen som verksamheten medför. Mark- och miljödomstolen anser i detta fallet att inga särskilda kompensationsåtgärder erfordras.
Strandskydd
Det finns en antagen vägplan. En sådan vägplan medför att förbuden i 7 kap. 15 § miljöbalken inte gäller (jfr. 7 kap. 16 § 3. miljöbalken).
Villkor för tillståndet
Mark- och miljödomstolen bedömer att villkor kan föreskrivas med utgångspunkt i sökandens förslag. I något fall har villkorets lydelse ändrats och några nya villkor har lagts till.
Enligt 22 kap. 1 § miljöbalken ska en ansökan i ett ansökningsmål innehålla bl.a.
ritningar och tekniska beskrivningar med uppgifter om förhållandena på platsen.
Enligt 22 kap. 25 § p. 2 miljöbalken ska en dom som innebär att tillstånd ges till en verksamhet i förekommande fall innehålla bestämmelser om verksamhetens
ändamål, läge, omfattning, säkerhet och tekniska utformning i övrigt.
Enligt praxis har detta kommit att uttryckas som ett s.k. allmänt villkor, genom vilket sökanden blir bunden av den tekniska beskrivning och åtaganden, om skyddsåtgärder m.m., som lämnats i ansökan samt under målets handläggning.
Trafikverket har yrkat att det allmänna villkoret ska utformas så att det inte
riskerar att binda upp tillståndet till detaljer angående utformningen av de tekniska lösningarna och de anläggningar som beskrivits i ansökningshandlingarna, något som kan inverka på entreprenadkostnaderna.
Mark- och miljödomstolen bedömer att den tekniska utformningen av en vattenanläggning ofta har betydelse för de miljöstörningar (såväl direkta som följdverkningar) som kan uppkomma när en sådan anläggning uppförs. Det är inte
möjligt för prövningsmyndigheten att ta ställning till huruvida en annan teknisk lösning, som inte presenterats i ansökan, skulle påverka den slutliga bedömningen.
Om sökanden önskar ge möjlighet till flera alternativa lösningar vid kommande upphandling, står det sökanden fritt att beskriva dessa i ansökan.
Mark- och miljödomstolen bedömer därför att det allmänna villkoret ska formuleras enligt praxis även i nu aktuell dom. Sökanden har som ritningsunderlag till ansökan ingivit handlingar, betecknade ”Broskiss” respektive ”Förslagsritning”. Domstolen vill särskilt betona att det allmänna villkoret även innebär att broarna ska utföras i huvudsaklig överensstämmelse med dessa ritningar.
Enligt mark- och miljödomstolens bedömning finns anledning att komplettera de av sökanden föreslagna villkoren med ytterligare villkor om hydrauloljor, smörjfett mm där domstolen bedömer att sådana ska vara miljöanpassade i enlighet med svensk standard SS 15 54 34 respektive SS 15 54 70 och som av Rise (tidigare SP) bedömts uppfylla kraven i respektive standard. Vidare ska maskiner, som används i eller invid vattenområde, vara utrustade med slangbrottsventiler.
Länsstyrelsen har bedömt att inga särskilda villkor behövs om hantering av jordmassor, muddermassor och rivningsmassor, inklusive uppsamling av
rivningsmassor under bron, i det fall det allmänna villkoret utformas enligt praxis.
Enligt länsstyrelsen behöver den praktiska hanteringen dock ingå i kontroll- programmet.
Trafikverket har i ansökan beskrivit dels att den betong som uppstår vid rivning av broarna kan komma att användas som utfyllnad ovanpå påldäcken och dels att massor som grävs upp inom befintligt vägområde samt i Helge å kan återanvändas då de underskrider riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM).
Enligt 22 kap. 25 § tredje stycket miljöbalken får domstolen överlåta åt en tillsynsmyndighet att besluta om villkor av mindre betydelse. Enligt mark- och miljödomstolens bedömning är den av sökanden beskrivna masshanteringen inte
tillfredställande ur miljösynpunkt och får inte heller anses utgöra grunden för något av mindre betydelse som ska ingå i ett kontrollprogram utan att först ha begränsats genom ett eget villkor. Därav fastställer domstolen ett nytt villkor om hantering av alla massor som ska användas för återfyllnad respektive utfyllnad.
Det förs i andra nutida ansökningsmål ofta en diskussion mellan remissmyndigheter m.fl. och sökanden i fråga om massors miljökvalitet, särskilt vid användning nära eller i vatten. I föreliggande mål kan domstolen notera att detta inte har varit någon större fråga. Det är annars inte ovanligt att i tillstånd villkorsvis fastställa att massor ska innehålla värden för mindre än ringa risk enligt Naturvårdsverkets Handbok 2010:1. I föreliggande prövning anser domstolen det befogat att föreskriva att återfyllda massor, bestående av krossad betong från rivningen av befintliga broar eller andra massor från området, åtminstone ska innehålla halter som understiger Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning, KM
(Naturvårdsverket 2016). Även övriga tillförda externa massor ska uppfylla samma miljökrav, med halter som understiger riktvärden för KM. Vid användande av riktvärden för KM säkras ett visst skydd för vattenmiljön.
Delegation
Mark- och miljödomstolen anser att det ska överlåtas till tillsynsmyndigheten att vid behov besluta om ytterligare villkor gällande kvaliteten på de massor som ska användas i lägen med direkt vattenkontakt. Därutöver även hur länsvatten från spontlådor ska kontrolleras samt var någonstans och hur själva avvattningen av sediment från området ska ske.
Sökanden har uppgett att Naturvårdsverkets riktvärden för byggbuller ska följas under byggtiden. Med tanke på närliggande bebyggelse anser domstolen att det är lämpligt att, till tillsynsmyndigheten, delegera att vid behov fastställa restriktioner vad gäller tider för när bullrande arbeten med pålning eller spontning får bedrivas.
Arbetstid
Mark- och miljödomstolen har inget att erinra mot den av sökanden föreslagna arbetstiden på fem år.
Verkställighetsförordnande
Med hänvisning till broarnas och trågens dåliga kondition och bärighet är det an- geläget för Trafikverket att snarast möjligt kunna bygga de nya broarna över Helge å. Den ansökta verksamheten bedöms vidare få begränsad påverkan på motstående intressen. Projektet har dessutom tillåtlighetsprövats i vägplan. Tillstånd för vattenverksamheten ska då lämnas, jfr 11 kap 23 § miljöbalken.
Ingen erinran mot verkställighetsförordnande har framkommit. Mot bakgrund av villkor i domslutet och de skyddsåtgärder som sökanden har åtagit sig anser domstolen att risken för skada på miljön är minimerad.
Mark- och miljödomstolen finner därför att skäl föreligger för att meddela
verkställighetsförordnande. Enligt 22 kap 28 § miljöbalken ska säkerhet ställas till länsstyrelsen. Trafikverket är dock undantaget kravet att ställa sådan säkerhet enligt 9 kap 3 § lag (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet.
Oförutsedd skada
Som tid för att framställa anspråk på ersättning för oförutsedda skador bör enligt domstolens bedömning fastställas till av sökanden föreslagna fem år, räknat från arbetstidens utgång.
Prövningsavgift
Mark- och miljödomstolen finner inte skäl att ändra den tidigare fastställda avgiften för målets prövning.
Rättegångskostnader
Länsstyrelsen i Skåne län har begärt ersättning för sina rättegångskostnader i målet med totalt 6 400 kr. Sökanden har vitsordat beloppet.
Myndigheten är part i målet och domstolen anser att det begärda och vitsordade beloppet är skäligt. Trafikverket ska därför ersätta länsstyrelsen med 6 400 kr.
Ogillade yrkanden
Mark- och miljödomstolen anser att Nedre Helgeåns fiskevårdsområdeförenings yrkande om ersättning med 100 000 kr per år under byggtiden ska avslås och frågan får istället hanteras inom ramen för ansökan om ersättning för oförutsedd skada.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (MMD- 01) Överklagande senast den 26 mars 2020.
Lena Stjernqvist Mats Käll
_____________
I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Lena Stjernqvist ordförande, och tekniska rådet Mats Käll samt de särskilda ledamöterna Lennart Forsell och StenInge Arnesson.
Sida 1 av 1 www.domstol.se
Anvisningar för överklagande MMD-01 - Dom första instans • Producerat av Domstolsverket, Avd. för domstolsutveckling • 2018-11
Hur man överklagar
Dom i mark- och miljödomstol som första instans MMD-01
Vill du att domen ska ändras i någon del kan du överklaga. Här får du veta hur det går till.
Överklaga skriftligt inom 3 veckor
Ditt överklagande ska ha kommit in till domstolen inom 3 veckor från domens datum. Sista datum för överklagande finns på sista sidan i domen.
Överklaga efter att motparten överklagat Om ena parten har överklagat i rätt tid, har den andra parten också rätt att överklaga även om tiden har gått ut. Det kallas att anslutningsöverklaga.
En part kan anslutningsöverklaga inom en extra vecka från det att överklagandetiden har gått ut. Ett anslutningsöverklagande måste alltså komma in inom 4 veckor från domens datum.
Ett anslutningsöverklagande upphör att gälla om det första överklagandet dras tillbaka eller av något annat skäl inte går vidare.
Så här gör du
1. Skriv mark-och miljödomstolens namn och målnummer.
2. Förklara varför du tycker att domen ska ändras.
Tala om vilken ändring du vill ha och varför du tycker att Mark- och miljööverdomstolen ska ta upp ditt överklagande (läs mer om prövnings- tillstånd längre ner).
3. Tala om vilka bevis du vill hänvisa till. Förklara vad du vill visa med varje bevis. Skicka med skriftliga bevis som inte redan finns i målet.
4. Lämna namn samt aktuella och fullständiga upp- gifter om var domstolen kan nå dig: postadresser, e-postadresser och telefonnummer.
Om du har ett ombud, lämna också ombudets kontaktuppgifter.
5. Skriv under överklagandet själv eller låt ditt ombud göra det.
6. Skicka eller lämna in överklagandet till mark- och miljödomstolen. Du hittar adressen i domen.
Vad händer sedan?
Mark- och miljödomstolen kontrollerar att överklag- andet kommit in i rätt tid. Har det kommit in för sent avvisar domstolen överklagandet. Det innebär att domen gäller.
Om överklagandet kommit in i tid, skickar mark- och miljödomstolen överklagandet och alla handling- ar i målet vidare till Mark- och miljööverdomstolen.
Har du tidigare fått brev genom förenklad delgiv- ning, kan även Mark- och miljööverdomstolen skicka brev på detta sätt.
Prövningstillstånd i Mark- och miljö- överdomstolen
När överklagandet kommer in till Mark- och miljö- överdomstolen tar domstolen först ställning till om målet ska tas upp till prövning.
Mark- och miljööverdomstolen ger prövnings- tillstånd i fyra olika fall.
Domstolen bedömer att det finns anledning att tvivla på att mark- och miljödomstolen dömt rätt.
Domstolen anser att det inte går att bedöma om mark- och miljödomstolen har dömt rätt utan att ta upp målet.
Domstolen behöver ta upp målet för att ge andra domstolar vägledning i rättstillämpningen.
Domstolen bedömer att det finns synnerliga skäl att ta upp målet av någon annan anledning.
Om du inte får prövningstillstånd gäller den överklag- ade domen. Därför är det viktigt att i överklagandet ta med allt du vill föra fram.
Vill du veta mer?
Ta kontakt med mark- och miljödomstolen om du har frågor. Adress och telefonnummer finns på första sidan i domen.
Mer information finns på www.domstol.se.
