SCANDIA : Tidskrift for historisk forskning

I>eli speciellt iiin. SIGtne ulk'ardatle exporttulltasan av eten

9 januari &r 1660 laar f6rut ej kunnat &herfinlam l. ii betraktande liarav borde det Peke Tara obefogat, att deil nu yetlj'sbcerns, sadan den fIjreligger i landsarkivet. i kund '. @ i t pas- kcti~~nientarer mM samtidigt r a r a p& sin plats.

SBr211es inkorporerilag i det svenska statssn~rdelek lakedfi9rde avsevärda Iörandringar f8r prcpvinsens handel och sji4faa.t. Psab- tlskt tagel oiiiedelhart efter. proklamerandek a r den sarenska sure- raniteten, infördes de i Sverige g5HIaiicle fiiilsaisern:~ 11; inaport- och exporkvaror :'

.

haen icke nog hiirined. Betriiflaalde malaga varor sasom spanlil?~&len iaefardades iiven direkta euportI6rbud. Resenitatet hiisav kuracle inle bli mer an ett: minskning i utrikes- handeln jiimfört naed tidigare f6rhAllcaladrai (ocksa med hurisyiii hagen till andsiiigeni P granserna1

.

,121 rerkningarlia av tullpolikiken docli, ilate oinedelE3ast blero r-iirre $11 f:~Btiskk %-ar fallet, torde nog kunna tillskrivas den orii- sianc'iigheten, afk gener:aPgi;vernö~en efter anriPka11 emeilian8k 13e- viljade uiSöaselrliiEbgheter ifraga om IGde spannmal och annat. Kar t. ex. Ysladhorgkaren Sils Gvaa

'

p2 höslela &r Iti68 \-ande sig Bil excellensen Stenlsock med eri B~eaekanade bön, ~anlenagenmcle om aiogen seed mig ~inderciaanigst lamStte i1e\\.i1XgPs fra Ystad att ud- scimibe .

.

., ungefehr 8.000 t:r 11i~sg och 530 t:r hafse, Iiuarksdi mig fattige mand stner naade seheer », blev han troligern e j fullsk2nadigt desillaii;icnnerbic&, Tidigare p& arek hack niimiigen Stenhock under- rlitiat regerlsigen onn att han tiG15tit stadernas I~orgerskap ex- portera tredjedelen av den spanniaaal, .som de anigifv;it och E för- radh I i a l r i e ~ , i avsikt :)bil1 af bide elsagn den -kraffiquerande hijtla p5 desse orklier s5 och, a t haiEée ioleliet utbi liurneur och Iaeforclra

l i'Leck3cher. Eli F . : Sveriges clioil. iiist. I. s. 662.

'

i.&. T u l l a r k i ~ - e l för Xlalmö. 11alinö irrilkoritors niikomna hrev 9661 i f . icti. hdii Lu1lltr.1.

"5 1658, eiii.. tuii!ir. 1661.

L 4 L . ~ i c i i e r a I g r i v c r i i e i ~ ~ e ~ ~ t s ~ ~ r ! i i ~ - e t . Slirir. fr. i ~ i h e l ~ i i i i i i i oili eliskilda 1658--1664.

aiea-ais ke>peiaskal, l. Som sarskill viigande skal tippgav han, :iii l,orgei=skapct ej liuiide betala importen ariccl annat air sg~niannriAl och ,)niigre f2 dessförutiian har i l a i ~ d e i fallande persedlar) \var- alictl han. enligt en bilogad clesigriatioaz. havsag iziisfnr, osar, k6kt, flasii, s n a ~ r , talg, red, poltaska, heeli och alnia).

E:cportsitriatioilen i S k a m uirder de forsia svenska arria k a n

i a~agoii d i n ifraga o m de viktigaste utförselrarorr~a pavisa': P siffror.

]-B

viiija till Qiimförelse U"i'inarssiis heriikniirgar för &r bBisP5 i hans framsfiallning av Ystad mot slutet a v danska tiden och ett genei-al~~ersedeiexIraBit för SBiiine f r h AL. 84)!i3

'.

I'i

f&

rlB dessa esjsortsiffror:

2655 1663

oxar, arit:~l ... 4,166 4,933 Iiiistar, m t a l ... .. . ... 9-16 7,109

liorr~, o. malt, turinor ... c:a 5.5,000 9,007 hi,~i.e, teinnor ...

.

.

... ~ : a 9,000 940

EncE:tst sj~animimi8lsespoici~~1 hack avtagit men i geng!ld '98

mycket kraftigare. :&linsi amaera ieigoiifalla~aile blir tiilfrakagángcaa, tain inan ],etiiriker, att den s8~8aiska i'g~;~riiim5Isesporten f0re Horns krig i regel oversteg PlOO.OO0 tuniior onr aret. T'ad I~etrai'f'ar (lena

ste,ï:i intiörselia a s hastar- Ar 16iX-3, m5 erinras 01x1 att denai:i exgaort iidigare f'oretelt mycket staikcs fluktuationer. Dear förlorade dock sirart all helyclelse, elterhand som cle svenska aaiyndighetes-na ökade svgriglieterria 16- deil ocEi till siut iiplsihiirde d e n fril2st5ri- d i s t ? IRöraride tie ovan uni'örcia siflrorna skaEl vidare ikxigkoni- m a s , att I(i55 &rs siffror avse e i ~ b a s t ntlöisein över Ilalarrö, Ystad, FHalsinaglmrg, 1,baadslirona och Rristiai:stad, viPiia

d2

visserligen rejreseiiieracle d e n allra största cleleil a.,- den sk&iisl;a exporten iileii d : ~ k i i p k h e l a exporteaa, varfiir s5rsl;ilt siffran över spann- inKlsuifiirseln Ilör höjas aakge,t, för atk jiii~iförelseii aned f66i:i ars iippgiiter skall Isli ridikigare7 HiimpIigela laed 15.000 tiinnor, (I. r.. s. iibl e:a 80,000 (Sin~rislnalaans spani1na5lsutskepp11i41g uppgick till

10.000 13.000 fiinlaor tinder senare (lelenr av 1 ii0il-Lalek

7

), - S~)ancraiiIsesporte~a 11Pev inte si6rre iuriier de nariiaast följande aren. Darpa tyder stoiieken av de kranliteker, s o n ~ utfördes öi-ei, T\.J:rE~nti, hnril<lorkeri för S k h e s spalanrnålshandci: iii~gefiir 2.000

tiiiii?or a r 41jii69 och i..5OO tunnor S r 1667 ". .-P--

'

Rh. I<. B:s skriv. t. Iiuiigl. 1I:t.

'

\Teibuli, C. G.: I S k i ~ ~ s k a jorci1)r:r hist., 1523. lTimarsson. ';ils; i Fiisl- I c r i f t utgiveii :i\- YstncIs Forn~iiilinesföreliing. 1018. s. 16. saiiit K.4, Tulj ocli accis 502.

'

U - e i l ~ ~ ~ l l , a. a .

%.\LL. Sirnrisliaiiliis :<rorio- o. sta!lsr5ke1iska!~ef 3531-liC'5. h16 St A. 1Iaiiiiö l o i a g ~ - o. Inrol~e!i:iiiig!~öcker.

Ifraga om tiiiilsatser~ias h03d anpassade sig i~lyndiglsekert~a inte efter Sliånes intressen utan efter rikets, Deil tilP5mpade svenska tulltaxan var helt konstruerad fejr det svenska ngrings- livets fi5rliAllanden och irinehbjll ojiimför4igt högre satser p& de viktigaste ~aödvandighetsvaror~~a &n den förut anviinda danska taxan. Detta framkallade sedan fran början ett jäsande missnöje inom alla lager a r deil skånska befolkningen, Aven ttnlliraspektoren i generalg~aver~iei~~e~atet (Jacob Barckman) s@ sig onisider - av

omtanke om tulliniioms&erna - nödsakad att $peka ar 1664, att

Skaile ej áaaagre kunde konkurrera med >naborna» på den interna- tianella spannmalsmarkkraden tack vare de högre tiilllrördorrsa, var- för också trnBlen för aret hotade att bli »defectx1. Vid slutet av a r 1667 utfardades s5 en ny, f6r hela riket gallaiide tulltaxa. De be- stanaanelser i denna, vilka voro a r sarskilt intresse för den s k h s l i a exporkliandein, skapade emellertid geimast opposition. I sli2nska adelns besviir a r a r 1668 skiIdrades lage6 efter vad det förefaller, p& ett traffancie satt. »AdBdenstund hertigdiPmet Sliane haver p2 nggre Ars tid sa markeligen avtaget uti comnaercieraia», heter det, )>att ej alleriast friimmaride, som tillförene \.oro vane att brrrka deras handel c25r i landet med haskar, osar, korn och arinat och darmed bragte store penninger in, are störste delen alldeles a\.-

vande och driva nu deras handel uti Danemark, utan ocksik in- landske köpman begynna att inriitta deras störsh lliornhanclel uti Köge och andre stader uti Danemark, eftersom de det darifrara Hirinna föra nned mindre omkostnad, varutinnan hela I~ertigdörnet iiilfogas en mycket stor skada, akt r a d som uti landet behöves, sasom vin, salt, speceri och aniiat sadant mera, a r uti ett osiijeiigit stort pris, ther igenom alle penninger bringas u% tir riket, thesemot alla andra .r7ar-LW, som falla dar eiti landet, are uti mycket ringa \78rde, sa att det ar bonden nastaia omöjeligit till alt kuaiiia f & s& mariga penningar ihop som han s9za18 utgiva i sinne utlagor, ty an- Iialla Ridderskapet och. Adelen ther sammastades tanderdanigst att Kongl. hi[aj:k i nåder ville Frara Rekgaakt, igenom vad medel com- mercierne kunna jalnbviil på then orten ater komma i flor.

'~

Aven »samtliga borgerskapet): begarde vid riksdagen namnda år :>moderation i stora sjötullstaxan p& sonaliga ~itghende och inkom- mande varor » .

Kungl. Maj:t s\-ara.de p& dessa framstallrainagar, att )jsjelf~a taxan vore ett besl5eiade ting och Icke kunde andras, meia om n;- got in particr~lari vore, soni ktii~de hetarfa-a az2goi-r mocleration, innan rnanrrinlihierna ratt komme Igang, s& sktiPle dem derut-

I,AL. G e n e r a l g i ~ v e r i ~ e r n e ~ ~ t s a r I i i ~ - e t . Skriv. 11. ftmt;eisrnan o. enskilda

1658-1664.

innan xllif:tras. s5 ridi det ror Icringl :\P;ij:Zs och i<ronans intresse vore gOrligi>

'.

Den 9 jae-iriari ai- 1669 ritfardades oeiisa eim spe- ciell skaaask ezporttezllitar~a, vslkeil i Ilera kall niincbar en betydande n-eedsiittrri~~g i de gret innan gällande teaP2satserl~a. En jamf6relse naellari \palarnaaa5lstul4arrna Aren IS68 s c h B669 a r synnerligen upp- lysande. Saleinda B~etalades i bre srnt per tunna

rate ... rHg ... k o r n ... ... mall 1 i a ~ r . e ... arier ..,... vetemjöl rHgm.iö1 gryn ...

p" fria ilairfria p 2 fria halvfria ofria skepp

Tiots den, proerntirellt seti, hraltiga nedsiitliamgeri, turdc &ullnival-s inte desto mindre i o r l ~ l n it alltför "nog f6r att e n veïkiiy -siisnulerinag ai7 rrtribeshanéIelna shkille k o m n a till stand. Ens a r

dAiida person (sasanolikt Barcliri~an) verkstalld jaanforelse ln~el!an de srenrka i= skanska) och danska e~porklullarnn styrker i varie LalE ett dylikt anatagailde

'.

Plenia:~ u h i s a r fbr 5Fiegpnhag

p5

fram- n ~ a l ~ d e ,karkoster i d r iire pgr d r öre p g ~ d r brr pgr ,? 1 tunila vete ... - 10 f 2 - 6 12 -- 4 - !) )) » rag ... - 8 6 - 4 - - i 6 ... b) I) 1) h m - 8 6 - 3

ma

- 4 18 ... r ; » n m a l t - 8 6 - 3 12 - 4 18 u » havre ... - 4 - - 2 - 2 - U D D rhgnijol ... - 10 - - 4 B2 - 3 13 :> » g r y n ... - 10 L2 - 4 -- - 6 H2 n v) jriitt ... 4 113 B2 - 1 G - - 29 l 2 ... o ' » aottcr - 22 18 - 6 - - 16 18 » slteppund flasli ... 2 4 - -- 18 - 1 28 --

I agil il er, S.: (Sicanslin koriiiiu.issiciie11 af Iij69-16iO; 1886, s. '103.

'

L 4 L . Tullarkirct Pör \lalinii. Sialinii sj0tullkaminare o. sjötullriitt. -- I Sli61isk~ lroii~i~u.issio;iens I-iarrdlii~gxr, vol. E ( R A ) , omtalas, alt Barckman ~ ? a á e ~zppgjorl eji jämförande Iista med angivaiide a.: s r r i i s k a och danska ;alisatseiira Eiir c?e varor. soni :iriivde niest ;noderatiol>.

Mot hakgrui~deit härav var det salunda iimiiidre rinderligt,

at1 Barcknian vagade föresla skanska konamissiolleii, att t~i11- satserna (både på export- och importvaror~ia) skiille anpassas efter de daiiska l. Hala hoppades darvid sjalv p& eim kraftig! stegrad tillförsel och aiatog att konsunmtioneni p& landet, >>sonan en lid varit ringa;), skulle bli större - med l y atföljaimde höjning av iironails tullinlaliker. Aveii de olika stapelsliidernas hoagerskap klagade inför Iioininissiolieii p5 dessa förhallanden '. 1 h1aimö hade spannmblshai~deln tidigare rarik den »profiterligaste» syssel- saltningen, hette ciet,, men den? artog nu stanidige. Beträffande I,anclslirisna imödgades nian koiistatera, »ettt Iiandelni intet Biafver dcr p2 orken tilltagit, utan borgerskapet 5rligeia förmirisliats och eltur staden flytta. Den enda st:~d, SODI hade n&gon »näring», tippgavs rasa EElsiimgborg. hlaai var m. a, o. oelis5 rnissitöjcd i Ystad och Kristialaslad. Sk%izsBra koiammissionen risade sig aga förstAelse för de framförda klagoinålea. Den gjorde faktiskt tull- inspeklorens yttranade till sitk och sineleaströk i sin 2jeräitelse om stora sjötullen, att om tulltaxan 2 iii- och utförda varor något siinktes, sa att olikhelela iued den daimska biev miimdre, skulle icke blott handeln tilltaga, utan tullinkomsterna, :)soin p5 haiidelils drifvande hade siim sul~sisieims.. iiiarkbart okas och dessuioaii .\-a. ïnrinas myckenhet duhhell ersätta afgangen af sjiilira tasan). 3 .

n - 0

Asagon ytterligare generell bullnedätiaiing pa exportyarorna bom emellertid ej till sl&ncl. Och anitu minclre sankte man tullen p&iimpoitvarorlia. P:la'eiellca liitti~ader beviljades ilog \-id utom- ordentliga tillfallen

-

exempelvis uncler kriget ined Dailmark 1675--1679, d 5 tullfri livslnedelsimport fillats - meil

5

aiadra sidan Buiide det hiinda, att mnia n~lonie~iia~zt höjde tullsatsen fiir csa viss vara

'.

Deam skanska errport&uBitc~sa~i av iir 1669 blev i sjalva rerket bestgeimde lika Iiinge soin den aret innan tillampade areriias rikstuiiilasan, d. v. s. anmda till år 1715: förstik fran tii1Tim" sida att, i aner eller m i i ~ d r e god tro, frang5 cleiisamsna, föis9inflade clessa endast admonitioner fr511 regering samt kairiiaian- och koria- merskollegiunt

('v/,

1684,

"k,,

1686. le//, 4667 och

'yl,

1693"). Fös

övrigt maste tull"iaxes5ttningerz bli i ti6g grad ateoretisk», sAl5inge mun gjcrrde s5 flikigt h r ~ t k a r förY1udspo9itPkeïIe scsrii faile"k%lev.

h;i. Malmö tnlikolito~s iukoiliiia ?;rev kunna £tir perioden 1601-

1715 &trnirns?olie dessa erhallna order 0111 exportförbeid enhart p&

Skaiiska koi~~iliissioiielis h a ~ i d l . . vol. E.

TVagiicr. s. 104 f f .

" Wagner, s. 103.

"16 tullba.

Sl~ecialtulltaxail for Skåne a v ar 1G69.

₁₆₃

spannrna1 antecknas, liamligen

y/,

1661,

"/,,

1662, le//, 1674,

1680,

l3ii',

1693,

'",,

1694,

'1,

1697,

'1,

och

'"/,,

1698, l/,, 1699, 10 J

1, 1700,

'"i,

1710 och

''1,

1744.

A r

1688 förbjöds t. o. m. spann-

malsutskeppning till det övriga Sverige. Ett liknande förhud a r liaiit fran å r 1674 l . B2de förhuden och tillstiiiiden synas ofta ha

utfärdats av geileralguveri~ören pa eget I,evAg, vilken ibland rentav glömde att iinclerratta ïegeringeii om de fiiaretagna atgarderna. Den

'v:,

I684 iick tulllinspektoren i guveraieinei~tek eiiiellerticl satt Lill att utfarda temporära exportförbud på oxar, hastar, cpanlirniil och vilil~~alie\~aror, iiar dessa varor behördes i landet

'.

drnled- ningen till de prohil~itiva åtgarderna var saimnialikt en önskarl, att livsmedelspriserna e j sltulle stiga så pass nmycket, att folkförsbjrj- ningen och den niilitara provia~iteringen fördyrades.

Deil situation, som clen svenska -tullpolitiken framkallade i Skane, Iian i korthet skisseras på följancle satt. Skåningarna, soin tidigare avsatt sina produkter sarskilt på Liibeck och Hol- land, dar de samtidigt i retur hihiitat sinia iniportförniPdenheleri I-iaavisades n u för sin avsattning till de uplssveilska huiranarna, vilkas lå~lgvariga tillfrysning omöjliggjorde skeppningar dit, ill- nail sparnilm58en » samrnaiibrailde » (den s2iAnska spanml1n5leni Iiuiidi: iiamligeil e j ritorkas p5 g r ~ r n d av br5nslei)risten pA slatt- bygden) 3. Vid export till Holland och Norge hade man daremot

ej hesvarats av ishiimder. Det nii uppltoinila laget I'ördyrade vi- dare ianporten, eftersom nian iiödgades att g6ra dulsbla resor -

oin m a n aiverhuvudtaget a7ar ist5nd till en s a d a i ~ prestation. Den gynnsamma fralitposition, soin maii förut haft gentenmot ritlandet och vilken grundat sig p5 att importen varit mindre Loni~:~gekrii-

g an dc än exporten isom ju bestatt av skrymniaiide varor) alltsa

e j endast förlorades utan byttes tillpaköpet i sin nmotsats. Och clessutoiin försvarades importen i högsta grad geiiom deil valuéa- Ilrist, son! blev resultatet av den nedbringade exporten

'.

Korni- nellt lctiiide nian nog tacka en del av importbehovet i Stockholm

- och nia11 tog ocksa t. ex. salt i returlast - anen hade kvalitativt och krantitativt brast det darvidlag, sasom livligt oanvitiriacles in- för sliånslia koinni~issionei~.

N5gon stöi-re Iiittirad meriförcle I669 års skAizska exportirall- taxa sSalunda ej, i varje fall inte för spannm5lshandelirm. Siffrorna för Xztlm6 spaniriiaålsexport iiro talande (i den man de k t ~ n n a

RA. E<. B:s skriv. t. Iiungi. i\i:i.

"fö tulllsr.

"Sinarli, 12x1: Spaii11m5lshnndeI o. poiitili i Sverige 1719-1930; 3913, s. 145 ff.

V n ~ f r Wagner, s. 99.

114

framletas): icke fullt 6.080 tunnor utfbrdes a r I!i-il, 5 turinor

ar

1680, 206 Ir;i~i!or- 5r P694 tiden 13/.-7,',-, irnagefär 500 tuniaor &r 1695 och ingenting Are11 1/00 och 1103 l. Ar I i 0 5 uppgick hela den skanska spanrinaAlscsporteri förmodligen e j till mer än 2.000. tuliiior OtvivelaBtigE lag det faliia bakom deii besviirsskrivelse, lilkeli Alalmö borgerskap argair efter skanska kriget och vari d e f0rhoppningsfullt teckriade den ljusa ekonomiska sittration, som skulle inppkomma f Sliane, ifall utförseltullen p5 spannmåleii ytterligare sai~kies j. »SädesBiandeln skulle åter ~ ~ p p b l o m s t r a ,

ehuru den redan gatt fran hiiane till Selarid och Jirtland. Xeii d5 det danska kornet \%-;-ar till b5raiari sch a\~igteii saii~re a11 det ~kåimslia, fievilket Tvar L0 procpnk drygare, borde iiian uiicler inera gynnade tullförfattningars hagn 1áu111ia P~oppas, alt nämnde lian- deisgren %kulle atertaga sin körra riktning. Dai~skarila skulle nred det samma g& miste 01% fardelen att liunna förse utliiniiii~ge~~ iiied salt, fisli och andra varor, 1-i\\-arigerioin Skåne, soni för nar- a~cirniide ingen utIänclsiá sädeshai~del hade, PiSrkorade ' 2 7 proceiilo pA penniiigarria'. Borgaren blef ~sppmtantrad att skaffa sig fart] g i cia Bian ilii derernot, för att tiiskeppa sialloxar, pottaska och beck, rnsste frakta friinlmanile fartyg för 'utrikes iiayirt'. Genoin dear Eörandriiageni skulle frabtinkolnstei~ sfadlia i laamdet; Akerbruket ater Pyitéis, och oalitadt afgifternas iarinskliiiig skulle tullin- kornsterna furökas genoin dela storre varuomsättniiigeia, och iit- Eaiidska varor hringas till SIi&ne».

Förslaget rönte inte niågon iraliigaiig hos myndigheterna. :*ske förran i slutet a~ å r 1696 tycks iiiaaa p; högre ort 'inrit l-illig att j" allvar diskutera en ny tulltaseiaecis5ttniing. men det stora

kriget omintetgjorde realiscrii~gen aer dylika Pu~aderiiag:ir.

$16 St '1. AIaliiiö tolags- och 1,roböcIier.

? K.%. Tull och accis 2 2 i (persedelestrakt fiililas dar fra11 år 1505 f ö r

Eil. a. JIaIniö. Ystad, Halsilighorg och Iiristiaiistad nieil sakrias för Laiids-

krena).

Sasom Iiongl. J~IaPjtz 1~5r" aB9ern5digsie

konunzgh

och herra widh forflutne RigsdagPa sigh n5cilgsk enao+h dess stiinider och nndersåttliere i Skåne ford;Iar,athhcrftaer. kil% modesaiion och lindring at "6eilBen

p5

nogra vahrur och dett samma Collegbe till at forrette nSciigsB andfos- arodt, h\varl'Grre hafeler Collegium sigli delta hrrefagldt och efter saa%rernes och tiedernes f8rsliii6fenliedh EunnPr iaOdeligil och

pB

desse efterfoljeimde perselser tullen iiilaj

SkKne

modereras efter dhen taxan som fcilger, h~vIIc!;eaa

taha borgess8;abet I stadhesne kunna iaotificeras och :i% ~ ~ ~ e d e r l ~ O r a r ~ d e r n e s efferrettelsse

4

l u l h i ~ s e t ofenfl, anssbaas.

Frije Sliiep Dr ö r e ... H\\-ete 1 I:. 7 Ragli ... 1 - 5 l,? Korn ... i t r y - j i i I ? Malt ...,... f I?

-

s

Hafra ... 1 I:. - 2 l], ... Ertter I l:r - 7

7:s

... K\i-etterniöhl 1 t : r - 8 Roghmiöhl ... i to. -- G Gsijn ... 1 t:. --

s

1 ' 0 Capit: riectliest ... d st. 4 21

Worig Ifesl Stor I st. 4 -

Sinere elitlo ... I st. 2 12

Klipper u n d e r

Rustni~igbs lient.: 1 st. 1 13 ditto mindre ... f si, P -

Föl11 och stoedh

foris i n t e t ut91 ... -

PotasKa ... 4 SBáipp. - 29

H<ameit Kurck,

I EagerfeIL Erlek Rosenhollrn,

RendricEm B e Jdoaaeheron.

t Johan Stiernhöli.

Aecorderar sx~edh des originahl

I. BarcPiman,

Cpph

Kongk: llaijts \\-.&s

allernidigst

koraungs och herres imidigsae behagh bIi8ua s"bal%ouar som utlaur

Skane

har efter uhtskippas saledis iitlai ttillen inhtrackssadhe och fortaalladJae

som

f6Ijer:

1Visr~iarslte och 3ierl Tl*issnzcirske ondre smenåskn

och andre swend- falrrkosler sorn Frelnniedhe cpch ske jalirkosier til ganr neder Stade ofiije fahi'lioslei'

T'Jisinur Iilit i (fart till

a n d r a orter)

Aff D sm or D srn o r D sin 6 r

4 Eagerfelt Erich W o s e n b ~ l r n ~ G. Sehonfeit

Jolran StiernhOBB.

Desfbrutlinn ariilammas af

hwart par stalloxar

...

Sitiretsperinlngar 2 2 2

...

Ahriiipenningar 4 I f

De sista ordeil olksliga, inen formu1eri;igeo f r a i ~ ~ g h r av andra brev L 316 tullhr.

Oscar

Bjurlk~g.