SKOLAN Så använder du SMS i hyresgästarbetet SÅ GJORDE VI Gör en egen tidning i kvarteret
EXPERTERNA Vad händer
med under- hållet när huset säljs?
HYRESGÄSTEN
TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR AKTIV INOM HYRESGÄSTFÖRENINGEN NR 5/2008 WWW.HYRESGASTFORENINGEN.SESkapa aktiviteter för
BARN och unga
LEDAREN BARBRO ENGMAN, FÖRBUNDSORDFÖRANDE DEBATT DIN MENING I HYRESGÄSTEN
HYRESGÄSTEN utkommer i 15 000 exemplar till Hyresgästföreningens förtroendevalda och anställda. Årgång 84. Postadress: Hyresgästföreningen riksförbundet, Box 7514, 103 92 Stockholm.
Hemsida: www.hyresgastforeningen.se Ansvarig utgivare: Jesper Nilsson. Redaktör: Peter Forsman
08-791 02 50 Epost: hyresgasten@hyresgastforeningen.se Grafisk form: Magnus Ekberg. Omslagsfoto:
Redaktionen ansvarar bara för beställt material. Tryck: Sörmlands Grafiska Quebecor 2008. Jerry Malmberg
Det stundar kärva tider
N
u blir det lite dystra ton-gångar men det är lika bra att säga som det är. Det stundar kärva tider runt förhandlingsborden!
Årets hyresförhand- lingar kommer inte att bli någon lätt match för alla förtroendevalda hyresgäster och anställda förhandlare runt om i landet. Hyror för nästan 3 miljoner hyresgäster ska klaras ut mitt under brinnande finanskris.
Jag och alla andra medlemmar i Borlänge fick nyligen brev från Hyresgästföreningen som med- delade att Tunabyggen begärt hyresförhandlingar men har inte bestämt sig för hur stor hyreshöj- ning de ska begära. Inget bra tecken, det känns som om de väntar in att läget ska bli ännu sämre och kraven därmed ännu högre.
DET ÄR INTE BARA HYRAN som avgör hur mycket man får kvar i plånboken. Det duggar tätt av var- sel och många har till exempel lämnat a-kassan.
Oron för den egna ekonomin är stor, många lever på marginalen redan som det är.
Länsförsäkringar visar i en rapport att 34 procent inte skulle ha råd att bo kvar om den disponibla inkomsten minskar med 2 000 kronor i månaden. Vid en försämring på 3 000 kronor kan 50 procent tvingas flytta och vid en försämring på 4 000 kronor skulle 61 procent ha svårt att bo kvar.
Förutom att vi måste hantera den ekonomiska krisen och årets hyresförhandlingar ska regering
och riksdag så småningom besluta om vad man ska göra med förslagen som finns i utredningen om EU, allmännyttan och hyrorna. Där radas nya skäl för hyreshöjningar upp.
VARJE ÅR BETALAR HYRESGÄSTERNA in ca 100 miljar- der i hyra. Om hyran höjs med 1 procent får hy- resgästerna 1 miljard mindre att röra sig med och 1 miljard mer att betala in. Börjar bolagen kräva uppåt 5 procent i hyreshöjning så handlar det om 5 miljarder i köpkraft som kommer att försvinna.
Det är inte precis vad som behövs just nu.
Så även de som vill ha upp hyrorna måste se över sina argument. Det gamla vanliga duger inte i det här läget. Både kommunpolitiker och Anders Borg har anledning att fundera över hur
årets hyresförhandlingar kommer att påverka byggandet och boendet.
Nu gäller det att vi tillsam- mans gör vad vi kan. Vi finns i trappuppgångarna och där måste vi vara på plats och snacka hyror och bostadspo- litik. Vi finns i alla kommu- ner och vi måste vara plats i kommunhusen och snacka hyror och bostadspolitik. Vi måste vara på plats i EU-kor- ridorerna, regeringskans- liet och riksdagshuset och snacka hyror och bostadspolitik. Det är tur att vi är så många i Hyresgästföreningen.
”Rättvisa hyror”
DET HAR KOMMIT ett 40-tal inlägg på webben sedan debatten om ”vad är rättvisa hyror” startade: Några exempel sammanfattade:
Rättvis hyra för mig: Hur nära centrum du bor. Hur trivsamt ditt område är i andras ögon.
Vad bostadsrätterna i an- gränsande hus kostar med lån och månadskostnad jämfört med hyran i din hyresrätt. Hur integrerat området är.
ABDULLAH
Rättvis hyra är beroende av hur stor lägenheten är och hur många rum den har. Det är viktigt att hyresrätten har en integrerande verkan i samhäl- let, att fattig och rik kan bo i samma hus, ha samma utsikt.
Och att även de med mindre pengar kan bo i innerstan.
Idag är det kötiden som be- stämmer hur bra man kan bo.
Jag anser att det är rätt.
CAMILLA
Hur fungerar det för de yngre som vill komma in på bostadsmarknaden med köer?
Detta system är det mest skadliga av alla för unga har ingen chans att få en bostad.
En kö är en kö och den är lika orättvis om den styrs av tid eller pengar. Den enda rätt- visa hyran är marknadshyra.
JONAS
Med marknadshyra bor de unga kvar mycket länge hos föräldrarna, där bor man trängre och sämre och där har hushållen mindre för annan konsumtion. Marknadshyra är bara bra för fastighetsägare.
LARS
Vart tar våra
pengar vägen?
NÄR HYRESGÄSTFÖRENINGAR och regionstyrelser nu sit- ter med sina budgetar känns det störande att matas med alla undersökningar utförda av förbundskontoret. Många av dessa verkar ha tveksamt värde och är till liten praktisk nytta ute i organisationen, exempelvis Mosaikundersök- ningen. Vilken praktisk nytta har vi av att dela upp Hyres- gästföreningens medlemmar i kategorier efter ålder och bostadsort? Kommer det att underlätta för den som tar emot ett samtal? Kommer man att spara in arbetstimmar hos förhandlare och jurister? Detta är ett exempel på hur våra medlemsavgifter används på ett ovarsamt sätt. Vi måste i ett läge, när resurserna krymper och hela vår existens är hotad, se över vilken verksamhet som ska prioriteras. För att ge våra medlemmar en bra service när
de hotas av oseriösa fastighets- ägare, hot om ombildningar och utförsäljningar av allmän- nyttor är det nödvändigt att resurserna finns i frontlinjen.
Vi behöver personal som stöt- tar förtroendevalda och andra medlemmar, mer än utredare på central nivå.
ANDRA EXEMPEL på pengar som skulle kunna användas bättre är våra tidskrifter. När viktig kommunikation fördröjs genom långa pressläggnings- tider är det ett problem. Det är inte bra när man läser i Hem
& Hyra om aktiviteter som ge- nomförts månader tidigare. Vi kan inte heller använda Hem &
Hyra för att kalla medlemmar till aktiviteter eftersom man måste vara ute långt i förväg för att få in en notis eller an- nons. Ge oss förtroendevalda ett verktyg att snabbt få ut vårt budskap till våra medlemmar
med kort varsel. Vi ska väl inte behöva återinföra de regionala medlemsbladen som fanns innan Hem & Hyra? Ytterli- gare en sak där våra tillgångar inte används optimalt är alla resor. Region Södra Skåne har för dyra pengar införskaffat en videokonferensutrustning.
För att investeringen ska betala sig krävs det att man använder videokonferenser mer än idag.
Det sparar inte bara reskost- nader utan även arbetstid.
Avslutningsvis är förbunds- avgiften är en tung börda för regionerna idag. Centralt stöd är viktigt men ge oss något vi har nytta av!
PETER NILSSON Ordförande Hyresgäst- föreningen Malmö Sydväst
REAGERAT
Årets hyresförhandlingar kommer inte att bli
någon lätt match
MED TANKE PÅ vad Peter Nilsson skriver känns det viktigt att klara ut hur och vem som fattar besluten om vad som ska göras inom Hyresgästföreningen.
Det förbundskontoret ska göra beslutas av förbundsstämman.
I stadgarna står vilket ansvar föreningarna, regionerna och förbundet har. De pengar som förbundet får för att göra sin del beslutas av förbunds- stämman. Förbundsavgiften bestäms av ombuden på stämman. Förbundsstyrelsen rapporterar till stämman vad vi gjort och hur vi har fullföljt vår del av jobbet. I övrigt är det
förbundsstyrelsen eller förbun- dets ledningsgrupp som fattar beslut. I förbundets lednings- grupp sitter alla regionchefer och i förbundsstyrelsen sitter folk från olika delar av landet.
Varje år har vi en måldialog mellan förbundet och regioner- na där vi stämmer av vad som behöver göras och inte minst vad som måste prioriteras. Om vi prioriterat fel är det alltså ingenting förbundet uppfunnit på egen hand, det är resultatet av gemensamma beslut. Är be- sluten fel kan de ändras av dem som fattat dem. Jag förutsätter att du i regionstyrelsen tar upp
sådant som du tycker är fel med dem från din region som varit med om att fatta beslu- ten. Regionerna och förbundet jobbar tillsammans i de flesta frågor i de verksamhetsråd som finns likaså i de projekt som pågår och inte minst i kam- panjen för rimliga hyror. Det pågår också effektiviseringar och besparingar på administra- tionen. När det gäller Hem &
Hyra, som får ett väldigt högt betyg av våra medlemmar, jobbar man på att förkorta sina pressläggningstider.
BARBRO ENGMAN Förbundsordförande
Vi måste jobba tillsammans
NÄSTA NUMMERkommer vecka 51.
PÅ GÅNG I HYRESGÄSTFÖRENINGEN
Den 30 september hade Hyresgästföreningen
Första kraven om 2009 års hyror
I MITTEN av okto- ber hade ett tiotal bostadsföretag presenterat sina hyreskrav på mellan 3,7–6,8 procent.
– Vi kan se en
avvaktan i det osäkra läge som råder i samhällsekonomin. Det är viktigt att alla parter nu tar sitt ansvar för stabila hyror. Vi är till exempel beredda att diskutera tvåårsuppgörelser säger Göran Svensson på Hyresgästföreningen riksförbundet.
Ny webbutik
SEDAN I OKTOBER är Hyres- gästföreningens nya webbutik öppen.
Den drivs i regi av region Norrland. Där finns välkända produkter och nya profilartik- lar är på gång som skyltar och roll-ups.
De ansvariga för webbuti- ken kan den grafiska profilen och lämnar gärna råd och tips om vilka artiklar som passar vid olika tillfällen.
Logga in på webben under internt innehåll/webbutik.
Utbetalning var 14:e dag
I SEPTEMBER INVIGDES officiellt den nya löneenheten i Gävle som sköter personalens löner och som även har hand om förtroendeval- das resersättningar, arvoden och förlorad arbetsförtjänst.
Alla regioner är nu med utom Stockholm som kommer med 1 november -08 och Småland /Öst samt riksförbundet från 1 februari -09.
Från 1 januari -09 får förtroen- devalda dessutom utbetalningar var 14:e dag mot tidigare en gång
per månad. medlemmar.
532 484
Antal medlemmar
Kommunala taxor kartlagda
KOSTNADERNA för värme, vatten, VA, el och renhållning fortsätter att rusa i höjden.
Framförallt är det elpri- set som sticker ut med en ökning under året på över tio procent. Kostnaderna varierar också mycket kraftigt mellan kommunerna. Detta visar årets rapport ’’Nils Holgers- sons underbara resa genom Sverige’’, som produceras av Avgiftsgruppen där Hyres- gästföreningen Riksförbundet, HSB:s Riksförbund, Riksbyg- gen, SABO och Fastighets- ägarna Sverige ingår.
Det är stora summor vi betalar för värme, vatten, VA, el och renhållning. För boende i flerbostadshus rör det sig om 40-50 miljarder per år. Det motsvarar omkring 20 000–25 000 kronor per hushåll eller 4–5 månadshyror för en normalstor trerums- lägenhet. Trenden är också oroande. De senaste tio åren har kostnaden för värme, vatten, VA, el och renhållning ökat med mer än dubbelt så mycket som den allmänna prisutvecklingen.
En tryckt populärversion av årets rapport finns att be- ställa som enstaka exemplar från förbundskontoret på kontorsservice@hyresgastfor eningen.se
Rapporten i sin helhet med alla kommuner finns att ta del av på www.nilsholgersson.nu
NOTERAT
ANLEDNINGEN TILL demonstra-
tionen är självklart den oro som finns, både hos hyresgäster och andra, kring vad som händer med bostadspolitiken. Efter att den statliga utredningen ”Eu, allmännyttan och hyrorna” i april lämnat förslag som leder till marknadshyror i Sverige vill vi visa regering och riksdag att vi är många som inte vill ha marknadshyra i Sverige.
Gå med du också, om vi kommer upp i 75 000 demon- stranter är det den största demonstrationen i modern tid i Sverige! Du går med antingen på www.hallapolitiker.se eller genom att skicka ett sms till telefonnummer 711 60.
Gå med och demonstrera på nätet
DEMONSTRERA Hyresgästföreningen lanserar Sveriges första – och största – demonstrations- tåg på Internet.
På www.hallapolitiker.se kommer Hyres- gästföreningen under hösten och fram till årsskiftet att demonstrera under parollen
”Tillsammans för rimliga hyror!”
FS BESLUT
Den som vill ta del av för- bundsstyrelsens beslut kan göra det på webben. Logga in och välj rubriken Ledning/
Förbundsstyrelsen. Där finns protokollen. Direkt efter förbundsstyrelsemötena läggs dessutom en sammanfattning ut av de viktigaste besluten under Nytt från förbunds- styrelsen.
LANDET RUNT
Våra styrande politiker överväger att införa marknadshyror.
Det kan innebära att upp till 70.000 människor som bor i hyreslägenhet blir tvungna att flytta. Tycker du som vi att det är fel – gå med i Sveriges första digitala demonstrationståg!
DEMONSTRERA VID KÖKSBORDET
SMS:a HYRA förnamn efternamn och kommun till 711 60.
Exempel: hyra lisa larsson solna. Kostar som ett vanligt sms.
Följ tåget på hallåpolitiker.se
Tipsa ungdomar!
PÅ HYRESGÄSTFÖRENINGENS webbplats finns en utmärkt sammanställning av vad man bör tänka på när man flyttar hemifrån under rubriken Första bostaden.
Frivilligt med fastighetsboxar
DET SKA VARA FRIVILLIGT för fastighetsägarna att installera fast- ighetsboxar/postboxar medde- lade nyligen infrastrukturminister Åsa Torstensson. Det betyder att det allmänna råd som Post- och telestyrelsen, PTS, tidigare utfärdat och som går ut på att samtliga fastighetsägare senast den 1 januari 2011 ska ha installerat fastighetsboxar i sina hus upphävs.
Det innebär att posten även fortsättningsvis kommer att delas ut i postinläggen i dörren, där det finns sådana.
– Detta är vad vi har hävdat hela tiden. För vår del har även kostnadsfrågan spelat in. Det är inte fastighetsägarna, och indirekt hyresgästerna, som ska betala för hur operatörerna väljer att dela ut sin post. säger Karin Lindeberg vid Hyresgästföreningen riksför- bundet.
Full fart 6 oktober runt om i landet
MÅNDAGEN DEN 6 OKTOBER var det både den internationella Hy- resgästdagen och samtidigt start- skottet för höstens bostadspolitis- ka kampanj runt om i landet. Några av aktiviteterna som rapporterades in den första dagen från Region Mitt och Aros-Gävle:
● I Eskilstuna var det presskon- ferens om bostadspolitik.
● I Örebro var det många som skrev på namnlistorna mot utförsäljningen av det kommunala bostadsbolaget ÖBO.
● Ett 30-tal personer deltog i en debatt om bostadspolitik som Västeråsföreningen anordnade.
● Föreningen i Heby började dela ut 1500 flygblad.
● På en del orter började kam- panjaffischerna ta slut direkt och man beställde mer material!
● I Hedemora och Borlänge syntes Hyresgästföreningen ute på stan med anledning av Internatio- nella hyresgästdagen.
Livet i hyresrätt sommaren 2008
DET KOM IN MÅNGA bra bidrag till fototävlingen på webben: Livet i hyresrätt sommaren 2008. Följan- de tre vinnare utsågs. Förstapris gick till Johanna Andersson i Växjö som fick fyra biobiljetter för sin bild på sambon i sommarsolen på balkongen (nedan). Andra pris gick till Lisen Johansson i Luleå och tredje pris gick till Yehuda Golan i Trångsund.
Samarbete med somalisk förening
HYRESGÄSTFÖRENINGEN i Katri- neholm/Vingåker har påbörjat ett samarbete med en somalisk förening i Katrineholm.
Det inleddes med en träff där Christina Gamfors, ordförande i den lokala föreningen Hackan och Thomas Wahlström, ordförande i Katrineholm/Vingåkerföreningen berättade om Hyresgästförening- ens verksamhet.
– Vi gick igenom vilka aktivite- ter vi har i olika bostadsområden, om syftet med vår förening och vilken hjälp man kan få av oss.
Vi berättade också att vi har sex lokaler i Katrineholm som de kan låna gratis, berättar Thomas Wahlström.
Överens-
kommelse med diskriminerande hyresvärd
HYRESGÄSTFÖRENINGEN genomförde 2006 en undersök- ning om etnisk diskriminering av bostadssökande. Den ledde till att flera hyresvärdar anmäldes till Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO).
En av hyresvärdarna – Linelia AB i Kristinehamn – har nu träffat en överenskommelse med DO.
Företaget ska tydligt redovisa vilka lägenheter som är lediga, vilka krav som ställs på bostadssökande och efter vilka kriterier en lägen- het fördelas när det finns flera sökande. De anställda ska utbildas i bestämmelserna om diskrimine- ring på bostadsmarknaden och i företagets policy för likabehand- ling av bostadssökande.
– Det här är åtgärder vi vill att alla hyresvärdar ska använda sig av för att motverka diskriminering.
Om de genomförs fullt ut kommer företaget att bli ett föredöme för andra hyresvärdar, säger André Johansson på Hyresgästföreningen som ansvarade för undersök- ningen.
Ewa Haag samlar in namn mot ÖBOs utförsäljning. Linda Strååt och Ulrika Andersson skriver på ef- tersom de tycker att det är viktigt att värna hyresrätten.
FOTO: EMMA RING ERIKSSON
Det är stökigt i kvarteret. Vi har inget att göra sä- ger ungdomarna. Tillsammans har ni en idé om vad som behövs göras. Här är några tips på hur man kan starta aktiviteter för barn och unga.
TEXT: YVONNE IHMELS
B
arn får kosta. Samtidigt har många barnfamiljer ont om pengar. Ibland uppfattas unga som ett problem. Skadegö- relse skylls på ungdomarna.Något behöver göras. Till det behövs engagemang från vuxna och att man tar reda på vad ungdomarna verkligen önskar sig.
För att komma igång behövs det i regel pengar, åtminstone underlättar det. Ett sätt är att söka bidrag från Hyresgästföreningens
barn- och ungdomsfond. Under 2008 delades det ut fem stipendier på totalt 30 000 kronor till lokala Hyresgästföreningar som utvecklat barn- och ungdomsverksamhet i sina bostads- områden.
Boinflytande- och fritidsmedel via bostads- företaget är en annan väg att gå. Även kom- munen eller stadsdelen kan bidra. Går det inte med de mer formella vägarna, försök med pri- vata sponsorer som mataffären eller pizzerian.
Eller slå er ihop med andra föreningar som är verksamma i området.
VARJE FREDAG samlas ett tjugotal barn och ungdomar i åldrarna sex till 18 år i Hyresgästföreningens lokal i Bergvik i Södertälje för att spela spel, pingis, innebandy eller bara prata och umgås. Ibland gör man olika utflykter. Förra veckan var det Laserdome i Stockholm som gällde.
– Att se ungdomarna ha roligt är det bästa jag vet, säger Elishah Tibbo, som håller i ungdomsverk- samheten.
Han är också ordförande i
den lokala Hyresgästföreningen i Bergvik.
Varje fredag börjar med en samling med fika där alla får en möjlighet att prata av sig, innan aktiviteterna drar igång.
– När man gått hit ett tag blir det som en vana som man inte vill vara utan, säger Martin Salem, en av ungdomarna.
I kväll är det Tina Gustafsson, sjutton år, som briljerar med sina kunskaper i pingis och hon brukar oftast vara den som vinner. I en an-
nan del av hyresgästlokalen spelas det innebandy. Alla går in för spelet med liv och lust. Det spelar ingen roll att en del bara är hälften så långa eller att åldersskillnaden är stor. Det märks att de flesta kän- ner varandra väl.
ETT MOLN PÅ HIMLEN är finan- serna. Det är ganska svårt att få pengar till ungdomsverksamheten.
I år har Elishah dock lyckats ut- verka en engångssumma på 10 000 kr från hyresvärden Telgebostäder.
– När jag sa till dem att det är bättre att satsa pengar på ungdo- marna direkt än betala skadegö- relse efteråt, då vaknade de till.
Ibland får Elishah Tibbo skjuta till en slant själv.
– Barnen har inte alltid med sig
pengar hemifrån när vi ska göra utflykter och jag vill inte att någon ska känna sig utanför.
ELISHAH TIBBO ansvarar själv för ungdomsverksamheten. Men nyligen har han utsett en assistent.
Nästa månad fyller en av killarna 18 år och han vill bli ungdomsledare.
– Jag försöker stötta honom. Jag tycker det är bra att barnen och ungdomarna här i området har nå- gon som är ung att vända sig direkt till, säger Elishah Tibbo.
Innebandy och pingis i Bergvik
KONTAKT:
tibbo@kth.se 0707604453
Så får du igång aktiviteter för
BARN &
UNGA
FOTO: JERRY MALMBERG
Alla går in för spelet med liv och lust när det spelas inne- bandy i Hyresgästföreningens lokal i Bergvik i Södertälje.
Elishah Tibbo.
På omslags- bilden ses David Tibbo.
NÄR POJKLAGET I FOTBOLL drog igång för två år sedan hade Tho- mas Wahlström knappast tänkt att han idag skulle fungera som coach åt ett flicklag i division två. Och dessutom ett där flera av flickorna bär slöja när det är match.
– Vissa motståndarlag tycker det är jättekul, men första gången stod de bara och väntade på att tjejerna skulle ta av sig huvudbonaden.
Men kompisarna i laget bryr sig inte. Vi har en trupp på 18 spelare och bara en av dem har svensk bakgrund och det är min dotter.
Laget har samma namn som den lokala Hyresgästföreningen – LH Kärnan/Hackan på tröjorna, så alla kan se att vi kommer från Hyres- gästföreningen, påpekar Thomas Wahlström.
– Vi har match både här och där runt om i Sörmland, så Hyresgäst- föreningen i Katrineholm har börjat
synas rätt rejält.
Tidigare var det mycket skade- görelse i området, men det har
minskat med ungefär en tredjedel sedan fotbollen kommit in i bilden.
Bostadsbolaget är positivt inställ- da, påpekar Thomas, och skjuter till pengar även om merparten kommer från Hyresgästföreningen.
Det är skönt att ha både bostads- bolaget och Hyresgästföreningen i ryggen.
– Det kostar ganska mycket att ha bortamatch. Runt 2 500 kr får man räkna med varje gång i planhyra och domaravgift, samt transporter, berättar Thomas.
Inga mobiler på lägret
VILDMARKSLÄGER förknippas oftast med överlevnadskurser för vuxna. Men i samarbete med Fri- luftsfrämjandet anordnade Hyres- gästföreningen i Gävle i somras en långhelg för barn som fick pröva på naturens utmaningar.
Störande inslag som föräldrar och mobiltelefoner var förbjudna på läg- ret, berättar Ulla- Maja Moilanen, förtroendevald styrelsemedlem i lokala Hyresgäst- föreningen Nya Gröna Kullen och vice ordförande i Gävleföreningen.
– Inga moderniteter som hand- datorer eller mobiltelefoner var tillåtna. Men det där med att föräldrarna inte ska vara med lägger vi från Hyresgästföreningen oss inte i. Det är friluftsfrämjandet som vill ha det så, säger Ulla-Maja.
Det var andra året i rad som Gävleföreningen anordnade vild- marksläger och sammanlagt kom 24 barn för att lära sig att umgås med naturen, bada och paddla kanot.
Barnen var i åldrarna 9–14 år och fick sova i tält tillsammans med fyra lägerledare. De fick själva laga sin mat på stormkök. Dess- utom lära sig att handskas varsamt med elden, i vuxens sällskap.
Att det blev just Friluftsfräm- jandet denna gång berodde på att där fanns ett färdigt koncept till ett rimligt pris, 1000 kr per barn som betalades via Hyresgästfören- ingens fritidsmedel.
Och så fick barnen åka med Brynäsbussen, vilket gjorde det extra populärt! Då kanske det inte spelar så stor roll att åskan går och det regnade en stor del av tiden. Att få åka med hockeylagets turnébuss slår det mesta.
DET LÅTER SOM en riktig sol- skenshistoria när Gunilla Hilding i Västervik berättar om Hyresgäst- föreningens cirkusskola.
Och inte bara cirkusskolan utan hur det är att bo i Västervik över- huvudtaget. Kanske en förklaring till att det är svårt att få lägenhet i Västervik.
När cirkusskolan samlades kom drygt femtiotalet barn från områ- det. Fyra rutinerade tränare från Norrköpings cirkusskola övade barnen i att bli fysiskt starkare och psykiskt säkrare. Men framför allt för att ha kul, få kompisar och lära sig göra saker som de inte
hade en aning om att de kunde göra. I år var det tredje året i rad.
– Barnen tycker att det här är jättekul, säger Gunilla Hilding.
Cirkusskolan hålls alltid veckan efter midsommar och på torsdag kväll mot slutet, samlas alla till en fest med musik och uppträdande och där barnen får visa upp vad de lärt sig, samt får en tröja i pre-
sent som bevis för att de deltagit.
Till själva cirkusskolan får Hyres- gästföreningen i Västervik ett sär- skilt anslag på 35 000 kronor från det kommunala Bostadsbolaget, alltså pengar som ligger utanför ordinarie boinflytandemedel.
Sofi Gomander heter en av deltagarna som övade sig i att stå på huvudet och på händerna och att hjula. Hon kom upp ordentligt med benen.
– Det enda som inte var så kul är att jag är ganska stark och då fick jag lov att stå längst ner i pyramiden. Jag hade gärna stått högst upp, säger Sofi.
KONTAKT:
gunilla.hilding@
hyresgastforeningen.se 0703-47 43 88 KONTAKT:
ulla-maja.
moilanen@
comhem.se 073-219 09 33
Tjejfotboll i slöja
KONTAKT:
thomas-wahlstrom@
telia.com 070-5445423
PÅ JÄRPEGATAN I GRUMS träffas barn i olika åldrar och från flera olika nationaliteter. Järpegatan lig- ger på en höjd i centrala Grums, en bruksort i Värmland. Det speciella med området är att ett av hyres- husen är vikta åt Migrationsverket med asylsökande som bor tillfälligt i området i väntan på besked om uppehållstillstånd.
– Nu sitter barnen tillsammans och äter. Förut satt de förskansade i varsitt hörn, säger Hans
Thuresson. Han är förtro- endevald och ordförande i Lokala Hyresgästför- eningen i Grums. Hans berättar att barnverksam- heten startade för ett halvår sedan av en grupp på åtta frivilliga mammor.
Konflikter hade uppstått mellan de svenska barnen och barnen ur asylsökande familjer.
– Förutom en del mindre pro- blem hade det förekommit hot med järnrör. Vi blev förstås oroliga, berättar Jeanette Semmelmayer, mamma och en av initiativtagarna till barnverksamheten.
Sedan ett halvår tillbaka samlas barnverksamheten varannan lördag förmiddag under ett par timmar.
Verksamheten kan tyckas anspråks- lös med pysseldagar till jul och påsk i föreningslokalen, korvgrillning som
den här lördagen och lite fotboll och tennis.
En lördag gjorde man en utflykt till Kolmården.
Men det har räckt för att barnen ska känna samhö- righet, att det är vi och inte dom, säger Jeanette Semmelmayer.
– Det här är bra, säger Rahman som är elva, och stoppar munnen full med korv.
Järpegatan i Grums är en av de lokala föreningar som i år fått ett stipendium på 7 500 kronor från Hyresgästföreningens barn- och ungdomsfond.
– Men tyvärr har det inte varit lika lätt att få Migrationsverket att
bidra ekonomiskt. Först efter flera möten kunde de tänka sig att satsa lite på oss, säger Jeanette Sem- melmayer.
– Utan mammornas frivilliga insats skulle ingenting ha hänt, konstaterar Hans Thuresson.
På Järpegatan möts barnen över gränserna
KONTAKT:
haze_71@
live.se 073 569 34 92
● Förankra din idé/ditt projekt i din Hyres- gästförening.
● Försök hitta Medsö- kande organisationer som tex invandrarfören- ingar, scouterna, Hem och skola, friluftsfrämjandet eller kyrkan.
● Var noga med att redovisa syf-
tet. Det är viktigt att lämna en så noggrann beskrivning som möjligt.
Kanske kan det vara ett besök på en 4H gård för att lära barn med annan bakgrund om de vanligaste svenska djuren. Önskemål om att minska gängbildning. Att hålla en cirkusskola. Utgå från ungdomars och barns önskningar och behov!
● Målgruppen ska vara specifi- cerad med ålder, kön, social och etnisk bakgrund. Exempel: Det bor människor från nästan hela världen i vårt bostadsområde. Vi vill att alla barn som bor i bostadsområ- det ska lära känna varandra. Det är 39 barn i åldern 0–16 år.
● En tidsplan är också bra att ha.
Om inte annat för sin egen skull.
Allt från några veckor till ett år.
● Slutligen mål och summan som man söker. Målet kan vara att skapa en plats där barn kan umgås med varandra och vuxna genom olika aktiviteter. Summan är viktig.
Gör en egen beräkning så att det inte saknas pengar i slutändan.
SÅ HÄR GÖR DU
MED DIN PROJEKTIDÉ
Cirkus- skola
i Västervik
FOTO: ULLA-MAJA MOILANEN FOTO: ELLEN KINDSTRAND
FOTO: THOMAS WAHLSTRÖM
FOTO: YVONNE IHMELS
Hyresgäst- föreningens barn- och ungdoms- stipendium
TILL HYRESGÄSTFÖRENINGENS barn- och ungdomsfond finns ett särskilt ansökningsformulär att fylla i och till denna finns en handledning.
Syftet med stipendiet är att stödja verksamhet som stärker barn och ungdomars ställning i samhället. Till exempel aktivi- teter som bidrar till integration och delaktighet, samt ökad jäm- ställdhet och livskvalitet.
I bedömningen av ansökan tas det särskild hänsyn till de insatser som stärker social gemenskap och bidrar till kul- turell utveckling. Ett exempel är familjekollo, där familjer ur olika nationaliteter kan samsas under en långhelg och skapa förståelse för sina respektive kulturer.
GENOM FONDEN uppmuntras särskilt att pröva nya idéer som stärker verksamheten för barn och ungdomar i området. Det kan gälla en ungdoms- och föräldraförening där man möts och lyssnar på varandra för att utveckla tryggheten i ett område.
Stipendiet delas ut till Hyresgästföreningar på lokal eller kommunal nivå och en jury bedömer din ansökan.
Stipendiet söks före den 1 maj varje år.
Logga in på Hyresgästfören- ingens hemsida under Förtroen- devald/Barn och ungdomsfon- den och läs mer. Där finns också ansökningsblankett.
”JAG VISSTE INGET om utelivet på landet, men nu har jag lärt mig mycket.” Så skriver en av delta- garna i det förståelseläger som anordnades i somras av lokala Hyresgästföreningen Fröslunda i Eskilstuna.
– En del av kvinnorna som var med på lägret hade inte varit ute på landet i Sverige tidigare berättar Marianne Nikolic, en
av initiativtagarna till lägret och förtroendevald i lokala Hyresgäst- föreningen i Fröslunda.
Lägret anordnades med hjälp av Hyresgästföreningens barn- och ungdomsstipendium. Sammanta- get 36 personer i åldrarna 2 till 70 år från Sverige, Finland, Irak och Armenien, umgicks med varan- dra på kursgården Solvik utanför Torshälla.
Populär resa till Sunne Vattenland
SOMMARPRESENTEN I ÅR till alla boende i Hagforshem i Värmland, var en badresa till Sunne Vatten-
land. Hyresgästföreningen i Hagfors använder sig av fritidspengar till att besöka populära utflyktsmål.
– Vi brukar fylla två bussar, berättar Bengt Fagrell, ordförande i lokala Hyresgästföreningen i Hag- fors. Det brukar vara ett åttiotal personer som följer med.
Hyresgästföreningens resor är populära. De senaste åren har det gjorts utflykter till Tomteland i Dalarna, till Parken Zoo i Eskilstuna och till Leksands Vattenland.
Hagfors är en liten bruksort i Värmland och det kommunala bostadsbolaget Hagforshem har
Trygghet viktigt för ungdomar i Tynnered
– DET ÄR RÄTT OTROLIGT om man säger till ungdomar i tonår- en att de får önska sig vad de vill och de tänker på trygghet. Det säger ju ganska mycket hur man upplever sin stadsdel. Någon annanstans tror jag de fokuserat på helt andra saker.
– Det centrala är att det handlar om trygghet utifrån ett ungdomsperspektiv. Och trygg- het kan till exempel innebära att slippa vara rädd för lösspring- ande hundar. Det säger Thobias Carlsson som leder ungdoms- projektet i Tynnered utanför Göteborg.
Tynnered är en stadsdel som är grön och ligger nära havet, men som förfallit gradvis under de senaste åren och nu behöver en rejäl upprustning
Ungdomsprojektet starta- des för drygt två år sedan på initiativ av stadsdelsnämnden.
Det är ett samarbetsprojekt med Hyresgästföreningen och Stena fastigheter, samt de kommunala bolagen Famil-
jebostäder och Bostadsbolaget som finansieras med boinflytande- medel. Dessutom finns TUFF, Tyn- nereds ungdoms- och föräldrafören- ing i Tynnered som är en avknoppning av ungdomsprojek-
tet och en ideell förening som startades 2007. Styrelsen består av både ungdomar och vuxna.
– Ska man kunna förändra
måste alla vara med och bidra, säger Thobias.
I Tynnered finns en kastanjeal- lé som går genom området och är drygt två kilometer lång. På kvällen är det som att gå längs en catwalk och runt allén samlas gäng med ungdomar vilket gör att många äldre är rädda att gå ut. Det finns också gott om så kallade attitydhundar som pittbullterrier.
THOBIAS VILL INTE sticka under stol med problemen, men vill hellre prata om när ungdomar upptäcker att de kan påverka, ändå upp på politikernivå. Under
sommaren deltog ungdomar i en framtidsverkstad om att utveckla Tynnered ur ett ungdomsperspek- tiv. Man fick också göra en egen film om hur det är att växa upp och leva just i Tynnered.
Den sändes på TV i Tvärsnytt. Och hundägare kan numera rasta sina hundar på en uppfräschad rastgård med agility.
Fröslunda är ett stort bostadsområde med 1 300 hushåll, berättar Marianne Nikolic.
Där bor familjer från många olika länder och det talas trettio språk i skolan.
Men den här helgen kunde man ägna sig åt typiskt svenskt friluftsliv som att bada och
paddla kanot och främst att lära känna varandra.
Marianne Nikolic bor själv granne med en kurdisk familj och efter helgen med lägret har barnen i familjen, som tidigare var ganska blyga, kommit fram spontant och börjat prata.
Det är viktigt med obligatoriska
möten om vilka regler som gäller innan man åker på läger, poängte- rar Marianne. En del missförstånd uppstod eftersom några familjer trodde att de kunde lämna barnen på lägret och göra något annat på egen hand.
– Men det klarades upp när vi förklarade att vi från Hyresgästför- eningen var där som grannar och inte som anställda barnvakter.
Eskilstuna Från till livet på landet
cirka 900 lägenheter, varav ungefär hälften är medlemmar i Hyresgäst- föreningen.
– Men även de som inte är med- lemmar är välkomna på våra resor, säger Bengt Fagrell.
Det var för ett par år sedan, när Bengt Fagrell blev ordförande i den
lokala Hyresgästfören- ingen som han upptäckte att det fanns utnyttjade fritidsmedel.
– För många ensam- stående med barn är de här utflykterna enda möjligheten att komma iväg någonstans, säger
Bengt Fagrell, så det är väldigt uppskattat.
Satsningen på resorna har också gett fler med- lemmar. I Hagfors, som är en avfolkningsbygd, har medlemsantalet ökat med ett 40- tal nya medlemmar de senaste åren.
KONTAKT:
marianneniko@
hotmail.com 073- 9694467
KONTAKT:
bengt.fagrell@
glocalnet.net 070-573 65 62
KONTAKT:
thobias.carlsson@
hyresgastforeningen.se 0708-28 01 04
FOTO: YVONNE IHMELS FOTO: ERIK YNGVESSON FOTO: OTTO LINDSTAM
På förståelselägret i Solvik spelades det fotboll för alla åldrar.
ANVÄND SMS I HYRESGÄST- ARBETET
Lektion 1:
SMS Du vill nå din lokala styrelse så snabbt som möjligt om ett viktigt beslut. Du sänder ett textmeddelande.
Pling, sms:et går i väg direkt från din mobiltelefon till mottagarna.
TEXT: PETER FORSMAN, MARIA UNDE WESTERBERG
Lektion 2: Var kort och tydlig Lektion 4: Bilda kedja
IDAG HAR NÄSTAN ALLA en mobiltelefon. Till det hör möjligheten att använda sms textmeddelanden. Ett snabbt, enkelt och billigt sätt att skicka meddelanden när det händer saker i hyresgästarbetet.
Sms är en tjänst för korta textmeddelanden som sänds mellan mobiltelefoner eller från dator till mobiltelefon. Ett meddelande kan av tekniska skäl bestå av max 160 tecken, men telefonen kan själv dela upp längre texter i flera sms som den mottagande telefo- nen sedan sammanfogar till en helhet igen.
Har du problem med det praktiska som hur man skriver och skickar sms, tveka inte att ta hjälp. Idag behärskar allt fler sms, i synnerhet ungdomar. Eller kolla mobilens manual.
GENOM ATT SKAPA EN GRUPP av personer kan du skicka ett sms istället för flera.
Titta i mobilens manual hur man gör (varierar något mellan olika fabrikat).
Innan du skickar i väg ditt meddelande. Skriv gärna ner på ett papper vad du vill säga och tänk på att det ska vara kort, koncist och tydligt. Försök också att vara personlig och underteckna med ditt namn.
Förutom sms om det som är på gång så kan man också skicka uppmuntrande sms till hela gruppen när ni gjort något bra i hyresgästarbetet. Det stärker gruppen. Till exempel: Hej. Glada nyheter. Vi har lyckats få igenom vårt ombyggnadsförslag. Bra jobbat.
Hälsningar er ordförande.
VI TÄNKER OSS FÖLJANDE: Du är ledamot i en lokal Hyresgästför- ening. Ni är mitt uppe i ett gårdsförnyelseprojekt där områdets lekplats ska rustats upp.
Nu har bostadsföretagets arkitekt kommit med ett nytt förslag utifrån de synpunkter ni tidigare har lämnat.
Du vet att alla är nyfikna att titta på ritningarna över hur det kan komma att se ut. Dessutom vill ni snabbt komma till skott. Du kallar arbetsgruppen till ett möte i morgon kväll kl 19.00 i områdeslokalen.
Det gör du genom att skicka ett sms med ämne, tid och plats.
Be dessutom att få ett ok från mottagarna på att de har tagit del av sms:et, med svar på om de kan komma på mötet.
NU ÄR DET ÄR KRIS. I lokaltidningen är dagens stora nyhet att istället för att rusta upp kommunens nedslitna miljonprograms- område som Hyresgästföreningen länge arbetat för, så vill nu de styrande i kommunen istället riva en tredjedel av fastigheterna och lyxrenovera resten.
Här gäller det att agera snabbt och kalla så många som möjligt av de boende till ett krismöte i centrumlokalen kl 18.30. Skicka ett sms till alla du känner i bostadsområdet om mötet. Använd din egen telefonbok i mobilen. Gå in på webben under Eniro.se för att hitta de som du vet namnet på i området men som du inte har telefonnumret till.
Uppmana mottagarna att skicka sms:et vidare till fler som kan tänkas komma på mötet.
Detta är sms
Lektion 3: Kalla till möte Lektion 5: Skicka till politiker
DET KOMMUNALA bostadsbolaget har blivit en riktig mjölkko för kommunen. Samtidigt lanseras planerna på att bygga en upplevel- separk i kommunen där bostadsföretaget är en av intressenterna genom ett dotterföretag. Frågan är ett hett ämne i kommunfull- mäktige där det väger jämt och beslut snart ska tas. Från Hyresgäst- föreningen vill ni ha garantier att projektet inte ska belasta hyrorna.
Genom att skicka sms till de politiker som vacklar har ni förhopp- ningsvis möjlighet att påverka vilket beslut som tas. Ring din kom- munväxel eller gå in på kommunens hemsida och hitta mobilnumret till din lokala politiker. Sänd ett eget sms till politikern eller samla ihop din lokala Hyresgästförening för en sms – och brevskrivarkväll.
Var personlig, det ska träffa i hjärtat!
ILLUSTRATION: LEIF ÅBJÖRNSSON
D
et är inter- nationellt kalas i kvarters- lokalen i Bojsen- burg.Valentina från Ukraina har lagat borstj, Fazila från Jugoslavien ställer fram baklava och Mona från Sverige grillar hamburgare ef- ter recept från sin systerdotters amerikanska man. Gästerna smakar, smackar och beröm- mer.Lena Jons, Bojsenbladets redaktör, fotograferar och antecknar mellan varven. Även Hyresgästens reportageteam kommer med på bild – vårt besök är ju också en händelse att rapportera om.
Bilder från evenemang är ett av de bärande inslagen i Bojsenbladets mix av smått och stort, kommande begivenheter, praktiska tips, efterlysningar och förslag.
– Folk gillar att se sig själva och sina bekanta på bild, säger Lena Jons.
Lena har gjort Bojsenbladet sedan 2004. Tidningen har kommit ut tidigare i olika omgångar, men när hon tog vid hade det varit uppehåll ett tag.
Lena, som satt i styrelsen för den lokala Hyresgästförening-
en, hade nyss blivit avtalspen- sionär och hade plötsligt både tid och lust att engagera sig lite mer. Eftersom hon arbetat med en personaltidning på sin gamla arbetsplats var det inget stort steg för henne att börja med Bojsenbladet.
– Jag tycker ju det är roligt, annars skulle det inte gå. I bör- jan gjorde jag sex nummer om året, men i år blir det nog bara fyra. Och det räcker egentligen, säger Lena.
BOJSENBURG är en ganska stor stadsdel ett par kilometer från centrum i Falun. Området har nära 1100 lägenheter i långa tvåvånings trähus, som bildar
kringbyggda gårdar. Förening- en har ett ombud på varje gård som delar ut Bojsenbladet när det är tryckt och klart.
Innan dess har Lena Jons lagt ned en hel del arbete – utspritt under ganska lång tid. Sista veckan är det mer intensivt, då blir det nog några dagar sammanlagt, tror Lena.
Hon gör allt själv – skriver, fotograferar och layoutar – ja, hon konstruerar till och med ett korsord! Men tryckningen överlåter hon till Region Mitts tryckericenter i Eskilstuna.
– Jag mailar en pdf till dem och får färdiga tidningar till- baka. Det kostar ingenting för oss mer än frakten, cirka
GÖR EN EGEN KVARTERS-
TIDNING
LOKALT BLAD I stadsdelen Bojsenburg i Falun ger den lokala Hyres- gästföreningen ut en egen tidning: Bojsenbladet, som kommer ut cirka fyra gånger per år. Den bidrar till att skapa kontakt mellan grannarna.
TEXT: KARIN WENNERMARK▲
Senaste numret av Bojsenbladet var 8 sidor A4, tidigare har den gjorts i mindre format.
Beställda bilder blir bonus
TOMMY PERSSON, vice ordföran- de i föreningen, är glad över Lenas arbete med tidningen.
– Bojsenbladet betyder ganska mycket, framför allt för vår möjlighet att göra reklam för olika evenemang. Och eftersom det är genom evenemangen vi lär känna varandra stärker den på så vis ge- menskapen i området, säger han.
Också Mona Söderkvist, ersät- tare i styrelsen, gillar tidningen:
– Folk ser att det händer något, det är bra. Och har man något man vill föra ut är det bara att ringa Lena, så kommer det med i nästa nummer.
Snart blir det dessutom en extra bonus med tidningen, berättar Tommy Persson:
– Vi ska lägga in ett arkiv i datorn i styrelserummet, med alla bilder som varit införda i Boj- senbladet. Sedan ska folk kunna beställa bilder som vi mailar ut till dem, gratis. Det blir en plustjänst med att bo här!
Bladet är en viktig kanal, säger den lokala föreningens vice ordförande Tommy Persson.
Fazila Lagumdzic och Mona Söderkvist gillar Bojsenbladet. Vill man föra ut något är det bara att ringa Lena, säger Mona.
Bojsenbladets redaktion är inte stor men trivsam. Lena
har proffsutrustning, men det är inte nödvändigt,
säger hon. Det har hon skaffat sig för att hon
är intresserad.
FOTO: ULF PALM
▲
DET SKA GÖRAS en utvärdering om hur det har gått sedan det år 2000 beslutades att de lokala Hyresgästföreningarna (LH) inte längre skulle vara grund- organisation. Då flyttades grundorganisationen upp ett snäpp, oftast till kommunnivå.
Lokalt aktiva skulle slippa de formella uppgifterna med LH som grundorgani- sation och det skulle bli lätt- tare att arbeta i nya former:
”… en bred och stark folkrörelsedel och en expedi-
tionsorganisation med anställda, som måste samarbeta och fungera
ihop för att helheten ska bli så bra som möjligt. Med förslaget om en ny organisation blir det viktigt att i bostadsområdena, på det lokala planet, hitta rätt former för aktivitet för att engagera medlem- marna. ”
Antalet LH har sedan dess minskat med
en fjärdedel.
Alternativa former har ännu inte kunnat fylla de tomrum som uppstått.
Här faller även en skugga på de nuvarande grundorgani- sationerna.
En uppgift för utvärderingen är att ge svar på hur hyresgästernas engage-
mang ser ut och kan utvecklas.
Blev det som vi tänkt oss? Som förtroendevald ser jag hur olika förutsättningarna kan vara när grundorganisationer- na består av några hundra upp till tiotusentals medlemmar.
Är det rimligt att förenings- nivåns uppdrag ska vara lika för alla? Om vi ska lyfta och förnya folkrörelsedelen , vilket årets stämma tog ställning för, måste vi se till vilket stöd som behövs för att klara de olika åtagandena. Det handlar om resurser och därmed också pengar.
Ställer vi för höga krav på de minsta föreningarna? Ska man leva upp till alla åtaganden är
förmodligen alternativet att slå ihop de mindre förening- arna. Men då befarar jag att verksamheten kommer att dö ut på flera mindre orter. De borde finnas en viss flexibilitet.
Det kanske räcker med att en mindre förening har en bra förhandlingsverksamhet.
MIN FÖRHOPPNING är att utvär- deringen, som omfattar alla regioner, ska bidra till ett öppet samtal om möjligheter och hinder när det gäller vårt enga- gemang både på kommunnivå och i bostadsområden och att ta vara på olika erfarenheter, inte minst från oss aktiva i föreningarna.
Hur ser verklig-
heten ut?
OMVÄRLD SYNA TIDENS TECKEN
GRUNDORGANISATION Hur är det egentligen med den nuvarande föreningsnivån som grundorganisation i Hyresgästföreningen.
Fungerar den som det var tänkt?
TEXT: LARS-ÅKE LARSSON
UTVÄRDERING
LARS-ÅKE LARSSON är ordförande i Region Mitt och en av initiativtagarna till utvärderingen som vara klar i maj 2009.
FOTO: PETER FORSMAN
VAD BEHÖVS FÖR ATT GÖRA KVARTERSTIDNING?
Vid årets förbundsstämma i Luleå diskuterades det hur folkrörelsedelen kan förnyas. Men vilket stöd behövs för att klara åtagandena?
FOTO: ULF PALM
ENLIGT STADGARNA har en hyresgästförening sju uppgifter (§ 7); 1. Agitera för Hyresgästfören- ingen och dess mål. 2. Bedriva bostadspolitiskt opinionsarbete. 3. Ansvara för den förhandlings- verksamhet som ankommer på Hyresgästför- eningen. 4. Underlätta för medlemmarna att i
former som de själva avgör bedriva verksamhet för ett bra boende. 5. Informera medlemmarna om deras rättigheter och skyldigheter som hy- resgäster och om bostadsmarknaden. 6. Genom bildningsverksamhet bidra till medlemmarnas utveckling. 7. Verka för medlemsanslutning.
LOKAL HYRESGÄSTFÖRENING ansvarar för de frågor som årsmötet beslutar skall ingå i uppdraget.
Den lokala Hyresgästföreningens verksamhet skall redovisas inom ramen för Hyresgästfören- ingens verksamhet.
Föreningsnivåns uppgifter
500 kr per gång. Kanonbra, tycker Lena.
Bojsenburg har en väldigt aktiv hyresgästförening. Här pågår massor av aktiviteter:
tipspromenader, loppmarkna- der, bussutflykter, gympa och dans för både barn och vuxna, ett revysällskap, en systuga, en konstdag för barn och en karneval varje år, höstfest, gårdsfester, ljusstöpning och julgransplundring. Och så förstås vanliga styrelsemöten, bomöten (dit är alla välkomna, även icke-medlemmar) och möten med gårdsombuden.
Föreningen har också ett mesta-
dels gott samarbete med den kommunala hyresvärden Kop- parstaden och dess bovärdar i området. Så det är inte svårt för Lena att hitta saker att tipsa om eller rapportera
ifrån.
– Vi vill i för- sta hand sprida information, se till att folk får veta vad som är på gång i områ- det. Man når ut på ett helt annat sätt med ett sånt här blad än om det bara sitter
lappar på en anslagstavla, sånt är lätt att missa.
– En annan bra grej är att de som läser kan känna igen sina grannar på bild och får veta vad
de heter. Bojsen är så stort, men går man på en aktivitet lär man känna folk och gemenskapen ökar. Vi ska känna att vi är Bojsenbor och att vi har något gemensamt, säger Lena med eftertryck.
Styrelsen uppmanar alltid läsarna att höra av sig med tips, men när någon hör av sig handlar det oftast om sådant de vill klaga på; katter, rökare, slarv i tvättstugan. Det är tråkigt, tycker Lena. Hon är noga med att Bojsenbladet inte ska bli någon skäll- o gnällgrej, säger hon. Inga pekpinnar.
– Sånt finns det så mycket ändå. Visst händer det att någon vill skriva en sur insän- dare, och då får de väl göra det, men själv vill jag inte bidra med sånt material. Jag tycker det är viktigare att berätta om allt bra som händer här.
1. EN REDAKTÖR som tycker det är viktigt och roligt att göra tidningen. Det underlättar om redaktören också är med i den lokala fören- ingens styrelse.
2. INNEHÅLL. Diskutera i styrelsen vad ni tycker är viktigt att förmedla till dem som bor i området. Försök också ta reda på vad medlemmarna vill läsa om i tidningen. Se till att redaktören i god tid informeras om vad som är på gång, och att utgivningen anpassas till viktiga händelser.
3. UTRUSTNING. Lena Jons i reportaget har en ganska avancerad utrustning, en digital systemkamera och professionella bild- och layoutprogram i datorn. Men det är inte nöd- vändigt, egentligen räcker det med Word-pro- gram i datorn och en enklare digitalkamera.
4. LAYOUT. Lena arbetar i Indesign, men det finns enklare lösningar. Från Hyres- gästföreningens hemsida kan du ladda hem logotyper och en layoutmall med förslag på hur en kvarterstidning kan se ut. Mallen är gjord i Word, och det är bara att lägga in sin egen text och eventuella bilder. Logga in som förtro- endevald under Kommunikation/Grafisk profil/vägledning och mallar.
Oavsett hur din tidning utformas är det viktigt att avsändaren, Hyresgästfören- ingen, framgår tydligt.
5. TRYCKNING. I Region Mitt och Aros-Gävle får lokala föreningar skriva ut svart-vita med- lemsblad kostnadsfritt hos Tryckericenter i
Eskilstuna. Föreningen betalar bara frakten. För färgutskrifter debiteras två kronor per sida.
– Det här är ju oftast små upplagor och inga stora kostnader för oss. Vi kopierar gärna på våra kontor också om det finns möjlighet.
Alla initiativ i den här vägen ska understödjas, säger Kenneth Nilsson, kommunikationschef i Region Mitt och Aros-Gävle.
Upplägget varierar mellan regionerna, hör med kommunikationsenheten i din region vad som gäller där.
6. DISTRIBUTION. En kvarterstidning bör delas ut till alla hushåll, inte bara till dem som är medlemmar i Hyresgästföreningen. Om distributionen delas upp mellan flera personer som får ansvar för var sina hus blir det mindre betungande. Se gärna till att hyresvärden och bovärdarna också får några exemplar.
VETA MER?
Vill du veta mer om hur Lena Jons jobbar med Bojsenbladet? Hon svarar gärna på frågor på tel 023-125 50 eller e-post lena.jons@falubo.se Det är internationellt kalas i Bojsenburgs kvarterslokal.
Lena Jons plåtar för Bojsenbladet.
EXPERTERNA
I samband men en bussresa som vår LH arrangerade kom frågan upp om hur man egentligen får använ- da fritidsmedlen, som avta- lats med bostadsföretaget, för att bekosta den typen av resor. Måste alla boende bjuda bjudas in eller räcker det med att vi vänder oss till våra medlemmar i Hyresgästföreningen? Om resan är helt betald eller delvis subventionerad, är den då att betrakta som en förmån som ska beskattas?
I.E Borlänge SVAR: Tillsammans med bostadsföretaget kommer Hyres- gästföreningen överens om fritidsmedel som ska användas för att skapa engagemang och trevnad i det egna bostadsområdet.
Den lokala Hy-
resgästföreningen har genom sitt årsmöte fått i uppdrag
att genomföra olika typer av aktiviteter för att utveckla samvaro, trivsel och trygghet i det egna området.
Det är jätteviktigt att all verksamhet som arrangeras via fritidsmedel ska erbjudas alla hyresgäster i området. Det är inte alls lämpligt att fritids- medel finansierar aktiviteter enbart för den lokala styrelsen och medlemmar.
Utflykter och aktiviteter typ bussresa kan vara en bra akti- vitet att erbjuda alla hyresgäs- terna i syfte att besöka något spännande mål eller skaffa sig
nya erfarenheter.
Användandet av fritidsmedel till
aktiviteter för de boende är inte skat-
tepliktigt.
Till egna akti- viteter söker vi pengar via vår egen organisation i samband med verksamhetsplane- ring och budget för nästkommande år.
INGEMAR HELLMAN
FRÅGA HYRESGÄSTENS EXPERTER kring din roll som förtroendevald om bostadspolitik, hyror och boendemiljö. Våra experter är Ingemar Hellman, organisationsfrågor, Karin Lindeberg, boendemiljö, och Pär Svanberg, bostadspolitik och hyresförhandlingar.
Skriv till hyresgasten@hyresgastforeningen.se eller Hyresgästen Box 7514, 103 92 Stockholm, ange att det gäller experterna.
SKRIV TILL: HYRESGASTEN@HYRESGASTFORENINGEN.SE
Ingemar
ORDLISTAN
INTERIMSSTYRELSE: Styrelse utsedd för kort mellantid, ofta då förening bildas.
INVENTARIE: Lösegendom till exempel dator, möbler JURIDISK PERSON: Samman- slutning med lagliga rättig- heter och skyldigheter som inte är fysisk person (till ex- empel Hyresgästföreningen).
JUSTERA: Godkänna proto- koll.
JÄVIG PERSON: Person som inte deltar i beslut på grund av att han/hon är direkt personligt berörd.
KALLELSE: Inbjudan till medlemmar
KANSLI: Expedition, hög- kvarter för förening.
KLAUSUL: Förbehåll, tilläggsbestämmelse.
KONFIDENTIELL: Förtrolig, hemlig information.
KONSTITUERA: Fördela posterna inom styrelsen, stifta grunda.
KONTINGENT: Medlems- avgift.
KONTRAPROPOSITIONS- VOTERING: Att utse mot- förslag till huvudförslag, förberedande votering.
KVALIFICERAD MAJORITET:
Stor röstövervikt (ofta två tredjedelar).
MANDAT: Uppdrag, befogenhet.
MATRIKEL: Namnlista, medlemsförteckning.
MAJORITET: Flertal, röstövervikt.
MINORITET: Mindretal, röstundervikt.
MOTION: Skriftligt förslag till organisation, kommun, riksdag.
NEPOTISM: Gynnade av släktingar, svågerpolitik.
NOMINERA: Utse, för fram kandidater, föreslå.
NÄRVAROFÖRTECKNING:
Lista över deltagare i sam- manträde.
ILLUSTRATIONER: LEIF ÅBJÖRNSSON
Hur får man använda fritidsmedlen?
Om det är så i ert fall att lägenheten är i behov av underhållsåtgärder, så är hyresvärden skyldig att på egen bekostnad genomföra sådana
Vad är det som gäller vid försäljning av fastigheter då det finns bofonder där en del av hyran avsätts varje månad till underhål- let? Vi hyresgäster har tidi- gare använt fonden för nya tapeter, nya golv, persien- ner samt till målning av köksluckor. I somras sålde Lulebo 97 lägenheter på Svartholmen och bofonden försvann. Vår fråga är om man verkligen får göra så och vad kan vi själva göra åt saken? Det är ju vi hyres- gäster som har betalt in till bofonden. För vår del var fonden 23 000 kronor. Till hösten hade vi planerat att reparera men tji fick vi!
Anna-Lisa Lantto och Lars Sikblad, Luleå SVAR: Det är fullt förståeligt att ni reagerar på att de så kallade
bofonderna plötsligt försvunnit i samband med ägarbyte.
När det gäller frågan om den nye ägaren har rätt att ta bort detta system, eller om det bara kan försvinna i samband med att fastigheten säljs, är frågan inte alldeles enkel att besvara eftersom det inte framgår av frågan hur avtalen mellan parterna ser ut. Man måste alltså gå igenom avtalen mellan parterna och därefter göra en bedömning av om det är möjligt att med framgång driva frågan vidare.
Jag har fått uppgift om att Hyresgästföreningen, Region Norrland, har börjat titta när- mare på denna fråga och ni bör vända er dit för att få närmare besked.
Avslutningsvis finns det skäl att påpeka att hyresvärden enligt lag har skyldighet att med rimliga tidsmellanrum
underhålla lägenheten. Om det är så i ert fall att lägenheten är i behov av underhållsåtgärder (till exempel nya tapeter och slipning av golv), så är hy- resvärden skyldig att på egen bekostnad genomföra sådana underhållsåtgärder.
PÄR SVANBERG
Jag läste reportaget om loppis i senaste numret.
Är det verkligen ok att folk får tjäna pengar på loppis i föreningslokalen?
Jag trodde att pengarna från en loppis måste gå in i verksamheten. Eller betalar de för ett bord som går till verksamheten?
Jag skulle vilja ha frågan utredd då vi planerar en loppis i november.
Katrin Pettersson Henriksdalsbergets LH SVAR: Enligt uppgift hålls lop- pisen inte i föreningslokalen utan på den allmänna gården.
De som deltar hyr ett bord och denna summa tillfaller den lo- kala föreningen. Hyran uppgår till 30 kr per bord/plats.
Det går inte att säga att alla intäkter från loppisen ska gå
till den lokala föreningen.
Däremot är det rimligt att den lokala föreningen som arrangerar loppisen får
någonting tillbaka.
Hur mycket avgör ni själva tillsammans i fören- ingen.
INGEMAR HELLMAN
Ska man betala för
loppis i lokalen?
Karin Pär
Vad händer med under- hållsfonden
när huset säljs?
barnen på bilden. Vanja Elvhage har bott i området i snart 60 år och minns att det var så barnrikt att alla barnen inte fick plats på elementärskolan, utan bara de som bodde precis i närheten till de andras förtret. Ändå var skolan en av Stockholms största. I dag lär sig invandrare svenska i den gula tegelskolan.
Tre kronor kostade det att se Bron över floden Kwai 1957 på biograf Väs- tan i Västertorps centrum, minns hon. Biografen fanns till slutet av 60-talet, nu är där en kyrka. På tal om broar kör tunnelbanan i dag på viadukten på bilden. Men då var det spårvagn nummer 14 som gick där mot Fruängen. 1964 ersattes den av den nuvarande tunnelbanan.
D
en 25 april1952 får arki- tekterna Nils Sterner och Bernt Alfreds, på uppdrag av kommu- nala Stock- holmshem, bygglov av Stockholms Stads Byggnadsnämnd till ”två byggnader i respektive elva och fyra våningar innehållande bo- stadslägenheter, biograf-, samlings-, butiks- och kontorslokaler med mera i den nya förorten Västertorp i sydvästra Stockholm. Utanför tull- larna. På den tiden betydde det mitt ute i grönsakslandet!
Den 2 oktober 1955 invigs Väs- tertorps centrum med pompa och ståt av självaste kung Gustaf VI Adolf och drottning Louise hedrar med sin närvaro. Hägerstensåsens kulturella förening har donerat 16 skulpturer till den nya stadsdelen till vad som då var Stockholms största kulturutställning. Västertorp skulle bli just en konstnärsförort.
På många bostadshus vittnar stora fönster om före detta ateljéer. De flesta är i dag attraktiva lägenheter.
I höghuset har Lennart Hellsing bott, känd för Krakel Spektakel. Vid dess port finns ett verk av ingen annan än Henry Moore, Yttre och inre form. På andra sidan gatan intill tunnelbanestationen finns Väster- torps kännetecken: Allan Rune- felts bronsstaty Gubben med geten, grönärgad av alla barn som ridit på getens rygg genom decennierna.
NÄR JAG STÅR PÅ SAMMA PLATS där fotografen stod kommer än äldre kvinna emot mig. Hon bär på mat- kassar istället för skolväskor som
OCH DEN SVARTA CHEVAN? Jag har en likadan. Ibland står den på samma plats och allt är sig likt.
Felparkering i tiden
Trots att vykortet från Västertorps centrum är från 1955 är det sig likt än i dag. Förutom att björkarna växt till sig och att högertrafik införts. Bilen närmast i bild är för övrigt en Chevrolet Styline DeLuxe från 1952.
Vanja Elvhage har bott i området i snart 60 år och minns att det var så barnrikt att alla barnen inte fick plats på elemen- tärskolan
GÖRAN SCHÜSSELEDER GÖR NEDSLAG I DÅTID OCH NUTID
Skriv till Göran Schüsseleder! Adressen till Hänt & Hyrt är hyresgasten@hyresgastforeningen.se
FOTO: TREAB
HÄNT & HYRT
Posttidning B
Hyresgästen, Box 7514, 103 92 Stockholm
