I
Sida 1 (3) KAMMARRÄTTEN I
GÖTEBORG
Avdelning 2
DOM
2020-04-08
Meddelad i Göteborg
Mål nr 1330-20
Dok.Id 499959
Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid
Box 1531
401 50 Göteborg Stora Nygatan 21 031-732 74 00 måndag – fredag
08:00–16:00 E-post: kammarratten.goteborg@dom.se
www.kammarratten.goteborg.se
KLAGANDE
Pensionsmyndigheten MOTPART
Eva Blume, 19490912-5009 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Förvaltningsrätten i Göteborgs dom den 29 januari 2020 i mål nr 12224-18, se bilaga A
SAKEN
Efterlevandeskydd i form av premiepension _________________________
KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE
Kammarrätten meddelar prövningstillstånd.
Kammarrätten avslår överklagandet.
_________________________
YRKANDEN M.M.
Pensionsmyndigheten yrkar att kammarrätten upphäver förvaltningsrättens dom och fastställer myndighetens beslut. Pensionsmyndigheten anför följande.
Frågan i målet är när ett samboförhållande ska anses ha upphört vid bedömning av rätt till uttag och utbetalning av efterlevandeskydd. Det saknas vägledande praxis på området. Ledning har främst hämtats från praxis rörande omställningspension. På grund av skillnader i
omställningspensionens respektive efterlevandeskyddets syfte och
KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG
DOM Sida 2
Mål nr 1330-20
försäkringsmässiga uppbyggnad kan det vara motiverat att göra en annan tolkning av sambobegreppet när det gäller rätten till efterlevandeskydd.
Fråga är om det förhållandet att den försäkrade och den efterlevandes avsikt är att ett samboförhållande ska bestå, men där sammanboendet inte kan fortgå till följd av ofrivillig flytt på grund av sjukdom, väger tyngre än folkbokföringsuppgift och faktisk dygnsvila. Fråga är även vilken betydelse det har att den efterlevande i sin ansökan om allmän ålderspension inte angett att hon var sambo, vilket fått till följd att hon har fått allmän pension som ensamstående.
SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE
Efterlevandeskydd enligt 91 kap. socialförsäkringsbalken, SFB, kan tecknas till förmån för efterlevande make eller sambo. Skyddet innebär att
pensionsspararens pension räknas om till att gälla på både pensionsspara- rens eget och hans eller hennes makes eller sambos liv. Pensionsspararens egen ålderspension sänks så mycket som behövs för att tillgodohavandet på premiepensionskontot ska räcka under bådas livstid (jfr prop. 1997/98:151 s. 431). Om äktenskapet eller samboförhållandet upplöses på annat sätt än genom dödsfall ska Pensionsmyndigheten på begäran av pensionsspararen räkna om försäkringen till att gälla bara på spararens liv. Efterlevande- skyddet gäller bara om pensionsspararen vid sin död var gift eller sambo med den person vilken han eller hon var gift eller sambo med vid ansökan om skyddet.
Av 2 kap. 13 § SFB följer att vad som avses med sambor framgår av
1 § sambolagen (2003:376). Enligt den bestämmelsen avses med sambor två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll. Ett samboförhållande upphör enligt 2 § samma lag om samborna flyttar isär.
KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG
DOM Sida 3
Mål nr 1330-20
I förarbetena till regleringen i 2 § sambolagen om samboförhållandes upphörande framhålls att det många gånger torde bli naturligt att hämta ledning från vad som föreskrivs i sambolagen i detta hänseende även när det gäller samboförhållanden utanför sambolagens tillämpningsområde.
Omständigheterna i de enskilda fallen kan dock i dessa fall variera avsevärt, och reglerna har olika syften (prop. 2002/03:80 s. 29).
Även om socialförsäkringsbalken inte uttryckligen hänvisar till 2 §
sambolagen är det enligt kammarrätten naturligt att hämta ledning från vad som föreskrivs i bestämmelsen vid tillämpning av regleringen om
efterlevandeskydd. Med hänsyn till efterlevandeskyddets syfte och
utformning anser kammarrätten i likhet med förvaltningsrätten att Jan-Eric Etanders och Eva Blumes samboförhållande inte kan anses ha upphört trots att de vid dödsfallet hade olika folkbokföringsadresser. Att Eva Blume i sin ansökan om allmän ålderspension inte uppgett att hon var sambo är enligt kammarrättens mening inte av så avgörande betydelse att det förändrar bedömningen. Överklagandet ska därför avslås.
_________________________
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 4).
Åsa Ståhl
Katarina Dunnington Frida Andréasson
referent
/Lily Maher
Sida 1 (6) FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I GÖTEBORG Avd. 3
DOM 2020-01-29
Meddelad i Göteborg
Mål nr 12224-18
Dok.Id 653702
Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid
Box 53197
400 15 Göteborg Sten Sturegatan 14 031 - 732 70 00 - måndag–fredag
08:00–16:00 E-post: forvaltningsrattenigoteborg@dom.se
www.forvaltningsrattenigoteborg.domstol.se
KLAGANDE
Eva Blume, 19490912-5009
MOTPART
Pensionsmyndigheten ÖVERKLAGAT BESLUT
Pensionsmyndighetens beslut 2018-08-24, dnr BES 2018-3285 SAKEN
Efterlevandeskydd enligt socialförsäkringsbalken, förkortad SFB ___________________
FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
Förvaltningsrätten upphäver Pensionsmyndighetens beslut och förklarar att Eva Blume har rätt till premiepension med efterlevandeskydd. De
ankommer på Pensionsmyndigheten att vidta de åtgärder som föranleds av denna dom.
Bilaga A
Sida 2 FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I GÖTEBORG DOM
2020-01-29
12224-18
BAKGRUND
Jan-Eric Etander tecknade ett efterlevandeskydd för sin premiepension med sambon Eva Blume som medförsäkrad. När Jan-Eric Etander avled utredde Pensionsmyndigheten rätten till premiepension till efterlevande. Enligt Skatteverkets uppgifter var Jan-Eric Etander och Eva Blume folkbokförda på skilda adresser vid dödsfallet. Eva Blume uppgav att hon stadigvarande bott tillsammans med Jan-Eric Etander fram tills att han flyttade till ett äldreboende. Hon har vårdat honom i hemmet fram till flytten och hon har även varit god man för honom.
Pensionsmyndigheten beslutade att inte bevilja Eva Blume premiepension till efterlevande med motiveringen att Eva Blume och Jan-Eric Etander inte var sambor vid tidpunkten för Jan-Eric Etanders dödsfall eftersom de hade olika folkbokföringsadresser. Beslutet ändrades inte vid omprövning.
YRKANDEN M.M.
Eva Blume yrkar att efterlevandeskydd ska beviljas och anför bl.a. följande.
Hon åberopar en vidare tolkning av begreppet samboförhållande än vad Pensionsmyndigheten gjort. Hon hade ett förhållande med Jan-Eric Etander från 1982 och fram tills hans död. Hans formella bokföring på äldreboendet existerade bara på pappret och ändringen utfördes av Skatteverket utan deras medverkan. Hans post skickades fortfarande till deras gemensamma bostad och hon skötte hans angelägenheter. Hon tillbringade en stor del av sin tid hos honom på äldreboendet och såg till att han fick besöka sitt hem. Jan- Eric Etander testamenterade hälften av sin kvarlåtenskap till henne vilket hon betraktar som att deras samboskap var levande och att han utom allt rimligt tvivel såg henne som förmånstagare. – Eva Blume hänvisar bl.a. till testamente och intyg från chefen för det äldreboende där Jan-Eric Etander vistades.
Sida 3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I GÖTEBORG DOM
2020-01-29
12224-18
Pensionsmyndigheten anser att överklagandet ska avslås och anför bl.a.
följande.
Enligt 2 kap. 13 § SFB ska begreppet sambo tolkas enligt 1 § sambolagen.
Enligt 1 § sambolagen avses med sambo två ogifta personer som stadig- varande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll. I vissa fall kan det diskuteras om sambor har flyttat isär eller inte, t.ex. om den ena parten vistas på sjukhus eller annan vårdinrättning. I en sådan situation får samboförhållandet i princip anses bestå såvida parterna inte avsett något annat (jfr rättsfallen NJA 1994 s. 61 och RH 1997:98). Även i en del andra situationer bör hänsyn kunna tas till parternas avsikter, t.ex. om samborna under en tid vistas på olika håll till följd av att en av dem i sitt arbete har fått en placering på annan ort (se prop. 2002/03:80 s. 46). Högsta domstolen har i NJA 1994 s. 61 anfört att anledningen till att ett par inte längre bor tillsammans bör kunna beaktas vid bedömningen av om sambo- förhållandet fortfarande består. I domen ansågs samboförhållandet kunna bestå under flera år trots att den ena parten efter en olycka inte längre kunde bo kvar i parets gemensamma bostad och detta även när parten, på grund av skadan, inte förmådde ge uttryck för sin avsikt. Först när god man ansökte om att bodelningsförrättare skulle förordnas ansågs samboförhållandet upphört.
Svea Hovrätt anförde i RH 1997:98 med hänvisning till NJA 1994 s. 61 att ena sambons utflyttning till sjukhus och sedan gruppbostad inte innebar att samboförhållandet upphörde, då flytten ostridigt föranleddes av sambons sjukdom. Jan-Eric Etander var vid tidpunkten för sin död folkbokförd på äldreboendet. Han uppbar pension som sammanboende. Eva Blume ansökte om uttag av allmänpension från och med januari 2018. I ansökan valde hon att kryssa i rutan som anger att hon var ogift men inte den som anger att hon var sambo. Hon uppbar därför allmänpension som ensamstående.
Sida 4 FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I GÖTEBORG DOM
2020-01-29
12224-18
Pensionsmyndigheten har i sin tillämpning gällande efterlevandeskydd för premiepensionen ansett att det framgår av 1 § sambolagen att två ogifta personer måste bo tillsammans på samma folkbokföringsadress för att de ska anse vara sambo med varandra. Utgångspunkten för rätt till
efterlevandeskydd är att paret fortfarande lever tillsammans i samma bostad vid tidpunkten för pensionsspararens död. Det är ostridigt att Jan-Eric Etander och Eva Blume under en lång tid varit sambo med varandra. Vid tidpunkten för Jan-Eric Etanders död var dock paret folkbokförda på olika adresser på grund av hans sjukdom.
SKÄLEN FÖR FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
Frågan i målet är om Eva Blume har rätt till premiepension till efterlevande.
Avgörande för bedömningen är om Jan-Eric Etanders och Eva Blumes samboförhållande alltjämt kan anses ha bestått vid tidpunkten för hans dödsfall i maj 2018 trots Jan-Eric Etanders flytt till äldreboende i april 2017.
Efterlevandeskydd för pensionsspararen ska meddelas om pensionsspararen är ogift men sambo med någon som är ogift och som spararen tidigare har varit gift med eller har eller har haft barn med. Efterlevandeskyddet gäller bara om pensionsspararen vid sin död var gift eller sambo med den person med vilken han eller hon var gift eller sambo med vid ansökan om skyddet (91 kap. 4–5 §§ SFB).
Av 2 kap. 13 § SFB följer att vad som avses med sambor framgår av 1 § sambolagen (2003:376). Av 1 § sambolagen framgår att med sambor avses två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll. Ett samboförhållande upphör enligt 2 § samma lag när samborna flyttar isär.
Sida 5 FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I GÖTEBORG DOM
2020-01-29
12224-18
Även om socialförsäkringsbalken inte uttryckligen hänvisar till 2 § sambo- lagen finns skäl att hämta ledning från vad som föreskrivs i sambolagen vid bedömningen av om ett samboförhållande upphört vid tillämpning av bestämmelserna om efterlevandeskydd enligt socialförsäkringsbalken (se prop. 2002/03:80 s. 29 och 45).
När tvist uppkommer om ett samboende föreligger eller inte bör de faktiska förhållanden som råder eller har rått i allmänhet vara avgörande. I
förarbetena konstateras att det i vissa fall kan diskuteras om sambor har flyttat isär eller inte i ett fall där den ena parten vistas på sjukhus eller annan vårdinrättning. I en sådan situation får samboförhållandet i princip anses bestå såvida parterna inte har avsett något annat (se prop. 2002/03:80 s. 46).
Även i praxis uttalas att ett ofrivilligt särboende till följd av att ena parten är inlagd på sjukhus eller annan vårdinrättning i och för sig inte innebär att samboförhållandet ska anses ha upphört, såvitt inte parterna har avsett något annat (jfr Högsta domstolens avgörande NJA 1994 s. 61 och Svea hovrätts avgörande RH 1997:98).
Av utredningen framgår bl.a. följande. Eva Blume och Jan-Eric Etander hade ett förhållande från 1982 fram till Jan-Eric Etanders död i maj 2018.
Jan-Eric Etander flyttade från parets gemensamma bostad till ett äldre- boende i april 2017 med anledning av hans hälsotillstånd. De har ett
gemensamt barn. Trots Jan-Eric Etanders flytt till äldreboendet har han och Eva Blume haft fortsatt ekonomisk och personlig gemenskap. Det framgår vidare av utredningen att Eva Blume var förordnad som god man och att Jan-Eric Etander testamenterade hälften av sin kvarlåtenskap, bl.a. deras gemensamma bostad, till Eva Blume.
Förvaltningsrätten anser att vid långvarig vård utanför hemmet måste de faktiska förhållandena och anledning till separationen vara avgörande för bedömningen av om ett samboförhållande föreligger. Parternas avsikt,
Sida 6 FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I GÖTEBORG DOM
2020-01-29
12224-18
förekomsten av gemensamt hem samt den ekonomiska och personliga gemenskapen bör ha stor betydelse vid bedömningen. Det är ostridigt att Jan-Eric Etanders flytt från den gemensamma bostaden till äldreboendet innebar ett ofrivilligt särboende som var föranledd av hans hälsotillstånd.
Det har inte kommit fram att någon av dem har uttryckt någon vilja eller avsikt att samboförhållandet skulle upphöra. Sammantaget bedömer förvaltningsrätten att Jan-Eric Etanders och Eva Blumes samboförhållande inte kan anses ha upphört, trots att de hade olika folkbokföringsadresser vid hans dödsfall. Eva Blume har därför rätt till efterlevandeskydd och hennes överklagande ska således bifallas.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 1 (FR-12)
Karin Hansson Tf. rådman
I avgörandet har även nämndemännen Lars Kopp, Bernt Lundborg och Katarina Wendsjö deltagit.
Föredragande jurist i målet har varit Sandra Andersson.
Int
SVERIGES DOMSTOLAR
Sida 1 av 2 www.domstol.se
Anvisningar för överklagande FR-12 - Överklagandetid 2 mån – PT • Producerat av Domstolsverket, Avd. för domstolsutveckling • 2018-11
Hur man överklagar
FR-12________________________________________________________________
Vill du att beslutet ska ändras i någon del kan du överklaga. Här får du veta hur det går till.
Överklaga skriftligt inom 2 månader Tiden räknas oftast från den dag som du fick del av det skriftliga beslutet. I vissa fall räknas tiden i stället från beslutets datum. Det gäller om beslutet avkunnades vid en muntlig för- handling, eller om rätten vid förhandlingen gav besked om datum för beslutet.
För en part som företräder det allmänna (till exempel myndigheter) räknas tiden alltid från beslutets datum.
Observera att överklagandet måste ha kommit in till domstolen när tiden går ut.
Så här gör du
1. Skriv förvaltningsrättens namn och målnummer.
2. Förklara varför du tycker att beslutet ska ändras. Tala om vilken ändring du vill ha
och varför du tycker att kammarrätten ska ta upp ditt överklagande (läs mer om prövningstillstånd längre ner).
3. Tala om vilka bevis du vill hänvisa till.
Förklara vad du vill visa med varje bevis.
Skicka med skriftliga bevis som inte redan finns i målet.
4. Lämna namn och personnummer eller organisationsnummer.
Lämna aktuella och fullständiga uppgifter om var domstolen kan nå dig: postadresser, e-postadresser och telefonnummer.
Om du har ett ombud, lämna också ombudets kontaktuppgifter.
5. Skicka eller lämna in överklagandet till förvaltningsrätten. Du hittar adressen i beslutet.
Vad händer sedan?
Förvaltningsrätten kontrollerar att överklagan- det kommit in i rätt tid. Har det kommit in för sent avvisar domstolen överklagandet. Det innebär att beslutet gäller.
Om överklagandet kommit in i tid, skickar förvaltningsrätten överklagandet och alla handlingar i målet vidare till kammarrätten.
Har du tidigare fått brev genom förenklad delgivning kan även kammarrätten skicka brev på detta sätt.
Vilken dag går tiden ut?
Oftast är sista dagen för överklagande exakt 2 mån- ader från det datum som tiden börjar räknas.
Exempel: Du fick del av beslutet den 21 december
tiden går ut den 21 februari.
Om samma datum inte finns i slutmånaden går tiden i stället ut på slutmånadens sista dag.
Exempel: Du fick del av beslutet den 31 december
tiden går ut den 28 februari.
Är sista dagen en lördag, söndag eller helgdag, mid- sommarafton, julafton eller nyårsafton, räcker det att överklagandet kommer in nästa vardag.
Bilaga 1
Sida 2 av 2 www.domstol.se
Anvisningar för överklagande FR-12 - Överklagandetid 2 mån – PT • Producerat av Domstolsverket, Avd. för domstolsutveckling • 2018-11
Prövningstillstånd i kammarrätten När överklagandet kommer in till kammar- rätten tar domstolen först ställning till om målet ska tas upp till prövning.
Kammarrätten ger prövningstillstånd i fyra olika fall.
Domstolen bedömer att det finns anledning att tvivla på att förvaltnings- rätten dömt rätt.
Domstolen anser att det inte går att bedöma om förvaltningsrätten dömt rätt utan att ta upp målet.
Domstolen behöver ta upp målet för att ge andra domstolar vägledning i rätts- tillämpningen.
Domstolen bedömer att det finns synnerliga skäl att ta upp målet av någon annan anledning.
Om du inte får prövningstillstånd gäller det överklagade beslutet. Därför är det viktigt att i överklagandet ta med allt du vill föra fram.
Vill du veta mer?
Ta kontakt med förvaltningsrätten om du har frågor. Adress och telefonnummer finns på första sidan i beslutet.
Mer information finns på www.domstol.se.
Bilaga
DV 684 Formulär 4
HUR MAN ÖVERKLAGAR
Den som vill överklaga kammarrättens avgörande ska skriva till Högsta förvaltningsdomstolen. Skrivelsen ställs alltså till Högsta förvaltningsdomstolen men ska skickas eller lämnas till kammarrätten.
Överklagandet ska ha kommit in till kammarrätten inom två månader från den dag då klaganden fick del av beslutet. Tiden för överklagande för det allmänna räknas dock från den dag beslutet meddelades.
För en enskild klagande är sista dagen för överklagande två månader från den dag då han/hon fick del av kammarrättens beslut. Om klaganden fick del av kammarrättens beslut t.ex. den 30 juni måste skrivelsen med överklagande ha kommit in senast den 30 augusti.
Om klaganden fick del av beslutet t.ex. den 31 juli, som inte har någon motsvarighet två månader senare, löper tiden i stället ut på slutmånadens sista dag, dvs. i det här exemplet den 30 september. Om sista dagen för överklagande infaller på en lördag, söndag eller helgdag, midsommar, jul- eller nyårsafton, räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag.
För att ett överklagande ska kunna tas upp i Högsta förvaltningsdomstolen krävs att prövningstillstånd meddelas. Högsta förvaltningsdomstolen lämnar prövningstillstånd om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas eller om det finns synnerliga skäl till sådan prövning, såsom att det finns grund för resning eller att målets utgång i kammarrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag.
Om prövningstillstånd inte meddelas står kammarrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till Högsta förvaltningsdomstolen varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas.
Skrivelsen med överklagande ska innehålla följande uppgifter;
1. den klagandes namn, person-/organisationsnummer, postadress, e-postadress och telefonnummer till bostaden och mobiltelefon. Dessutom ska adress och telefonnummer till arbetsplatsen och eventuell annan plats där klaganden kan nås för delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i målet. Om klaganden anlitar ombud, ska ombudets namn, postadress, e-postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges.Om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att anmälan snarast görs till Högsta förvaltningsdomstolen
2. det beslut som överklagas med uppgift om kammarrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet 3. de skäl som klaganden vill åberopa för sin begäran om att få prövningstillstånd
4. den ändring av kammarrättens beslut som klaganden vill få till stånd och skälen för detta 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis.
