• No results found

DOM Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Försäkringskassan Processjuridiska enheten/göteborg Göteborg KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "DOM Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Försäkringskassan Processjuridiska enheten/göteborg Göteborg KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE"

Copied!
9
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

• •

Sida 1 (3)

Y:.

KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG

Avdelning 3 DOM

2011 -02- 2 4

Mål nr 4731-10

Dok.Id 175698 Postadress Box 1531 40l 50 Göteborg

Meddelad i Göteborg

KLAGANDE Försäkringskassan

Processjuridiska enheten/Göteborg 405 12 Göteborg

MOTPART

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Förvaltningsrätten i Göteborgs dom den 27 augusti 2010 i mål nr 15433-10, se bilaga A

SAKEN

Assistansersättning enligt lagen (1993:389) om assistansersättning (LASS)

KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE

. Kammarrätten upphäver förvaltningsrättens dom och fastställer Försäk­

ringskassans beslut den 7 juni 2010 .

YRKANDEN M.M

Försäkringskassan yrkar att kammarrätten upphäver förvaltningsrättens dom och fastställer Försäkringskassans beslut den 7 juni 2010, vilket inne- bär att

har

rätt till personlig assistans

16

timmar under vaken tid, 1 timmes aktiv assistans på natten samt 7 timmars jour på natten.

Försäkringskassan anför följande. Av utredningen framgår att

Besöksadress Stora Nygatan 21

behöver hjälp i genomsnitt 2-3 gånger per natt. Däremellan be-

Telefon 031-732 74 00

Telefax 031-732 76 00 E-post: kammarratten.goteborg@dom.se www .kammarratten.goteborg.se

Expeditionstid måndag - fredag 08:00-16:40

(2)

KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG

DOM Sida

2

Mål nr 4731-10

finner sig assistenten i ett annat rum. Assistenten behöver vara vaken om

behöver hjälp snabbt. ' behand-

lande läkare, överläkaren

�,

anser inte att

behöver sådan aktiv övervakning eller tillsyn som innebär att assistenten befinner sig i sovrummet hela natten. Assistenten behöver dock vara vaken

och befinna sig

i

ett angränsade

rum

och vara

redo

att ge aktiv hjälp

om

det

behövs. möjlighet att själv välja sin assistent föränd­

ras inte genom jour. Hans situation försämras således inte genom att han beviljas jour vissa timmar per dygn. S

amm

antaget anser Försäkringskassan att

är

tillgodosedd med aktiv assistans

1

timme per natt och övrig tid på natten genom jour. Försäkringskassan åberopar kom- pletterande utredning med överläkare daterad den 14 september

2010.

anser att överklagandet ska avslås. Han anför följan­

de.

Till

följd av sin sjukdom har han ett omfattande hjälp- och övervak­

ningsbehov på natten. När assistenten inte utövar aktiv tillsyn under natten sitter assistenten på en stol i dörröppningen till det angränsande rummet.

Det

är

en respirator han använder och det är samma apparat som tidigare.

Att övervaka andning som sker via respirator måste anses som övervakning av kvalificerad art.

Kammarrätten beslutade den 30 september 2010 att förvaltningsrättens dom

tills vidare inte skulle gälla.

SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE

Frågan

i

målet är om . funktionshinder kräver

a

kti

v

assistans hela natten eller om han är tillgodosedd med

1

timmes aktiv assi­

stans samt 7 timmars jour per natt.

(3)

1

KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG

DOM

Sida 3

Mål nr

4731-10

Överläkaren. har till Försäkringskassan uppgett följande.

; hjälpbehov är oförändrat jämfört med tidigare. Under nat­

ten behöver han använda en ventilator, vilket är en andningsapparat med mask som fungerar som en liten respirator. Det är tillräckligt att en assistent sitter i ett angränsande rum och är redo att ge aktiv hjälp när han behöver det. Assistenten måste vara vaken hela tiden.

Kammarrätten gör följande bedömning .

Begreppet jour innebär i detta sammanhang att en assistent finns till förfo­

gande i den funktionshindrades omedelbara närhet, t.ex. i ett angränsande rum. Assistenten ska vara vaken.

Det framgår av utredningen att assistans under natten sköts på så sätt att assistenten sitter i ett angränsande rum och är beredd att göra aktiva insatser när apparaturen larmar eller

lar uppmärksamhet. Den behandlande läkaren

päkal- 1 vitsordar att assistansen kan skötas på detta sätt. Mot denna bakgrund finner kammarrät­

ten att Försäkringskassans överklagande ska bifallas .

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär

4) .

Eva Römbo referent

(4)

'

FÖRVALTNINGSRÄTTEN I GÖTEBORG

Avdelning 2

KLAGANDE

MOTPART

DOM

2010-08-27 Meddelad i Göteborg

Försäkringskassan

Processjuridiska enheten/Göteborg 405 12 Göteborg

ÖVERKLAGAT BESLUT

Försäkringskassans beslut den 7 juni 2010

SAKEN

f3/lt1Ja

Mål nr 15433-10 Enhet2:6

Assistansersättning enligt lagen (1993:389) om assistansersättning, LASS

DOMSLUT

Förvaltningsrätten ändrar Försäkringskassans beslut och förklarar att

är berättigad till ytterligare sju timmars assistansersättning per natt istället för tidigare beviljade jourtimmar .

Dok.Id 33124

/J

Sida 1

(6)

Postadress Box 53197 400 15 Göteborg

Besöksadress

Sten Sturegatan 14

Telefon Telefax

03 I -732 70 00 03 I -71 I 78 59 E-post: forvaltningsrattenigoteborg

@

dom.se

Expeditionstid

måndag fredag

09:00-15:00

(5)

FÖRVALTNINGSRÄTTEN

I GÖTEBORG DOM

Avdelning 2

BAKGRUND

Genom det överklagade beslutet beviljades assistans- ersättning för all sin vakna tid samt för en timma per natt. Han beviljades också sju timmars jour per natt. Sammanlagt uppgick antalet beviljade as­

sistanstimmar till cirka 133 timmar per vecka eller 3 450 timmar per sex­

månadersperiod. Beslutet innebar en sänkt ersättning i förhållande till tidi­

gare beslut som gällde från och med januari m�ad 2002. I det tidigare beslutet erhöll assistansersättning för hela dygnsvilan vilket innebar att han fick assistansersättning för 24 timmar per dygn. Som skäl för sänkningen anfördes i huvudsak följande. Med tid för jour avses tid under vilken den personliga assistenten inte utför en aktiv arbetsinsats men finns till förfogande i den omedelbara närheten. Det innebär att

alltid har en assistent hos sig som har tillsyn och kan hjälpa till när han behöver hjälp. Den hjälp behöver när han sover bör mestadels kunna ges av assistent med jour. Det framgår av det nytillkomna underlaget att han ibland inte lägger sig förrän kl. 1.00. och det händer också att du måste gå upp kl. 6.00 för att åka på hälsokontroller, föreningsmöten m.m. Vissa dagar eller nätter kan han behöva mer hjälp på grund av förkylning, epilepsianfall etc. För att få assistansersättning ska behovet av hjälp vara återkommande. Med detta avses att hjälpbehovet vanligtvis ska föreligga dagligen.

YRKANDE

t yrkar att hans assistansersättning inte ska sänkas. Han yrkar också på muntlig förhandling samt att förvaltningsrätten interimis­

tiskt förordnar att det överklagade beslutet inte ska gälla. Han anför i hu­

vudsak följande. Han lider av en CP-skada och epilepsi sedan tio månaders ålder till följd av en mycket svår hjärnhinneinflammation. Dessutom har han svår skolios sedan tidiga tonår samt en mycket nedsatt lungkapacitet.

Sida2 15433-10

(6)

'

FÖRVALTNINGSRÄTTEN

I GÖTEBORG DOM

Avdelning 2

Han har hela tiden sedan 1989 använt respirator hela natten samt ett par timmar efter lunch. Respiratorn är kopplad till honom med en näsmask.

Hans hjälpbehov och hälsotillstånd har inte förändrats sedan en länsrätts­

dom 1994 då han beviljades tio timmars assistans nattetid. Han hänvisar bl.a. till tre läkarintyg författade under 2010 och en redogörelse från hans nattpersonal.

DOMS KÄL

Tillämpliga bestämmelser

Av 3 § förordningen ( 1993: 1091) om assistansersättning framgår att vid beräkning av antalet assistanstimmar enligt LASS skall beaktas all tid som avser uppgifter som assistenten utför som ett led i det personliga stödet i den dagliga livsföringen till den ersättningsberättigade.

Med tid för jour avses tid under vilken den personliga assistenten inte utför en aktiv arbetsinsats men finns till förfogande i den funktionshindra­

des omedelbara närhet

Gfr

6 § Riksförsäkringsverkets föreskrifter [RFFS 1993:24] om assistansersättning). Med tid för beredskap avses tid då assi­

stenten i stället finns till förfogande på annan plats exempelvis i sitt hem .

Assistansersättning kan beviljas under dygnsvila, om den hjälp som behövs är av mycket privat karaktär och därför bör ges av en person som den en­

skilde har valt och har förtroende för (prop 1992/93:159, s. 70) .

Av

1997 not 60 framgår att assistansersättning i vissa fall även kan beviljas för övervakning och tillsyn.

Utredningen i målet

Av redogörelse från nattpersonal samt enhetschefen för funktionshinder i Tjörns kommun den 1 3 juli 2010 framgår bl.a. följan-

Sida 3 15433-10

(7)

FÖRVALTNINGSRÄTTEN I GÖTEBORG

DOM

Avdelning 2

de. sover med en "respirator" som kopplas till en mask. Han har två stycken masker som skall bytas minst ett par gånger per natt för att undvika skavsår. Respiratorn larmar ofta, flera gånger varje natt, då ska den kontrolleras för att se om lufttrycket är det som

- behöver för sina lungor; om remmen har lossnat, om det är nå­

got fel med respiratorn, eller om det är ett EP anfall på gång - då måste personalen vara mycket uppmärksam till minsta ljud och agera snabbt. Det finns ett särskilt kort där varje EP-fall registreras. Det sista året registrera­

des 49 stycken d.v.s. mellan fyra och sex varje månad. Varje anfall varar mellan 10 - 15 minuter och efter det tar det ytterligare 30 minuter för

1 att återhämta sig och slappna av. Allt detta gör myck­

et ont, innebär stor ansträngning och trötthet och det räcket inte bara att ta bort täcket och se att benen inte hamnar i kläm. kan lätt bli förkyld, och lika lätt kan detta bidra till lunginflammation och där­

för är det mycket viktigt att han håller sina luftrör rena. Då måste persona­

len ta upp honom ur sängen, ta på korsetten och benstöd för att sätta ho­

nom framför handfatet så att han kan hosta och bli av slemmet. Det kan också hända att det kommer uppkastningar vilket innebär en kvävningsrisk.

Av läkarintyg upprättat av 1, överläkare på lungmedicin inom SU, den 7 april 2010 framgår bl.a. följande Enligt journalanteckningar har

sedan slutet av 80-talet använt respirator i form av PLV 100. Respiratorn användes nattetid och cirka två tim varje dag. Den är kopplad till en näsmask som ska anslutas via slangar och utandningsventi­

ler. Respiratorn är nödvändig för att stödja andningen under sömn. Patien­

ten har samma typ av respiratorstöd nu som 1989. Under natten då patien­

ten är kopplad till sin respirator förekommer av och till EP-anfall vilket kräver aktiva insatser. Det förekommer även att maskanslutningen till re­

spiratorn lossnar alternativt att läckage förekommer varvid respiratorn lar- mar. kan även behöva hjälp med att inta vatten alter- nativt :ta rätt sömnställning etc. Vid förkylningar som förekommer av och

Sida4 15433-10

(8)

\

FÖRVALTNINGSRÄTTEN

I GÖTEBORG DOM

Avdelning 2

till krävs ytterligare aktiva åtgärder. Som tidigare beskrivits har

vid åtminstone ett tillfälle under senare år, 2005, i samband med luftvägsinfektion behövts behandlas aktivt med ventilering via kanyl i hal-

sen. behandling med nattrespirator bedöms vara

livsnödvändig. Han behöver regelbunden tillsyn under natten av flera an­

givna skäl enligt ovan. respiratorbehov är idag det­

samma som 1994 då han fick beviljat aktiv assistans för hela dygnet.

Förvaltningsrätten, som tar upp målet till slutlig prövning, gör följande bedömning

Av utredningen i målet framgår att har funktionshin- der som berättigar assistansersättning enligt LASS. Frågan i målet är om

fr.o.m. maj 2010 är berättigad assistansersättning för ytterligare aktiv assistans nattetid eller om hans behov av assistans är till­

godosett genom beviljade jourtimmar.� nattpersonal och läkare har i målet redogjort för hans behov av assistans nattetid. För­

valtningsrätten finner inga skäl att betvivla de uppgifter som :framkommit avseende hans hjälp- och övervakningsbehov nattetid. Det kan vidare kon­

stateras att behandlingen med respiratorn nattetid är livsnödvändig. Över­

bakningsbebovet nattetid är således av kvalificerad art och detta faktum sett tillsammans med att respiratorn larmar ofta och att masken behöver bytas ett par gånger per natt innebär att behov av hjälp är av privat karaktär och bör ges av en person som han har valt och har förtroende för. Hjälpbehovet är således inte tillräckligt tillgodosett ge­

nom den tid för jour som har beviljats. Överklagandet ska därför bifallas och ska tillerkännas ytterligare sju timmars assistans- ersättning per natt istället för de enligt beslutet beviljade jourtimmarna.

Mot bakgrund av utgången i målet finner förvaltningsrätten det uppenbart obehövligt att hålla muntlig förhandling.

Sida 5 15433-10

(9)

FÖRVALTNINGSRÄTTEN

I GÖTEBORG DOM

Avdelning 2

HUR MAN ÖVERKLAGAR;

se bilaga l(DV 3104/lB)

C

l aes- oran unnarsson

G ,

U�;A-z_, 7

" •

I avgörandet har råd.mannen Claes-Göran Gunnarsson, ordförande, samt nämndemännen Niels Christensen, Britt Dovmyr och Fernando Claros del­

tagit.

Föredragande i målet har varit Anna Wennergren .

Sida 6 15433-10

References

Related documents

ges att med personlig assistans avses personlig utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer åt den som på grund av stora och varaktiga funk ­ tionshinder behöver hjälp

Hans behov är av sådan aii att om hans vardag ska innehålla för honom givande och utvecklande aktiviteter behöver han dubbel bemanning all aktiv tid... KAMMARRÄTTEN I

Frågan i målet är under hur många timmar som behöver personlig assistans för att tillgodose hennes behov av hjälp i samband med måltider, hygien, på- och

Ni anger fc:iljande skäl till att beslutet ska ändras; Ni yrkar att beslutet ska ändras och att ska bli bevilja assistansersättning från och med december 2009 eftersom han har

Enligt 3 §LASS har den som omfattas av 1 §lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade har, utom i fall som anges i 4 §,rätt att för sin dagliga

har behov av hjälp för grundläggande behov i en omfattning som överstiger 20 timmar i veckru.1. Av den medicinska utredningen framgår att N sedan barndomen

Även om handlingarna i målet visar att A behov av hjälp i samband med hygien och tandborstning är mer omfattande än vad som beaktats i det över!dagade beslutet anser

Frågan i målet är om hjälpbehov vid måltider kan anses vara av så personligt och integritetskänsligt slag att det ska ses som grundläggande behov och om hon därmed har