Byggnadsnämnd
1 (9) GRANSKNINGSUTLÅTANDE
Detaljplan för YLLESTAD 1:21 M. FL. (Gyllensvaans möbler), Kättilstorp, Falköpings kommun.
HUR GRANSKNINGEN HAR BEDRIVITS
Rubricerat planförslag har enligt 5 kap 18 § Plan- och bygglagen (PBL) varit utställt för offentlig granskning på Medborgarkontoret och Falköpings kommuns hemsida under tiden 2015-01-19 till och med 2015-02-13.
Den formella granskningen har föregåtts av samråd enligt 5 kap 11 § PBL under tiden 2014-08-22 till och med 2014-09-15.
Kända sakägare och myndigheter som har ett väsentligt intresse av detaljplanen har be- retts tillfälle till samråd. Framförda synpunkter har redovisats i separat samrådsredogö- relse.
Kungörelse om granskning har varit införd i ortstidningar och brev har översänts till kända sakägare samt till andra som kan ha ett väsentligt intresse av detaljplanen. Länssty- relsen har tillsänts planhandlingarna inför granskningen.
INKOMNA YTTRANDEN
Följande yttranden har inkommit under samrådstiden.
Remisinsats Ingen erinran Synpunkter
Polisen, 2015-01-26 X
Trafikverket, 2015-02-09 X
Länsstyrelsen, 2015-02-11 X
Vattenfall, 2015-02-11 X
Västtrafik, 2015-02-11
Kättilstorpbor, 2015-02-11 X
Miljösamverkan Östra Skaraborg, 2015-02-13 X
Pettersson, 2015-02-13 X
Rubenson, 2015-02-13 X
Kommunstyrelsen, 2015-03-11 X
Namn med fet text är sakägare enligt fastighetsförteckningen
2(9) SAMMANFATTNING AV INKOMNA YTTRANDEN MED KOMMENTARER Yttrandena sammanfattas och kommenteras med kursiv stil.
Polisen Ingen erinran.
Trafikverket Ingen erinran.
Trafikverket har också nämnt att: I planbeskrivningen skrivs att fler bullerreducerande åt- gärder rekommenderas men att de inte hanteras inom detaljplanearbetet.
Trafikverket har klargjort i sitt yttrande att myndigheten driver ett systematiskt arbete för att minska störningarna från buller. Utöver detta arbete har Trafikverket inga möjligheter att vidta åtgärder.
Länsstyrelsen
I sitt yttrande har Länsstyrelsen pekat ut följande punkter:
1- Fotodokumentationen av de bostäderna som kommer att rivas bör kompletteras med en mer utförlig bebyggelseanalys. För att sätta bebyggelsen i sitt sammanhang bör en kulturhistorisk utredning av Kättilstorps stationssamhälle i sin helhet göras.
2- Länsstyrelsen sedan tidigare och i samband med samrådsremissen informerade kommunen om att inom planområdet finns några dikningsföretag. Av gransknings- handlingarna framgår fortfarande inte att markavvattningsföretagen är sakägare och har kontaktats. Vid eventuell flytt av diken eller rör eller rörläggning som är av bety- delse för underhåll eller funktion kan markavvattningsföretagen behöva omprövas i mark- och miljödomstolen.
3- Länsstyrelsen har fått kännedom om att biotopskyddsreglerna samt vattenreglerna i 11 kap Miljöbalken har överträtts. Om kommunen/företaget tänker hålla fast vid att dikena som redan lagts igen ska vara igenlagda, krävs biotopskyddsdispens i efter- hand. För det som redan är gjort bör Gyllensvaans överväga, omprövning, nypröv- ning eller avveckling av markavvatningsföretagen.
4- Formulering av planbestämmelsen om ”b - Byggnads teknik” ska korrigeras enligt riskanalysen
5- Inom planbeskrivningen, sidor 2 och 16, bör ordet ”nordost” ersättas med sydväst el- ler söder.
Kommentar:
1- Dokumentationen av bostäderna kommer att utvecklas i bilagan enligt Läns- styrelsens synpunkt.
3(9) 2- Fastighetsägaren har haft kontakt med Länsstyrelsen angående dikningsföre-
tagen och företagen kommer att omprövas/avvecklas.
Kommunen hade angett företagen i fastighetsföreteckningen redan från sam- rådskedet och företagen var med också i uppdaterade fastighetsförteckning i granskningen. Dessutom har en kungörelse gjorts i lokala tidningar för att få tag på delägare i företagen. Ytterligare en kungörelse kommer att göras in- nan planens antagande. Rubriken ”Rättigheter” i planbeskrivningen (s:17) har också kompletterats ytterligare enligt Länsstyrelsens synpunkt.
3- Verksamheten har redan sökt biotopskyddsdispens i efterhand för de åtgär- derna som verksamheten har gjort tidigare utan tillstånd. Det står också i planbeskrivningen att vid framtida åtgärder över biotoper tillstånd/dispens ska sökas hos Länsstyrelsen i förväg.
4- Formulering av bestämmelsen kommer att revideras på plankartan enligt Länsstyrelsens synpunkt.
5- Den tilltänkta utbyggnaden i första etappen kommer att ske i en nordostlig riktning i området mellan befintliga byggnaden och järnvägen.
Vattenfall Ingen erinran.
Västtrafik Ingen erinran.
Kättilstorpbor
I sitt yttrande har Kättilstorpbor pekat ut följande punkter:
1- Redan i dag är det befintliga antalet lastbiltrafik en trafikfara som ett omfattande mil- jöproblem.
2- Icke svenskregistrerade lastbilar kör med sommardäck på vintertid. Detta har vid flera tillfällen orsakat såväl stopp i trafiken som avåkning. På vägen till fabriken finns skola och dagis och det ledder till ytterligare risk.
3- Ofta står lastbilarna på tomgång utanför fabriken i väntan på avlastning/lastning. Det kan antas att utländska lastbilar inte alltid uppfyller svenskt krav på miljövänligt bränsle.
4- Persontrafiken till/från Gyllensvaans är relativt tät och många andra trafikanter und- viker att vara på vägarna de tider då det är arbetspassbyte vid Gyllensvaans.
5- Det kan också antas att röken från fabriken innehåller luftföroreningar som sprids i närområdet. Mätning av luftföroreningar i direkt anslutning till verksamheten bör också göras.
4(9) 6- Trafiksituationen gör att verkställandet av en utbyggd järnväg för såväl gods- som
persontrafik ska prioriteras innan utbyggnad av industriverksamheten.
Kommentar:
1- När det gäller miljöfrågor kring utsläpp och bränsle har detaljplanen inget verktyg för att reglera sådana frågor. Planen kan bara reglera de frågorna som ingår i Plan- och Bygglagen (PBL). Sådana frågor regleras av andra lag- stiftningar och andra myndigheter kan ingripa, t.ex. Energimyndigheten.
När det gäller bullerfrågor visar den farmatagna bullerberäkningen att det går att kompensera bullerökning följd av en max trafikökning med en hastighets- sänkning i samhället från 50 km/h till 40 km/h. Det är viktigt att komma ihåg att de framtagna siffrorna i planbeskrivningen angående framtida trafikökning (100 % trafikökning) är bara en uppskattning som har gjorts matematiskt för att kunna ta fram en bulleranalys och det är inte säkert att trafikökningen sker på detta sätt i verkligheten.
2- Planen har bara möjligheten att reglera inom ramen av Plan- och Bygglagen (PBL). Vissa frågor inklusive de frågorna som handlar om trafikregler (t.ex.
vinterdäck) eller bränsle i fordon omfattas inte av PBL. Alla andra frågor som regleras av en annan lagstiftning hänvisas till den berörda lagstiftningen och ansvariga myndigheter. Dessutom pågår ett arbete på Park- och gatuavdel- ningen, Falköpings kommun, för att undersöka möjligheten att sänka hastig- heten till 40 km/h på sträckan nära skolan/förskolan.
Stadsbyggnadskontoret har redan informerat verksamheten om befintliga problem och kommer också att informera verksamheten om de frågor som har pekats ut i granskningsyttrandet.
3- Se förra kommentaren.
4- En trafikmätning längs Storgatan visar att ÅDL-total (antal fordon per års- medeldygn) är cirka 695 (ÅDT-lastbilar på 88). Det finns redan flera lokala gator i Falköping som har ett ÅDL högre än 1500. Den siffran blir ännu högre i vissa sträck inom Falköpings tätort (t.ex. 6000 på S:t Olofs gata). Med tanke på låg ÅDL bedöms det inte att en ökning av antal personbilar följd av planen medför betydande påverkan på trafiksituationen.
5- Som nämnts tidigare i samrådsredogörelsen är det Miljösamverkan Östra Skaraborg (MÖS) som har tillsynsansvar för miljöfrågor. Stadsbyggnadskon- toret upprättar detaljplaner och genom olika planbestämmelser anger eller upplyser om de regler/riktvärde som ska följas. Men myndigheten som är an- svarig för att kontrollera om reglerna/riktvärdena följs är MÖS (när det gäller miljöfrågor). Det är också MÖS som kan agera om riktvärdena överskrids.
Om det redan finns brister/problem i verksamheten så ska eventuella pro- blem åtgärdas oavsett om en ny detaljplan är på gång eller inte. Stadsbygg-
5(9) nadskontoret har informerat MÖS angående befintliga problem. Det rekom- menderas att kontakt tas direkt med MÖS om problemet kvarstår.
6- Det här planarbetet har ett begränsat syfte vilket är att möjliggöra expansion av verksamheten. En anslutning av samhället till järnvägen för både transport av gods och resenärer kräver mer omfattande planering på en högre nivå.
Den som är viktig i samband med aktuellt planarbete är att det går att expan- dera verksamheten till en viss nivå med hjälp av befintlig infrastruktur som redan finns, och det går också att minska negativa effekter av en trafikökning i samhället med rimliga åtgärder inklusive hastighetssänkning.
Dessutom har själva verksamheten planer på att ansluta sig till järnvägen.
Dock är det inte klart när och hur det kommer att ske.
Miljösamverkan Östra Skaraborg (MÖS) Ingen erinran.
Pettersson, Daniel och Leif
I sitt yttrande har Daniel och Leif Pettersson pekat ut följande punkter:
1- Idag bidrar eldning av spånskivor till obehaglig rök/lukt i närområdet. Det har fram- kommit att spånskivseldning kan orsaka utsläpp av det mycket farliga ämnet isocy- anater. Detta måste utredas snarast och åtgärder för att förbättra detta miljöproblem utföras.
2- Luftkvalité mätningen i planbeskrivningen är helt ovidkommande i detta fall få Fal- köping ligger 20 km från Kättilstorp. En mätning ska föras på plats och även förore- ningar från trafiken ska tas med i den här mätningen.
3- Riktvärdena för industribuller ska anges på plankartan.
4- Innan en eventuell utbyggnad ska en utförd uppmättning av befintliga bullernivåerna göras runtom hela industriområdets gräns. Åtgärder för att hålla de värdena som planbeskrivningen säger ska utföras.
5- Om produktionslokalerna utökas kommer fabriksbullret från fläktar och ventilationer öka. Detta buller är idag helt dominerande i samhället och inte järnväg som det häv- das. Buller från spånfläktar och ventilationer har inte framkommit i planbeskrivning- en utan det är bara trafikbullret det hänvisas till.
6- En ökning av trafikbullernivån är ej acceptabel. Ytterst tveksamt om en sänkning av hastigheten sänker bullernivåerna då är det lastbilarnas motorljud som bullar mest.
En ytterligare utbyggnad av fabriken ej får ske med tanke på det ökade trafikbuller det medför.
7- Utländska långtradare ställer till oreda på småvägarna inom ett stort område runt Kättilstorp. Dessa lastbilar använder billigare mer svavelhaltig diesel vilket starkt på- verkar luftkvalitén för alla närboende. Detta måste också tas med i bedömningen.
6(9) 8- Det är inte lämpligt att ta planen till granskning/antagande med tanke på att alla frå-
gor från närboende angående luftföreningar och buller/trafik ej verkas tas på alvar i planarbete. Tillräckliga åtgärder för att skapa en miljö som inte medför olägenheter har inte skapats eller skett. Det upplevs att Falköpings kommun prioritera industrin och ej efterhör vad som närboende tycker och tänker.
Kommentar:
1- Som nämnts tidigare i samrådsredogörelsen är det Miljösamverkan Östra Skaraborg (MÖS) som har tillsynsansvar för miljöfrågor. Stadsbyggnadskon- toret upprättar detaljplaner och genom olika planbestämmelser anger eller upplyser om de regler/riktvärde som ska följas. Men myndigheten som är an- svarig för att kontrollera om reglerna/riktvärdena följs är MÖS (när det gäller miljöfrågor). Det är också MÖS som kan agera om riktvärdena överskrids.
Om det redan finns brister/problem i verksamheten så ska eventuella pro- blemen åtgärdas oavsett om en ny detaljplan är på gång eller inte. Stads- byggnadskontoret har informerat MÖS angående befintliga problem. Det re- kommenderas att kontakt tas direkt med MÖS.
2- Bedömningen är att luftkvaliteten inte är sämre i Kättilstorp jämfört med Fal- köpings tätort baserat på antalet fordon/tåg som rör sig i området och indu- strier som finns inne/kring samhällena.
Om verksamheten bidrar till att föroreningar i luften överstiger angivna rikt- värden så ska nödvändiga åtgärder utföras av ansvarig förorenare. I så fall är det MÖS som är ansvarig myndighet och kan kräva nödvändiga åtgärder.
Falköpings tätort har redan cirka 15500 invånare. Vägarna 46, 47 samt vägen 184 passerar strax vid staden. Båda vägarna 46,47 har ett ÅDT-total - antal fordon per årsmedeldygn – på cirka 6600 (ÅDT-lastbilar på cirka 850), och vägen 184 har ett ÅDT-total på cirka 4400 (ÅDT-lastbilar på cirka 650).
Även flera kommunala gator mitt i staden har en ÅDT-total högre än 1500.
Dessutom går järnvägen mitt genom staden och den har större tågtrafik jäm- fört med Jönkpingsbanan. Det finns också stora industriområden in och runt staden såsom BS Mekaniska, Marjarp och Falevi områdena.
Kättilstorp har cirka 250 invånare. Storgatan har en ÅDL-total på cirka 695 (ÅDT-lastbilar på 88) och Gyllensvaans möbler är den enda industrin som finns inom samhället.
3- Riktvärdena för industribuller tas fram av Naturvårdsverket och verksamheten ska följa riktvärdena oavsett om siffrorna står på plankarta eller inte. Det är möjligt att riktvärdena ändras i framtiden och det är de gällande värdena som ska följas. Formuleringen är till för att hålla bestämmelsen flexibel och inte låsa värdena till vissa siffror.
7(9) 4- Som nämnts tidigare är buller från verksamheten (både lastbiltrafik inom in-
dustriområdet och buller från anläggningar) en miljöfråga och MÖS är till- synsansvarig myndighet för miljöfrågor (se kommentar 1).
5- Allt buller från verksamhetsområdet inklusive buller från lastbilstrafik samt buller från anläggningar räknas som industribuller, då ska de följa gällande riktvärdena för industribuller. Om verksamheten skapar högre bullernivåer än riktvärdena ska kontakt tas med MÖS.
Om det redan finns brister/problem i verksamheten så ska problemen åtgär- das oavsett om en ny detaljplan är på gång eller inte.
Trafikbuller utanför verksamhetsgränser har undersökts i bulleranalysen (i dagsläget och efter en max exploatering av verksamheten) och det har visats att det finns rimliga lösningar för att sänka bullernivåer (t.ex. hastighetssänk- ning). Det finns också en tanke hos verksamheten att ansluta sig till järnvä- gen. I så fall kommer samhället avlastas betydligt vad gäller lastbilstrafik.
Men det är inte klart när och hur anslutningen kommer att genomföras.
6- Trafikbullerberäkningar avser allt buller från fordon, dvs inklusive det buller som uppstår mellan däck och vägbana samt motorljud. Hänsyn tas också till om det är lätt eller tungt fordon (normalt personbil/lastbil) samt väglutning.
Däremot tas ingen hänsyn till om det skulle vara farthinder, rondeller eller andra infrastrukturella lösningar som gör att fordonen varierar i hastighet. Be- räkningar utförs alltid på gällande hastighet.
Det är också viktigt att komma ihåg att de framtagna siffrorna i planbeskriv- ningen angående framtida trafikökning (100 % trafikökning) är bara en upp- skattning som har gjorts matematiskt för att kunna ta fram en bulleranalys och det är inte säkert att trafikökningen sker på detta sätt i verkligheten. Den uppskattningen har utgått ifrån logiken att en utbyggnad av verksamheten med omfattningen 100 % mer yta leder till en trafikökning med 100 %.
Hur utbyggnader kommer att användas i framtiden (lager eller produktlinje) påverkar framtida trafikökning och det är inte klart ännu.
7- Planen har bara möjligheten att reglera inom ramen av Plan- och Bygglagen (PBL). Vissa frågor inklusive de frågorna som handlar om trafikregler eller bränsle i fordon omfattas inte av PBL. Alla andra frågor som regleras av en annan lagstiftning ska hänvisas till den specifika lagstiftningen och ansvariga myndigheter.
Stadsbyggnadskontoret har redan informerat verksamheten om befintliga problem och kommer också att informera verksamheten om de frågor som har pekats ut i granskningsyttrandet.
8- Som det står i kommunens flerårsplan, att skapa 'Ett näringsliv som utveck- las’ är ett viktigt mål som kommunen strävar efter. Stadsbyggnadskontoret
8(9) som är en del av kommunens övergripande verksamhet har en viktig roll för att den här utvecklingen kan ske på bästa sätt.
Vid varje planläggning är kommunen ansvarig att beakta enskilda och all- männa intressen samt hälsa och säkerhet i samhället. Därför ger kommunen vid alla planarbeten verksamheter den nivå av utvecklingsutrymme att even- tuella negativa konsekvenser till följd av exploatering kan åtgärdas med rim- liga och genomförbara lösningar, t.ex. i detta fall visar utredningar att en has- tighetssänkning kan kompensera negativ påverkan av en expansion av verk- samheten när det gäller bullerfrågor (även om trafiken ökar med 100 %). Det bedöms inte heller att med en fördubbling av trafiken kommer miljökvalitets- normer för luft överskridas (med en jämförelse mellan olika förhållanden i Kättilstorp och Falköpings tätort, t.ex. ÅDL på vägar).
I ett planarbete är förutsättningen att alla regler och riktvärden kommer att föl- jas. Om det redan finns brister eller vissa problem uppstår i framtiden, då åvi- lar det olika myndigheter att ta sitt ansvar för att åtgärda problemen. Stads- byggnadskontoret kan också ta ställning till de frågorna som inryms i Plan- och bygglagen (PBL); t.ex. överskridandet av byggnadshöjder, -areal etc.
Rubenson, Claes och Laila
I sitt yttrande har Daniel och Leif Pettersson pekat ut följande punkter:
1- Uppgiften om störningsskydd är otydligt formulerat på plankartan. Uppgifter med decibelangivelser bör tas in på kartan.
2- En begränsad del av byggnationen tillåts vara 20 meter hög. En byggnation mot Jön- köpingsbanan i denna storlek blir en dominerande bild i samhället. Det blir svårt att skymma sådan hög byggnad eller begränsa ljudet från fläktaggregat mm.
3- Vi hänvisar till tidigare lämnade uppgifter angående buller och väg för lastbiltrafiken i området. Buller är redan idag mycket påtagligt och pågår dygnet runt. En ytterligare ökning av buller vore förödande för boende nära fabriken.
Kommentar:
1- Riktvärdena för industribuller tas fram av Naturvårdsverket och verksamheten ska följa riktvärdena oavsett om siffrorna står på plankartan eller inte. Det är möjligt att riktvärdena ändras i framtiden och då är det de gällande värdena som ska följas. Formuleringen är till för att hålla bestämmelsen flexibel och inte låsa värdena till vissa siffror.
1- Plankartan kommer att revideras med en lägre byggnadshöjd- högst 10 me- ter- i de delarna som ligger närmast bostäderna.
2- Som nämnts tidigare i samrådsredogörelsen är det Miljösamverkan Östra Skaraborg (MÖS) som har tillsynsansvar för miljöfrågor. Stadsbyggnadskon- toret upprättar detaljplaner och genom olika planbestämmelser anger eller upplyser om de regler/riktvärde som ska följas. Men myndigheten som är an-
9(9) svarig för att kontrollera om reglerna/riktvärdena följs är MÖS (när det gäller miljöfrågor). Det är också MÖS som kan agera om riktvärdena överskrids.
Om det redan finns brister/problem i verksamheten så ska eventuella pro- blem åtgärdas oavsett om en ny detaljplan är på gång eller inte. Stadsbygg- nadskontoret har informerat MÖS angående befintliga problem. Det rekom- menderas att kontakt tas direkt med MÖS.
När det gäller trafikökning är det viktigt att komma ihåg att de framtagna siff- rorna i planbeskrivningen angående framtida trafikökning (100 % trafikök- ning) är bara en uppskattning som har gjorts matematiskt för att kunna ta fram en bulleranalys och det är inte säkert att trafikökningen sker på detta sätt i verkligheten. Den uppskattningen har utgått ifrån logiken att en utbygg- nad av verksamheten med omfattningen 100 % mer yta leder till en trafikök- ning med 100 %. Hur utbyggnader kommer att användas i framtiden (lager el- ler produktlinje) påverkar framtida trafikökning och det är inte klart ännu.
Dessutom har själva verksamheten en del planer för att ansluta sig till järn- vägen. Dock är det inte klart när och hur det kommer att ske.
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING
På plankartan kommer formulering av bestämmelsen ”b-byggnadsteknik” och byggnadshöjd att revideras enligt inkomna synpunkter från Länsstyrelsen och sakägare. Dessutom kommer dokumentation av bostäder utvecklas enligt Länsstyrelsens yttrande.
Förslag till beslut
Med anledning av ovanstående föreslår Stadsbyggnadsavdelningen följande beslut:
Byggnadsnämnden godkänner Stadsbyggnadsavdelningens bemötande av inkomna yttranden
Byggnadsnämnden beslutar att detaljplanen inte kommer att innebära någon betydande miljöpåverkan
Byggnadsnämnden antar detaljplanen med stöd av kommunfullmäktiges delegation.
Soroosh H.Rad Planarkitekt
Skickat: 2015-02-11 10:54:30
Ämne: Vd: Granskningsyttrande gällande detaljplan för Yllestad 1:21 m.fl.
Falköpings kommun Meddelande:
Skickar kopia till dis så ser du vad som kommit in/ Kristina
>>> <anton.udd@trafikverket.se> 2015-02-09 16:33 >>>
Granskningsyttrande gällande detaljplan för Yllestad 1:21 m.fl. Falköpings kommun
Ärendet
I samrådsskedet hade Trafikverket synpunkter på prognoserna om transportökning samt reglering av utfarten mot väg 2787. Synpunkterna har i stort beaktats i granskningshandlingarna.
Synpunkter
I planbeskrivningen skrivs att fler bullerreducerande åtgärder rekommenderas men att de inte hanteras inom detaljplanearbetet. Trafikverket vill klargöra att vi driver ett systematiskt arbete för att minska störningarna från buller. Utöver detta arbete har Trafikverket inga möjligheter att vidta åtgärder.
Till diariet – ärende nr TRV 2015/3067 avslutas.
Med vänlig hälsning Anton Udd
anton.udd@trafikverket.se
Direkt och mobil: 010-124 27 32 Trafikverket
Box 110
541 23 Skövde
Besöksadress: Trädgårdsgatan 15D Telefon: 0771-921 921
www.trafikverket.se
Sida 1
Granskningsyttrande 2015-02-11
Diarienummer 402-1516-2015
Sida 1(2)
c:\users\550908-001\platina\lst-platina\granskn. 1516-15 dp för yllestad 1.21 m.fl. i kättistorp falköpings kommun(2961582)_tmp.docx Postadress:
542 85 MARIESTAD
Besöksadress:
Hamngatan 1
Telefon/Fax:
010-224 40 00 (vxl) (fax)
Webbadress:
www.lansstyrelsen.se/vastragotaland E-post:
samby.vastragotaland@lansstyrelsen.se
Samhällsbyggnadsenheten Mehdi Vaziri
Arkitekt 010-2245186
Mehdi.Vaziri@lansstyrelsen.se
stadsbyggnad@falkoping.se
soroosh.hoghooghirad@falkoping.se
Yttrande över detaljplan för Yllestad 1:21 m.fl. Gyllensvaans möbler i Kättilstorp, Falköpings kommun, Västra Götalands län
Förslagshandlingar daterade november 2014 för yttrande enligt 5 kap 22 § plan- och bygg- lagen (PBL 2010:900)
Bedömning enligt 11 kap 10§ PBL
Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap 10 § PBL och nu kända förhållanden att planen kan accepteras och därför inte kommer att prövas av Länsstyrelsen om den antas.
Motiv för bedömningen
Länsstyrelsen befarar inte att riksintresse enligt miljöbalken (MB) påtagligt kommer att skadas, att mellankommunal samordning blir olämplig, att mil- jökvalitetsnormer enligt miljöbalken inte följs, att strandskydd enligt 7 kap.
miljöbalken upphävs i strid med gällande bestämmelser eller att bebyggelse blir olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.
Synpunkter på förslagshandlingen
Stationssamhället Kättilstorp grundades i och med att järnvägen Falköping- Nässjö anlades 1862 och station byggdes senare på gården Kättilstorps ägor.
Järnvägsstationens byggnadsår anges i Planbeskrivningens dokumentation till år 1909, men kan till sitt ursprung vara äldre, eller är en efterträdare till en äldre stationsbyggnad. Gyllensvaans möbler som grundades 1946 har haft stor betydelse för stationssamhällets utbyggnad och villorna utmed Ma- riebergsvägen hänger tidsmässigt samman med möbelfabrikens utveckling.
I järnvägsstationen finns tätortens ursprung och ännu på 1950-talet var det självklart att lägga bostadshusen utmed järnvägen - vända mot järnvägen.
Genom sin tidigare funktion som stationsbyggnad har Yllestad 25:1 ett kul- turhistoriskt värde även om byggnaden genomgått flera ombyggnader. Vil- lorna från 1940- och 50-talet har i allt väsentligt kvar sina tidstypiska drag.
Länsstyrelsen vill därför peka på att bebyggelsen inte saknar kulturhistoriskt värde, vilket Bilaga 1 menar.
Fotodokumentationen av den hotade bebyggelsen bör kompletteras med en mer utförlig bebyggelseanalys. För att sätta bebyggelsen i sitt sammanhang bör en kulturhistorisk utredning av Kättilstorps stationssamhälle i sin helhet göras. I hus och miljöer på Falbygden, Kulturhistorisk inventering Falkö- pings kommun 1988 saknas landsbygdens tätorter i det inventerade materi-
alet. För kommande planering finns behov av kunskapsuppbyggnad kring tätorternas bebyggelseutveckling och kulturhistoriska värden.
Länsstyrelsen sedan tidigare och i samband med samrådsremissen informe- rade kommunen om att inom planområdet finns diken och/eller rör för både Bossegårdens dikningsföretag av år 1926 och Kättilstorps kloaklednings och dikningsföretag av år 1948. Av granskningshandlingarna framgår fortfa- rande inte att markavvattningsföretagen är sakägare och har kontaktats. Vid eventuell flytt av diken eller rör eller rörläggning som är av betydelse för underhåll eller funktion kan markavvattningsföretagen behöva omprövas i mark- och miljödomstolen.
Länsstyrelsen har fått kännedom om att biotopskyddsreglerna samt vatten- reglerna i 11 kap Miljöbalken har överträtts. Om kommunen/företaget tän- ker hålla fast vid att dikena som redan lagts igen ska vara igenlagda, krävs biotopskyddsdispens i efterhand. Länsstyrelsen genom vattenvårdsenheten och i ett separat skrivelse har meddelat vad som krävs i efterhand när det gäller de nya dikena och dammen.
Nya diken och ny dagvattendamm bör anmälas till Länsstyrelsen. För det som redan är gjort bör Gyllensvaans överväga, omprövning, nyprövning eller avveckling av markavvattningsföretagen.
Länsstyrelsen har noterat att i formuleringen på plankartan med planbe- stämmelsen står det att det ska vara brandklassad fasad inom 36-40 meter från järnvägen. Dock står det i den senast reviderade riskanalysen som är bifogad att det inom 36-40 ska vara obrännbara fasader.
Länsstyrelsen anser att plankartan med planbestämmelser ska revideras med avseende på detta.
På två ställen (Sid 2 och 16) i planhandlingarna står att man planerar en ut- byggnad åt nordost. Detta måste vara felskrivet eftersom utbyggnaden en- ligt handlingarna sker i riktning mot sydväst eller söder.
Beredning
Ärendet har handlagts av arkitekt Mehdi Vaziri och granskats av funktions- chef Karin Slättberg. Vad som angivits ovan gäller som statens samlade myndighetsuppfattning vid en avvägning mellan olika framförda syn- punkter.
Mehdi Vaziri Karin Slättberg
Kopia till:
Länsstyrelsen/
Trafikverket, Anton Udd
Kristina Höök Patriksson, Mats Rydgård, Elisabet Orebäck Krantz, Carin Nero
Samhällsbyggnadsenheten enligt expeditionslista
Meddelande2.txt Till: ByggR <ByggR@falkoping.se>
Kopia: Soroosh Hoghooghi Rad <soroosh.hoghooghirad@falkoping.se>
Från: Kristina Carlsson <kristina.carlsson@falkoping.se>
Skickat: 2015-02-11 13:45:00
Ämne: Vd: Detaljplan Yllestad 1:21 Meddelande:
/ Kristina
>>> <ulla.svensson@vattenfall.com> 2015-02-11 13:35 >>>
Vattenfall Eldistribution AB har inget att erinra då vi inte har några anläggningar i området.
Med vänlig hälsning Ulla Svensson
Vattenfall Eldistribution AB Tillstånd & Rättigheter 461 88 Trollhättan Tel 0520-88926 Mobil 070-5988290
ulla.svensson@vattenfall.com
Sida 1
1
MILJÖSAMVERKAN ÖSTRA SKARABORGHandläggare
lan Ove Johansson 0500-49 82 81
j anove. j ohansson@skovde. se
DELEGATIONSBESLUT
Datum
2015-02-13
Delegeringsnummer
DB 2015-249 Falköpings kommun Byggnadsnämnden 521 81 Falköping
Diarienummer
2015-000316
Er beteckning
Remiss om utställning av detaljplan för Yllestad 1:21 m.fl.
Beslut
Miljönämnden östra Skaraborg har inga synpunkter på %rslaget.
Bakgrund
En remiss om en detaljplan Gyllensvaans möbler i Kättilstorp har kommit in fiån Byggnadsnämnden iFalköpings kommun.
Byggnadsnämnden önskar svar senast den 13 februari 2015.
MILJÖNÄMNDEN ÖSTRA SKARABORG~.~
~-w-> ,~F .
Eva Berglund ~
Biträdande förbundschef
Postadress Besöksadress Telefon E-postadress
Miljösamverkan östra Skaraborg Hertig Johans torg 2 Q500-49 36 30 miljoskaraborg@skovde.se
541 83 Skövde 541 30 Skövde Webbplats
www. m i fj o s ka ra b o rg . s e
