Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Miljö- och energisystem
Richard Sjöberg
Från böna till kopp via välisolerade rör
En utredning av ekonomisk och miljömässig lönsamhet av förbättrad teknisk isolering på
Löfbergs kafferosteri
From bean to cup through well insulated pipes
An investigation of the economic and environmental viability of improved technical insulation at Löfbergs coffee roastery
Examensarbete 22,5 hp
Högskoleingenjörsprogrammet i energi- och miljöteknik
Juni 2014
Handledare: Magnus Ståhl Examinator: Lena Stawreberg
Sammanfattning
De mål för energieffektivisering och minskade utsläpp av växthusgaser som EU har satt upp ställer krav på den svenska industrisektorn. Detta då industrin står för en betydande del av Sveriges energianvändning och växthusgasemissioner. Ett sätt att energieffektivisera och, då energikällan är fossil, även minska utsläppen av växthusgaser är att minska sina energiförluster. Detta kan exempelvis åstadkommas genom förbättrad isolering på tekniska installationer samt åtgärd av oisolerade ytor. En tidigare studie, utförd av Ecofys visar på stor potential till minskade förluster genom så kallad ekonomisk dimensionering. Utifrån totalkostnad för isoleringsmaterial och energiförluster beräknas en ekonomiskt optimal isoleringstjocklek.
För Löfbergs är hållbarhetsarbetet en viktig del av varumärket. Under parollen ”Från böna till kopp” arbetar man för att minska sin klimatpåverkan från samtliga led i produktionen. Syftet med föreliggande rapport är att utreda huruvida förbättrad isolering är ett kostnadseffektivt sätt för Löfbergs att energieffektivisera sin förädlingsprocess och därmed minska sin klimatpåverkan. Målet med rapporten är att utreda utfallet av ett isoleringsprojekt som nyligen genomförts på en av Löfbergs kafferostar. Projektet inkluderar såväl uppgradering av befintlig isolering samt åtgärd av oisolerade ytor. För att utreda lönsamheten i att applicera isoleringslösningen på en större del av systemet har beräkningar även utförts för fler delar samt ytterligare en rost. Därtill har en ekonomiskt dimensionerad isoleringslösning tagits fram för att se om ytterligare energieffektivisering kan uppnås med hjälp av detta sätt att dimensionera.
Beräkningarna i föreliggande rapport har till största del utförts med hjälp en beräkningsmodell som skapats i simuleringsverktyget Simulink från MathWorks.
Modellen har använts för att beräkna energiförluster genom såväl den gamla som de nya isoleringslösningarna. Arbetet har utöver skapande av beräkningsmodell till stor del utgjorts av att kartlägga det aktuella systemet samt insamling av erforderlig indata.
Enligt de resultat som framkommit i denna rapport reducerar det genomförda isoleringsprojektet energiförlusterna för åtgärdade delar med 53 procent. Det medför minskade årliga kostnader för energiförluster med 19 000 kr och minskade koldioxidutsläpp med 5,2 ton per år. Applicerad på hela det studerade systemet skulle den använda isoleringslösningen reducera förlusterna med 47 procent. Motsvarande siffra för den ekonomiskt dimensionerade isoleringen beräknades till 74 procent. Den ekonomiskt optimala isoleringstjockleken visade sig dock vara för tjock för att kunna monteras i de begränsade utrymmena på Löfbergs kafferosteri.
Beräkningarna visar att den absolut största potentialen till minskade energiförluster ligger i att åtgärda oisolerade delar. Utifrån beräknade återbetalningstider kan man dra slutsatsen att isolering av oisolerade ytor bör genomföras omedelbart medan uppgradering av isolering för bästa ekonomi bör ske allt eftersom den gamla isoleringen skall bytas ut.
Abstract
Targets for improved energy efficiency and reduced greenhouse gas emissions set by the EU makes demands on the Swedish industrial sector. This is because the industry accounts for a significant part of Sweden's energy consumption and greenhouse gas emissions. One way to improve energy efficiency, and in case of fossil energy source, also reduce greenhouse gas emissions is to reduce energy losses. This may be achieved from improved thermal insulation on installations and by insulating currently uninsulated parts. A previous study, performed by Ecofys demonstrates great potential to reduce heat losses by improving current insulation to cost-effective levels. Cost- effective levels are defined as the insulation that minimises the costs of heat loss and the costs of insulation.
Sustainability work is an important part of the Löfbergs brand. Under the slogan "From bean to cup" efforts are made to reduce the climate impact from all stages of the production. The aim of this report is to investigate whether improved insulation is a cost-effective way for Löfbergs to increase energy efficiency of their processing operations and thus reduce their climate impact. The goal of this report is to investigate the outcome of an insulation project conducted recently on one of Löfbergs coffee roasters. The project includes both upgrading of existing insulation and insulation of currently uninsulated parts. To investigate the viability of applying the used insulation solution to a larger part of the system, calculations have been made for more parts and additional rust. In addition, a cost-effective insulation solution is designed to see if further energy efficiency can be achieved using this method of sizing.
The calculations in this work have largely been conducted by using a computational model that was created in MathWorks simulation tool Simulink. The model has been used to calculate the energy losses through both the old and new insulation solutions.
The work consisted, in addition to the creation of the computational model, largely of mapping the current system and the collection of the required input data.
According to the results obtained in this work the completed insulation project reduces energy losses from the included parts by 53 percent. This means reduced annual costs for energy losses by 19 000 Swedish kronor and reduced carbon emissions by 5.2 tons per year. Applied to the whole of the studied system the used insulation solution would reduce losses by 47 percent. The corresponding value for the cost-effective insulation solution was estimated to be 74 percent. However the thickness of the cost-effective insulation appeared to be too thick to be fitted into the limited spaces on Löfbergs coffee roastery.
The calculations show that the major contribution part to the reduction of heat loss is the insulation of uninsulated parts. Based on the estimated payback periods it can be concluded that the insulation of current uninsulated parts should be implemented immediately while improvements of current insulation should be implemented when the old insulation has to be replaced.
Förord
Föreliggande rapport är ett examensarbete som genomförts på uppdrag av Löfbergs Lila AB i Karlstad. Examensarbetet omfattar 22,5 högskolepoäng och är den avslutande kursen på högskoleingenjörsprogrammet med inriktning energi- och miljöteknik vid Karlstads universitet.
Jag skulle vilja rikta ett tack till Jan Möttönen, teknisk chef på Löfbergs Lila AB, för all hjälp med insamling av indata till detta examensarbete. Jag vill även tacka Magnus Ståhl, universitetslektor vid Karstads universitet och handledare för detta examensarbete, för hjälpen under arbetets gång. Tack också till Lars Pettersson, utvecklingsingenjör vid Karlstads universitet, för hjälpen vid utförd termografering.
Detta examensarbete har redovisats muntligt för en i ämnet insatt publik. Arbetet har därefter diskuterats vid ett särskilt seminarium. Författaren av detta arbete har vid seminariet deltagit aktivt som opponent till ett annat examensarbete.
Karlstads Universitet, juni 2014 Richard Sjöberg
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
2. Metod ... 3
2.1 Insamling av indata ... 3
2.1.1 Temperaturer och dimensioner ... 3
2.1.2 Isoleringslösningar och prisuppgifter ... 7
2.1.3 Drifttid ... 8
2.1.4 Gasol ... 8
2.2 Beräkningar ... 8
2.2.1 Energiförluster ... 8
2.2.2 Dimensionering och ekonomi ... 11
2.2.3 Känslighetsanalys ... 11
3. Resultat ... 12
4. Diskussion ... 17
5. Slutsatser ... 20
Referenslista ... 21
Personliga kontakter ... 22
1
1. Inledning
Klimatet på jorden håller på att förändras. Medeltemperaturen stiger till följd av ökade antropogena utsläpp. Glaciärer smälter och havsnivån höjs. För att stävja en fortsatt utveckling i samma riktning har EU satt upp mål för minskade utsläpp, den så kallade Europa 2020-strategin [1]. Målen för 2020 är 20 procent minskade utsläpp av växthusgaser, 20 procent förnybar energi och 20 procent högre energieffektivitet.
Industrisektorn står för 38 respektive 20 procent av Sveriges totala energianvändning [2] och koldioxidutsläpp [3]. Det krävs därmed åtgärder inom industrin för att Sverige ska nå EU:s uppsatta klimatmål.
I och med hårdare krav och stigande energipriser har man inom industrisektorn blivit mer benägen att göra insatser för att minska sin klimatpåverkan. På senare tid har dessutom arbetet med miljöfrågor blivit ett sätt för företag att stärka sitt varumärke [4].
Vilka åtgärder som bör utföras beror på vilken typ av verksamhet som bedrivs. Något som dock alltid bör eftersträvas är att hålla nere energiförlusterna. Framförallt i de fall där verksamheten utgörs av varma och/eller kalla processer då energiförlusterna här ofta är betydande. Energiförlusterna kan minimeras genom att isolera, alternativt förbättra befintlig isolering i systemet. Förutom en mer energieffektiv produktion kan det även leda till ett bättre klimat i företagens lokaler.
Att hitta rätt isoleringslösning för att reducera förlusterna i ett system så långt som möjligt ställer höga krav på den som dimensionerar isoleringen. Förutom att förhindra energiläckage skall isoleringslösningen dessutom vara ekonomiskt försvarbar för kunden. Idag dimensioneras i många fall teknisk isolering utifrån krav på högsta tillåtna yttemperatur eller en maximal tillåten värmeförlust [5]. En alternativ metod att dimensionera är så kallad ekonomisk dimensionering. Man ser då till totalkostnaden för isolering och energiförluster och tar utifrån detta fram en ekonomiskt optimal isoleringstjocklek. Med detta sätt att dimensionera blir resultatet sannolikt en tjockare och därmed dyrare isoleringslösning men lägre totalkostnad till följd av lägre energiförluster. Det är inte ovanligt att isoleringstjockleken begränsas av utrymmesbrist [6] och i ett sådant fall kan möjligheterna till ekonomisk dimensionering vara begränsad. En tidigare studie visar emellertid att man med hjälp av ekonomisk dimensionering skulle kunna minska energiförlusterna genom isolering med 66 procent.
Studien utfördes 2012 av Ecofys på uppdrag av EIIF, European Industrial Insulation Foundation, och är baserad på antaganden av en grupp experter inom teknisk isolering [5].
Löfbergs är ett av nordens största kafferosterier. I likhet med den svenska industrisektorn i stort har man trots ökad produktion på senare år inte ökat sin energianvändning. Sedan 1991 har produktionen fördubblats medan energianvändningen legat på en i stort sett oförändrad nivå [7]. Hållbarhetsarbetet är en viktig del i varumärket Löfbergs. Under parollen ”Från böna till kopp” arbetar man för att minska sin klimatpåverkan från samtliga led i produktionen. Som en del av sitt hållbarhetsarbete är man tillsammans med 13 andra företag en del av Hagainitiativet. Ett nätverk som arbetar för att minska näringslivets utsläpp samt att lyfta klimatfrågan.
Företagen inom Hagainitiativet har satt som mål att minska sin klimatpåverkan med 40 procent från 2005 till 2020 [8]. För att nå målet prioriterar Löfbergs arbetet med att
2
implementera nya mer hållbara odlingsmetoder. Detta då odlingen står för drygt 80 procent av kaffeproduktionens totala klimatpåverkan [7]. Arbete pågår dock inom alla delar av produktionen för att minska företagets totala miljöpåverkan. Inom förädlingen är det rostningen som kräver mest energi. Av de tre rostarna på Löfbergs står de två större för 83 procent av produktionen (Jonsson K L. 2014-04-30) och det är dessa två som undersökts i denna studie. Gemensamt har rostarna en produktionskapacitet på drygt sju ton kaffe per timma och de producerar omkring 25 000 ton kaffe årligen.
Oavsett vilken produkt som rostas är temperaturen i rosten i stort sett den samma och bönornas rostningsgrad styrs av hur lång tid de rostas. Temperaturen i de varma partierna av systemet varierar från 250 till 550 °C. Ett välisolerat system är således av vikt för såväl säkerhet som energieffektivitet. I dagsläget då rostarna värms av gasol är en mer energieffektiv process dessutom synonymt med en mindre klimatpåverkan. På Löfbergs har man dock som mål att all energi inom förädlingen 2020 ska komma från förnyelsebara källor. Med en icke fossil värmekälla blir det miljömässiga incitamentet att minska förlusterna i systemet inte lika stort. Oavsett värmekälla finns dock ekonomiskt intresse i att minska energiförlusterna. Dessutom skulle lägre energiförluster i systemet minska det stora kylbehov som idag finns i Löfbergs rosterilokaler.
Syftet med denna rapport är att utreda huruvida förbättrad teknisk isolering är ett kostnadseffektivt sätt att energieffektivisera kafferostprocessen och därmed minska koldioxidutsläppen på Löfbergs. Till följd av reparationer har isoleringen på en av de två rostarna som studeras i rapporten nyligen bytts ut. Den nya isoleringslösningen har lägre värmekonduktivitet än den tidigare och är även något tjockare. I samband med isoleringsbytet isolerades även en tidigare oisolerad del av rosten. I denna rapport ska det utredas hur dessa förbättringsåtgärder påverkar energiförlusterna i systemet. Det ska även undersökas vad det skulle innebära ur ekonomisk och miljömässig synpunkt om den nya isoleringslösningen applicerades på en större del av systemet. Därtill ska en ekonomiskt dimensionerad isoleringslösning tas fram. Även för denna isoleringslösning ska ekonomisk och miljömässig inverkan, om den applicerades på den större delen av systemet, utredas.
Målet med rapporten är att:
Beräkna hur den isoleringslösning som nyligen monterats påverkar energiförluster och koldioxidutsläpp.
Ta fram en optimal isoleringslösning utifrån lägsta möjliga totalkostnad för isoleringsmaterial och energiförluster under isoleringens livslängd.
Beräkna och jämföra ekonomiskt och miljömässigt utfall av att applicera de olika isoleringslösningarna på en större del av systemet.
Beräkningarna i denna rapport har begränsats till hur energiflöden varierar i och med olika isoleringslösningar. I beräkningarna tas inte hänsyn till hur omgivningens temperatur påverkas av energiflödet utan en konstant omgivningstemperatur har förutsatts.
3
2. Metod
För att beräkna storleken på energiförlusterna genom de isolerade rörledningarna har en beräkningsmodell skapats i simuleringsverktyget Simulink från MathWorks.
Beräkningsmodellen kräver en rad indata, så som temperaturer, rördimensioner, isoleringsegenskaper och dylikt. Dessutom fordras uppgifter för årlig drifttid, priser på gasol och isoleringsmaterial, gasolsammansättning med mera för ekonomisk och miljömässig utvärdering samt den ekonomiska dimensioneringen. Dessa indata samt varifrån de härrör beskrivs under avsnitt 2.1 Insamling av indata. Hur beräkningsmodellen är uppbyggd och hur övriga beräkningar genomförts beskrivs närmare under avsnitt 2.2 Beräkningar.
2.1 Insamling av indata
2.1.1 Temperaturer och dimensioner
Vid granskning av de båda rostarna, RM-16 och RM-17, identifierades fem olika temperaturområden i de varma delarna av systemet, figur 1. Temperaturområde A till D utgörs av rörledningar. Dimensioner för A, B och D har hämtats från ritningar över rost RM-16 (Andersson L. 2014-04-22) medan mätningar gjorts på plats för temperaturområde C. De båda rostarnas utformning antas vara lika medan temperaturerna varierar mellan dem. Rörböjar, luckor och dylika föremål tas inte hänsyn till i denna studie.
Figur 1. Schematisk bild över varmluftsflödet i det studerade systemet med beteckningar A-E för de olika temperaturområden som inkluderats i studien.
4
I varje temperaturområde skiftar temperaturen under tiden för en rostning. Vid granskningen av rostarna har temperaturkurvor för varje temperaturområde studerats.
Utifrån dessa har sedan en medeltemperatur för respektive temperaturområde uppskattats. Omgivningstemperaturen har antagits till 25 °C. Insamlade data över temperaturer redovisas tillsammans med rördimensioner i tabell 1.
Tabell 1. Rördimensioner och temperaturer för de olika temperaturområdena i systemet.
Uppskattad medeltemperatur för respektive temperaturområde är den som använts vid beräkning.
RM-16 Temperatur [°C]
Del Ø [mm] Längd [m] Min Medel Max
A 630 10 440 480 500
B 630 14,5 200 260 340
C 710 6 440 450 520
D 450 5,5 280 360 420
RM-17 Temperatur [°C]
Del Ø [mm] Längd [m] Min Medel Max
A 630 10 440 455 470
B 630 14,5 200 250 330
C 710 6 440 450 520
D 450 5,5 240 320 360
Toppen av rostskålen, E i figur 1, skiljer sig från övriga delar av systemet i det avseendet att den inte utgörs av rörledningar. Det har inte heller varit möjligt att ta del av något ritningsmaterial för denna del. Istället har den studerats och mätts på plats i oisolerat utförande. En förenklad modell av den studerade delen har återskapats i CAD- programmet Solid Works för att estimera ytareor, figur 2. Den del som även tidigare varit isolerad har inkluderats som extra rörlängd motsvarande 8 meter i temperaturområde B. Ytan för den tidigare oisolerade delen uppskattades till 2,5 kvadratmeter.
Figur 2. Förenklad bild av toppen av rostskålen på RM-16 för uppskattning av ytareor.
A B
5
Eftersom inget ritningsmaterial funnits tillgängligt för den tidigare oisolerade delen av rostskålens topp har energiförlusten för denna del beräknats utifrån uppmätta temperaturer vid termografering. Mätningar på isolerad yta har genomförts av författaren till föreliggande rapport, figur 3, medan temperaturer vid oisolerat utförande har erhållits från mätningar gjorda av Norisol Sverige AB, figur 4 [9].
Medeltemperaturerna från respektive mätning har uppskattats till 43°C för isolerad yta och 150 °C för oisolerad yta.
Figur 3. Resultat av mätning med värmekamera på toppen av rostskålen i isolerat utförande.
Värmekameran som använts för mätningar på isolerad yta är en Flir ThermaCAM SC640. För att bestämma reflekterande ytors temperatur utfördes mätningar på ett
6
objekt av aluminiumfolie som formats till en sfär. Tack vare aluminiumets höga reflektans och den skrynkliga strukturen reflekteras värmestrålning från omgivande ytor. Det medför att man vid mätning på objektet med emissiviteten i kameran angiven till ett erhåller reflektionstemperaturen för omgivande ytor [10]. Ett värde på ytans emissivitet krävs såväl vid mätning med värmekamera som vid beräkning av strålningsförluster. Då emissiviteten för den silikonväv som utgör ytskikt för isoleringen varit okänd har den antagits till 0,8. I oisolerat utförande har ytans emissivitet antagits vara 0,75 då det är det värde som angivits från tidigare mätning. Bilder på motsvarande delar från termografering genomförd av Norisol visas i figur 4. Dessa bilder är tagna med en Testo 880-3 [9].
Figur 4. Bilder från termografering av oisolerade delar på toppen av rosskålen.
7 2.1.2 Isoleringslösningar och prisuppgifter
Vid kartläggning av isoleringsmaterial och ytbeklädnad har information om tidigare använd isolering samt den som nu monterats på delar av RM-16 erhållits från Norisol Sverige AB som är det företag som stått för isoleringsbytet (Baastad P. 2014-04-16).
Isoleringslösningarna finns specificerade i tabell 2 och angivna priser är 450 kr/m2 för Hiltex Supermat (10 mm) och 190 kr/m2 för Rockwool Nätmatta (100 mm). Priserna är angivna exklusive moms. Då prisuppgifter för nätmattan skiljer sig från de som observerats i produktkataloger har priser för andra tjocklekar extrapolerats fram utifrån prisvariationer i produktkatalog. Ytbeklädnaden består för såväl gammal som ny isolering av blankt aluminium med angivet pris på 120 kr/m2. Dess emissivitet på 0,05 har hämtats ur tabell [11]. För isoleringen på toppen av rosten har ett överdrag till nätmattan tillverkats av silikonväv med angivet pris på 100 kr/m2.
Tabell 2. Specifikation av isoleringsmaterial och tjocklekar för olika isoleringslösningar.
Isolering Lager 1 Tjocklek Lager 2 Tjocklek
Utbytt isoleringslösning
Superwool Blanket
Morgan ThermalCeramics 2x13 mm Nätmatta 100kg/m3
Paroc 100 mm
Ny isoleringslösning Supermat Nano Blanket
Hiltex 2x10 mm Nätmatta 100kg/m3
Rockwool 2x60 mm
Toppen av rostskålen Nätmatta 100kg/m3
Rockwool 100 mm - -
Vid beräkning av återbetalningstider för de olika isoleringsalternativen inkluderas även kostnader för arbete och förbrukningsmaterial. Fakturan för det genomförda projektet inkluderar åtgärder utöver de som studerats i denna rapport varför kostnaderna inte kan utläsas direkt (Möttönen J. 2014-05-02). Totalkostnader har istället estimerats utifrån storleksförhållandet mellan de olika kostnaderna på fakturan. Kostnader för förbrukningsmaterial utgör fyra procent av den totala materialkostnaden och arbetstiden utgör 58 procent av totalkostnaden för hela isoleringsprojektet.
Den ekonomiskt dimensionerade isoleringen består likt den nya isoleringslösningen av 20 millimeter Hiltex Supermat längst in. Utvändigt har det antal lager av Rockwool Nätmatta som motsvarar den ekonomiska tjockleken samt ytbeklädnad av aluminiumplåt lagts på. Vid beräkning av isoleringskostnad för den ekonomiska dimensioneringen har inte kostnader för montering eller förbrukningsmaterial inkluderats. På grund av att den ekonomiska tjockleken tenderar att bli stor har den tjockaste nätmattan i sortimentet, 120 millimeter, använts vid dimensioneringsberäkningarna. I de fall den tidigare oisolerade delen av toppen inkluderats i beräkningarna för den ekonomiska dimensioneringen har samma lösning som i tabell 2 använts.
I och med att utrymmesbrist visat sig vara en problematik man brottas med även på Löfbergs har en alternativ isoleringslösning undersökts. Den alternativa isoleringslösningens totala tjocklek är samma som den som nyligen monterats men fördelad på 40 millimeter Hiltex Supermat och 100 millimeter Rockwool Nätmatta.
8 2.1.3 Drifttid
För att beräkna systemets årliga energiförluster samt de kostnader och koldioxidutsläpp som förlusterna ger upphov till behöver man känna till systemets drifttid. Uppskattning av drifttid har gjorts utifrån kännedom om årlig kaffeproduktion samt systemets produktionskapacitet. Beroende på vilken typ av produkt som rostas är tiden för en rostning, även kallad batch, olika lång. Vid observation av systemet noterades variation av batchtider från ungefär 330 till 380 sekunder. Det noterades även att mellanrost är den produkt som produceras i störst kvantitet och dess batchtid på 350 sekunder har därför använts vid beräkningarna. För varje batch är kapaciteten 400 kilo kaffe. Under produktionsåret 2013 rostades 12 136 ton kaffe i RM-16 och 13 045 ton i RM-17 (Jonsson K L. 2014-04-30). Med en batchtid på 350 sekunder och en kapacitet på 400 kilo per batch blir således kapaciteten för vardera rost 4114 kilo per timma. Det i sin tur innebär att RM-16 och RM-17 måste vara i drift totalt 2950 respektive 3171 timmar per år.
2.1.4 Gasol
Gasolen som används i rostarna tillhandahålls av Kosan Gas Sverige AB och är av typen LPG-mix. Information om dess sammansättning och energiinnehåll har erhållits från leverantören medan prisuppgifter hämtats från Löfbergs. Medelvärdet för energiinnehåll har under de senaste två åren legat på 12,77 kWh/kg (Dahlqvist K. 2014- 03-31) och priset Löfbergs betalade vid senaste leveransen var 10,86 kr/kg inklusive energi- och koldioxidskatt men exklusive moms (Möttönen J. 2014-04-15). Utifrån LPG-mixens sammansättning och antagande om fullständig förbränning har en emissionsfaktor för koldioxidutsläpp beräknats till 0,24 kg/kWh.
2.2 Beräkningar
2.2.1 Energiförluster
Från den skapade beräkningsmodellen har hämtats värden för energiförlustens effekt då jämvikt uppnåtts i systemets olika delar. Dessa värden har sedan multiplicerats med uppskattad drifttid för beräkning av årliga energiförluster. Beräkningsmodellen bygger på formler hämtade ur ISO-standard 12241:2008, Värmeisolering av installationer – Beräkningsregler [12]. För förklaring av de symboler som använts se tabell 3.
Tabell 3 Förklaring av använda symboler och index.
Symbol Definition Enhet
Energiflöde W
T Medeltemp K
R Termiskt motstånd K/W
r Isoleringslagrets innerradie m
t Tid sek
λ Värmekonduktivitet W/m, K
d Isoleringslagrets tjocklek m
ρ Densitet kg/m3
9
V Volym m3
Cp Specifik värmekapacitet J/kg, K
N Nuvärde kr
U Årlig kostnad för energiförluster kr
I Inflation %
P Årlig prisökning energi %
K Kalkylränta %
n Tid år
h Konvektiv värmeöverföringskoefficient W/m2,K A Area tidigare oisolerad yta m2
Tyta/omg Yt-/omgivningstemperatur K
Ɛ Emissivitet -
σ Stefan Boltzmans konstant -
Index Förklaring
1 Lager 1
2 Lager 2
i I rörledning
u Omgivning
Strål Strålning Konv Konvektion
m Aktuellt isoleringslager
m+1 Utanför
m-1 Innanför
Energiflödet genom isoleringen ( ) beräknas enligt ISO-standarden genom att dividera temperaturskillnaden mellan temperaturen i rörledningen (Ti) och omgivningstemperaturen (Tu) med det totala värmemotståndet, figur 5. Det totala värmemotståndet utgörs av konduktivt motstånd i de olika isoleringsmaterialen (R1,R2) samt strålnings- och konvektionsmotstånd på rörledningens utsida (Rstrål, Rkonv). För konvektionsmotstånd har ett medelvärde för motstånd över vertikala och horisontala rör beräknats. Detta då systemet består av både vertikala och horisontala rörledningar.
Konvektionsmotståndet på insidan av röret har försummats i analogi med ISO- standarden. Även de konduktiva motstånden i rörmaterialet och ytbeklädnaden har försummats då dessa motstånd inte utgör betydande del av det totala motståndet [11].
10
Figur 5. Schematisk bild över energiflöde och värmemotstånd genom isolerad rörvägg.
För att beräkna konduktiva motstånd krävs att värmekonduktiviteten (λ) är känd.
Värmekonduktiviteten varierar med temperaturen som i sin tur beräknats med hjälp av värmekonduktiviteten, ekvation 1. Värden för densitet och värmekonduktivitet har hämtats från produktblad för respektive isoleringsmaterial. För att i beräkningsmodellen återge hur värmekonduktiviteten varierar med temperatur har variationen beskrivits matematiskt i form av en exponentialekvation. λ-värden vid olika temperaturer har plottats för respektive material och utifrån dessa punkter har exponentialekvationer tagits fram. Då specifik värmekapacitet för isoleringsmaterial inte finns angivet har ett värde antagits. Eftersom den specifika värmekapaciteten bara påverkar systemets termiska tröghet och beräkningarna bygger på förluster då jämvikt har uppnåtts är storleken på det antagna värdet betydelselös.
(1)
Konvektions- och strålningsförluster för toppen av rostskålen har beräknats enligt ekvation 2 och 3 utifrån yttemperaturer uppmätta med värmekamera och antagen omgivningstemperatur. Dessa har sedan summerats för total energiförlust. Den konvektiva värmeöverföringskoefficienten (h) i ekvation 2 har beräknats enligt formler för naturlig konvektion över horisontala ytor [11].
(2)
(3)
11 2.2.2 Dimensionering och ekonomi
Vid den ekonomiska dimensioneringen har investeringskostnaden för isoleringen jämförts med kostnaden för energiförluster under den tekniska isoleringens livslängd.
Den ekonomiskt optimala tjockleken uppnås då totalkostnaden för isolering och energiförluster når sitt minimum. För att jämföra utgifter idag med kostnader i framtiden har nuvärdesmetoden använts. Genom att multiplicera de effektvärden som beräknats i Simulink-modellen med uppskattad drifttid och bränslepris har årlig kostnad för energiförluster (U) räknats fram. Denna kostnad har sedan nuvärdesberäknats för respektive år enligt ekvation 4 och därefter summerats. Produktionsnivån och därmed även energiförlusterna har förutsatts vara oförändrade under hela tidsperioden.
Tidsperioden har satts till 15 år då det är avskrivningstiden för investeringar på Löfbergs (Möttönen J. 2014-04). Dessutom är 15 år den uppskattade livslängden för teknisk isolering i en tidigare studie [5]. Enligt uppgift från Löfbergs har kalkylräntan (K) satts till sju procent vid de ekonomiska beräkningarna (Forsberg B. 2014-04-09).
Inflationen (I) har satts till två procent då det är riksbankens mål för inflationen i Sverige [13]. Energiprisändringen för gasol är svår att förutsäga då den gått både uppåt och nedåt de senaste åren (Dahlqvist K. 2014-05-14). Vid beräkningarna har prisändringen (P) antagits till plus en procent.
(4) 2.2.3 Känslighetsanalys
Känslighetsanalys har utförts för beräkningsmodellen och övriga beräkningar i föreliggande rapport genom att variera antagna indata enligt följande.
Konvektiv värmeöverföringskoefficient ± 60 procent.
Emissivitet för ytbeklädnad ökad till 0,5.
Omgivningstemperaturen ± 20 °C.
Kalkylränta, inflation och energiprisändring ± 2 procent
Värmekonduktivitet ± 5 procent. Motsvarar största identifierade avvikelse från tabellerade värden då värmekonduktiviteten beräknats enligt framtagna
exponentialekvationer.
Differens mellan förlusteffekt med och utan isolering på toppen av rosten ± 60 procent. Inkluderar alla antagna värden för beräkningen för isoleringen av toppen.
Större variationer än dessa antas inte vara troligt.
12
3. Resultat
En jämförelse mellan de isoleringsprodukter som använts tidigare och de som använts i den nya, samt den ekonomiskt dimensionerade isoleringslösningen visar att den största skillnaden ligger i det första isoleringslagret, tabell 4. Trots att första lagret är tunnare i den nya isoleringslösningen blir dess värmemotstånd större tack vare materialets låga värmekonduktivitet. För det andra lagret ligger största delen av förbättringen i den ökade isoleringstjockleken.
Tabell 4. Jämförelse av isoleringsmaterial vid applicering på RM-16, temperaturområde A.
Isolering Lager 1 λ @ 350°C
[W/m, K]
R [K/W]
Gammal iso. 26 mm SuperWool 0,073 0,017
Ny iso. 20 mm Hiltex Supermat 0,036 0,027
Isolering Lager 2 λ @ 200°C
[W/m, K]
R [K/W]
Gammal iso. 100 mm Nätmatta Paroc 0,063 0,062 Ny iso. 120 mm Nätmatta Rockwool 0,060 0,081
Det genomförda isoleringsarbetet på RM-16 omfattar temperaturområde A, B och E.
Utfallet visas i tabell 5. Förändringen av energikostnader och koldioxidutsläpp följer förändringen av energiförluster med en faktor på 0,86 kr/kWh respektive 0,24 kg/kWh.
Den klart största delen av energibesparingen, 73 procent, står isoleringen av toppen för i och med att den delen tidigare varit helt oisolerad. Återbetalningstiden för hela denna isoleringsåtgärd har beräknats till 10 år. För isolering av toppen som enskild åtgärd blir återbetalningstiden mindre än ett år.
Tabell 5. Beräknade värden för energiförluster före och efter genomfört isoleringsbyte på RM-16.
Resultaten visar på en reduktion av förluster och de kostnader och utsläpp förlusterna medför på 53 procent.
Före Förlust
[MWh/år]
Kostnad förlust [kr/år]
CO₂ [ton/år]
Rörledningar 24 20 000 5,6
Toppen av rosten 17 15 000 4,1
Summa 41 35 000 9,7
Efter
Rörledningar 18 15 000 4,2
Toppen av rosten 1 1000 0,3
Summa 19 16 000 4,5
13
Vid ekonomisk dimensionering jämförs hur isoleringskostnaden stiger och kostnaden för energiförluster sjunker med ökad isoleringstjocklek. Kurvor över variationen för de olika temperaturområdena i RM-16 visas i figur 6. Den ekonomiska isoleringstjockleken utläses där kurvan för summerade kostnader har sitt minimum.
Sammanställning av resultatet för den ekonomiska dimensioneringen för de båda rostarna ses i figur 7. Antalet lager nätmatta som utgör den ekonomiska tjockleken varierar mellan de olika delarna i respektive rost, men även mellan rostarna för temperaturområde B. Den ekonomiskt dimensionerade isoleringen är ungefär tre gånger tjockare än den som nyligen monterats på delar av RM-16.
Figur 6. Dimensioneringskurvor för beräkning av ekonomiskt optimal isoleringstjocklek i RM-16.
A-D anger olika temperaturområden.
14
Figur 7. Total tjocklek och antal lager nätmatta för den ekonomiska dimensioneringen. Utöver angivet antal lager Rockwool Nätmatta (120 mm) utgörs isoleringen av Hiltex Supermat (20 mm)
längst in mot rörledningen.
Resultat för beräkningar av energiförluster, kostnader och koldioxidutsläpp, då de olika isoleringslösningarna appliceras på samtliga temperaturområden i såväl RM-16 som RM-17 utläses i figur 8. Beräknad återbetalningstid är för såväl den nya som den ekonomiskt dimensionerade isoleringen 10 år. Den alternativa isoleringslösningen med fyra lager Hiltex Supermat i första isoleringslagret istället för två och 100 millimeter nätmatta visade sig inte vara ekonomiskt gångbar. Jämfört med den nya isoleringen sjönk energiförlusterna med 0,6 procent medan kostnaden för isoleringsmaterialet fördubblades.
Om man bara ser till de delar av systemet som även tidigare var isolerade blir reduktionspotentialen istället 25 procent för den nya isoleringen och 65 procent för den ekonomiskt dimensionerade. Återbetalningstiderna förlängs då till 29 respektive 17 år.
En minskning av energiförluster, förlustkostnader samt koldioxidutsläpp på 74 procent som den ekonomiskt dimensionerade isoleringen medför då den appliceras på hela det studerade systemet, motsvarar 0,9 procent av vad den totala gasolanvändningen på Löfbergs ger upphov till. Motsvarande siffra för den isoleringslösning som redan monterats på delar av RM-16 är 0,6 procent.
0 1 2 3 4
0 100 200 300 400 500
A B C D
RM-16 RM-17 Tjocklek
[mm]
Total isoleringstjocklek - Ekonomisk Dimensionering
Temperaturområde
Antal lager nätmatta
15
Figur 8. Energiförluster samt de kostnader och CO2-utsläpp som förlusterna medför för de olika isoleringslösningarna. Resultaten avser beräkningar för samtliga temperaturområden för såväl
RM-16 som RM-17.
Vid känslighetsanalys av beräkningarna utvärderades hur variation av respektive antagen indata påverkade reduktionspotential och återbetalningstid för de olika isoleringslösningarna applicerade på hela systemet. Variation av konvektiv värmeöverföringskoefficient, omgivningstemperatur samt ytskiktets emissivitet medförde endast marginella förändringar av resultatet. Beräknade förlusteffekter varierade inom plus/minus två procent vilket inte medförde några förändringar i reduktionspotential eller återbetalningstid för någon av isoleringslösningarna.
Variation av värmekonduktiviteten visade sig ha större inverkan på resultatet. I och med att isoleringslösningarna består av olika material kan förändring av värmekonduktivitet medföra att förlusterna för den gamla isoleringen ökar medan de minskar för de andra två och vice versa. Med värmekonduktiviteten ökad fem procent för de gamla isoleringsmaterialen och minskad fem procent för de nya, ökade reduktionspotentialen till 51 procent för den isoleringslösning som delvis redan monterats och till 76 procent för den ekonomiskt dimensionerade. Återbetalningstiden för den isoleringslösning som delvis redan monterats förkortades till 9 år medan den var oförändrad för den ekonomiskt dimensionerade isoleringen. Vid omvänd förändring av värmekonduktiviteten sjönk reduktionspotentialen till 43 respektive 72 procent. Det resulterade i en återbetalningstid på 12 år för isoleringen med endast ett lager nätmatta och 11 år för den ekonomiskt dimensionerade. Variation av beräknad förlustdifferens för toppen av rostarna påverkade resultatet i ungefär samma utsträckning som vid variation av värmekonduktiviteten. Ökad förlustdifferens med 60 procent gav reduktionsgrader på 51 procent för isoleringslösningen med endast ett lager nätmatta och 76 procent för den som dimensionerats i denna studie. Återbetalningstiden för dem
Gammal isolering Ny isolering Ekonomiskt dimensionerad isolering
Energiförlust 110 [MWh/år]
Kostnad 93 000 [kr/år]
CO₂ 25,9 [ton/år ]
Energiförlust 58 [MWh/år]
Kostnad 49 000 [kr/år]
CO₂ 13,7 [ton/år ]
- 74 % - 47 %
Energiförlust 28 [MWh/år]
Kostnad 24 000 [kr/år]
CO₂ 6,7 [ton/år ]
Jämförelse av olika isoleringslösningar
16
båda blev 9 år. Vid minskad förlustdifferens med motsvarande procentsats sjönk reduktionsgraderna till 40 respektive 70 procent vilket förlängde återbetalningstiderna till 14 respektive 12 år. Oavsett variation av förlustdifferensen översteg återbetalningstiden för isoleringen av toppen som enskild investering aldrig ett år.
Känslighetsanalys av dimensioneringsberäkningarna visade att högre kalkylränta och lägre inflation och energiprisändring verkade mot en tunnare isolering och vice versa.
Då de ekonomiska parametrarna var inställda att verka mot en tunnare isolering blev den ekonomiska isoleringstjockleken motsvarande ett lager mindre för alla temperaturområden utom för B på RM-16 som var oförändrad. Vid omvända ekonomiska förutsättningar ökade tjockleken med ett lager nätmatta för temperaturområde A, B och D medan övriga förblev oförändrade. De förändrade tjocklekarna för den ekonomiska dimensioneringen innebar minskad reduktionsgrad till 69 procent och återbetalningstid på 9 år då kalkylräntan var hög och inflation samt energiprisändringen var låg. Omvända ekonomiska förutsättningar resulterade i ökad reduktionsgrad till 75 procent och förlängd återbetalningstid till 11 år.
17
4. Diskussion
Det råder ingen tvekan om att det går att minska energiförlusterna i rostprocessen på Löfbergs med hjälp av förbättrad teknisk isolering. Minskade förluster är synonymt med lägre bränslekostnader och, så länge inget förnybart alternativ till gasol hittats, även lägre koldioxidutsläpp. Resultaten visar att den åtgärd som redan genomförts på RM-16 minskade förlusterna för åtgärdade delar med 53 procent. Allra störst inverkan hade toppen av rosten då den tidigare saknade isolering. Av de drygt 50 kvadratmetrar som isolerades stod den tidigare oisolerade ytan på 2,5 kvadratmeter för 73 procent av den totala förlustreduktionen. I och med att återbetalningstiden för isoleringsåtgärden på toppen av rosten blir mindre än ett år bör den även appliceras på RM-17. Huruvida utbyte av övrig isolering är en åtgärd att förespråka ur ekonomisk synpunkt är svårare att svara på.
Utmaningen ligger i att till ett ekonomiskt gångbart pris hitta en isoleringslösning som ryms i de begränsade utrymmena och samtidigt sänker förlusterna till lägsta möjliga nivå. Åtgärden att byta isoleringsmaterial i det innersta lagret visade sig minska både energiförluster och isoleringstjocklek i och med materialets låga värmekonduktivitet.
Det är dock inte ett ekonomiskt hållbart sätt att förbättra isoleringen vilket beräkningarna med den alternativa isoleringslösningen visar. Ett inre isoleringslager likt detta kan ses som en ekonomisk uppoffring för att hålla nere energiförlusterna i de fall önskad isoleringstjocklek inte ryms. Att ett inre isoleringslager av en relativt dyr produkt använts, är också en starkt bidragande orsak till att återbetalningstiderna som beräknats i denna rapport är längre än de som presenteras i Ecofys rapport [5]. Med hjälp av ekonomisk dimensionering kan man på ett ekonomiskt hållbart sätt minska förlusterna. Det visar både resultaten i denna studie samt den rapport som Ecofys publicerat. En ekonomiskt dimensionerad isolering skulle minska förlusterna från det studerade systemet med 74 procent. Problemet är dock att en i genomsnitt tre gånger tjockare isoleringslösning inte ryms på Löfbergs. Tjocka isoleringslösningar i trånga utrymmen försvårar dessutom isoleringsarbetet vilket leder till fler arbetstimmar för montören och därmed sämre ekonomi för investeringen. I ett system där rörlängderna inte är längre än vad som är fallet på Löfbergs utgör energiförlusterna, de höga temperaturerna till trots, endast en liten del av den totala gasolanvändningen. Det gör att pengarna man sparar på minskade energiförluster blir relativt små i sammanhanget.
Reduktion av energiförluster på 74 procent motsvarar 0,9 procent av den totala gasolkostnaden. Man bör dock ha i åtanke att alla kostnader för förluster är pengar man kastar i sjön. Sammanfattningsvis kan man utifrån beräknade återbetalningstider säga att oisolerade ytor bör lokaliseras och isoleras omedelbart. Befintlig isolering uppgraderas för bästa ekonomi allt eftersom dagens isolering ändå behöver bytas ut. För att uppnå bästa möjliga resultat bör isoleringen då den byts ut dimensioneras separat för olika delar beroende på rådande temperaturer samt vilken isoleringstjocklek utrymmet tillåter.
Resultaten visar likt Ecofys rapport på stor potential till besparing genom att isolera oisolerade ytor samt att dimensionera ekonomiskt. Om industrisektorn i Europa kan minska sina förluster från tekniska installationer med omkring 70 procent är det ett steg på vägen att uppnå målen för energieffektivisering och minskade koldioxidutsläpp inom EU. Den absolut största förbättringspotentialen ligger i att isolera de delar som idag helt saknar isolering. Med tanke på de korta återbetalningstider som ofta är fallet vid sådana
18
åtgärder torde det inte vara en omöjlighet att få företag att genomföra dem. Även om de oisolerade delarna sannolikt lämnats oisolerade av en anledning och kräver speciallösningar. För att uppnå hela den beräknade förbättringspotentialen krävs emellertid även uppgradering av befintlig isolering. För att det ska kunna genomföras med ekonomiskt dimensionerad isolering fordras tillräckligt utrymme för att den ska få plats. Med tanke på att begränsat utrymme inte är något unikt för Löfbergs [6] kan tillämpbarheten för ekonomisk dimensionering på befintliga tekniska installationer ifrågasättas. För att i framtiden även kunna utnyttja potentialen i ekonomisk dimensionering och på så vis energieffektivisera och minska utsläpp av växthusgaser måste erforderligt isoleringsutrymme säkerställas vid projektering av nya installationer.
Detta kan exempelvis göras genom att vvs-projektörer konsulteras redan av arkitekter vid nybyggnation. Byggnaden och de tekniska installationer den skall inrymma kan då utformas på ett sådant sätt att minimala energiförluster kan åstadkommas.
Känslighetsanalysen påvisar vissa osäkerheter i beräkningarna. Vad gäller värmekonduktiviteten är den bara specificerad för vissa temperaturer i de produktblad som tillhandahålls av tillverkaren. Förutsatt att man inte har tillgång till fulltständiga mätserier för hur värmekonduktiviteten varierar med temperaturen måste dess variation mellan mätpunkterna antas och en viss felmarginal är därmed i det närmsta ofrånkomlig. Om variationen hade beskrivits matematiskt mer exakt än vad som visade sig vara fallet med en exponentialekvation, hade dock felmarginalen minskat i denna studie. Beräkningarna av förlusterna från toppen av rosten bygger på en rad antaganden.
Exempelvis har ytornas emissivitet antagits. Emissiviteten anges dels vid termografering men också tillsammans med den uppmätta temperaturen vid beräkning av strålningsförlusterna. Att analysera hur förändrad emissivitet påverkar beräkningarna blir således komplext. Istället har den förlustminskning isoleringen av toppen medför varierats då det i slutändan är det som påverkar resultatet. Variation av förlustdifferensen omfattar på så vis känslighetsanalys av samtliga parametrar som påverkar beräkningarna av förluster från toppen. En noggrann utredning av de båda ytornas emissivitet vid rådande temperaturer hade icke desto mindre minskat osäkerheterna för dessa beräkningar.
Utöver de antaganden som utvärderas i känslighetsanalysen har även antagande gjorts angående den isolering som sitter på systemet idag. Den isoleringslösning som demonterats vid genomfört isoleringsarbete har även antagits sitter på övriga delar. Utan att plocka bort isoleringen även för övriga delar kan man inte vara helt säker på vilken isolering som används. Men då det är på den varmaste delen som isoleringen har plockats bort är det sannolikt att tro att den i varje fall inte är bättre på någon annan del av systemet. Det innebär att om annan isolering används har den högst troligt lägre termiskt motstånd och beräkningsresultatet för den gamla isoleringens förluster skulle i så fall bli högre.
I och med föreliggande osäkerheter samt det faktum att beräkningarna utförts för ett förenklat system skall resultaten i denna rapport inte tas för exakta värden. De visar allt jämt tydligt på storleksordningen av reduktionspotentialen för de olika isoleringslösningarna samt huruvida de återbetalas inom rimlig tid. Det bör också nämnas att en ekonomisk dimensionering är unik för varje specifikt system, de isoleringsprodukter man väljer samt vilka ekonomiska premisser man förutsätter. Trots
19
detta kan man utifrån vad som framkommit i denna studie sammanfattningsvis säga att de industrier som inte redan gjort det bör se över sina system. Dels för att identifiera och omedelbart åtgärda oisolerade delar men också för att utreda möjliga besparingar genom att förbättra befintlig isolering då den gamla skall bytas ut.
Denna rapport har begränsats till att omfatta beräkningar för hur energiflöden påverkas av olika isoleringslösningar vid fasta temperaturer. För att få en bild av hur energiförlusterna påverkar temperaturen i lokalerna och därmed också kylbehovet måste systemet utökas. Ett utökat system skulle behöva ta hänsyn till fler värmealstrande delar i lokalerna, ytterväggars egenskaper samt hur energiflöden genom väggar påverkas av yttre omständigheter så som väder och vind. Ett utökat system skulle dessutom skapa förutsättningar att utreda om systemets termiska tröghet påverkar resultatet vilket inte gjorts i denna rapport. Huruvida minskat kylbehov och termisk tröghet skulle påverkar de resultat som framkommit i föreliggande rapport är underlag för fortsatta studier.
20
5. Slutsatser
Beräkningar för det genomförda isoleringsprojektet visade på minskade förluster med 22 MWh/år samt förlustrelaterade kostnader och koldioxidutsläpp med 19 000 kr/år respektive 5,2 ton CO2/år. Återbetalningstid för projektet har beräknats till 10 år.
Den ekonomiska dimensioneringen resulterade i en i genomsnitt tre gånger så tjock isoleringslösning som den som nyligen monterats. Dess stora reduktionspotential kan emellertid inte utnyttjas då en sådan isoleringslösning inte får plats i de begränsade utrymmena på Löfbergs.
Vid applicering på hela systemet har reduktionsgraden av energiförluster samt relaterade kostnader och koldioxidutsläpp beräknats till 47 procent för den isolering som delvis redan monterats och 74 procent för den ekonomiskt dimensionerade lösningen. Även i dessa fall har återbetalningstiderna beräknats till 10 år.
Resultaten av beräkningarna i föreliggande rapport visar att reduktionspotentialen är absolut störst för ytor som tidigare varit oisolerade. Dessa ytor bör isoleras omedelbart då återbetalningstiden för en sådan åtgärd beräknats till mindre än ett år. Uppgradering av befintlig isolering bör för bästa ekonomi utföras allt eftersom den gamla isoleringen ändå behövs bytas ut.
21
Referenslista
[1] Europeiska kommissionen. Klimatåtgärder – För en bättre värld med ett bättre klimat. Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå; 2014.
[2] Statens Energimyndighet. Energiläget 2013. Bromma: Arkitektkopia; 2013.
[3] ÅF Energi & Miljöfakta. Miljöfakta. Electronic Stockholm: ÅF Energi &
Miljöfakta; 2004-. Tillgänglig:
www.energiochmiljo.se.bibproxy.kau.se:2048/index1.asp?cat=abo_gro. Accessed 22 april, 2014.
[4] Almgren R, Brorson T, Enell M. Miljöarbetet stärker affärerna!. 1. uppl. Uppsala:
Uppsala Publishing House; 2008.
[5] Neelis M, Blinde P, Overgaag M, Deng Y. Climate protection with rapid payback - Energy and emissions savings potential of industrial insulation in EU27. Berlin:
Elch graphics; 2012.
[6] Brunnkvist M. Glöm inte att dimensionera den viktiga isoleringen. 2014;1:52–53.
[7] AB Anders Löfbergs. Hållbarhetsredovisning 2012/2013. Tillgänglig:
www.lofbergs.se/PageFiles/4326/H%C3%A5llbarhetsredovisning%202012- 2013%20webb%20140123.pdf. Accessed 23 april, 2014.
[8] Hagainitiativet. Vad vill vi?. 2014. Tillgänglig:
http://hagainitiativet.se/omhagainiativet/vad-vill-vi. Accessed 11 februari, 2014 [9] Gustafsson H. Norisol Sverige AB. Plan 6 kanaler brännare och apparater. 2013 [10] Testo. Handbok i termografi. Tillgänglig:
www.nordtec.se/sites/default/files/handbok_termograf.pdf. Accessed 26 mars, 2014.
[11] Çengel YA. Heat and mass transfer - a practical approach. 3. uppl. Boston:
McGraw-Hill; 2006.
[12] Swedish Standards Institute. Värmeisolering av installationer – Beräkningsregler (ISO 12241:2008). 2. uppl. Stockholm: SIS Förlag AB; 2014.
[13] Sveriges Riksbank. Inflationsmålet. Tillgänglig:
www.riksbank.se/sv/Penningpolitik/Inflation/Inflationsmalet. Accessed 21 april, 2014.
22
Personliga kontakter
Jonsson K L. Löfbergs Lila AB. Mejlkontakt 30 april 2014.
Andersson L. Kafeko AB. Mejlkontakt 22 april 2014.
Baastad P. Norisol Sverige AB. Mejlkontakt 16 april 2014.
Möttönen J. Löfbergs Lila AB. Personlig kontakt december 2013 till juni 2014.
Dahlqvist K. Kosan Gas Sverige AB. Mejlkontakt 31 mars, 14 maj 2014.
Forsberg B. Löfbergs Lila AB. Mejlkontakt 9 april 2014.
