Studie- och yrkesvägledning för
årskurs 1-6 i teori och praktik
En studie om rektorers arbete med studie- och yrkesvägledning
för årskurs 1-6
Anton Andersson
Institutionen för pedagogik och didaktik Examensarbete 15 hp
Pedagogik
Studie- och yrkesvägledarprogrammet (180 hp) Vårterminen 2020
Handledare: Christer Langström Examinator: Robert Ohlsson
Studie- och yrkesvägledning för
årskurs 1-6 i teori och praktik
En studie om rektorers arbete med studie- och yrkesvägledning för årskurs 1-6Anton Andersson
Sammanfattning
Syftet med denna studie var att undersöka rektorers syn på studie- och yrkesvägledningens betydelse i årskurs 1-6 samt hur de leder det arbetet. Studien är kvalitativ och baserad på semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sju verksamma rektorer samt en verksam biträdande rektor. I åtanke vid urvalet fanns även en önskan om att få en geografisk spridning, samt representanter av både manligt och kvinnligt kön. Med utgångspunkt i studiens frågeställningar tematiserades och analyserades det insamlade materialet med hjälp av The Dots Analysis (Law & Watts, 1977), Social Cognitive Career Theory (Lent, Hackett & Brown, 2002) samt careership-teorin (Hodkinson & Sparkes, 1997). Resultatet visade att antalet aktiva och strategiska insatser på de intervjuades skolor var ganska få. Rektorerna verkade medvetna om de nationella styrdokument som finns beträffande studie- och yrkesvägledning. Vidare ansåg rektorerna att studie- och yrkesvägledning är viktigt för barnen.
Nyckelord
rektor, barn, studie- och yrkesvägledning, utbildning, ledarskap
Institutionen för pedagogik och didaktik Examensarbete 15 hp
Pedagogik
Studie- och yrkesvägledarprogrammet (180 hp) Vårterminen 2020
Handledare: Christer Langström Examinator: Robert Ohlsson
Career guidance for grades 1-6 in
theory and practice
A study about the principal’s work with career guidance for grades 1-6
Anton Andersson
Abstract
The purpose of this study was to investigate the principal’s view around the importance of career guidance in grades 1-6 as well as how they lead that work. This small-scale qualitative study was conducted by semi-structured interviews with seven head principals and one assistant principal. A geographical spread along with both female and male respondents was of great importance in the selection process for unbiased results. Based on the research questions of the study, the collected data was themed and analyzed using The Dots Analysis (Law & Watts, 1977), the Social Cognitive Career Theory (Lent, Hackett & Brown, 2002) as well as the Careership Theory (Hodkinson & Sparkes, 1997). The result showed that the number of active and strategic efforts at the school of the
interviewed were few. The principals seemed aware about the national control documents that exists related to career guidance. Furthermore, the principals regarded career guidance as important for the children.
Keywords
Förord
Jag vill rikta ett stort tack till personer i min närhet som stått ut med mitt konstanta filosoferande gällande denna studie, trots att ämnet för dessa människor nog var tämligen ointressant. Tack till min arbetsplats som stöttade mig när jag behövde det!
Tack till er som ställde upp på att bli intervjuade, utan er hade inte denna studie varit möjlig! Fantastiskt fint av er att ställa upp, det betyder mer för mig än ni kan ana. Jag är oerhört tacksam att det finns människor som er.
Sist vill jag tacka Stockholms Universitet i allmänhet och Christer Langström i synnerhet. Ni gav mig förutsättningar att avsluta mina studier på ett sätt ni inte behövt göra, och det
uppskattas verkligen. Att ganska studieovan genomföra en studie på egen hand var svårt, och utan Christer som bollplank är jag långt ifrån säker att jag hunnit i mål med detta. Christer, du såg det jag inte såg och hjälpte mig lyfta min förmåga att skriva vetenskapligt – tack!
Anton Andersson Ludvika den 6 maj 2020
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Syfte och frågeställningar ... 2
2. Tidigare forskning ... 4
2.1 Genomförande ... 4
2.2 Lärarnas betydelse för studie- och yrkesvägledningen ... 4
2.3 Klientens behov och vinning av vägledning i yngre åldrar ... 5
2.4 Forskningsbaserad vägledning i relation till praktisk vägledning ... 7
2.5 Avslutande diskussion ... 7
3. Teori ... 9
3.1 The Dots Analysis, ”Fyrstegsmodellen” ... 9
3.2 Social Cognitive Career Theory (SCCT) ...10
3.3 Careership ...11 3.4 Diskussion av teori ...12 4. Metod ... 13 4.1 Metodologi ...13 4.2 Datainsamlingsmetod ...13 4.3 Urval ...14 4.4 Genomförande ...15 4.5 Dataanalys ...15 4.6 Etiska överväganden ...16 4.7 Metoddiskussion ...17
4.7.1 Reliabilitet och validitet ...17
5. Resultat ... 19
5.1 Ledarskap ...19
5.1.1 Rektorns syn på studie- och yrkesvägledning...19
5.1.2 Vägledningens upplägg på skolan ...20
5.1.3 Rektorns upplevda roll för vägledningen ...21
5.1.4 Rektorns kontroll av vägledningen ...21
5.1.5 Analys: Ledarskap ...22 5.2 Styrdokument ...23 5.2.1 Lokala styrdokument ...23 5.2.2 Nationella styrdokument ...24 5.2.3 Vetenskaplig grund...24 5.2.4 Analys: Styrdokument ...25 5.3 Elevens behov ...26
5.3.1 Rektorns syn på elevens behov ...26
5.3.3 Den vägledningsutförandes kompetensbehov ...27
5.3.4 Analys: Elevens behov ...28
5.4 Utvecklingsmöjligheter ...28
5.4.1 Dagens brister i vägledningen ...28
5.4.2 Vägledningsvisioner ...29
5.4.3 Analys: Utvecklingsmöjligheter ...29
5.5 Slutsatser ...30
6. Diskussion ... 32
6.1 Den aktiva vägledningen för årskurs 1-6 ...32
6.2 Den styrda vägledningen ...33
6.3 Behovet av studie- och yrkesvägledning för årskurs 1-6 ...33
6.4 Reflektion över undersökningen ...34
6.5 Konklusion ...35 Referenser... 36 Bilaga 1 ... 38 Missivbrev ...38 Bilaga 2 ... 40 Samtyckesformulär ...40 Bilaga 3 ... 41 Intervjuguide ...41
1
1. Inledning
Den här studien undersöker hur studie- och yrkesvägledningen fungerar och arbetas med i praktiken för årskurs 1-6. Studie- och yrkesvägledning ska ske från och med årskurs 1 inom den svenska skolan – personal ska finnas som kan tillgodose elevernas behov av vägledning (Skolverket 2013a, s. 12). Ineffektiv eller icke-existerande studie- och yrkesvägledning som inte uppfyller elevens behov riskerar således inkräkta på elevens rättigheter. 2013 släppte Skolverket allmänna råd om hur skolor bör arbeta för att uppfylla kraven i bestämmelserna för studie- och yrkesvägledning (Skolverket 2013a, s. 9). De allmänna råden är ett verktyg från Skolverket för att underlätta arbete med studie- och yrkesvägledning i praktiken. Studie- och yrkesvägledaren beskrivs inneha en central roll i arbetet med information, vägledning och till viss del undervisning inom området (Skolverket 2013a, s. 18). I en kvalitetsgranskning från Skolinspektionen publicerad 2013 visar Skolinspektionen upp ett flertal brister inom studie- och yrkesvägledningen som skedde hos de 34 undersökta grundskolorna. Granskningen visade att studie- och yrkesvägledningen var lågt prioriterad, där huvudman delade ut ansvaret till rektor, som i sin tur delade ut ansvaret till studie- och yrkesvägledaren. Effekten av detta blev en brist på aktiv styrning som således innebär konsekvenser för studie- och
yrkesvägledningen (Skolinspektionen 2013, s. 2). Inte bara grundskolan innehar problem av detta slag, enligt Skolverket. En nyare granskning indikerar en liknande problematik hos yrkesprogram på gymnasienivå (Skolverket 2019a). Detta är en problematik även Anders Lovén, en välkänd forskare inom området, ställt sig frågande till. Lovén menar att den målstyrda vägledningen varit problematisk då huvudman, oftast kommunen, förlitar sig på rektorn som i sin tur förlitar sig på studie- och yrkesvägledaren (Lovén 2015, s. 31). Detta har enligt Lovén resulterat i ensamma studie- och yrkesvägledare, utan mandat att genomföra större förändringar (Lovén 2015, s. 32).
Tidigare forskning visar flera möjligheter att genomföra studie- och yrkesvägledning på ett fullgott och effektivt sätt. Bland annat kan ett samarbete mellan lärare och studie- och yrkesvägledare vara effektivt för vägledningsprocessen. I en kvalitativ undersökning från 2004 utförd av Mary Ann Clark och Ellen S. Amatea redovisades att ett gott samarbete mellan lärare och studie- och yrkesvägledare var av stor betydelse för lärandet (Clark & Amatea 2004, s. 135). Vidare belyser skolverkets allmänna råd att den studievägledning som sker ska ske professionellt och på vetenskaplig grund (Skolverket 2013a, s. 11). I Indonesien gjordes 2019 en undersökning som undersökte samarbetet mellan studievägledare och lärare på grundskolan. Resultatet för undersökningen tyder på att kunskap om forskning (hos de ansvariga för utövandet av vägledning) inom kommunikation och psykologi förbättrade vägledaraktiviteten på skolorna (Wihayanti m.fl. 2019, s. 492).
Även om studie- och yrkesvägledning inte är enhetligt på global nivå verkar resultaten från den indonesiska studien inneha liknelser med upptäckter från Skolverket. I en rapport Skolverket publicerade 2018 genomfördes en kvalitativ intervjustudie. I denna undersöktes integrering av studie- och yrkesvägledning i undervisningen på grundskolan. I studien kom man att diskutera begreppen vid och snäv vägledning, där vid vägledning sammankopplas med ”hela skolans ansvar”. I den vida vägledningen ingår exempelvis studiebesök,
undervisning och allmänt förmedlad kunskap om arbetslivet. Den vida vägledningen ska enligt rapporten främst ske genom att lärarna kopplar samman sina ämnen med studie- och yrkesvägledning (Skolverket 2018, s. 7). Undervisningsmiljön i klassrummen är ett utmärkt
2
forum att arbeta med den vida vägledningen menar Skolverket, som samtidigt belyser vikten av att lärarna innehar kunskap inom den vida vägledningen (Skolverket 2019b, s. 5). I rapporten konstateras att lärarna verkar inneha en viktig roll för vägledningen i yngre åldrar. Resultatet från rapporten visar att barn på låg- och mellanstadiet inte anser vad de ska arbeta med i framtiden är särskilt viktigt för stunden, däremot lyfter barnen fram att det kan vara bra att börja fundera på framtiden för att minska framtida valstress och få kunskap om vilka färdigheter man kan vara i behov av i sitt framtida yrkesliv. Vidare pekar resultaten på att de unga eleverna utfört en del vägledningsrelaterade aktiviteter inom flera ämnen. Samtidigt belyses en problematik där det av undersökningen framgick att eleverna är medvetna om att exempelvis intresse är viktigt vid ett framtida yrkesval, men att skolor generellt inte arbetat med att exempelvis motverka könsmönster vid yrkesval (Skolverket 2018, s. 3). Den snäva vägledningen bygger på individuella samtal, oftast med studie- och yrkesvägledare
(Skolverket 2018, s. 7).
Utöver lärarnas roll har Skolverket identifierat ett antal viktiga faktorer för en framgångsrik studie- och yrkesvägledning. Man lyfter fram betydelsen av en välstrukturerad organisation för studie- och yrkesvägledning, framtagen av skolledare i samråd med studie- och
yrkesvägledarna. Just organisationen av studie- och yrkesvägledningen är någonting som ibland brister inom skolvärlden, menar Skolverket (Skolverket 2019b, s. 2-3). Rektorernas aktiva och strategiska insatser beträffande vägledning är någonting som är högst aktuellt då Skolinspektionen 2019 gjorde en tematisk kvalitetsgranskning inom området på yrkesprogram i gymnasieskolan och kom till slutsats att det på flertalet skolor saknas just aktiva och
strategiska insatser från rektor (Skolinspektionen 2019, s. 5).
Sammanställs dessa punkter konstateras att det ska finnas personal som innehar kompetens för att tillgodose elevernas behov av vägledning, och den vägledning som sker ska vara professionell och vila på vetenskaplig grund – och det ska ske från och med årskurs 1.
Skolverket berättar i en rapport från 2013 att ”ungdomars sociala bakgrund kan påverka deras bild av vilka utbildningsalternativ som finns att välja bland”. (Skolverket 2013b, s. 12). Skolverkets rapport går i linje med bland annat Phil Hodkinson och Andrew C. Sparkes, som menar att en individs upplevda karriärmöjligheter bland annat påverkas av individens sociala nätverk samt kulturella traditioner (Hodkinson & Sparkes 1997, s. 33). Vidare har en SOU-utredning från 2015 visat att många ungdomar har för lite kunskap om valalternativen. Effekten av detta blir, utöver de uppenbara riskerna för osäkerhet och ångest, att ungdomarna åter riskerar att falla in i en slags social självsortering vilket innebär att sociala, kulturella och könsmässiga skillnader reproduceras (SOU 2015:97, s.55). Individens självbild, men även kunskapen om valmöjligheterna kan ses som avgörande för valprocessen (Law & Watts 1977 och Lent, Hackett & Brown 2002), därmed behövs det arbetas inom båda dessa områden för att tillfredsställa individens behov av studie- och yrkesvägledning.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie var att undersöka rektorers syn på studie- och yrkesvägledningens betydelse i årskurs 1-6 samt hur de leder det arbetet.
Genomför rektorer aktiva och strategiska insatser gällande studie- ochyrkesvägledning för årskurs 1-6 och hur leder man i sådana fall detta arbete?
Finns det några styrdokument skolan använder sig av gällande studie- och yrkesvägledning i årskurs 1-6 och i sådana fall vilka?3
4
2. Tidigare forskning
Detta kapitel redogör för tidigare forskning. Kapitlet påbörjas med en genomgång av litteraturinhämtningen. Därefter redovisas den utvalda forskningen tematiskt. Slutligen
genomförs en diskussion beträffande de tre teman som valts ut i detta kapitel vilka är: lärarnas betydelse för studie- och yrkesvägledningen, klientens behov och vinning av vägledning i yngre åldrar samt forskningsbaserad vägledning i relation till praktisk vägledning.
2.1 Genomförande
För att hitta relevant litteratur inom forskningsområdet har Stockholms Universitets
biblioteksdatabas använts. Det visade sig vara svårt att finna svenska publikationer. Av denna anledning genomfördes de flesta sökningarna med engelska sökord såsom exempelvis career decision, guidance, counceling, counselor, primary school, lower education och primary education i olika sammansättningar. Utöver detta granskades rapporter från skolverkets hemsida samt statliga offentliga utredningar (SOU) från Regeringens hemsida. Efter att litteratur tagits fram undersöktes referenserna som den funna litteraturen använt sig av för att finna relevanta vetenskapliga artiklar, en metod Eriksson Barajas, Forsberg och Wengström (2013, s. 138) beskriver som en snöbollsprocess.
2.2 Lärarnas betydelse för studie- och
yrkesvägledningen
I inledningskapitlet diskuterades lärarnas betydelse för studie- och yrkesvägledningen. I kapitlet framgick att lärarna hade en central roll i den studie- och yrkesvägledning som sker under årskurs 1-6. Även i Grekland innehar lärarna en viktig roll för studie- och
yrkesvägledningen. Där har man, utöver studie- och yrkesvägledare, framförallt satsat på olika kurser och gruppövningar för att utöva studie- och yrkesvägledning med yngre barn (Sidiropoulou-Dimakakou m.fl. 2013, s. 23). Lärarna utövar denna typ av aktiviteter vilket således innebär att lärarna har en väldigt viktig roll för studie- och yrkesvägledningen i Grekland. I en studie utförd av Ellen S. Amatea och M. A Clark från 2004 studerades samarbetet mellan studie- och yrkesvägledare och lärare. Studien utfördes i relation till hela skolgången, och inga nämnvärda resultatskillnader fanns oavsett vilken årskurs lärarna
undervisade i. I denna uppmärksammas hur viktigt det är med ett bra samarbete mellan studie- och yrkesvägledare och lärare för att få en fullgod vägledning. Intervjuobjekten, som bestod av lärare och andra personer som arbetar med vägledning på skolorna, beskrev vikten av vägledning i klass, individuellt samt i mindre grupper som en viktig faktor i skolgången (Clark & Amatea 2004, s. 135-136). Konkreta färdigheter som kan stärkas vid undervisning relaterat till studie- och yrkesvägledning beskrivs i studien som problemlösning,
beslutsfattande, aggressionshantering, accepterande av olikhet samt byggande av individers karaktär. Utöver detta hjälper integrerad vägledning till att bygga en positiv miljö för lärarande, enligt studien (Clark & Amatea 2004, s. 135). Lärarna från studien uttryckte ett behov av stöd från studie- och yrkesvägledaren. Samtidigt lyftes en annan undersökning fram från Warren J. Valine, Earl B. Higgins och Roger B. Hatcher från 1982. I denna redovisas att lärarens syn på vägledning kan vara avgörande för hur effektiv relationen blir emellan
vägledare och lärare. Har läraren en negativ syn på vägledning kan läraren bli ett problem för studie- och yrkesvägledningen snarare än dess förespråkare (Valine, Higgins & Hatcher,
5
1982, s. 211). Lärarens kunskap och vilja att utföra studie- och yrkesvägledning är alltså enligt resultatet från Valine, Higgins & Hatchers undersökning således oerhört viktigt.
Studie- och yrkesvägledning kan inte ses som någonting enhetligt ur ett globalt perspektiv. I Indonesien beskrivs vägledningen ännu vara under utveckling i relation till flera andra länder, där lärarna har ett större ansvar för vägledningen och där inte alla skolor har en studie- och yrkesvägledare. Istället har man gett en lärare ett särskilt ansvar över vägledningen (Wihyanti m.fl. 2019, s. 483). I en studie utförd av Wihyanti m.fl. kom man fram till att lärarnas
framgång med att utföra studie- och yrkesvägledarrelaterade aktiviteter berodde på det samarbete dessa lärare hade med övrig personal (Wihyanti m.fl. 2019, s. 486).
2.3 Klientens behov och vinning av vägledning i
yngre åldrar
I en kvantitativ studie från Grekland gjord 2013 utfördes en undersökning gällande
självupplevda kunskaper inom fältet karriärval hos elever i åldern 11-12. Tidigare forskning presenterades som visade att fokusområden för lärande av yrkeslivet mot barn främst har bestått i att tala om arbetslivet, snarare än att visa hur man kan finna denna information (Hartung, Porfeli & Vondracek, 2005, s. 388). Huvudsyftet för studie- och yrkesvägledning i yngre åldrar är, enligt studien, att låta barnen utveckla deras beslutsfattarkunskaper och att skapa en meningsfull förståelse för deras framtida karriärval. Detta behov beskrivs ha framkommit i och med en delvis föränderlig arbetsmarknad (Sidiropoulou-Dimakakou m.fl. 2013, s. 22). Vidare beskriver studien studie- och yrkesvägledning mot yngre åldrar som ett redskap för att få barnen att inte stänga några karriärsdörrar, snarare än att göra ett tidigare yrkesval (Sidiropoulou-Dimakakou m.fl. 2013, s. 22).
Linda Gottfredson har i tidigare forskning visat att individers självbild utvecklas i ung ålder, och då självbilden har betydelse i ens framtida karriärval (Gottfredson 1981, s. 547), avgörs delar av en individs framtida karriär långt innan högstadiet tar vid. Påverkansfaktorer som avgör vad ens självbild är kan exempelvis vara var individen bor, vilket könstillhörighet individen har samt vilka intressen individen har (Gottfredson 1981, s. 547). Redan vid 4-5 års ålder börjar barn sortera yrken efter kön (Gottfredson 1981, s. 558-559) för att inte långt därefter välja bort yrken som inte passar dennes självupplevda karriärmöjligheter. Människor tenderar att ignorera sådant som redan valt bort (Gottfredson 1988, s. 575). Således riskerar individer välja bort yrken redan i yngre åldrar, baserat på faktorer som exempelvis kön och socioekonomisk tillhörighet. Effekten av detta kan bli att hela gymnasieprogram inte ens tas i åtanke, baserat på val man gjort som femåring.
6
Figur 2.1. Ett barns begränsningar enligt Linda Gottfredsons
”Circumscription and Compromise” (Gottfredson 1981, s. 557).
Figur 2.1 visar begränsningar barn gör enbart baserat på könstillhörighet, vilken prestigenivå barnet finner acceptabel för dess framtida yrke samt den föreställda arbetsprestation som krävs för att nå ett yrke. De yrken som är inom ramen för dessa krav (se gränsdragningen i Figur 2.1) är de enda yrken ett barn förmår utgå ifrån som reella alternativ, enligt
Gottfredsons forskning. Barn bygger upp bilden av manligt-kvinnligt redan vid 5-6 års ålder (Gottfredson 1981, s. 545-555), vilket innebär att barnen redan vid 5-6 års ålder riskerar välja bort val baserade på vilket kön denne är. Gottfredson redovisar vidare att barn i åldrarna 9-13 väljer bort yrken baserat på den upplevda förmågan hos barnet i relation med upplevda krav yrken kan komma att ha (Gottfredson 1981, s. 545-555). I detta läge riskerar barnets
självmedvetenhet påverka dess framtida valmöjligheter (Sidiropoulou-Dimakakou m.fl. 2013, s. 23-24). I en grekisk studie utförd av Sidiropoulou-Dimakakou m.fl. från 2013 beträffande karriärval menar man vidare att studie- och yrkesvägledning i yngre åldrar kan underlätta det dagliga livet hos de unga, samt att övergången mellan de olika skolstadierna underlättas vid väl utförd studie- och yrkesvägledning (Sidiropoulou-Dimakakou m.fl. 2013, s. 23-28). Forskning visar att elevernas lärare har en oerhört viktig roll i vägledningen. Även föräldrar är av stor betydelse för utvecklingen inom vägledningsområdet hos unga. Ett bra samarbete mellan föräldrar och lärare hjälper ungdomen att uppnå karriärmedvetenhet (Sidiropoulou-Dimakakou m.fl. 2013, s. 24).
I den grekiska studien blev resultatet att elever som visade oro för sin framtida arbetskarriär hade dålig koll på arbetslivet (Sidiropoulou-Dimakakou m.fl. 2013, s. 28). Detta innebär att det främst är de som innehar låga kunskaper inom framtidsområdet som lider av brist på studie- och yrkesvägledning. Effekten av detta blir att behovet av studie- och yrkesvägledning mot yngre åldrar framförallt är viktigt för de som saknar kunskap inom området från tidigare erfarenheter.
7
2.4 Forskningsbaserad vägledning i relation till
praktisk vägledning
Skolverket understryker vikten av att vägledningsarbetet i skolan är förankrat i forskning. Bimrose & Brown menar att forskningen ska fungera som ett slags ramverk för de som arbetar med vägledning för att skapa en mer effektiv sådan (Bimrose & Brown i Anders Lovén 2015, s. 50). Det finns flera anledningar till att vägledningens kvalitet kan variera. En av de faktorer som beskrivs kunna påverka hur kvalitativ vägledningen blir är just den
utbildning vägledaren har. Fulya Yuksel-Sahin belyser i en studie från 2009 vikten av relevant utbildning inom studie- och yrkesvägledning. Studien visar att en studie- och yrkesvägledare med kandidatexamen inom relevant område generellt genomför en mer effektiv vägledning. I studien presenteras vidare att arbetande inom dessa yrkesområden utan relevant utbildning genom historien sänkt kvaliteten på vägledningen (Yuksel-Sahin 2009, s. 68).
Försämrad kvalitet inom vägledningsområdet kan vara problematiskt ur flera perspektiv. I en studie gjord 2019 av Retno Wihyanti med flera undersöktes studie- och yrkesvägledning inom grundskolan i Indonesien. I denna beskrivs vägledarkompetenser innefatta tekniker och
färdigheter i syfte att vara behjälpliga mot ungdomarna att utveckla deras kompetens,
kreativitet, realism, och dess beslutsfattarförmåga (Wihyanti m.fl. 2019, s. 483). Resultatet av studien visade att kunskapen att utveckla dessa egenskaper var viktiga för att skapa kvalitet i vägledningen. Dessa kunskaper förfogas främst av vad som i Indonesien motsvarar studie- och yrkesvägledaren, men även läraren innehar kunskaper som är av stor betydelse vid
vägledningsrelaterade frågor i relation till barnen. Det läraren framförallt bidrar med är att den undervisande inom vägledningen enligt studien har stor fördel i att känna sina elever.
Samtidigt visar studien att kunskaper inom generell studie- och yrkesvägledning och psykologi påverkar vägledningen positivt, någonting som faller mer naturligt inom en vägledares profession. Med detta i beaktande tyder resultatet från studien på att ett bra samarbete mellan lärare och övrig personal, inte minst studie- och yrkesvägledaren, under grundskoletiden är avgörande för hur effektiv vägledningen blir, men att även tid och resurser för studie- och yrkesvägledning måste finnas för att nå ett tillfredsställande resultat (Wihyanti m.fl. 2019, s. 486-492).
Ur ett psykosocialt perspektiv kan försämrad kvalitet inom vägledningsområdet få stora konsekvenser. Anledningen till att vägledningen blir så viktig ur ett psykosocialt perspektiv under just grundskoletiden är att barn utvecklar psykosociala problem allt tidigare i livet (Lin & Chen 2016, s. 76). Detta innebär att barnens eventuella behov, däribland inom
vägledningssegmentet, behöver mötas allt tidigare (Lin & Chen 2016, s. 77). Effektiv, väl utförd vägledning ger möjlighet att utveckla lärandet och utvecklingen hos barn inom grundskolan. Därmed ses vägledningen som väldigt viktig för barnen ur ett psykosocialt perspektiv (Lin & Chen 2016, s. 76).
2.5 Avslutande diskussion
Då denna studie intresserar sig för elever i årskurs 1-6 har forskning av personer under 14 år varit i centrum vid framtagandet av tidigare forskning. Utöver detta togs studier som inte var åldersbundna såsom exempelvis Ellen S. Amatea och M. A Clarks undersökning gällande samarbetet mellan studie- och yrkesvägledare och lärare fram, då dessa studier undersökte fenomen relevanta för studie- och yrkesvägledning för årskurs 1-6. Den forskning som tagits fram har kommit från olika delar av världen. En anledning till att detta skett var dels
8
svårigheterna att finna relevanta forskningsartiklar från Sverige, men utöver detta fanns ett intresse av att finna hur Skolverkets rapporter jämför sig med vetenskap från övriga världen, då studie- och yrkesvägledningens utförande inte ser likadant ut globalt. Detta kan man se exempel på från Wihyanti med fleras studie som genomfördes i Indonesien. I denna
redovisade man att lärarna generellt genomförde all studie- och yrkesvägledning (Wihyanti m. fl. 2019, s. 483). Detta arbetssätt skiljer sig från det svenska, där den vida vägledningen ses som hela skolans ansvar men där den snäva vägledningen oftast förväntas ske med studie- och yrkesvägledare (se kapitel 1).
Teorin som lyfts fram i kapitlet diskuterar betydelsen av olika parter och samarbetet emellan dessa, inte minst samarbetet mellan studie- och yrkesvägledare och lärare. Detta är av intresse för studien då rektorer arbetar mot eller med flera parter relaterade till studie- och
yrkesvägledning, såsom lärare, studie- och yrkesvägledare, elever, föräldrar och så vidare. Utöver detta lyftes elevens behov fram. Det redovisades varför man bör arbeta med studie- och yrkesvägledning, inte minst i yngre åldrar. Detta är av intresse för studien då svenska skolor ska arbeta med studie- och yrkesvägledning, redan från årskurs 1. Slutligen
presenterades forskning som diskuterar forskningsbaserad vägledning i relation till praktisk vägledning, då Skolverket uppmanar till studie- och yrkesvägledning på vetenskaplig grund. Den tidigare forskning som presenterats har varit relativt ny. Detta är ett medvetet val då flera vetenskapliga områden relaterat till studie- och yrkesvägledning förändras med tiden, där olika metoder och forskare har lyfts fram genom åren. All forskning som tagits fram är dock inte ny. Exempelvis Gottfredsons teori lyfts fram av forskare än idag vilket ingav trygghet att inkludera även denna forskning i uppsatsen.
Tidigare forskning lyfter fram lärarens roll i studie- och yrkesvägledningen, elevens behov av vägledning samt hur viktig teorin är för utövandet. Detta kan anses relevant för studien då rektorn ansvarar för att eleverna tillgodoses den vägledning denne behöver. Denna studie lägger vikt vid hur rektorer arbetar och tänker runtom dessa frågor. I övrigt bör tilläggas att flera perspektiv kan lyftas fram inom studie- och yrkesvägledningsområdet. Det finns möjligheter att exempelvis lägga fokus på sociologisk forskning, psykologisk forskning och pedagogisk forskning. För att fånga flera perspektiv och bidra med nya perspektiv har delar av olika segment valts. Det fanns även en tanke att visa upp komplexiteten i forskningen
relaterad till studie- och yrkesvägledning då flera forskningsområden finns och därmed skapa en större förståelse för den övergripande vetenskapen inom yrkesbranschen.
Mot bakgrund av tidigare forskning har en kvalitativ studie med semi-strukturerade intervjuer genomförts. Intervjuobjekten är rektorer. Denna yrkesgrupp har valts ut då rektorer ses som en av alla intressenter för studie- och yrkesvägledningen (Lovén 2015, s. 28). Vikten av samarbete mellan olika intressenter har lyfts fram av flera nämnda vetenskapliga artiklar och vinsterna med god studie- och yrkesvägledning har lyfts fram i detta kapitel. Rektorer har, som nämnts i studiens inledning, stor påverkan för den studie- och yrkesvägledning som sker på skolan. Då rektorer innehar en viktig roll för studie- och yrkesvägledningen ansågs rektorer vare en intressant målgrupp för undersökningen.
9
3. Teori
I detta kapitel redogörs Watts & Laws DOTS-modell (svenskt översatt av Borghagen/Lovén; ”Fyrstegsmodellen”), som handlar om nödvändig kunskap för att kunna fatta ett beslut. Därefter redovisas teorin Social Cognitive Career Theory (SCCT) från Lent, Hackett & Brown, som bland annat handlar om hur man bygger upp diverse intressen. Även en teori från Hodkinson & Sparkes kommer redogöras, kallad Careership. Slutligen sker en diskussion om utvald litteratur i relation till forskningsfrågorna.
3.1 The Dots Analysis, ”Fyrstegsmodellen”
The Dots Analysis är en teori framtagen av Bill Law och A G Watts under 1977. The Dots Analysis, genom Borghagen & Lovén svenskt översatt till ”Fyrstegsmodellen”, bygger på en teori om att fyra uppgifter måste uppnås av varje elev för att kunna fatta beslut. Två faktorer ligger till grund för resterande process, opportunity awareness samt self awareness.
Opportunity awareness, översatt av Borghagen och Lovén som ”utsikt”, Beskrivs som kunskap om arbetsmarknaden och hur den är strukturerad, vilka möjligheter som finns inom denna, vilka krav arbetsmarknaden kommer ställa på individen samt vilka belöningar och vilken tillfredsställelse de olika branscherna kan erbjuda (Law & Watts 1977, s. 1). Self awareness, översatt av Borghagen och Lovén som ”insikt”, beskrivs som en insikt beträffande vem jaget är. I detta ingår bland annat upptäckande av personliga egenskaper, utforska ens begränsningar samt frågor gällande vad jaget vill (Law & Watts 1977, s. 2). När dessa två uppgifter är utförda kan individen sedan gå vidare till decision learning, som av Borghagen och Lovén kallas för ”framsikt”. Decision learning handlar om förmågan att lära sig fatta beslut. I detta innefattas bland annat att lära sig värdera diverse faktorer och ställa dessa i relation med varandra (Law & Watts 1977, s. 3). När denna uppgift är gjord kan man utföra den sista uppgiften, kallad transition learning. Borghagen och Lovén kallar denna uppgift för ”förmåga att genomföra beslut”. I detta moment handlar det om förmågan att införskaffa sig kännedom och förmåga att kunna utföra beslutet (Law & Watts 1977, s. 4).
Anders Lovén har skapat en svensk modell för DOTS-teorin, se figur 3.1. Modellen är en illustration som visar processen man måste gå igenom för att kunna genomföra ett beslut. Självmedvetenhet och kunskap om omvärlden beskrivs som grundläggande delar för genomförandet.
10
Som modellen ovan visar krävs ”insikt” och ”utsikt”, dels för att utveckla varandra men också för att utveckla ”Framsikt” vilket senare leder till förmågan att kunna genomföra beslut. Law & Watts beskriver förmågan att kunna ta dessa steg som viktiga för att tillhandahålla nya lärdomar, och lyfter fram betydelsen av att arbeta med detta för att hjälpa eleven att ta stegen (Law & Watts 1977, s. 4).
3.2 Social Cognitive Career Theory (SCCT)
Social Cognitive Career Theory (se figur 3.2), förkortat SCCT, syftar till att förklara tre aspekter inom studie- och yrkesvägledning; hur akademiskt samt karriärintresse utvecklas, hur valen till dessa blir gjorda samt hur framgång inom nämnda fält skapas (Lent, Hackett & Brown 2002, s. 750). I denna teori används primärt tre variabler för att identifiera dessa aspekter; ”self-efficacy beliefs”, ”outcome expectations” samt ”personal goals”.
”Self-efficacy beliefs” kan förklaras som individens egen uppfattning beträffande dennes nivå att förmå utföra uppgifter – en individs uppfattning om sin egen förmåga. Denna uppfattning ska enligt teorin främst uppstå genom fyra faktorer; tidigare personliga prestationer, upplevda prestationer av andra, social övertalning samt det innehavande fysiska och emotionella tillståndet (Lent, Hackett & Brown 2002, s. 750). ”Outcome expectations” handlar om vad man får ut av att genomföra en handling – det ska finnas en vinning i det man gör. Detta kan exempelvis vara att man väljer att göra någonting för att stärka ens sociala status. ”Personal goals” går ut på att sätta mål och förväntningar på sig själv. De personliga målen påverkar enligt teorin ens avsikt beträffande hur man ser på utförandet av en uppgift. Denna variabel är väldigt beroende av de andra två variablerna då man tenderar sätta mål utifrån sin upplevda själsförmåga samt varför man ska utföra uppgiften (Lent, Hackett & Brown 2002, s. 750-751).
Figur 3.1. Fyrstegsmodellen (Lovén 2015, s. 30).
11
De tre nämnda variablerna beskrivs som avgörande för hur en individ kan komma att utveckla intressen, beslutsfattarförmågor samt dess förmåga att utveckla färdigheter. Dessa variabler kommer till genom att man interagerar med olika aktiviteter och människor, och hur
upplevelsen av dessa interaktioner blir (Lent, Hackett & Brown 2002, s. 752).
I figur 3.2 syns hela teorimodellen för SCCT. I denna syns de tre nämnda variablerna och hur dessa påverkar varandra, men i denna modell finns även personliga ingångar (Person Inputs) som en oberoende variabel som påverkar framtida karriärval. I denna finns exempelvis anlag och kön representerade. Genom att arbeta medvetet med SCCT-modellen som vetenskaplig grund kan man hjälpa till att utöka individens intressen och väcka karriäraspirationer (Lent, Hackett & Brown 2002, s. 752), menar upphovsmännen. Enligt teorin är denna
socialkonstruktiva modell någonting som alltid sker, men att medvetandegöra det faktum att det sker hjälper till att förstå och därmed påverka dess effekt, där både individen och externa faktorer innehar en viktig funktion.
3.3 Careership
Careership är en teori från Phil Hodkinson och Andrew C. Sparkes. Teorin ses av Hodkinson & Sparkes som en påbyggnad av Pierre Bourdieus tidigare forskning inom det sociologiska fältet (Hodkinson & Sparkes 1997, s. 29). Habitus beskrivs av Hodkinson & Sparkes som ett koncept där en persons övertygelser, idéer och preferenser ses individuellt subjektivt, men även påverkas av sociala nätverk samt kulturella traditioner där individen bor (Hodkinson & Sparkes 1997, s. 33). Behovet av careership-teorin lyftes av författarna upp då författarna menar att det fanns en tidigare brist på sociologiska perspektiv inom utbildningsfältet
beträffande karriärval (Hodkinson & Sparkes 1997, s. 29). Författarna av teorin menar att det finns bestående skillnader beträffande ungas karriärval utifrån deras bakgrund (Hodkinson & Sparkes 1997, s. 30). Hodkinson & Sparkles menar att ungdomar vid beslutsfattande inom karriärfältet väljer rationellt. Val kan exempelvis baseras på vad grannen säger om yrkesfältet. I teorin kom författarna fram till att ungdomar valde pragmatiskt snarare än systematiskt (Hodkinson & Sparkes 1997, s. 33). I studien som byggde upp careership-teorin kom man fram till att ungdomar valde dess karriärmöjligheter utifrån sammanhanget. Hodkinson &
Figur 3.2. Social Cognitive Career Theory, SCCT (Lent,
12
Sparkes kom även fram till att ungdomarna tenderade att acceptera ett alternativ snarare än att utforska fler möjligheter (Hodkinson & Sparkes 1997, s. 33). Detta innebär således att
familjebakgrund, kultur och livshistoria inte går att särskilja från valprocessen – istället präglar dessa faktorer valet av yrke. Hodkinson & Sparkes menar att människor baserar sina val utifrån deras handlingshorisont. Detta innebär att en individ bygger upp ett område utifrån dess habitus samt möjligheterna på arbetsmarknaden (Hodkinson & Sparkes 1997, s.34). Detta innebär att de yrken och möjligheter som lämnats utanför det uppbyggda området i realiteten inte ens är ett alternativ för individen.
Teorin menar vidare att man som individ arbetar tämligen rutinbaserat (Hodkinson & Sparkes 1997, s. 29), men att det finns tre slags vändpunkter för en karriär som kan förändra detta, när man gör en förändring av olika anledningar. Den första vändpunkten beskrivs som en
strukturell vändpunkt. Denna sker när strukturen för ditt nuvarande arbete förändras. Detta kan exempelvis vara när du gått färdigt skolan och måste välja om du vill fortsätta studera eller istället arbeta. Den andra vändpunkten är en självinitierad vändning. En sådan kan uppstå av olika förändringar i det personliga livsfältet. Den tredje och sista vändpunkten är den framtvingade vändpunkten. Denna kan verkställas om man exempelvis avskedas från sitt arbete (Hodkinson & Sparkes 1997, s. 39). Vissa av dessa vändpunkter kan upptäckas på förhand, andra inte. Dessa vändpunkter kan påverka en individs habitus och därmed även dess område för potentiella karriärval (Hodkinson & Sparkes 1997, s. 39).
3.4 Diskussion av teori
Med Hodkinson & Sparkles vägledningsteori Careership tas ett sociologiskt perspektiv, grundat i Pierre Bourdieus habitusbegrepp för denna studie. Mycket av studien handlar om det som hamnar i skuggan på grund av individens habitus. Man ser en individs karriärval som rationellt och pragmatiskt. I DOTS-modellen och SCCT-modellen visar man individers valprocess och viktigt i båda dessa modeller är individens självkännedom samt
omvärldskännedom. Careership-teorin handlar alltså om en individs karriärsutveckling ur ett livsperspektiv, medan man i DOTS-modellen samt SCCT-modellen snarare fokuserar på processen för valmöjliggörande.
De valda teorierna visar vad eleverna behöver få ut av studie- och yrkesvägledningsinsatser, barnets behov. Det empiriska materialet visar rektorernas uppfattning av studie- och
yrkesvägledning, vad det upplevs vara, hur ledarskapet genomförs och varför det genomförs på det sättet. Detta visar rektorns upplevelse av barnets behov. Rektorn har det övergripande ansvaret för hela skolans verksamhet, inkluderat studie- och yrkesvägledning. Genom att granska empirin genom valda teorier söker studien spegla hur rektorernas uppfattning av studie- och yrkesvägledning överensstämmer gentemot valda teorier. Detta kan ge en uppfattning om hur rektorer möter de behov barnet innehar enligt de utvalda teorierna.
13
4. Metod
I detta kapitel redogörs den forskningsdesign samt forskningsstrategi som använts. Aktuell datainsamlingsmetod presenteras och urvalet redovisas. Därefter presenteras genomförandet samt hur dataanalysen tagits fram. Även etiska överväganden presenteras. Kapitlet avslutas med en kritisk diskussion gällande studiens genomförande samt reliabilitet och validitet.
4.1 Metodologi
Syftet med denna studie var att undersöka rektorers syn på studie- och yrkesvägledningens betydelse i årskurs 1-6 samt hur de leder det arbetet. För att undersöka detta användes en kvalitativ forskningsstrategi. Forskningsdesignen i studien var en tvärsnittsdesign och utfördes i form av semistrukturerade intervjuer på ett antal människor under en begränsad tidsrymd (Bryman 2011, s. 68-69). En tvärsnittsdesign innebär att man samlar in data från fler än en källa. Detta skedde i denna studies fall genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet granskas sedan med flera variabler för att finna någon typ utav mönster eller samband (Bryman 2011, s. 64). Semistrukturerade intervjuer kan vara lämpligt när man vill ha svar på bestämda frågor men även vill lämna utrymme för följdfrågor om intervjuobjektet säger någonting som anses vara viktigt för något av studiens teman (Bryman 2011, s. 206). Urvalet för denna studie var rektorer. Denna forskningsstrategi samt forskningsdesign valdes då studien lägger stor vikt på hur rektorerna uppfattar och tolkar sin sociala verklighet. Att lägga vikt vid den upplevda sociala verklighet individen känner är ett kännetecken för den
kvalitativa forskningsstrategin (Bryman 2011, s. 40).
4.2 Datainsamlingsmetod
För att svara på de frågeställningar denna studie hade valdes ett kvalitativt förhållningssätt med semistrukturerade intervjuer. Genom att använda intervjuer skapas en förståelse för hur intervjuobjektet upplever det studerade fenomenet vilket leder till att fenomenets essens kan framträda (Fejes & Thornberg 2015, s. 33). Detta ansågs lämpligt i denna studie då enskilda personers upplevelser gällande studie- och yrkesvägledning sammanfogades för att finna mönster eller samband i intervjusvaren. Att intervjuerna genomfördes semistrukturerade var för att möjliggöra variationsmöjligheter. Genom att ha ett förhållningssätt med låg grad av standardisering finns en grund med frågor, men tonarten vid frågeställning samt
frågeordningen tillåts variera. Det lämnar även utrymme för följdfrågor vilket ökar flexibiliteten i intervjun (Fejes & Thornberg 2015, s. 33).
Denna studie utgår från ett tolkningsperspektiv, där grunden är byggd på slutna frågor, men möjligheter för öppna frågor finns (Bryman 2011, s. 232). Studien innehar en ontologisk ståndpunkt med ett konstruktionistiskt förhållningssätt. Att inneha ett konstruktionistiskt förhållningssätt med en ontologisk ståndpunkt går ut på att ”sociala företeelser och deras mening är något som sociala aktörer kontinuerligt får till stånd” (Bryman 2011, s. 37). Uppfattningen av detta är att forskarna presenterar en specifik version av den sociala
verkligheten som inte betraktas som slutgiltig då sociala företeelser och samspel är i ständig förändring (Bryman 2011, s. 37). Detta förhållningssätt sågs lämpligt för denna studie då studiens syfte handlar om sociala företeelser från sociala aktörer.
14
Med utvald litteratur i beaktande skapades en intervjuguide för att besvara syftet med studien och de forskningsfrågor som tagits fram. Intervjuguidens innehåll kategoriserades i ett antal teman för att skapa en röd tråd i de semistrukturerade intervjuerna relevant för studiens syfte och frågeställningar. De teman som togs fram var; bakgrund, ledarskap, elevens behov, styrdokument samt utvecklingsmöjligheter.
4.3 Urval
Sammanlagt utfördes åtta kvalitativa intervjuer med yrkesaktiva rektorer. Sju av dessa utfördes med ”huvudrektorer”, en av dessa utfördes med en biträdande rektor. Tanken från början var att ha åtta ”huvudrektorer”, men svårigheter att finna intresserade deltagare gjorde att den åttonde blev en biträdande. Då undersökningen gäller rektorer ansågs samtliga vara fullgoda intervjuobjekt.
Urvalet för denna studie bestod i en kombination av målstyrt urval samt strategiskt urval. Ett målstyrt urval innebär att intervjuobjekt valdes ut med direkt hänvisning till de formulerade forskningsfrågorna (Bryman 2011, s. 350). I denna studies fall ansågs rektorer vara en lämplig målgrupp då rektorer arbetar med eleverna och skolpersonalen, men ofta även med andra rektorer och annan skolledning. Rektor anses även övergripande ansvarig för större delen av arbetet på skolan. Ett strategiskt urval går ut på att intervjuaren på förhand tar fram tänkbara variabler av teoretisk betydelse som tros kunna ha påverkan för resultatdifferens
intervjuobjekten emellan. Därefter försöker man inkludera representativa intervjuobjekt med olika variabler för att ta reda på eventuella påverkansfaktorer vid urvalet (Trost 2010, s. 138). Detta görs genom att, vid en misstänkt påverkansfaktor, försöka ha variation inom denna variabel hos intervjuobjekten. Ett exempel kan vara att man väljer att ta hälften kvinnor och hälften män för att möjliggöra upptäckt av generella olikheter och därmed skapa ett bredare perspektiv. Att nyttja ett strategiskt urval ansågs lämpligt då studiens syfte berör hela yrkesgruppen och inte olikheter inom gruppen. Syftet med det strategiska urvalet var att få variation i det insamlade materialet (Trost 2010, s. 139), alternativt att stärka validiteten.
De variabler som togs hänsyn till inför urvalet var plats (geografisk) samt kön. Då styrdokument är efterfrågat i studien var tanken att ha samtliga intervjuobjekt arbetandes inom olika kommuner, men då svårigheter att finna rektorer intresserade av att delta i intervjun fanns blev det till slut åtta deltagare fördelat på sju olika kommuner. Anledningen till detta var för att undvika att eventuellt återkommande lokala dokument skulle återges i olika intervjuer, någonting som riskerat minska variationen i det insamlade materialet. Ett annat förhållningssätt man kunnat genomföra studien på hade varit att undersöka hur rektorer tolkar samma lokala styrdokument, för att undersöka just tolkningen och eventuell variation av uppfattningen om innehållet. Detta skedde inte i denna undersökning, men kan vara en strategi för framtida forskning.
Då kön i många sammanhang är en påverkansfaktor anses denna variabel alltid teoretiskt relevant, menar Jan Trost (2010, s. 138). Tanken från början var att ha fyra män respektive fyra kvinnor. Fastän fler kvinnor kontaktades verkade männen överlag mer villiga att delta i intervjun. I slutänden kom tre kvinnor och fem män att intervjuas. För att leva upp till de forskningsetiska principerna har de deltagande intervjuobjekten säkerställts anonymitet, därför presenteras personerna i resultatet som ”Rektor 1”, ”Rektor 2” och så vidare. Nedan följer en kort presentation om respektive rektor.
15
Rektor 1: Kvinna. Född 60-tal. Två år som rektor, all rektorstid på nuvarande skola. Pågående rektorsutbildning.
Rektor 2: Man. Född 50-tal. Elva år som rektor, en månad på nuvarande skola. Avklarad rektorsutbildning.
Rektor 3: Man. Född 50-tal. Tio år som rektor, tre år på nuvarande skola. Avklarad rektorsutbildning.
Rektor 4: Kvinna. Född 70-tal. Tre år som biträdande rektor, tre månader som rektor. All rektorstid på nuvarande skola. Pågående rektorsutbildning.
Rektor 5: Kvinna. Född 60-tal. Tolv år som rektor, fyra år på nuvarande skola. Avklarad rektorsutbildning.
Rektor 6: Man. Född 70-tal. Åtta månader som biträdande rektor, all rektorstid på nuvarande skola. Ej påbörjat rektorsutbildning.
Rektor 7: Man. Född 70-tal. Fyra år som rektor, nio månader på nuvarande skola. Avklarad rektorsutbildning.
Rektor 8: Man. Född 60-tal. Fyra år som rektor, ett år på nuvarande skola. Avklarad rektorsutbildning.
4.4 Genomförande
Efter att tidigare forskning tagits fram och för studien intressanta teorier valts ut beslutades vilken metodik uppsatsen skulle använda sig utav. Därefter förvärvades intervjuobjekt genom telefonsamtal. Tillfrågade rektorer valdes ut med syfte att skapa geografisk spridning och en jämn könsfördelning. Totalt tillfrågades 25 rektorer varav 8 anmälde sitt deltagande. Efter att de tillfrågade anmält sitt deltagande skickades missivbrev och samtyckesformulär ut till respektive deltagare. Därefter genomfördes telefonintervjuer som samtliga varade i ungefär 30 minuter. Intervjuerna spelades in för att möjliggöra transkribering av det inspelade materialet.
Genom att genomföra telefonintervjuer finns en risk att de intervjuade svarar utifrån vad de tror att intervjuaren önskar för svar (Bryman 2011, s. 209). Med detta i beaktande skickades ingen intervjuguide ut då det inte ansågs gynna studiens validitet. En del i syftet med studien innefattade rektorns upplevelser av ett fenomen, därmed sågs det inte till gagn att ge
deltagarna möjlighet att förbereda sig för de specifika frågorna, istället fick de nöja sig med missivbrevet som bland annat tog upp syftet med studien. Tanken från början var att
genomföra fysiska, personliga intervjuer, bland annat för att Jan Trost menar att
telefonintervjuer inte företrädelsevis är lämpade för mera in- eller djupgående svar (Trost 2010, s. 42). På grund av vid studiens tidpunkt rådande omvärldssituation försvårades rörligheten i samhället. Detta gjorde att, för att få in tillräckligt material, beslutet gällande telefonintervjuer togs i samråd med tilldelad handledare. Det finns även fördelar med telefonintervjuer, däribland att intervjuobjekten generellt har svårare att påverkas av intervjuaren om denna inte är fysiskt närvarande (Bryman 2011, s. 209).
4.5 Dataanalys
För att analysera det insamlade materialet från intervjuerna genomfördes en kvalitativ dataanalys. Transkriberingen bestod i att transformera den inspelade intervjun till
textdokument som representerar intervjun ord för ord. Dataanalysen skedde enligt Brymans nyckelbegrepp ”Kodning i grounded theory” (Bryman 2011, s. 514), som är ett sätt att skapa struktur och organisation för det inskaffade empiriska materialet. Detta nyttjades för att finna
16
generella likheter, men också variationer i de olika intervjusvaren hos respektive intervjuad. För att följa Brymans principer enligt ”Kodning i grounded theory” transkriberades
intervjuerna snarast efter att intervjuerna genomfördes. Detta gjordes bland annat för att öka förståelsen av insamlad data samt för att undvika en känsla av att drunkna i material, vilket är en risk om man väntar med transkriberingen tills all datainsamling genomförts (Bryman 2011, s. 523-525). Intervjuerna skrevs ut på pappersform där svar av intresse för studiens syfte och forskningsfrågor färgmarkerades till att bli olika teman. Detta kan ses som en variant av kodning och underlättade att finna samband intervjuerna emellan. Intervjuernas utvalda teman valdes i åtanke att svara på studiens syfte såväl som studiens forskningsfrågor. Flexibiliteten i den utvalda dataanalysen underlättade val av lämpliga teorier efter att det empiriska materialet samlats in. Studien anses fenomenologisk i metodologin. Den fenomenologiska
forskningsmetoden innebär att man undersöker ett fenomen, såsom en rektors upplevelser. Den fenomenologiska forskningsmetoden innebär även att man studerar det mest väsentliga i den utforskade upplevelsen (Fejes & Thornberg 2015, s. 134). Ett induktivt förhållningssätt har använts vid intervjuerna, som innebär att empirin och inte teorin varit utgångspunkt i studien (Fejes & Thornberg 2015, s. 135). Detta förhållningssätt valdes då innehållet i den empiri som samlades in var svår att förutspå. Generella frågeställningar baserat på syfte och forskningsfrågor fanns, men först när allt insamlat material fanns på plats kunde tydliga teman fastställas. De teman som identifierades var:
1. Ledarskap 2. Styrdokument 3. Elevens behov
4. Utvecklingsmöjligheter
Genom att dela upp svaren i olika teman underlättade det en fullständig analys av det
inhämtade materialet. Nya infallsvinklar kunde hittas för empirin. Detta är en del som ingår i tidigare nämnda grounded theory, där man i denna kodningsmetod ständigt förändrar samt omvärderar kodningen till det inhämtade materialet (Bryman 2011, s. 514). Detta skedde exempelvis när vissa frågor tilltänkta ett område slutade upp någon helt annanstans, baserat på vilket svar som tillhandahölls.
4.6 Etiska överväganden
Arbetet med denna studie har följt de forskningsetiska principerna. Intervjupersonerna fick missivbrev och samtyckesbrev skickade till sig inför intervjuerna. Innan intervjun tog vid lästes de rättigheter intervjupersonerna innehar samt grundläggande information om de forskningsetiska principerna, för att säkerställa att deltagaren förstod och accepterade dessa. De fyra grundläggande principerna som följdes var:
Informationskravet: Informera de intervjuade om syftet, att deltagandet är frivilligt samt att
de har rätt att hoppa av undersökningen. Den intervjuade ska även få reda på momenten i undersökningen (Bryman 2011, s. 131).
Samtyckeskravet: Att den deltagande har rätt att själv bestämma beträffande deltagande i
undersökningen (Bryman 2011, s. 133).
Konfidentialitetskravet: Att säkerställa anonymitet för den intervjuade genom att hantera
17
Nyttjandekravet: Att det insamlade materialet enbart får användas för forskningsändamålet
(Bryman 2011, s. 133).
Informationskravet och samtyckeskravet säkerställdes genom bilagor samt informering inför intervjun. Konfidentialitetskravet säkerställdes genom att inte skriva ut namn, ort eller annan information som riskerar avslöja någons identitet, varken i transkriberingarna eller i denna uppsats. Det inspelade materialet samt transkriberingarna hanterades på GDPR-säkrad nivå, samt enligt de forskningsetiska principerna.
4.7 Metoddiskussion
Syftet med denna studie var att undersöka rektorers syn på studie- och yrkesvägledningens betydelse i årskurs 1-6 samt hur de leder det arbetet. Syftet och ämnet ska styra valet av metod (Larsson & Ekström 2010, s. 54). För att ta fram data har en kvalitativ studie genomförts med individuella kvalitativa samtalsintervjuer. Studien riktade fokus mot hur skolledare implementerar studie- och yrkesvägledning för yngre åldrar. Larsåke Larsson menar att en kvalitativ ansats med personliga intervjuer är väl lämpat för att undersöka organisationers strategitänkande samt enskilda människors enskilda uppfattningar och erfarenheter (Larsson & Ekström 2010, s. 53). Intervjuer är utöver detta en beprövad metod inom samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner (Larsson & Ekström 2010, s. 53). Intervjuer är mer lämpade än exempelvis en enkät om det finns för avsikt att ställa
uppföljningsfrågor (Bryman 2011, s. 229).
Telefonintervjuer var tillvägagångssättet för att inhämta information. Som tidigare sagts var det främst rådande omvärldsproblematik som gjorde att det blev just telefonintervjuer. Denna metod innehar en del fördelar. Det är resurseffektivt, tar mindre tid att genomföra samt
enklare att genomföra själva intervjun (Bryman 2011, s. 208). Genom att ha en telefonintervju påverkar inte intervjuarens socioekonomiska bakgrund (med mera) respondentens svar
(Bryman 2011, s. 209). Det finns även en del nackdelar med att genomföra just
telefonintervjuer, däribland att det är svårt att hålla den typen av intervjuer längre än 20-25 minuter (Bryman 2011, s. 209). Detta var någonting som märktes tydligt på denna studie; samtliga intervjuer var längre än 25 minuter men kortare än 40 minuter. Hade intervjuerna skett ansikte mot ansikte är det alltså inte otänkbart att intervjuerna blivit längre. Det insamlade empiriska materialet ansågs i slutänden tillräckligt för studiens omfattning.
Att använda sig av en kvalitativ forskningsstrategi innebär vanligtvis att man lägger vikt vid ord (Bryman 2011, s. 40), någonting denna studie gör. Ett induktivt synsätt på relationen mellan teori och forskning innehas, vilket innebär att fokus ligger på att generera teorier (Bryman 2011, s. 40). I denna studie läggs vikten på hur individerna (rektorerna) uppfattar och tolkar sin sociala verklighet, någonting som är en given faktor i den kvalitativa
forskningsstrategin (Bryman 2011, s. 40). Den innehar även en bild av den sociala verkligheten som ett ständigt föränderligt ting, som hör till individernas skapande och konstruerande förmåga (Bryman 2011, s. 40).
4.7.1 Reliabilitet och validitet
Reliabilitet i kvalitativa undersökningar beskrivs av Bryman motsvara studiens pålitlighet (Bryman 2011, s. 355). Pålitligheten av studien ses som ett delkriterium för studiens fulla tillförlitlighet. Det finns något som beskrivs som extern validitet och det finns något som
18
beskrivs som intern validitet. Extern reliabilitet beskrivs som förmågan att reproducera studien medan intern reliabilitet beskrivs som att medlemmarna i ett forskarlag ter sig eniga beträffande analysen av empirin (Bryman 2011, s. 352). Denna studie kan reproduceras vilket bör stärka den externa reliabiliteten, men då enbart en författare står bakom studien kan den interna reliabiliteten ifrågasättas.
Validitet handlar om i vilken utsträckning forskningen som genomförts i kombination med den metod som valts faktiskt undersöker det som var tänkt att undersökas (Fejes & Thornberg 2015, s.258). Även beträffande validitet finns någonting som kallas intern validitet samt extern validitet. Att en studie innehar god intern validitet beskrivs som att den genomförda studien överensstämmer med andra forskares observationer. Extern validitet beskrivs som ett område beträffande i vilken utsträckning man kan relatera sitt resultat till. Man kan
exempelvis inneha låg validitet om de intervjuades område är snävt, exempelvis såsom i en fallstudie (Bryman 2011, s. 352). I denna studies fall blir den interna validiteten här
problematisk då svårigheter att finna tidigare studier inom området fanns. Studien får anses ganska snäv då enbart åtta deltagare intervjuades, vilket på förhand ger en relativt låg validitet.
Tillförlitligheten för denna studie har inte testats nämnvärt. Att genomföra en ny studie med denna studie i beaktande hade kunnat stärka tillförlitligheten i sin helhet. Då denna kvalitativa studie bygger på individers provsvar är det sannolikt att resultat inte hade blivit identiskt. Det bör även tas i beaktande att sociala miljöer och betingelser är i ständig förändring (Bryman 2011, s. 352), vilket riskerar påverka en liknande studie vid en annan tidpunkt. Då samma person utövade informationsinhämtningen (intervjuerna), samt att studien är transparent genomgången stärker dess tillförlitlighet. Den interna validiteten riskerar uppvisa viss problematik då endast en person arbetat med studien, men stärks av att intervjuobjekten i studien svarade likvärdigt samt att resultaten till stor del överensstämmer med tidigare forskning. Den externa validiteten kan till viss del finnas i och med den naturliga kopplingen till ledarskap, men den externa validiteten är inte undersökt och därmed finns ingen möjlighet att säkerställa detta. Äktheten i studien får anses god då studiens frågor och resultat förenar sig väl i de fem kriterier som krävs för att skapa en god äkthet i studien (se Bryman 2011, s. 357).
19
5. Resultat
I följande kapitel kommer den empiri som inhämtats genom intervjuerna att presenteras. Resultatet har delats upp i de teman som presenterats under datainsamlingen och anses relevant för kursens forskningsfrågor. Dessa teman är; Ledarskap, styrdokument, elevens behov samt utvecklingsmöjligheter. Ledarskap handlar om rektorns ledarskap beträffande vägledningsrelaterade områden. Styrdokument handlar om rektorns kunskap om rådande nationella och/eller lokala styrdokument för studie- och yrkesvägledning. Elevens behov handlar om rektorns upplevda behov av vägledning för elever i årskurs 1-6.
Utvecklingsmöjligheter handlar om rektorns framtida vision och mål för vägledningen på skolan. Baserat på svaren från de intervjuade skapades sedan centrala underteman för att underlätta kartläggandet av resultatet. För att leva upp till de forskningsetiska principerna har de deltagande intervjuobjekten säkerställts anonymitet, se avsnitt 4.3, ”Urval”.
5.1 Ledarskap
I detta avsnitt presenteras det ledarskap som sker av rektor inom områden runtom studie- och yrkesvägledning. Underteman i avsnittet är: rektorns syn på studie- och yrkesvägledning, vägledningens upplägg på skolan, rektorns upplevda roll för vägledningen samt rektorns kontroll av vägledningen. Slutligen analyseras intervjusvaren i jämförelse med den utvalda teorin.
5.1.1 Rektorns syn på studie- och yrkesvägledning
När de intervjuade rektorerna tillfrågades om deras uppfattning om vad studie- och yrkesvägledning är varierade storleken på områdets upplevda innehåll ganska mycket. De flesta intervjuade talar om motivation och att skapa en förståelse för varför man studerar. Samtliga intervjuobjekt identifierade snabbt kunskap och vetskap om olika yrken som en viktig del inom studie- och yrkesvägledningen:
Intervjuaren: vad skulle du säga att studie- och yrkesvägledning är för dig?
Rektor 2: Yrkesvägledning för mig är arbetskunskap bland annat då att, motivera, motivera eleverna, genomföra studie- och yrkesvägledning, vilka jobb som finns och vad som krävs och så vidare.
Ovanstående citat får agera representant för den tydliga kopplingen intervjuobjekten gjorde mellan studie- och yrkesvägledning och perspektivvidgning av arbetslivet. Samtliga rektorer gjorde tidigt denna koppling. Även Rektor 6 och Rektor 8 lyfte just ordet ”motivera” för att beskriva studie- och yrkesvägledningen. Yrkeskunskap och meningen med att gå i skolan var som sagt vanligt förekommande, Rektor 5 särskilde sig något då hon tidigt lyfte fram
genusarbete som en del i vägledningen.
Intervjuaren: Vad är studie- och yrkesvägledning för dig?
Rektor 5: Öh… Det är ju… studie- och yrkesvägledning för mig är väldigt brett… alltifrån valkompetens, genus, yrken, utbildningar, öh… ja, det liksom är… det är nästan hela dealen… nästan allt går in i det, tycker jag.
20
Vissa andra intervjuobjekt kom att lyfta fram exempelvis genus och social tillhörighet vid ett senare tillfälle, ibland där kopplingen lyfts fram av intervjuaren då det fanns ett intresse i studien att veta hur man arbetar med frågor som kan anses vägledningsorienterade.
5.1.2 Vägledningens upplägg på skolan
Två insatser relaterade till den vida vägledningen som genomförs på skolorna återkommer i varje intervju. Samtliga intervjuobjekt tar upp PRAO eller andra insatser relaterade till arbetslivet, såsom olika projekt eller temadagar. De som främst utför de aktiviteter som av rektorerna anses vara studie- och yrkesvägledningsrelaterade är lärarna, menar samtliga intervjuobjekt:
Intervjuaren: På er skola, skulle du säga att ni arbetar med studie- och yrkesvägledning?
Rektor 3: Inte specifikt som ett speciellt ämne eller någon speciell tjänst som eller någon mentor eller pedagog som har någon nedsättning för detta men det ingår väl kanske mer i den allmänna undervisningen tror jag.”
I citatet nämner Rektor 3 att en stor del av den studie- och yrkesvägledning som sker, eller bör ske, förhoppningsvis sker i den allmänna undervisningen. Den allmänna eller ordinarie
undervisningen återkom i de flesta intervjuerna, och framförallt SO-lärarna framställdes som ansvariga för att arbeta med relaterade vägledningsområden. Rektor 1 nämnde dock en viss problematik med detta:
Rektor 1: […] man kan väl säga så att lärarna tar väl inte det på det allra största… allvaret så utan man ser sin roll mer utifrån ämne och ren undervisning som… öh… jamen det som står på schemat dom ämnen som förekommer där så att…
I citatet lyfts en problematik från Rektor 1 att lärarna inte tar studie- och yrkesvägledningen på alltför stort allvar. Samtliga av de intervjuade rektorerna ser potential för förbättring beträffande den studie- och yrkesvägledning som sker på skolorna, men bland annat tidsbrist beskrivs som en faktor som gör att rektorerna inte nått dit de önskar ännu.
Endast två skolor hade en direkt koppling med studie- och yrkesvägledaren för årskurs 1-6, endast dessa två hade en uttalad rollfördelning för vägledningen. Detta var skolor Rektor 6 och Rektor 7 arbetade på. Ingen av dessa skolor upplevde att deras 1-6 prioriterades, dock. Rektor 7 upplevde att nästan all fokus hamnade på skolans högstadium. Rektor 6 upplevde att dennes skola prioriterades bort:
Intervjuaren: Skulle du säga att det finns någon ansvarsfördelning för vägledningen på er skola?
[…]
Rektor 6: Ja, den skulle behöva bli tydligare. Och alltså i grund och botten är det ju den här yrkesvägledaren, men eftersom vi har den på så lite tid och inte levande i verksamheten så blir det ju egentligen… ett vakuum.”
I citatet med rektor 6 lyfter han snarare upp den studie- och yrkesvägledaren som ansvarar för skolan som ett problem då inte denne närvarar på skolan särskilt mycket, vilket leder till att områden denne ska ansvara över istället inte blir gjorda.
21
Enstaka intervjuobjekt nämnde även kurator samt specialpedagog som personer av betydande karaktär för vägledningen, då främst för elevens självbild och mående.
5.1.3 Rektorns upplevda roll för vägledningen
Samtliga intervjuade såg sig själva inneha en viktig roll för den studie- och yrkesvägledning som utförs. Med olika ordval valde samtliga rektorer att tala om ledning och styrning i olika slag, att vara den som ser till att vägledningen faktiskt utförs, någonting Rektor 3 benämner enligt följande:
Intervjuaren: Hur ser du som rektor på DIN roll med vägledningen på skolan?
Rektor 3: Hur ser jag… ja du… alltså, min roll är ju viktigt att… jag aktualiserar dom här frågorna och lyfter upp dom då för att, alltså… rektor är ju ansvarig för att bedriva undervisning i olika ämnen och lyfter inte jag den här frågan så, så lyfter ju inte pedagogerna detta heller.
Intervjuaren: Mm. Så det blir lite ditt ansvar att kolla… att leda, liksom?
Rektor 3: Ja, ja, precis. Jag måste lyfta dom har sakerna då och tala om att jag vill att vi gör det här då, och då kommer det med då. Det spelar ju ingen roll vad som ska hända, i skolan så är det ju rektorn som måste gå i bräschen för att det ska ske någonting i dom olika grejerna.
Rektor 3 lyfter fram ett par saker i citatet som är liknande i princip samtliga deltagarsvar från studien. Rektorerna ser generellt sig själv inneha en huvudroll i vägledningen som sker, eller borde ske, och klargör ganska tydligt att det är just ansvarig rektor som måste se till att det arbetas med vägledning på skolan.
Samtliga rektorer ingick i någon typ utav rektorsnätverk, i vissa fall genom
kommunövergränsande samarbeten men i de flesta fall i form av lokala rektors- eller
ledningsträffar. Diskussioner om studie- och yrkesvägledning verkade dock inte komma på tal särskilt ofta hos något intervjuobjekt, om än vid enstaka tillfällen. Vissa kände inte att det fanns något naturligt nätverk att diskutera vägledningsfrågor på;
Rektor 2: Nej, no… jag har inget samarbete med någon eller så när det kommer till vägledning, nej. […] jag tycker att när jag pratar med dom andra, så tror jag dom tycker det är jätteviktigt. Jag tror att jag skulle kunna skapa nån typ av… nätverk i den här frågan, faktiskt. Men det finns inte nu.
Rektor 2 verkar som citatet lyder föredra att starta något nytt nätverk snarare än att använda något av de befintliga. Han är inte ensam om att inte finna något naturligt forum för
vägledningsfrågor eller delta i ett nätverk där vägledningsfrågor tagits upp nämnvärt; Rektor 3 talar om en rektorsgrupp där det bland annat diskuteras undervisning för att få det så
likvärdigt som möjligt på skolorna, men där vägledning inte alls har diskuterats på samma sätt. Rektor 7 talar om ett forum där man diskuterat ledningsfrågor men att vägledning inte kommit på tal ännu.
5.1.4 Rektorns kontroll av vägledningen
Samtliga rektorer kan nämna vissa vägledningsrelaterade aktiviteter som genomförs på
skolan, men överlag är rektorerna i undersökningen ganska ödmjuka inför sin kunskap om hur studie- och yrkesvägledningen arbetas med på skolan, exempelvis berättar Rektor 7 att
22
Intervjuaren: Upplever du att DU har koll på vilka vägledningsfrågor ni arbetar med för årskurs 1-6?
Rektor 7: Nej, jag tycker inte jag har speciellt bra kunskap om dom bitarna och hur vi jobbar, det är någonting som har fått stryka på foten […] så de här frågorna från rektorshåll har ju hamnat i skymundan.
I det bortklippta stycket av svaret i citatet från Rektor 7 berättar han om en annan aktivitet som gjorde att han fick mindre tid för sitt ordinarie arbete. För att garantera anonymitet har delen klippts bort, men vägledningsfrågan bortprioriterades av Rektor 7 på grund av tidsbrist. Rektor 8 menar att han inte heller hunnit ta tag i och sätta sig in i vägledningsfrågan, på sätt och vis en sorts upplevelse av tidsbrist då han inte arbetat så länge på skolan:
Intervjuaren: Upplever du att du har koll på vilka vägledningsfrågor ni arbetar med på skolan?
Rektor 8: Nej, det måste jag… det ska jag inte påstå, faktiskt. Intervjuaren: Mm.
Rektor 8: Och det kopplar jag lite till att jag, att jag… öh… jag får väl i så fall skylla på att jag är ganska ny, då. Jag hör saker men som jag sa, vi har ingen plan och jag, nej… det vore fel, det vore inte ärligt av mig att säga att jag hade koll på det.
I citatet medger Rektor 8 att han inte har så bra koll på vilka vägledningsfrågor han arbetar med på skolan. Flera rektorer var ganska försiktiga beträffande deras kunskaper om vilka aktiviteter som utförs på skolan, men några kan nämna någon aktivitet eller något
arbetsområde som arbetats med på skolan. Exempelvis berättar Rektor 4 om ett projekt som genomförts och berättar vidare om vilka lärare som drivit projektet, men verkar inte helt insatt i vad projektet innehåller:
Rektor 4: Jag är mycket för det här delegerade ledarskapet att man liksom… delar upp saker så det också blir tydligt.
Rektor 4 förklarar därmed med sin delegerade ledarstil hur hon arbetar. Hon upplever sig ha koll på ett projekt som genomförs och vilka som utför detta, men innehar kanske inte full kunskap om projektets innehåll.
5.1.5 Analys: Ledarskap
Vid frågorna gällande ledarskap kom svaren främst att relateras till den vida vägledningen. Kunskap om omvärlden och arbetsmarknaden var det mest centrala rektorerna lyfte fram som det vägledningsarbete man utför på skolan, eller önskar jobba ännu mer med. Denna del är oerhört viktig enligt DOTS-modellen, som har omvärldskunskap som en av nyckelfaktorerna för en elevs vägledningsprocess (Law & Watts 1977, s. 1). Rektorerna använde sig gärna av ord relaterade till perspektivvidgning, inte minst de rektorer som arbetade på skolor som ansågs inneha sämre sociala förutsättningar (lägre utbildning inom familjen etc.). Genom att arbeta enligt DOTS-modellen menar Law & Watts att eleverna kan få hjälp att upptäcka vilka dörrar som faktiskt är öppna (och/eller stängda), för dessa (Law & Watts 1977, s. 1).
DOTS-modellen utmålar ett behov gällande insikt-utsikt. Det krävs omvärldskunskap, men även självkännedom för att kunna utföra ett genomförbart beslut (Law & Watts 1977, s. 3). De flesta intervjuobjekten i denna undersökning ansåg sig arbeta med självkännedom genom
