Barn- och utbildningsnämnden Datum
Barn- och utbildningsförvaltningen 2020-09-07
bitr skolchef grundskolan Johan Lindeberg, 016-7101515
Resultatredovisnin
g 9/2020
Denna rapport innehåller resultatredovisningen för Eskilstuna kommunala grundskolor, grundsärskolan, fritidshem och förskoleklass.
Rapport
kunskapsresult at läsåret
2019/2020
Rapport kunskapsresultat läsåret 2019/2020
1. Inledning
Utbildningen inom skolväsendet har som syfte att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande. Vidare skall den stimulera till en livslång lust att lära. Hänsyn skall tas till elevers olika behov och alla ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen1.
Rapporten bygger på en resultatanalys som utgår från tillgänglig mätbara resultatdata och på kvalitativa underlag insamlat genom skolenheternas egna resultatanalyser samt
utvecklingsenhetens kontinuerliga observationer. Detta ger tillsammans en allsidig bedömning av en av mångfacetterad och komplex verksamhet. Rapporten är medvetet avgränsad och väljer att fokusera på dels förutbestämda mätetal som följs över tid dels tematiska områden identifierade av grundskolans ledning som särskilt intressanta att belysa. Den tillgängliga mängden data i
verksamheten är så pass omfattande att rapporten ej kan redovisa den i sin helhet.
2. Kunskapsresultat årskurs 7-9
Slutbetygen i årskurs 9 för läsåret 2019/2020 rymmer en rad större förändringar jämfört med föregående år även om snittvärdet i flertalet fall endast påvisar marginella förändringar.
Andelen elever med betyg i alla ämnen är totalt sett i de närmaste oförändrad med en ökning på 0,1%. Dock ökar den för flickor med 4,2% medan den sjunker för pojkar med 3,3%.
När det gäller antal elever med A/B betyg sjunker andelen på totalen och både för pojkar och flickor var för sig.
På ämnesnivå går det att utläsa att av de 19 ämnena (inkluderar modersmål och både svenska och svenska som andraspråk) sjunker andelen elever med minst betyget E i 15 st och ökar i 4. I
matematik ökar andelen med 0,4% medan den går ned i engelska med 0,3% samt svenska med 1,2%
och svenska som andraspråk 0,6%
2.1
Gymnasiebehörighet
VT 16 VT 17 VT 18 VT 19 VT 20
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
72.0% 74.6% 80.6% 78.3% 78.3%
Kommunala grundskolan, Andel elever åk 9 med behörighet till gymnasiet
VT 2020 (2019)
Totalt: 78,29% (78,18%) Flickor: 80,93% (76,91%) Pojkar: 76,13% (79,42%)
Gymnasiebehörigheten ökar med en liten del på totalen. Dock går det att utläsa avsevärda förändringar i pojkars respektive flickors behörighet. Flickornas behörighet går upp med ca 4%
medan pojkarnas går ned 3,3%. Detta innebär att förra och förrförra årets resultatutveckling avstannar och flickor återigen har en avsevärt högre behörighetsnivå.
Noterbart är även att skillnaden mellan gymnasiebehörighet i samband med höstterminens betyg och vårterminens slutbetyg är större än föregående år. Under vårterminen 2020 ökade
gymnasiebehörigheten med 7,5% medan motsvarande siffra för vårterminen 2019 var 5,98%. Vidare går att utläsa att pojkar relativt sätt ökar sin gymnasiebehörighet i högre utsträckning än flickor.
Ökningen för pojkar vårterminen 2020 var ca 8,9% och för flickor ca 5,8%.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 0.00%
10.00%
20.00%
30.00%
40.00%
50.00%
60.00%
70.00%
80.00%
90.00%
100.00%
78.29%
94.83%
88.89%
79.35%
87.84%
75.00%
89.00%
61.89%
87.23%
60.71%
Gymnasiebehörighet åk 9
2020 2019
Det är fortfarande stora skillnader mellan våra skolenheter gällande gymnasiebehörighet. Spannet är mellan 60,71%-94,83% mellan våra skolor med lägst och högst behörighet, skillnaden har dock minskat till ca 34% mot föregående års 44%.
Djurgårdsskolan, Faktoriet, Gökstensskolan, Skogstorpsskolan, Tegelviken, och Årby har ökat sin andel av elever behöriga till gymnasiet sedan våren 2019. Fristadsskolan gör en mycket marginell försämring medan Skiftingehus och Stålfors tydligt går ned.
Samtliga skolor utom Tegelviken har höjt andelen gymnasiebehöriga elever sedan höstterminen 2019. Noterbart är att Skogstorpsskolan höjt andelen med nästan 12% medan Årbyskolan gör en än mer dramatisk ökning av behörigheten under vårterminen. Behörigheten ökade från 33,3% vid ht- 19 till 60,71% vid vt-20. Skolan beskriver att det finns en tydlig framgångsfaktor i arbetet med tydliga handlingsplaner och coachingsamtal för de elever som saknade behörighet. Arbetet har skett tillsammans med utvecklingsenheten och lyfts fram till en viktig orsak i varför resultaten kunde förbättras så pass kraftigt. Metoden har delvis prövats på andra skolenheter men Årbyskolan och dess skolledning har implementerat den med tydligt fokus som ses som avgörande för det positiva resultatet. Under läsåret 2020/2021 kommer metoden vidareutvecklas och implementeras på samtliga 7-9 skolor.
2.2 Genomsnittligt meritvärde
VT 16 VT 17 VT 18 VT 19 VT 20 200
4060 10080 120140 160180 200220 240260 280300 320340
200.50 206.60 216.30 212.01 213.08
Kommunala grundskolan Genomsnittligt meritvärde åk 9
VT 2020 (2019)
Totalt: 213,08 (212,01) Flickor: 232,49 (219,19) Pojkar: 197,05 (204,52)
Meritvärdet ökar marginellt på totalen. Även i detta fall är det flickornas kraftfulla höjning som ger den totala ökningen eftersom pojkars resultat sjunker.
BUN
Djurgårdsskolan Faktoriet
Fristadsskolan Gökstensskolan
Skifingehus Skogstorpsskolan
Stålforsskolan Tegelviken
Årbyskolan 100.00
150.00 200.00 250.00 300.00
213.08
240.30 237.85
224.13 233.07
209.33 215.35 181.65
259.17
169.48
När det gäller genomsnittligt meritvärde återfinns stora skillnader mellan skolenheterna. Det skiljer ca 90 meritpoäng mellan Tegelviken som har högst genomsnittligt värde och Årby som har lägst.
Tegelviken har lyckats stimulera elever till att nå höga betyg i flera ämnen under de senaste åren.
Det gäller både pojkar och flickor och har varit en stadig utveckling under de senaste åren.
Tegelviken beskriver hur de arbetar med motivation och delaktighet för att stimulera eleverna att sikta på att utvecklas så långt som möjligt. Lärdomar för hur delaktighet skapar motivation skall delges övriga skolor som ett led i att förstärka såväl utvecklingen av undervisningskvaliteten som implementeringen av barnkonventionen.
2.3 Andel elever med lägst betyget E i alla ämnen
VT 16 VT 17 VT 18 VT 19 VT 20
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
64.10% 65.30% 70.00%
66.20% 66.10%
Kommunala grundskolan, Andel elever åk 9 med lägst betyget E i alla ämnen
VT 2020 (2019)
Totalt: 66,1% (66,2%) Flickor: 72,1% (67,9%) Pojkar: 61,3% (64,6%)
Andelen elever med betyg i alla ämnen är totalt sett i de närmaste oförändrad med en nedgång på 0,1%. Dock ökar den för flickor med 4,2% medan den sjunker för pojkar med 3,3%.
BUN
Djurgårdsskolan Faktoriet
Fristadsskolan Gökstensskolan
Skifingehus Skogstorpsskolan
Stålforsskolan Tegelviken
Årbyskolan 0.0%
10.0%
20.0%
30.0%
40.0%
50.0%
60.0%
70.0%
80.0%
90.0%
100.0%
66.1%
78.4% 82.7%
67.4%
83.1%
67.4% 67.0%
51.2%
87.2%
31.0%
Minst betyg E i alla ämnen
Återigen återfinns stora skillnader i resultat mellan skolenheterna. Skillnaderna blir som tydligast i analysen av andelen elever som har minst E i betyg i alla ämnen. Skillnaden mellan den enhet med högst andel och den med lägst är hela 46,2%.
2.4 Ämnesbetyg
SV SVA MA EN GE HI RE SH BI FY KE TK MU SL IDH BL HKK Språk ML
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Kommunala grundskolan, Resultat åk 9 VT20
Ämnesanalysen för åk 9 kan konstatera att resultaten följer trenden för de senaste åren. Svenska som andraspråk har en avsevärt lägre måluppfyllnad än övriga ämnen. Sedan är det matematik och engelska som har lägst resultat. På ämnesnivå går det att utläsa att av de 19 ämnena (inkluderar modersmål och både svenska och svenska som andraspråk) sjunker andel elever med minst betyget E i 13 st och ökar i 6. I matematik ökar andelen med 0,4% och även engelska går upp med 0,3%
medan svenska sjunker med 1,2% och svenska som andraspråk 0,6%
När man analyser ämnesutvecklingen i åk 9 närmare och ser på skillnader mellan ht-19 och vt-20 är det påtagliga förändringar som skett under vårterminen och ev. lovskola.
Förändring ämnesbetyg mellan ht-19 och vt-20
SV 0,30% KE 9,70%
SVA 3,60% TK 8,80%
MA 0,024 MU 4,50%
EN 1,90% SL 3,00%
GE -0,30% IDH 3,00%
HI 5,40% BL 4,60%
RE 4,00% HKK 5,90%
SH 5,20% Språk -3,70%
BI 7,00% ML 4,40%
FY 2,70%
2.5 Årskurs 7
Generellt sjunker samtliga mätetal i årskurs 7 jämfört med föregående år.
Gymnasiebehörigheten sjunker till 70,11% vt 2020 från 70,55% vt 2019.
Andelen elever med betyg i alla ämnen sjunker till 57,93% vt 2020 från 59,57% vt 2019.
Meritvärde minskar till 192,26 vt 2020 från 194,61 vt 2019.
2.6 Årskurs 8
Generellt ökar samtliga mätetal i årskurs 8 jämfört med föregående år.
Gymnasiebehörigheten ökar till 70,83% vt 2020 från 69,82% vt 2019.
Andelen elever med betyg i alla ämnen ökar till 60,89% vt 2020 från 60,87% vt 2019.
Meritvärde ökar till 201.8 vt 2020 från 198.5 vt 2019.
Noterbart är att Årbyskolan höjer samtliga mätvärden avsevärt och gymnasiebehörigheten med 22,4%
3. Kunskapsresultat årskurs 6
Kunskapsresultaten i åk 6 sjunker totalt sett. Samtliga mätetal som följs över tid i analysen sjunker.
Samtidigt är det varierande resultatutveckling på de olika skolenheterna och den negativa trenden är inte entydig.
3.1 Gymnasiebehörighet
VT 17 VT 18 VT 19 VT 20
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
75.6% 78.4% 74.9% 72.4%
Kommunala grundskolan, Andel elever åk 6 med behörighet till gymnasiet
VT 2020 (2019)
Totalt: 72,4% (74,88%) Flickor: 75,4% (77,38%) Pojkar: 69,3% (72,21%)
Den negativa trenden med sjunkande gymnasiebehörighet håller i sig och sjunker från 74,9% till 72,4%. Resultatet sjunker för både pojkar och flickor.
BUN
Björktorpsskolan Djurgårdsskolan
Edvardslundsskolan Fristadsskolan
Fröslundaskolan Gillberga Skola
Gökstensskolan Hammargärdet
Hållstaskolan Hällberga Skola
Hällby Skola Kjula Skola Lagersbergsskolan
Lundbyskolan Skifingehus
Skogstorpsskolan Slagstaskolan
Slotsskolan Tegelviken
Årbyskolan Ärla Skola
Ärstaskolan 0.00%
10.00%
20.00%
30.00%
40.00%
50.00%
60.00%
70.00%
80.00%
90.00%
100.00%
Gymnasiebehörighet
Återigen återfinns stora skillnader mellan skolenheterna och det skiljer totalt 59,43% mellan högst och lägst resultat.
3.2 Andel elever med betyg i alla ämnen eleven läst
VT 2020 (2019) Totalt: 62,7%
(65,1%)
Flickor: 65,9% (68,4%) Pojkar: 59,3% (62,0%)
Precis som gymnasiebehörighet sjunker andelen elever med betyg i alla ämnen. Resultaten sjunker för både pojkar och flickor.
VT 16 VT 17 VT 18 VT 19 VT 20
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
70.30% 69.00% 69.40%
65.10% 62.70%
Kommunala grundskolan, Andel elever åk 6 med lägst betyget E i alla ämnen
BUN
Björktorpsskolan Djurgårdsskolan
Edvardslundsskolan Fristadsskolan
Fröslundaskolan Gillberga Skola
Gökstensskolan Hammargärdet
Hållstaskolan Hällberga Skola
Hällby Skola Kjula Skola Lagersbergsskolan
Lundbyskolan Skifingehus
Skogstorpsskolan Slagstaskolan
Slotsskolan Tegelviken
Årbyskolan Ärla Skola
Ärstaskolan 0.0%
10.0%
20.0%
30.0%
40.0%
50.0%
60.0%
70.0%
80.0%
90.0%
100.0%
Minst betyget E i alla ämnen
De stora skillnader i resultat mellan skolor är särskilt tydligt i analysen av andelen elever som når minst betyget E i alla ämnen. Spannet är mellan 91,2% och 24,5%.
3.3 Genomsnittligt meritvärde
VT 16 VT 17 VT 18 VT 19 VT 20
200 4060 10080 120140 160180 200220 240260 280300 320340
197.20 199.93 201.84 205.45 205.60
Kommunala grundskolan Genomsnittligt meritvärde åk 6
VT 2020 (2019)
Totalt: 205,5% (205,8%) Flickor: 216,8% (218) Pojkar: 193,8% (193,3)
Det genomsnittliga meritvärdet är det värde i resultatanalysen för åk 6 som inte försämrats mer än marginellt. Både pojkar och flickor har en mycket liten försämring.
3.4 Ämnesbetyg
SV SVA MA EN GE HI RE SH BI FY KE TK MU SL IDH BL HKK Språk ML
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Kommunala grundskolan, Resultat åk 6 VT20
När vi analyserar på ämnesnivå så ligger måluppfyllelsen i princip oförändrad på 90%. De flesta ämnen har en måluppfyllelse runt 90% och över. Svenska som andra språk 65,1% (2019: 62,2).
Matematik 80,1% (2019: 84,7%) och engelska 84,4% (2019: 84,3%) är de ämnen som har en lägre måluppfyllelse totalt. Ämnet matematik i årskurs 6 står för den största nedgången.
5. Resultat åk 1-5
I samband med vt-20 introduceras en ny metod för resultatuppföljning i åk 1-5. Processen har digitaliserats och data hämtas nu direkt ur vklass och de omdömen som ansvariga ämneslärare där angett för varje elev och ämne.
På totalen är det tydligt att den bedömda andelen elever som når godtagbara kunskaper är som högst i de lägre årskurserna för att sedan sjunka. Vidare är det tydligt att måluppfyllnaden skiljer sig åt mellan de olika ämnena. Precis som i åk 6-9 är den bedömda måluppfyllnaden som lägst i ämnena svenska som andraspråk och matematik. Det är dock en god måluppfyllelse i årskurs 1-3 på kommunal nivå, ca 93% i alla årskurser, till att i årskurs 4-5 ligga på mellan 87%-88%. Detta ger ett liknande ingångsvärde inför betyg i årskurs 6 som föregående läsår (vi ser redan i årskurs 5 att matematik och engelska ligger på en måluppfyllelse på 79%).
Skillnaderna mellan flickors och pojkars resultat är som lägst i de yngre åren för att sedan öka i takt med att eleverna blir äldre. Noterbart är att pojkar har en lägre bedömd måluppfyllelse i samtliga årskurser.
De skillnader i resultat som återfinns i åk 6 mellan olika skolenheter återspeglas med tydlighet även i resultaten för åk 1-5.
5. Kunskapsresultat grundsärskolan 5.1 Grundsär
Årskurs 9
Andelen elever i grundsärskolan som läser ämnen och når gymnasiebehörighet sjunker jämfört med föregående år. Det relativt få antalet elever i åk 9 (14 st) gör dock att den enskilda årliga variationen är svår att analysera. Dock är det noterbart att det är andra året i rad resultatet sjunker och trenden är negativ.
Även det genomsnittliga meritvärdet sjunker även om det jämfört med gymnasiebehörigheten är mindre påtagligt. Återigen påverkar det få antalet elever möjligheterna till att dra slutsatser utifrån detta.
I grundsärskolan sätts endast betyg om vårdnadshavaren begär det. Vidare finns inte betyget F.
Därmed blir ämnesbetyg-statistik vansklig att utgå från i resultatanalyser. Det som istället används är lärarnas bedömning av elevernas kunskaper som ligger till grund för resultatanalysen och arbetet med att följa elevernas och verksamhetens utveckling. I arbetet med att följa upp och dokumentera elevernas kunskapsutveckling kan grundskolans ledning konstatera att personalgruppen bedömer att resultaten i stort befinner sig i nivå med föregående läsår. Dock går det att utröna att resultaten i bland annat svenska och engelska i åk 9 sjunker under läsåret 2019/2020. Samtidigt finns det inga indikationer på att detta är en trend då resultaten i de lägre åren i flera fall påvisar en positiv resultatutveckling.
Generellt är resultaten goda i grundsärskolan och de enskilda eleverna kunskapsutveckling följs upp. Det finns utvecklingsarbete kvar att göra runt läsinlärning för elever med språkstörning, och lärarna efterfrågar utbildning kring detta. Andelen högre betyg är marginell och lärarna upplever det svårt för eleverna att uppnå dessa. Jämför man Djurgårdsskolans resultat med Årbyskolan så ser man att det är liknande resultat på båda skolorna och inget ämne sticker ut. Det som är markant för Djurgårdsskolans resultat är att flickorna rakt igenom alla ämnen har ett högre resultat i de äldre åldrarna.
Skolans personal är professionella när det gäller att anpassa efter varje elevs behov och när all personal är insatt i behoven och samdiskuterade om hur inlärningen ska gå till i klassen märks resultat.
Mötena mellan grundsär på Djurgårdsskolan och Årbyskolan inom ramen för Samverkan för Bästa Skola (SBS) har skapat ett intresse för att utveckla bedömningskompetensen tillsammans. SBS
arbetet har två spår, ett organisatoriskt och ett kunskapsutvecklande. När det gäller utveckling av verksamheten så har skolorna kommit överens om att se över förmågorna tala, lyssna och samtala vilket även gymnasiesärskolan arbetat med. Verksamheten har identifierat förmågor kopplat till att läsa och skriva som särskilt viktiga och tar stöd av bland annat Skolverkets material för särskolan för att utveckla kompetensen att bedöma progressionen.
5.2 Träningsskolan
Att mäta elevernas kunskapsutveckling inom ämnesområden är en svår uppgift och eftersom progressionen mäts jämfört med elevens förväntade utveckling är det svårt att göra analyser utifrån objektivt mätbara data. Vidare påverkades träningsskolan av pandemin i mycket stor utsträckning och ett stort antal elever var frånvarande under perioden mars-juni vilket ytterligare försvårar möjligheten att följa upp och analysera elevernas kunskapsutveckling.
Samtidigt går det att utläsa att den absoluta majoriteten av elever har en förväntad
kunskapsutveckling. Det är även tydligt att inga elever läser ämnesområdena på fördjupad nivå vilket skiljer sig från tidigare år. Det är inom området kommunikation som flest elever avviker antingen positivt eller negativt i förhållande till förväntade kunskaper.
6. Förskoleklass
Kapitel 3 i läroplanen förtydligar syftet med undervisningen i den obligatoriska förskoleklassen. All personal som jobbar i förskoleklass i Eskilstuna kommun har under läsåret 2019/2020 fortsatt fått kommunal fortbildning från kommunlektorerna utifrån Skolverkets kartläggningsmaterial.
Kartläggningen genomförs i språklig medvetenhet och matematiskt tänkande för att pedagogerna ska kunna planera undervisningen så att eleverna utvecklas mot de kunskapskrav som senare ska uppnås i den aktuella skolformen. Kartläggningsmaterialet är första länken i Skolverkets läsa-
skriva-räkna-garanti för att pedagogen i förskoleklass ska få en indikation på om eleven som är i ex.
vis behov av extra anpassning, särskilt stöd eller extra utmaning. Ett flerspråkigt perspektiv har reflekterats kring med stöd av lektor i flerspråkighet. Kartläggningen är ett lagkrav från juli 2019.
Arbetet med språklig medvetenhet är väl förberett och metoder finns för att arbeta
språkutvecklande med stöd av Bornholmsmodellen i kommunens förskoleklasser. Grundskolans ledning fortsätter arbetet med det flerspråkiga perspektivet under de centrala träffarna samt i utvecklingsinsatserna på våra skolor. Under förra läsåret uppmärksammades att vi hade ett enspråkigt perspektiv i flera av kommunens skolor och därför är det glädjande att flertalet skolor med stöd av kommunlektor gjort både kartläggningar på enheten samt analys av vilka insatser som ska genomföras för att förändra tankemönster och beteenden. Rektorer och biträdande rektorer har fått en föreläsning samt efterföljande dialog kring skillnader i att undervisa i svenska eller i svenska som andra språk. Detta har lett till att rektorerna bokat och använt kommunlektor till
kompetensfortbildning även för personalen på skolan.
Skolverkets kartläggningsmaterial ger även en god grund för att utveckla elevernas matematiska tänkande och flertalet av våra skolor har beskrivit modeller kring hur de använder matematiskt tänkande i förskoleklassen. Kommunlektor i matematik har även genomfört enskilda insatser på våra skolor för att vidareutbilda personal i systematiskt arbete kring matematikutveckling.
Grundskolans ledning har identifierat goda effekter av genomförda insatser på central nivå för att systematisera undervisningen i förskoleklass så att den uppfyller styrdokumentens krav. Det stärker även professionsutvecklingen hos personalen som arbetar i förskoleklass. En indikator på detta är även att fler enheter söker stöd och hjälp från utvecklingsenheten och att de då även är medvetna om vad de behöver stöd i.
I resultatanalysen har en stor mängd indikatorer på att undervisningen i förskoleklass utgår från styrdokumenten samt stödjer elevernas lärande och utveckling mot högre måluppfyllelse, vilket är målet, identifierats. Bland annat är det tydligt att Skolverkets kartläggningsmaterial används för att få ett nuläge så att rätt åtgärder kan påbörjas omgående och att pedagogerna har ett ökat och tydligare fokus på elevernas kunskapsinlärning. Det har i sin tur lett till att eleverna är mer medvetna om sitt eget lärande.
För- och efterarbete (planering) för personalen i förskoleklassens verksamhet ställer fortfarande till svårigheter på flera skolor då det är svårt att få till tiden för att personalen skall mötas och utvecklas i en kollegial lärprocess. De flesta som arbetar i förskoleklass arbetar även på fritidshemmet. När tid skapas för samplanering med skolan samt planering med kollegor som har förskoleklassverksamhet så gör det skillnad.
De kollegiala, centralt initierade, lärprocesser som har genomförts under läsåret 19/20 för
Eskilstunas förskoleklasspersonal fortsätter under kommande läsår. Träffen under våren 2020 och i augusti 2020 blev inställd och inför vecka 44 planeras en digital träff. Nätverkandet med andra som arbetar i förskoleklass har varit en stor del av syftet och det behöver tänkas kring vid en digital träff.
Arbetet med kartläggningen ger en god dokumentation för att följa elevers progression i lärandet i enlighet med läsa-skriva-räkna-garantin. Fortbildningsinsatsen bidrar även till och säkerställer likvärdigheten i undervisningen i förskoleklass och att undervisningen utgår ifrån läroplanens kapitel 1–3. Flertalet av våra rektorer beskriver att de centrala träffarna samt obligatorisk förskoleklass har medfört att lärare i förskoleklass har fått syn på sin egen undervisning.
Erfarenheter av kartläggningsmaterialet från åren 2018/19 samt 2019/2020 medförde att pedagogerna i förskoleklass gjorde en noggrannare planering och ett bättre upplägg för genomförande hösten 2020. Flertalet skolor har nu kartläggningsarbetet inbyggt i sitt årshjul, enstaka skolor beskriver att det fortfarande finns svårigheter i genomförandet samt någon skola beskriver att de inte ser syftet med att genomföra kartläggningen.
Skolorna fortsätter att utveckla sitt språkutvecklande arbetssätt. Flera skolor har med stöd av kommunlektor kartlagt, identifierat och påbörjat kompetensfortbildningsinsatser kring skillnader mellan undervisning i svenska och svenska som andra språk. Detta arbete fortsätter under 2020 på våra prioriterade skolor samt nu även på flera av våra andra skolor.
Skolorna fortsätter att vidareutbilda personal i systematiskt arbete kring matematikutveckling i förskoleklass med stöd av kommunlektor i matematikdidaktik.
Grundskolans ledning har inte prioriterat att genomföra process kring inventering av planeringstid för förskoleklassens personal under läsåret. Flera enheterna har löst detta så goda exempel finns beskrivna i kvalitetsarbeten av rektorerna. Inventeringen behöver genomföras för att säkerställa att personalen ges förutsättningar att bedriva en välplanerad undervisning ur ett
likvärdighetsperspektiv.
7. Fritidshem
Det är tydligt att utvecklingen av fritidshemsverksamheten begränsas av förutsättningar i form av brist på utbildad personal, brist på adekvata lokaler och brist på tydlig prioritering inom
skolorganisationen. I fritidshemsverksamheten arbetar en hög andel obehöriga och visstidsanställd personal. Det försvårar arbetet med att utveckla undervisningen och skapa kontinuitet i
utvecklingsprocessen. Resultaten blir att stort fokus läggs på att lösa praktiska frågor relativt att planera, genomföra och följa upp undervisningen. Analysen påvisar att det fortsatt finns ett stort behov av att klargöra fritidshemmets uppdrag bortom tillsyn och omsorg i stora delar av
verksamheten. Tidigare utvecklingsinsatser kring detta område har gett god effekt men med en relativt stor andel ny och obehörig personal finns det behov av att genomföra dessa fortbildningar med större kontinuitet.
Under läsåret 19/20 har den kompetensfortbildning för obehöriga tillsvidareanställda i
fritidshemmet genomförts som ett led i att adressera bristen på behörig personal. Deltagarna har erbjudits föreläsningar och workshops under ledning av två projektanställda utvecklare för
fritidshemmet. Utvärderingen av fortbildningen visar att de som deltagit har fått en högre förståelse för sitt uppdrag i fritidshemmet och att de upplever att de fått en idébank för aktiviteter som de kan
genomföra på fritidshemmet som också är kopplade till Lgr11. Skolorna har också fortsatt utveckla uppstyrda rastaktiviteter och upplevelsen är fortsatt att detta skapar lugnare raster med mindre konflikter och högre trygghet.
Till läsårsstarten anställdes en utvecklare för fritidshem på 50% som stöd till verksamheten för att fortsätta utveckla fritidsverksamheten. I uppdraget för utvecklaren ligger att tillsammans med skolledningarna på skolorna identifiera utvecklingsbehov på respektive enhet och att sedan finnas som ett stöd i utvecklingsprocessen på enheterna. Utvecklaren har också i uppdrag att ta fram utbildningsmaterial som kan användas av skolorna vid fortsatt kompetensutveckling av ex. vis outbildad personal.
Under kommande läsår har skolområdeschef med ansvar för åk F-6 fått ett ansvar att ta ett samlat grepp för utvecklingen av fritidshemmet och den öppna verksamheten i Eskilstuna kommun.
8. Fördjupad ämnesanalys 8.1 svenska som andraspråk
Svenska som andraspråk (SvA) är fortsatt ett ämne för förbättrings- och utvecklingsåtgärder. Ämnet har fortfarande lägst måluppfyllelse på kommunnivå. 65,8% av eleverna i åk 9 som läser ämnet når ett godkänt betyg, vilket är högre än rikets 63,6%2 (2019). En tredjedel av eleverna som läser ämnet i åk 6–9 (åk6 34,1%, åk9 34,2%) når inte ett godkänt betyg, att jämföra nationellt där 37% i åk6 och 35% i åk 9 föregående läsår inte nådde godkänd nivå. Vad gäller skillnader mellan könen så uppnår 66,4% av flickorna och 65% av pojkarna i åk 9 godkänd nivå (jmf. nationellt 67% och 61,1%, år 2019).
I åk 6 är det en markant skillnad mellan könen; 77,9% av flickorna och 52,5% av pojkarna når godkänd nivå (rikssnittet förra läsåret för flickor var 68,8% och för pojkar 57%). Det är avsevärda skillnader mellan flickors och pojkars måluppfyllelse i ämnet på låg- och mellanstadiet, förutom i åk 2 där flickor har 72,4% och pojkar 74,6% i måluppfyllelse.
Stålfors, där flest antal elever i åk 9 läser SvA (125st) har en måluppfyllelse om 64%, medan Årby har en måluppfyllelse på 57,5% (40 elever som läser ämnet). På Skiftingehus nådde 76,4% (en minskning från 81,6%) av eleverna i åk 9 godkänd nivå (55 elever som läser ämnet), vilket är den högsta måluppfyllelsen på skolor med hög andel elever som läser SvA.
Nationellt nådde 62,5% av eleverna i åk6 godkänd nivå i ämnet under vårterminen 20193 (jmf.
Skiftinge 92%, Årby 60%, Björktorp 50%, Ärsta 70,8%, Fröslunda 52,5%, Lagersberg 88,4%, Fristaden 47,4%). Skiftingehus och Lagersbergsskolan har högst måluppfyllelse i ämnet. Årbyskolan, där flest elever läser ämnet (55 elever) hade en måluppfyllelse om 60%. Analysen påvisar att arbetet med språkutvecklande arbetssätt och genrepedagogiken är starkt implementerad i åk 1–6 på
Skiftingehus. Lagersbergsskolan påvisar att arbetet med läs- och skrivgrupper samt omfattande läxhjälp och lovskola har gett resultat.
2 Skolverket, 2019a
Vad gäller måluppfyllelsen i åk 1–5 råder det stora skillnader på de olika skolorna med hög andel elever som läser SvA. På de flesta enheter skiftar också måluppfyllelsen flera procent mellan de olika årskurserna. På Björktorp har åk1 85,1% måluppfyllelse för att i åk 6 ha 50%. Här sticker åk 5 ut negativt med 34,5% måluppfyllelse. Samma mönster, med lägre måluppfyllelse i åk 5, ses på flera skolor där lägst måluppfyllelse (27,5%) i ämnet återfinns på Årby. Åk 5 på Fröslundaskolan och Lagersberg har däremot omkring 80% måluppfyllelse. Värt att notera är att på Fröslundaskolan i åk5 används tvålärarsystem i Sv/SvA med samarbete mellan lärare i svenska och svenska som andraspråk.
Svenska som andraspråk är det enda behovsprövade ämnet i grundskolan. Ungefär en fjärdedel av våra elever i åk 6–9 (26,5%) läser svenska som andraspråk (jmf. med rikssnittet läsåret 2018/2019 som var på 14%). Analysen påvisar att det finns bristande likvärdighet i bedömningen på vilka elever som skall läsa ämnet. Skolinspektionens (2020) granskning visar att skolor brister när det gäller behovsbedömningen och beslut fattas på oklara grunder. Bedömningar av vilka elever som är i fortsatt behov av svenska som andraspråk görs sällan när de börjar i årskurs 7, utan eleverna fortsätter läsa samma ämne som de gjorde i årskurs 6. Liknande mönster ses även i de lägre årskurserna på våra enheter.
Målgruppen för ämnet svenska som andraspråk är också bred och heterogen. Ju större språklig spridning det är i en undervisningsgrupp (från nyanlända elever till elever som ligger på avancerad nivå i svenska), desto svårare är det för lärarna att undervisa (se tex Kaya, 2020). Skolenheternas enskilda analyser adresserar inte denna problematik och därmed kan grundskolans ledning konstatera att det finns brister i analysen som ligger till grund för hur man väljer att organisera undervisningen.
Oavsett stadie och årskurs så är det tydliga skillnader i måluppfyllelsen på enheterna som har en stor andel elever som läser svenska som andraspråk. Nationellt är bristen på sva-lärare stor, inte minst på grund av att det inte har utbildats några lärare i svenska som andraspråk inom ramen för grundlärarprogrammet åk 1–3 och 4–6 sedan 2011. Detta för att det inte går att välja svenska som andraspråk som ämne om man ska bli låg- eller mellanstadielärare. Många svensklärare i åk1-3 fick dessutom automatisk behörighet i svenska som andraspråk, utan att studera ämnet, fram till 2013.
Många av våra elever, oavsett årskurs i grundskolan, får således undervisning i ämnet av obehöriga lärare vilket kan avspegla sig i undervisningens kvalitét.
8.2 Matematik
I förskoleklass används det obligatoriska kartläggningsmaterialet Hitta matematiken som underlag för den planerade matematikundervisningen. Det kan vara ett resultat av de centralt anordnade träffarna med personal i förskoleklass som genomförts under de senaste två åren. Under dessa träffar har personal fått fortbildning kring kartläggningsmaterialet samt hur de kan analysera och följa upp kartläggningens resultat i förhållande till den fortsatta undervisningen. Träffarna har även inneburit att personal från olika enheter träffats och diskuterat med varandra kring kartläggningens genomförande, hur resultaten kan tolkas och analyseras samt hur undervisningen kan planeras
utifrån denna tolkning och analys. Arbetet behöver fortsätta då vi ser att det fortfarande är svårt att tolka och analysera för en stor del av personalen, de stannar vid ett konstaterande och använder inte resultaten för planeringen. Ett sätt att fortsätta arbetet är att arbeta mer med de pedagogiska planeringarna och deras syfte, samt fortsätta med träffarna och där ytterligare fördjupa oss i såväl analys som aktuell forskning. Eftersom kartläggningsmaterialet hanterar matematiska förmågor och färdigheter ger resultaten ett gott underlag för det fortsatta arbetet med att planera, genomföra och följa upp undervisningen i matematik.
I och med ett pågående samarbete med Mälardalens högskola har statistik samlats in utifrån resultaten av de obligatoriska bedömningsstöden i matematik för åk 1. Genom samarbetet har kommunen fått del av deras forskningsresultat där vi kan se att det är skillnad i förkunskaper hos elever på skolorna i kommunen. I de skolor där elever från socioekonomiskt utsatta skolor visar resultaten på en större kunskapsutveckling än i kommunens övriga skolor. Dessutom visar MDH´s första analys att lärare som använder Rik Matematik även har förändrad attityd till hur
matematikundervisning bör bedrivas, från en förmedlingsundervisning till en kommunikativ och diskuterande matematikundervisning. Det är i dagsläget för tidigt att säga att det beror på det forskningsbaserade läromedlet eller inte. Samarbetet fortsätter även under läsåret 2020/2021 och i och med det hoppas vi på ytterligare data att jämföra med och utifrån det fundera vidare kring insatser för matematikundervisningen i åk 1.
Resultaten i matematik är förutom svenska som andraspråk totalt sett bland de lägsta i samtliga årskurser. Trenden med avtagande måluppfyllnad är tydlig i åk 1-6 där måluppfyllnaden återigen är som högst i de yngre åren för att sedan falla. Analysen visar dock att måluppfyllnaden i
matematik börjar falla tydligare i ett tidigare skede än flera andra ämnen. Redan i årskurs 3 är måluppfyllnaden nere på runt ca 85% för att hamna precis under 80% i årskurs 5. Samtidigt kan vi se att skillnaderna mellan könen är mindre påtaglig i ämnet än i måluppfyllnaden generellt. I åk 1 har pojkarna en något högre måluppfyllnad än flickor men i resterande årskurser dvs åk 2-9 har flickor ett högre resultat.
Trenden med sjunkande resultat i matematik syns tydligt i resultatet i årskurs 6. Endast 80,1% av eleverna hade lägst ett E i betyg i åk 6 vårterminen 2020. Det är en tydlig försämring sedan
föregående år och det är 4:e året i rad resultatet sjunker. Samma utveckling kan ses i även årskurs 1- 5 där matematiken tillsammans med svenska som andraspråk och engelska är det ämne med lägst måluppfyllnad. Inför läsåret 2019 identifierades flera förbättringsbehov kopplat till
matematikämnet och det finns en rad pågående utvecklingsinsatser. Arbetet med Rik Matematik fortgår och utökas med fler årskurser samtidigt som utvecklingsenheten ger utökad stöd i
matematikämnet via riktade insatser från lektorn i matematik. Dock är inga tydliga positiva effekter på måluppfyllnaden kring dessa insatser synliga i detta läge.
I åk 7-9 är trenden förvisso positiv men samtidigt är matematik det ämne som har störst påverkan på gymnasiebehörigheten. Av de 218 elever som ej blev behöriga till ett nationellt gymnasieprogram
vt-20 var det 161 st som ej hade lägst betyget E i matematik. Motsvarande siffra i åk 6 är 204 st av 284 elever som ej nådde gymnasiebehörighet.
Utvecklingsenhetens analys av matematikämnet leds av en lektor med inriktning mot ämnet.
Analysen slår fast att det finns en rad olika förklaringar till de fallande resultaten i de yngre åren.
Matematik har länge ansetts som ett tyst ämne, där eleverna efter en gemensam genomgång förväntas arbeta med enskild räkning/färdighetsträning i elevboken. Det är också så den i många klassrum bedrivs, men det finns också exempel på en mer kommunikativ undervisning. I vissa klassrum är det tyst räkning i elevboken som utgör huvuddelen av lektionstiden medan det i andra klassrum bedrivs en kommunikativ undervisning, där elever delar med sig och lär sig tillsammans.
En viktig skillnad mellan dessa ytterligheter är interaktionen mellan lärare och elever (lärarens roll) samt elever sinsemellan (elevernas roll). I det ”tysta klassrummet” förväntas eleven lära sig genom att repetera och träna i elevboken, baserat på vad den inledande genomgången berört. Lärarens roll blir att gå runt och hjälper elever som fastnat och elevens roll blir att färdighetsträna för att lära sig. I det ”kommuniktiva” klassrummet förväntas eleverna lära sig tillsammans genom att diskutera och problematisera uppgifter tillsammans och därefter delge varandra sina tankar och lösningar.
Lärarens roll blir i dessa klassrum mer en moderator som fördelar ordet och håller ihop
undervisningen i förhållande till målet med lektionen medan elevens roll handlar om att dela med sig, resonera, reflektera och argumentera för att fördjupa lärandet hos varandra (och sig själva).
En reflektion kring matematikundervisningen i kommunen är att den i hög utsträckning utgår och styrs av läromedlet. Att undervisa med hjälp av ett läromedel är inte detsamma som att undervisa utifrån ett läromedel. Det är lärarens uppdrag att planerar hur, när och varför denne använder stödet i läromedlet snarare än att läromedlet styr lärarens planering. Ändå planerar och genomför lärare matematikundervisningen baserat på hur läromedlet är uppbyggt utan att reflektera och analysera innehåll, arbetssätt och bedömningskriterier. Det finns då en risk att undervisningen inte planeras utifrån elevgrupp och elevernas förkunskaper och att eleverna upplever att det är ”att hinna boken”
som är det viktiga. Görandet blir därmed primärt och lärandet sekundärt. En rimlig förklaring till denna typ av undervisning är att lärare litar på att det läromedel de valt följer läroplanen och att alla delar (centralt innehåll och samtliga förmågor) finns med. Ytterligare en förklaring kan vara att lärare har för liten kunskap inom matematikdidaktik och därför inte har tillräckliga kunskaper för att välja vilket innehåll och vilka uppgifter som gynnar den aktuella elevgruppens
kunskapsutveckling och därigenom låter alla elever arbeta med alla uppgifter. Å andra sidan finns det lärare som väljer att arbeta utan elevbok, och som bygger sin undervisning baserat på eget material som de själva skapat eller plockat samman (t.ex. från olika läromedel, sociala medier). Det anses generellt att man är en skickligare lärare om man inte använder en elevbok. Här finns en risk att läraren missar väsentliga delar av såväl centralt innehåll som kunskapskrav. I dessa fall krävs tydliga och väl genomtänkta pedagogiska planeringar för att säkerställa att eleverna får den matematikundervisning de har rätt till.
En gemensam faktor som uppmärksammats extra under läsåret är brister i undervisningskvaliteten i ämnet. Observationer har bekräftat att många matematiklärare har svårigheter i att skriva
pedagogiska planeringar och blandar ihop syfte, centralt innehåll, arbetssätt, förväntat lärande och bedömning. Ett problem verkar vara att ange de kvalitativa nivåerna vid bedömningen.
Stödmaterial i form av handledning i Vklass för pedagogiska planeringar samt stödmaterial i form av Betyg och bedömning från Skolverket verkar inte tas i beaktning då pedagogiska planeringar skrivs.
Vidare konstaterar utvecklingsenheten att påbörjade insatser kring att stödja skolor och lärare att följa upp sin undervisning kommer att behövas. Flera skolor stannar vid ett konstaterande, utan att gå in och på djupet analysera sina resultat i förhållande till den bedrivna undervisningen.
Utvecklingsenheten behöver stödja skolorna i att identifiera vad är det som utgör hinder i och svårighet med att följa upp sin undervisning på ett systematiskt sätt. Att implementera
aktionsforskning som en metod att systematiskt undersöka den egna undervisningen
implementeras framgångsrikt på en majoritet av de kommunala åk 7-9 skolorna och bör sprida vidare, även utanför Ifous, som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet på skolorna och som en åtgärd för att förbättra matematikundervisningen i synnerhet.
9. Social Hållbarhet
Det finns tydliga samband mellan goda och tillitsfulla relationer mellan elever och mellan elever och personal och elevernas motivation till lärande. Eskilstuna grundskolor arbetar metodiskt med att implementera åtgärder som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet för att stärka aspekter av upplevd trygghet och studiero i skolan. Även om det är svårt att påvisa direkta orsakssamband mellan elevernas kunskapsresultat och upplevd trygghet och studiero på
skolenhetsnivå finns det en direkt kausalitet på individnivå. Elever som upplever sig otrygga i hög grad är mer sårbara för oroande frånvaro och psykisk ohälsa som i sin tur leder till lägre
måluppfyllelse. Dessutom ser vi hur negativa könsnormer starkt påverkar såväl kunskapsresultat som upplevelsen av trygghet och studiero i skolan.
Vidare är det viktigt att analysera relationen mellan skolmiljön och omgivningen. Skolan är en del av staden och dess bostadsområden och påverkas av allt det som sker i dess anslutning. När det är oroligt i omgivningen skapar det otrygghet i skolan och lärande påverkas. När oroligheterna ibland tar sig in i skolan genom tex. vandalisering eller direkta brott blir problematiken än mer påtaglig.
9.1 Trygghet i skolan
Trots att resultat kring normer och värden, trygghet och studiero presenteras i en separat
resultatanalys är det viktigt att adressera även i analysen av kunskapsresultaten då det finns tydliga samband mellan upplevelsen av trygghet och elevernas motivation till lärande.
Enligt skolornas egna mätningar med trivselbarometern och resultat från trygghetsvandringar och elevintervjuer ökar upplevelsen av trygghet i våra skolor under läsåret. Dock har de flesta
mätningarna under Coronamånaderna uteblivit. Antalet kränkningsanmälningar sjönk betydande under perioden mars-juni, vilket kan förklaras av en högre elevfrånvaro och mer hemarbete.
Det finns en liten skillnad i upplevd trygghet mellan pojkar och flickor, men elevgruppen som avstår från att ange kön har en betydligt lägre upplevelse av trygghet.
Planerade rastaktiviteter med genomtänkt bemanning på raster är en betydande framgångsfaktor för ett tryggare klimat. Under läsåret 19/20 har fler skolor infört planerade rastaktiviteter och samtliga skolor upplever att det har påverkat tryggheten positivt. Schemaläggning med ett jämnare flöde av elever både på raster och mellan lektioner ökar tryggheten. När elever är väl förberedda på förändringar ökar tryggheten. Vissa skolor har organiserat bemanningen på ett flexibelt sätt så att resurser kan sättas in där de behövs bäst. Skolor med tvålärarsystem har märkt att det har positiv inverkan på trygghet utöver att det ökar möjligheterna att skapa kvalitet i undervisningen.
Trygghetsteam finns nu på de flesta skolor. Trygghetsteamen arbetar förebyggande genom att skapa relationer med elever, särskilt de som har särskilda behov som påverkar elevernas trygghet.
Trygghetsteamen håller ihop trygghetsarbetet och är en viktig del av trygghetsskapandet.
I satsningen med att förstärka lärarnas ledarskap är grunden att bygga starka relationer mellan lärare och elever. Väl etablerade positiva relationer skapar en ökad trygghet för eleverna. En
Skolkultur som präglas av samsyn hos personalen med tydliga förväntningar på elevernas beteende har visat sig framgångsrikt. När personal samarbetar och har inställningen att ”alla elever är allas elever” ökar elevernas upplevelse av trygghet. Frånvarande personal och personalbyten har en negativ inverkan på trygghet. Det tar ibland tid för ny personal och vikarier att jobba in skolans rutiner och det finns brister i hur man introducerar ny personal och vikarier till skolans rutiner. Det finns även en bristande likvärdighet mellan klasser som kan förklaras av att de har olika lärare som arbetar olika med relations- och trygghetsskapande.
Övervakningskameror upplevs trygghetsskapande på de skolor där det finns. Dock lär sig elever skolans ”döda vinklar” vilka blir områden som upplevs som otrygga. Högstadieskolorna får ibland besök av elever från andra skolor eller andra obehöriga personer. Detta upplevs ofta otryggt. Ett nätverk för social hållbarhet bestående av personal från trygghetsteam och EHT på
högstadieskolorna träffas fyra gånger per och delger varandra viktig information om läget i de olika områdena. Nätverket samverkar vid oroliga situationer.
Nolltolerans mot skojbråk och kränkande språk, MVP/Agera tillsammans, kamratstödjare och fadderverksamhet har positiv inverkan på trygghet. På skolorna som har infört MVP/Agera tillsammans har kränkningarna minskat betydligt.
En plan för att erbjuda utbildning i MVP och Agera tillsammans på samtliga skolor med start HT2020 och i samverkan med Kultur & fritid, socialtjänst och tjejjouren Meja finns.
9.2 Studiero
Det finns en tydlig skillnad mellan pojkars och flickors upplevelse av både trygghet och studiero där pojkarnas resultat generellt är högre än flickornas. Genomgående är resultaten för gruppen som avstår från att ange kön avsevärt lägre än för både pojkar och flickor.
Genomgående nämner kommunens skolor att elevernas upplevelse av studiero har ökat under läsåret 19/20 enligt mätningarna med trivselbarometern. Dock finns det tydliga skillnader mellan åldersgrupper, mellan olika elevgrupper och mellan olika pedagoger. Det är också skillnad på studieron i de klasser som har en ordinarie lärare på plats varje dag jämfört med klasser som ofta har vikarier. Skolorna upplever att Trivselbarometern är ett viktigt verktyg för att få ett bra underlag i deras arbete med studiero.
Skillnaden i likvärdighet av upplevd studiero är tydlig både i brukarenkätresultat och i skolornas egna mätningar. Mellanstadiet sticker ut när det gäller sjunkande värden. Upplevelsen av studiero är generellt sett högre eller på uppgående i låg- och högstadiet. Upplevelsen av studiero skiljer sig också tydligt mellan olika skolor. Några skolor visar resultat där över 95% av eleverna upplever studiero och några skolor har värden runt 50%.
Resultaten för studiero varierar mellan 2,43 och 2,96. Skolorna använder trivselbarometern för att mäta upplevelsen av studiero. Generellt sett anger skolorna att dessa regelbundna mätningar har lett till förbättrade resultat under läsåret. Dock har mätningar under Coronatiden till stor del uteblivit.
De skolor som har lyckats bra med studiero arbetar med att ha tydliga och enkla regler som de diskuterar och utvärderar med eleverna. När eleverna får vara delaktiga i att ta fram
klassrumsregler som komplement till skolans ordningsregler upplevs studieron öka. Skolorna jobbar aktivt med att utveckla det pedagogiska ledarskapet gemensamt i kollegiet. Lärare besöker varandras lektioner och utbyter erfarenheter med varandra. Skolledare och lärare har under läsåret fått föreläsningar om ledarskap av John Steinberg och hans litteratur och digitala
fortbildningsmaterial används för att stärka lärares ledarskap och uppnå en större likvärdighet i undervisningsmiljön. Kompetensutvecklingen har bl a lett till mer strukturerade lektioner med tydliga förväntningar på eleverna.
Vidare arbetar skolorna med att skapa en skolkultur som kännetecknas av ett gott bemötande och betydelsen av goda relationer till eleverna. Tydlighet och konsekvens i kombination av ett
lågaffektivt bemötande upplevs som framgångsrikt.
En faktor som upplevs som ett allt vanligare problem är hög frånvaro hos personal och frekventa lärarbyten. Eleverna upplevs bli oroliga av lärarbyten och det tar i vissa fall tid att uppnå studiero vid ett lärarbyte. Det nämns också att obehöriga lärare i vissa fall inte har samma kapacitet att skapa studiero som behöriga. Skolor har i vissa fall lyckats kompensera detta genom en flexibel
personalorganisation där de kan flytta personal till där de behövs mest.
Några skolor med högstadielever upplever att frånvaro har inverkan på studiero. En del av eleverna som inte är närvarande på lektioner befinner sig i korridorer vilket kan störa pågående
undervisning. Här har högre personalnärvaro i korridorer där personalen aktivt arbetar med att få elever att gå på lektioner eller till ”lärstudio” varit effektivt.
Ett tryggt skolklimat med studiero är betydelsefullt för hur eleverna lyckas nå målen för
utbildningen. Strukturerad och varierad undervisning, goda relationer mellan lärare och elever samt ett aktivt värdegrundsarbete ger goda förutsättningar för detta. Skolinspektionen har gjort en granskning av skolors arbete för att säkerställa studiero. Studiero definieras här som att störande inslag under lektionen minimeras och att fokus riktas mot det som är syftet med undervisningen. I granskningen framkom att studiero främjas av bland annat tydlig lektionsstruktur, tydligt
ledarskap i klassrummet, trygg och stödjande lärandemiljö, ett aktivt arbete med normer och värden och samverkan kring det förebyggande elevhälsoarbetet.
9.3 Samverkan
I arbetet med att stärka den sociala hållbarheten i Eskilstuna generellt och de kommunala
grundskolorna specifikt samverkar grundskolan med både interna och externa parter. Den främsta samverkansparten är socialtjänsten i form av både myndighet och förebyggande enheter. Bland annat sker arbetet tillsammans via s:k förebyggande socialsekreterare. De är anställda inom socialtjänsten men verkar på specifika skolenheter och deltar i skolornas elevhälsoarbete. Syftet är att snabbare kunna identifiera barn och familjer i behov av tidiga insatser. Arbetet bedöms vara mycket effektiv för att i ett tidigt skede redan i de yngre åren av lågstadiet kunna identifiera och agera på oro för barns välmående och ev. problematiska beteende.
I de äldre åldrarna samverkar skolorna med polis och socialtjänst tillsammans med ung fritid i s:k SSPF-grupper. SSPF-grupperna är lokala och kopplade till enskilda skolenheter och syftet är att samverka kring skolans elever. Även här är syftet att i ett tidigt skede kunna identifiera och agera på oro kring såväl enskilda elever som grupper av elever. Det finns ett stort värde i att kunna samordna insatser för att motverka beteenden som negativt påverkar trygghet och studiero i skolan såväl som kan hindra elever för att ha ett socialt destruktivt beteende på sin fritid.
Det sker även samverkan via det som kallas konsultationsteamet och barngrupp Eskil.
Konsultationsteamet består av flera olika professioner från flera olika förvaltningar och kan stödja skolor i arbetet med barn i behov av mer komplexa insatser. Även barngrupp Eskil stödjer skolor i arbetet med barn i behov av komplexa insatser men där medverkar förutom Eskilstuna kommun även BUP och Habiliteringen.
10. Studie- och yrkesvägledning
För att säkerställa att alla våra elever minst ska nå gymnasiebehörighet samt att våra elever ska göra adekvata gymnasie- och yrkesval kan inte vikten av studie- och yrkesvägledning av god kvalitet nog betonas. Grundskolans ledning finner att de skolenheter som har god tillgång till utbildad studie- och yrkesvägledare och aktivt använder denna i arbetet för ökad måluppfyllnad får god avkastning på insatsen. Dock framgår det utifrån samtal, intervjuer, dialoger och reflektioner tillsammans med rektorer och studie- och yrkesvägledare på respektive enheter att det föreligger väldigt olika förutsättningar för våra studie- och yrkesvägledare att genomföra sina arbetsuppgifter.
Det ger i sin tur ger olika förutsättningar för våra elever att göra adekvata gymnasie- och yrkesval.
Praosamordningen sker centralt från förvaltningen och har under året inte fungerat
tillfredställande, svårigheten att få företag att ta emot elever i Coronatider har gjort det näst intill omöjligt att genomföra PRAO. Jobbcirkus och projekt #Vägled, som är ett projekt i Regionens regi, är ett sätt att centralt utveckla och ge stöd till våra studie- och yrkesvägledare ute på enheterna.
Detta skall ses som ett led i processen att öka likvärdigheten och minska sårbarheten när skolor har vakanta SYV-tjänster.
Sommarskolan har i år varit mer bemannad med Studie- och yrkesvägledare vilket gjorde stor skillnad för våra elever inför gymnasiet. Deras betydelse för såväl förberedelsearbete som arbetet på plats lyfts som tydliga framgångsfaktorer i utvärderingen av sommarskolan detta år.
I arbetet med att höja resultaten i åk 9 arbetade utvecklingsenheten med att stödja skolorna att ta fram handlingsplaner för samtliga elever som saknade gymnasiebehörighet i samband med ht-19.
Handlingsplanerna hade strategisk inriktning mot gymnasiebehörighet med syfte att maximera elevernas möjlighet att komma in på gymnasiet. De skolor som aktivt används sig av studie- och yrkesvägledare i denna process är tydliga med det mervärde detta generar och att det blir ett viktigt komplement till såväl ämneslärare som elevhälsan.
Arbetet med att kvalitetssäkra studie- och yrkesvägledningen kommer fortgå och utvecklingsarbete med Jobbcirkus fortsätter och planen är att digitalisera delar av utställningen för att nå en större bredd. #Vägled är i mitten av projektet och ska nu införliva planerna så det kan börja användas och vara stöd för studie- och yrkesvägledare i form av konkreta metodhandledningar inom
arbetsmarknadskunskap. I analysen blir det tydligt att det ger god effekt att i ett tidigt skede involvera studie- och yrkesvägledarna i arbetet med ökad gymnasiebehörighet såväl som i arbetet med lovskola. Som följd kommer grundskolans ledning öka stödet till skolorna att använda dessa metoder under kommande läsår.
11. Digitalisering
Vi kan se att vårens omständigheter har lett till en markant ökad grad av digitalisering i allmänhet och användning av digitala verktyg för kunskapsutveckling och undervisning i synnerhet. Digitala läromedel, användarstatik i Vklass och efterfrågan av digitala resurser har varit mycket stor under vt- 2020. Vi har under våren tvingats ställa in fortbildningar och stöd men framför allt erbjudit
möten, undervisning och workshops i digitala varianter istället.
Vi har sett en stor ökning av digitala verktyg och användning av lärplattformen Vklass,
kommunlicenser och även fria resurser under läsåret. Flera enheter rapporterar att utvecklingen gått snabbt framåt och att många pedagoger i hög grad tvingades öka sin grad av digitalisering i
undervisningen, framför allt i det kompensatoriska uppdraget. De flesta leverantörer erbjöd gratis licenser för att stödja utbildningsväsendet under våren och det ledde till att vi fick en stor andel pedagoger som testade olika verktyg i undervisningen.
Förutom distansundervisning och kompensatoriskt uppdrag har vi ett ökat tryck på leverans av vår digitala kompetens för vår personal. De nya förutsättningarna tvingade oss att snabbt ändra
invanda arbetssätt och byta traditionella möten mot digitala varianter. Detsamma gällde våra centrala fortbildningar och stödinsatser vilket har märkts i vårt utvecklingsarbete som på många sätt pausades. Det som å ena sidan skapat mycket stress och minskad kvalité inom en rad områden leder till en ökad digital kompetens och tvingar verksamheten att kliva ur sin bekvämlighetszon, något många verksamhetsanalyser lyfter som framgång vad gäller målet ökad grad av
digitalisering.
Under läsåret som gått har fler skolor börjat arbeta med Digitalia för att utveckla elevers digitala kompetens. Vi har även kompletterat Digitalia med en version för grundsärskola och träningsskola i ett utvecklingsarbete under vårterminen som letts av Skoldatateket med representanter från de olika verksamheterna. Många skolor skriver att mellan- och högstadiet har goda möjligheter att arbeta med Digitalia och har kommit igång bra att använda stödmaterialet i undervisningen med elever.
I och med den ökade användningen av vår lärplattform har vi även sett ett fortsatt stort behov av stöd och utvecklingstid för arbetet med Vklass. En rad skolor är intresserade av formativa moduler i Vklass och vi ser en ökad grad av didaktiska frågeställningar i arbetet. Den pedagogiska
kopplingen till dokumentation i Vklass är en positiv förflyttning från inställningen att Vklass endast är en administrativ tjänst.
Under våren 2020 exporterades samtliga omdömen ur Vklass för att importeras i vårt BI-system Hypergene vilket indirekt även gav oss en kvalitetsgranskning av hur skolor rapporterar omdömen på sina elever och kommunicerar dessa med elever och vårdnadshavare. Det visade sig att inte alla skolor har tydliga rutiner för detta och att vi inte heller har en gemensam rutin i kommunen för hur vi dokumenterar omdömen i vår lärplattform för de yngre eleverna som inte får betyg.
Det är tydligt att grundskolans ledning behöver erbjuda likvärdiga tekniska förutsättningar som de satsningar som genomförts för mellan- och högstadiet även för lågstadiet och
fritidshemsverksamheten. Det är tydligt att de tekniska satsningar som tidigare genomförts lett till undervisningsutveckling på skolorna och där det finns tekniska förutsättningar finns också en högre grad av digital kompetens både bland elever och personal. Likaså behöver arbetet med digitala resurser och GDPR fortgå under hösten så att alla skolor får adekvat stöd och god tillgång till säkra digitala verktyg av hög kvalitet som stödjer elevers lärande och pedagogers vardag.
Vi behöver fortsätta utveckla arbetet med hur vi kan erbjuda fortbildningar och stödinsatser som inte är beroende av att vi har personlig representation. Det är en viktig förutsättning för
likvärdighet att fortbildningar och rutiner görs tillgängliga och med likvärdig kvalité till en stor mängd personal och en framgångsfaktor för att fortbildningsinsatser ska leda till
verksamhetsutveckling är att skolledaren följer upp och driver arbetet vidare så det inte blir tomtebloss.
12. Elevhälsa
Läsåret 2019/2020 har präglats av fortsatt arbete med förbättra elevhälsans struktur-, process-, och innehållskvalitet.
När det gäller strukturkvaliteten syns tydligt att det är svårare för mindre skolor och skolor på landsbygden att få tillgång till elevhälsoteamets alla funktioner, kurator, psykolog, skolsköterska.
Att arbeta tvärprofessionellt blir svårare på dess skolor. Detta leder till att dessa enheter får hitta sina vägar till vardagliga elevhälsoarbetet. Större delen av elevhälsoarbetet pågår därför i klassrummen av lärarna. Under året har det även blivit uppenbart att även skolenheter med väl utbyggda elevhälsoteam har svårt att rekrytera behörig personal. Elevhälsoarbetet är även särskilt sårbart eftersom det oftast finns endast en person från elevhälsans olika professioner på en
skolenhet. Därmed är konsekvenserna av vakanser, längre sjukfrånvaro, eller liknande problematiska.
Som ett led i att öka processkvaliteten arbetar flertalet skolenheter med att förändra, fördjupa och utveckla samverkan inom elevhälsans olika professioner så väl som mellan elevhälsan och övrig personal samt mellan elevhälsan och externa parter såsom socialtjänsten, habiliteringen, bup, etc.
Vidare har stort fokus lagts på att identifiera tydliga och mätbara mål och indikatorer för elevhälsans systematiska utvecklingsarbete. Elevhälsan är ofta en stödprocess till
undervisningsprocessen men i vissa fall blir det huvudprocessen. Att då identifiera hur skolor mer adekvat kan utvärdera effekten av insatserna är viktigt för att kunna förbättra kvaliteten. Under året har flera enheter fortsatt arbeta med Specialpedagogiska myndighetens utbildning ”Att höja
elevhälsans kompetens”. De skolor som deltagit upplever att de fått en tydligare riktning i
elevhälsoarbetet. De har tydligare definierat kompetenser, ansvar, nuläge, inriktning och samtidigt arbetat fram nästa utvecklingssteg för elevhälsan på skolenheten. Fokus har varit på forskning samt det förbyggande och främjande arbetet. Skolorna upplever att de tillvaratar elevhälsans
kompetenser på ett mer kompetensbaserat sätt.
Arbetet kring innehållskvaliteten har fokuserat på de utvecklingsområden som identifierades i föregående resultatanalys. Arbetet med oroande och problematisk frånvaro har fortsatt prägla många skolenheters arbete. Det handlar bl.a. om att uppmärksamma frånvaro i ett tidigt skede tid, identifiera negativa mönster i elevernas beteende samt att agera direkt (utförligare angivet under separat åtagande).
