Bolidens styrelse 1976

(1)

(2)

Bolidens styrelse 1976

Av bolagsstämman valda:

K L Alf Akerman, Göteborg, f 1923, civil- ingenjör, civilekonom, bankdirektör.

VD och chef för Skand!navlska Banken, Centralkontoret, Stockholm 1968 och Göte- borg 1971.

VD och chef för skandinaviska Enskilda Banken, Centralkontoret, Göteborg, sedan 1972.

Revisor i Boliden 1968-69.

T i Il hör bolagets styrelse sedan 1969, vice ordförande 1972, ordförande sedan 1974.

Ovriga uppdrag: Styrelseledamot l bl a Scandinavian Bank Ltd, London, Shlp Mort- gage International, Amsterdam. Scandina- vian Far East Ltd, Hongkong, AB Svensk Exportkredit, AB SKF, Norrbottens Järnverk AB, Perstorp AB, AB Findus, Mölnlycke AB och Trygg-Hansa.

K Ake Bergqvist, Lidingö, f 1912, civilekonom, direktör.

VD AB Custos 1960--75.

Revisor i Boliden 1969-74.

T i Il hör bolagets styrelse sedan 1974.

Ovriga uppdrag: styrelseordförande l AB Custos, AEG-Telefunken Elektriska AB, Hö- ganäs AB samt Fastighets AB Hufvudstaden;

styrelseledamot i Billeruds AB, AB Klip- pans Finpappersbruk, STAB och Skara- borgsbanken.

Harry A B Brynielsson, Va~holm, f 1914, civilingenjör, direktör.

VD AB Atomenergi 1951-69.

Tillhör Bolidens styrelse sedan 1955.

Ovriga uppdrag: styrelseordförande l AB Statens Anläggningsprovnlng; styrelseledamot i bl a Svenska BP (v ordf) och BP Raf- finaderi {v ordf).

Lars G Edlund, Fagersta, f 1917, bergslngen·

jör, bruksdisponent.

VD Fagersta AB 1968-72, styrelseordföran- de 1972-73.

Ovriga uppdrag: Styrelseordförande l Gra- ningeverkens AB, Bölmark-Pukeberg AB och lnterproiect Service AB: styrelseledamot l bl a AB Atomenergi, Bllleruds AB, Härnö·

sands Grafit AB, Masanile AB, Mannesmann Sverige AB och AB Wibe.

Alfred M C J Lamarche, Versailles, f 1920, lngenieur Civil des Mines, lngenleur Elec- tricien. Directeur.

Compagnie Royale Asturlenne des Mlnes 1952.

T i Il hör Bolidens styrelse sedan 1968.

C Folke Lindskog, Göteborg, f 1910, civil- ingenjör, direktör.

VD AB SKF 19~71, styrelseordförande sedan 1971.

Tillhör Bolidens styrelse sedan 1972, vice ordförande sedan 1974.

Ovriga uppdrag: Styrelseordffirande l Jonse- reds Fabrikers AB; styrelseledamot l bl a Transatlantic, Svenska BP, Sveriges Indu- striförbund samt ledamot av International Advi sory Board hos Sperry Rand Corpore- tron.

Av arbetstagarna valda:

Revisorer:

Ake Palm, Lidingö, f 1913, jur kand, direk- tör.

Anställd sllm ombudsman i Boliden AB 1943, dir dar 1956, vVD 1965, VD sedan 1968.

Tillhör bolagata styrelse sedan 1968.

Ovrlga uppdrag: Styrelseordförande l Sve- riges Industriförbund, SAF :s Allmänna Grupp och AB Godstrafik & Bilspedition;

styrelseledamot l Industriens Utrednings- institut, AB Skånska Cementgjuteriet och Säfveån AB samt styrelsesuppleant i Skan- dlnaviske Enskilda Banken.

Bertil Larsson, Skellefteå, f 1922, kontorist.

Anställd vid Rönnskärsverken sedan 1937.

Ovrlga uppdrag: Ordförande l Skellefteå kommuns hamnstyrelse, ordförande i kom- munens besv!!rsnämnd, ledamot i tjänste- mannaklubbens förhandlingsdelegation.

(Sedan utgången av verksamhetsåret 1976 har som ny ordinarie styrelseledamot an- mälts Ingenjör Bengt Orvar Andersson, an- ställd vid Supra AB l Landskrona, med Bertil Larsson som suppleant.)

Knut Vlkström, Skellefteå, f 1914, chaufför.

Anställd vid Rönnskärsverken sedan 1943.

Tillhör Bolidens styrelse sedan t973.

Ovriga uppdrag: Ledamot l Metallindustri- arbetareförbundets avtalsråd, ledamot av kommunfullmäktige l Skellefteå, ordf l kom- munens personalnämnd.

C Olof Dahl, Stockholm. f 1910, civilekonom, aukt revisor.

Delägare 1 revielonsbyr6n Hagström, Bred- berg & Wendler AB.

Revisor i Bollden sedan 1964.

J Olof Leffler, Stockholm, f 1904, jur kand, direktör.

VD Stockholms Handelskammare 194S-71.

Revisor l Boliden sedan 1968.

Jan Nordenblck, Danderyd, f 1923, c iv i l- ekonom, aukt revisor.

Delägare l revisionsbyrån Sillen & Jacobs- son AB.

Revisor Bollden sedan 1974.

(3)

(4)

(5)

Ordinarie bolagsstämma

h~lls i Polhemssalen, Ingenjörshuset, Malmskillnadsgatan 48, 1 tr, Stockholm, tisdagen den 17 maj 1977 kl 17.30. (För- friskningar se7"1.Jeras frtln kl16.45 ).

Aktieägare, som önskar delta i stämman, skall anmäla detta senast kl 12.00 freda- gen den 13 maj hos styrelsen genom bo- lagets kontor, Sturegatan 22, Box 5508, 114 85 Stockholm, tel 08/63 13 20.

För att delta i stämman skall aktieägare vara införd i den av Värdepapperscen- tralen VPC AB förda aktieboken senast fredagen den 6 maj 1977. Den som l~tit jö7"1.Jaltarregistrera sina aktier mJste se- nast samma dag tillfälligt ha registrerat dem i eget namn för att # rätt att delta i stämman.

Om utbyte av aktiebrev enligt lagen om förenklad aktiehantering inte skett, be- rättigar de gamla breven till deltagande i stämman, förutsatt att aktieägaren är registrerad för dem i den gamla aktie- boken.

K 'Jnvertibla skuldebrev

elsen föreslår att stämman bemyndi- gar styrelsen att fatta beslut om emission av konvertibla skuldebrev ochfeller skul- debrev förenade med optionsrätt till nyteckning med ett emissionsbelopp inte överstigande ¹²⁵ Mkr mot betalning i tw_ar samt med företrädesrätt för bo- . . ts aktieägare att teckna sig för för- varo av skuldebreven, envar i förh~l

lande till sin andel i bolagets aktiekapi- tal. Bemyndigandet /öres/Js gälla intill den ordinarie bolagsstämma som hJ.lls 1978.

Bolagsordningen

Styrelsen föresltlr

d e l s att bol4gsordningens bestämmel- ser (J 7 st 3) om föranmälan till bolags- stämma ändras till: "För att fJ deltaga i bolagsstämma skall aktieägare anmäl4 sig hos bolaget genom huvudkontoret i Stockholm senast den dag som anges i kallelsen till stämman före kl15.00. Den- na dag får ej vara söndag, annan allmän helgdag, lördag, midsommarafton, jul- afton eller nyårsafton och ej infalla tidi- gare än femte dagen före stämman".

d e l s att bestämmelsen (§ 7 st 4) om särskilt styrelsesammanträde utgår och s att texten i § 10 punkt h förkor-

" Beslut i anledning av förelig-

vinst eller förlust enligt den fast- balansräkningen".

l 'tdelning

St.,relsen föres/Jr en utdelning av 7:- aktie.

t avstämningsdag /ör den av VPC Jorda aktieboken och förteckningen över panthavare m fl föreslår styrelsen mån- dagen den 23 maj 1977. Förutsatt att bo- lagsstämman beslutar enligt förslaget be- räknas utdelningen sändas från VPC tis- dagen den 31 maj 1977 till dem som pJ avstämningsdagen är införda i aktieba- ken eller förteckningen.

Eftersom utdelningen redovisas till aktie- ägarna enligt till VPC anmälda uppgifter är det angeläget att varje aktieägare till- ser att ändring av postadress och konto utan dröjsmål anmäls till VPC.

Agare av gammalt aktiebrev kan .enligt lag få utdelning först sedan det bytts mot nytt och införts i aktieboken hos VPC.

Färgbild si.d 1: Slaggtappning i konver- terhallen vid Rönnskärsverken i Skellefte- hamn, Boliden Metall AB.

Färgbild sid 2: Provtagning i anriknings- verket i Laisvall, Boliden Metall AB.

o

ARSREDOVISNING

Innehåll

Översikt över Bolidenkoncernen Inför 1977 .

Den internationella metallmarknaden 1976 . Sammanfattning av verksamheten i koncernen Verksamheten i moderbolaget .

Verksamheten i koncernbolag Verksamheten i samverkande bolag . Koncernens resultat- och balansräkningar Koncernens finansieringsanalys

Kommentar till koncernens bokslut .

Moderbolagets omsättning och rörelseresultat . Moderbolagets resultat- och balansräkningar Moderbolagets finansieringsanalys

Kommentar till moderbolagets bokslut Aktieinneha v

Förslag till disposition av vinstmedel . Revisionsherättelse

1976

4 5 6

Vad betyder den nya organisationen för Bolidens aktieägare?

10 12 18 24 27 30 31 34 35 38 39 41 43 44 45

l årsredovisningen har följande enheter använts:

M ton 1 000 000 ton kton 1 000 ton Mkr 1 000 000 kr

kkr 1000 kr

(6)

f l

Översikt över Bolidenkoncernen

4

Handels-, trading- och skeppningsverksamhel Andel 75-100'l'

Fakturering 197,5 Mkr

Sal a -koncernen Verkstadsindustri Andel 100%

Fakturering 2.18,7 Mkr

Supra-koncernen Gödselmedelsindustri Andel

Fakturering l'> (röstandel61,5%) Mkr

Övriga koncernbolag

Handels- och försäljningsbolag, verksladsindustri Andel 90-100ll>

Fakturering 48,6 Mkr

RESULTATRÄKNINGAR Mkr Fakturerad försäljning Tillverknings-, försäljnings- och

administrationskostnader . Rörelseresultat före avskrivningar Planenliga avskrivningar

Rörelseresultat efter planenliga avskrivningar

Finansiellt netto Extraordinära poster

Resultat före bokslutsdispositioner Boks l utsd ispositio n er

Resultat före skatter Skatter

M i n oritetsi n tressen Arets vinst

Beräknad nettovinst, kr per Bolidenaktie Utdelning,

kr per Bolidenaktie BALANSRÄKNINGAR Likvida medel

övriga kortfristiga tillgångar

.

Anläggningstillgångar

Kortfristiga skulder Långfristiga skulder Obeskattade reserver Minoritetsintressen Eget kapital

Boliden Aktiebolag

MALM- OCH METALLDIVISIONEN Gruv- och metallindustri Fakturering 953,8 Mkr

1976

2467 -2284 183 -139

44 - 71

7 -20

61 41

- ^g

- 5

27

- 2 . - 7.-

159 1 208 1 795 3162 535 1 061

998 54 514 3162

KEMIDIVISIONEN Kemisk industri Fakturering 497,3 Mkr

1975 1974

2376 2 504 -2247 -2018 129 486 -126 -121

3 365 - 4 3 - 1 7

8 18

- 3 2 366 121 -258 69 108 - 5 6 -41 6 - 2 5

39 42

- 6 . - 47.- 10.- 11.-

211 309 1145 1 090 1 687 1 479 3043 2 878 508 528 865 589 1 067 1 150

77 82

526 529 3043 2 878

1973

1 724 -1350 374 -104

270 - 2 8

3 245 -140 105 - 3 8

-

⁸

59

35.- 10.-

267 744 1 249 2 260 381 541 798 55 485 2260

1972 1971 1970 1969 1968 1967

1 316 1176 1 203 1 002 918 843 -1119 - 967 -980 -749 -726 - 687

197 209 223 253 190 156

- 9 5 - 61 - 72 - 52 - 49 - 5 0

102 126 151 201 141 106

- 2 5 - 2 9 -11 6

-

⁴

1 2 4 3 1

78 101 144 210 142 103

32 - 60 -84 -101 - 3 6 - 36

46 41 60 109 106 67

-10 - 1 2 -27 - 6 2 - 5 5 -31

-

⁵ ¹ ¹ ² - ⁴

31 30 34 49 47 36

12.- 15.- 21.- 28. - 19.- 14.-

8.- 8.- 8.- B. - 6.90 5.70

117 106 97 238 194 143

604 665 635 534 403 396

1179 1 069 1 008 665 563 525

1 900 1 842 1 740 1 437 l 160 1 064

275 282 270 255 195 174

490 462 390 173 179 183

631 602 579 507 375 323

50 46 51 46 51 50

454 450 450 456 360 334

1 900 1842 1 740 1 437 1 160 1 064

(7)

Inför 1977

Resultatet för 1976 blev bättre än för 1975 men inte så bra som vi hoppats på. Delvis berodde detta på att konjunkturen mattades i mit- ten av året och att metallpriserna under de sista månaderna ' sjönk kraftigt. En annan svårighet har varit att i den komplicerade verk- samhet som bedrivs vid smältverken på Rönnskär införa ny produk- tionsteknik och utomordentligt svårmanövrerade miljövårdsanlägg- ningar i anslutning till gamla verk. Detta kräver prov och förbere- delser vilka inte kan medhinnas inom den korta tidsrymd vi fått utmätt av koncessionsnämnden. Produktionsbortfall och kostnads- ökningar har blivit följden. Ett nytt Rönnskär växer emellertid fram ehuru till ett onödigt högt pris. En viss konjunkturförbättring, sträng sparsamhet och ganska radikala förändringar i gruvornas brytnings- program gör att vi tror att 1977, trots svagare efterfrågan på en del av våra kemiska produkter, skall ge koncernen en välbehövlig resul- tatförbättring.

Tvånget att snabbt fullborda anläggningar för yttre miljövård har medfört att andra investeringar i stor utsträckning undan för undan måst uppskjutas i brist på pengar. Det vore med tanke på den fram- tida verksamheten önskvärt att lånemedel fanns tillgängliga för pro- duktiva investeringar på sådana villkor att räntebetalning och amor- teringar fick anstå till dess konjunkturen förbättrats. Inte minst motiveras detta av Bolidens mycket stora ansvar att upprätthålla sysselsättningen i de inre delarna av Norrbotten, Västerbotten och Dalarna.

Långsiktig planering har länge haft en framskjuten plats i Boliden.

Riktlinjerna för 6o-talet och för 70-talet vittnar härom. Organisa- toriskt har förändringar skett i riktning mot mindre resultatenheter och ökad delegering.

Moderföretagets ledning blev emellertid belastad i alltför stor ut- sträckning med löpande frågor, varför det blev nödvändigt att vid- taga åtgärder beträffande den ökande arbetsbördan som förorsakades av företagsgruppens tillväxt och de

svåröverskådliga

konjunktur- problemen.

Efter en omfattande medverkan av medarbetarna har vi nu delat upp moderbolaget i tre självständiga aktiebolag. De löpande frågorna i malm- och metallproduktionen samt i den kemiska verksamheten förs härigenom ner på en mera näraliggande ansvarsnivå medan före- tagsledningen i moderbolaget kommer att kunna koncentrera sig på den strategiska planeringen och samordningen inom koncernen. Orga- nisationsförändringen sammanfaller väl med strävandena mot ett ökat medbestämmande.

Inom Supra och Sala har också översyri och förändring av organisa-

tionen skett. Alla dessa organisatoriska förändringar gör koncernen

bättre rustad att möta framtida påfrestningar men också att ta till

vara de positiva möjligheter som med säkerhet kommer att dyka upp.

(8)

l

r . l ·

<'

! l

.

~ :,

l

Genomsnittsnoteringar i London (Kr/kg) 1976 1975 Föränd-

Koppar 6:17 5:13

Bly 1:98 1:71

Zink (prod.pris) 3:47 3:38 Guld 17 450:- 21 460:-

Silver 617:- 595:-

Lon IIIon-nateringar Kr

ring i proc +20 +16 + ³

-19 + 4

1972 1973 1974 1975 1976

Den internationella metallmarknaden 1976

Under 1976 påverkades efterfrågan på metaller starkt av konjunkturutvecklingen i världens ledande industriländer. Konjunkturuppgången under första halvåret skapade förväntningar om en fortsatt gynnsam utveckling. Den upp- åtgående trenden bröts emellertid, och andra halvåret kännetecknades av matt efterfrågan. Med undantag för guld blev genomsnittspriserna för metallerna nå- got högre än under 1975.

Alla uppgifter om produktion, konsumtion och lager i den följande översikten avser västvärlden.

Koppar

Kopparnoteringen på metallbörsen i London steg från genomsnittligt 5:24 ~ · kg i januari till 7:38 kr/kg i juli för att därefter gå ned till 5:37 kr/kg i december. Genomsnittsnoteringen för året blev 6:17 kr/kg (5:13 kr/kg år 1975)~

Världsproduktionen av gruvkoppar gick upp med 8 Ofo till 6,2 M ton. Till detta bidrog förutom en stor ökning i USA även en produktionsuppgång i nå11n av de ledande CIPEC-länderna, främst i Chile, Peru och Zambia. CIPEC, s~~

är en organisation av de främsta kopparexporterande länderna, beslöt i mitten av året att upphöra med sina produktionsbegränsningar och återgå till full produktion.

Produktionen av kopparmetall steg med 6 Ofo till 6,5 M ton. Världskonsumtio- nen ökade tack vare den starka konjunkturuppgången under första halvåret och återhämtade i stort nedgången på 20 Ufo under 1975. Årets överskott minskade härigenom till 200 kton (780 kton 1975). Västvärldens nettoimport fdln öststaterna blev 60 kton (2 kton). Overskottet återspeglades i en fortsatt upp- gång av börslagren i London med 100 kton till600 kton och i New York med 90 kton till 180 kton. Producentlagren gick däremot ned med 100 kton till 650 kton .

Vid de låga prisnivåer, som kopparn legat på under de två senaste åren, är större delen av världsproduktionen olönsam. En betydande prishöjning erford- ras för att nuvarande produktion skall kunna upprätthållas och inte minst för att göra det ekonomiskt möjligt att bygga ut produktionen, vilket är nödvän- digt för att det förväntade framtida behovet skall kunna mötas. De stora l ren av koppar verkar emellertid hämmande på en prishöjning så länge som

e

inte visar en klar tendens att minska. En sådan utveckling förutsätter förutom en stadig konsumtionsförbättring att den tillgängliga produktionskapaciteten inte blir fullt utnyttjad under de närmaste åren. Betecknande för lägets all~

är att Förenta Nationerna under 1976 tog initiativ till världskonferenser ~) koppar med deltagande av de största producent- och konsumentländerna. V1d konferenserna, som hölls i UNCTAD:s regi, diskuterades frågan om råvaruavtal, buffertlager och andra :hgärder, som skulle kunna stabilisera kopparmark- naden.

För 1977 föreligger flera osäkra faktorer, som kan bidra till att minska till- gången på koppar. I USA finns risk för omfattande strejker inom kopparindu- strin i samband med förhandlingar i mitten av året om löneavtal för en ny treårsperiod. Det osäkra politiska läget i andra viktiga produktionsområden, främst Afrika och Sydamerika, kan medföra störningar i koppartillförseln.

Statliga lagringsköp kan bidra till att minska producenternas lager. Prisnote- ringen på metallbörsen i London har under de första månaderna av 1977 gått upp till något över 6 kr/kg och förutses genomsnittligt för hela året komma att över- stiga 1976 års pris.

Bly

Bly var den av metallerna som under 1976 visade den stadigaste marknadsutvecklingen. Härtill bidrog en starkt ökad efterfrågan från Sovjetunionen. Bly är också normalt mindre konjunkturkänsligt än koppar och zink.

(9)

Zinktac;kor fJägs och bandas före transporten frln Norzinks anläggningar i Odda i Har- danger, Norge.

Under årets första månader steg blynoteringen i London från 1:48 kr/kg till högst 2:29 kr/kg i juli för att under årets sista månader stabiliseras på en nivå något under 2:00 kr/kg. Genomsnittet för året blev 1:98 kr/kg (1 :71 kr/kg år 1975).

Världsproduktionen av gruvbly låg för tredje året i följd på 2,5 Mton. Metall- producenterna kunde efter tidigare begränsningar successivt öka produktionen, som därvid steg med 3 0/o till 3,4 Mton. Då tillgången på skrot fortfarande var knapp till följd av den tidigare låga prisnivån, medförde detta en minskning av sliglagren. Viss brist på blyslig uppstod i bl a Europa.

Konsumtionen ökade med 5 0/o till 3,3 Mton och balanserade därmed produktionen. Nettoexporten till öststaterna steg till 90 kton, vilket åstadkom ett motsvarande underskott i västvärldens balans. Detta återspeglades i en ned- gång av producenternas lager till under 200 kton, vilket är en lägre nivå än normalt.

Den internationella bly-zinkstudiegruppen förutser för 1977 balans mellan tillgång och efterfrågan på blymetalL Balansen kan emellertid komma att rub- bas av flera faktorer. En osedvanligt kall vinter på norra halvklotet ser·ut att leda till en betydligt större ökning än väntat av behovet av bly för batterier.

En annan viktig faktor är den utsträckning i vilken inköpen fdn Sovjetunionen kommer att fortsätta.

Mot denna bakgrund och med hänsyn till de relativt låga blylagren i världen väntas blypriset under 1977 komma att ligga högre än under föregående år.

En uppgång till över 3:00 kr/kg noterades under februari månad 1977.

Zink

Efterfrågan på zink steg snabbt under första halvåret men mattades därefter i takt med konjunkturnedgången. Världskonsumtionen ökade totalt med 16 °/o

(10)

Lonlian-noteringar Kr

.l ii

·•' : l!

1974 1975 1976

till 4,0 Mton, vilket innebar en viss ~terhämtning efter 1975 ~rs nedg~ng p~

25 Ofo.

VärLdsproduktionen av gruvzink gick ned med 1,5 ~lo till 4,3 Mton, under det att metallproduktionen steg med 11 {j/o till 4,2 Mton. Den tillgängliga produktionskapaciteten kunde liksom under 1975 inte utnyttjas fullt. Nettoimporten från öststaterna uppgick oförändrat till ca 90 kton. Producenternas zinklager, som vid hets början låg på rekordnivån 800 kton, minskade kraftigt fram till september men steg betydligt under årets sista månader till följd av det växande utbudet på marknaden.

Producenternas baspris, efter vilket mer än 90 Ofo av zinkförsäljningen utan ~

Nordamerika prissattes, var under hela :het 795 US dollar per ton. Detta m~

svarade i genomsnitt 3:47 kr/kg. Londonbörsens notering, som under året låg under producentpriset, blev genomsnittligt 3:12 kr/kg (3:10 år 1975).

Den fortsatta marknadsutvecklingen för zink är framför allt beroende av ko..n.- junkturutvecklingen inom bil- och byggnadsbranscherna, där zinken har · största användning. USA och

J

apan är här de främsta marknaderna. Zinklagren i världen ligger fortfarande kvar på en hög nivå, varför en fortsatt ~terhållsam

het på produktionssidan fordras för att prisstabiliteten inte skall undergrävas ytterligare.

Guld

Det prisfall på guld, som började i mitten av 1975, fortsatte fram till augusti 197 6. Orsaken var In ternationella Valutafondens (IMF) beslut att säl ja en del av sitt guldinnehav för att skapa medel till en fond för u-landshjälp. Försälj- ningskvantiteten på 750 ton, motsvarande 3/4 av årsproduktionen i världen, skall fördelas på ett antal auktioner under fyra år. Noteringen föll fr~n 18 500 kr/kg i januari och hade efter IMF:s första auktioner i juni och augusti gått ned till strax under 16 000 kr. Högre auktionspriser under årets sista månader förde upp Londonpriset till ca 18 000 kr. Genomsnittet blev 17 450 kr (21 460 kr/kg år 1975).

Världens guldproduktion under 1976 beräknas ha uppg~tt till 950 ton (sam.=· som år 1975), varav Sydafrika svarade för ca 75 Ofo. Importen från SovJ ~ unionen till västvärlden låg oförändrat på ca 250 ton.

Prisutvecklingen för guld 1977 blir beroende av IMF:s auktionspriser. En kon- junkturförbättring kommer att medföra ökad efterfrågan p~ guld för indu- striella ändamål. Till en fastare tendens på marknaden kan även bidra gar€~

ringsköp inför en befarad fortsatt inflation och inför risken av politi~å kriser i Sydafrika. En väntad minskning av leveranserna från Sovjetunionen kan även stärka guldmarknaden.

Silver

Londonpriset på silver steg från 573 kr/kg i januari till högst 688 kr i juli för att därefter sjunka till 583 kr i december. Genomsnittet för året var 617 kr (595 kr/kg 1975).

Världsproduktionen av gruvsilver gick upp med 3 Ofo till 7 600 ton och konsumtionen med 7°/o till 13 000 ton. Differensen täcktes liksom tidigare genom produktion av silver ur skrot, ca 4 000 ton, och leveranser från såväl statliga lager som spekulationslager. Indien är ledande exportör och bidrog under året med ca 1 5 00 ton.

Den fortsatta prisutvecklingen är i huvudsak beroende av spekulanternas köp- och säljtransaktioner. Utvecklingen på valutamarknaden och inflationstenden- ser spelar här stor roll. Med hänsyn till att den löpande gruvproduktionen av silver i världen endast täcker något mer än hälften av behovet och att detta väntas fortsätta växa finns goda förutsättningar för högre silverpriser på sikt.

(11)

På metallbörsen i London, London Metal Exchange, sätts priser på bl a koppar, bly, zink och silver.

9

(12)

Förvaltningsberättelse 1976

Räntabilitet pa\ engagerat kapital före skatt

• koncernen

• moderbolaget

73 74 75 7o

lnvesterlnear och Internt tlllfilrda medel

Mt..r

• lnveateringar i anläggningar - lntemt tillförda medel

1967 68 69 70 71 72 73 74 75 76

Sammanfattning

Koncernens struktur och omfattning

Som en förberedelse inför den omstrukturering av Boliden AB, som är organi- satoriskt i kraft fr~n och med 1977 års början, bildades två nya bolag, Boliden Metall AB och Boliden Kemi AB. Den tidigare verksamheten i Malm- och metalldivisionen samt Kemidivisionen övertogs då av de nya bolagen.

Boliden AB förvärvade under ~ret aktier och aktieoptioner för 8,7 Mkr i det kanadensiska gruvföretaget Great Lakes Nickel Ltd och förfogar därmed över 29,2% av utgivna aktier. Boliden skaffade sig därmed det ytterligare inflytande i bolaget som bedömts erforderligt. Bolagets främsta tillgång är en omfattande

koppar/ nickelmineralisering. . .

Inom salakoncernen bedrevs ett omfattande organisationsarbete. Detta res._

terade i en fr o m 1977 gällande ny organisation. Denna innebär en vidareut- veckling av den organisation, som infördes i början av 1976.

Supra AB s~Ide under ~ret sitt aktieinnehav i det tunisiska dotterbolaget NPK- Engrais S.A.T. för 25,2 Mkr. För Supra AB trädde en ny organisation i kra~.

vid ~rsskiftet. . )

Boliden Intertrades dotterbolag Bolisse AG, som tidigare var hälftenägare 1

Sulphur Handels- und Vertriebs AG, förvärvade resterande utestående aktier i detta företag för 9,9 Mkr.

Boliden Interttades dotterbolag

J

an Hemberg AB bytte namn till Boliden Intettrade Raffinaderi AB. Det av Boliden AB hälftenägda Det Norske Zink- kompani NS bytte namn till Norzink AS.

Norzink genomförde under ~ret ett köp avLarviks Pigmentfabrikk NL, som huvudsakligen arbetar med framställning av zinkoxid ur zinkskrot. Företaget, som hade en försäljning på drygt 20 Mkr under 1976, fusionerades vid års- skiftet med Norzink.

Fakturering och resultat

1976 gav inledningsvis förhoppningar om en god ~terhämtning av den all- männa konjunkturen. Detta kunde snabbt märkas på Bolidens viktigaste mark- nadsområden, som traditionellt är konjunkturkänsliga. Återhämtningen bröts dock tidigt, och året som helhet präglades av svaga marknadsförhållanden.

Den resultatförbättring med ca 100 Mkr som indikerades i föregående ~rsredA'

visning kunde därför inte infrias mer än till knappt hälften. Det var främl!' Malm- och metalldivisionen inom moderbolaget samt salakoncernen som utvecklades ogynnsamt.

Koncernens fakturering ökade med 4% till 2 466,9 Mkr (2 375,8 år 1975).

Exportandelen härav utgjorde 982,4 Mkr (920,4). Rörelseresultatet efter pla.tt) enliga avskrivningar steg till 43,7 Mkr (2,5). Resultatet före dispositioner oJff skatt blev -19,8 Mkr (-32,5), och årets vinst redovisas med 26,6 Mkr (38,7). Det beräknade nettoresultatet blev en förlust på -6,0 Mkr (-19,9), motsvarande -2 kr per Bolidenaktie (-6).

Moderbolaget Boliden AB:s fakturering steg med 6 Ofo till1 451,1 Mkr (1 370,6).

Härav utgjorde exportandelen 879,3 Mkr (746,9). Rörelseresultatet efter plan- -enliga avskrivningar blev -17,6 Mkr (-13,9}. Resultatet före bokslutsdisposi-

tioner och skatt blev -61,1 Mkr (-28,5).

Årets vinst och utdelning i moderbolaget

Årets vinst i moderbolaget redovisas med 25,0 Mkr (46,0). Tillsammans med från föregående år balanserad vinst på 0,9 Mkr står 25,9 Mkr till bolagsstämmans förfogande. Styrelsen föreslår en utdelning på 7 kr per aktie (10), vartill åtgår 24,3 Mkr, samt att 1,6 Mkr balanseras i ny räkning.

Investeringar

Koncernens balanserade investeringar i anläggningar uppgick till 307,8 Mkr (327,0), varav 255,6 Mkr (279,3) hänförde sig till moderbolaget.

(13)

t

l l

Fakturering fördelad på produktgrupper

1968 69 70 71 72 73 74 75 76

Beräknad nettovinst och utdelning Mkr

beräknad nettovinst utöver utdelning

• utdelning i Boliden All

73 74 75 76

(l brsonalkostnader och lintal anställda

Mkr ______ ~ ______________ Anrel kostnader enl lag och avtal

- antal anställda

' 72 73 74 75 7o

Finansiering och likviditet

Den låga självfinansieringen under 1976 nödvändiggjorde fortsatt uppUning för att finansiera koncernens investeringar. I moderbolaget upptogs bl a ett revers- lån om 40 Mkr och ett förlagslån om 80 Mkr. Dessutom arrangerades en s k multi-currency kredit om $40 miljoner, varav $20 miljoner lyftes under 1976.

Koncernens likvida medel uppgick vid årets slut til1159,3 Mkr (211,3).

Konvertibla skuldebrev

Styrelsen för Boliden AB föreslår att ordinarie bolagsstämman 1977 bemyndi- gar styrelsen att fatta beslut om emission av konvertibla skuldebrev och/eller skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning med ett emissionsbelopp inte överstigande 125 000 000 kronor mot betalning i pengar samt med före- trädesrätt för bolagets aktieägare att teckna sig för förvärv av skuldebreven, envar i förhållande till sin andel i bolagets aktiekapital. Bemyndigandet föreslås gälla intill den ordinarie bolagsstämma som hålls 1978.

Personal

På grund av den svaga konjunkturutvecklingen infördes anställningsstopp på flera håll inom koncernen. Den förkortade arbetstiden framtvingade nyanställ- ningar på andra håll. ökningen av personalkostnaderna kom därigenom att få särskilt stark effekt på den totala kostnadsbilden.

Medelantalet anställda i koncernen minskade med 321 till 10 039. I löner utbetalades 528,9 Mkr (472,4). Årets resultat belastades dessutom med kostnader enligt lag och avtal - pensions- och försäkringsavgifter samt allmän arbets- givaravgift- med 181,8 Mkr (143,6).

I moderbolaget ökade antalet anställda med 116 till 7 330, varav antalet arbetare med 95 tills 270 och övriga med 21 till2 060.

I löner och ersättningar betalade moderbolaget 384,1 Mkr (337,4), varav till styrelse, verkställande direktör och övriga företagsledare 2,2 Mkr (2,0), till arbetare 247,1 Mkr (217,2) och till övriga 134,8 Mkr (118,2). Härtill kom kostnader enligt lag och avtal med 134,0 Mkr (105,5).

Förberedelser inför den nya medbestämmandelagen gjordes genom en omfattande information till samtliga anställda samt genom utbildning av chefer och fackliga förtroendemän. Detta skedde till stor del i samarbete mellan företaget och de lokala fackklubbarna.

Utsikter för 1977

Liksom för ett år sedan görs prognosen för det pllgående verksamhetsårets resultat utifrån ett konjunkturläge, där en förbättring från den aktuella nivån syns sannolik. Osäkerheten om takten i förbättringen är dock stor.

Grunden för Bolidens resultatprognos är att 1977 skall präglas av en återhämt- ning på metallmarknaden, men att marknadsförbättringen totalt sett blir blyg- sam. Effekterna av olika program för kostnadsbesparing kommer att medföra resultatförbättringar. Räntabiliteten kommer dock sannolikt inte att nå en acceptabel nivå.

Om genomsnittspriset för koppar blir 6 600 kr/ton (vid dagens pundkurs motsvarande ca f.910), för bly 2 800 kr/ton (f.390), för zink 3 350 kr/ton ($795*)) och för silver 650 kr/kg (280 pence!tr oz) kan Bolidenkoncernens rörelseresul- tat efter planenliga avskrivningar för 1977 väntas stiga till ca 140 Mkr. Detta motsvarar en beräknad nettovinst på 7 kr per aktie inklusive resultatandelar i samverkande bolag.

Avvikelser från de antagna genomsnittspriserna förändrar resultatet på följande sätt:

100 kr/ton 100 kr/ton 100 kr/ton 10 kr/kg

på koppar på bly på zink på silver

4,7Mkr 7,2 Mkr 6,6 Mkr 1,6Mkr

*) Boliden säljer sina zinkprodukter på basis av producentpriset, vilket inte svänger lika kraftigt som metallbörsens notering. Producentpriset noteras fr o m december 1975 i US $ och var 795 $/ton under första kvartalet 1977.

(14)

Henry Lundberg, chef /ör Malm- och metall- divisionen 1976, frJn 1 januari 1977 VD i Boliden Metall AB.

lilaliD till vet'k M ton

Boliden Aktiebolag (moderbolaget)

Malm- och metalldivisionen

Försäljning

Den tendens till ökad efterfrågan och högre priser, som under årets första hälft kunde skönjas på den internationella metallmarknaden, bröts snabbt under sensommaren, Divisionen hade emellertid inte några svårigheter att sälja hela sin produktion, frånsett vissa metallurgiska biprodukter.

Erhållna medelpriser på metallprodukter låg nära genomsnittsnoteringarna på Londonbörsen. För zinkråvaror tillämpades däremot producenternas baspris.

1976 års priser låg genomsnittligt 6 °/o högre än 1975.

,~r

Den fakturerade försäljningen ökade med 105,1 till953,8 Mkr.

Leveranser (ton) 1976 1975 Andring

Elektrokoppar

.

^{61 000} ^{60 600} ⁺

<E

varav legoframställd 12 000 11400 + 600

Koppar i koncentrat m m 20 400 7100 + 13 300

Guld (kg) : 4 800 5 100 300

varav legaframställt 1900 1600 + 300

Silver (kg) 192 800 267 900 - 75100

varav legaframställt 15 400 26 000 -10 600

Silver i koncentrlllt m m (kg) 60 500 30 000 +30 500 Bly, raffinerat och silverhaltigt 51900 41 800 +to too

Bly i koncentrat m m 19 500 19 400 + 100

Zink i zink rå varor 107 300 98 400 + 8 900

Produktion gruvor

Malmleveranserna från gruvorna ökade totalt. Kristinebergsområdets produktion minskade något, medan den största produktionsenheten Aitik uppvisade en ökning. Metallinnehållet i de brutna malmerna var större än föregående år.

Reguljär drift vid anläggningarna i Stekenjokkgruvan, vilken Boliden arre~. ~' derar av staten, påbörjades i januari 1976, vilket var nästan två år tidigare If, ¹

vad som hade förutsatts i avtalet med staten.

Avvecklingen av verksamheten i Adakfältet, som ägs av staten och drivs på entreprenad av Boliden, inleddes planenligt. Som en följd härav upphörde

brytningen i Brännmyrangruvan under året.

-'i)

Malmbas

Definitionsmässigt är malm ett ekonomiskt begrepp: en mineralisering som kan brytas med ett ekonomiskt godtagbart resultat. Malmens storlek, malmbasen, ökar med stigande metallpriser, rationellare brytningsteknik, intensifie- rad prospektering etc. A andra sidan minskar malmbasen vid sjunkande metallpriser, stigande personalkostnader, ökande miljökostnader, högre arrendeav- gifter etc. Aven en mindre kostnadsökning kan för en gruva innebära att dess malmbas och därmed gruvans livslängd krymper drastiskt.

Malmbasen tillfördes under 1976 i flertalet underjordsgruvor mindre kvantite- ter nyupptäckt malm. Dessa tillskott uppvägde dock inte årets brytning. En bidragande orsak härtill var att omfattningen av de mera långsiktiga undersök- ningarna i gruvorna har minskats i besparingssyfte under de senaste två åren.

För Aitikgruvans del pekar preliminära utredningar på ett möjligt dagbrotts- djup av minst 300 meter. Detta medför att en stor del av den kända minerali- seringen kan tillföras malmbasen som dagbrottsmalm. Denna skulle därmed öka från ca 115 till 300 Mton, vilket med nuvarande brytningstakt skulle medge drift i ungefär 50 år.

(15)

l Bolidens största gruva, Aitik utanför Gälli- vare, producerades under 1976 sammanlagt 6,8 Mton malm. Malmen bryts i dagbrott och transporteras pd stora truckar till anrik- ningwerket.

(16)

MalmbaSiexkl. ARild M ton

~---~

1967 08 69 70 7l 72 73 74 75 76 MBtJIIUnnaiiAII 1 gnvproduktar

Kopparpraduktlon

• ur eget material

-1--=-=---=rl

Produktion smältverk (Rönnskärsverken)

Kopparverkets produktionskapacitet kunde i stort sett utnyttjas trots vissa driftstörningar och problem i samband med igångkörningen av nya anlägg- ningar. Årets blyproduktion blev den största i företagets historia. Den jämfö- relsevis låga koppar- och blyproduktionen under 1975 förklaras av att det då planenligt genomfördes månadslånga reparationsstopp i koppar- och blyverken med åtföljande produktionsbortfall.

Betydande svårigheter att externt anskaffa silverhalttigt smältmaterial ledde till att 1975 års produktionsnivå för silver inte kunde upprätthållas.

Efterfrågan på arsenik minskade kraftigt, vilket föranledde en motsvaran(i)-,

anpassning av produktionen. ~

Marknadsförutsättningarna för vidareförädling av kopparkatoder till wirebars (trådämnen) har ändrats radikalt under de två senaste åren. Beslut fattades därför att lägga ned koppargjuteriet i början av 1977. Den raffinerade ko~

parn kommer i fortsättningen att säljas i form av katoder. Samtliga anställ~,

i koppargjuteriet-ett 50-tal personer-omplaceras inom smältverket. ·

Produktion (ton) 1976 1975 Ändring

Koppar 62 000 57 000 + 5 000

varav ur eget material 31600 29 900 + 1 700

Guld (kg) 4 600 3 400 + 1 200

varav ur eget material 1 800 1 200 + 600

Silver (kg) 197 900 218 800 - 20 900

varav ur eget material 104 300 91 000 + 13 300

Bly 49 800 38 700 +11 100

Zinkklinker 26100 25 200 + 900

Arsenik, raffinerad 5 800 10 500 - 4 700

Arsenikmetall • ¹¹⁰⁰ ⁹⁰⁰ ⁺ ²⁰⁰

Genom det koncessionsbeslut för Rönnskärsverken, som regeringen meddelade i juni 1975, har Boliden ålagts ett mycket betungande h gärdsprogram. Det'll) skall i huvudsak vara genomfört före juni 1978. Kostnaderna fram till denna tidpunkt för att uppfylla koncessionsvillkoren beräknas i löpande penningvärde uppgå till närmare 250 Mkr. Härtill kommer betydande kostnader för intrimning och drift av miljövårdsanläggningarna samt för de produktionsstopp, som. orsakas av den angivna korta tidsfristen för att färdigställa anläggningarna. ~~

Programmet består av tekniska åtgärder, som kommer att leda till minskade ut- släpp till -luft och vatten, samt av omgivningsundersökningar. Dessa är unika för svensk industri i så motto att omgivningseffekter av industriell verksamhet aldrig förr studerats så omfattande och detaljerat.

Investeringar

Årets balanserade investeringar i anläggningar uppgick till 209,4 Mkr (233,8), varav inom gruvverksamheten 72,4, på smältverket 132,7 och inom övriga enheter 4,3 Mkr.

De omfattande kraven på miljövårdsåtgärder på kort tid vid Rönnskärsverken medförde att utrymmet för produktiva investeringar blev starkt begränsat under året.

Investeringsverksamheten inom gruvorna inriktades i huvudsak på att färdig- ställa tidigare påbörjade objekt. Beslut fattades under året att inleda utbygg- naden av Hällefors' silvergruva.

För Rönnskärsverkens del avser de nu pågående investeringarna till stor del

(17)

Blyprod lctlon miljövårdsåtgärder. Under året påbörjades även uppförandet av ett koppar- kaldoverk.

Vid årsskiftet pågick intrimning av ett antal nya anläggningar såsom blykaldo- verk, svaveldioxidverk, anläggning för infrakt av kopparsmältmaterial samt reningsanläggning för arsenikraffineringsverket.

Under året fattades beslut om nya investeringar för sammanlagt 128 Mkr. Till följd av resultat- och likviditetssituationen under året förknippades vissa av investeringarna med villkor om särskilt igångsättningsbeslut.

Teknisk utveckling

Satsningen på datorbaserade kontroll- och styrutrustningar i anrikningsverken fortsatte under året. Såväl koppar- som zinkflotationen i Kristinebergs anrikningsverk styrs nu med hjälp av datorsystem. I anrikningsverken i Boliden och Laisvall installerades pulpröntgenanläggningar.

Arbetet att utvinna industrimineral ur anrikningssand fortsatte. Bl a fram- ställdes baryt på försök i Vassbos anrikningsverk.

Ett metallurgiskt förfarande att behandla kopparkoncentrat med höga halter av föroreningar utvecklades.

Utprovningen av metoder för rening av grovvatten och återanvändning av anrikningsvatten fortsatte. Insatser gjordes för att reducera rökgasvolymer och för att vidareutveckla tekniken att rena rökgaser och avloppsvatten vid Rönnskärsverken.

Personal

Antalet arbetare ökade med 57 (259) till 4 377 och övriga med 11 (65) till 1 490. Den totala personalstyrkan ökade därmed till i medeltal 5 867 (5 799).

ökningen var hänförbar till Produktion smältverk och föranleddes av arbets- tidsförkortningen, delpensionsreformen samt ny verksamhet. Inom Produktion gruvor minskade antalet anställda. Detta berodde främst på den pågående, planenliga avvecklingen av Adakfältet.

I löner utbetalades 304,0 Mkr (268,0). Årets resultat belastades med kostnader enligt lag och avtal - pensions- och försäkringsavgifter, allmän arbetsgivar- avgift etc- med 105,0 Mkr (83,9).

Personalbehovet kunde tillgodoses. Personal från nedlagda produktionsenheter kunde omplaceras. Under hela året tillämpades en restriktiv anställningspolitik.

Den interna kursverksamheten var i stort sett oförändrad. Omfattningen av den externa utbildningen reducerades i besparingssyfte.

Resultat och utsikter

De låga metallpriserna tillsammans med fortsatt kostnadsstegring, som inte kunde kompenseras med rationaliseringar, medförde ett negativt rörelseresultat efter planenliga avskrivningar för 1976. Resultat- och likviditetsförbättrande åtgärder genomfördes och är under genomförande.

Under 1976 skedde omläggning av malmbrytningen i gruvorna till par.tier med högre metallhalter. I vissa gruvor kommer dessutom malmbrytningen att ökas.

Den mycket omfattande nyanläggningsverksamheten vid Rönnskärsverken - framför allt de tvingande miljövårdsinvesteringarna-påverkade produktions- resultatet negativt.

Aven om en viss uppgång av metallpriserna förutses under 1977, väntas lön- samheten fortfarande bli otillfredsställande. Ett förväntat koppar:pris på 6:60 kr/kg ligger betydligt under det kopparpris på 9-10 kr/kg, som aUmänt anses vara en förutsättning för att nya produktionsenheter på sikt skall kunna till- skapas i världen.

(18)

,,

l '!;

'

Herbert Fritzsche, chef för Kemidivisionen 1976, från 1 januari 1977 VD i Boliden Ke- mi AB.

Svavelsyraproduktion

(exkl flytande svavel d i oxid)

vid Rönnskårsverken vid Reymershotmsverk!ln

1967 68 69 70 71 72 73 74 75 7ö

Kemidivisionen

Försäljning och marknader

Marknaden för oorganiska kemiska produkter var pressad även under 1976.

I Sverige betydde neddragningarna inom cellulosaindustrin en minskad avsätt- ning för flera av Bolidens produkter, bl a natriumsulfat och aluminiumsulfat.

Exporten hämmades av det svaga valutaläget i många länder och av en allmänt hårdnande konkurrens. Boliden lyckades dock att i allt väsentligt behålla sina marknadsandelar.

Leveranserna låg 1976 kvantitativt på samma nivå som 1975, men geno., sänkta exportpriser sjönk den fakturerade försäljningen till 497,3 Mkr (521,9j.'

Råvaruförsörjning

Tillgången på de viktigare råvarorna var god. De vid årets ingång höga p .

serna modifierades. ~-

Produktion

De olika produktionsenheterna fungerade tekniskt väl. Genom neddragningar anpassades produktionen till försäljningsläget och minskades färdigprodukt- lagren. Kapacitetsutnyttjandet låg i genomsnitt på ca 80%.

Produktion (kton) 1976 1975 Ändr~ng

Svavelsyra, totalt 663,2 685,7 -22,5

Helsingborg 505,1 546,2 - 41,1

Rönnskär 158,1 139,5 + 18,6

Flytande svaveldioxid, totalt 67,7 60,5 + 7,2

Helsingborg 24,9 21,7 + 3,2

Rönnskär 34,0 29,8 + 4,2

Essvik 8,8 9,0 - 0,2

saltsyra . ^168,1 ^163,8 ⁺ ⁴^~,

Fosforsyra ⁷⁵^,1 ^75,3 - o, ^•

Aluminiumsulfat 99,0 128,3 - 29,3

Boliden A VR (för avloppsvattenrening) ^85,0 ^75,9 ⁺ ^9,1

Natriumsulfat .

.

^102,2 ^97,4 ⁺ ^4,8

N atriumfosfater ^43,2 ^46,0

- ~

Mineralfoderfosfater ^87,7 ^97,0

-

~.'

Kalciumklorid 66,2 69,0 - 2,

Gips ^142,8 ^89,9 ⁺⁵^2,9

Järnoxid ^241,1 ^244,6 ^- ^3,5

Den fortsatta intrimningen av den nya fosforsyrafabriken medförde ett för- bättrat råvaruutbyte. Den äldre fabriken kunde i enlighet med tidigare planer läggas ned.

Investeringar

De balanserade investeringarna i anläggningar uppgick till46,1 Mkr ( 45,2).

Två anläggningar för att upparbeta och tillvarata olika fosfathaltiga slam fär- digställdes och togs i drift i slutet av året. Anläggningarna har huvudsakligen en miljöförbättrande effekt; bl a har utpumpningen av fosfathaltigt slam till

aresund upphört.

Investeringar för 24,8 Mkr beslöts under året, varav 20,5 Mkr faller på en planerad centralverkstad. Genomförandet av detta projekt har dock uppskju- tits tills vidare.

(19)

..

Pred•kllan •• r.sta ke•llkaller

<exkl gips och järnoxid)

68 69 70 7l 72 73 75 76

Teknisk utveckling

Arbetet pli att vidareutveckla INRED-metoden för framställning av r~järn ur järnoxid fortsatte under året. Beslut träffades att anskaffa utrustning för pilot- försök, som beräknas komma igång under andra halvåret 1977.

Förstudier utfördes för det s k Projekt Kambrium, som under förutsättning av myndigheternas tillstand omfattar undersökning av svenska alunskifferföre- komster.

INRED- och Kambriumprojekten griper över hela koncernen och drivs cen- tralt av Boliden AB.

Under 1976 slutfördes ett omfattande arbete inför förhandlingar med kon- cessionsnämnden för miljöskydd. Stora insatser gjordes också för miljöför- bättringar i nuvarande processer. För att öka flexibiliteten vid råvaruinköp utprovades alternativa råvaror.

Personal

Antalet arbetare ökade med 39 och övriga med 9. Den totala personalstyrkan ökade därmed till i medeltal 1 373 (1 325). Okningen berodde till större delen på rekryteringen till de nya slamupparbetningsstationerna och på arbetstids- förkortningen men även på en fortsatt minskning av antalet entreprenadarbe- tare. I slutet av året gällde i princip anställningsstopp.

I löner utbetalades 71,1 Mkr (61,7). Kostnaderna för avgifter enligt lag och avtal uppgick till 25,7 Mkr (19,2).

Praktiskt taget samtliga arbetsledare och skyddsombud genomgick under året en företagsanpassad arbetsmiljöutbildning med interna handledare.

Resultat och utsikter

Till följd av minskad efterfrågan och en Mrdnande konkurrens pressades pri- serna på produkterna nedåt under 1976. Genom minskade underMllskostnader och lageravveckling noterades trots detta en resultatförbättring jämfört med föregående år. Resultatnivån var dock fortfarande otillfredsställande.

Den fakturerade försäljningen för 1977 väntas öka. Svårigheter att kompensera de ökade kostnaderna för bl a miljövårdsåtgärder samt det internationellt pres- sade prisläget för en del av produkterna medför sannolikt ett något försämrat resultat för 1977.