Högskolan i Halmstad 070104 Sektionen för Hälsa och Samhälle
Programmet för sociologi och socialt utvecklingsarbete Sociologi 41-60 p
Spelet om Svarte Petter
- Vad händer med eleverna som görs till avvikare i skolan?
Made an outsider
- What will happen to the students who are made outsiders in school?
Examinator: Ann-Katrin Witt Lotten Gustafsson 821214
Handledare: Åke Nilsén Lisa Karlsson 830313
Innehållsförteckning
1 Inledning ...1
1.1 Problemformulering...1
1.2 Syfte ...1
1.3 Disposition ...2
2. Bakgrund ...2
2.1 Resursskola ...2
2.2 Solen ...3
3. Tidigare forskning ...4
3.1 En skola för alla? ...4
3.2 Gemenskap och utanförskap ...5
3.3 Mötet i skolan mellan utanförskap och innanförskap ...6
3.4 Om skolbarn som inte når målen ...6
4. Sociologiska teorier...7
4.1 Beckers stämplingsteori ...7
4.2 Internalisering, primär och sekundär socialisation ...8
4.3 Tönnies Gemeinschaft och Gesellschaft ...9
4.4 Meads interaktionsteori...10
5.Metod ...11
5.1 Kvalitativ metod...11
5.2 Urval ...12
5.3 Intervjuguide ...13
5.4 Hermeneutik och förförståelse...13
5.5 Validitet och reliabilitet ...14
5.6 Etik...15
5.7 Fältarbetet ...15
6. Resultat ...16
6.1 Passar inte in!...17
6.2 Se mig! ...19
6.3 Låt mig vara!...22
6.4 Vem är jag och vem kan jag bli? ...24
7. Analys...25
7.1 Passar inte in!...25
7.2 Se mig! ...27
7.3 Låt mig vara!...30
7.4 Vem är jag och vem kan jag bli? ...34
8. Sammanfattande reflektioner ...36
Referenser...39 Bilagor
Förord
Vi vill tacka våra informanter för att de ställt upp och delat med sig av sina berättelser och därmed gett ett stort bidrag till vår uppsats. Vi vill även tacka personalen på resursskolan som hjälpte oss att komma i kontakt med informanterna. Vi uppskattar informanternas och personalens öppenhet och engagemang.
Abstract
Vi vill med denna uppsats se hur det påverkar elever att inte passa in i skolans mall, att få gå på en resursskola och vilken funktion denna skola får för eleverna. Med hjälp av kvalitativa intervjuer med elever som gått på en resursskola har vi besvarat detta. Genom dessa intervjuer fick vi ta del av våra nio informanters livsberättelser. I dessa har vi funnit genomgående teman som vi sedan analyserat utifrån utvalda sociologiska teorier, vilka är Tönnies Gemeinschaft och Gesellschaft, Beckers stämplingsteori, Meads interaktionsteori, Berger och Luckmanns teori om primär och sekundär socialisering. Det är viktigt att understryka att varje informant har sin egen livsberättelse och därmed sin egna unika upplevelse av sin skolgång och resursskolans betydelse. De röda trådarna vi funnit är att informanterna har en känsla av utanförskap konstruerat av skolan. De har även en stor vilja att vara självständiga, samtidigt som de har en stark längtan efter uppmärksamhet och närhet. Vi fann att resursskolan svarade deras längtan efter uppmärksamhet och närhet. Där fick de stabila relationer till vuxna förebilder och en möjlighet att förändra sin självbild.
Nyckelord: Resursskola, utanförskap, önskan om närhet.
