Effektivisering av orena lösningsmedelsströmmar på AstraZeneca

(1)

ALMA GORALSKI

almago@kth.se

v

KAJSA PERSSON

kajsaper@kth.se

Handledare AstraZeneca:

Philip Olsson

Handledare KTH:

Lars J Pettersson lpet@kth.se

16.01.2017-31.05.2017

KTH Kungliga Tekniska högskolan | AstraZeneca

Effektivisering av orena lösningsmedels- strömmar på AstraZeneca

Optimization of polluted solvent streams at AstraZeneca

Examensarbete inom Teknisk kemi grundnivå KA103X | 15,0 HP

(2)

(3)

Förord

Rapporten är vårt kandidatexamensarbete inom teknisk kemi på grundnivå vid KTH Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm. Projektet har genomförts på avdelningen för API processteknik på AstraZeneca av Alma Goralski och Kajsa Persson, under vårterminen 2017.

Ett stort tack till samtliga inblandade som möjliggjort genomförandet av vårt kandidatexamensarbete.

Ett särskilt tack till alla hjälpsamma medarbetare på AstraZeneca.

Extra stort tack till vår handledare Philip Olsson på AstraZeneca som stöttat och hjälp oss genom arbetet. Vi vill även tacka avdelningschef Maria Szönyi som gav oss möjlighet att utföra arbetet på AstraZeneca. Ett stort tack vill vi också rikta till vår handledare Lars J Pettersson från KTH Kungliga Tekniska högskolan för vägledning genom projektet.

(4)

Abstract

This project was undertaken at one of AstraZeneca´s substance factories in Södertälje, Ersättningsfabriken, EFA. The project aimed to facilitate discharge of different solvent streams from the factory.

The manufacture of drugs necessitates the use of large quantities of solvent. This creates a huge volume of waste to be disposed of. As waste streams leave one of the units in the factory, they are categorized based on their contents and provided with different article numbers. After the waste streams leave the units they are sorted and later destroyed according to their article number.

The aim of this project was to map out all those waste streams from EFA that travel via the tank cellar to the storage unit, before destruction/purification. Factors such as amount, time of depletion and the way the waste streams travel to AstraZeneca central unit for waste disposal, were evaluated. At the central unit for waste disposal the solvents are stored in destruction tanks before external or internal destruction/purification. The goal of the project was further to develop a plan to reduce the number of bottlenecks that occur whilst emptying units during production and to increase the efficiency of the emptying process.

A number of different methods were employed in order to achieve the project´s goals. Practical work and a one week internship in production were combined with interviews, data collection from archives, documents and the use of different programs.

A survey of all the waste streams leaving units in the factory was produced. Furthermore, statistics regarding the load in the tanks in the tank cellar and usage of different articles were compiled. A comparison of the methods of sorting waste and the articles was made between AstraZeneca and the external company that collects the waste. This comparison led to a recommendation to eliminate one of the articles, as elimination would enable more efficient usage of the tank cellar.

(5)

Sammanfattning

Projektet genomfördes på en av AstraZenecas substansfabriker i Södertälje som heter Ersättningsfabriken, EFA, med syftet att underlätta hanteringen av avfallsströmmar från fabriken.

Vid läkemedelstillverkning används stora mängder lösningsmedel vilket leder till att stora mängder avfallsströmmar som måste tas om hand. De olika avfallsströmmarna erhåller ett artikelnummer baserat på dess innehåll då de lämnar en enhet i fabriken och sorteras samt destrueras beroende på detta artikelnummer.

Projektets inledande mål var att kartlägga alla avfallsströmmar i fabriken som leds via tankkällaren till lagring innan destruktion/rening. Faktorer som undersöktes var mängd, tömningstid och tömningsväg till AstraZenecas centrala enhet för avfallshantering. Vid den centrala enheten lagras lösningsmedlen i destruktionstankar innan extern eller intern destruktion/rening. Målet med projektet var även att reducera antalet krockar som uppstår vid tömning i produktionen då flera enheter önskar tömmas samtidigt samt att utforma en plan för att effektivisera tömningarna för smidigare produktion.

För att uppfylla projektets olika mål krävdes ett brett arbetssätt för att inhämta information och data.

Praktiskt arbete och praktik i produktionen i EFA har kombinerats med intervjuer och datainsamling från arkiv, dokument samt genom användning av olika datorprogram.

En kartläggning av alla utströmmar gjordes och statistik över belastning av tankar i tankkällaren samt användning av olika artikelnummer togs fram. Vidare jämfördes AstraZenecas kategorisering av lösningsmedel med kostnadsunderlag från det företag som hämtar lösningsmedel för extern destruktion. Denna jämförelse ledde till en rekommendation att eliminera ett av AstraZenecas artikelnummer. Genomförs elimineringen blir det möjligt att sköta hanteringen av lösningsmedel i tankkällaren på ett enklare sätt. Möjliga förslag presenteras i diskussionen.

(6)

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

1 AstraZeneca ... 1

1.1 Läkemedelsprocessen ... 1

1.2 Ersättningsfabriken, EFA ... 2

1.3 Utströmmar ... 3

1.4 Krav på utströmmar ... 3

1.5 Tankkällaren ... 4

1.6 Bypass ... 5

1.7 Projektmål ... 5

1.8 Metod... 6

2 Inledande studier ... 6

2.1 Kartläggning av utströmmar ... 7

2.2 Kartläggning av användning av artikelnumren ... 7

2.3 Avtal för extern destruktion ... 7

2.4 Intervjuer ... 7

2.5 Resultat ... 8

3 Kartläggning av utströmmar ... 8

3.1 3.1.1 API 1 ... 8

3.1.2 API 2 ... 9

Användning av de olika artiklarna... 9

3.2 3.2.1 API 1 ... 9

3.2.2 API 2 ... 11

Extern destruktion ... 12

3.3 Diskussion ... 15

4 Artikel Destruktion toxisk ... 15

4.1 Utströmmar användningsfrekvens ... 16

4.2 Tankkällaren ... 16

4.3 4.3.1 Låsning av tankar till artikelnummer ... 16

4.3.2 Ingen låsning av tankarna till artikelnummer ... 17

Namngivning ... 17

4.4 Slutsats ... 18

5 Litteraturförteckning ... 19

Bilagor ... 20

Bilaga 1 ... 20

Bilaga 2 ... 27

(7)

Inledning 1

Projektet genomfördes på AstraZenecas API (Active Pharmaceutical Ingredients/aktiv substans) - anläggning i Snäckviken, Södertälje, se figur 1. Syftet med projektet var att kartlägga avfallsströmmar från en av fabrikerna. Förutom kartläggning syftade projektet till att optimera tömningar av avfallströmmar från fabriken.

AstraZeneca 1.1

AstraZeneca är ett forskningsbaserat bioläkemedelsföretag som har anläggningar världen över.

Företaget bildades år 1999 då det svenska företaget Astra slogs samman med det brittiska företaget Zeneca. Svenska Astra grundades redan år 1913 och fick år 1948 ett genombrott med lokalbedövningsmedlet Xylocain, som fortfarande produceras. [1].

Företaget fokuserar på sjukdomsområdena hjärt- och kärlsjukdomar, metabola sjukdomar, cancer och sjukdomar relaterade till andningsvägar, inflammation och autoimmunitet. Det mest sålda läkemedlet som producenten tillverkar är Losec vilket används vid behandling av magsår [2]. Sveriges produktion står för ungefär 40 % av AstraZenecas globala försäljning [3].

Läkemedelsprocessen 1.2

Till skillnad från många andra industriella processer, krävs i läkemedelsindustrin hög renhet och kvalitetssäkring vid tillverkning. Att det är av speciell vikt vid just läkemedelstillverkning beror på att det är omöjligt för patienten att själv kontrollera innehållet i läkemedlet. Det är därför viktigt att läkemedelsföretaget ställer höga krav när det gäller konstruktions- och tillverkningskvalitet.

Konstruktionskvalitén är forskningens ansvar och är den syntesväg som utvecklats för att tillverka substansen. Tillverkningskvalitén är produktionens ansvar och det gäller då att läkemedlet syntetiseras enligt forskarnas metod [4].

För att ett företag ska tillåtas sälja ett läkemedel i Sverige krävs tillstånd från Läkemedelsverket. Ett tillstånd erhålls efter godkänd inspektion av Läkemedelsverket, en myndighet under Socialdepartementet, och har som uppgift att främja den svenska djur- och folkhälsan. Myndigheten gör efter utfärdat tillstånd även regelbundna kontroller för att säkerhetsställa att kvalitén upprätthålls [5]. Tillverkning av läkemedel lyder även under flertalet kvalitetssystem som gemensamt kallas GMX, vilka är myndighetskrav. Här ingår bland annat GMP (Good Manufacturing Practice/God tillverkningssed) som har utvecklats för att säkerställa att de läkemedel som når patienten är säkra och effektiva [6]. GMP innebär ett systematiskt arbete för att förhindra kontaminering och sammanblandningar av substanser. Dokumentationen är även en viktig del av processen då fullständig spårbarhet är viktigt vid eventuella avvikelser. Det krävs även speciell utbildning för att arbeta i GMP- klassade lokaler.

Figur 1. AstraZenecas anläggning i Snäckviken.

Ersättningsfabriken, EFA, markerad i blått. Foto: AstraZeneca

(8)

Faktorer som är viktiga att ta hänsyn till vid läkemedelsprocessen är att substansen är lämplig för avsett bruk, att rätt produkt hamnar i rätt förpackning, rätt mängd aktiv substans hamnar i läkemedlet, läkemedlet är fritt från kontaminering och ger samma effekt under hela hållbarhetstiden samt att produkten är placerad i en lämplig förpackning [7].

Typen av läkemedel avgör även för vilka krav som gäller för framställningen av läkemedlet. Där tabletter, kapslar och orala lösningar har lägst krav då det i magen och tarmarna finns en rik bakterieflora som hjälper till att bryta ner främmande ämnen. Högst krav ställs på läkemedel som injiceras direkt i blodet hos patienten eftersom kontaminering kan orsaka allvarliga sjukdomar hos patienten. Inhalationsläkemedel som tillförs kroppen via andningsvägarna har krav som ligger på en nivå mellan injicerade läkemedel och läkemedel i tablettform [7].

För möjliggöra att substanserna framställs korrekt och följer den framtagna syntetiseringsmetoden finns batchprotokoll och SOP:ar (Standard Operating Procedure) till hands vid produktionen. I batchprotokollen kan information fås om vad som ska göras i detalj i processen, steg för steg. I batchprotokollen finns även hänvisningar till olika SOP:ar, vilka framtagits för delstegen i processen i enlighet med myndigheternas krav. SOP:arna säkerställer att ett arbetsmoment utförs på samma sätt varje gång oavsett vem som utför momentet. För att planera och optimera produktionstakten utformas taktscheman, vilka ger information om vid vilken tidpunkt olika moment ungefär beräknas utföras [8].

Som nämnts tidigare är fullständig spårbarhet väldigt viktigt vid produktion av läkemedel. På AstraZeneca görs mycket för att möjliggöra spårbarhet. Bland annat sparas alla batchprotokoll och all tillgänglig information från varje enhet loggas och sparas i ett program som heter PIS. I PIS kan information gällande exempelvis tryck, temperatur och vikt hämtas för önskad tidpunkt [8].

Ersättningsfabriken, EFA 1.3

Projektet genomfördes på substansfabriken EFA, Ersättningsfabriken. Fabriken är en multipurpose- fabrik, vilket innebär att den kan tillverka många olika substanser och att det är möjligt att snabbt och smidigt skifta mellan processerna. Av denna anledning har många olika substanser tillverkats på EFA genom åren. Fabriken EFA består av sju våningar där större delen av utrustningen är sammankopplad med ett rörsystem. Systemet möjliggör för transport av olika substanser och lösningar från en enhet till en annan utan att operatörerna behöver vara i direkt kontakt med substanser. Styrningen av systemet sker till stor del genom datorprogrammet Sattline, ett Input/Output-system. Med hjälp av detta system kan operatörer styra samt övervaka produktionen [9].

EFA är uppbyggd av tre identiska tillverkningsceller med fyra 4,5 m³ stora reaktorer, tiotalet tankar (50-3000 dm³) och en centrifug. För bild av reaktorer i en cell se figur 3. Utöver denna utrustning finns även bland annat torkar, satsnings- och tömningsrum. I varje tillverkningscell syntetiseras en substans. Idag tillverkas två substanser i fabriken, API 1och API 2 [8]. En schematisk bild över EFA återfinns i figur 2.

Cell A Cell C

Utgående lösningsmedel

Cell B

Tankkällaren

Figur 2. Schematisk bild över Ersättningsfabriken, EFA.

(9)

Figur 3. Reaktorer i en tillverkningscell.

Foto: AstraZeneca

Utströmmar 1.4

Vid API-tillverkning förbrukas stora mängder lösningsmedel. Utströmmarna varierar i mängd från under 10 till ca 4 000 kg. De förbrukade och kontaminerade lösningsmedlen töms vid olika tillfällen vid tillverkningen, från den aktuella enheten för den enhetsoperation som utförts. Enheten kan exempelvis vara en tank, reaktor, centrifug eller tork [8]. Lösningsmedlet transporteras vidare till centrala destruktionstankar vid Mediasupport för gemensam lagring innan extern eller intern destruktion/rening. Då en utström töms kan denna gå via en tank, PT0X, i tankkällaren för mellanlagring eller gå direkt till Mediasupport, bypass. Vilken väg innehållet i utströmmen transporteras beror på utströmmens artikelnummer och innehållet i tankarna i tankkällaren [9].

Utströmmens artikelnummer bestäms av innehållet i strömmen. För detaljerad beskrivning av de olika artikelnumren se avsnitt 1.5 krav på utströmmar. Händelseförloppet illusteras förenklat i figur 4.

Enhet (EFA)

PT01 PT02 PT03 PT04 PT05 PT06

Mediasupport

Bypass

Tankkällaren

Figur 4. Schematisk bild över transporten av lösningsmedlen från EFA till Mediasupport.

Krav på utströmmar 1.5

Som beskrivits i avsnitt 1.4 Utströmmar ges de olika utströmmarna olika artikelnummer beroende på dess innehåll. Dessa artikelnummer bestämmer vilken väg utströmmen tar till Mediasupport.

Artiklarna som används på EFA idag benämns Disponibelt orent brännbart, Destruktion SAKAB, Processavlopp, Destruktion toxiskt, Destruktion vatten, IBC-behållare och Stripper-kolonn. Andra namn på samma artikelnummer förekommer i olika batchprotokoll, SOP:ar och hos Mediasupport. I denna rapport kommer ovannämnda namn att användas. IBC-behållare används för utströmmar som har för lågt pH och töms manuellt av operatörer. Därför kommer fokus inte vara på detta artikelnummer i rapporten. Artiklarna har olika kriterier från AstraZeneca som utströmmarna måste uppfylla [10]. Kraven på lösningsmedelsströmmarna sammanställs i tabell 1.

(10)

Artikel Vattenhalt [vikt-%] Halogenerade kolväten Substansrester pH Destruktion toxiskt 15-30 < 1 % Ej nedbrytbara i AZ´s reningsverk 5-9 Disponibelt orent brännbart ≤ 15 < 1 % Ej nedbrytbara i AZ´s reningsverk 5-9 Destruktion SAKAB 15-80 Mycket halogener Ej nedbrytbara i AZ´s reningsverk 5-9

Destruktion vatten ≥ 80 - Ej nedbrytbara i AZ´s reningsverk 5-9

Stripper-kolonn ≥ 70 Klor < 30 vikt-% Nedbrytbara i AZ´s reningsverk 5-9

Processavlopp 100 - Nedbrytbara i AZ´s reningsverk 4-10

De lösningsmedel som AstraZeneca inte kan återvinna hämtas upp externt av företaget Ekokem.

De faktorer som Ekokem tar hänsyn till vid prissättning är: [11]

- Värmevärde

- (Vattenhalt), påverkar värmevärdet - Halogener, > 2 %

- pH < 4

I figur 5 presenteras prissättning för extern destruktion baserat på värmevärde. Ytterligare kostnader för destruktion tillkommer vid avvikande pH och halt halogener. Kostnaden är satt proportionellt mot den verkliga kostnaden. Den maximala kostnaden är satt till 100 a.u. och den minimala kostnaden är satt till 0 a.u..

Figur 5. Avtal med Ekokem, kostnad mot värmevärde. Kostnad anges i godtycklig enhet, a.u..

Tankkällaren 1.6

Som beskrivits i avsnitt 1.4 Utströmmar kan en tömning till Mediasupport ske via tankarna i tankkällaren eller direkt, bypass. Tankarna i tankkällaren används till vissa typer av artikelnummer. En del tankar används mer frekvent än andra. Varje tank i tankkällaren har en kapacitet på 6 000 dm³ och varje tank står på vågceller vilket möjliggör viktstyrning. Detta nyttjas genom att tömningar initieras/avslutas automatiskt vid inställda vikter, unika för varje tank. Tömningen från tankkällaren inleds då den inställda vikten överskridits, men efter att en tömning från en enhet i fabriken avslutats.

Vikten i tanken varierar således även på grund av utströmmarna storlek. I tabell 2 presenteras vilka tankar, PT0X, som håller respektive lösningsmedel samt hur vikterna i dagsläget är inställda för tömning av tankarna i tankkällaren [9].

0 20 40 60 80 100

0 5 10 15 20 25 30

Kostnad [a.u.]

Värmevärde [MJ/kg]

Avtal Ekokem - kostnad mot värmevärde

Tabell 1. AstraZenecas krav på de olika artiklarna.

(11)

Tank PT01 PT02 PT03 PT04

Artikel Processavlopp Processavlopp Stripper-kolonn Stripper-kolonn

Diskavlopp från Diskavlopp från golvbrunnar och dylikt golvbrunnar och dylikt

Tömning start [kg] 2500 2500 500 500

Tömning slut [kg] 1000 1000 20 40

Tank PT05 PT06 Bypass

Artikel Disponibelt orent brännbart Disponibelt orent brännbart Destruktion vatten Destruktion SAKAB Destruktion SAKAB Disponibelt orent brännbart Destruktion toxiskt Destruktion toxiskt Destruktion SAKAB

Destruktion toxiskt

Tömning start [kg] 150 150 -

Tömning slut [kg] 100 130 -

Ytterligare tankar finns i tankkällaren, PT07, PT08, PT09 och PT10, men dessa är i dagens produktion ej i bruk. PT07 och PT08 har aldrig använts så inga rörledningar finns kopplade till dessa. PT09 och PT10 har tidigare använts och rörledningar finns kopplade till dessa tankar.

Bypass 1.7

Artiklarna Disponibelt orent brännbart, Destruktion SAKAB, Destruktion toxiskt och Destruktion vatten har möjlighet att tömmas direkt till Mediasupport, bypass. Detta innebär att avfallsströmmen inte går via en tank, PT0X, i tankkällaren.

Artikeln Destruktion vatten är låst till att alltid tömmas bypass på grund av att den innehåller mycket salter. Skulle Destruktion vatten tömmas via tankarna i tankkällaren finns risk att salterna ansamlas i tankarna. En ansamling av salter i tankarna innebär att viktsensorerna i tankarna inte bara registrerar lösningsmedlens vikt utan även vikten av saltet. Detta kan leda till att en tömning initieras trots att tanken inte innehåller rätt mängd lösningsmedel. Töms en tank utan vätska innebär att luft pumpas till Mediasupport. Att enbart pumpa luft är något som belastar pumparna och kan leda till att pumparna går sönder. Pumpning av luft är alltså något som i största möjliga mån bör undvikas. [9]

Att använda bypass istället för att gå via tankkällaren innebär även det en risk för att luft pumpas efter tömningen från enheten avslutats. Anledningen till detta är att operatörerna manuellt sköter när tömningen av enheten avslutas. Enheten kan därför fortsätta tömmas trots att inte något lösningsmedel finns kvar i enheten. [12]

Projektmål 1.8

Eftersom utströmmarna från EFA är många inträffar ett antal krockar vid tömning av enheter om flera enheter önskas tömmas samtidigt. Att dessa krockar uppstår beror på att en tank i tankkällaren endast kan ta emot lösningsmedel från en enhet åt gången. Vill fler enheter tömma samtidigt måste en enhet vänta på fri väg. Krockarna kan ske inom en tillverkningscell från olika enheter eller mellan olika tillverkningsceller. Ibland leder även väntan på tömning till stopp i produktionen. En stillastående produktion på grund av krockar vid tömningarna resulterar även i att mindre aktiv substans tillverkas och det är således av största vikt att reducera krockarna.

Hur omfattande problemet med krockar vid tömning är i dagens produktion finns inte noggrant dokumenterat och kartlagt. En kartläggning av alla utströmmar är därför nödvändig för att möjliggöra och planera för en effektivare tömning och förhindra krockar. Detta för att få en helhetsbild av dagens produktion. Kartläggning av utströmmarna med avseende på nedanstående faktorer kommer att vara projektets första mål.

- Mängd

- Tid för en tömning från enhet

- Tömningsväg till Mediasupport (via PT0X alternativt bypass) - Lösningsmedelsinnehåll

- Artikelnummer

Tabell 2. Sammanställning över vilka tankar sm nyttjas av respektive artikelnummer.

(12)

Vidare ska även en kartläggning av användningsfrekvens och mängd av respektive artikelnummer göras. Dessutom ska en kartläggning av användningen av tankarna i tankkällaren göras.

Då kartläggningen gjorts inleds nästa del av projektet som syftar till att undersöka möjligheterna för att reducera antalet krockar vid produktionen. Utöver detta ska en undersökning genomföras för att ta fram en plan för att effektivisera tömningarna.

Syftet med projektet kan sammanfattas:

- Kartlägga utströmmar till tankkällaren, med avseende på olika faktorer - Reducera antalet krockar vid tömning i produktion av API 1 och API 2 - Effektivisera tömningar för smidigare produktion

Metod 2

För att uppfylla projektets olika mål krävdes ett brett arbetssätt för att inhämta information och data.

Praktiskt arbete och praktik i produktionen i EFA har kombinerats med intervjuer och datainsamling från arkiv, dokument samt genom användning av olika datorprogram.

Inledande studier 2.1

Eftersom projektet genomfördes på ett läkemedelsföretag genomgick vi inledningsvis att flertal specialutbildningar för att ha tillstånd att vistas fritt i de berörda lokalerna.

Vidare studerades den befintliga utrustningen och de olika typerna av utströmmar. Den befintliga utrustningen kartlades och undersöktes genom studier av P&I-scheman (Piping and instrumentation diagram), detaljerade ritningar över utrustning och rörsystem, se figur 6. De olika typerna av utströmmar undersöktes och kartlades genom studier av batchprotokoll och SOP:ar.

Figur 6. P&I-schemaöver en del av tankkällaren. Figur: AstraZeneca.

Dessutom intervjuades flertalet operatörer, processingenjörer och andra som har kännedom om produktionen och de krockar som uppstår för att erhålla en bild av hur omfattande problemet är.

Efter studier av P&I-scheman jämfördes dessa scheman med den verkliga utrustningen i fabriken. I inledningskedet av projektet genomfördes även en veckas praktik i EFA för att erhålla ytterligare förståelse för produktionen och arbetet i EFA.

(13)

Kartläggning av utströmmar 2.2

En kartläggning av den nuvarande produktionen i EFA genomfördes genom att samla data från batchprotokoll av de substanser som idag tillverkas i fabriken. Information gällande ingående lösningsmedel, mängd, artikel, enheten utströmmen töms från och destination i tankkällaren sammanställdes från dessa protokoll. Kartläggningen genomfördes för alla utströmmar vid tillverkning och sanering av de substanser som tillverkas på EFA.

Eftersom antalet unika utströmmar från EFA är över 150 st krävdes en begränsning för vidare studier.

Ett urval genomfördes således och en begränsning gjordes på utströmmar > 900 kg för API 1 och >

800 kg för API 2. För de 15 största utströmmarna som analyserades vidare undersöktes fyra slumpmässigt utvalda batcher, tillverkade de senaste två åren. För att kunna hitta utströmmarna i PIS används taktscheman för respektive batch för att erhålla en exakt tidpunkt för varje tömning.

Det som vidare undersöktes i PIS för varje utvald utström och batch var:

- Tiden det tar för varje utström att tömmas från enheten i EFA - Om möjligt bestämma den precisa mängden i utströmmen - Huruvida en tömningstank i tankkällaren används vid tömningen

- Om tanken i tankkällaren tömdes direkt eller inte, då en tank i tankkällaren använts

Tömningstiden för en enhet räknades från tryckhöjning till dess att trycket återgått i enheten som tömningen gjordes från. Mängder togs fram genom avläsning i PIS, om tömningsenheten har viktsensorer eller om tömningen gjordes via tankkällaren där viktsensorer alltid finns. Hur tömningen genomfördes undersöktes i PIS genom studier av viktsensorer i tankkällaren samt öppning och stängning av ventiler längs tömningsvägen.

Kartläggning av användning av artikelnumren 2.3

Statistik över användningsfrekvensen av de olika artiklarna vid produktion av varje API som tillverkas i EFA togs fram. De faktorer som undersöktes och sammanställdes, för vardera artikel och API, var utströmmarnas mängd och antalet utströmmar. Statistiken togs fram från kartläggningen av utströmmarna som genomförts genom studier av batchprotokoll. En detaljerad beskrivning presenteras i avsnitt 2.2 Kartläggning av utströmmar.

Avtal för extern destruktion 2.4

När kartläggning av kategorisering och användning av artiklarna på AstraZeneca gjorts genomfördes studier av AstraZenecas avtal med Ekokem. Vidare sammanställdes även statistik från data hämtad från Ekokem gällande innehåll och prissättning av de strömmar de hämtat för destruktionen från november 2016-mars 2017.

Intervjuer 2.5

Intervjuer har genom projektets gång genomförts med ingenjörer, operatörer och ansvariga på AstraZeneca för att erhålla information om hur stort problemet är i dagsläget, vilka begränsningar och möjligheter som finns samt hur olika delar av tillverkningsprocessen fungerar.

(14)

Batch A Batch B Batch C Batch D

Innehåll Mängd Tid Töms till enhet Tid Töms till enhet Tid Töms till enhet Tid Töms till enhet Destination

[kg] [min] [min] [min] [min]

Utström 8 Vatten 900 7 PT01** 7 PT01** 7,5 PT01** 7 PT01* Processavlopp

Utström 10 Vatten 2600 20 Bypass PT05 20 Bypass PT05 20 Bypass PT05 20 Bypass PT05 Destruktion vatten

Utström 15 Vatten 900 12 PT01* 10 PT01* 10 PT01* 11 PT01* Processavlopp

* Töms direkt

** Töms ej direkt

Resultat 3

I denna del av rapporten kommer resultat som tagits fram under arbetet presenteras i form av tabeller, figur samt i löpande text. Ytterligare resultat presenteras i bilagor.

Kartläggning av utströmmar 3.1

Projektet inleddes med att sammanställa alla utströmmar vid tillverkning av API 1 och API 2 i Ersättningsfabriken EFA. Resultatet presenteras i bilaga 1. Vidare genomfördes ett urval av de strömmar som är störst och således ger de längsta tömningstiderna för vidare studier. Urvalet gjordes på utströmmar > 900 kg för API 1 och utströmmar > 800 kg för API 2 och dessa strömmar har markerats i blått i bilaga 1.

Vidare togs statistik fram, i PIS, över tömningstider, mängd och tömningsväg för fyra olika batcher.

Resultatet presenteras uppdelat i olika processteg. Vidare gjordes även en sammanställning av tiden en tömning minimalt och maximalt tar samt ett medelvärde beräknades för varje utvald utström för respektive API.

3.1.1 API 1

En sammanställning av tömningstid och tömningsväg för mängder > 900 kg i steg 1 och steg 2 vid tillverkning av API 1 återfinns i tabell 3 respektive tabell 4.

Den minimala, maximala och genomsnittliga tömningshastigheten för utströmmar > 900 kg i steg 1 och steg 2 i tillverkningen av API 1 presenteras i tabell 5.

Batch E Batch F Batch G Batch H

Utström 2 Toluen 1670 21 PT05* 25 PT05** 24 PT05 * 20 PT05* Destruktion toxiskt

Utström 7 Vatten, metanol 2300 21 By pass PT05 15 PT05* 15 PT06* 14 PT05** Destruktion SAKAB

Utström 8 Vatten 900 30 By pass PT05 23 By pass PT05 23,5 By pass PT05 25 By pass PT05 Destruktion vatten

Utström 9 Vatten 1000 16 PT01* 15 PT01* 18 PT01** 20,5 PT01** Processavlopp

Utström 13 Etylacetat, metanol 1700 27 By pass PT06 30 By pass PT06 20 PT06* 29 By pass PT06 Disponibelt orent brännbart Utström 14 Toluen, etylacetat 1700 24 By pass PT06 23 By pass PT06 22 By pass PT06 21 By pass PT06 Disponibelt orent brännbart

Utström 16 Isooktan, etylacetat 4000 Disponibelt orent brännbart

- del 1 19 By pass PT06 20 By pass PT06 20 PT05* 17 PT05*

Utström 17 Isooktan, etylacetat 1241 11 By pass PT06 12 By pass PT06 10 PT06* 8 PT06* Disponibelt orent brännbart

* Töms direkt

** Töms ej direkt

Tabell 3. Sammanställning av tömningstid, mängd och tömningsväg för steg 1 vid tillverkning av API 1.

(15)

Min Max Medel Steg 1 [min] [min] [min]

Utström 8 7 7,5 7,1

Utström 10 20 20 20,0

Utström 15 10 12 10,8

Steg 2

Utström 2 20 25 22,5

Utström 7 14 21 16,3

Utström 8 23 30 25,4

Utström 9 15 20,5 17,4

Utström 13 20 30 26,5

Utström 14 21 24 22,5

Utström 16 45 59 52,0

- del 1 17 20 19,0

- del 2 13 14 13,8

- del 3 15 25 19,3

Utström 17 8 12 10,3

3.1.2 API 2

En sammanställning av tömningstid och tömningsväg för mängder > 800 kg i steg 1 och steg 2 vid tillverkning av API 2 återfinns i tabell 6 respektive tabell 7.

Den minimala, maximala och genomsnittliga tömningshastigheten för utströmmar > 800 kg i steg 1 och steg 2 i tillverkningen av API 2 presenteras i tabell 8.

Tabell 8. Minimala, maximala och genomsnittliga tömningshastigheten för utströmmar vid tillverkning av API 2.

Användning av de olika artiklarna 3.2

Användning av de olika artiklarna, under produktionsåret 2017, togs fram för respektive aktiv substans. Antalet utströmmar och totala mängden för varje processteg och artikelnummer sammanställdes från bilaga 1.

3.2.1 API 1

I tillverkning av API 1 används fem olika artiklar, Disponibelt orent brännbart, Destruktion SAKAB, Processavlopp, Destruktion toxiskt och Destruktion vatten.

Batch I Batch J Batch K Batch L

Utström 4 Etanol 800 17 PT06* 26 PT06* 30 PT06* 22 PT05* Destruktion SAKAB

Utström 8 Vatten, etanol 3800 50 PT06* 36 PT06* 35 PT06* 34 PT05* Destruktion SAKAB

* Töms direkt

** Töms ej direkt

Batch M Batch N Batch O Batch P

Utström 4 Aceton 1100 12 PT06* 14 By pass PT06 12 PT05* 14,5 By pass PT05 Disponibel orent brännbart Utström 5 Etanol, aceton 1700 18 PT05* 18 PT06* 18 PT05* 18 By pass PT05 Disponibel orent brännbart

* Töms direkt

** Töms ej direkt

Min Max Medel

Steg 1 [min] [min] [min]

Utström 4 17 30 23,8

Utström 8 34 50 38,8

Steg 2

Utström 4 12 14,5 13,1

Utström 5 18 18 18,0

Tabell 5. Minimala, maximala och genomsnittliga tömningshastigheten för utströmmar vid tillverkning av API 1.

(16)

Mängd [kg] Antal

Steg 1 0 0

Steg 2 157 500 100

Steg 3 0 0

Sanering 1 0 0

Sanering 2 9 400 16

TOTALT 166 900 116

När en sammanställning av användningen av de olika artiklarna, för produktionsåret 2017, genomfördes erhölls att artikeln Disponibelt orent brännbart, se tabell 9, används mest och artikeln Destruktion SAKAB, se tabell 10, används minst.

Resultatet för respektive artikelnummer, uppdelat i de olika processtegen, presenteras i tabell 9-13.

Mängd [kg] Antal

Steg 1 162 500 450

Steg 2 622 550 850

Steg 3 0 0

Sanering 1 2 000 10

Sanering 2 14 200 32

TOTALT 801 250 1 342

Mängd [kg] Antal

Steg 1 201 250 550

Steg 2 192 500 450

Steg 3 0 0

Sanering 1 0 0

Sanering 2 0 0

TOTALT 393 750 1 000

Mängd [kg] Antal

Steg 1 0 0

Steg 2 153 500 250

Steg 3 0 0

Sanering 1 8 250 25

Sanering 2 8 360 8

TOTALT 170 110 283

Mängd [kg] Antal

Steg 1 175 000 150

Steg 2 70 000 100

Steg 3 0 0

Sanering 1 0 0

Sanering 2 0 0

TOTALT 245 000 250

Tabell 9. Sammanställning av mängd och antal utströmmar i respektive steg som belastar artikeln Disponibelt orent brännbart vid tillverkning av API 1.

Tabell 10. Sammanställning av mängd och antal utströmmar i respektive steg som belastar artikeln Destruktion SAKAB vid tillverkning av API 1.

Tabell 11. Sammanställning av mängd och antal utströmmar i respektive steg som belastar artikeln Processavlopp vid tillverkning av API 1.

Tabell 12. Sammanställning av mängd och antal utströmmar i respektive steg som belastar artikeln Destruktion toxiskt vid tillverkning av API 1.

Tabell 13. Sammanställning av mängd och antal utströmmar i respektive steg som belastar artikeln Destruktion vatten vid tillverkning av API 1.

(17)

Mängd [kg] Antal

Steg 1 2 520 24

Sanering 1 8 020 12

Steg 2 24 920 49

Steg 3 25 800 129

Sanering 3 9 840 33

Steg 4 0 0

Sanering 4 120 4

TOTALT 82 360 269

Vid behov körs Steg 2 utström 6: 0-200 1 Steg 2 utström 7: 500/omg. 1 Steg 2 utström 11: 160/omg. 1 Steg 2 utström 12: 500/omg. 1

3.2.2 API 2

Vid tillverkning av API 2 används sex olika artiklar, Disponibelt orent brännbart, Destruktion SAKAB, Processavlopp, Destruktion toxiskt, Destruktion vatten och IBC-behållare.

Vid sammanställning av användningen av de olika artiklarna, för ett produktionsår 2017, erhölls att artikeln Processavlopp används mest, se tabell 16, och artikel Destruktion vatten används minst, se tabell 17.

Resultatet för respektive artikelnummer, uppdelat i de olika processtegen, presenteras i tabell 14-19.

Mängd [kg] Antal

Steg 1 35 400 42

Sanering 1 0 0

Steg 2 0 0

Sanering 2 0 0

Steg 3 14 190 86

Sanering 3 0 0

Steg 4 68 8

Sanering 4 0 0

TOTALT 49 658 136

Mängd [kg] Antal

Steg 1 300 6

Sanering 1 3 400 6

Steg 2 0 0

Sanering 2 2 000 6

Steg 3 64 681 215

Steg 4 1 400 4

Sanering 4 1 900 6

TOTALT 84 391 264

Vid behov körs Steg 2 utström 9: 500/omg. 1 Steg 2 utström 10: 50/omg. 1 Steg 2 utström 13: 500/omg. 1

Tabell 14. Sammanställning av mängd och antal utströmmar som belastar artikeln Disponibelt orent brännbart vid tillverkning av API 2.

Tabell 15. Sammanställning av mängd och antal utströmmar som belastar artikeln Destruktion SAKAB vid tillverkning av API 2.

Tabell 16. Sammanställning av mängd och antal utströmmar i respektive steg som belastar artikeln Processavlopp vid tillverkning av API 2.

(18)

Extern destruktion 3.3

Data samlades in från Ekokem gällande värmevärde, vattenhalt, kvantitet, halt av halogener och kostnad för de strömmar som hämtats för destruktion november 2016 – mars 2017. Antalet destruktionstankar för respektive artikelnummer varierar månad för månad. Kostnaden beror för Destruktion toxiskt och Disponibelt orent brännbart endast av värmevärdet under tidsperioden.

Kostnaden för Destruktion SAKAB beror både på värmevärde och halt halogener under tidsperioden.

Halten halogener överskred 2 % för 7 av 13 destruktionstankar. Resultatet har sammanställts i tabellform och presenteras i bilaga 2. För de destruktiontankar som överskrider eller underskrider AstraZenecas krav på vattenhalt har vattenhalten markerats med röd respektive grön färg. Vidare togs tabeller fram för att se hur spridningen av vattenhalt och värmevärde varierar för de olika artiklarna.

Resultat av analys, genomförd av Ekokem, av Destruktion SAKAB, Destruktion toxiskt och Disponibelt orent brännbart hämtat från AstraZenecas gemensamma lagring vid Mediasupport och destruerat av Ekokem november 2016 – mars 2017 presenteras i figur 7-9.

Mängd [kg] Antal

Steg 1 0 0

Sanering 1 900 4

Steg 2 0 0

Sanering 2 0 0

Steg 3 0 0

Sanering 3 0 0

Steg 4 0 0

Sanering 4 0 0

TOTALT 900 4

Mängd [kg] Antal

Steg 1 0 0

Sanering 1 0 0

Steg 2 0 0

Sanering 2 0 0

Steg 3 0 0

Sanering 3 0 0

Steg 4 400 4

Sanering 4 40 1

TOTALT 440 5

Mängd [kg] Antal

Steg 1 0 0

Sanering 1 0 0

Steg 2 0 0

Sanering 2 0 0

Steg 3 77 400 129

Sanering 3 0 0

Steg 4 0 0

Sanering 4 0 0

TOTALT 77 400 129

Tabell 17. Sammanställning av mängd och antal utströmmar i respektive steg som belastar artikeln Destruktion toxiskt vid tillverkning av API 2.

Tabell 18. Sammanställning av mängd och antal utströmmar i respektive steg som belastar artikeln Destruktion vatten vid tillverkning av API 2.

Tabell 19. Sammanställning av mängd och antal utströmmar i respektive steg som belastar artikeln IBC-behållare vid tillverkning av API 2.

(19)

Figur 7. Värmevärde och vattenhalt för Destruktion SAKAB för extern destruktion av Ekokem november 2016 – mars 2017.

Figur 8. Värmevärde och vattenhalt för Destruktion toxiskt hämtade för extern destruktion av Ekokem november 2016 – mars 2017.

Figur 9. Värmevärde och vattenhalt för Disponibelt orent brännbart hämtade för extern destruktion av Ekokem november 2016 – mars 2017.

0 20 40 60 80

0 5 10 15 20 25

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13

Vattenhalt [%]

Destruktionstank

Extern destruktion - Destruktion SAKAB

Värmevärde Vattenhalt

0 10 20 30 40 50 60

0 5 10 15 20 25 30

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

Vattenhalt [%]

Destruktionstank

Extern destruktion - Destruktion toxiskt

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45

0 5 10 15 20 25 30

1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29

Vattenhalt [%]

Destruktionstank

Extern destruktion - Disponibelt orent brännbart

(20)

Vidare togs även en figur fram över kostnad och värmevärde för samtliga destruktionstankar destruerade av Ekokem november 2016 – mars 2017. Resultatet presenteras i figur 10.

Figur 10. Värmevärde och kostnad i godtycklig enhet för samtliga destruktionstankar hämtade för extern destruktion av Ekokem november 2016 – mars 2017.

En sammanställning gjordes även över medelvärdet samt maximala och minimala värde för värmevärde, vattenhalt och kostnad för respektive artikel destruerad av Ekokem november 2016 – mars 2017. Resultatet presenteras i tabell 20.

Tabell 20. Sammanställning av medelvärde samt maximala och minimala värde för värmevärde, vattenhalt och kostnad för respektive artikel hämtade för extern destruktion av Ekokem november 2016 – mars 2017.

0 20 40 60 80 100 120 140 160

0 5 10 15 20 25 30

Kostnad [a.u.]

Destruktionstank

Extern destruktion - kostnad mot värmevärde

Värmevärde Kostnad

Värmevärde Vattenhalt Kostnad

[MJ/kg] [%] [a.u.]

Max Min Medel Max Min Medel Max Min Medel

Destruktion toxiskt 23,9 8,6 13,0 53,7 5,6 39,7 100 15 69

Disponibelt orent brännbart 26,5 11,0 23,4 41,4 2,2 10,7 74 0 13

Destruktion SAKAB 21,3 6,2 12,6 64,3 20,1 40,4 149 15 85

(21)

Diskussion 4

I detta avsnitt utvärderas och diskuteras de mest betydande resultaten. Diskussionen presenteras i form av figurer, tabeller samt löpande text.

Tömningstider 4.1

Studeras tabell 5 och 8 återfinns att tömningstiderna för utströmmarna varierar mycket mellan 7 och 59 minuter beroende på utströmmens storlek och tömningsväg. Medeltiden för tömningarna är ca 20 minuter och det är alltså av stor vikt att organisera tömningarna.

Vid kartläggning av de 15 större utströmmarna återfanns att tömningstiden inte enbart beror av mängden i tanken då tömningarna tar olika tid vid olika batcher. Generellt ses i tabell 3,4,6 och 7 att tömningarna som går bypass tar lika lång eller längre tid än tömningar till PT05 och PT06. Inget samband finns heller mellan vilken av PT05 eller PT06 som används och inte heller för vilken utström som går bypass med undantag för Destruktion vatten som alltid går bypass. Inget samband för huruvida tanken töms till Mediasupport direkt eller inte återfinns heller.

Då endast 4 slumpmässigt utvalda batcher undersökts och spridningen i resultatet är ganska stor bör fler batcher undersökas för att kunna göra mer korrekta slutsatser vilket inte fanns utrymme för i detta arbete.

Extern destruktion 4.2

Vid jämförelse av AstraZenecas artiklar för sortering av lösningsmedel med avtal med Ekokem erhölls att dessa skiljer sig åt. AstraZeneca sorterar sina lösningsmedel i fler kategorier än Ekokem tar hänsyn till vid prissättning. Ekokem tar endast hänsyn till värmevärde och avvikande halt halogener samt pH vid bestämning av destruktionspriset.

Studeras figur 7-9 ses att vattenhalten är direkt korrelerad till värmevärdet och således även kostnaden för destruktion. Vidare ses genom studier av figur 5 att kostnaden inte är direkt proportionell mot värmevärdet. Den procentuella kostnaden ökar istället mer än det procentuella värmevärdet minskar.

Därför är det av stort intresse att sortera avfallsströmmarna så korrekt som möjligt.

Artikel Destruktion toxisk 4.3

Studeras tabell 1, tabell över AstraZenecas sortering av avfallsströmmar, ses att Destruktion toxisk enbart skiljer sig från Disponibelt orent brännbart genom att ha en högre vattenhaltstolerans, 15-30 % mot ≤ 15 %. Studeras samma tabell erhålls även att Destruktion toxiskt skiljer sig från Destruktion SAKAB genom att ha en lägre vattenhaltstolerans, 15-30 % mot 15-80 %, och dessutom tolereras mycket halogener i Destruktion SAKAB mot < 1 % i Destruktion toxisk. Ekokem tar extra betalt för halogenhalter > 2 %.

Vid studier av Ekokems analyser av halogenhalter i olika artiklar återfanns att halogenhalten inte alls mäts för artikel Disponibelt orent brännbart. Vidare återfanns att den endast överskrids av artikel Destruktion SAKAB och aldrig av Destruktion toxiskt. Halogenhalten i ca 54 % av de hämtade destruktionstankarna innehållandes Destruktion SAKAB överskred 2 % vilket innebär ökade kostnader.

För artikeln Destruktion toxiskt debiteras AstraZeneca aldrig, under november 2016-mars 2017, för annat än värmevärde eftersom halten halogener är låg. Eftersom halten halogener aldrig, under tidsperioden, överskrider 2 % rekommenderar vi att eliminera artikel Destruktion toxisk.

Genom att studera tabell 20 och figur 8 där värden över bland annat vattenhalt presenteras för Destruktion toxiskt ses att vattenhalten i artikeln varierar mellan 5,60 och 53,70 % samt att medelvärdet är 39,65 %. Vattenhalten i Destruktion toxiskt är således väldigt varierad och har stor spridning, vilket även ses i figur 8.

(22)

Tank PT01 PT02 PT03 PT04

Artikel Processavlopp Processavlopp Stripper-kolonn Stripper-kolonn

Diskavlopp från Diskavlopp från golvbrunnar och dylikt golvbrunnar och dylikt

Tank PT05 PT06 Bypass

Artikel Disponibelt orent brännbart Disponibelt orent brännbart Destruktion vatten Destruktion SAKAB Destruktion SAKAB Disponibelt orent brännbart Destruktion toxiskt Destruktion toxiskt Destruktion SAKAB

Destruktion toxiskt

Vid eliminering av Destruktion toxiskt rekommenderas att artikeln sorteras beroende på vattenhalt eftersom denna är varierad. Rekommendationen är att utströmmarna sorteras som Destruktion SAKAB och Disponibelt orent brännbart.

Sorteras utströmmar med artikeln Destruktion toxiskt mer noggrant med avseende på vattenhalt, och således även värmevärde, kommer det innebära att kostnaderna minskar. Detta eftersom mer noggrant sorterade strömmar bidrar till lägre kostnader för extern destruktion då låg vattenhalt debiteras betydligt mycket mindre än hög och medelhög vattenhalt.

Elimineras ett artikelnummer kommer det få positiva effekter på många områden. Det kommer innebära att det administrativa och organisatoriska arbetet underlättas. Den positiva förändringen kommer inte endast att märkas av på EFA utan sorteringen av avfallsströmmar kommer underlättas på hela anläggningen i Snäckviken. Hos exempelvis Mediasupport kommer eliminering bland annat friställa tankar.

Utströmmar användningsfrekvens 4.4

Genom att studera tabell 9-19 ses att artikeln Disponibelt orent brännbart har den största totala mängden och antal utströmmar. IBC-behållare är det artikelnummer som används minst. Näst lägst användningsfrekvens har artikel Destruktion SAKAB medan artikel Destruktion toxiskt har den näst minsta totalmängen.

Tankkällaren 4.5

Som beskrivits utförligt i avsnitt 4.1 Artikel Destruktion toxiskt föreslås att artikel Destruktion toxiskt ska elimineras och istället sortera utströmmar med artikel Destruktion toxisk som Destruktion SAKAB och Disponibelt orent brännbart. Ett mindre artikelnummer skulle innebära att det finns lika många tillgängliga tankar som artikelnummer för tankarna PT05 och PT06, se tabell 21.

Tabell 21. Sammanställning över vilka tankar som nyttjas av respektive artikelnummer vid eliminering av Destruktion toxisk.

4.5.1 Låsning av tankar till artikelnummer

Vid eliminering av Destruktion toxisk finns möjlighet att låsa Disponibelt orent brännbart och Destruktion SAKAB till var sin tank, PT05 och PT06.

I dagsläget används tankarna PT05 och PT06 till tre olika artiklar. Utströmmarna har alla olika krav på vattenmängd. Tankarna töms inte helt vid tömning för att undvika risken att pumpa luft. En kombination av att tankarna tar emot flera olika artikelnummer och inte töms helt kan innebära att utströmmarna som lämnar EFA är en blandning av flera artikelnummer och därför innehåller en annan vattenhalt än vad artikelnumret anger. Storleken av utströmmarna varierar mycket och problemet är större för små och mellanstora utströmmar eftersom procentuella andelen felaktigt artikelnummer är större, se figur 11. En låsning av artiklarna till tankarna PT05 och PT06 skulle innebära att problemet med ett blandade artiklar i avfallsströmmar undviks.

(23)

REST EFTER TÖMNING REST EFTER TÖMNING NY TÖMNING

Ytterligare ett förslag vid låsning av artikelnummer till tankarna PT05 och PT06 är att höja vikten för initiering av tömning. Detta skulle leda till att tömningsfrekvensen från tankkällaren till Mediasupport blir mindre. Tömningarna blir således större men färre.

En lämplig vikt för initiering av tömning är svår att uppskatta då många strömmar är ungefärliga och produktionen sker från fler enhetceller. Hur ofta tanken lämpar sig att tömmas måste praktiskt undersökas. En lämplig startinställning är 3 000 kg då de flesta strömmarna är under 3 000 kg.

En nackdel med att genomföra denna låsning av artikelnumren till tankarna är att systemet blir mer känsligt för om det blir fel på utrustning som rör tankkällaren som exempelvis ventiler, tankar eller pumpar. Detta eftersom endast en tank är möjlig för lagring och inte två som det finns i dagsläget.

Detta kan lösas genom användning av bypass eller genom att ställa om styrsystemet tillfälligt tills problemet är löst.

4.5.2 Ingen låsning av tankarna till artikelnummer

Ett annat alternativ vid eliminering av artikeln Destruktion toxiskt är att inte låsa tankarna PT05 och PT06 till ett visst artikelnummer utan växla mellan dessa för båda artikelnumren. En fördel med detta är att utrustning som pumpar och liknande inte blir lika känsliga för att fel uppstår då utströmmarna kan skickas till flera tankar.

En nackdel med att välja att inte låsa tankarna till var sitt artikelnummer är att det finns en risk för att rester blir kvar i tanken efter tömning. Resterna kan leda till att artiklar med låg vattenhalt risker är att ha en högre vattenhalt än angivet eller tvärtom när det skickas till Mediasupport. Problemet har beskrivits mer noggrant i avsnitt 4.5.1 Låsning av tankarna till artikelnummer.

Att höja vikten för initiering av tömning är något som bör genomföras även då ingen låsning av tankarna sker eftersom det endast, vid eliminering av Destruktion toxiskt finns två lösningsmedel som nyttjar PT05 och PT06. Höjs initieringsvikten innebär det att tömningarna kan ske mer sällan.

Namngivning 4.6

Under projektet har flera olika namn för samma artikelnummer används av olika personer, i olika protokoll och avtal. AstraZeneca rekommenderas därför att införa konsekventa namn för artiklarna så att inte förvirring och felsortering uppstår. Namnen som vissa artiklar har är även inte uppdaterade och lever kvar från tidigare. Nedan, i tabell 22, presenteras sortering och namngivning som rekommenderas användas.

Tabell 22. Förslag på nya artikelnamn vid eliminering av destruktion toxiskt.

Artikel Vattenhalt [vikt-%] Halogenerade kolväten Substansrester pH

Destruktion lösningsmedel ≤ 15 < 1 % Ej nedbrytbara i AZ´s reningsverk 5-9

Destruktion blandat 15-80 Mycket halogener Ej nedbrytbara i AZ´s reningsverk 5-9

Destruktion vatten ≥ 80 - Ej nedbrytbara i AZ´s reningsverk 5-9

Återvinning stripper ≥ 70 Klor < 30 vikt-% Nedbrytbara i AZ´s reningsverk 5-9

Reningsverk 100 - Nedbrytbara i AZ´s reningsverk 4-10

Figur 11. Schematisk bild över eventuellt scenario vid tömning av tank i tankkällaren.

(24)

Slutsats 5

Baserat på de olika förslag som tidigare presenterats i diskussionen har en sammanställning med rekommendationer till AstraZeneca tagits fram, vilken presenteras nedan.

- Eliminera artikeln Destruktion toxiskt och sortera dessa strömmar som Destruktion SAKAB och Disponibelt orent brännbart med avseende på vattenhalt

- Låsa PT05 och PT06 till var sin artikel, Destruktion SAKAB respektive Disponibelt orent brännbart

- Höja vikten för initiering av tömning i PT05 och PT06 till 3 000 kg - Ändra artikelnamnen, nya namn presenteras i tabell 22

(25)

Litteraturförteckning

[1] AstraZeneca, ”AstraZeneca i Södertälje,” AstraZeneca, 2016. [Online]. Available:

https://www.astrazeneca.se/om-oss/verksamheten-i-sverige/Sodertalje.html. [Använd 11 februari 2017].

[2] FASS, ”Losec®,” FASS, 2016. [Online]. Available:

http://www.fass.se/LIF/product?nplId=19971219000076&docType=3#list-of-contents. [Använd 15 februari 2017].

[3] P. Gripenberg, ”Sverige viktigt för Astra Zeneca,” Dagens nyheter, 15 februari 2015. [Online].

Available: http://www.dn.se/ekonomi/sverige-viktigt-for-astra-zeneca/. [Använd 10 februari 2017].

[4] SSG ENTRE AstraZeneca passerutbildning. [Film]. SSG Standard Solutions Group, 2017.

[5] Läkemedelsverket, ”Lagar & regler,” Läkemedelsverket, 30 juni 2015. [Online]. Available:

https://lakemedelsverket.se/overgripande/Lagar--regler/. [Använd 15 februari 2017].

[6] Elvers, B., Hawkins, S. och Schulz, G., ”A 19,” i Ullman's Encyclopedia of Industrial Chemistry, Tyskland, 1991.

[7] SSG ENTRE AstraZeneca - Good Manufacturing Practice. [Film]. SSG Standard Solutions Group , 2017.

[8] P. Olsson, Interviewee, Processingenjör. [Intervju]. 26 januari 2017.

[9] M. Björklund, Interviewee, Automation Engineer. [Intervju]. 26 januari 2017.

[10] J. Jakobsson, ”Standard Operating Procedure - Hantering av lösningsmedelsströmmar,”

AstraZeneca, Södertälje, 2015, SOP300118.

[11] Ekokem, ”Serviceområdesbilaga Farligt Avfall,” Ekokem, 2017.

[12] M. Johansson, Interviewee, [Intervju]. 7 februari 2017.