Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper
Oral hälsa
Angelica Westberg och Fatemeh Khalaj
Munvård för äldre
Vårdpersonalens kunskaper och förutsättningar
för munvård på ett äldreboende
Oral care for elderly
Caregiver’s knowledge and presupposition for oral care in a nursing
home
Examensarbete 15 hp
Tandhygienistprogrammet
Datum/Termin: 12-04-20/VT Handledare: Duangjai Lexomboon Examinator: Göran Friman
SAMMANFATTNING
Titel: Munvård för äldre – Vårdpersonalens kunskaper och förutsättningar för munvård på ett äldreboende
Oral care for elderly – Caregiver´s knowledge and presupposition for oral care in a nursing home
Institution: Avdelningen för hälsa och miljö, Karlstads universitet Kurs: Oral hälsa examensarbete, 15hp
Författare: Angelica Westberg och Fatemeh Khalaj Handledare: Duangjai Lexomboon
Sidor: 24
Månad och år för examen: April 2012 Nyckelord: Munvård, Vårdpersonal, Äldre
Introduktion
Medellivslängden hos befolkningen blir allt högre. Då antalet äldre invånare ökar så ökar även hjälpbehovet hos dessa individer i att bibehålla en god oral hälsa. De äldre som har ett stort omvårdnadsbehov har en sämre munhälsa jämfört med äldre
individer som är aktiva. Äldre individer drabbas ofta av olika sjukdomstillstånd som kan påverka munhälsan negativt.
Syfte
Att undersöka en grupp vårdpersonals kunskaper om munvård samt förutsättningar att utföra munvård på äldre.
Frågeställningar
”Vilka kunskaper har vårdpersonalen gällande oral hälsa hos äldre?” samt ”Vilka förutsättningar har vårdpersonalen för att utföra munvård?”
Material och metod
Studien var en tvärsnittsstudie och datainsamling skedde med hjälp av en enkät.
Resultat
Hälften av respondenterna ansåg sig behöva mer kunskap om munvård. Majoriteten av respondenterna ansåg att de äldre bör få hjälp med munvård två gånger per dag men att det ofta var svårt att utföra. De främsta hindren som upplevdes var att själva munvården var svår att utföra och motstånd till munvård från de äldre.
Konklusion
Innehållsförteckning
Introduktion ... 1
Orala hälsotillstånd hos äldre ... 1
Allmänhälsa och dess påverkan på den orala hälsan ... 2
Parodontit ... 3
Fyllningar och karies ... 3
Gingivala retraktioner och rotkaries ... 3
Oral candidos och protesstomatit ... 3
Hyposalivation och xerostomi ... 4
Daglig munvård... 4
Syfte ... 5
Frågeställningar ... 5
Material och metod ... 5
Design ... 5
Population och urval ... 5
Enkätens utformning ... 6
Datainsamling ... 6
Databearbetning ... 7
Etiska överväganden ... 7
Resultat ... 7
Vårdpersonalens kunskaper om munvård för äldre ... 8
Munvård i det dagliga arbetet och förutsättningar för munvård ... 9
1
Introduktion
Enligt World Health Organisation [WHO] Global Oral Health Programme ökar andelen äldre i befolkningen över hela världen både i industri- och utvecklingsländer. Särskilt påtaglig är ökningen av äldre i utvecklingsländerna (Petersen & Yamamoto 2005). I Sverige har medellivslängden ökat: år 2009 var cirka 17 procent av Sveriges befolkning 65 år eller äldre. Andelen äldre förväntas öka då var femte svensk beräknas ha uppnått pensionsålder år 2030 (Socialstyrelsen 2009). Antalet äldre som är i behov av daglig hjälp enligt Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) ökar med stigande ålder både bland män och bland kvinnor. Hos män och kvinnor i åldern 69-74 år hade 4 procent behov av daglig omvårdnad år 2009. Bland kvinnor i åldern 85+ behövde 44 procent hjälp att klara av sin dagliga livsföring och motsvarande siffra bland männen i samma
åldersgrupp var 36 procent (Socialstyrelsen 2009). Enligt Socialstyrelsens lägesrapport om vård och omsorg om äldre (2008) fanns det cirka 153 000 hemtjänsttagare som var 65 år eller äldre. I samma åldersgrupp bodde cirka 94 000 individer i särskilda
boendeformer. Det totala antalet äldre med hjälpbehov uppgavs till cirka 247 000. Alltfler äldre med hjälpbehov bor kvar i det egna hemmet och antalet hemtjänsttagare har därmed ökat de senaste åren. Antalet äldre som bor i särskild boendeform har samtidigt minskat (Socialstyrelsen 2008). Många av de äldre behöver hjälp från vårdpersonal med att uppnå och/eller bibehålla en god oral hälsa.
Orala hälsotillstånd hos äldre
Den orala hälsan hos äldre har förbättras under senare år. Hos 80-åringar i Jönköping hade tandlösheten minskat från 56 procent år 1983 till 3 procent 2003. I och med att andelen äldre som har sina egna tänder kvar har ökat medför det i sin tur ett ökat behov av tandvård hos äldre individer (Hugosson et al. 2005a). Holmén et al. (2011) visade att 32 procent av äldre som var i stort behov av omvårdnad helt saknade egna tänder. Det förelåg ingen signifikant skillnad beträffande tandlöshet mellan de äldre som var i behov av måttlig respektive mer omfattande hjälp från vårdpersonal i att klara av den dagliga livsföringen. Alltfler äldre har broar, kronor och implantat. En studie visade att cirka 8 procent av äldre hade implantat och/eller broar (Samson et al. 2008).
2
Allmänhälsa och dess påverkan på den orala hälsan
Äldre individer drabbas i hög grad av olika sjukdomstillstånd som kan påverka den orala hälsan. Sjukdomar som stroke, demens, depression, Parkinsons sjukdom, hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes är vanliga hos den äldre befolkningen och kan påverka munhälsan negativt. Även oro och stress är vanligt förekommande (Andersson et al. 2007). Äldre personer kan ha en nedsatt rörelseförmåga i händerna vilket kan påverka i vilken utsträckning de kan sköta sin dagliga egenvård. Nedsatt rörelseförmåga
förekommer i högre grad hos äldre som är i behov av betydande omsorgsinsatser (Strömberg et al. 2011).
Patienter med vissa hjärtsjukdomar bör helst vara infektionsfria eftersom munhålans bakterier kan ge upphov till endokardit och hjärtmuskelinflammation. En studie har visat samband mellan dålig munhygien i kombination med gingivala sjukdomar och infektiös endokardit, vilket orsakas av bakteriemi som kan uppstå efter en vanlig tandborstning (Lockhart et al. 2009).
Stroke orsakas av att blodförsörjningen upphör till en del av hjärnan vilket kan orsaka en ofta halvsidig förlamning hos den drabbade. Många strokepatienter upplever rörelsesvårigheter och försämrad motorik i händerna som det största hindret i att sköta sin dagliga munhygien. En del individer förlorar rörelseförmågan helt i en av händerna och kan inte använda den andra handen lika effektivt. Rörelsesvårigheterna kan leda till att personer som har varitdrabbade av stroke borstar tänderna mer sällan, ofta endast en gång per dag (Hunter et al. 2006). Strokepatienter kan även uppleva svårigheter i att använda approximala hjälpmedel. Dessutom upplever de sin nedsatta rörelseförmåga som ett hinder till att besöka tandvården (Hunter et al. 2006). En dålig munhygien leder till ökad mängd plack och tandsten vilket i sin tur kan leda till karies och parodontit (Tran & Mannen 2009).
Demenssjukdom är en övergripande diagnos för ett flertal sjukdomar/hjärnskador. En studie av Syrjälä et al. (2012) visade att demenspatienter hade mer orala hälsoproblem än patienter utan demenssjukdom. Dessa personer löper därmed en högre risk att drabbas av karies och parodontit. Demenssjuka personer uppvisar oftare fler tecken på parodontal ohälsa såsom ökat fickdjup och mer gingivit och plack. Enligt Syrjälä et al. (2012) har demenssjuka oftare fler kariesskadade tandytor än personer utan
demenssjukdom. Alla typer av demenssjukdomar kan påverka den orala hälsan negativt. Demenspatienter uppvisar oftare muntorrhet på grund av biverkningar från läkemedel (Rejnefelt et al. 2006; Hopcraft et al. 2010; Syrjälä et al. 2012).
Parkinsons sjukdom medför stelhet och minskad rörlighet vilket gör att dessa individer ofta har svårt att utföra den dagliga munhygienen. Parkinsonpatienter har mer karies och plack samt sämre parodontalt status på grund av den ofta dåliga munhygienen
(Einarsdóttir et al. 2009).
Depression är en form av psykiskt störning vilken är vanlig hos äldre personer. Till följd av tillståndet behandlas patienterna ofta med antidepressiva läkemedel vilka har
3 Diabetes är en vanlig sjukdom bland äldre som kan medföra ett nedsatt immunförsvar som följd av nedsatt genomblödning orsakad av kärlförändringar. Kovithunkit et al. (2009) visade att prevalensen av hyposalivation hos diabetiker (typ II) var högre jämfört med icke diabetiker. Hyposalivation ökar risken för orala sjukdomar som gingivit och karies (Atkinson et al. 2005). Studier av Hintao et al. (2007) och Kovithunkit et al. (2009) visade att diabetiker (typ II) hade ett högre antal olika orala bakterier i saliven såsom mutans streptokocker och laktobaciller jämfört med icke diabetiker. Enligt Hintao et al. (2007) uppvisade diabetiker dessutom större plackmängd och mer rotkaries jämfört med icke diabetiker.
Parodontit
Hugoson et al. (2005a) visade att den parodontala hälsan hos äldre personer hade förbättrats från 1973 till 2003. Förekomst av plack, gingivit och subgingival tandsten hade minskat kraftigt bland personer som var 60 år eller äldre. Enligt Gluhak et al. (2009) var gingivit vanligt förekommande hos äldre personer som bodde på
äldreboende. I en studie av Hopcraft et al. (2010) var den orala hälsan undermålig hos personer på äldreboende som fick daglig hjälp från vårdpersonal med rengöring av munhåla och tänder. Dessa personer uppvisade en hög prevalens av plack. Prevalensen och graden av parodontala sjukdomstillstånd var vanligast förekommande i
åldersgruppen 75-84 år. Cirka 36 procent av de äldre hade tandköttsfickor som var 4 millimeter eller djupare och cirka 10 procent uppvisade tandköttsfickor som var 6 millimeter eller djupare. Personer med delproteser hade högre risk att drabbas av parodontit vid stödtänderna liksom vid flerrotiga tänder i överkäken hos personer som var 70 år eller äldre (Hirotomi et al. 2010). Den huvudsakliga orsaken till att äldre personer saknar egna naturliga tänder är att de förlorats på grund av parodontit (Ravald & Starkhammar-Johansson 2012).
Fyllningar och karies
Enligt Hugoson et al. (2005a) har antalet fyllda tandytor har ökat bland personer som är 60 år eller äldre. En studie av Vilstrup et al. (2007) visade att 29 procent av
85-åringarna hade mellan en och tre tandytormed aktiv karies. Vidare uppvisade 26 procent i samma åldersgrupp fyra eller fler ytor med aktiv karies.
Gingivala retraktioner och rotkaries
Förekomsten av gingivala retraktioner med blottade rotytor som följd ökar med stigande ålder (Hugoson et al. 2008). Blottade rotytor har en större benägenhet att drabbas av karies jämfört med tandens emalj på grund av ett lägre mineralinnehåll. Vilstrup et al. (2007) visade att 35 procent av personerna i åldern 85 år hade en eller flera ytor med aktiv rotkaries. Äldre personer med flera naturliga kvarvarande tänder uppvisade färre ytor med aktiv rotkaries än de äldre med få egna tänder kvar. Rotkaries är en av
orsakerna till att äldre personer förlorar sina tänder (Ravald & Starkhammar-Johansson 2012).
Oral candidos och protesstomatit
4 Det förekommer akut och kronisk candidos vars symtom vanligtvis innefattar sveda. Risken att drabbas av oral candidos ökar med ökande ålder (Neville et al. 2008). Protesstomatit kan uppstå vid dålig proteshygien, vid illasittande protes och/eller då protesen bärs dygnet runt. Vid protesstomatit känner personen sällan av obehag eller besvär vilket medför att protesstomatiten är svår att upptäcka och behandling uteblir. Sjukdomen kan dock ge upphov till andra munslemhinneförändringar vilket gör att behandling av protesstomatit är viktigt (Neville et al. 2008). Dos Santos et al. (2009) visade att det är placket som har en nyckelroll i uppkomsten av protesstomatit. Enligt Samson et al. (2008) skedde en ökning av plackinducerad protesstomatit från år 1988 till 2004 hos äldreboende.Inflammationsgraden var dock mindre omfattande hos de äldre år 2004 jämfört med 1988.
Hyposalivation och xerostomi
Turner och Ship (2007) visade att hyposalivation var ett vanligt problem hos många äldre personer vilket oftast orsakas av bland annat medicinering. Hyposalivation kan orsaka orofaryngeal smärta och därmed en försämring av livskvaliteten. Livskvaliteten hos äldre kan även påverkas negativt av andra besvär till följd av hyposalivation såsom svårigheter att svälja och tala, en svidande känsla på tunga och tandkött,
smakförändringar och sårig gingiva. Salivens buffringskapacitet minskar vid
användning av läkemedel som orsakar hyposalivation. Andra förekommande symtom vid hyposalivation hos äldre är torra, spruckna läppar, ökad törst och fissurerad tunga (Coelho-Leal et al. 2009). Riskfaktorer för hyposalivation är läkemedelsanvändning och hög ålder (Villa et al. 2011). Enligt Johansson et al. (2011) ökade prevalensen av
xerostomi med stigande ålder hos både män och kvinnor.
Daglig munvård
En god egenvård med daglig rengöring av munhåla och tänder krävs för att bevara en god munhälsa. Enligt Nationella riktlinjer för vuxentandvård av Socialstyrelsen (2011) minskar förekomsten av gingivit i och med en förbättrad munhygien. Även risken för karies minskar vid tandborstning med fluortandkräm två gånger dagligen. Dessutom är en förbättrad munhygien en kostnadseffektiv åtgärd utifrån samhällsynpunkt för att bevara och förbättra en god oral hälsa hos befolkningen. Hugosson et al. (2005b) visade att 90 procent av 70-åringarna i Jönköping borstade sina tänder minst två gånger
dagligen år 2003. Motsvarande siffra för 80-åringarna var 89 procent. Äldre personer som sköter sin dagliga munhygien själva uppger oftare att de borstar tänderna två gånger dagligen jämfört med äldre individer som är i behov av hjälp från vårdpersonal gällande tandborstning (Strömberg et al. 2011).Många äldre personer kommer vara i behov av daglig hjälp och stöd enligt Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) i form av omvårdnadsinsatser från landsting och kommun där även hjälp och stöd angående lämpliga munvårdsrutiner ingår. Detta medför ökade krav på kompetens hos vårdpersonal gällande kunskaper om äldres orala hälsa. Personalen ska kunna göra bedömningar av munhälsan och ha tillräcklig kunskap för att kunna genomföra en lämplig grundläggande munvård.
En studie av Andersson et al. (2007) visade att de dagliga munhygienrutinerna som ska skötas av vårdpersonalen till stor del uteblev på grund av brist på kunskap och förståelse om den orala hälsan och otillräckliga resurser. De största utmaningarna för
5 bristande samarbete mellan de äldres familjemedlemmar och vårdpersonalen
(Andersson et al. 2007; Jablonski et al. 2009; Reis et al. 2011; Preston et al. 2006; Unfer et al. 2011; De Mello et al. 2009). I en studie av Coleman och Watson (2006) uppgav vårdpersonal att de vanligaste beteendena hos de äldre vid motstånd gällande
munvården var att vända bort huvudet, stöta bort vårdpersonalen, knipa ihop munnen och att bita ihop över tandborsten.Ytterligare en studie visade att undersköterskor i USA som arbetade med äldre hade relativt tillfredställande kunskaper angående de äldres orala hälsa. Trots att vårdpersonalen var medvetna om att de bör sköta om de äldres orala hygien två gånger per dag fick majoriteten äldre endast hjälp med den orala hygienen en gång per dag (Jablonski et al. 2009). En studie i British Columbia, Canada visade att det inte fanns någon skillnad gällande kunskaper om oral hälsa hos äldre mellan vårdpersonal som har genomgått munvårdsutbildning och vårdpersonal som inte har genomgått munvårdsutbildning (Dharamsi et al. 2009). I en annan studie uttryckte vårdpersonal att den orala hälsan och orala hälsoproblem var en del av tandvårdens uppgifter (Andersson et al. 2007). Det finns dock få studier om kunskaper om oral hälsa hos äldre och förutsättningar för munvård bland vårdpersonal i Sverige. Denna aspekt innebär att fortsatt forskning inom det aktuella området krävs för att förebygga negativa orala munhälsotillstånd hos den äldre befolkningen på äldreboenden i Sverige.
Syfte
Syftet med studien är att undersöka en grupp vårdpersonals kunskaper om munvård samt förutsättningar att utföra munvård på äldre.
Frågeställningar
1. Vilka kunskaper har vårdpersonalen gällande oral hälsa hos äldre? 2. Vilka förutsättningar har vårdpersonalen för att utföra munvård?
Material och metod
Design
Designen är en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats som genomförs med en enkät.
Population och urval
Studien riktades till vårdpersonalen vid ett äldreboende i en mellanstor stad i
Mellansverige. Äldreboendet ägs av kommunen och har 71 vårdplatser. Tolv av dessa vårdplatser är ämnade åt rehabilitering av de äldre, 12 platser är ämnade för
korttidsboende, 2 platser är växelvårdsplatser och 45 platser är ämnade för permanent boende. Växelvård innebär att den äldre vistas på boendet en kortare tid med avsikt att avlasta anhöriga som annars tar hand om denne. Växelvården förekommer enstaka gånger men kan även vara kontinuerligt återkommande. Personalen på äldreboendet är uppdelad i tre arbetslag och de boende är i behov av omfattande omsorg hela dygnet. Urvalet av respondenter omfattade all vårdpersonal vid boendet. Hösten 2011 arbetade 74 personer vid boendet. Detta boende valdes ut därför att boendets storlek och
6
Enkätens utformning
Enkäten bestod av ett frågeformulär med 14 slutna frågor med fasta svarsalternativ. Frågeformuläret var indelat i tre delar. Den första delen innehöll frågor om
respondentens ålder och yrkeskategori. Den andra delen innehöll kunskapsfrågor angående oral hälsa och den tredje delen innehöll frågor om hur ofta vårdpersonalen ansåg att de boende ska få hjälp med munvård och om de tyckte att det är svårt. Frågorna har hämtats från ett frågeformulär utformat av Jonsson och Wårdh (2007). Några frågor har omarbetats.
Datainsamling
Avdelningschefen på boendet kontaktades och informerades via telefon och email om studiens syfte och genomförande. Denne tillfrågades om det fanns möjlighet att genomföra studien på det aktuella boendet. Efter att avdelningschefen muntligt hade informerat berörd vårdpersonal meddelade denne till författarna att det fanns ett intresse av att delta i studien. Författarna framförde önskemål om att besöka boendet för att lämna ut frågeformuläret vid en tidpunkt då personalen var samlad, till exempel vid ett obligatoriskt personalmöte. Detta var dock inte möjligt på grund av att de olika
arbetslagen hade svårt att samlas vid samma tidpunkt. Boendet besöktes av författarna och frågeformulär lämnades istället i personalrummet på boendet för att på så sätt nå personalen som inte var på plats vid det aktuella besökstillfället. Totalt lämnades 74 frågeformulär ut.
7
Databearbetning
Frågeformulären samlades in och därefter matades svaren in i statistikprogrammen SPSS version 20 och Excel 2010. Inläsningen av data genomfördes gemensamt av författarna för att undvika felaktigheter. Vid inläsningen läste den ena författaren upp svaren och den andra matade in dem i datorprogrammen. Materialet behandlades
därefter med deskriptiv statistik. På frågan om vilka problem deltagarna upplevde när de ger de boende munvård uppgav ett fåtal av respondenterna två olika faktorer.
Författarna inräknade därför in svaren i var sin faktor.
Etiska överväganden
Deltagarna i studien informerades muntligt och skriftligt om studien och dess syfte. Deltagandet i studien var frivilligt och respondenterna hade rätt att närsomhelst avbryta sitt deltagande. Uppgifterna behandlades konfidentiellt och frågeformuläret besvarades anonymt. Etiskt tillstånd att genomföra studien har erhållits av Etikrådet, Avdelningen för hälsa och miljö vid Karlstads universitet.
Resultat
Av de 74 individer som erbjöds att delta i undersökningen valde 40 att svara på frågeformuläret och att därmed delta i undersökningen.
Elva deltagare var mellan 20 och 40 år och tjugonio deltagare var mellan 41 och 61 år. Två personer (5,0 %) arbetade som vårdbiträden, trettiotvå personer (80,0 %) som undersköterskor, fem personer (12,5 %) som sjuksköterskor och en person (2,5 %) arbetade som arbetsterapeut. Den längsta tiden som yrkesverksam inom vården var 41 år och den kortaste tiden var 1 år. En person svarade inte på frågan om antal
yrkesverksamma år inom vården. Medianen var 19 år, se Tabell 1. Tabell 1. Demografiska data.
Antal deltagare (N) Procent (%)
Ålder (år)( N=40) < 20 21-30 31-40 41-50 51- 60 61 ≤ 1 5 5 19 7 3 2,5 12,5 12,5 47,5 17,5 7,5
Yrkesverksam inom vården (år) (N=39)
Vårdpersonalens kunskaper om munvård för äldre
Arton deltagare (45,0 %) ansåg arton deltagare (45,0 %) ansåg att de
Figur 1. Fördelning av deltagarnas svar på fråga
Trettiosju respondenter (92,5 %)
respondenter svarade att ett friskt tandkött
deltagare (55,0 %) ansåg att då tandköttet blöder på vårdtagaren vid munvård s man borsta mer försiktigt, medan
mer noggrant då tandköttet blöder vid munvård, se Tabell 2. Trettiotvå (80,0 %) av deltagarna
sista kvällsmålet. Fem deltagare ( sista kvällsmålet och på morgonen främsta nytta var att stärka tänderna den främsta nyttan hos fluor
svarade att båda dessa faktorer Tabell 2. Fördelning av deltagarnas
Vilken färg har ett friskt tandkött?
Om tandköttet blöder vid tandborstning på en vårdtagare, då ska Du
När är det viktigast att utföra munvård? Vad gör fluor främst för nytta?
Anser Du dig behöva mer kunskap om munvård för äldre? (N= 40)
s kunskaper om munvård för äldre
ansåg sig behöva mer kunskaper om munvård för äldre ansåg att de inte behövde mer kunskaper, se Figur 1
. Fördelning av deltagarnas svar på frågan om deltagarna anser sig behöva mer kunskap munvård för äldre.
Trettiosju respondenter (92,5 %) svarade att ett friskt tandkött har en blekrosa respondenter svarade att ett friskt tandkött är mörkrött på denna fråga. Tjugotvå
ansåg att då tandköttet blöder på vårdtagaren vid munvård s medan sexton deltagare (40,0 %) ansåg att man ska borsta tandköttet blöder vid munvård, se Tabell 2.
av deltagarna ansåg att det var viktigast att utföra munvård efter Fem deltagare (12,5 %) svarade att munvården var viktigast
vällsmålet och på morgonen. Sju (17,5 %) av respondenterna svarade att fluors att stärka tänderna medan tjugosex av deltagarna (65,0
hos fluor var att motverka karies. Fem (12,5 %) av deltagarna dessa faktorer var av stor nytta, se Tabell 2.
Tabell 2. Fördelning av deltagarnas korrekta svar på frågorna 5-8. ( N=40)
Korrekt svar Antal deltagare
(N
Vilken färg har ett friskt tandkött? Blekrosa 37
Om tandköttet blöder vid tandborstning på en
Borsta mer noggrant 16
När är det viktigast att utföra munvård? Efter sista kvällsmålet 32
Vad gör fluor främst för nytta? Motverkar karies 26
Ja 45,0% Nej 45,0% Vet ej 10,0%
Anser Du dig behöva mer kunskap om munvård för äldre? (N= 40)
8 nvård för äldre och
igur 1.
ser sig behöva mer kunskap om
blekrosa färg. Två Tjugotvå
ansåg att då tandköttet blöder på vårdtagaren vid munvård så bör ansåg att man ska borsta
viktigast att utföra munvård efter viktigast både efter svarade att fluors
,0 %) svarade att av deltagarna Antal deltagare N) Procent (%) 37 92,5 16 40,0 32 80,0 26 65,0
Munvård i det dagliga arbetet
De flesta respondenter ansåg att de äldre dag då trettioåtta personer (
Figur 2. Fördelning av deltagarnas svar på frågan om hur ofta de äldre bör få hjälp med munvård
Majoriteten av respondenterna ansåg att det ibland munvård då tjugofem personer (
det var svårt att ge de boende
Figur 3. Fördelning av deltagarnas svar på frågan
De personer som svarade att det var svårt eller att det ibland var svårt att ge de äldre en god munvård redogjorde för
problem beskrevs gällande Tjugofyra respondenter (60 tre personer (7,5 %) ansåg att boende en god daglig munvård. munvård från den boendes sida uppgav att de boende hade se Tabell 3. 95,0% 0,0% 20,0% 40,0% 60,0% 80,0% 100,0% 2 gånger/dag P ro ce n t
Hur ofta anser Du att den boende ska få hjälp med munvård?
30,0% 0,0% 20,0% 40,0% 60,0% 80,0% Ja P ro ce n t
Anser Du att det är svårt att ge den boende en god munvård? (N=40)
Munvård i det dagliga arbetet och förutsättningar för munvård
De flesta respondenter ansåg att de äldre borde få hjälp med munvård två gånger per oåtta personer (95,0 %) uppgav detta, se Figur 2.
. Fördelning av deltagarnas svar på frågan om hur ofta de äldre bör få hjälp med munvård av respondenterna ansåg att det ibland var svårt att ge den boende en god
personer (62,5 %) uppgav detta. Tolv personer (30 boende en god munvård, se Figur 3.
av deltagarnas svar på frågan om de anser att det är svårt att ge den boende en god munvård.
svarade att det var svårt eller att det ibland var svårt att ge de äldre en redogjorde för de problem som upplevdes. Olika kombinationer av
svårigheterna med att ge de äldre en god mun
60,0 %) ansåg att själva munvården var svår att utföra medan ansåg att tidsbrist var det främsta hindret för att kunna ge de lig munvård. Elva respondenter (27,5 %) svarade att vägran till munvård från den boendes sida var en orsak till svårigheter. Fyra deltagare (
en stark integritet och att munvården då blev 5,0%
0,0%
2 gånger/dag 1 gång/dag Någon gång/veckan Mera sällan
Hur ofta anser Du att den boende ska få hjälp med munvård? (N=40)
30,0%
62,5%
7,5%
Ja Ibland
Anser Du att det är svårt att ge den boende en god munvård? (N=40)
9 med munvård två gånger per
. Fördelning av deltagarnas svar på frågan om hur ofta de äldre bör få hjälp med munvård. svårt att ge den boende en god
30,0 %) ansåg att
anser att det är svårt att ge den boende en god
svarade att det var svårt eller att det ibland var svårt att ge de äldre en kombinationer av e de äldre en god munvård.
svår att utföra medan det främsta hindret för att kunna ge de
vägran till Fyra deltagare (10,0 %)
svår att utföra, 0,0%
Mera sällan
Hur ofta anser Du att den boende ska få hjälp med munvård?
7,5%
Nej
10 Tabell 3. Fördelning av deltagarnas svar på frågan om vilka problem de upplever när de ger de boende munvård. (N=38)
Problem som deltagarna upplevde Antal deltagare (N) Procent (%)
Svårt att utföra 24 60,0
Vägran till munvård 11 27,5
Stark integritet hos de äldre 4 10,0
Ont om tid 3 7,5
Sjukdom hos äldre gör det svårt 2 5,0
.
I situationer då den boende värjer sig mot munvården avvaktade majoriteten av respondenterna med att utföra munvården till ett lämpligare tillfälle då trettiotre deltagare (82,5 %) uppgav detta, se Figur 4.
Figur 4. Fördelning av deltagarnas svar på frågan vad deltagarna gör om den boende värjer sig emot munvården.
Respondenterna tyckte att det var svårast att rengöra de boendes egna tänder jämfört med löstagbara proteser. Trettioåtta deltagare (95,0 %) ansåg inte att det var svårt att rengöra löstagbara proteser hos de äldre. Fjorton (35,0 %) av deltagarna tyckte att det var svårt att rengöra de boendes egna tänder, se Figur 5.
Figur 5. Fördelning av deltagarnas svar på om de tycker att det är svårt att rengöra de boendes löstagbara proteser respektive egna tänder.
82,5% 5,0% 12,5% 0,0% 20,0% 40,0% 60,0% 80,0% 100,0%
Avvaktar Accepterar Avvaktar & accepterar
P
ro
ce
n
t
Vad gör Du om den boende värjer sig emot munvården? (N=40) 2,5% 95,5% 2,5% 35,0% 65,0% 0,0% 0,0% 20,0% 40,0% 60,0% 80,0% 100,0% Ja Nej Vet ej
Tycker Du att det är svårt att rengöra de boendes löstagbara proteser respektive egna tänder? (N=40)
11
Diskussion
Resultatet av studien visade att cirka hälften av respondenterna ansåg sig behöva mer kunskap om munvård för äldre. Majoriteten av respondenterna ansåg att de boende bör få hjälp med munvård två gånger per dag men att det ibland var svårt att utföra. Cirka hälften av respondenterna tyckte att själva munvården var svår att utföra och cirka en femtedel ansåg att en vägran till munvård från den boendes sida var ett stort hinder till utförande av munvård. Även tidsbrist ansågs som ett hinder. Majoriteten av
respondenterna avvaktade med munvården till ett lämpligare tillfälle om den boende värjde sig mot munvården.
Metoddiskussion
En kvantitativ ansats valdes till föreliggande studie då detta passade författarnas syfte med studien. Data samlades in med hjälp av en enkät. I denna studie valde författarna att endast inkludera ett äldreboende, vilket kan ses som en svaghet. Studien är därför begränsad till att omfatta den specifika personalen på det aktuella boendet. Författarna har inte inkluderat någon fråga om könstillhörighet i frågeformuläret vilket kan ses som en svaghet. Dock anser författarna att en fråga om könstillhörighet hade varit mer lämplig på ett boende där andelen män och kvinnor var mer likvärdigt representerade i urvalsgruppen. Majoriteten som arbetade på det aktuella boendet var kvinnor. Om en fråga om könstillhörighet hade inkluderats i frågeformuläret skulle det kunna ha inneburit att den manliga personalen hade avböjt deltagande i studien på grund av oro för att deras identitet skulle kunnat röjas.
Svarsfrekvensen var cirka 54.0 %. Ett stort bortfall kan ge felaktigheter gällande resultatet. Detta är en svaghet i denna studie och innebär att studiens validitet kan ifrågasättas. Resultatet hade potentiellt kunnat se annorlunda ut om fler respondenter hade besvarat frågeformuläret. Författarna gavs inte möjlighet att ge all personal på det aktuella boendet muntlig information om studiens syfte och genomförande, då endast en liten del av personalen var närvarande vid informationstillfället. Detta kan vara en orsak till det stora bortfallet. Andra orsaker till bortfallet kan vara att personalen inte ansåg sig ha tid till att besvara frågeformuläret. Fler i personalen hade kunnat få ta del av
informationen om författarna hade besökt boendet och samtidigt delat ut
frågeformuläret vid flera olika tillfällen. Författarna kunde då även ha upprepat den muntliga informationen för respondenterna. Detta skulle kunna ha bidragit till en högre svarsfrekvens.
Då frågeformulären besvarades var författarna inte närvarande. Författarnas närvaro påverkade därmed inte hur respondenterna besvarade frågeformuläret eller hur många respondenter som valde att delta i studien. Författarnas närvaro då deltagarna fyllde i frågeformuläret hade kunnat påverka studiens validitet. För att kunna ge författarna en god bild av respondenternas kunskaper och förutsättningar till munvård fanns risken att frågeformulären då inte hade blivit sanningsenligt ifyllda. Respondenterna hade då eventuellt kunnat sträva efter att ge så gynnsamma svar som möjligt för att få vårdpersonalen att framstå i bättre dager. Respondenterna kunde även vid ett sådant tillfälle känt att de inte fick vara anonyma, de kunde känt sig tvingade att svara på frågeformuläret eller så kunde de ha känt sig stressade.
12 omfattande eftersom studien var begränsad och utfördes under en kort tidsperiod.
Författarna uteslöt därför frågeställningar som berörde kunskap om oral hälsa hos äldre och vårdpersonalens förutsättningar till munvård. Frågeformuläret hade kunnat
kompletteras med ytterligare frågor utifrån författarnas syfte och frågeställningar.I frågeformuläret framgick inte att endast ett svarsalternativ skulle väljas, vilket gjorde att flera svarsalternativ hade fyllts i på ett antal frågor. Detta gällde framförallt
frågeställningarna om vilka problem som vårdpersonalen upplever i samband med munvård till de boende, vad vårdpersonalen gör när den boende värjer sig gentemot munvård och vad fluor främst gör för nytta. Dessa nämnda frågeställningar skulle kunna göras om till flervalsfrågor. Specifika instruktioner om hur respondenterna ska fylla i enkäten behövs och frågeformuläret skulle därför behöva omarbetas.
Respondenterna som deltog i föreliggande studie gavs inte möjlighet att genom öppna frågor ge djupare synpunkter eller kommentarer. Detta hade kunnat belysa fler åsikter angående de aspekter som respondenterna anser var relevanta att påpeka. Detta är svagheter som finns i denna studie. Ytterligare studier behövs som inkluderar flera aspekter av kunskaper såsom karies, parodontit och munhälsovård till äldre samt förutsättningar för munvård hos vårdpersonal på äldreboenden. Studierna bör vända sig till ett representativt urval av svensk vårdpersonal, gärna med en kvantitativ och en kvalitativ ansats.
Resultatdiskussion
Majoriteten av respondenterna i studien ansåg att de äldre bör få hjälp med munvård två gånger per dag. Enligt Nationella riktlinjer för vuxentandvård av Socialstyrelsen (2011) är detta lämpligt för att individen ska kunna upprätthålla en god munhälsa. Studier har visat att munhygienen ofta är undermålig hos äldre som bor på äldreboende (Hopcraft et al. 2009; Gluhak et al. 2009; Vilstrup et al. 2007; Samson et al. 2008; Strömberg et al. 2011; Holmén et al. 2011). Regelbunden munvård är en aspekt som således inte alltid prioriteras i de äldres dagliga livsföring.
Studier har visat att vårdpersonal har varit gynnsamt inställda till munvård hos äldre och att vårdpersonal har tyckt att den orala hälsan hos äldre är viktig (Wårdh et al. 2011, 2000; Dharamsi et al. 2009; Thean et al. 2007; Willumsen et al. 2011). Vårdpersonalen i denna studie ansåg att de äldre bör få hjälp med munvård två gånger per dag, vilket kan anses som att de tyckte att munvården bör prioriteras i den dagliga omvårdnaden av de äldre. I en studie av Jablonski et al. (2009) framkom att vårdpersonal ofta var medvetna om att munvård hos de äldre bör ombesörjas två gånger per dag, men att den ofta utfördes endast en gång per dag. Vårdpersonal kan följaktligen tycka att munvården hos de äldre är viktig men trots detta blir den inte utförd två gånger per dag.
Cirka hälften av deltagarna i studien ansåg att de behövde mer kunskap angående munvård för äldre. Vilka typer av kunskaper som personalen önskade få ökad kännedom om tydliggjordes inte i denna studie. Detta hade dock varit intressant att klargöra.
13 (2007) som visade ett snarlikt resultat gällande de frågeställningar som respondenterna hade mest kunskap om, det vill säga hur ett friskt tandkött ser ut och när det är viktigast att utföra munvård. Även gällande frågeställningen om munhygiensförfarandet vid gingivit uppkom ett liknande resultat då även cirka hälften av respondenterna i studien av Jonsson och Wårdh (2007) uppgav att man bör borsta försiktigare då tandköttet blöder på vårdtagaren.
Majoriteten av respondenterna i denna studie uppgav att fluors främsta nytta var att motverka karies. I studien av Jonsson och Wårdh (2007) uppgav en majoritet av respondenterna däremot att fluors främsta verkning är att stärka tänderna. Skillnader gällande studiernas olika resultat kan bottna i hur respondenterna tolkade och uppfattade denna frågeställning. Frågeställningen kunde säkerligen uppfattas på olika sätt och därmed misstolkas då båda svaren kunde anses vara korrekta. Majoriteten av
respondenterna ansåg att det var svårare att rengöra de äldres egna tänder jämfört med deras löstagbara proteser. Samma resultat visades i en studie gjord av McKelvey et al. (2003).
I en studie av Wårdh et al. (2000) ansåg sig vårdpersonalen behöva mer kunskaper angående oral hälsa för äldre. Vårdpersonalen uttryckte en önskan om ytterligare kunskaper gällande den praktiska delen av munvården och de ville även få konkreta råd om hur de kunde implementera dessa kunskaper i den dagliga munvården. Dharamsi et al. (2009) jämförde kunskaper om oral hälsa hos äldre mellan vårdpersonal som hade genomgått munvårdsutbildning och vårdpersonal som inte hade genomgått
munvårdsutbildning. Resultatet visade att det inte fanns några skillnader gällande kunskap om oral hälsa hos äldre mellan de två grupperna. Andra studier har visat det motsatta och framhävt vikten av munvårdsutbildning till vårdpersonal på äldreboende. Vårdpersonal uppvisade i dessa studier ökade kunskaper angående oral hälsa hos äldre efter genomgången utbildning. Dessutom uppvisade de äldre en förbättrad munhygien och prevalensen av orala sjukdomstillstånd såsom protesstomatit sjönk (Nicol et al. 2005; Kaiser et al. 2000; Paulsson et al. 2001). Munvårdsutbildning till vårdpersonal på äldreboende kan således på sikt bidra till att vårdpersonal får de förutsättningar som är nödvändiga för att de äldre ska kunna uppnå och bibehålla en god oral hälsa.
I studien av Jonsson och Wårdh (2007) uppgav majoriteten av respondenterna att vårdtagarna ibland eller ofta vägrade att ta emot hjälp angående munvård. Denna studie visade ett liknande resultat då majoriteten av respondenterna uppgav att det var svårt eller att det ibland var svårt att ge den boende en god munvård. Vårdpersonalen upplevde olika hinder gällande att kunna utföra munvård hos de boende. De största hindrena ansågs vara att själva munvården var svår att utföra, protester gentemot munvård från den boendes sida och att de boende hade en stark personlig integritet som vårdpersonalen satte värde i och var ovilliga till att nonchalera. Tidsbrist framkom även som ett hinder. Liknande resultat har framkommit i andra studier (Reis et al. 2011; Unfer et al. 2011; De Mello et al. 2009; Marin- Zuluaga et al. 2011; Willumsen et al. 2011; Forsell et al. 2010, 2011; Wårdh et al. 2000). I studier av Reed et al. (2006) och Andersson et al. (2007) framkom att tidsbrist var ett av problemen i utförandet av munvård.
14 visade att vårdpersonalen inte genomförde munvården om den äldre gjorde motstånd vilket enligt Kulleberg et al. (2010) kan grunda sig i att vårdpersonalen inte vill kränka de äldres integritet. Även i denna studie uttryckte en del av vårdpersonalen att
demenssjukdomar var en del av problematiken kring utförandet av munvård. I studien av Wårdh et al. (2000) beskrev vårdpersonal att de ibland oroade sig för att de tvingade de äldre till munvård och att de äldres integritet vid dessa tillfällen blev åsidosatt. Vårdpersonalen liknade detta som nästintill ett övergrepp på de äldre. Även Kulleberg et al. (2010) visade att vårdpersonal upplevde obehagskänslor då de äldre var motvilliga till munvård.
Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) ska vårdpersonal bland annat arbeta i förebyggande syfte mot ohälsa och sjukdom och samtidigt beakta individens integritet, värdighet och rätt till självbestämmande. Hälso- och sjukvårdslagen säger vidare att all hälso- och sjukvård ska vara fri från tvång och att den enskilda individen har rätt att säga nej till erbjuden vård. Dessa aspekter gör att vårdpersonal oupphörligen ställs inför olika etiska dilemman i situationer där de äldre uttrycker att de inte vill ha munvård. Beauchamp och Childress (1994) formulerade fyra biomedicinska principer inom vård och omsorg. Dessa principer var autonomiprincipen, godhetsprincipen, icke skada- principen och rättviseprincipen. Enligt autonomiprincipen har patienten rätt till
självbestämmande när det gäller vård. Personal inom vård- och omsorg kan välja mellan att antingen utföra munvården fast den äldre inte vill ha den med avsikt att förebygga orala sjukdomar, eller så respekterar vårdpersonalen patientens autonomi och låter munvården bero. Vårdpersonalen bör respektera patientens självbestämmande så långt det är möjligt. I vissa situationer då patienten har en nedsatt kognitiv förmåga och inte kan bestämma själv ska någon annan närstående träda in som vikarierande autonomi och säkra patientens integritet (Statens beredning för medicinisk utvärdering [SBU
]
2002).
Den aktuella studien utfördes på ett vårdboende med ett stort antal vårdplatser och de äldre var i behov av omfattande hjälp dygnet runt. En stor andel av personalen upplevde motstånd från de äldre gällande munvård. Som tidigare nämnts så är motstånd gällande munvård hos äldre personer förknippat med kognitiva funktionsnedsättningar (Wårdh et al. 2000; Kulleberg et al. 2010). Sannolikheten är därmed stor att det bodde många äldre personer med sådana olika typer av demenssjukdomar på det aktuella boendet. Detta kan i sin tur ha påverkat resultatet.
En god munhälsa är i hög grad förknippad med de äldres livskvalitet och munvård är en viktig del av vårdpersonalens dagliga arbete. I det fortsatta förebyggande arbetet
angående förbättringar av den äldre befolkningens munhälsa bör fokus ligga på
samarbete mellan tandvårds- och omsorgspersonal. Behov finns av att medvetandegöra vårdpersonal om den starka kopplingen mellan en god munhälsa och välbefinnande och livskvalité hos äldre. Framtida forskning bör lägga tonvikt på vilka kunskaper
15 Personalens arbetstid inom kommunernas vård och omsorg är i stort sett oförändrad, samtidigt som antalet anställda minskar. Inom enskilt drivna särskilda boenden finns en påtagligt lägre personaltäthet än kommunalt drivna enheter och generellt gäller att en stor del av personalen bedöms ha en låg utbildningsnivå. Hur äldreomsorgens
omstruktureringar kommer påverka äldres munhälsa är osäkert och forskningen behöver bidra med att följa och utvärdera äldres munhälsa samt utforma ändamålsenliga
utbildningar om munvård och oral hälsa hos äldre till vård- och omsorgspersonal på äldreboenden.
Konklusion
16
Referenser
Andersson, K., Nordenram, G., Wårdh, I. & Berglund, B. (2007). The district nurse’s perceptions of elderly patients’ oral health: A qualitative interview study. Acta
Odontologica Scandinavica, 65 (3), 177-182.
Atkinson J.C., Grisius, M. & Massey, W. (2005). Salivary hypofunction and
xerostomia: diagnosis and treatment. Dental Clinics of North America, 49 (2), 309-326. Beauchamp, T.L. & Childress, J.K. (1994). Principles of biomedical ethics. Oxford University. Press, New York.
Brennan, D.S., Spencer, A. J. & Roberts-Thomson, K.F. (2008). Tooth loss, chewing ability and quality of life. Quality of Life Research, 17 (2), 227–235.
Coelho-Leal, S., Bittar, J., Portugal, A., Falcao, D.P., Faber, J. & Zanotta, P. (2009). Medication in elderly people: it´s influence on salivary pattern, signs and symptoms of dry mouth. Gerodontology, 27 (2), 129-133.
Coleman, P. & Watson, N.M. (2006). Oral care provided by certified nursing assistants in nursing homes. Journal of the American Geriatrics Society, 54 (1), 138-143.
De Mello, A.L. & Padilha, D.M. (2009). Oral health care in private and small long-term care facilities: a qualitative study. Gerodontology, 26 (1), 53-77.
Dharamsi, S., Jivani, K., Dean, C. & Wyatt, D. (2009). Oral care for frail elders: Knowledge, Attitudes, and Pracitces of Long- Term Care Staff. Journal of Dental
Education, 73 (5), 581-588.
Dos Santos, C.M., Hilgert, J.B., Padilha, D.M. & Hugo, F.N. (2010). Denture stomatitis and its risk indicators in south Brazilian older adults. Gerodontology, 27 (2), 134-140. Forsell, M., Sjögren, P., Kullberg, E., Johansson, O., Wedel, P., Herbst, B. &
Hoogsstraate, J. (2011). Attitudes and perceptions towards oral hygiene tasks among geriatric nursing home staff. International Journal of Dental Hygiene, 9 (3), 199-203. Forsell, M., Kullberg, E., Hoogstraate, J., Herbst, B., Johansson, O. & Sjögren, P. (2010). A survey of attitudes and perceptions toward oral hygiene among staff at a geriatric nursing home. Geriatric Nursing, 31 (6), 435-440.
Gluhak, C., Arnetzl, G-V., Kirmeier, R., Jakse, N. & Arnetzl, G. (2009). Oral status among seniors in nine nursing homes in Styria, Austria. Gerodontology, 27 (1), 47- 52. Gunnsteinsdóttir, H., Hallsdóttir, M.H., Sveinsson, S., Jónsdóttir, S.R., Olafsson V.G., Bragason T.H., Saemundsson S.R. & Holbrook W.P. (2009). Dental health of patients with Parkinson’s disease in Iceland. Special Care in Dentistry, 29 (3), 123-127. Hintao, J., Teanpaisa, R., Chongsuvivatwon, V., Ratarasan, C. & Dahlen, G. (2007). The microbiological profiles of saliva, Supragingival and subgingival plaque and dentalcaries in adults with and without type 2 diabetes mellitus. Oral microbiology and
17 Hirotomi, T., Yoshihara, A., Ogawa, H. & Miyazaki, H. (2010). Tooth- related risk factors for periodontal disease in community- dwelling elderly people. Journal of
clinical periodontology, 37 (6), 494-500.
Holmén, A., Strömberg, E., Hagman-Gustafsson, M-L., Wårdh, I. & Gabre, P. (2011). Oral status in home- dwelling elderly dependent on moderate or substantial care for daily living: prevalence of edentulous subjects, caries and periodontal disease.
Gerodontology, DOI: 10.1111/j.1741-2358.2011. Tillgänglig:
http://onlinelibrary.wiley.com.bibproxy.kau.se:2048/doi/10.1111/j.1741-2358.2011.00507.x/pdf [2011-12-17].
Hopcraft, M.S., Morgan, M.V., Satur., J.G., Clive-Wright, F.A. & Darby, I.B. 2010. Oral hygiene and periodontal disease in Victorian nursing homes. Gerodontology, DOI: 10.1111/j.1741-2358.2010.00448.x. Tillgänglig:
http://onlinelibrary.wiley.com.bibproxy.kau.se:2048/doi/10.1111/j.1741-2358.2010.00448.x/pdf [2011-12-17].
Hugoson, A., Koch, G., Göthberg, C., Nydell Helkimo, A., Lundin, S.Å., Norderyd, O., Sjödin, B. & Sondell K. (2005a). Oral health of individuals aged 3-80 years in
Jönköping, Sweden during 30 years (1973- 2003). II. Review of clinical and radiographic findings. Swedish Dental Journal, 29 (4), 139-155.
Hugoson, A., Koch, G., Göthberg, C., Nydell Helkimo, A., Lundin, S Å, Norderyd, O., Sjödin, B., & Sondell K. (2005b). Oral health of individuals aged 3-80 years in
Jönköping, Sweden during 30 years (1973-2003).I. Review of findings on dental care habits and knowledge of oral health. Swedish Dental Journal, 29 (4), 125-138.
Hugoson, A., Sjödin, B. & Norderyd, O. (2008). Trends over 30 years, 1973- 2003, in the prevalence and severity of periodontal disease. Journal of clinical periodontology, 35 (5), 405-414.
Hunter, R.V., Clarkson, J.E., Fraser, H.W. & MacWalter, R.S. (2006). A preliminary investigation into tooth care, dental attendance and oral health related quality of life in adult stroke survivors in Tayside, Scotland. Gerodontology, 23 (3), 140-148.
Jablonski, R.A., Munro, C.L., Grap, M.J., Schubert, C.M. & Spigelmyer, P. (2009). Mouth Care in Nursing Homes: Knowledge, Beliefs, and Practices of Nursing Assistants. Geriatric Nursing, 30 (2), 99-107.
Johansson, A-K., Johansson, A., Unell, L., Ekbäck, G., Ordell, S. & Carlsson, G-E. (2011). Self-reported dry mouth in Swedish population samples aged 50, 60 and 75 years. Gerodontology, DOI: 10.1111/j.1741-2358.2010.00420.x. Tillgänglig: http://onlinelibrary.wiley.com.bibproxy.kau.se:2048/doi/10.1111/j.1741-2358.2010.00420.x/pdf. [2011-02-29].
Jonsson, M. & Wårdh, I. (2007). Effekterna av en reform. Vårdpersonalens inställning
18 Kaiser, C.M., Williams, K.B., Mayberry, W., Braun, J. & Pozek, K.D. (2000). Effect of an oral health training program on knowledge and behavior of state agency long-term-care surveyors. Special Care in Dentistry, 20 (2), 66-71.
Khovidhunkit, S.O., Suwantuntula, T., Thaweboon, S., Mitrirattanakul, S.,
Chomkhakhai, U. & Khovidhunkit, W. (2009). Xerostomia, hyposalivation, and oral microbiota in type 2 diabetic patients: a preliminary study. Journal of the Medical
Association of Thailand, 92 (9), 1220-1228.
Kullberg, E., Sjögren, P., Forsell, M., Hoogstraate, J., Herbst, B. & Johansson, O. (2010). Dental hygiene education for nursing staff in a nursing home for older people.
Journal of Advanced Nursing, 66 (6), 1273-1279.
Lockhart, P.B., Brennan M.T., Thornhill, M., Michalowicz, B.S., Noll, J., Bahrani-Mougeot, F.K. & Sasser, H.C. (2009). Poor oral hygiene as a risk factor for infective endocarditis–related bacteremia. Journal of the American Dental Association, 140 (10), 1238-1244.
Marin-Zuluaga, D.J., Ferreira, J., Gil-Montoya, J.A. & Willumsen, T. (2011). Oral health in institutionalised elderly people in Oslo, Norway and its relationship with dependence and cognitive impairment. Gerodontology, DOI: 10.1111/j.1741-2358.2011.00490.x. Tillgänglig:
http://onlinelibrary.wiley.com.bibproxy.kau.se:2048/doi/10.1111/j.1741-2358.2011.00490.x/pdf[2011-02-07].
McKelvey, V.A., Thomson, W.M. & Ayers, K.M. (2003). A qualitative study of oral health knowledge and attitudes among staff caring for older people in Dunedin long-term care facilities. The New Zealand Dental Journal, 99 (4), 98-103.
Neville, B.W., Damm, D.D. & Allen, C.M. (2008). Oral and Maxillofacial Pathology. United States of America. W.B. Saunders Company.
Nicol, R., Sweeney, M.P., McHugh, S. & Bagg, J. (2005). Effectiveness of health care worker training on the oral health of elderly residents of nursing homes. Community
Dentistry and oral epidemiology, 33 (2), 115-124.
Paulsson, G., Söderfeldt, B., Fridlund, B. & Nederfors, T. (2001). Recall of an oral health education programme by nursing personnel in special housing facilities for the elderly. Gerodontology, 18 (1), 7-14.
Petersen, P.E. & Yamamoto, T. (2005). Improving the oral health of older people: the approach of the WHO Global Oral Health Programme. Community Dentistry and Oral
Epidemiology, 33 (2), 81-92.
19 Ravald, N. & Starkhammar-Johansson, C. (2012). Tooth- loss in periodontally treated patients. A long- term study of periodontal disease and root caries. Journal of clinical
periodontology, 39 (1), 73-79.
Reed, R., Broder, H.L., Jenkins, G., Spivack, E. & Janal, M.N. (2006). Oral health promotion among older persons and their care providers in a nursing home facility.
Gerodontology, 23 (2), 73-78.
Reis, S.C., Marcelo V.C., Da Silva E.T. & Leles, C.R. (2011). Oral health of
institutionalised elderly: a qualitative study of health caregivers´ perceptions in Brazil.
Gerodontology, 28 (1), 69-75.
Rejnefelt, I., Andersson, P. & Renvert, S. (2006). Oral health status in individuals with dementia living in special facilities. International Journal of Dental Hygiene, 4 (2), 67-71.
Samson, H., Vesterhus-Strand, G. & Haugejorden, O. (2008). Change in oral health status among the institutionalized Norwegian elderly over a period of 16 years. Acta
Odontologica Scandinavia, 66 (6), 368-373.
SFS 2001:453. Socialtjänstlagen. Stockholm: Justitiedepartementet.
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Justitiedepartementet. Socialstyrelsen. (2008). Vård och omsorg om äldre. Lägesrapport 2008. Stockholm: Socialstyrelsen. Tillgänglig: http://www.sos.se [ 2011-04-18].
Socialstyrelsen. (2009). Folkhälsorapport 2009. Stockholm: Socialstyrelsen. Tillgänglig: http://www.sos.se [2011-04-18].
Socialstyrelsen. (2011). Nationella riktlinjer för vuxentandvård 2011 – stöd för styrning
och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen. Tillgänglig: http://www.sos.se [2011-12-16].
Statens beredning för medicinsk utvärdering (2002). Att förebygga karies. En
systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering
(SBU). Tillgänglig: http://www.sbu.se [2012-02-20].
Strömberg, E., Hagman-Gustafsson, M-L., Holmén, A., Wårdh. I. & Garbre, P. (2011). Oral status, oral hygiene habits and caries risk factors in home- dwelling elderly
dependent on moderate or substantial supportive care for daily living. Community
dentistry and oral epidemiology, 39 (6). Tillgänglig: http://www.
http://onlinelibrary.wiley.com.bibproxy.kau.se:2048/doi/10.1111/j.1600-0528.2011.00653.x/pdf [2011-12-05].
Syrjälä, A-M., Ylöstalo, P., Ruoppi, P., Komulainen, K., Hartikainen, S., Sulkava, R. & Knuuttila, M. (2012). Dementia and oral health among subjects aged 75 years or older.
Gerodontology, 29 (1), 36-42. DOI: 10.1111/j.1741-2358.2010.00396.x. Tillgänglig:
http://onlinelibrary.wiley.com.proxy.kib.ki.se/doi/10.1111/j.1741-2358.2010.00396.x/full [2012-03-02].
20 Tran, P. & Mannen, J. (2009). Improving oral healthcare: Improving the quality of life for patients after a stroke. Special Care in Dentistry, 29 (5), 218-221.
Turner, M.D. & Ship, J.A. (2007). Dry mouth and its effect on oral health of elderly people. Journal of the American Dental Association, Sep; 138, 15-20.
Unfer, B., Braun, K.O., de Oliveira Ferreira, A.C., Ruat, G.R. & Batista, A.K. (2011). Challenges and barriers to quality oral care as perceived by caregivers in long-stay institutions in Brazil. Gerodontology, 28 (2) DOI: 10.1111/j.1741-2358.2011.00475.x Tillgänglig: http://onlinelibrary.wiley.com.bibproxy.kau.se:2048/doi/10.1111/j.1741-2358.2011.00475.x/full [2011-04-20].
Villa, A., Polimeni, A., Strohmenger, L., Cicciu, D., Gherlon, E. & Abati, S. (2011). Dental patients' self-reports of xerostomia and associated risk factors. Journal of the
American Dental Association, 142 (7), 811-816.
Vilstrup, L., Holm-Pedersen, P., Lykke-Mortensen, E & Avlund, K. (2007). Dental status and dental caries in 85- year- old Danes. Gerodontology, 24 (1), 3-13. Willumsen, T., Fjaera, B. & Eide, H. (2010). Oral health-related quality of life in patients receiving home-care nursing: associations with aspects of dental status and xerostomia. Gerodontology, 27 (4), 251–257.
Willumsen, T., Karlsen, L., Næss, R. & Bjørntvedt, S. (2011). Are the barriers to good oral hygiene in nursing homes within the nurses or the patients? Gerodontology, DOI: 10.1111/j.1741-2358.2011.00554.x. Tillgänglig:
http://onlinelibrary.wiley.com.bibproxy.kau.se:2048/doi/10.1111/j.1741-2358.2011.00554.x/pdf [2012-02-07].
Wolff, A., Zuk-Paz, L. & Kaplan, I. (2008). Major salivary glands output differs between user and non- user of medication categories. Gerodontology, 25 (4), 210–216. Wårdh, I., Jonsson, M. & Wikström, M. (2011). Attitudes to and knowledge about oral health care among nursing home personnel – an area in need of improvement.
Gerodontology, DOI: 10.1111/j.1741-2358.2011.00562.x. Tillgänglig:
http://onlinelibrary.wiley.com.bibproxy.kau.se:2048/doi/10.1111/j.1741-2358.2011.00562.x/pdf [2012-02-07].
21
Bilaga I
Frågeformulär
Bakgrund
1. Ålder: ______
2. Antal yrkesverksamma år inom vården: ______ 3. Vilket är Ditt yrke?
Vårdbiträde Undersköterska Sjuksköterska
Annat: ____________________________
Kunskapsfrågor
4. Anser du Dig behöva mer kunskap om munvård för äldre?
Ja Nej Vet ej
5. Vilken färg har ett friskt tandkött?
Blårött Mörkrött Blekrosa Vet ej
6. Om tandköttet blöder vid tandborstning på en vårdtagare, då ska Du:
Sluta borsta
Borsta försiktigare, varsamt Borsta mer noggrant
Vet ej
7. När är det viktigast att utföra munvård?
Efter sista kvällsmålet På morgonen
22
8. Vad gör fluor främst för nytta?
Stärker tänderna Gör tänderna rena Motverkar karies Vet ej
Munvård i det dagliga arbetet
9. Hur ofta anser Du att den boende ska få hjälp med munvård?
2 gånger per dag 1 gång per dag
Någon gång per vecka Mera sällan
10. Anser Du att det är svårt att ge den boende en god munvård?
Ja Ibland Nej
11. Om ja, vilka problem upplever Du?
Ont om tid Svårt att utföra Obehagligt
Andra orsaker:_____________________________
12. Vad gör Du om den boende värjer sig emot munvården?
Genomför oftast vården ändå Avvaktar till lämpligare tillfälle Accepterar den boendes inställning
13. Tycker Du att det är svårt att rengöra löstagbara proteser?
Ja Nej Vet ej
14. Tycker du att det är svårt att rengöra de boendes egna tänder?
23
Bilaga II
Informationsbrev
Till Dig som arbetar på äldreboende
Vi är två studenter som läser tredje året på tandhygienistprogrammet vid Karlstads universitet och skriver vårt examensarbete.
Syftet med vår studie är att undersöka vårdpersonalens kunskaper om munvård samt vilka förutsättningar personalen har för att utföra munvård på äldre. Det är mycket värdefullt för oss om Du vill svara på våra frågor då vi är intresserade av vilka
kunskaper Du som vårdpersonal har gällande den orala hälsan hos de äldre, och hur Du upplever förutsättningar för att utföra munvård.
Arbetet genomförs genom att Du svarar på ett frågeformulär. Att delta i undersökningen är helt frivilligt. Svara gärna så utförligt som möjligt på frågorna om Du väljer att delta i studien då det är av betydelse för studiens kvalitet.
Frågeformuläret är anonymt och behandlas konfidentiellt, vilket betyder att Dina svar inte kommer att avslöja din identitet i resultatet. Insamlad data förvaras inlåst så att endast vi som utför studien kan nå dem. Svaren i frågeformuläret kommer att bearbetas med hjälp av datorprogram, därefter så kommer frågeformulären att förstöras. Din medverkan är viktig för att studien ska bli trovärdig.
Har Du frågor eller synpunkter är Du välkommen att kontakta oss. Tandhygieniststuderande
Angelica Westberg: Mobil 0736-37 01 98 Fatemeh Khalaj: Mobil 0739-28 98 88
24
Bilaga III
Samtycke/ medgivande
Munvård för äldre
Jag har tagit del av informationen angående studien om munvård för äldre och vårdpersonalens kunskaper och förutsättningar för munvård.
Jag har också tagit del av informationen att deltagande är frivilligt och att jag kan avbryta när som helst utan att ange någon orsak till detta.
Härmed ger jag mitt samtycke till att medverka i studien.
Ort, datum _________________________________________
Underskrift _________________________________________
