AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV
Avdelningen för socialt arbete och kriminologi
Attityder till äldre personer med
alkoholmissbruk
En enkätstudie besvarad av socialsekreterare inom
individ- och familjeomsorgen som arbetar med
missbruks- och beroendeproblematik
Amalia Sunna-Niia & Cindy Thunberg
VT - 2020
Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Socialt arbete
Socionomprogrammet Examensarbete i socialt arbete Handledare: Carolina Nordlinder
Examinator: Peter Öberg
Abstract
Title: Attitudes towards older people with alcohol abuse - A survey answered by social secretaries in individual and family care who work with addiction problems
Author: Amalia Sunna-Niia & Cindy Thunberg
The purpose of the study was to examine whether there are negative attitudes towards older people with alcohol abuse among social secretaries and if so to which extend, and whether there are adequate services available and if this is being offered. The purpose of the study was answered with the help of a quantitative survey and the intention was that the study would result in a total survey, whereupon all small municipalities in Sweden (with less than 15,000 inhabitants) were asked to participate. In the end the survey was answered by a total of 12 people, of which 9 of these respondents were relevant based on the purpose of the study. The result have been analyzed using the theoretical perspective of social constructionism and theory linked to ageism. The main results of the study showed no signs of negative attitudes towards older people with alcohol abuse among social secretaries and it is therefore not possible to say anything about ageism. This result differs markedly from previous research in the field that shows a prevalence of negative attitudes among this occupational group to elderly with alcohol abuse.
Keywords: Ageism, Alcohol, Attitudes, Elderly, Social Constructionism, Social Work
Sammanfattning
Titel: Attityder till äldre personer med alkoholmissbruk - En enkätstudie besvarad av socialsekreterare inom individ- och familjeomsorgen som arbetar med missbruks- och beroendeproblematik
Författare: Amalia Sunna-Niia & Cindy Thunberg
Studiens syfte var att undersöka om det förekommer negativa attityder till äldre personer med alkoholmissbruk bland socialsekreterare och i så fall i vilken utsträckning, samt om det finns adekvata insatser att tillgå och om detta erbjuds till målgruppen. Studiens syfte besvarades med hjälp av en enkätstudie där intentionen var att studien skulle resultera i en totalundersökning, varpå samtliga små kommuner i mellersta Sverige (med under 15 000 invånare) tillfrågades att delta. Enkäten besvarades slutligen av totalt 12 personer varav 9 utav dessa respondenter var relevanta utifrån studiens population. Resultatet har analyserats med hjälp av det teoretiska perspektivet social konstruktionism samt teori om ålderism. Studiens huvudsakliga resultat påvisade att det inte förekommer negativa attityder bland socialsekreterarna till äldre personer med alkoholmissbruk och det är därefter inte möjligt att uttala sig om någon form av ålderism.
Detta resultat skiljer sig markant från tidigare forskning på området som visar på en förekomst av negativa attityder bland denna yrkesgrupp till äldre med alkoholmissbruk.
Nyckelord: Alkohol, Attityder, Social konstruktionism, Socialt arbete, Ålderism, Äldre
Förord
Vi vill börja med att rikta ett tack till studiens respondenter som tagit sig tiden att besvara vår enkät. Även ett stort tack till vår handledare Carolina Nordlinder som givit oss kloka råd och värdefull handledning under uppsatsskrivningens gång. Vi författare har gemensamt författat detta examensarbete under samråd med varandra och tar således lika stort ansvar för arbetets alla delar.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 8
1.1 Syfte och frågeställningar ... 9
1.2 Bakgrund ... 9
1.3 Uppsatsens disposition ... 10
1.4 Begreppsdefinitioner ... 11
1.4.1 Äldre ... 11
1.4.2 Missbruk ... 11
1.4.3 Attityder... 12
2. Tidigare forskning ... 13
2.1 Attityder till äldre personer och deras alkoholmissbruk ... 13
2.2 Alkohol: En privat angelägenhet som kan vara stigmatiserande... 14
2.3 Urval av tidigare forskning ... 14
3. Teoretiska perspektiv ... 18
3.1 Socialkonstruktionism ... 18
3.2 Ålderism... 18
4. Metod ... 20
4.1 Forskningsdesign... 20
4.2 Urval inför enkätstudien ... 21
4.3 Studiens genomförande ... 23
4.3.1 Planering kring studiens genomförande ... 23
4.3.2 Enkätens utformning ... 24
4.3.3 Datainsamlingen ... 25
4.3.4 Analysverktyg ... 26
4.4 Uppsatsens trovärdighet... 29
4.4.1 Reliabilitet ... 29
4.4.2 Validitet ... 31
4.4.3 Generaliserbarhet... 32
4.5 Etiska ställningstaganden... 33
5. Resultatredovisning och analys av empiri ... 35
5.1 Resultat ... 35
5.1.1 Bakgrundsvariabler ... 35
5.1.2 Resultat kopplat till studiens syfte och frågeställningar ... 37
5.1.3 Bakgrundsinformation kopplat till studiens syfte och frågeställningar... 41
5.1.4 Bortfall... 42
5.2 Analys av empiri ... 43
5.2.1 Studiens resultat ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv ... 43
5.2.2 Studiens resultat utifrån ålderism ... 44
6. Diskussion ... 46
6.1 Metoddiskussion ... 47
Referenslista ... 49
Bilagor ... 52
Bilaga 1: Missivbrev till verksamhetschefer ... 52
Bilaga 2: Missivbrev på webbsidan ... 54
Bilaga 3: Förfrågan till kommunernas medborgarservice ... 55
Bilaga 4: Enkäten ... 56
1. Inledning
Socialstyrelsen gick under 2015 ut med information om att den äldre befolkningens totala alkoholkonsumtion har ökat markant under de senaste åren. I lägesrapporten (Socialstyrelsen, 2015) utlystes även en varning om att detta fenomen troligtvis kommer att öka ytterligare under kommande år. Aktuell forskning har påvisat att hög alkoholkonsumtion bland äldre personer är vanligt förekommande och att alkoholmissbruk är ett vanligt problem i höginkomstländer (Bareham, Kaner, Spencer & Hanratty, 2019).
Forskning om äldre personer med alkoholmissbruk är eftersatt och den forskning som finns fokuserar främst på äldreomsorgens perspektiv (Gunnarsson & Karlsson, 2018). Vidare är forskning som belyser socialsekreterare inom individ- och familjeomsorgens perspektiv knapp, vilket är den yrkesgrupp som utreder och fattar beslut avseende en individs behov av insatser kopplat till missbruk. Den forskning som finns visar dock att det finns en allmän uppfattning i denna yrkesgrupp om att det saknas adekvata insatser som är specifikt inriktade på äldres alkoholmissbruk. Den grupp av äldre missbrukare som socialsekreterarna kommit i kontakt med i sitt arbete beskrevs också som särskilt marginaliserade individer med långtgående alkoholmissbruk, som både saknar motivation till förändring och förmåga att tillgodose sig behandling (Gunnarsson & Karlsson, 2018). Tidigare forskning pekar dock på att bilden av äldre missbrukare som oförmögna att tillgodose sig behandling har sin grund i individers fördomar och negativa attityder till denna grupp (Wadd & Dutton, 2018).
Enligt Svenska Akademiens ordlista betyder ordet attityd “inställning till något”. SCB (2016) skriver att attityd också kan ses som en positiv eller negativ reaktion till ett visst fenomen som har sin grund i individens känslor och uppfattningar. Ålderism innebär att personer behandlas annorlunda på grund av deras ålder (Jönson & Harnett, 2015). Enligt Jönson och Harnett (2015) är det tal om ålderism när en individs attityd har sin grund i ålder och riskerar att diskriminera en person på grund av detta. Då vi i denna studie avser att studera om det förekommer negativa attityder bland socialsekreterare till äldre personer med alkoholmissbruk, avser vi också att studera om de bedömer att det erbjuds adekvata insatser till denna målgrupp och i så fall i vilken utsträckning. Utifrån detta bedöms ålderism vara ett relevant begrepp, eftersom en individs attityd tenderar att påverka dennes handlingar. Om det skulle vara så att studiens resultat korrelerar med tidigare forskning där det påvisats att negativa attityder förekommer vore det intressant att studera detta fenomen utifrån begreppet ålderism.
Målgruppen äldre utgör idag en stor del av dagens befolkning och som socialstyrelsen tidigare uttalat finns det en ökad alkoholkonsumtion hos denna målgrupp. Vidare tros detta leda till att den äldre generationen i större utsträckning kan komma att beröras av socialt arbete än tidigare, då exempelvis inom missbruksvården (Jönson & Harnett, 2015). Vår förhoppning är att denna studie skall komma att fylla en kunskapslucka genom att belysa socialsekreterares uppfattning om äldre personer, detta då tidigare forskning till stor del fokuserar på äldreomsorgen. Vidare tänker vi att denna studie kan vara till nytta för yrkesverksamma och forskare inom fältet för äldre personer, då denna studie avser att belysa och uppmärksamma den äldre målgruppen.
1.1 Syfte och frågeställningar
Studiens syfte är att undersöka om det förekommer negativa attityder till äldre personer med alkoholmissbruk bland socialsekreterare och i så fall i vilken utsträckning, samt om det finns adekvata insatser att tillgå och om detta erbjuds.
o Förekommer negativa attityder bland socialsekreterare till äldre personer med alkoholmissbruk? Om ja, hur påvisas detta och i vilken omfattning?
o I vilken grad uppger socialsekreterare att adekvata insatser erbjuds till äldre personer med alkoholmissbruk?
1.2 Bakgrund
Samtliga kommuner och regioner i Sverige har ett gemensamt ansvar avseende behandling och stödinsatser vid missbruk av alkohol och andra beroendeframkallande medel. Socialnämnden ska enligt Socialtjänstlagen (fortsättningsvis SoL) (3 kap. 7 § SoL) arbeta förebyggande och motverka missbruk av alkohol och andra beroendeframkallande medel. Socialnämnden ansvarar även för att den enskilde får det stöd och den vård som denne är i behov av för att bli fri från sitt missbruk (5 kap. 9 § SoL). När det kommer till former av insatser som erbjuds inom en kommun saknas tydliga angivelser och Socialtjänstens ansvar vad gäller stödinsatser är enbart generellt angivet. Vidare innebär detta att de insatser som erbjuds inom olika kommuner kan komma att variera i hög utsträckning. Exempel på stödinsatser som kan erbjudas är: olika former av psykologisk- eller psykosocial behandling, sociala stödinsatser, frivillig institutionsvård och medicinsk behandling (Socialstyrelsen, 2019). Utgångspunkten för
socialtjänstens arbete vid missbruksproblematik är att stödinsatser ska erbjudas på frivillig basis, men om detta inte är möjligt kan en person vårdas under tvång med stöd av Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (fortsättningsvis LVM).
Trots den kommunala beroende- och missbruksvårdens i lag angivna ansvar vid alkoholmissbruk har det i forskning visat sig vara vanligt förekommande att ansvaret för äldre personer med alkoholmissbruk hamnar på äldreomsorgen (Karlsson & Gunnarsson, 2016, 2018; Shaw & Palattiyil, 2008). Statistik i Sverige visar också på att det inom många kommuner saknas ett uttalat samarbete mellan dessa skilda verksamheter och de samarbeten som existerande beskrivs som problematiska. Vidare visar forskning på att det finns en uppfattning om att socialsekreterare gör annorlunda bedömningar när det rör äldre personer med alkoholmissbruk än om det är en yngre målgrupp med liknande problematik (Gunnarsson, 2013). När äldre personer med missbruksproblematik har äldreomsorg flyttas fokus från missbruket till individens omsorgsbehov, eftersom syftet med äldreomsorgen är att ge personen omvårdnad och inte behandling (Gunnarsson & Karlsson, 2016).
Både inom beroende- och missbruksvården och äldreomsorgen ska individens självbestämmanderätt beaktas, vilket innebär att individens egen vilja skall respekteras och hörsammas. I äldreomsorgen ser man alkoholmissbruket som en del av självbestämmandet – att den enskilde väljer och styr över sin konsumtion. Likaså kan de som arbetar inom äldreomsorgen inte heller tvinga den enskilde att söka hjälp, utan de kan bara motivera personen till detta (Gunnarsson & Karlsson, 2016).
1.3 Uppsatsens disposition
I kommande avsnitt kommer relevanta begrepp att förklaras, dessa är äldre, missbruk och attityder. Efter detta kommer tidigare forskning att presenteras utifrån två olika avsnitt, attityder gentemot äldre personer och alkoholmissbrukets stigmatisering. Valda teoretiska perspektiv, socialkonstruktionism och ålderism, kommer att sedan att introduceras och förklaras i ett eget kapitel.
Efter att teoretiska perspektiv introducerats kommer kapitlet metod att presenteras. Detta kommer att beröra studiens forskningsdesign, urval, genomförande och avslutas med en diskussion om uppsatsens trovärdighet. Efter detta kapitel kommer resultatet att presenteras i
tre olika avsnitt, det ena rör bakgrundsvariabler, det andra presenterar det empiriska materialet och i sista avsnittet finns en koppling mellan empiriskt material och valda teoretiska perspektiv. Vidare fortsätter studien med en avslutande diskussion med bland annat studiens viktigaste resultat. Efter denna kan referenslista och bilagor hittas.
1.4 Begreppsdefinitioner
I kommande avsnitt presenteras begrepp som är relevanta för studien.
1.4.1 Äldre
Det finns ingen absolut eller entydig definition av begreppet ”äldre”. Oftast syftar begreppet
”äldre” på en fas i livet som uppnås vid en viss kronologisk ålder. När det talas om “äldre”
utifrån kronologisk ålder kan det finnas stora skillnader i var gränsen dras för när en person räknas som ”äldre”. I och med att äldreomsorgens insatser oftast riktar sig till personer som är 65 år och äldre är det vanligt att gränsen för ”äldre” generellt sätts vid 65 år. När det talas om äldre med missbruksproblematik inom kommunal missbruksvård sätts gränsen vanligen betydligt lägre, vid 50 år. Gunnarsson och Karlsson (2018) skriver att kunskapen kring äldre personer med alkoholmissbruk är knapp då denna grupp tenderar att uteslutas ur studier som rör missbruk. Med detta menar författarna att det är vanligt att studier belyser missbruksproblematik hos personer som är yngre än 65 år. Med anledning av det bristfälliga kunskapsläget och den ökade alkoholkonsumtionen bland äldre personer som tidigare nämnts, finner vi det av relevans att fokusera på denna grupp. I denna studie kommer begreppet “äldre”
att avse personer som är 65 år eller äldre.
1.4.2 Missbruk
I Världshälsoorganisationens (fortsättningsvis WHO) diagnosmanual ICD-10 görs en åtskillnad mellan riskbruk, skadligt bruk/ missbruk och beroende av substanser innefattande alkohol (samt olika narkotikaklassade preparat). Riskbruk innebär en konsumtion av alkohol som medför en ökad risk för fysisk och psykisk skada samt sociala konsekvenser. Skadligt bruk/ missbruk innefattar ett bruk som medför direkta risker för psykiska och fysiska skador samt oförmåga att sköta vardagliga förpliktelser. Vid diagnosen beroende ska tre av sex kriterier som anges i ICD- 10 vara uppfyllda under det senaste året. Kriterierna omfattar sug efter alkohol, kontrollförlust
till följd av drickandet, alkoholen prioriteras främst framför andra aktiviteter, fortsatt drickande trots negativa konsekvenser, ökad tolerans och abstinensbesvär (Jönson & Harnett, 2015). I arbetet kommer ingen åtskillnad göras mellan de olika graderna av alkoholbruk då ingen åtskillnad görs i Socialtjänstlagen som enbart anger begreppet missbruk.
1.4.3 Attityder
Statistiska centralbyrån, fortsättningsvis SCB, (2016) menar att attitydbegreppet kan användas och förklaras på flera olika sätt. Ett vanligt sätt att definiera attitydbegreppet är att beskriva det utifrån tre olika komponenter, tanke- eller kunskapskomponent, känslokomponent och handlingskomponent (Jönson & Harnett, 2015). Enligt Tornstam (2018) har det på senare tid visat sig vara vanligt att dessa tre komponenter ofta omedvetet blandas samman inom attitydstudier, vilket gör det svårt att urskilja vilken komponent som är vad. Det har också blivit vanligt att man ser dessa komponenter som isolerade från varandra och dessa nödvändigtvis inte hänger samman. Vidare har det visat sig att vår inställning till något inte nödvändigtvis behöver påverka hur vi sedan handlar i relation till objektet i fråga (Tornstam, 2018). I denna studie kommer definitionen som SCB (2016) menar är ett mer ”vardagligt synsätt” att se på attityder användas. Denna definition innebär att attityd är samma sak med en persons
”inställning” och går vidare inte in på några djupare dimensioner av begreppet (SCB, 2016).
2. Tidigare forskning
I detta avsnitt presenteras tidigare forskning som gjorts på området äldre personer med alkoholmissbruk och avslutas med en beskrivning om hur vi gått tillväga för att hitta denna information.
2.1 Attityder till äldre personer och deras alkoholmissbruk
I tidigare forskning går det att utläsa att personer som arbetar med beroende- och missbruksvård kan ha vissa attityder till just äldre personer med denna problematik. En vanlig sådan är att äldre inte skulle ha nytta av behandling eftersom det finns en tanke om att de ändå inte skulle kunna tillgodose sig denna på grund av deras ålder (Wadd & Dutton, 2018; Wadd & Galvani, 2014). Det råder en föreställning om att äldre är för gamla att förändras och att det inte är värt att spendera tid och pengar på denna målgrupp då de ändå befinner sig i livets slut (Gunnarsson, 2013; Wadd & Dutton, 2018; Wadd & Galvani, 2014).
Föreställningar som rör äldre och deras alkoholbruk tenderar också att påverka äldres chanser till att få hjälp med sitt alkoholmissbruk. Studier har visat att yrkesverksamma inte aktivt frågar om en äldre persons alkoholkonsumtion eftersom de automatiskt utgår från föreställningen om att äldre personer inte dricker en stor mängd alkohol (Gunnarsson, 2013; Haighton, Wilson, Ling, McCabe, Crosland & Kaner, 2016). Det kan också vara så att socialsekreterare inte vill behandla äldre med alkoholmissbruk eftersom de har en föreställning om att alkoholen är det enda njutningsfulla som den äldre har kvar i sitt liv och att detta är något som man inte vill frånta dem (Shaw & Palattiyil, 2008).
Studier har uppmärksammat att det råder skillnad i hur LVM används med hänsyn till olika ålderskategorier, både gällande lagens användning men också kring målet om vad klienten skall uppnå med tvångsbehandlingen (Palm, 2008; Storbjörk, 2012). Palm (2008) har i sin studie uppmärksammat att socialsekreterare har en generell målbild om att deras klienter ska uppnå total nykterhet, men rörande den äldre målgruppen modifieras denna målbild då den inte anses vara realistisk. Målet för äldre med missbruksproblematik handlar istället om att de ska tas omhand, hållas under armarna och få tillsyn, snarare än att uppnå nykterhet (Palm, 2008).
Istället för att erbjuda behandling ges alternativ som exempelvis lågtröskelboende, vilket är en
boendeform där individen får stöd i vardagen utan något krav på nykterhet. Socialsekreterarna i Palms (2008) studie menar att situationen är sådan eftersom de måste ta hänsyn till vad som kan uppnås för minsta möjliga kostnad. De menar att det inte är värt att ge dyr behandling om det bedöms att individen ändå inte kommer att uppnå nykterhet. Detta är även något som Storbjörk (2012) observerat i sin studie, att äldre med alkoholmissbruk inte är lika vanligt förekommande i LVM-statistiken som unga heroinmissbrukare. Utifrån denna statistik menar Storbjörk (2008) att man kan se detta på flera olika sätt. För det första menar författaren att alkohol inte anses vara lika problematiskt och skadligt som narkotika är och att yngre som har narkotikamissbruk befinner sig i en svårare situation än vad äldre med alkoholmissbruk gör.
2.2 Alkohol: En privat angelägenhet som kan vara stigmatiserande
I tidigare forskning framgår det att äldres alkoholkonsumtion är något som ses som en privat angelägenhet, samtidigt som det också kan vara tabubelagt och stigmatiserande (Gunnarsson &
Karlsson, 2016; Haighton et al., 2016; Johannessen, Engedal & Helvik, 2015; Shaw &
Palattiyil, 2008). Detta kan exempelvis leda till att det inte pratas om alkoholkonsumtion eller att den äldre själv eller med hjälp av sina anhöriga försöker att dölja alkoholmissbruket (Gunnarsson & Karlsson, 2016; Shaw & Palattiyil, 2008). Eftersom alkoholmissbruk kan vara stigmatiseratiserande som gör att individen känner sig avvikande från normen kan detta göra att denne känner ett motstånd att söka hjälp och faktiskt erkänna sin problematik (Haighton et al., 2016). Det kan även medföra svårigheter i en eventuell behandling, då det har visat sig att äldre kan ha svårare stigma än vad yngre personer med samma problematik har (Wadd &
Galvani, 2014).
2.3 Urval av tidigare forskning
I kommande avsnitt redovisas litteratursökningsprocessen av tidigare forskning inom området attityder till äldre och alkohol. Urvalet av artiklar har gjorts utifrån dess relevans för studiens syfte och frågeställningar. Det första steget i urvalsprocessen innebar att vi sållade bland samtliga sökträffar utifrån dess rubriker och sedan efter arbetets abstract, och bland de som sedan bedömdes vara av relevans och intresse lästes artikeln igenom i sin helhet.
När vi inledde vår litteratursökningsprocess valde vi att påbörja processen via bibliotekets söktjänst Discovery, vilket är en tjänst som söker igenom flera olika databaser samtidigt. Första sökningen innefattade sökorden ”äldre AND alkohol AND attityder” med inklusionskriteriet
”Peer Reviewed” resulterade i noll sökträffar.
En andra sökning gjordes därefter på engelska via databasen SocIndex med sökorden “older people” or elderly AND alcohol or drinking or "alcohol consumption" or "alcohol abuse" or
"alcohol misuse" AND “elderly care” or “social work”. Denna sökning innefattade inklusionskriterierna ”Peer Reviewed”, källor skrivna på engelska samt publiceringsdatum från 2010-01-01 till 2020-12-31 (48 artiklar, 4 utvalda). Samtliga 4 artiklar som valdes ut bland de 48 sökträffarna handlade om personal inom äldreomsorgen och om deras syn på äldre med alkoholmissbruk. Vidare upplevdes dessa artiklar irrelevanta för studiens frågeställningar i sig då de inte berörde socialtjänsten men de bedömdes däremot vara av relevans för uppsatsens bakgrund i syfte att skildra tidigare forskning inom området äldre och alkoholmissbruk. Övriga artiklar som exkluderades berörde områden som våld, självmord, substansmissbruk eller olika typer av behandlingsmetoder.
Ytterligare en sökning på SocIndex gjordes, då med sökorden elderly or "older people" or "older adults" AND alcohol or "alcohol abuse" or "alcohol misuse" AND "alcoholism treatment" or therapy AND "elderly care" or "social work" (20 artiklar, 2 utvalda) Vid en första sållning beslutade vi att två artiklar var av relevans, men dessa uteslutas sedan då de visade sig vara forskningsöversikter och således inga studier i sig.
Litteratursökingen fortsatte vidare på databasen SwePub, denna gång med sökorden “äldre och alkohol”. Med en begränsning att enbart inkludera tidskriftsartiklar gav sökningen en träff, en artikel som handlade om biståndshandläggare inom äldreomsorgen och deras perspektiv. Denna artikel bedömdes också vara relevant för att ge läsaren relevant bakgrundsinfo av vad som tidigare har gjorts inom ämnet äldre och alkoholmissbruk och har därefter använts i bakgrunden.
Ytterligare en sökning gjorde på databasen SwePub, denna gång utifrån en författares namn.
Denna sökning gjordes då vi noterat att denna författare medverkat i flera redan valda artiklar, både som författare men också som referens. Sökorden var: “Evy Gunnarsson”. Även denna sökning begränsades till att bara visa tidskriftsartiklar, vilket gav 17 sökträffar. Av dessa ansågs
2 artiklar vara av relevans genom att bidra med bakgrundsinfo om biståndshandläggare inom äldreomsorgen. Övriga artiklar exkluderades då de antingen var dubbletter av redan valda artiklar eller berörde ett annat ämnesområde än denna studies. Därefter gjordes en till sökning på författare via SwePub, sökord: “Lis-Bodil Karlsson”, med begränsningen att enbart inkludera tidskriftsartiklar. Denna sökning gav 12 träffar, varav 1 artikel bedömdes vara relevant för vårt arbete då den berör socialsekreterares perspektiv avseende äldre och alkoholmissbruk. Denna artikel har använts i syfte att beskriva vad som tidigare har gjorts inom valt område samt för att jämföras med resultatet från denna studie.
Övriga
Ytterligare tre artiklar som valts ut har hittats genom att referenslistor i valda artiklar har studerats. I denna typ av sållning har relevansen i första hand bedömts utifrån titeln, sedan utifrån arbetets abstract.
Ny sökprocess
Efter att en sammanställning gjorts av tidigare forskning som ovan nämnts upplevde vi att forskningsfältet behövde sökas av ytterligare en gång utifall att vi missat något och då vi behövde komplettera med forskning avseende attityder till äldre med alkoholmissbruk. Denna sökning startades än en gång på Discovery med sökorden ”äldre AND alkohol”. Denna sökning gav 13 resultat varav 6 av dessa var artiklar som lästs och valts ut tidigare. Övriga artiklar fokuserade på alkoholkonsumtion bland äldre i Sverige och Finland och exkluderades då dessa hade ett annat fokus än denna studie. Vidare ansågs dessa irrelevanta för studiens syfte och frågeställningar.
För att få en större överblick gjordes ännu en sökning i Discovery, denna gång med engelska sökord för att försöka fånga in internationell forskning på området. Sökorden var "older people"
or elderly or geriatric AND alcohol* AND attitudes AND social work or social workers or social work practice or social services. Inklusionskriterier var ”Peer Reviewed”, tillgänglig i fulltextformat samt engelskspråkiga. Sökningen gav 178 sökträffar. För att begränsa denna sökning ännu mer valdes det att sökningen skulle göras i enbart vissa databaser, Academic Search Elite och SocIndex. Denna sökning gav 59 träffar efter att Discovery selekterat bort dubbletter. För vår studie ansågs 2 artiklar vara av relevans, då dessa berörde attityder till äldre med alkoholmissbruk och har använts i syfte att komplettera och jämföras med denna studies
resultat. Övriga artiklar som exkluderades berörde bland annat behandlingsmetoder eller alkoholmissbruk kombinerat med annan problematik som är irrelevant för vår studie.
Vår sökprocess resulterade enbart i två internationella källor då övriga hade ett annat fokus än denna studies syfte och bedömdes därefter som irrelevanta. Vidare fokuserade den internationella forskningen främst på orsaker till att alkoholkonsumtionen har ökat bland äldre och behandlingsmetoder inriktade mot äldre personer med alkoholmissbruk.
3. Teoretiska perspektiv
I detta avsnitt presenteras och förklaras valda teoretiska perspektiv, socialkonstruktionism och ålderism, som kommer att användas som förklaring när studiens resultat analyseras.
3.1 Socialkonstruktionism
Socialkonstruktionism är ett perspektiv som utgår från att människor konstruerar sin verklighet genom sociala interaktioner mellan varandra (Angelöw, Jonsson & Stier, 2015). Människors uppfattningar om världen och olika fenomen i samhället såsom makt, attityder, individer och grupper får sin betydelse utifrån hur vi människor tillsammans definierar dem (Larsson &
Sohlberg, 2014). Utifrån den sociala konstruktionismen flyttas således fokus från individen till det sociala sammanhang denne verkar i. Kunskap ses också som kulturellt och historiskt beroende då det är något som förändrats över tid och som skiljer sig åt mellan olika samhällen.
Vår verklighet som vi ser den konstrueras och vidmakthålls genom sociala processer. Social konstruktionism handlar till stor del om att utmana och ifrågasätta kunskap och etablerade sanningar som vi människor ser som självklara. Detta innefattar kunskap om oss själva och samhället, vardaglig och vetenskaplig, vilken ofta tas för givet (Larsson & Sohlberg, 2014).
Som tidigare nämnts ses attityder utifrån social konstruktionism som socialt konstruerade (Larsson & Sohlberg, 2014). Vidare har vi valt att ha med detta perspektiv i syfte att försöka förklara hur negativa attityder till äldre med alkoholmissbruk konstrueras och vidmakthålls utifrån sociala processer.
3.2 Ålderism
Tornstam (2018) beskriver att det i vissa aspekter kan ses som nödvändigt att dela in människor utifrån olika ålderskategorier såsom unga och gamla efter hur samhället är ordnat. En konsekvens av dessa ålderskategorier är dock att de tillskrivs stereotyper av olika slag som därefter ses som allmängiltiga för den grupp av individer som ingår i respektive kategori.
Ålderism handlar om just stereotypa föreställningar och fördomar kopplat till olika ålderskategorier. Dessa föreställningar och fördomar kan vara av positivt slag men syftar oftast på negativa sådana som kan leda till diskriminering (Jönson & Harnett, 2015). De olika ålderskategorierna värderas vanligtvis i relation till varandra utifrån samhällets ideal och
normer. Unga, friska och starka personer tenderar att utgöra normen i samhället medan gamla, svaga och beroende människor ses som motsatsen. Hänsyn tas därefter ej till den stora variation av individer som ingår i dessa grupper.
Attityder och föreställningar är generellt svårt att studera menar SCB (2016) då det rör sig om abstrakta fenomen som inte går att ta på. Jönson och Harnett (2015) menar att attityder till äldre är särskilt svårt att studera och fånga då människor sällan öppet bekänner att de har negativa attityder gentemot denna grupp. Däremot har det visat sig vara vanligt förekommande att människor istället uttrycker känslor i form av att man tycker synd om äldre på ett sympatiserande samt förminskande sätt (Jönson & Harnett, 2015). I denna uppsats har vi valt att främst fokusera på negativa former av ålderism då tidigare forskning visat på en förekomst av negativa attityder bland socialsekreterare riktat mot äldre personer med alkoholmissbruk.
Vidare innebär detta negativt laddade stereotyper, fördomar samt inställningar till äldre som kan leda till diskriminering, det vill säga att man på ett eller annat sätt missgynnas på grund utav sin ålder. Detta perspektiv är tänkt att användas för att förklara den eventuella förekomsten (utifrån resultat från tidigare forskning) av negativa attityder och diskriminering av äldre personer med alkoholmissbruk.
4. Metod
I kommande avsnitt kommer studiens forskningsdesign att presenteras för att sedan övergå till information kring studiens population. Efter detta behandlats kommer ett avsnitt med studiens genomförande som innehåller information om planeringen av studien, enkätens utformning, den faktiska datainsamlingen och också vilka analysverktyg som använts i behandlingen av det empiriska materialet. Kapitlet rörande studiens metod avslutas med ett avsnitt som rör uppsatsens trovärdighet, där begrepp som reliabilitet, validitet, generaliserbarhet och etiska ställningstaganden diskuteras.
4.1 Forskningsdesign
Valet av forskningsdesign har sin grund i vissa faktorer som vi behövde förhålla oss till. Det första ställningstagandet som vi var tvungna att förhålla oss till var huruvida studiens syfte och frågeställningar bäst skulle kunna besvaras med hjälp av en litteraturstudie eller en empirisk studie. Utifrån studiens syfte som dels är att undersöka om det förekommer negativa attityder bland socialsekreterare till äldre personer med alkoholmissbruk och dels om adekvata insatser finns och erbjuds, gjorde vi bedömningen att en empirisk studie var bäst lämpad.
Trost (2016) menar att en kvantitativ metod är bäst lämpad vid studiet av attityder och en förutsättning för att man ska kunna uttala sig om förekomsten av detta fenomen. Utifrån detta och med tanke på att det är förekomsten av negativa attityder och inte nyanser av attityder vi är ute efter så har vi bedömt att en kvantitativ metod är bäst lämpad för vår studie. Eliasson (2010) menar också att en kvantitativ metod är lämplig om man vill ha ett resultat som går att sätta siffror på och/eller om man vill ha en metod som undersöker på bredden snarare än på djupet.
Vi ansåg att detta korrelerade med studiens syfte och frågeställningar eftersom vi önskade ett resultat med bredd, det vill säga ett flertal respondenter snarare än ett fåtal sådana som ger djupgående information. I och med att man i kvalitativ forskningsmetod är ute efter djupgående kunskap om ett visst fenomen brukar detta innebära att antalet respondenter/informanter minskar, om man jämför mot antalet tänkbara respondenter i en enkätstudie. Tanken var således att få ett större antal respondenter för att få en bredd på studiens resultat, snarare än att eftersöka en djupgående kunskap om attityder och insatser till äldre personer med alkoholmissbruk.
I och med att studiens syfte handlar om att undersöka förekomsten av negativa attityder bland socialsekreterare till äldre personer med alkoholmissbruk och om det finns och erbjuds adekvata insatser till denna målgrupp, gjorde vi bedömningen att forskningsmetoden skulle vara en sådan som tillät oss att nå ut till flertalet yrkesverksamma. Trost (2012) skriver om enkäter och menar att en enkätundersökning rent teoretiskt skulle kunna tillåta en totalundersökning, men menar att det i verkligheten brukar finnas begränsningar kring urvalet som beror på ekonomiska eller organisatoriska faktorer. Med detta menar han att det oftast handlar storleken på populationen som gör det svårt att genomföra en totalundersökning. I denna studie valde vi att begränsa populationen till socialsekreterare inom individ- och familjeomsorg som arbetar i mindre kommuner i Mellersta Sverige (se mer under avsnitt 4.2).
Vår målsättning var att göra en totalundersökning i denna population, men det faktiska utfallet blev inte som önskat. Enkäten fick totalt 12 respondenter där 9 personer föll inom studiens valda population, vilket innebär att svaren kommer från maximalt 9 olika kommuner. Det är också möjligt flera socialsekreterare från samma kommun besvarat enkäten.
Det är vanligt att enkätundersökningar används vid undersökningar rörande attityder gentemot något, trots att denna metod är omtalad på grund av dess svårigheter (SCB, 2016). Enligt SCB (2016) kan det vara svårt att mäta attityder, detta eftersom det inte egentligen inte är något konkret eller mätbart. Trots detta gjorde vi bedömningen att en enkätundersökning skulle vara bäst lämpad i denna studie, detta för att kunna få ett stort svarsunderlag. För att hålla nere kostnadsfrågan, arbetsbördan och för att öka sannolikheten att få en hög svarsfrekvens, beslutade vi oss för att ha en webbaserad enkät istället för en klassisk postenkät. Hultåker (2012) menar att en webbenkät är ett en kostnadseffektiv metod, detta då själva distributionen går snabbt och resultathanteringen kan i princip automatiseras utifrån webbsidan som hanterar enkäten.
4.2 Urval inför enkätstudien
Gällande enkätstudier finns det flera olika sätt att uppnå ett resultat som är generaliserbart.
Antingen kan detta uppnås genom att göra en totalundersökning i en vald population, det vill säga att alla som innefattar populationen får tillgång till enkäten (Trost, 2012). Ett annat sätt att uppnå ett generaliserbart resultat är att skapa ett urval som är representativt för hela populationen. För att studiens urval (stickprovet) skall anses vara representativt krävs det att det är slumpmässigt utvalt och att alla ska ha samma chans att komma att medverka i studien
(Ejlertsson, 2019). Utifrån dessa kriterier beslutade vi oss för att genomföra en totalundersökning i en begränsad population.
Denna studies population har begränsats till socialsekreterare som arbetar inom individ- och familjeomsorg i mindre kommuner (med mindre än 15 000 invånare) i mellersta Sverige. I denna studie har vi valt att mellersta Sverige innefattar alla kommuner i Västmanlands län, Värmlands län, Dalarnas län och Gävleborgs län. Denna begränsning innebär att 29 kommuner ingår i studiens population. När studien väl skulle genomföras och förfrågan om verksamhetschefernas kontaktuppgifter skickades ut, var det enbart 21 kommuner som svarade på detta. Detta innebär att studien inte kan ses som en totalundersökning eftersom studien redan i förberedelsefasen fick ett bortfall på 8 kommuner ur populationen.
Anledningen till att studiens population inte innefattar alla kommuner oavsett storlek i Mellersta Sverige beror på antalet kommuner som då skulle vara aktuella. Denna ökning skulle medföra att vår arbetsbelastning hade ökat avsevärt till följd av vår manuella hantering av kontaktuppgifter och distribution av enkäten (mer om detta finns att läsa under avsnitt 4.3.3), vilket gjorde att vi begränsade oss till mindre kommuner. När beslutet gällande population togs fanns ingen tanke om att det eventuellt skulle kunna finnas attitydskillnader beroende på kommunernas storlek, utan tidigare studier har genomförts i flera olika kommuner med varierad storlek. Utifrån detta är det svårt att uttala sig om studiens val av population har påverkat resultatet.
Valet av population har även gjorts med hänsyn till vår hantering av kontaktuppgifter, vår manuella hantering är fördelaktig då den ökar sannolikheten att enkäten hamnar hos rätt personer, det vill säga socialsekreterare inom individ- och familjeomsorgen som arbetar med missbruksproblematik. Om vi istället beslutat att göra en totalundersökning bland samtliga kommuner i Sverige med hjälp av SKR:s uppgifter hade enkäten då fått gå via kommunernas medborgarservice, vilket betyder att det hade hamnat på deras ansvar att lotsa den vidare till rätt enhet. Detta hade kanske gjort att enkätens svarsfrekvens hade ökat men också risken för urvalsfel, detta till följd av att fler personer ska uppfatta vilken verksamhet som enkäten ska vidarebefordras till.
Eliasson (2012) skriver om urvalsram, vilket är en beteckning på vald population. I vårt fall är urvalsramen alla socialsekreterare som arbetar med missbruks- och beroendeproblematik inom
valda kommuner. I praktiken innebär detta att det blir upp till verksamhetscheferna att bestämma urvalsramen, eftersom vi i forskningens utförande skickade ut enkäten till dessa. För att motverka att resultatet innefattar såna som inte ingår i studiens population skapades kontrollfrågor i enkäten, exempelvis gällande vilken yrkesroll respondenten har och om de kommer i kontakt med äldre klienter. Eftersom vi i denna studie inte har kontroll över urvalsramen, det vill säga hur många socialsekreterare som arbetar i dessa kommuner, kan vi således inte heller uttala oss om hur stort svarsunderlaget kommer att bli. Däremot utgår vi från att samtliga kommuner har minst en socialsekreterare som arbetar inom individ- och familjeomsorgen med missbruksproblematik hos äldre personer, så i bästa tänkbara fall kan enkäten få svar av 21 personer.
4.3 Studiens genomförande
För att samla in data till vår studie har en webbaserad enkätundersökning genomförts bland socialsekreterare som arbetar med missbruks- och beroendeproblematik i 21 mindre kommuner i Mellersta Sverige. Innan själva datainsamlingen kunde genomföras skedde ett arbete kring enkätens utformning, exempelvis gällande frågor och dess svarsalternativ.
4.3.1 Planering kring studiens genomförande
Innan vårt arbete med den faktiska enkäten påbörjades så följde vi Ejlertssons (2019) rekommendationer om att utifrån studiens syfte och frågeställningar ta ut fråge- eller problemområden som studien berör. Utifrån denna studies syfte kunde vi se att attityder, kännedom om klienten och insatser var aktuella frågeområden. Vidare så studerades dessa problemområden djupare för att kunna se vilken typ av information som vi efterfrågade i varje område, exempelvis rörande attityder var det önskvärt med frågor som berörde olika föreställningar som uppmärksammats i tidigare forskning. När man ska undersöka attityder eller åsikter är det vanligt att man som författare konstruerar påståenden som respondenten sedan får besvara hur denne förhåller sig till, antingen genom att svara att denne instämmer eller inte gör det (Ejlertsson, 2019; SCB, 2016). Rörande operationalisering av våra områden beslutade vi således att detta bäst skulle ske genom just påståenden som respondenten skulle besvara med hjälp av en skattningsskala.
I SCB:s (2016) folder om enkätundersökningar har de skrivit om hur man kan gå tillväga för att undersöka attityder med hjälp av denna metod. De menar att det finns ett flertal skattningsskalor att tillgå när man vill undersöka attityder med hjälp av en enkät, men de menar att Likertskalan är den vanligaste skalan. Utifrån detta beslutade vi oss för att våra svarsalternativ skulle ha sin grund i Likertskalan med fem svarsalternativ, där ”instämmer inte alls” skulle ges siffran 1 och ”instämmer helt” skulle ges siffran 5. Se bild nedan.
SCB (2016) skriver att Likertskalan har fått mycket kritik då skalan har vissa svagheter, exempelvis menar de att det finns risk att respondenten håller med påståendena per automatik istället för att svara ärligt. Författarna menar också att Likertskalan kan ge en skev bild av respondenternas svar, detta på grund av att det går att uppnå samma totalsumma på flera olika sätt. SCB (2016) skriver att om en respondent svarar enbart “instämmer inte alls” och
“instämmer helt” och en annan respondent svarar “varken eller” på alla frågor så kommer de att få liknande värde på deras slutsumma efter att värdena adderats. Trots denna kritik valde vi att ha Likertskalan i vår enkät, både för att den är beprövad men också för att det är troligt att respondenterna känner igen denna typ av skattningsskala och vet hur den skall användas.
4.3.2 Enkätens utformning
När vi väl började konstruera påståendena kring valda frågeområden utmynnade detta i sex olika påståenden som berör socialsekreterarens kännedom om äldre klienter i stort, åtta påståenden om attityder som har sin grund i aktuell forskning, sju påståenden som berör socialsekreterarens uppfattning om beviljade insatser till vald målgrupp samt fem ytterligare påståenden som berör socialsekreterarens uppfattning om äldreomsorg (rörande vald målgrupp). Påståendena som avser att belysa respondenternas attityd till äldre klienter med alkoholmissbruk beslutade vi att skulle vara av negativ karaktär, detta för att presentera rätt bild av vad som uppmärksammats i tidigare forskning. Efter att respondenterna svarat på enkäten och vi behandlat resultatet har vi insett att denna negativa karaktär på påståendena kanske inte var fördelaktig, se avsnitt 6.1 för en mer omfattande analys rörande detta.
Utöver påståendena skapades även kontrollfrågor kopplade till respondentens ålder, kön, yrkesroll, utbildning och erfarenhet kring arbete med missbruks- och beroendevård. Vi introducerade tre typer av frågor som skulle vara till vår hjälp gällande sållning av eventuella respondenter som inte skulle innefattas i vårt urval, exempelvis genom att fråga vad de har för yrkesroll. En annan kontrollfråga handlar om huruvida respondenten kommer i kontakt med äldre klienter (65 år eller äldre) med alkoholmissbruk i deras yrkesroll, svarar de nej på denna så sållas de bort och enkätundersökningen avslutas. Denna kontrollfråga konstruerades för att vi skulle kunna säkerställa att enkäten hamnat hos rätt socialsekreterare – de som arbetar med äldre klienter med missbruksproblematik. Efter att enkäten besvarats blev det interna bortfallet 3 personer av totalt 12 respondenter, detta då en av dessa inte kom i kontakt med äldre personer och de två andra hade yrkesrollen behandlare och inte socialsekreterare.
Då vi i vår metod beslutat att ta kontakt med kommunernas medborgarservice och därigenom få verksamhetschefernas kontaktuppgifter gjorde vi bedömningen att det skulle behövas två separata missivbrev, ett för verksamhetscheferna (se bilaga 1) och ett för respondenterna på webbsidan (se bilaga 2). Missivbreven konstruerades med hjälp av Trosts (2016) bok om enkäter, där han skriver att ett missivbrev bör innehålla information om vilka författarna är, studiens syfte och innehåll, vilka som deltar i studien samt att respondenternas deltagande både är frivilligt och anonymt. Till verksamhetscheferna innehöll missivbrevet även information om hur de skulle gå tillväga för att ge sin personal tillgång till vår enkät, medan respondenternas missivbrev innehöll ytterligare information om själva enkäten.
4.3.3 Datainsamlingen
Innan den faktiska enkäten kunde skickas ut till verksamhetscheferna tog vi kontakt med varje kommuns medborgarservice per e-post med en förfrågan om de kunde lämna ut kontaktuppgifter till verksamhetschefen för kommunens missbruks- och beroendeverksamhet.
Här konstruerade vi en gemensam förfrågan som innehöll information om oss, att vi genomför en enkätundersökning och att vi söker kontaktuppgifter till rätt verksamhetschef (se bilaga 3).
Denna förfrågan skickades ut i separata mail till totalt 29 kommuner, varav 8 kommuner inte besvarade e-mailet. Detta innebär att det var 21 kommuner som fick tillgång till vår enkät.
Enkäten (se bilaga 4) med tillhörande missivbrev (se bilaga 1) skickades ut per e-post till samtliga verksamhetschefer. Efter fyra arbetsdagar skickades en påminnelse ut till
verksamhetscheferna att om att vi önskar att socialsekreterarna besvarar vår enkät. Efter att enkäten funnits tillgänglig i 5 arbetsdagar avslutades den och var längre inte möjlig att besvara.
Totalt var det 12 personer som besvarade enkäten, med ett internt bortfall på tre personer.
4.3.4 Analysverktyg
För att analysera det empiriska resultatet har två program använts: Excel och SPSS. Excel har bland annat använts för att rita upp grafer medan statistikprogrammet SPSS har använts för att analysera studiens resultat.
För att kunna analysera resultatet laddades detta ned från webbsidan där enkäten besvarades.
Detta öppnades i Excel där vi kontrollerade att all inlagda data stämde, exempelvis genom att dubbelkolla att alla siffervärden låg inom den förväntade ramen. Efter att detta gjorts sållades tre personers svarsunderlag bort då dessa inte föll in i studiens population, en av dessa kom inte i kontakt med äldre personer i sin yrkesroll varav de två andra arbetade som behandlare och inte socialsekreterare. Utifrån data i Excel skapades flera tabeller och figurer som presenterar studiens bakgrundsinformation, exempelvis rörande informanterna eller vilka de vanligaste beviljade insatserna är. Efter att tabellerna skapats överfördes all data till SPSS.
Enkätens påståenden rörande attityder är konstruerade på ett sätt som gör att värdena kommer vara mellan 1-5, där 5 avser att respondenten har svarat att denne instämmer helt på påståendet i fråga. Detta innebär att värdet 4 eller 5 kan ses som att respondenten har en negativ attityd till äldre personer med alkoholmissbruk, eftersom denne instämt på ett påstående som avser att mäta en negativ inställning. I efterhand insåg vi att ett av påståendena som avsåg att mäta socialsekreterarens attityd var konstruerad tvärtom mot de andra, vilket innebar att den frågan gav ett högt värde om respondenten hade en positiv attityd till målgruppen. För att denna fråga skulle kunna räknas in i resultatet, var vi tvungna att göra en beräkning och vända värdena på Likertskalan. I tabell 1 presenteras påståendet där värdena på Likertskalan behövdes räknas om.
Tabell 1: Påstående som avser att mäta socialsekreterares attityd till äldre personer med alkoholmissbruk. I denna tabell har värdena på Likertskalan inte beräknats om.
I tabell 2 presenteras resultatet då värdena på Likertskalan vänts om. Med denna gradering blir värdena rätt om man ser till hur övriga påståenden är konstruerade, det vill säga att en “positiv”
attityd ges av ett lägre värde.
Instämmer helt (1)
Instämmer delvis (2)
Varken eller (3)
Instämmer inte (4)
Instämmer inte alls (5)
Gällande äldre klienter med alkoholmissbruk är målbilden att de ska bli av med sitt alkoholmissbruk.
2 22 %
3 33 %
2 22 %
2 22 %
Tabell 2: Påstående som avser att mäta socialsekreterares attityd till äldre personer med alkoholmissbruk. I denna tabell har värdena på Likertskalan vänts om för att få dessa att överensstämma med övriga påståenden som är konstruerade på ett negativt sätt.
Efter att denna vändning gjorts innebar det att alla påståenden som avsåg att mäta socialsekreterarens attityd, kunde jämföras på ett rättvist sätt. För att kunna ge en helhetsbild av varje respondent valde vi att skapa ett index utifrån dennes svar på påståendena som rörde attityder. Ett index är en typ av sammanställning av flera olika frågor/påståenden som avser att mäta samma sak (Ejlertsson, 2019). Indexet är uppbyggt efter Likertskalan och efter antalet påståenden som skall ingå i indexet. Eftersom studien har åtta påståenden som rör attityder betyder det att minsta värdet på indexet kan vara 8, detta eftersom “instämmer inte alls” ger värdet 1. Har respondenten svarat “instämmer inte alls” på alla påståenden ger detta värdet 8 på indexet. Det största värdet på indexet kan vara 40, även detta beror på att det finns åtta påståenden och svarsalternativet “instämmer helt” har värdet 5. Detta betyder att högre värde på indexet betyder att respondenten svarat att denne instämmer på de negativa påståendena, vilket i sin tur kan tolkas som att denne innehar en negativ attityd till målgruppen. Ett lågt värde
Instämmer inte alls (1)
Instämmer inte (2)
Varken eller (3)
Instämmer delvis (4)
Instämmer helt (5)
Gällande äldre klienter med alkoholmissbruk är målbilden att de ska bli av med sitt alkoholmissbruk.
2 22 %
2 22 %
3 33 %
2 22 %
på indexet betyder att respondenten tagit avstånd till påståendena och inte håller med, detta behöver inte betyda att respondenten har en positiv attityd utan enbart att denne inte håller med om de negativa påståendena. Alla index kommer att presenteras under resultatavsnittet 5.1.2.
För att kunna avgöra om påståendena rörande attityder mätte samma sak, det vill säga socialsekreterarens attityd till vald målgrupp, valde vi att göra en analys som heter Crohnbachs Alfa (förkortas CA). Denna analysmetod ger ett värde som anger frågornas inre kongruens, det vill säga hur väl frågorna stämmer överens med varandra och om det finns en samvariation mellan dessa (Ejlertsson, 2019). Ejlertsson (2019) skriver att värdet på CA kommer att vara mellan 0-1, där han menar att 1 i princip är omöjligt eftersom frågorna då skulle fånga exakt samma sak. För att värdet skall anses vara godkänt menar han att det bör vara högre än 0,7. När Crohnbachs Alfa togs fram i SPSS gavs indexet rörande attityder värdet 0,904. Utifrån Ejlertssons resonemang är detta ett godkänt värde som tyder på att det finns en samvariation mellan de enkätens påståenden som avser att mäta socialsekreterarnas attityd till äldre personer med alkoholmissbruk. Nedan redovisas påståendena som avser att mäta förekomsten av negativa attityder hos socialsekreterare.
1. Äldre klienter med alkoholmissbruk kan inte behandlas på grund av deras ålder.
2. Äldre klienter med alkoholmissbruk är oftast för gamla för att kunna tillgodose sig behandling.
3. Äldre klienter med alkoholmissbruk kan inte uppnå nykterhet.
4. Det är inte värt att ge äldre med alkoholmissbruk behandling med tanke på deras eventuella återstående livslängd.
5. Alkohol kan vara det enda njutningsfulla som äldre har kvar och därför ska detta inte fråntas dem med behandling mot deras missbruk.
6. Det är inte ekonomiskt försvarbart att ge en äldre klient med alkoholmissbruk behandling.
7. Äldre med alkoholproblem ska inte ges behandling mot sin problematik, utan den hjälp de får ska göra att de får ett värdigt liv.
8. Gällande äldre klienter med alkoholmissbruk är målbilden att de ska bli av med sitt alkoholmissbruk.
Även påståendena som avsåg att mäta socialsekreterarnas uppfattning gällande verksamhetens insatser till äldre klienter skulle behandlas i SPSS. Även här fanns det påståenden som var konstruerade tvärtom mot det planerade, vilket gjorde att dessa två var tvungna att beräknas om på samma sätt som nämnts tidigare (påstående 4 och 6). Efter att detta gjorts skapades ett index utifrån varje respondents svar, även dessa kommer att presenteras i avsnitt 5.1.2. För att
kontrollera hur väl påståendena om insatser stämde överens med varandra togs Crohnbachs Alfa fram, där värdet blev 0,577. Det är ett lågt värde som inte anses som godkänt, vilket betyder att det inte finns någon samvariation mellan frågorna. Nedan presenteras påståendena som avsåg att mäta socialsekreterarnas uppfattning om adekvata insatser finns och ges till vald målgrupp.
1. Vår verksamhet har insatser att tillgå som är riktade till äldre klienter med alkoholmissbruk.
2. Vår verksamhet erbjuder i hög utsträckning insatser till äldre klienter med alkoholmissbruk.
3. Det är vanligt förekommande att äldre klienter med alkoholmissbruk beviljas behandling för sin problematik från vår verksamhet
4. Vår verksamhet erbjuder inte behandling till äldre med alkoholmissbruk, utan istället erbjuds andra stödinsatser.
5. Det är vanligt förekommande att äldre klienter har beviljade hjälp- och stödinsatser från vår verksamhet.
6. Det är vanligt att vår verksamhet inte beviljar insatser till målgruppen då detta inte är ekonomiskt försvarbart.
7. I vår verksamhet har äldre klienter med alkoholmissbruk samma tillgång till hjälp och stöd som yngre personer (under 65 år) med liknande problematik har.
Utifrån studiens svarsunderlag gjordes bedömningen att fler statistiska analyser inte skulle genomföras. Om studien fått större svarsunderlag, hade ytterligare analyser varit möjliga att genomföra i SPSS, exempelvis ett T-test. Utifrån ett sådant hade det varit möjligt att se likhet/skillnad i svaren beroende på vald bakgrundsfaktor, exempelvis kön eller utbildning.
4.4 Uppsatsens trovärdighet
I kommande avsnitt diskuteras uppsatsens trovärdighet utifrån begreppen reliabilitet, validitet och generaliserbarhet.
4.4.1 Reliabilitet
För att bedöma en studies kvalité och trovärdighet brukar termerna reliabilitet, validitet och generaliserbarhet användas (Trost, 2012). Reliabilitet handlar om hur tillförlitlig
undersökningens forskningsmetod är och om den vid upprepade undersökningar skulle ge likartat resultat.
Trost (2012) förklarar vidare att man kan ta hänsyn till olika begrepp när en studies reliabilitet skall diskuteras. För denna studie är begreppen kongruens, precision och konstans aktuella. I vår undersökning är det av relevans att diskutera studiens kongruens, det vill säga hur väl olika frågor fångar upp samma sak. I denna studie finns ett flertal påståenden som berör socialsekreterarens attityd till äldre personer med alkoholmissbruk och för att ge en helhetsbild över respondenternas svar behöver vi skapa ett index. Ejlertsson (2019) beskriver ett index som en summering av en rad olika frågor, i vårt fall påståenden. För att mäta hur väl de olika påståendena i indexet stämmer överens med varandra, det vill säga frågornas inre kongruens, kan Cronbahs alfa beräknas. Denna siffra kommer att vara mellan 0 och 1, och Ejlertsson (2019) menar att ett värde från 0,7 och uppåt är godkänt då dessa visar en tillräckligt hög inre kongruens.
Under avsnitt 4.3.4: Analysverktyg redogjordes det för hur vi gått tillväga för att beräkna Crohnbachs Alfa (CA) för påståendena som rör attityder och insatser. Utifrån den analysen fick vi fram värdena 0,904 för attityder och 0,577 för insatser. Värdet för påståendena som avser att fånga upp socialsekreterarnas attityder hamnar inom ramen för ett godkänt värde, medan påståendena för insatser inte gör det. Ejlertsson (2019) beskriver att CA mäter hur lika respondenten har svarat på påståenden som avser att mäta samma sak, och utifrån detta innebär ett lågt värde att det har varit en större spridning i enskilda respondenters svarsalternativ. Detta innebär att påståendena rörande insatser inte avsett att mäta samma sak och att tillförlitligheten därmed blir sämre.
För att mäta en studies reliabilitet bör man också studera precisionen, det vill säga hur den faktiska enkäten är utformad. Gällande detta skriver Trost (2012) att det är enkelheten i att besvara frågorna som gör att studiens precision ökar. I denna studie är det lätt att besvara enkäten utifrån vissa parametrar, exempelvis genom att svarsalternativen ser någorlunda lika ut på de flesta frågorna. Däremot kan påståendena i enkäten vara svåra att besvara eftersom det finns risk att de kan uppfattas som obekväma och kanske också provocerande – vilket kan leda till att studiens precision minskar.
Avslutningsvis brukar man också ta hänsyn till ämnets konstans när man vill uttala sig om studiens reliabilitet, vilket handlar om att man kontrollerar att det som undersöks inte är något som snabbt kan förändras och att resultatet därmed kan variera från dag till dag (Trost, 2012).
SCB (2016) menar att attitydundersökningar kan vara svåra att få ett säkert och trovärdigt resultat på eftersom attityder kan vara såna som existerar på förhand eller som skapas vid frågetillfället. Däremot menar författaren att människor ofta tenderar att ha en bestämd attityd till saker som man kommer i kontakt med ofta, exempelvis familjeliv eller arbetsliv. Detta gör att vi i vår studie inte kan säkerställa konstansen eftersom vi inte kan uttala oss om respondenterna har en förbestämd attityd eller konstruerar denna samtidigt som denne besvarar enkäten. Utifrån ovan nämnda kriterier finns det både för- och nackdelar gällande studiens reliabilitet, det vill säga hur troligt det är att resultatet skulle bli detsamma om studien hade gjorts om på nytt. Det är en fördel att enkäten finns tillgänglig via internet och att alla svarsalternativ ser ungefär lika ut, samtidigt som det är en nackdel att det är attityder som mäts med hjälp av påståenden.
4.4.2 Validitet
Validiteten i en studie handlar om hur väl datainsamlingsmetoden fångar in och mäter det som avses att mätas. Med detta menas att varje fråga ska ha ett syfte till varför den ställs, samtidigt som frågan också ska vara konstruerad på rätt sätt för att mäta det som önskas (Trost, 2012;
Ejlertsson, 2016). I vår studie skulle vi kunnat använda oss av färdiga frågebatterier med attitydfrågor för att säkerställa att frågorna fångar in syftet, det vill säga färdigt konstruerade frågor som har används i tidigare studier. Istället för att använda oss av färdigkonstruerade frågor så formulerade vi dessa själva då vi upplevde att de frågebatterier som kunde hittas inte fångade in studiens syfte på rätt sätt. Detta medför frågorna i denna studie inte är validerade på något sätt, vilket betyder att vi egentligen inte kan uttala oss om huruvida frågorna mäter det som vi faktiskt avser att mäta. Frågorna kan ändå användas men det kan ses som en svaghet för studiens validitet.
För att kontrollera studiens validitet hade vi kunnat använda oss av kriterievaliditet, alltså kontrollera om det finns ett samband mellan enkätestudiens resultat och statistik från offentliga verksamheter (Ejlertsson, 2016). Genom att exempelvis begära ut statistik från berörda verksamheter, hade vi kunnat kontrollera i vilken grad äldre med missbruksproblematik beviljas
insatser och om detta kan sägas överensstämma med vad respondenterna uppgett. Detta kommer dock inte att genomföras på grund av studiens tidsbegränsning.
4.4.3 Generaliserbarhet
Generaliserbarhet handlar om en studies trovärdighet vilket kan grunda sig på möjligheter att överföra en studies resultat till andra populationer eller miljöer än den som har studerats. Denna studie har sina begränsningar utifrån resursbrist som troligtvis medför små möjligheter att göra några generaliseringsanspråk. En faktor som begränsar möjligheten till att generalisera resultatet är att antalet respondenter är litet i relation till målpopulationen. Vi har uppskattat att det finns mellan en till två socialsekreterare i vardera av dessa mindre kommuner utifrån kontakt med några enhetschefer för individ- och familjeomsorg. Hypotetiskt skulle detta maximalt kunna bli 58 enkätsvar utifrån dessa 29 kommuner. Vi fick totalt 9 enkätsvar vilket motsvarar 15,52%. Ytterligare en begränsande faktor är att urvalsmetoden utgörs av ett bekvämlighetsurval, ett systematiskt (icke-slumpmässigt) urval. Vidare har denna typ av urvalsmetod sina brister då det finns en klar risk för att man får ett snedvridet resultat.
Ytterligare en brist är att det inte är möjligt att beräkna sannolikheten för att resultatet är snedvridet vilket kan göras vid ett slumpmässigt urval (Borg & Westerlund, 2018). Därefter innebär dessa aspekter att vi inte kan uttala oss om huruvida urvalet bestående av 29 kommuner kan sägas vara representativt för andra kommuner i Sverige.
Det kan däremot finnas en möjlighet att säga nått om socialsekreterares (inom individ- och familjeomsorg) attityder till missbrukare genom att jämföra studiens resultat med resultat från tidigare forskning på området. Det är svårt att säga om det i vår studie är möjligt att göra generaliseringsanspråk utifrån andra resultat med tanke på att resultatet skiljer sig från tidigare forskning. De studier som tidigare har gjorts på området är också geografiskt begränsade till Stockholm samt andra större kommuner i Sverige vilka kan skilja sig från de mindre kommuner som denna studie är avgränsad till. Det är tänkbart att det finns skillnader i resurser och tillgångar avseende adekvata insatser beroende på kommunernas storlek och belägenhet. Det är också tänkbart att det finns skillnader i erfarenheter gällande att hantera ärenden som rör äldre med alkoholmissbruk inom olika kommuner.
4.5 Etiska ställningstaganden
Vi har i denna studie utgått från fyra generella forskningsetiska principer som utarbetats av Vetenskapsrådet vilket innefattar: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, u.å.). I enighet med det så kallade samtyckeskravet har respondenternas medverkan i studien varit helt frivilligt. Innan respondenterna tillfrågades om att medverka skickades mejl ut till samtliga verksamhetschefer bland valda kommuner för information om studiens syfte samt förfrågan om socialsekreterarnas möjligheter att besvara enkäten under arbetstid. I mejlet som sedan vidarebefordrades till socialsekreterarna tydliggjordes frivilligheten att medverka i studien samt deras begränsade möjligheter att återta samtycke efter att enkäten besvarats. Om det skulle varit så att respondenterna önskat att dra tillbaka sitt samtycke skulle det krävas att den enskilde lämnat någon typ av uppgift som gjort det möjligt för oss att särskilja dennes svar från övriga. Orsaken till detta är att vi valt att enkäten skulle hållas anonym och att respondentens e-postadress inte skulle registreras.
Vidare erhöll socialsekreterarna via mejlet information i linje med informationskravet avseende studiens syfte och vad en eventuell medverkan skulle komma att innebära.
Konfidentialitetskravet beaktades genom att enkäten skickades ut till socialsekreterarnas chefer, istället för att begära kontaktuppgifter till varje enskild socialsekreterare. I och med detta tänker vi att respondenternas konfidentialitet säkras, eftersom det blir svårt att identifiera vem eller vilka på en arbetsplats som har besvarat enkäten då verksamhetschefen blivit ombedd att vidarebefordra till berörda socialsekreterare. I studiens resultat kommer det inte heller framgå vilken kommun som socialsekreteraren arbetar i, och således kommer det inte heller framgå hur många på en specifik arbetsplats som besvarat enkäten. Däremot har vi haft en tanke om att det finns en liten risk att vissa individer kan identifieras på en arbetsplats genom att denne uppger kön och ålder, detta eftersom män är en minoritet inom socialt arbete. För att minimera denna risk har vi valt att inte presentera varje enskild individs svarsunderlag.
I uppsatsen kommer det inte att framgå vilka kommuner som har deltagit i studien mer än vilken del av Sverige dessa är belägna och ungefärlig storlek på samtliga kommuner. Vi tänker också att det insamlade materialet är skyddat genom att det krävs inlogg på en webbsida för att komma åt denna data som bara vi, författarna, har tillgång till och ingen obehörig person. Insamlade data på webbsidan kommer vidare att tas bort efter det att rapporten färdigställts och blivit
godkänd av examinerande lärare. Då denna studie främst grundar sig i enskilda personers åsikter har vi gjort bedömningen att konfidentialiteten är viktig. Det är viktigt att respondenterna skall känna sig trygga med att ingen obehörig får tillgång till deras svar samt att det inte heller ska vara möjligt att koppla svaren till den enskilde. Slutligen uppfylls den fjärde principen nyttjandekravet genom att de insamlade uppgifterna från respondenterna enbart använts för studiens ändamål.
Utöver de fyra principerna som beskrivits ovan så har vi tagit hänsyn till en annan aspekt som Vetenskapsrådet (u.å.) lyft fram som viktig att ta hänsyn till. De rekommenderar att respondenterna tillfrågas om de har intresse av att ta del av den slutgiltiga rapporten.
