Verksamhetsberät
Verksamhetsberättelse telse 2018-2019
2018-2019
med årsredovisning
med årsredovisning
Innehållsförteckning
sid
Ordförande har ordet 3
Distriktsidrottschefen om verksamheten 4
Vilka är vi 5
Uppgift och organisation samt folkbildningsmetoder 6
Folkbildning 7
Utvecklingsresor:
- Den moderna föreningen engagerar 8 - En ny syn på träning och tävling 9 - Inkluderande idrott för alla 10 - Jämställdhet för en framgångsrik idrott 11
- Ett stärkt ledarskap 12
Sommaridrottsskolor 13
Förtroendevalda och personal 14
Bidrag 15
Utveckling av verksamheten 17
Idrotten i siffror 18
Årsredovisning 2018 29
Årsredovisning 2019 38
Ordföranden har ordet
Idrotten samhällets ryggrad!
Att idrotten är samhällets ryggrad må vara en över- drift, men med mer än tre miljoner medlemmar lever idrottsrörelsen i symbios med samhället. Om samhället har framgång så har även idrottsrörelsen det och naturligtvis tvärtom. Det ideella engage- manget inom idrottsrörelsen är unikt på sitt sätt eftersom det samlar alla åldrar tillsammans i de- mokratiska föreningar, samtidig som det påminner om det engagemang som finns inom t ex politiken, kyrkan eller föreningslivet i stort.
Samlingen kring de demokratiska idealen inom idrottsrörelsen sker inom SISU Idrottsutbildarna och inom de föreningar och distriktsförbund som är anslutna via respektive specialidrottsförbund till Riksidrottsförbundet. Folkbildning är en grund- läggande del av idrottsrörelsen som vi ibland tar för självklar. Ibland ser vi det som ett verktyg för finansiering av vår utbildningsverksamhet och glömmer de grundläggande idealen inom rörel- sen; demokrati och bildning genom folkbildning.
Vi vill att idrottsrörelsen ska växa sig ännu star- kare, att individer ska växa, utvecklas och lyckas inom sina respektive intressen! Folkbildning är vårt viktigaste verktyg, vår modell för utveckling av individer och grupper inom idrottsrörelsen.
Färdighetsträning eller utbildning bedrivs i dag många gånger inom organisationen av special- idrottsförbunden. Till det lägger vi inom idrottens stödorganisation en rad olika utbildningsmöj- ligheter för individer och grupper. Under det senaste verksamhetsåret har styrelsen för SISU Idrottsutbildarna besökt och samtalat med sty- relser för flera av specialidrottsdistriktsförbunden i Dalarna; parasport, innebandy, skidor, ridsport, fotboll och ishockey. I dessa samtal har det fram- kommit hur viktig idrottens bildningsverksamhet är! Låt oss därför det kommande verksamhets- året tydliggöra vilka fantastiska möjligheter vi har inom SISU Idrottsutbildarna till utveckling av idrotten i Dalarna.
En väl utförd idrott innebär tillgång till utbildning och bildning, det skapar demokratiska värden och bidrar till ett samhälle som vi alla vill leva i!
Sammanläggningen och samordning av Riks- idrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna på regional nivå genomförs just nu i enlighet med beslut på Riksidrottsmötet och SISU stämmorna.
Arbetet har pågått under det senaste verksam- hetsåret. Vi inom SISU Idrottsutbildarna i Dalarna ser inte detta som någon särskilt komplicerad fråga. Här i Dalarna är kansliet och konsulenter- nas arbetssätt fullständig integrerat mot special- idrottsdistriktsförbund och idrottsföreningar.
Våra konsulenter, tillsammans med vår distrikts- idrottschef Peter Berglund, har under de senaste verksamhetsåren verkligen visat engagemang och framåtanda. Vi ville inför dessa verksamhetsår nå en rad högt uppsatta mål för idrotten i Dalarna med en överväldigande del nyanställd personal.
- Ni har alla levererat på ett fantastiskt sätt!
Sist vill jag som ordförande för SISU Idrottsutbil- darna (nu när vi föreslås byta namn till RF -SISU Dalarna) tacka för det förtroende som special- idrottsdistriktsförbund och idrottsföreningar gav oss i styrelsen att leda verksamheten under de gångna verksamhetsåren.
Idrotten gör Dalarna starkare!
Tomas Ringsby Petersson, ordförande
Distriktsidrottschefen om verksamheten
2018 och 2019 har
varit två mycket bra år för oss
Vi har under 2018-2019 haft ett stort fokus på utveckling inom ett antal olika områden. Ge- mensamt för dessa insatser är hur vi kan stärka idrotten i Dalarna.
Vi har varje år träffat alla LOK-stödsföreningar i länet, vilket är ca 440 st per år. Vi har nu en ge- digen kunskap om läget i respektive förening och hur vi kan stötta föreningarna i sin verksamhet.
Vi har nått 40 av 41 mål som styrelsen beslutade i vår verksamhetsplan 2018-2019.
Under 2019 har vi nått mer än 18 000 personer med våra olika utbildningsinsatser. Under 2019 har vi börjat webbsända en del av våra föreläs- ningar. Detta har varit en succé där många som inte haft möjlighet att vara på plats ändå kunnat följa föreläsningarna. Detta är vi det enda distrikt i landet som gör.
Vår styrelse har 2018-2019 träffat sex special- idrottsdistriktsförbund för att diskutera hur vi kan arbeta ännu bättre tillsammans och hur vi kan sänka trösklarna så att fler kan idrotta längre. I dessa diskussioner kommer tyvärr de höga kost- naderna för att kunna idrotta upp. Här kommer vi att göra insatser från 2020.
För att stärka våra möjligheter att stötta idrotts- föreningarna ytterligare har vi startat upp fler lokalkontor och ökat vår närvaro i kommunerna samt utvecklat vårt samarbete med Region Da- larna.
Trots allt vi gjort är vi inte färdiga - vi vill mer.
Jag vill tacka er alla för det fantastiska arbete och engagemang ni utför. Resultatet blir ett trevligare, hälsosammare och starkare Dalarna.
Peter Berglund, distriktsidrottschef
Vilka är vi
SISU Idrottsutbildarnas värdegrund
• Vår utgångspunkt är idrottsrörelsens ge- mensamma verksamhetsidé - Idrotten vill.
Det är den idémässiga bas vi utgår ifrån i rol- len som idrottens utbildningsorganisation.
• Vi ser lärandet som en livslång process där vi utgår från människors olika insikter, erfaren- heter och förutsättningar. Dialogen, mötet och samtalet är centralt med en prägel av att lära av andra men också att lära varandra.
• Vi ska i all verksamhet utgå från idrottens behov. Vi ska inspirera och stimulera till att ständigt utveckla och förbättra idrotten till form och innehåll.
• Vi avstår från uppdrag utanför idrotten. SISU Idrottsutbildarnas primära uppgift är att vara en resurs i SF/MO:s lärande och utveck- ling. Den sekundära uppgiften är att vara en resurs för idrotten utanför MO (medlemsor- ganisationerna).
• Den samhällsfinansierande folkbildnings- verksamheten har hos oss en särställning med särskilda avsikter och riktlinjer. Vår
folkbildningsverksamhet utgår ifrån idrot- ten och dess behov.
• Öppenhet, engagemang och trovärdighet ska prägla vad vi säger och vårt sätt att vara.
Detta gäller dels i relationen och samspelet med våra uppdragsgivare men också mellan individer och olika organisationsled inom SISU Idrottsutbildarna.
• Vår styrka bygger på att vi är ett samlat lag, med kraftfulla lagdelar, där vi har ett ge- mensamt ansvar för helheten och att nå vår vision. Idrotten finns över hela landet vilket innebär att förutsättningarna och behoven varierar. För oss är det viktigt med lokal an- passning samtidigt som vi värnar om hel- heten. I denna anda ska vi stötta, stimulera och stärka varandra.
• En avgörande framgångsfaktor är medarbe- tarnas kompetens och skicklighet samt ett engagerat förhållningssätt till uppdraget.
Regelbunden kompetensutveckling är avgö- rande.
Vision
Vi är där när
idrotten lär
Uppgift och organisation
Verksamhetsidé
SISU Idrottsutbildarna ska vara en för idrotten eftertraktad resurs som stimulerar människors lärande, stärker engagemanget och utvecklar verksamheten.
Utbudet skall präglas av mångsidighet, flexibla metoder och hög pedagogisk kvalité, till konkur- renskraftiga priser för idrottsrörelsen.
Uppgift och organisation
SISU Idrottsutbildarna är svensk idrotts eget stu- dieförbund och arbetar med bildning och utbild- ning inom idrottsrörelsen. Det innebär att SISU Idrottsutbildarna har två tillhörigheter, en inom folkbildningen och en inom idrottsrörelsen.
Uppgift
SISU Idrottsutbildarnas uppgift inom svensk idrott är att vara ett stöd och en resurs för de medlemmar som vill utveckla sin organisation och verksamhet. På så sätt bidrar SISU Idrottsut- bildarna till fortsatt utveckling av svensk idrott samtidigt som fler människor får ökad kunskap och bildning och på så sätt personlig utveckling och större möjlighet till aktiv delaktighet i sam-
hället. Som studieförbund får SISU Idrottsutbil- darna statligt stöd från folkbildningsanslaget.
Statens syfte med detta stöd är att:
• Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin.
• Bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald, få människor att påverka sin livs- situation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen.
• Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i sam- hället.
• Bidra till att bredda intresset för delaktighe- ten i kulturlivet.
Organisation
Studieförbundets idrottskonsulenter och pro- cessledare möter varje dag Dalarnas idrottsför- eningar samt specialidrottsdistriktsförbund och övriga medlemsorganisationer. De är ett stöd till och en resurs för medlemmar som vill utveckla sin organisation och verksamhet. SISU Idrottsut- bildarnas arbetssätt är att möta medlemmarnas behov och utifrån det stödja med bildnings- och utbildningsinsatser.
Folkbildning
Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna
SISU Idrottsutbildarna är idrottens eget studie- förbund. Vi arbetar med bildning och utbildning inom idrotten. SISU Idrottsutbildarna består av studieförbundet, förlaget SISU Idrottsböcker, Idrottsfolkhögskolan Bosön och Riksidrottsmu- seet i Stockholm. Tillsammans bidrar dessa de- lar som utgör SISU Idrottsutbildarna till stöd och utveckling inom svensk idrott.
Vi är där när idrotten lär
All verksamhet inom Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna utformas för en förflyttning mot idrottens gemensamma strategi 2025.
Värdegrunden säkerställer i sin tur en gemen- sam syn på studieförbundets verksamhet. SISU Idrottsutbildarna på riksnivå fungerar som ett stöd och en resurs för de specialidrottsförbund och medlemsorganisationer som vill utveckla sin organisation och verksamhet.
För den regionala och lokala verksamheten an- svarar distriktsorganisationen som totalt består av 19 distrikt. SISU Idrottsutbildarna Dalarna är ett av dem. Under 2018 samverkade 422 idrotts- föreningar på något sätt med SISU Idrottsutbil- darna Dalarna. Under 2019 samverkade 452 idrottsföreningarna med SISU Idrottsutbildarna.
För arbetet på lokal nivå består målgruppen av de olika specialidrottsdistriktsförbunden med tillhörande idrottsföreningar.
Verksamhetsformer och digitalisering
SISU Idrottsutbildarnas verksamhetsformer utgörs av lärgrupp, föreningsbesök, föreläsning, kurs, kulturarrangemang och processarbete. Formerna utvecklas och får allt mer digitala inslag. Allt ifrån att lärgruppen/kursen helt genomförs i digitala lärmiljöer till att delar av lärgruppen/kursen ge- nomförs digitalt. Utvecklingen har skapat nya för- utsättningar och ställer nya krav på lärgrupps- och kursledare och på verksamhetens genomförande med folkbildningens arbetsformer.
Vi möter idrottens behov av utveckling och utbildning genom våra
sex verksamhetsformer:
• Lärgrupp
• Kurs
• Processarbete
• Föreningsbesök
• Föreläsning
• Kulturarrangemang
Under 2018-2019 erbjöd vi kurser inom följande sex ämneskatekorier:
• Administration och IT
• Friskvård och hälsa
• Förening- och förbunds- utveckling
• Idrottsskador och rehab
• Kost och näringslära
• Ledarskap och tränarskap
Utvecklingsresa
Den moderna föreningen engagerar
Önskat läge 2025
2025 har vi en stark och levande idrottsrörelse som tar vara på människors engagemang och inspire- rar till delaktighet. Det är enkelt och välkomnande att engagera sig oavsett bakgrund, ålder, kön eller andra förutsättningar. Människor vill engagera sig och är stolta över att vara en del av sin förening och av svensk idrott. Detta innebär att medlemskapet har moderniserats.
Befintliga föreningar och nybildade föreningar arbetar i linje med svensk idrotts mål. Verksamheten kännetecknas av engagemang, glädje, gemenskap, öppenhet och är tillåtande.
Mål• Att under 2018 ha dialoger med 40 föreningar i ämnet den moderna föreningen engagerar.
• Att under 2019 ha dialoger med ytterligare 40 föreningar om den moderna föreningen.
Utvecklingsresa 2018-2019
• Totalt genomfördes dialoger med 47 föreningar i ämnet den moderna för- eningen engagerar under 2018.
• Totalt genomfördes dialoger med ytterligare 48 föreningar i ämnet den moderna föreningen engagerar under 2019.
Utvecklingsresa
En ny syn på träning och tävling
Önskat läge 2025
2025 har vi en idrottsrörelse där alla får plats och kan idrotta utifrån sina villkor oavsett ambition, ålder, kön, prestationsnivå eller andra förutsättningar. Träning och tävling utformas så att utövaren mår bra, har roligt och utvecklas under hela livet. Ledarskapet fokuserar på glädje och prestation snarare än på resultat. Gemensamt är att alla tränar och de som vill tävlar, samt att det finns alternativ för båda.
Föreningar, specialidrottsdistriktsförbund och specialidrottsförbund kompletterar varandra och sam- verkar både med varandra och andra aktörer. Vi har utvecklat stödsystem, strukturer och beteende, vilket bidrar till att medlemmar är aktiva under längre tid. Det skall vara naturligt att idrotta i en fören- ing under hela livet. Glädje och mångfald skall prägla arbetet.
Mål• Att under 2018 fördjupa och förankra konceptet Samsyn hos de fem lagi- drotter som beslutat om gemensamma riktlinjer.
• Att under 2019 påbörja dialog med fem nya specialidrottsdistriktsförbund inom Samsyn.
Utvecklingsresa 2018-2019
• Under 2018 blev konceptet förankrat med samverkande specialidrotts- distriktsförbund, som i sin tur ansvarade för förankring med sina föreningar.
Vi påbörjade arbetet med kommunträffar. I Smedjebacken genomfördes en träff där representanter från sex olika idrotter deltog. I september arrang- erades Mötesplats Samsyn med workshops och erfarenhetsutbyte, inbjudna var Camilla Granelid, Jens Bergenström, Ida Eliasson och Frida Backlund.
• Inför 2019 belutades det att fördjupa konceptet mot kommuner istället för att starta dialog med ytterligare idrotter. Under 2019 genomfördes kom- munträffar i Smedjebacken, Ludvika, Säter, Rättvik, Vansbro och Leksand.
Utvecklingsresa
Inkluderande idrott för alla
Önskat läge 2025
2025 känner sig pojkar och flickor, män och kvinnor i alla åldrar, med olika förutsättningar och bak- grund, välkomna till idrottsföreningen. Möjligheten att träna, tävla och engagera sig i en förening är inte beroende av individens ekonomiska förutsättningar eller var man bor.
Arbetet kännetecknas av välkomnande, tillgänglighet och att tröskeln sänks för deltagande.
Mål• Det ska finnas minst en väl fungerande idrottsförening i de ekonomiskt ut- satta områdena under 2018 och ytterligare en under 2019.
• Stödja etablering av minst två näridrottsplatser under 2018.
• Att 50 skolidrottsföreningar i minst tio kommuner ska vara väl fungerande under 2018. Under 2019 ska ytterligre tio skolidrottsföreningar vara väl fungerande. Under 2019 ska det finnas väl fungerande skolidrottsföreningar i samtliga kommuner.
Utvecklingsresa 2018-2019
• Satsningen, Idrott för alla, startades i det Västra området i Borlänge under 2018. Åtta unga ledare rekryterades och utbildades. De ansvarar för akti- viteter i området, främst fotboll, basket och boxning. Vi samverkade med Borlänge Kommun samt andra organisationer/föreningar. Målet med en väl fungerande idrottsförening är uppnått men arbetet fördjupas under kom- mande verksamhetsår. Under 2019 fördjupades satsningen Idrott för alla i Västra området i Borlänge där vi samverkat med fyra väl fungerande idrotts- föreningar.
• Under 2018 har vi varit medfinansiärer av näridrottsplatser i Insjön, Falun och Harnäs.
• 54 skolidrottsföreningar i 13 kommuner definierades som väl fungerande utifrån Svenska Skolidrottsförbundets definition under 2018. Under 2019 defi- nierades 40 skolidrottsföreningar i 15 kommuner som väl fungerande.
Utvecklingsresa
Jämställdhet för en framgångsrik idrott
Önskat läge 2025
2025 har vi en jämställd idrott, vilket är tecken på en framgångsrik idrott.
Män och kvinnor har samma makt att forma idrotten och sitt deltagande. Alla som vill, oavsett kön, ska få vara med och verksamheten skall utformas så att den ger alla en trygg gemenskap.
Idrottsrörelsen tillämpar jämställdhetsintegrering i sin verksamhet.
Jämställdhetsarbetet präglas av gemenskap och lika inflytande för alla.
Mål• Att ha en dialog om jämställdhet med 40 föreningar.
Utvecklingsresa 2018-2019
• Dialoger genomfördes med 34 föreningar under 2018. Ytterligare dialoger genomfördes med 14 föreningar under 2019.
• I samverkan med Dalarnas Fotbollförbund och deras projekt Certifierad förening, har vi utbildat 13 fotbollsföreningar under 2018.
Utvecklingsresa
Ett stärkt ledarskap
Önskat läge 2025
Tränare, ledare och förtroendevalda känner till och leder enligt svensk idrotts värdegrund. Vi har ett starkt ledarskap i alla delar av organisationen. Ledarskapet skall vara individanpassat och genomsyras av ett gott bemötande. Ledarutbildningen är attraktiv och med hög kvalitet. Samtal om utveckling, nor- mer och värderingar är levande i både förening och förbund. Svensk idrott skall uppfattas som Sveriges ledande ledarskola. Ledarskapsarbetet genomsyras av anpassande, flexibilitet och gott bemötande.
Mål• Vi ska årligen erbjuda samtliga LOK-stödsföreningar föreläsningar, kurser, processarbeten för att stärka alla ledare i föreningen. Vi ska ha särskilt fokus på barn- och ungdomstränare/ledare.
Utvecklingsresa 2018-2019
• Vi har erbjudit tränare, ledare och förtroendevalda i LOK-stödsföreningar utbildning i följande ämnen: Administration och IT, Förbunds- och förenings- utveckling, Ledarskap och tränarskap, Kost och näringslära, Idrottsskador och rehab samt Friskvård och hälsa. Vi har under 2018-2019 genomfört 1 830 föreläsningar, 354 kurser och 97 processerarbeten.
• Idrottsföreningar erbjöds kostnadsfria temaföreläsningar i elva olika ämnen.
Under 2018-2019 genomfördes 193 temaföreläsningar.
• Riksidrottsförbundets utbildningar har utvecklats i linje med Strategi 2025.
Den tidigare Plattformen erbjuds nu under namnet Grundutbildning för trä- nare. Formen för utbildningen har också utvecklats och genomförs nu delvis digitalt. I Dalarna har åtta utbildningar genomförts under 2018-2019.
• Under 2019 öppnade vi upp för webbsända föreläsningar, åtta webbsänd- ningar genomfördes.
• Utbudet har erbjudits genom idrottskonsulenternas föreningsträffar, nyhets- brev och genom sociala medier.
Sommaridrottsskolor
SISU Idrottsutbildarna har under flera års tid erbjudit idrottsföreningar som arrangerar som- maridrottsskolor i Dalarna, att gratis få ta del av olika aktiviteter.
Vi har skräddarsytt ett utbud med stor variation och besöker alla olika sorts sommaridrottssko- lor, allt från hockeyläger, ridläger, fotbollsskolor till friidrottsskolor. Våra aktiviteter är anpassade efter svensk idrotts strategiarbete och berör ämnen som teambuilding, rörelseförståelse, barnens spelregler, värdegrund mm.
Syftet är att kunna hjälpa idrottsföreningarna att skapa mervärden på sina sommaridrottssko- lor och ge deltagarna en bredare plattform inom idrotten.
Aktiviteterna har finansierats via Idrottslyftet och är kostnadsfria för idrottsföreningarna. Som- maren 2018 genomförde vi 665 olika aktiviteter (föreläsningar), som 3 400 barn och ungdomar fick ta del av. Nio olika idrotter fanns represen- terade bland de 34 föreningar vi besökte. 2019 besökte vi 32 föreningar med åtta olika idrotter, och genomförde 567 aktiviteter för cirka 3 000 barn och ungdomar.
Förtroendevalda och personal
Styrelse
Tomas Ringsby Petersson, ordförande Malin Höglund, vice ordförande Hans Grandin
Matts Gregori PeO Karlström Fredrik Larsson Marie Rapp
Ann-Louise Skoglund Monika Tilander
SISU Idrottsutbildarans styrelse har haft 20 protokollförda sammanträden under perioden.
Personalrepresentant
Elin Ivarsson
Erik Timblad, suppleant
Hedersordförande
Magnus Breitholtz Lars Nordström
Revisorer
Lisa Borgert Isaks, auktoriserad revisor Steinar Bergholt, lekmannarevisor
Revisorssuppleanter
Maivor Leksell, godkänd revisor Ola Bonde, lekmannarevisor
Valberedning
Jonas Rosén, sammankallande Bertil Eek
Anki Kjellberg Louise Tysklind Kenneth Wåhlberg
Personal
Peter Berglund, distriktsidrottschef Eva Lignell, verksamhetschef Martina Arkåsen, idrottskonsulent Karin Boström, idrottskonsulent
Kerstin Fryksén, utbildningsadministratör Tommy Gabrielsson, idrottskonsulent Elin Ivarsson, idrottskonsulent
Hanna Nooni, integrationskoordinator Tommy Staf, idrottskonsulent
Erik Timblad, idrottskonsulent Anci Wadman, idrottskonsulent
Under året har elva anställda varit tillsvidarean- ställda. Alla elva har varit heltidsanställda. Perso- nalen är fördelade på sju kvinnor och fyra män.
Bidrag
3 000 000 4 000 000 5 000 000 6 000 000
2015 2016 2017 2018 2019
Statliga bidrag 2015-2019
220 000 230 000 240 000 250 000 260 000
2015 2016 2017 2018 2019
Landstingsbidrag 2015-2019
4 000 000 4 500 000 5 000 000 5 500 000 6 000 000 6 500 000
2015 2016 2017 2018 2019
Summa bidrag 2015-2019
150 000 250 000 350 000
2015 2016 2017 2018 2019
Kommunala bidrag från 2015-2019
10 000 210 000 410 000
2015 2016 2017 2018 2019
Kursintäkter 2015-2019
Utveckling av verksamhet
15000 25000 35000 45000
2015 2016 2017 2018 2019
Utbildningstimmar 2015-2019
0 500 1000 1500 2000
2015 2016 2017 2018 2019
Föreläsningstimmar 2015-2019
0 150 300 450 600
2015 2016 2017 2018 2019
Kulturarrangemang timmar 2015-2019
100 150 200 250
2015 2016 2017 2018 2019
Antal kurser 2015-2019
Idrotten i siffror
Antal arrangemang - 2018
Antal arrangemang Föreläsning Kultur Kurs Lärgrupp Process- Summa arbete
Avesta 35 4 7 166 1 213
Borlänge 93 0 41 217 6 357
Falun 188 3 48 388 10 637
Gagnef 6 0 5 131 0 142
Hedemora 5 1 7 48 1 62
Leksand 219 4 9 77 1 310
Ludvika 46 0 16 175 1 238
Malung-Sälen 14 0 5 35 0 54
Mora 91 1 6 200 4 302
Orsa 10 4 3 34 2 53
Rättvik 156 0 3 142 2 303
Smedjebacken 35 0 6 36 1 78
Säter 31 0 11 59 3 104
Vansbro 41 0 1 13 0 55
Älvdalen 14 1 3 6 1 25
Totalt 984 18 171 1 727 33 2 933
Antal arrangemang - 2019
Antal arrangemang Föreläsning Kultur Kurs Lärgrupp Process- Summa arbete
Avesta 24 0 12 141 3 180
Borlänge 119 0 43 640 4 806
Falun 240 5 60 743 18 1 066
Gagnef 5 0 6 74 0 85
Hedemora 6 2 3 37 1 49
Leksand 171 1 8 115 7 302
Ludvika 24 5 13 145 9 196
Malung-Sälen 17 0 1 51 2 71
Mora 64 2 9 253 4 332
Orsa 7 2 5 101 1 116
Antal deltagare - 2018
Antal deltagare Föreläsning Kultur Kurs Lärgrupp Process- Summa arbete
Avesta 502 42 66 1 073 10 1 693
Borlänge 1 223 0 464 2 120 59 3 866
Falun 4 620 234 538 3 298 129 8 819
Gagnef 61 0 49 818 0 928
Hedemora 142 150 74 368 14 748
Leksand 5 931 392 115 763 7 7 208
Ludvika 676 0 185 1 105 11 1 977
Malung-Sälen 225 0 44 331 0 600
Mora 1 711 150 72 1 536 46 3 515
Orsa 145 636 21 305 15 1 122
Rättvik 2 152 0 23 1 358 18 3 551
Smedjebacken 569 0 41 309 6 925
Säter 505 0 75 514 61 1 155
Vansbro 481 0 14 63 0 558
Älvdalen 222 24 33 43 12 334
Totalt 19 165 1 628 1 814 14 004 388 36 999
Antal deltagare - 2019
Antal deltagare Föreläsning Kultur Kurs Lärgrupp Process- Summa arbete
Avesta 716 0 195 1 329 34 2 274
Borlänge 2 072 0 506 3 716 52 6 346
Falun 5 807 246 580 4 685 177 11 495
Gagnef 58 0 59 481 0 598
Hedemora 6 2 3 37 1 49
Leksand 171 1 8 115 7 302
Ludvika 949 170 190 1 257 116 2 682
Malung-Sälen 440 0 12 537 25 1 014
Mora 2 194 205 93 2 097 27 4 616
Orsa 102 280 37 620 5 1 044
Rättvik 1 659 134 39 3 343 61 5 236
Smedjebacken 724 419 114 1 479 48 2 784
Säter 686 0 68 501 26 1 281
Vansbro 326 200 22 203 29 780
Älvdalen 226 107 22 351 0 706
Totalt 16 136 1 764 1 948 20 751 608 41 207
Antal timmar - 2019
Antal timmar Föreläsning Kultur Kurs Lärgrupp Process- Summa arbete
Avesta 62 0 146 1 925 15 2 148
Borlänge 199 0 506 3 716 52 4 473
Falun 406 22 347 5 940 93 6 808
Gagnef 8 0 43 596 0 647
Hedemora 23 5 45 288 3 364
Leksand 335 3 65 1 463 89 1 955
Ludvika 51 50 124 1 539 52 1 816
Malung-Sälen 38 0 4 635 8 685
Mora 165 4 65 2 791 19 3 044
Orsa 16 13 26 613 13 681
Rättvik 134 9 40 3 326 96 3 605
Smedjebacken 60 6 38 1 433 40 1 577
Säter 63 0 49 609 15 736
Vansbro 39 6 59 474 17 595
Älvdalen 17 13 32 564 0 626
Antal timmar - 2018
Antal timmar Föreläsning Kultur Kurs Lärgrupp Process- Summa arbete
Avesta 58 11 43 1 634 4 1 750
Borlänge 126 0 507 2 274 26 2 933
Falun 343 7 371 4 330 69 5 120
Gagnef 8 0 43 870 0 921
Hedemora 17 1 45 368 4 435
Leksand 414 6 141 868 5 1 434
Ludvika 65 0 171 1 328 3 1 567
Malung-Sälen 16 0 61 459 0 536
Mora 176 2 41 1 684 27 1 930
Orsa 23 4 29 259 15 330
Rättvik 294 0 10 1 427 11 1 742
Smedjebacken 37 0 96 559 3 695
Säter 33 0 120 509 17 679
Vansbro 63 0 5 221 0 289
Älvdalen 14 3 25 29 6 77
Totalt 1 687 34 1 708 16 819 190 20 438
Idrott Totalt antal Totalt antal
deltagare 2018 timmar 2018
Amerikansk fotboll 16 9
Bandy 649 919
Baseboll och softboll 4 3
Basket 21 6
Bilsport 68 88
Bordtennis 41 135
Boule 84 56
Bowling 325 591
Bridge 19 60
Budo och kampsport 147 34
Bågskytte 39 14
Cricket 7 7
Cykel 295 286
Danssport 17 7
Flygsport 122 1 046
Fotboll 5 163 1 575
Friidrott 802 334
Golf 1 045 1 068
Gymnastik 922 848
Handboll 680 257
Innebandy 3 272 755
Ishockey 10 638 2 195
Judo 50 77
Kanot 39 113
Konståkning 597 97
Korpen 667 646
Motorcykel och snöskoter 235 327
Mångkamp 15 20
Orientering 1 127 1 125
Ridsport 5 073 3 854
Rodd 8 8
SDF/MO 2 707 331
Segling 54 57
Simidrott 374 478
Skidor 1 349 621
Skidskytte 18 10
Skolidrott 491 506
Skridsko 15 7
Skyttesport 18 24
Sportdykning 44 153
Tennis 157 63
Totalt 37 414 18 810
Verksamhet per idrott 2018
Idrott Totalt antal Totalt antal
deltagare 2019 timmar 2019
Amerikansk fotboll 79 19
Badminton 3 4
Bandy 698 959
Baseboll och softboll 18 22
Basket 34 15
Bilsport 383 218
Bordtennis 72 153
Boule 141 280
Bowling 272 402
Boxning 48 50
Brottning 5 3
Budo och kampsport 207 171
Bågskytte 34 34
Cricket 8 6
Cykel 684 399
Danssport 18 32
Draghundsport 20 25
Dragkamp 206 427
Flygsport 303 1 542
Fotboll 5 393 2 281
Friidrott 1 014 416
Frisbee 19 18
Golf 6 659 6 154
Gymnastik 1 535 1 116
Handboll 877 377
Innebandy 2 662 1 017
Ishockey 9 579 3 329
Issegling 5 12
Judo 304 142
Kanot 52 76
Karate 21 10
Konståkning 149 106
Korpen 491 413
Motorcykel och snöskoter 235 228
Mångkamp 10 14
Orientering 1 649 1 613
Verksamhet per idrott 2019
Parasport 37 46
Ridsport 6 113 4 535
Rodd 14 14
Segling 25 164
Simidrott 459 626
Skateboard 3 4
Skidor 1 607 760
Skidskytte 35 26
Skolidrott 556 365
Skyttesport 49 40
Sportdykning 48 217
Styrkelyft 17 15
Taekwondo 24 5
Tennis 253 268
Triathlon 13 22
Tyngdlyftning 116 337
Volleyboll 5 3
Totalt 43 261 29 530
Idrottslyftet 2018
Stöd till utbildning, Skol IF och Nya verksamhetsformer
Totalt per kommun
Kommun Stöd till utbildning Skol IF Nya Totalt
verksamhetsformer
Avesta 11 430 20 000 40 700 72 130
Borlänge 11 800 75 100 45 000 131 900
Falun 51 900 136 200 66 870 254 970
Gagnef 0 0 0 0
Hedemora 1 800 30 000 31 800
Leksand 12 000 0 0 12 000
Ludvika 38 300 10 200 42 500 91 000
Malung-Sälen 8 010 16 800 0 24 810
Mora 17 800 0 0 17 800
Orsa 4 000 0 4 500 8 500
Rättvik 9 600 0 0 9 600
Smedjebacken 4 400 0 0 4 400
Säter 3 000 10 000 0 13 000
Vansbro 14 200 1 700 0 15 900
Älvdalen 1 000 0 0 1 000
Totalt 189 240 300 000 199 570 688 810
Idrottslyftet
124 ärenden fördelat på 30 av Dalarnas 69 idrotter i 14 av Dalarnas 15 kommuner.
Utvecklingsstöd
Utvecklingsstödet har gett oss möjlighet att genomföra aktiviteter i samband med sommaridrottsskolorna, fortsätta arbetet gällande Samsyn, genomfört 94 temaföre- läsningar, 13 processarbeten samt insatser på uppdrag av 5 specialidrottsförbund. Stö- det har även använts till två projektanställ- ningar samt till administrativa kostnader.
Totalt: 2 476 000 kr.
Totalt per idrott
Kommun Stöd till utbildning Skol IF Nya Totalt
verksamhetsformer
Amerikansk fotboll 1 800 0 15 000 16 800
Bandy 0 0 12 500 12 500
Boule 3 500 0 0 3 500
Boxning 8 700 0 0 8 700
Bowling 0 0 10 000 10 000
Budo och kampsport 6 000 0 0 6 000
Cricket 7 400 0 0 7 400
Cykel 24 000 0 0 24 000
Dragkamp 1 830 0 0 1 830
Fotboll 17 500 0 40 700 58 200
Friidrott 5 400 0 0 5 400
Gymnastik 7 900 0 0 7 900
Handboll 14 210 0 0 14 210
Innebandy 3 800 0 36 870 40 670
Ishockey 16 000 0 0 16 000
Judo 1 600 0 0 1 600
Kanot 9 700 0 0 9 700
Korpen 0 0 4 500 4 500
Kälksport 0 0 30 000 30 000
Motorcykel och snöskoter 9 200 0 15 000 24 200
Orientering 3 700 0 0 3 700
Ridsport 20 000 0 0 20 000
Segling 3 600 0 20 000 23 600
Simidrott 13 000 0 0 13 000
Skidor 4 600 0 0 4 600
Skolidrott 3 000 300 000 0 303 000
Skyttesport 1 000 0 0 1 000
Tennis 0 0 15 000 15 000
Triathlon 500 0 0 500
Tyngdlyftning 1 300 0 0 1 300
Totalt 189 240 300 000 199 570 688 810
Idrottslyftet 2019
Stöd till utbildning, Skol IF och Nya verksamhetsformer
Totalt per kommun
Kommun Stöd till utbildning Skol IF Nya Totalt
verksamhetsformer
Avesta 5 700 20 000 29 100 54 800
Borlänge 18 500 57 180 5 300 80 980
Falun 15 600 137 200 25 500 178 300
Gagnef 2 000 0 0 2 000
Hedemora 4 400 0 0 4 400
Leksand 1 000 0 0 1 000
Ludvika 17 100 16 000 15 000 48 100
Malung-Sälen 2 000 0 0 2 000
Mora 28 600 0 15 000 43 600
Orsa 16 900 0 28 800 45 700
Rättvik 11 600 0 0 11 600
Smedjebacken 10 800 0 30 000 40 800
Säter 9 100 0 0 9 100
Vansbro 0 0 0 0
Älvdalen 1 500 19 620 0 21 120
Totalt 144 800 250 000 148 700 543 500
Idrottslyftet
129 ärenden fördelat på 30 av Dalarnas 69 idrotter i 14 av Dalarnas 15 kommuner.
Utvecklingsstöd
Utvecklingsstödet har gett oss möjlighet att genomföra aktiviteter i samband med sommaridrottsskolorna, fortsätta arbetet gällande Samsyn, genomfört 99 temaföre- läsningar, två processarbeten samt insatser på uppdrag av tolv specialidrottsförbund.
Stödet har även använts till två projektan- ställningar samt till administrativa kostna- der. Totalt: 2 666 000 kr.
Totalt per idrott
Kommun Stöd till utbildning Skol IF Nya Totalt
verksamhetsformer
Badminton 1 600 0 0 1 600
Bandy 7 100 0 5000 12 100
Basket 1 000 0 5 300 6 300
Bilsport 500 0 0 500
Bordtennis 0 0 10 000 10 000
Budo och kampsport 4 500 0 0 4 500
Cykel 5 900 0 0 5 900
Danssport 3 000 0 0 3 000
Dragkamp 1 500 0 0 1 500
Flygsport 500 0 0 500
Fotboll 26 400 0 59 100 85 500
Friidrott 4 500 0 0 4 500
Golf 500 0 0 500
Gymnastik 11 900 0 0 11 900
Handboll 12 200 0 0 12 200
Innebandy 17 400 0 10 000 27 400
Ishockey 3 500 0 15 000 18 500
Issegling 500 0 0 500
Judo 3 600 0 10 000 13 600
Karate 1 500 0 0 1 500
Korpen 500 0 18 800 19 300
Orientering 4 400 0 0 4 400
Ridsport 2 500 0 0 2 500
Rodd 3 000 0 0 3 000
Segling 1 000 0 0 1 000
Simidrott 14 500 0 0 14 500
Skidor 4 100 0 0 4 100
Skolidrott 500 250 000 0 250 500
Taekwondo 6 700 0 0 6 700
Tennis 0 0 15 500 15 500
Totalt 144 800 250 000 148700 543 500
Idrotten gör Dalarna starkare
Idrotten gör Dalarna starkare
Årsredovisning 2018
Förvaltningsberättelse 2018
Nya lokaler i Falun
Kring årsskiftet flyttade vi till nyrenoverade loka- ler på Kvarnberget i Falun tillsammans med flera specialidrottsdistriktsförbund.
Lokalkontor i Mora
I juni öppnade vi ett lokalkontor i Mora med tre anställda. Dessa ska ansvara för merparten av våra insatser i länets norra kommuner.
Ny organisation
I april 2018 inrättade vi en ny organisation. Vi or- ganiserade verksamheten i tre områden; Idrotts- support, Breddidrott och Elitidrott med var sin verksamhetsledare. Ledningsgruppen består nu av distriktsidrottschefen, de tre verksamhetsle- darna och vår verksamhetscontroller/ekonom.
Jämställdhet
Vi är en av 16 regionala aktörer och myndigheter som har skrivit under en avsiktsförklaring om jämställdhet 2018-2020. Alla som skrivit under åtar sig att arbeta aktivt med jämställdhet inom flera olika områden.
Samverkan med kommuner och regionala aktörer
Under året har vi träffat 13 kommunstyrelser för att diskutera vilka utmaningar som kommunerna står inför. Utmaningarna är att förbättra folkhäl- san, förbättra integrationen och höja studiere- sultaten- främst i grundskolan. Inom alla dessa områden kan idrottsrörelsen göra insatser. Vi har också träffat många andra kommunala tjänste- män och regionala aktörer för att diskutera idrot- tens roll och hur vi tillsammans kan utvecklas.
Riksidrottsforum
dra ger förslag till hur de ekonomiska resurserna ska fördelas. Besluten som kommer att fattas kommer att påverka svensk idrottsrörelse under många år framåt.
Utveckling 2019
• Fortsätta arbeta med Strategi 2025.
• Digitalisering
• Utveckla vårt sätt att arbeta med utvärdering och uppföljning.
• Sammanläggning på distriktsnivå av Dalarnas Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna.
Beslut fattas på en extra årsstämma den 16 april 2019. Planen är att ha en gemensam organisation från 1 januari 2020.
Resultat och ställning
Förbundets ekonomiska utveckling i samman- drag (KSEK).
År 2014 2015 2016 2017 2018 Totala intäkter 6 124 5 512 5 347 5 988 6 129
Resultat -126 1 63 754 -408
Balansomslutning 2 670 3 126 2 926 4 066 3 179
Beträffande resultat och ställning i övrigt hänvi- sas till efterföljande resultat och balansräkning samt tilläggsupplysningar.
Förslag till dispositon av årets resultat
Balanserat resultat 2 856 873
Årets resultat -407 942
Summa Eget Kapital 2 448 931
Eget kapital
År 2018 2017
Ingående balans 2 856 873 2 102 964
Resultaträkning
INTÄKTER 2018 2017 Not
Nettoomsättning 820 462 309 123
Offentligrättsliga bidrag 5 287 050 5 677 805 1
Övriga intäkter 21 498 1 278
Summa intäkter 6 129 010 5 988 206
KOSTNADER
Verksamhetskostnader -1 508 512 -1 234 153 2
Övriga kostnader -1 116 378 -726 147
Personalkostnader -3 911 267 -3 273 414 3
Summa kostnader -6 536 156 -5 233 714
Verksamhetens resultat -407 147 754 492
Ränteintäkter 0 0
Räntekostnader -795 -583
Resultat efter finansiella poster -407 942 753 909
Årets resultat -407 942 753 909
Balansräkning
TILLGÅNGAR 2018 2017 Not
Omsättningstillgångar
Kundfordringar 506 755 26 130
Övriga fordringar 13 815 1 102
Förutb kostn/upplupna intäkter 735 930 0
Kassa/bank 1 922 232 4 039 186
Summa omsättningstillgångar 3 178 732 4 066 418
SUMMA TILLGÅNGAR 3 178 732 4 066 418
EGET KAPITAL
Balanserat kapital 2 856 873 2 102 964
Årets resultat -407 942 753 909
SUMMA EGET KAPITAL 2 448 931 2 856 873
SKULDER
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder 334 128 193 070
Skatteskulder 0 34 494
Övriga skulder 171 013 112 869
Upplupna kostn/förutb intäkter 224 660 869 112 Summa kortfristiga skulder 729 801 1 209 545
SUMMA SKULDER 729 801 1 209 545
SUMMA SKULDER o EGET KAPITAL 3 178 732 4 066 418
Tilläggsupplysningar
Redovisnings- och värderingsprinciper
Årsredovisningen är upprättad i enlighet med
årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2016:10) om årsredovisning i mindre företag.
Not 1 Offentligrättsliga bidrag 2018 2017
Kommunala bidrag 162 314 239 975
Statliga bidrag 4 156 000 3 710 980
Statsbidrag Idrottslyftet 718 736 1 416 850
Landstingsbidrag 250 000 250 000
Projektstöd Landstinget 0 60 000
Summa 5 287 050 5 677 805
Not 2 Verksamhetskostnader
Folkbildning 866 832 531 935
Sommarskolor 0 190 722
Kurser 641 680 511 496
Summa 1 508 512 1 234 153
Not 3 Medeltal anställda
Medeltal anställda 9 7
Styrelsen för
SISU Idrottsutbildarna
Falun 30 mars 2019
Revisionsberättelse
Rapport om årsredovisningen
Uttalanden
Vi har utfört en revision av årsredovisningen för SISU Idrottsutbildarna för år 2018.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprät- tats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av för- bundets finansiella ställning per den 31 december 2018 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.
Grund för uttalanden
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sve- rige. Revisorernas ansvar enligt denna sed beskrivs närmare i avsnitten Den auktoriserade revisorns ansvar samt den icke-kvalificerade revisorns ansvar.
Vi är oberoende i förhållande till föreningen enligt god revisorssed i Sverige. Jag som auktoriserad revisor har fullgjort mitt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Styrelsens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för att årsredo- visningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen. Styrelsen ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen för bedömningen av föreningens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka för- mågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift.
Den auktoriserade revisorns ansvar
Jag har att utföra revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed
i Sverige. Mitt mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen som hel- het inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns.
Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen.
Som del av en revision enligt ISA använder jag pro- fessionellt omdöme och har en professionellt skep- tisk inställning under hela revisionen. Dessutom:
1. identifierar och bedömer jag riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ända- målsenliga för att utgöra en grund för mina uttalanden. Risken för att inte upptäcka en vä- sentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsi- dosättande av intern kontroll.
2. skaffar jag mig en förståelse för den del av föreningens interna kontroll som har betydelse för min revision för att utforma gransknings- åtgärder som är lämpliga med hänsyn till om- ständigheterna, men inte för att uttala mig om effektiviteten i den interna kontrollen.
3. utvärderar jag lämpligheten i de redovis- ningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.
4. drar jag en slutsats om lämpligheten i att sty- relsen använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen. Jag drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana
händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om föreningens förmåga att fortsätta verksamheten. Om jag drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste jag i revisionsberättelsen fästa uppmärk- samheten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen. Mina slutsat- ser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att en förening inte längre kan fortsätta verk- samheten.
5. utvärderar jag den övergripande presenta- tionen, strukturen och innehållet i årsredo- visningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.
Jag måste informera styrelsen om bland annat revi- sionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Jag måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däri- bland de betydande brister i den interna kontrollen som jag identifierat.
Den icke-kvalificerade revisorns ansvar
Jag har att utföra en revision enligt revisionslagen och därmed enligt god revisionssed i Sverige. Mitt mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och om årsredovisningen ger en rättvisande bild av förbundets resultat och ställning.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar
Uttalande
Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens förvaltning för SISU Idrottsutbildarna för år 2018.
Vi tillstyrker att föreningsstämman beviljar styrel- sens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
lande till föreningen enligt god revisorssed i Sverige.
Jag som auktoriserad revisor har i övrigt fullgjort mitt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.
Styrelsens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen.
Revisorns ansvar
Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelsele- damot i något väsentligt avseende företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot för- eningen.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upp- täcka åtgärder eller försummelser som kan föran- leda ersättningsskyldighet mot föreningen.
Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder den auktoriserade revisorn pro- fessionellt omdöme och har en professionellt skep- tisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande gransknings- åtgärder som utförs baseras på den auktoriserade/
godkände revisorns professionella bedömning och övriga valda revisorers bedömning med utgångs- punkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fo- kuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksam- heten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för föreningens situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet.
Falun den 24 april 2019
Årsredovisning 2019
Förvaltningsberättelse 2019
Måluppfyllelse
Vi har nått 40 av 41 mål som styrelsen beslutade i verksamhetsplan 2018-2019.
Under 2019 har vi nått mer än 17 000 personer med våra olika utbildningsinsatser. Under 2019 har vi börjat webbsända en del av våra föreläs- ningar. Detta har varit en succé där de som inte haft möjlighet att vara på plats ändå haft chans att följa föreläsningarna. Vi är det enda distrikt i landet som gör detta.
Samverkan med
kommuner och regionala aktörer
Under perioden har vi öppnat fler lokalkontor, förstärkt vår närvaro i kommunerna och vårt samarbete med Region Dalarna och andra re- gionala aktörer.
Samarbeten med
skolor och Skolidrottsförbundet
Rörelsesatsningen i skolan startades upp i okto- ber 2018. Inledningsvis i fem skolor i två kommu- ner. Den har nu växt till 15 skolor i fyra kommuner och fler vill vara med.
Detta är ett av våra arbeten för att få fler att röra på sig och grundlägga bra vanor i tidig ålder. Inom detta område ser vi en stor potential att kunna utveckla konceptet ytterligare.
Under 2018 och 2019 har vi samarbetat med Svenska Skolidrottsförbundet och använt länets skolidrottsföreningar för att få barn och ungdo- mar att röra på sig, samt att underlätta integratio- nen. Detta arbete har varit framgångsrikt.
Digitalisering
Ett digitalt utvecklingsarbete har inletts för att ta fram verktyg som ska underlätta för idrottsfören- ingar och föreningsledare. Detta sker tillsammans med idrottsförbunden i Gävleborg och Uppland.
Riksidrottsmötet i Jönköping 2019
Ordförande, distriktsidrottschef och kommunika- tör deltog på Riksidrottsmötet som är idrottsrö- relsens riksdag och hålls vartannat år.
En av de största frågorna gällde vilka idrottsför- bund som ska få vara anslutna till Riksidrotts- förbundet och under vilka former detta ska ske.
Ett nytt förbund, cheerleading valdes in. Två för- bund, landhockey och kälksport får lämna Riksi- drottsförbundet den 1 januari 2021. Dessutom beslutades det om nya former för ekonomiska fördelningsprinciper.
Utveckling 2020
• Vi kommer att höja våra redan högt ställda målsättningar, samt arbeta aktivt för att sän- ka våra trösklar så att fler kan idrotta längre.
• Vi har ett starkt finansiellt läge och under 2020 ska styrelsen fastställa vilka nya sats- ningar och ambitionshöjningar vi kan göra från 2021.
• En ny organisation - från 1 januari 2020 slås Dalarnas Idrottsförbund och SISU Idrottsut- bildarna ihop till en organisation med namnet RF-SISU Dalarna. Syftet är rent administrativt och kommer inte att påverka vårt arbete mot länets idrottsföreningar. Den nya organisa- tionen kommer att ha kvar samma uppdrag som tidigare. Det som återstår är beslut att formellt avveckla SISU Idrottsutbildarna Da- larna på stämman den 22 april 2020.
• Vi kommer att införa kommunansvariga konsulenter och öppna ett nytt lokalkontor i Avesta från 1 januari 2020.
• Alla barns rätt till rörelse och idrott - vi ska utveckla vårt samarbete med idrottsförening-
kommuner och regionala aktörer. Vår styrelse har träffat sex specialidrottsdistriktsförbund för att bl a diskutera hur vi gemensamt kan få fler att idrotta längre. Vårt arbete med Fritidsbanken, Rörelsesatsningen i skolan och vårt samarbete med Svenska Skolidrottsför- bundet fortsätter. Dessa satsningar fungerar mycket bra när det gäller att få barn och ungdomar att röra på sig, sänka trösklarna samt att underlätta integrationen.
Resultat och ställning
Förbundets ekonomiska utveckling i sammandrag Flerårsöversikt SISU (kkr)
År 2015 2016 2017 2018 2019 Totala intäkter 5 512 5 347 5 988 6 129 6 567
Resultat 1 63 754 -408 -519
Balansomslutning 3 126 2 926 4 066 3 179 2 474
Förslag till disposition av årets resultat
Balanserat resultat 2 448 931
Årets resultat -519 101
Summa Eget Kapital 1 929 830
Eget kapital
År 2019 2018
Ingående balans 2 448 931 2 856 873 Årets resultat -519 101 -407 942 Utgående balans 1 929 830 2 448 931 Styrelsen föreslår att till nästkommande år balanseras 1 929 830 kr.
Resultaträkning
RESULTATRAPPORT
INTÄKTER 2019 2018 Not
Nettoomsättning 1 032 566 820 462
Offentligrättsliga bidrag 5 534 127 5 287 050 1
Övriga intäkter 0 21 498
Summa intäkter 6 566 693 6 129 010
KOSTNADER
Verksamhetskostnader -1 572 963 -1 508 512 2
Övriga kostnader -737 414 -1 116 378
Personalkostnader -4 775 282 -3 911 267 3
Summa kostnader -7 085 659 -6 536 156
Verksamhetens resultat -518 966 -407 147
Ränteintäkter 0 0
Räntekostnader -135 -795
Resultat efter finansiella poster -519 101 -407 942
Årets resultat -519 101 -407 942
Balansräkning
BALANSRAPPORT
TILLGÅNGAR 2019 2018 Not
Omsättningstillgångar
Kundfordringar 490 924 506 755
Övriga fordringar 0 13 815
Förutb kostn/upplupna intäkter 553 133 735 930
Kassa/bank 1 430 346 1 922 232
Summa omsättningstillgångar 2 474 403 3 178 732
SUMMA TILLGÅNGAR 2 474 403 3 178 732
EGET KAPITAL
Balanserat kapital 2 448 931 2 856 873
Årets resultat -519 101 -407 942
SUMMA EGET KAPITAL 1 929 830 2 448 931
SKULDER
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder 132 326 334 128
Skatteskulder 10 768 0
Övriga skulder 159 985 171 013
Upplupna kostn/förutb intäkter 241 494 224 660 Summa kortfristiga skulder 544 573 729 801
SUMMA SKULDER 544 573 729 801
SUMMA SKULDER o EGET KAPITAL 2 474 403 3 178 732
Tilläggsupplysningar
Redovisnings- och värderingsprinciper
Årsredovisningen är upprättad i enlighet med
årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2016:10) om årsredovisning i mindre företag.
Not 1 Offentligrättsliga bidrag 2019 2018
Kommunala bidrag 216 900 162 314
Statliga bidrag 4 156 000 4 156 000
Statsbidrag Idrottslyftet 911 227 718 736
Landstingsbidrag 250 000 250 000
Projektstöd Landstinget 0 0
Summa: 5 534 127 5 287 050
Not 2 Verksamhetskostnader
Folkbildning 826 444 866 832
Kurser 746 520 641 680
Summa: 1 572 964 1 508 512
Not 3 Medeltal anställda
Medeltal anställda 9 9
Styrelsen för
SISU Idrottsutbildarna
Falun 17 februari 2020
Revisionsberättelse
Rapport om årsredovisningen
Uttalanden
Vi har utfört en revision av årsredovisningen för SISU Idrottsutbildarna för år 2019.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprät- tats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av för- bundets finansiella ställning per den 31 december 2019 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.
Grund för uttalanden
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sve- rige. Revisorernas ansvar enligt denna sed beskrivs närmare i avsnitten Den auktoriserade revisorns ansvar samt den icke-kvalificerade revisorns ansvar.
Vi är oberoende i förhållande till föreningen enligt god revisorssed i Sverige. Jag som auktoriserad revisor har fullgjort mitt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Styrelsens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för att årsredo- visningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen. Styrelsen ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen för bedömningen av föreningens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka för- mågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift.
Den auktoriserade revisorns ansvar
Jag har att utföra revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Mitt mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen som hel-
het inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns.
Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen.
Som del av en revision enligt ISA använder jag pro- fessionellt omdöme och har en professionellt skep- tisk inställning under hela revisionen. Dessutom:
1. identifierar och bedömer jag riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ända- målsenliga för att utgöra en grund för mina uttalanden. Risken för att inte upptäcka en vä- sentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsi- dosättande av intern kontroll.
2. skaffar jag mig en förståelse för den del av föreningens interna kontroll som har betydelse för min revision för att utforma gransknings- åtgärder som är lämpliga med hänsyn till om- ständigheterna, men inte för att uttala mig om effektiviteten i den interna kontrollen.
3. utvärderar jag lämpligheten i de redovis- ningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.
4. drar jag en slutsats om lämpligheten i att sty- relsen använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen. Jag drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om föreningens förmåga att fortsätta verksamheten. Om jag drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste jag i revisionsberättelsen fästa uppmärk-
samheten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen. Mina slutsat- ser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att en förening inte längre kan fortsätta verk- samheten.
5. utvärderar jag den övergripande presenta- tionen, strukturen och innehållet i årsredo- visningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.
Jag måste informera styrelsen om bland annat revi- sionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Jag måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däri- bland de betydande brister i den interna kontrollen som jag identifierat.
Den icke-kvalificerade revisorns ansvar
Jag har att utföra en revision enligt revisionslagen och därmed enligt god revisionssed i Sverige. Mitt mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och om årsredovisningen ger en rättvisande bild av förbundets resultat och ställning.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar
Uttalande
Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens förvaltning för SISU Idrottsutbildarna för år 2019.
Vi tillstyrker att föreningsstämman beviljar styrel- sens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Grund för uttalande
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhål- lande till föreningen enligt god revisorssed i Sverige.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.
Styrelsens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen.
Revisorns ansvar
Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelsele- damot i något väsentligt avseende företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot för- eningen.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upp- täcka åtgärder eller försummelser som kan föran- leda ersättningsskyldighet mot föreningen.
Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder den auktoriserade revisorn pro- fessionellt omdöme och har en professionellt skep- tisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande gransknings- åtgärder som utförs baseras på den auktoriserade/
godkände revisorns professionella bedömning och övriga valda revisorers bedömning med utgångs- punkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fo- kuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksam- heten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för föreningens situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet.
Falun den 21 februari 2020
Idrotten gör Dalarna starkare
ottsförbund Med stöd från
