Masterplan Tärnaby (pdf 20 mb, öppnas i nytt fönster)

(1)

Björnstenen

Ödekyrkogård Ödekyrkogård

Laaksevaartoe

Bockholmen

Stefansnäs

Laxfjället

Tärnaforsen

Umeälv en

Ubmejejeanoe

Skola

Tullstation Stugby

Skidbacke

Tennisbanor

Reningsverk Helikopterplats

Vårdcentral

Campingplats

Sandvik

Tärna kyrka Getviken

Konäset

Nöjesanläggning

Sporthall

Skidbacke

Dearna

Tärnaby

Centrum

1:108 1

1:2

1:3 1

1:1

S:2

1:3

1:5 1

1:2 1:4

1:1 1 1:102

3 31:1

2:16 2:27

2:24 2:20

2:21 2:23

2:22

453:1

1:117

4 1:116

3 1:107

4 1:116

S:10 4

1:73 1:72 S:7

1:71 1:68 2:4 3

2:4 2

2:247

2:246 2:240

2:243

2:245 2:244

2:4 1

2:2 5

2:158

2:157 2:156

1:79 6 2:3 4

1:123 S:8 2

31:18 1:16 1

1:70 1:69

S:6 1 1:132 1:177 1:176

1:167 1:166 1:165

1:19

1:155

1:183

31:16

S:6 1

1:67 1:164

1:168

1:22 2

1:45

1:3 2

1:23 1

1:54 1 1:62

1:101 3

1:102 2

71:1

2:155 2:261

2:211

2:11

S:9

1:126 1:79 1

1:18

1:79 4

1:109 1:98

1:175

1:158

1:54

1:22 1:16 1:27

S:2

2:3 1

2:3 3

4:2 4:3

2:3 5

4:1

2:14 4:4

4:6 4:5

1:21

1:125 1:166

1:56 S:6 2

1:18 4

1:18 1

S:5

S

S S

S

S s

m fl

s

Samtliga hemman i Tärna socken TÄRNA KYRKOPLATS

LAISHOLM

STOR-LAISANS STRÖMFALL

LAXVIK

TÄRNA-SANDVIK

LAXVIK

SANDVIK TÄRNA-

LAXVIK

TÄRNA-SANDVIK

KRONOÖVERLOPPSMARKEN

LAXNÄS

LAISHOLM

LAXNÄS

LAISHOLM

1:52 1:164

1:165 1:108 2 1:123

1:124

1:1251:131 1:28 1:118

1:163 1:117

1:130 1:1281:129 1:114

1:113

1:158 1:111 1:112

1:194 1:162

1:110 1:161

1:160 1:159

1:4 1:67

1:104

1:50 1:66

1:49 1:77

1:15 1:90

1:20 1:6

1:79 1

1:5 1:1 7

1:3 1:83 1:94

1:1 2

1:7 1:40 1:19 1:17

1:45 1:92 1:59

1:21 1:221:23 1:24

1:135 1:134

1:146

1:29 1:45

1:119

1:26 1:47 1:44

1:41 1:53 1:31

1:97 1:132

1:95 1:96

1:133

1:147 1:134

1:148

1:169 1:146

1:145 1:135

1:144 1:143 1:136

1:139 1:140

1:137

1:141 1:142

1:138

1:121 1:120

1:22 2

1:115

1:122 1:126

1:119 1:116 1:127

1:72 1:176

1:184

1:73

1:80 1:74 1:185

1:81 1:75

1:86 1:178

1:186

1:76 1:187

1:87 1:151

1:77

1:88

1:89 1:78

1:90 1:79

1:85

1:91 1:93

1:92

1:99 1:98 1:22 2

1:94

1:58

1:53 1:59

1:65 1:60 1:61

1:66 1:23

1

1:109

1:62 1:63

1:64 1:188

1:190 1:179

1:172 1:23 1

1:180 1:173

1:69 1:181

1:174

1:70 1:182

1:71 1:175

1:183

1:50 1:104

1:54 3

1:11 1:10 1:9 1:54 1:35 1:40

2 1:45

3

1:36 1:3

4 1:55

1:45

1:16 1:17 1:6 2

1:22 1:18 1

1:189 1:38 1:57

1:8 1:31

1:15 1:27 1:51 1:68

1:101 1:84 1

1:127

1:85

1 1:7

1:119 1:12

1:118 1:5 1:19

1:117 1:14 1:20

1:102

1:116 1:26 1 1:13

1:123

1:25 1:100 1:14 1:79

1 1:1

7

1:128 1:129

1:130 1:131

1:133

1:132 1:136

1:140 1:137

1:141 1:138

1:16

1:139

1:147 1:142

1:148 1:143

1:4

1:149 1:144

1:145

1:13

1:150

1:33

1:18 2:1 2:4 2:3 1:35

1:12 1:13 1:3

1:37

1:14 1:22

1:38 2:2

1:23 1:19

1:24 1:5

1:20

1:25

1:30 1:21

1:15 1:26 1:27

1:4 1:28 1:29

1:3 1:71:81:9

1:10 1:11 1:18 1:201:19 1:2

1:12

1:86 1:14

1:15

1:79 3

1:2 1:58

1:24 1:46

1:57 3:1 1 3:1

1:91

1:6

1:31 1:16 1:17

1:1 2:1

1:1 1 1:79 2

1:68 1:21

1:63 1:22 1:61

1:34 1:32

1:1 7

1:76

1:70 1:48

1:73

1:12

1:13 1:51

1:11

1:79 1

1:47

1:2 1:53

1:103

1:9 1:16

1:8 1:111

1:110

1:112 1:102

1:113

2:3 2 1:97

1:115 1:96

1:106 1:107

1:99 1:121

1:89

1:1051:100 1:101

1:79 5

1:114 1:37 1:5 1:6

1:60 1:54 1:42

1:78 1:431:38 1:122

1:85

1:35 1:29 2 1:39

1:26 1:25 1:65

1:55 1:36

1:28 1:30

1:75 1:64

1:52 1:1

7

1:71 1:136

1:137

1:120 1:138

1:139

1:140 1:145 1:144

1:146 1:141

1:147 1:148 1:149

1:46

1:118 1:25

1:42 1:43 1:151 1:150

1:110 1:152 1:52

1:66 1:52

1:65 1:32

1:12 1:17

1

2:3 1

1:108

1:95 1:87

1:93

1:63 1:80

1:88

1:81

1:84

1:82

1:39 1:34 1:142

1:143 1:153 1:154 1:48

1:44 1:43 1:105 1:106 1:167 1:191 1:192

1:32 1:30 1:23

2 1:42 1:103

1:1

1:7 1:9

1:8

1:13 1:17 2

S S S

S

S S

S

LAXVIK LAXVIK

LAXVIK LAXNÄS

LAXNÄS

LAXNÄS LAXVIK

LAXNÄS

GRANÅS

KYRKOSTADEN SKYTTEANSKA SKOLAN

LAXNÄS SKYTTEANSKA SKOLAN

KYRKOSTADEN

TÄRNA KYRKOPLATS

LAXNÄS LAXNÄS

LAXNÄS

GRANÅS LAXNÄS

KYRKOSTADEN

LAXVIK LAXVIK

LAXVIK

STOR-LAISANS STRÖMFALL LAXVIK

LAXNÄS

Storumans kommun: Destination Hemavan- Tärnaby

Masterplan för Tärnaby

Vision och utvecklingsetapper

Kompendium 2014-05-23

(2)

Projektorganisation Projektgrupp:

Sonja Eliasson, Storumans kommun (projektledare) Tomas Mörtsell, Storumans kommun

Karin Malmfjord, Storumans kommun Olle Wärnick, Storumans kommun Runar From, Storumans kommun Konsultgrupp:

Björn Fallström, ÅF-Infrastructure AB (Uppdragsledare) Stellan Lundberg, ÅF-Infrastructure AB

Hans-Göran Skogsjö, SWECO Architects AB Peter Stensson, ÅF-Infrastructure AB

Omslagsfoto, baksidan: 3DFoto

Förord

Storumans kommun gav i februari 2013 i uppdrag åt ÅF-Infrastruc- ture AB att studera förutsättningarna för utveckling av Tärnaby centrum och alpinanläggningen på Laxfjället.

I detta kompendium redovisas resultaten av analyser och skisser som utförts under sommaren och hösten 2013.

En tänkbar utvecklingsriktning för samhället med en förtätning av bebyggelsen i de centrala delarna samt förslag till vision och utbygg- nadsordning för alpinanläggningen beskrivs.

Materialet är inspel i kommunens fördjupade översiktsplan för Tär- naby och Laxfjället och utgör även del i Masterplan för destination Hemavan-Tärnaby.

Storuman 2014-05-23

Sonja Eliasson

Miljö- och samhällsbyggnadschef

(3)

Innehåll

Bakgrund ...5

Turismen som utvecklingskraft ... 5

Masterplan ... 5

Projekt Nickel Mountain ...5

Vision för Tärnaby centrum & Laxfjället ... 5

Avgränsning ...5

Nuläge ...6

Etapp I ...7

Etapp II ...7

Etapp III ...8

VISION ...9

Kartor ...11

Etapp I ...12

Etapp II ...14

Etapp III ...16

Vision ...18

Illustrationer Utveckling Tärnaby centrum ...20

Bilagor ...23

Analys markanvändning, centrum ...24

Inventering, centrum ...26

Masterplan för Tärnaby maj 2014 - Vision och utvecklingsetapper

3

(4)

Figur: Utveckling av Tärnaby Centrum, från Gestaltningsprogrammet

Masterplan för Tärnaby maj 2014 - Vision och utvecklingsetapper

4

(5)

Masterplan för Tärnaby maj 2014 - Vision och utvecklingsetapper

5

Bakgrund

Turismen som utvecklingskraft

Tärnaby ligger i Storumans kommun, 127 km från kommuncentrum och 117 km från Mo i Rana, Norge. Likt flertalet kommuner i norr- lands inland är befolkningsutvecklingen avklingande och flertalet nä- ringsgrenar har en negativ utveckling.

Besöksnäringen har en framskjuten position i Storumans kommun genom den destination som utgörs av Hemavan och Tärnaby gemen- samt. Destinationen har bildas kring attraktioner som alpin utförsåk- ning på Storkittelhobben respektive Laxfjället, vandring på Kungsle- den, jakt och fiske.

Hemavan-Tärnaby verkar likt flera andra svenska destinationer för att en fördubbling ska ske av såväl omsättning från relaterade verksamhe- ter som antalet gästnätter, mellan åren 2010 och 2020. Besöksnäring- en är och spås vara en allt viktigare del av samhällsekonomin i stora delar av landet med liknande utgångspunkter när det gäller geografi, demografi och näringsliv.

I ett nationellt perspektiv avses såväl befintliga destinationer stärkas som nya att utvecklas. En nationell strategi beskrivs av Svensk Turism AB som samägs av näringsdepartementet och större branschorgani- sationer. Strategin baseras på prognoser om fortsatt utveckling av turismen på global nivå och antaganden om att Sverige kan attrahera en konstant andel av de växande turistströmmarna.

Den nationella strategin innebär att Sverige ska ha 35 exportmogna destinationer år 2020. År 2010 hörde Stockholm, Göteborg och Mal- mö samt Åre, Gotland och Kiruna till de sammantaget 15 stycken som Svensk Turism ansåg hålla en tillräcklig nivå för att attrahera ytterligare turism. Hemavan-Tärnaby är en destination som har förut- sättningar att klara utmaningarna som den nationella strategin belyser och bli exportmogen.

Masterplan

En masterplan för Tärnaby har som syfte att avgränsa strategiskt viktiga utvecklingsprojekt, planera och koordinera investeringar från såväl enskilda aktörer som från samhällets sida. Masterplanen kan vägleda Storumans kommun i arbetet med fördjupade översiktspla- ner och detaljplaner för delar av destinationen. Enskilda aktörer som Strömma Kanalbolag kan få vägledning när det gäller investeringar i destinationens alpinanläggningar. Projekt för fastighetsutveckling hit- tar stöd och argument för att attrahera riskvilligt kapital.

En fullständig Masterplan för destinationsutveckling reder systema- tiskt och detaljerat ut en mängd frågeställningar som presenteras te- matiskt. I Tärnaby saknas kapitalstarka och genomförandeinriktade exploatörer och andra bolag inom turismnäringen, varför en light- variant i nuläget har bedömts tillräcklig.

Projekt Nickel Mountain

Storumans kommun har sedan en tid varit aktuell för en kraftig indu- strisatsning genom gruvprojektet Nickel Mountain i Rönnbäcken, ca 20 km väster om Ajaure-dammen. Detta kan innebära en inflyttning till samhället under två årtionden i storleksordning motsvarande den befintliga befolkningen.

Projektet och kommunen avser att attrahera ett större antal nya och permanenta samhällsmedborgare till såväl Hemavan som Tärnaby.

Genom kraftfull utbyggnad av boende och samhällsservice avses s k

”fly-in/fly-out” (säsongsboende) som annars är vanligt vid den typen av etableringar kunna motverkas och viktig skattekraft kunna tillfalla lokalsamhället. Den höga livskvalitén med närmiljöns attraktivitet i natur och anläggningar och som kan erbjudas nya invånare till kommunen, utgör motiv för inflyttningen.

Betydelsen av gruvetableringen för samhällsutvecklingen inom Storu- mans kommun har beskrivits i rapporten ” Gruvprojektet Rönnbäcken - en studie av övergripande samhällseffekter,” ÅF, februari 2013.

Vision för Tärnaby centrum & Laxfjället

Kommunen behöver förbereda en expansion för såväl gruv- som tu- ristnäringen genom att anta en fördjupad översiktsplan och därefter nya detaljplaner för utveckling av Tärnaby samhälle.

Etableringen av gruvan i Rönnbäcken kan komma att ske med relativt kort varsel om erforderliga tillstånd utverkas av staten. Det är med hänsyn till destinationens utvecklingsmöjligheter, av största vikt att kompletteringar i samhällsstrukturen i Tärnaby inte sker så att mark blockeras som är värdefull för utvecklingen av alpinanläggningen.

Kommunens studie av samhällsstrukturen i Tärnaby och på Laxfjäl- let som presenteras i denna plan, ökar beredskapen för att Tärnaby Centrum kan utvecklas till en attraktiv serviceort för såväl ett större antal åretruntboende som för ett ökande säsongsrelaterat tursistbo- ende, samtidigt som kommande utvecklingsetapper för alpinanlägg- ningen definieras.

En gruvetablering enligt planerna för projektet Nickel Mountain vän- tas fordra ett tillskott om några hundra bostadsenheter inom Tärnaby samhälle. En fullskalig satsning på utveckling av vinterdestinationen enligt den visionsbild som skisserats för masterplanen, innebär ett tillskott av fritidsboende om upp till ett par tusen enheter.

Andra delprojekt som kommunen har genomfört för att planera utvecklingen av Tärnaby samhälle, är ett gestaltningsprogram. I detta belyses möjligheten att komplettera bebyggelsen i de mest centralt belägna delarna av Tärnaby samt anges riktlinjer för arkitektonisk ge- staltning av allmänna platser.

Avgränsning

Syfte och mål

Planen har avgränsats utifrån Storumans kommuns behov att erhålla inspel till kommunens fortsatta planering av Tärnaby centrum och anläggningarna på Laxfjället.

Studien skisserar en etappvis utveckling på Laxfjället och bebyggelse- strukturen i Tärnaby samhälle som svarar mot de behov som alstras av såväl destinationens möjliga utveckling som av gruvprojektet i Rönn- bäcken. Ett överordnat syfte med studien är att visa hur den kraftiga befolkningsutveckling som gruvetableringen väntas medföra inte ”lå- ser” vitala förutsättningar för framtida utveckling för turismen.

Alpinanläggningen är kapitalintensiv verksamhet som behöver ko- ordineras kapacitetsmässigt med utbyggnaden av fritidsboendet. Ge- nom sin strategiska betydelse för destinationens konkurrenskraftt bör investeringsbehoven för Laxfjället också ges möjlighet att vara väg- ledande för den kommunala fysiska planeringen i Tärnaby. Tidigare påbörjad översiktsplan för Tärnaby från 2011 ska kunna slutföras. De- taljplaneläggning för förtätning av centrum ska kunna påbörjas.

Metod

Arbetet har bedrivits genom s k ”back-casting” där inledningsvis en framtidsbild eller vision har målats upp och som rimmar med för- slaget till översiktsplan, utmaningarna i den nationella strategin om exportmogna destinationer samt bedömda samhällseffekter av etableringen av gruvan i Rönnbäcken. Rimliga utvecklingsetapper har därefter definierats.

Etapperna som redovisas i detta kompendium är räkneexempel med grova antaganden om en rimlig utvecklingstakt, baserat på att tillska- pandet av ny service i centrum och faciliteter på Laxfjället kan ske som antaget. Etapperna har avgränsats så att det blir balans mellan kapacitet i alpinanläggningen och i turistboendet. Skisserad vision och utvecklingsetapper för Tärnaby och Laxfjället redovisas nedan.

Uträkningarna om balansering mellan turistkapacitet och kapacitet i alpinanläggningen är baserad på metodik som utvecklats och tilläm- pats för vintersportorter i Frankrike, USA och Canada.

(6)

Befintligt Typ längd, horisontell, m. Åklängd, uppskattad,m. Personer per medbringare Höjdskillnad, m. Hastighet m/s. Lifttid, min. Lifttid, sekunder. Nom. kap. p/tim. Verkl. kap. p/tim. del i SAOT (endast lift) VMH (*1000)

BA Linbanan 2C 1500 1538 2 325 2,5 10,25 615 1200 1080 185 351

BB Lillbergsliften knapp 220 222 1 30 3,0 1,23 74 600 540 11 16

BC Lasseliften knapp 200 202 1 50 2,0 1,68 101 600 540 15 27

BD Ingemarliften släp 700 725 2 150 3,5 3,45 207 1200 1080 62 162

BE Anjaliften släp 1240 1271 2 325 3,5 6,05 363 1200 1080 109 351

Summa 4 800 4 320 382 907

Masterplan för Tärnaby maj 2014 - Vision och utvecklingsetapper

6

Nuläge

Turistkapacitet

Bäddkapacitet

Inför säsongen 2013/2014 fanns knappt 1400 turistbäddar inom Tär- naby, fördelade på stugor, husvagnscamping, lägenheter och en mindre del hotellrum. Turistboendet är spritt inom hela samhälle som sträck- er sig c a fem kilometer utefter Laxfjällets fot längs Blå Vägen (E12).

Hemavan-Tärnaby som destination betraktat, befinner sig i expansion och nya stugor tillkommer framförallt i Hemavan. I studiens redo- visning har inte bäddarna inom Hemavans närområde räknats med, vilket däremot fordras i en Masterplan för hela destinationen.

Dagturister

Dagturisterna i Tärnaby är mycket få. Det ringa antal parkeringsplat- ser som finns är i huvudsak i anspråkstagna av de boende som flyttar bilen från hemmet till alpinanläggningens olika entrépunkter och för olika ärenden inom Tärnaby samhälle.

Dimensionerande beläggning

Beläggningsgraden för boendeanläggningarna har genomsnittligt an- tagits till c a 60 procent för vintersäsongen som helhet. 60 procent av bäddarna har bedömts vara ”varma”, d v s uthyrda i varje givet tillfälle.

För dagturisterna har gjorts bedömningen att c a 300 parkeringsplat- ser finns, Dessa bedöms vara belagda till hälften. Varje personbil be- döms ha 2,3 passagerare inklusive föraren. I genomsnitt bedöms två turistbussar finnas i Tärnaby per dag. De som kommer över dagen bedöms vara aktiva alpina utförsåkare till 85 procent.

Med antagandena om beläggningsgrad, aktivitetsgrad m m ovan, fås en dimensionerande belastning om närmare 550 personer som up- pehåller sig i alpinanläggningen samtidigt. Under påskferien är be- sökstrycket betydligt högre än så. Hur väl skidområdet med liftar och nedfarter är dimensionerat för att balansera boende och tillresande har beräknats och redovisas nedan.

Alpinanläggningen

Den tekniska kapaciteten i liftsystemet bedöms utifrån antaganden om acceptabla relationer mellan skidåkare i lift, i kö och i nedfarter.

I en modern anläggning som försörjs med kopplingsbara stolliftar görs vanligtvis antagandet att man accepterar att stå i kö en åttondel av den totala tiden som används till utförsåkning. Tre åttondelar av tiden används till liftfärd. Tillsammans utgör skidåkare i liften och i kön hälften av de aktiva skidåkarna. Den andra halvan ska rymmas i anslutande nedfarter som dimensionerats därefter.

På Laxfjället som idag endast har släpliftar och en fast monterad stollift, brukar istället fördelningen av den teoretiska kapaciteten för aktiva skidåkare anges som en tredjedel lifttid, en tredjedel kötid och en tredjedel åktid.

Liftar

Liftarna inom anläggningen är från 80- och 90-talet. I tabellen ovan redovisas data för liftarna. Befintliga liftar har en teoretisk kapacitet på 4800 personer/timme och en bedömd verklig kapacitet på 4320 personer/timme, eller knappt 400 samtidiga skidåkare i liftarna.

Nedfarter

En bedömning av kapaciteten i befintliga nedfarter har gjorts. Skidå- karna har delats in i fyra klasser efter skicklighet. Antaganden har gjorts beträffande anspråk på skidåkning uttryckt i ytbehov och antal vertikalmeter per timme. Nedfarterna har delats in i klasser med olika lutning och som korresponderar mot klasserna skidåkare enligt euro- peisk standard.

”Densitet” betyder samtidigt antal skidåkare som kan rymmas per Ha inom ett område (i nedfarter) med bibehållen positiv åkupplevelse och anges som personer/Ha. Toleransen antas sjunka vid åkning i svårare backar. Med uppmätta ytor för nedfarterna och gjorda antagandena fås nedfarternas andel av Laxfjällets ”SAOT” (Skiers At One Time).

På Laxfjället finns idag nedfarter med en sammanlagd yta preparerade nedfarter om närmare 50 Ha. Dessa ger en total kapacitet på närmare

800 samtidiga skidåkare, vilket motsvarar en genomsnittlig densitet på knappt 16 skidåkare/Ha i nedfarterna. Av tabellen på nästa sida framgår att tonvikten i anläggningen ligger på medelsvåra nedfarter.

Total kapacitet i skidområdet

Balansen mellan utbyggd kapacitet i liftar respektive nedfarter uttryckt i samtidiga skidåkare, är för Laxfjället som helhet 382 mot 783.

Liftarna är därmed den begränsande faktorn när det gäller maximalt antal samtidiga skidåkare med bibehållen positiv åkupplevelse i en dimensionerande beläggningssituation.

Baserat på ett antagandet om balans i systemet, se ovan, har Laxfjället en total kapacitet om c a 1150 samtidiga skidåkare, d v s mer än dub- belt mot det bedömda normala besökstrycket.

Analys och slutsatser

Expansion av destinationen Hemavan-Tärnaby, innebär att kapaciteten för den nuvarande alpinanläggningen på Laxfjället i sig räcker för att balansera en fördubbling av befintlig turistkapacitet. Därigenom skulle liftintäkter och annan omsättning från turism ökas avsevärt på destinationen som helhet.

Däremot är anläggningen på Laxfjället omodern. Sedan Anjaliften med nedfarter byggdes har inga större nyheter presenterats. Mark- naden är konkurrensutsatt och därmed känslig för stagnation. Regel- bundet behöver nya attraktioner tas i bruk för att hålla ett intresse levande som genererar erforderliga bokningar.

På längre sikt ryms en avsevärt större anläggning för utförsåkning på Laxfjället. Utan att ta hela berget i anspråk, kan liftar och nedfarter anläggas som kan försörja tio gånger så många turistbäddar som finns idag.

(7)

Nedfarter, Befintliga

Litt. Namn svårighetsgrad Yta Yta Densitet Antal

Tolkning av pistkarta märkning Ha Lutande p/Ha skidåkare

B 1 Gröna Spåret 1,38 1,39 20 28

B 2 Hassebacken 0,88 0,92 7 6

3,02 3,10 15 46

B 3 Lillbergsbacken 0,58 0,59 15 9

B 4 Börjes 1,41 1,44 20 29

B 5 Åsas 0,92 0,94 15 14

B 6 Dalberget 1,14 1,17 15 18

B 7 Sjuan 1,36 1,39 15 21

B 8 Fjällberget 4,44 4,53 20 91

B 9 Stigsvängen 2,08 2,13 15 32

B 10 Lassebacken 0,61 0,62 20 12

B 11 Ingemarbacken 1,65 1,73 7 12

3,96 4,06 15 61

B 12 Staffans 0,41 0,42 20 8

B 13 Västan 0,82 0,84 20 17

B 14 Östan 0,61 0,62 20 12

B 15 Ringbranten 0,85 0,89 7 6

1,23 1,25 20 25

2,49 2,55 15 38

B 16 Saxen 1,17 1,19 20 24

B 17 Anjabacken 1,93 2,03 7 14

1,6 1,63 20 33

2,46 2,52 15 38

B 18 Granbacken 0,82 0,83 7 6

0,76 0,78 20 16

1,22 1,25 15 19

B 19 Lilians 1,58 1,66 7 12

B 20 Mickelpasset 5,09 5,19 20 104

B 21 Training Park 1,08 1,11 15 17

B 22 Omärkt skidväg 0,59 0,60 20 12

B 23 Omärkt skidväg 0,21 0,21 20 4

Totalt 49,59 783

Masterplan för Tärnaby maj 2014 - Vision och utvecklingsetapper

7

Etapp I

Turistkapacitet

Tärnaby bedöms under en första utvecklingsetapp under c a 3 år, kunna få ytterligare drygt 100 enheter till turistboendet i stugor eller lä- genheter. Den nya bebyggelse framgår av etappkartorna som följer (ny bebyggelsen är illustrerad med brun färg - ljus för stugor och mörkare för lägenheter och hotell). Två scenarior har studerats, ett med mer samlad bebyggelse, nära centrum - benämns ”koncentrerad” och ett med mer spridd bebyggelse med fler enheter på fjället Laxfjället.

Bäddkapacitet och dagturister

Utbyggnaderna under den första etappen skisseras generera drygt 1100 bäddar. Total turistkapacitet för Tärnaby skulle därmed uppgå till c a 2500 bäddar, när etapp I är slutförd. Antalet dagturister i Tär- naby bedöms under perioden vara oförändrat. Utöver dessa tillför det ökade antalet bofasta ytterligare efterfrågan i alpinanläggningen.

Antaganden om beläggningsgrad, aktivitetsgrad m m har gjorts på samma sätt som för nuläget. Dessa är samma bortsett från andelen varma bäddar som antas öka till 85 procent under vintersäsongen. En dimensionerande belastning för etapp I fås därmed om c a 1150 personer som uppehåller sig i alpinanläggningen samtidigt.

Alpinanläggningen

Liftar och nedfarter

Under etapp I föreslås inga kompletteringar av alpinanläggningen ske på Laxfjället. Den överkapacitet som redovisats ovan balanseras istäl- let med den nya turistkapaciteten på destinationen och kapacitetsut- nyttjandet blir i det närmaste 100 procent i dimensionerande situation (se ovan, nuläge).

Service och annan kapacitet

Den kraftiga befolkningsökningen som väntas till följd av gruvprojektet Nickel Mountain innebär att hundratalet permanentbostäder kan komma att tillföras Tärnaby samhälle under etapp I.

Utvecklingen av centrum i Tärnaby påbörjas till följd av ökat antal permanentboende och fler turistbäddar. Ett nytt torg etableras vid Tärnaby Fjällby genom att parkeringsplatsen exploateras. Parkeringen för besökande flyttas till södra sidan av E12. Genom etableringen skapas ett skidtorg vid Linbanan i anslutning till det nya torget och en avsevärt förbättrad service möjliggörs med koppling mellan skidåk- ningen och serveringar och butiker vid torget. Se även illustration på sidan 20.

En ny längdskidåkningsanläggning som utnyttjar hela Laxfjället fö- reslås anläggas redan i etapp I, med en slinga uppe på fjället och en slinga (dubbelspår) längs stranden runt fjället. Genom kombinationer kan ett flertal varianter och längder erhållas. Den nya spårcentralen innebär en höjning av destinationens attraktivitet som kan skapas till en förhållandevis låg kostnad.

Analys och slutsatser

Tärnaby är efter etapp I en betydligt mer komplett destination med avsevärt förbättrad service för såväl permanentboende som för besö- kare. Vid Fjällbyn har de tomma ytorna mellan Receptionsbyggnaden och Annexet börjat utvecklas i ett nytt kvarter med målsättningen att ingå i en tätare byggnation med en tydligare bykänsla som bildar ett stråk ända bort till Tärnaby Torg (se bifogade plankartor, s 20).

Den alpina anläggningen utvecklas inte under etappen men bebyggel- seutvecklingen för turism och för nya bofasta med koppling till gruv- satsningen leder till större liftintäkter och konsolidering av liftbolaget inför kommande utvecklingsetapper.

Etapp II

Turistkapacitet

Tärnaby bedöms under en påföljande treårsperiod utvecklas med ytterligare drygt 150 enheter för turistboendet. Den tillkommande bebyggelsen under etapp II, framgår av kartor nedan. I Scenario ”Kon- centrerad” sker detta genom fortsatt utveckling i centrumstråket och ovanför Tärnaby fjällhotell. I Scenario ”Spridd” är turistbäddarna färre i centrumstråket och fler enheter utvecklas i stället uppe på Laxfjället, väster om Linbanan.

Bäddkapacitet

Utbyggnaderna av bebyggelsen under treårsperioden enligt ovan, bedöms generera c a 1500 bäddar. Total turistkapacitet för Tärnaby skulle därmed uppgå till drygt 4000 bäddar efter etapp II.

Dagturister

Antalet dagturister i Tärnaby bedöms öka något under perioden, genom en sammantagen utbyggnad av besöksparkeringarna med 100 platser och bibehållen beläggningsgrad. Antalet besökande bussar antas öka till i genomsnitt fem per dag under vintersäsongen.

Antaganden om beläggningsgrad, aktivitetsgrad m m har gjorts på samma sätt som för etapp I. En dimensionerande belastning för etapp II fås därmed om c a 1800 personer som uppehåller sig i alpinanlägg- ningen samtidigt.

Alpinanläggningen

Liftar

Under etapp II kan en första modernisering/utbyggnad av alpinan- läggningen ske på Laxfjället. Utvecklingen av turistboendet under den föregående treårsperioden och den fortsatta utbyggnad som antas ske under etapp II skapar finansiella förutsättningar för genomförandet.

Den stora satsningen under etapp II i alpinanläggningen föreslås bli en ny koppling med stollift mellan Tärnaby Torg och hyllan ovanför, väster om Ingemarbacken. Andra kompletteringar som föreslås är en släplift väster om Linbanan i ett terrängparti med attraktivt läge på

(8)

Etapp II Typ längd, horisontell, m. Åklängd, uppskattad,m. Personer per medbringare Höjdskillnad, m. Hastighet m/s. Lifttid, min. Lifttid, sekunder. Nom. kap. p/tim. Verkl. kap. p/tim. del i SAOT (endast lift) VMH (*1000)

BA Linbanan 2C 1500 1538 2 325 2,5 10,25 615 1200 1080 185 351

BE Anjaliften släp 1240 1271 2 325 3,5 6,05 363 1200 1080 109 351

BD Ingemarliften släp 700 725 2 150 3,5 3,45 207 1200 1080 62 162

VA Släplift Släp 705 723 2 165 3,5 3,44 206 1200 1080 62 178

VC Sittlift C4 790 818 4 190 3,0 4,54 273 2400 2160 164 410

VF Släplift Släp 880 893 2 130 3,5 4,25 255 1200 1080 77 140

Summa 8 400 7 560 607 1 496

Masterplan för Tärnaby maj 2014 - Vision och utvecklingsetapper

8

Laxfjället samt en ny liftkoppling mellan Ingemarbacken och Laxfjäl- lets topp.

I tabellen ovan redovisas data för liftarna i Tärnaby efter färdigstäl- landet av etapp II. Liftanläggningarna får en teoretisk kapacitet på 8400 personer/timme och en verklig kapacitet på drygt 7500 personer/timme eller drygt 600 samtidiga skidåkare i liftarna.

Nedfarter

Till var och en av de skisserade liftarna anläggs nedfarter. Dessa blir med ett undantag lätta: Under stolliften från Tärnaby torg kan däre- mot en svår signaturnedfart, eller ”face” anläggas. Nedfarten fordrar spräng- och schaktarbeten, dagvattenhantering, erosionkontroll och vegetationshantering men kan i gengäld profilera Tärnaby ytterligare och erbjuda mer spektakulär skidåkning i direkt anslutning till pu- blika ytor vid torget. Här kan man se de duktiga skidåkarna från första parkett. Och dessa kan få åskådare.

Alpinanläggningen på Laxfjället beräknas efter utbyggnad av etapp II ha en total kapacitet om drygt 1800 samtidiga skidåkare, en ökning med knappt 700 personer från etapp I. Detta är i princip i balans med den utbyggnad av turistkapaciteten som skisserats ske samtidigt.

Service och annan kapacitet

Den kraftiga befolkningsökningen som väntas till följd av gruvprojektet Nickel Mountain innebär att hundratalet permanentbostäder kan komma att tillföras Tärnaby samhälle även under etapp II.

Utvecklingen av centrum i Tärnaby kan fortsätta till följd av ökat antal permanentboende och fler turistbäddar. Satsningen på utökad service i centrum kompletteras genom att det blir möjligt att kombinera skidåkning och nyttjande av centrum på ytterligare en punkt. Stråket mellan Fjällbyn och Tärnaby Torg etableras med en tung entrépunkt för service i bägge ändar, se planskisser på sidan 20 nedan, men även separat Gestaltningsprogram.

Analys och slutsatser

Tärnaby är efter etapp II en destination med större variation i utbudet och möjlighet till olika upplevelser i skidsystemet. Ett mer komplett samhälle och alpinanläggning med förbättrad service har åstadkom- mits till gagn för såväl de permanentboende som för turismen i Tär- naby.

Etapp III

Turistkapacitet

Tärnaby bedöms under en ny treårsperiod kunna utvecklas ytterligare med minst 250 enheter. Den tillkommande bebyggelse under etapp III, framgår av kartor nedan. I såväl scenario ”Koncentrerad bebeyg- gelse” som i Scenario ”Spridd bebyggelse” sker detta genom utveckling mellan Ingemarbacken och Anjabacken samt ovanför nuvarande vårdcentral, öster om nuvarande bebyggelse på Bergsvägen.

Bäddkapacitet

Utbyggnaderna under treårsperioden enligt ovan, bedöms generera c a 2500 bäddar. Total turistkapacitet för Tärnaby skulle därmed upp- gå till drygt 6500 bäddar efter etapp III.

Dagturister

Antalet dagturister i Tärnaby, i dimensionerande situation för alpin- anläggningen, kan under perioden öka till i genomsnitt 25 bussar per dag, genom en kraftigare utbyggnad av antalet bussplatser och mo- tiverat av de investeringar i alpinanläggningen som skisserats nedan.

Antaganden om beläggningsgrad, aktivitetsgrad m m har gjorts på samma sätt som för etapp II. En dimensionerande belastning för etapp III fås därmed om drygt 3000 personer som uppehåller sig i alpinanläggningen samtidigt.

Alpinanläggningen

Under etapp III bedöms att turistkapaciteten och antalet varma bäd- dar i Tärnaby är tillräckligt högt för att bära en väsenligt modernisering av alpinanläggningen. Skisserad utbyggnad beskrivs nedan.

Liftar

Linbanan och Anjaliften föreslås bytas mot kopplingsbara stolliftar.

Linbanan med en dalstation som flyttas ut i förhållande till Recep- tionsbyggnaden för Tärnaby Fjällby, så att ett skidtorg/bromsplan med tillräcklig plats för cirkulation och uppbyggnad av köer för ett större antal skidåkare ryms. Den nya Anjaliften föreslås få ungefär samma sträckning som i dag men kompletterad med en släplift som lyfter upp till en nivå som medger ski-in/ski-out för den utveckling av boendet som hör till Tärnaby Fjällhotell.

Ingemarliften föreslås utbytt mot en fast stollift med dalstation i ett läge något längre österut för att medge en bättre cirkulation. Denna kan eventuellt förlängas ner mot Fjällhotellet, om Statoil skulle kunna ges en ny lokalisering, se illustration på sidan 21.

Ytterligare ett par släpliftar har skisserats. En har placerats för att underlätta transport mellan centrumliften (Etapp II) och vidare mot Laxfjällstoppen. En annan släplift har illustrerats för att öppna nya ytor österut på toppen av Laxfjället som därmed erbjuder ett eget mer varierat system.

En kortare släplift är har skisserats på Laxfjällets östra bergsfot och som medger att boende i campingen och längs Bergsvägen samt där- emellan får ski-in/ski-out.

(9)

Etapp III Typ längd, horisontell, m. Åklängd, uppskattad,m. Personer per medbringare Höjdskillnad, m. Hastighet m/s. Lifttid, min. Lifttid, sekunder. Nom. kap. p/tim. Verkl. kap. p/tim. del i SAOT (endast lift) VMH (*1000)

VA Släplift Släp 705 723 2 165 3,5 3,44 206 1200 1080 62 178

VB Sittlift DC6 1500 1538 6 325 5,0 5,13 308 3000 2700 231 878

VC Sittlift C4 790 818 4 190 3,0 4,54 273 2400 2160 164 410

VD Släplift Släp 555 563 2 80 3,5 2,68 161 1200 1080 48 86

VE Sittlift C4 700 725 4 150 3,0 4,03 242 2400 2160 145 324

VF Släplift Släp 880 893 2 130 3,5 4,25 255 1200 1080 77 140

VG Släplift Släp 870 883 2 140 3,5 4,21 252 1200 1080 76 151

VH Sittlift DC6 1240 1271 6 325 5,0 4,24 254 3000 2700 191 878

VP Släplift släp 332 340 2 77 3,5 1,62 97 1200 1080 29 83

Summa 18 000 16 200 1 048 3 172

Masterplan för Tärnaby maj 2014 - Vision och utvecklingsetapper

9

I tabellen ovan redovisas data för liftarna i Tärnaby efter färdigstäl- landet av etapp III. Liftanläggningarna får en teoretisk kapacitet på 18 000 personer/timme och en verklig kapacitet på 16 200 personer/

timme eller c a 1050 samtidiga skidåkare i liftarna.

Nedfarter

Nya nedfarter föreslås anläggas på toppen av Laxfjället och ned mot Sandviksvägen och campingplatsen.

Alpinanläggningen på Laxfjället beräknas efter utbyggnad av etapp III ha en total kapacitet om c a 3150 samtidiga skidåkare, en ökning med c a 1300 personer från etapp II. Detta är i princip i balans med den utbyggnad av turistkapaciteten som skisserats ske samtidigt.

Service och annan kapacitet

Den kraftiga befolkningsökningen som väntas till följd av gruvprojektet Nickel Mountain innebär att hundratalet permanentbostäder kan komma att tillföras Tärnaby samhälle även under etapp III. Utveck- lingen av centrum kan därmed fullföljas under perioden.

Toppservering

En toppservering är en viktig attraktion för en alpindestination och skapar liftintäkter hela året. På Laxfjället skulle en sådan kunna byg- gas under etapp III i samband med att den kopplingsbara stolliften från Fjällbyn anläggs.

En servering på Laxfjället bedöms behöva en kapacitet om 200-300 sittande gäster. Detta motsvarar 500-800 m2.

Analys och slutsatser

Tärnaby samhälle är efter etapp III helt modernt och erbjuder den service som fordras av dess centrum för hem- och serviceorten.

Efter etapp III bidrar Tärnaby i väsentligt högre grad till den sam- mantagna destinationens konkurrensförmåga. Ett modernt liftsystem och stor variation i utbudet när det gäller nedfarter i olika väderstreck ger möjlighet till skilda upplevelser på berget.

VISION

En vision för utvecklingen av alpinanläggningen på Laxfjället och turistboendet i anslutning till berget har skisserats. Visionen har som utgångspunkt att en större del av bergets kapacitet tas i anspråk och räkneexemplen nedan fungerar därför som ett slags maxscenario.

Att exploatera Laxfjället utöver vad som visas i visionsskisserna be- döms inte skapa några ytterligare upplevelsemässiga mervärden för utförsåkningen. Däremot kan extensiv utförsåkning ordnas i kvarva- rande terrängpartier som ett attraktivt och kostnadseffektivt kompel- ment till de anlagda nedfarter som illustrerats. Den natur som sparas är också en rimlig refug för djur och växter i närområdet.

Turistkapacitet

Efter genomförande av skisserad etapp III, bedöms att Laxfjället åt- minstone kan fördubblas kapacitetsmässigt.

Den föreslagna visionen innebär att Tärnaby utvecklas med ytterligare närmare 1000 enheter (stugor eller lägenheter).

De bebyggelseområden som bedöms kunna ingå i Tärnaby i framti- den, framgår av kartorna på sidan 18 och 19.

Västra Laxfjället

Stor potential finns i att öppna nya entré/servicepunkter nedanför Laxfjällets nordvästra sluttning. Här har skisserats ett par centruman- läggningar samt beroende på grad av koncentration, omkringliggande stugområden, alla med utsikt över sjö och fjäll samt ski-in/ski-out.

Östra laxfjället

Norr om campingplatsen finns också stora möjligheter att öppna för utveckling med såväl en ny entré/servicepunkt som stugor med motsvarande kvalitéer som i nordväst.

Bäddkapacitet

Utbyggnaderna som skisserats efter etapp III, genererar c a 8500 bäd- dar. Total turistkapacitet för Tärnaby skulle därmed uppgå till närmare 15 000 bäddar. Detta är att jämföra med utvecklingsplanerna för flera andra större destinationer i mellersta Skandinavien.

Dagturister

Antalet dagturister i Tärnaby bedöms med ett genomförandet av visionen öka till i genomsnitt femtio bussar per dag.

Antaganden om beläggningsgrad, aktivitetsgrad m m har gjorts på samma sätt som för etapperna ovan. En dimensionerande belastning för Tärnaby fullt utbyggt fås därmed om närmare 7000 personer som uppehåller sig i alpinanläggningen samtidigt.

Alpinanläggningen

Fortsatt utbyggnad av Tärnaby enligt visionsskissen betyder att nya åkområden behöver öppnas på Laxfjällets sluttning mot nordväst och mot öst.

(10)

Vision Typ längd, horisontell, m. Åklängd, uppskattad,m. Personer per medbringare Höjdskillnad, m. Hastighet m/s. Lifttid, min. Lifttid, sekunder. Nom. kap. p/tim. Verkl. kap. p/tim. del i SAOT (endast lift) VMH (*1000)

VA Släplift Släp 705 723 2 165 3,5 3,44 206 1200 1080 62 178

VB Sittlift DC6 1500 1538 6 325 5,0 5,13 308 3000 2700 231 878

VC Sittlift C4 790 818 4 190 3,0 4,54 273 2400 2160 164 410

VD Släplift Släp 555 563 2 80 3,5 2,68 161 1200 1080 48 86

VE Sittlift C4 700 725 4 150 3,0 4,03 242 2400 2160 145 324

VF Släplift Släp 880 893 2 130 3,5 4,25 255 1200 1080 77 140

VG Släplift Släp 870 883 2 140 3,5 4,21 252 1200 1080 76 151

VH Sittlift DC6 1240 1271 6 325 5,0 4,24 254 3000 2700 191 878

VI Sittlift C4 1080 1107 4 250 3,0 6,15 369 2400 2160 221 540

VJ Sittlift C4 1160 1189 4 245 3,0 6,61 396 2400 2160 238 529

VK Släplift Släp 1135 1152 2 160 3,5 5,49 329 1200 1080 99 173

VL Släplift Släp 650 660 2 90 3,5 3,14 189 1200 1080 57 97

VM Sittlift DC6 1475 1512 6 325 5,0 5,04 302 3000 2700 227 878

VN Sittlift DC6 1635 1676 6 325 5,0 5,59 335 3000 2700 251 878

VO Släplift Släp 595 604 2 95 3,5 2,88 173 1200 1080 52 103

VP Släplift släp 332 340 2 77 3,5 1,62 97 1200 1080 29 83

VQ Barnlift knapp 100 101 1 20 2,0 0,84 51 600 540 8 11

VR Barnlift knapp 100 102 1 25 2,0 0,85 51 600 540 8 14

VS Barnlift knapp 100 102 1 25 2,0 0,85 51 600 540 8 14

Summa 34 200 30 780 2 253 6 461

Masterplan för Tärnaby maj 2014 - Vision och utvecklingsetapper

10

Liftar

Ett nytt terrängområde öppnas med två kopplingsbara stolliftar från zonen mot Lill-Laisan och upp för bergssidan, vinkelrätt mot fallrikt- ningen. En mindre släplift kompletterar kopplingsmöjligheterna för skidåkningen på Laxfjällets topp. Vid skidtorgen kompletteras med två barnområden och egna anpassade liftar.

På den östra sluttningen av Laxfjället har skisserats att nya terräng- områden kan öppnas för utförsåkning. Här finns fina sluttningar med homogen lutningsklass och mycket gynnsamma markförhållanden (få stenblock och bra ristäcke som binder natursnö). Illustrationen visar nya anläggningar dels ovanför campingen med ny fast stollift och en släplift öster om denna, dels öster om Anjabacken med en fast stollift samt vid det skidtorg som skissats i ett läge norr om campingen med separat barnområde och egen stollift.

I tabellen till höger redovisas data för liftarna i Tärnaby efter fullföl- jande av visionen. Liftanläggningarna får en teoretisk kapacitet på 34 000 personer/timme och en verklig kapacitet på 30 780 personer/

timme eller c a 2250 samtidiga skidåkare i liftarna.

Nedfarter

Nedfarter i alla svårighetsgrader kan ordnas från huvudliftarna såväl i nordväst som i öst.

Alpinanläggningen på Laxfjället beräknas efter full utbyggnad enligt visionsskissen, ha en total kapacitet om c a 6750 samtidiga skidåkare.

Detta är i princip i balans med den utbyggnad av turistkapaciteten som har förutsatts ske samtidigt.

Service och annan kapacitet

Utvecklingen av bebyggelsen som illustrerats i de nya entrépunkterna innebär även etablering av restauranger, service, viss handel och andra komplementära funktioner på dessa platser.

Analys och slutsatser

Med den i visionen illustrerade utvecklingen är Tärnaby tillsammans med Hemavan en modern och betydligt mer konkurrenskraftig vin- terdestination än idag och i paritet med flera av de viktigare konkur- rerande fjällanläggningarna längre söderut. Laxfjällets anläggning är väsentligt kompletterad för att möjliggöra en fullödig skidupplevelse för såväl barn och ungdomar som för deras föräldrar.

Utvecklingen som skisserats innebär ett viktigt steg mot att Hema- van-Tärnaby som helhet blir en exportmogen destination i den me- ning som den nationella strategin från Svensk Turism AB företräder.

Tärnaby som turistort är genom visionen så utvecklad att näringen kan upprätthålla en samhällsbärande funktion.