En studie om trygghetsarbete i den offentliga miljön

(1)

Kulturgeografiska institutionen

Nr. 715

___________________________________________________________________________

Ett tryggare Gotland

En studie om trygghetsarbete i den offentliga miljön

Kristina Sandberg

Uppsala, februari 2010 ISSN 0283-622X

(2)

Denna C-uppsats är skriven under höst terminen år 2009 och har varit ett mycket utmanande och spännande arbete. Tack till Håkan Jonsson min handledare på Gotlands kommun och alla informanter i Tryggare Gotland som generöst bidragit med tid och dokument som möjliggjort denna uppsats. Bitvis har entusiasmen varit på topp och stundtals har motivationen sviktat då hinder och svårigheter har tyckts oändliga. Jag har många att tacka för att ha gett mig min motivation tillbaka. Främst vill jag tacka min handledare Irene Molina och Christin Klarström som har bidragit med innovativa idéer och skarpsynt kritik.

Kristina Sandberg

(3)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING 4

1.1 Syfte och frågeställning 5

1.2 Metod, material och källkritik 5

1.3 Avgränsning 7

1.4 Definitioner 7

1.5 Disposition 8

2. TRYGGHET I DET OFFENTLIGA RUMMET 8

2.1 Trygghet – en paradox? 8

2.2 Trygghet och rädsla i det offentliga rummet 9

2.3 Förekomst av brott i det offentliga rummet 12

3. STRATEGI FÖR ATT SKAPA EN TRYGGARE OFFENTLIG MILJÖ 14

3.1 Torontomodellen 14

3.2 CPTED- Crime Prevention Through Environmental Design 16 4. GOTLANDS ARBETE MOT EN TRYGGARE OFFENTLIG MILJÖ 17

4.1 Introduktion av Gotland 17

4.2 Brott på Gotland och i Sverige- en statistisk jämförelse 18

4.3 Tryggare Gotland 19

4.4 Trygghetsmätning 20

4.5 Trygghetsvandring 21

4.6 Alkohol 22

4.7 Övervakning 24

4.8 Våld och hot 24

4.9 Klotter 24

5. AVSLUTADE DISKUSSION 25

KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING 29

3

(4)

1. INLEDNING

Trygghet är ett komplext begrepp som är svårt att definiera då det är kopplat till subjektiva känslor. Idag finns det ett stort intresse av att skapa trygghet och statsutvecklingen har även den implementerat begreppet. I USA finns det många så kallade Gated Communities som är bostadsområden omringade av en mur med portar ofta bevakade av säkerhetsvakter. Detta planeringssätt är tilltänkt att bidra till trygghet och stänga ute brottslighet.¹ Detta är inte vanligt förekommande i Sverige men utvecklingen tenderar att gå mot en övervakad vardag.

Kameraövervakningen ökar successivt och kameror är installerade i såväl skolan som ute på den offentliga gatan.² Lagstiftningen har successivt gjort det enklare att få tillstånd att kameraövervaka i Sverige och ett nytt förslag har lagts fram som underlättar kameraövervakning ytterligare.³ Frågan är om detta gör oss trygga eller om det skapar ännu mer rädsla? Nils Christie är en norsk kriminolog som menar i motsatts till övervakning och utestängande av människor att det är närheten mellan människor som skapar trygghet.⁴ Jane Jacobs delar denna syn och hon förespråkar den levande staden med möte mellan människor som en trygghetsfaktor.⁵

Det finns som påvisats ovan många inriktningar för att skapa trygghet som står i klar motsatts till varandra. I Sverige utgör tryggheten en diskussion som har blomstrat de senare åren. Detta kan enligt Anita Heber bero på att rädsla för brottslighet har uppmärksammats flitigt av både medier och politiken vilket har lämnat avtryck i den svenska kriminalpolitiken.⁶ Det statliga Brottsförebygganderådet, BRÅ har sedan år 2006 utfört en nationell trygghetsundersökning om brottsutsatthet och trygghet bland Svenska folket.⁷ Detta visar på ett ökat intresse för det komplicerade begreppet trygghet. Även rättsväsendet är idag inte bara intresserat av att minska brottsligheten men även att öka tryggheten i samhället.

Detta har genererat ett flertal trygghetssatsningar i Sveriges kommuner.⁸

Gotlands kommun har genom en sammanslagning av en grupp av bland annat kommunala tjänstemän som arbetat med ungdomsproblem kallat ungdomsgruppen och det kommunala brottsförebygganderådet skapat forumet Tryggare Gotland. Dessa har i uppgift att verka för tryggheten och det brottsförebyggande arbete inom kommunen. Tryggare Gotland har i början av år 2009 inlett ett nationellt projekt kallat Styrning, struktur och samsyn som innebär en överrenskommelse mellan polis och kommun att samarbeta med brottsförebyggande arbeten och trygghetsfrågor. I och med projektet har det upprättats mål som ska uppnås till slutet av år 2010 då tiden för projektet tar slut. Målen är indelade i fem

1 Listerborn, Carina (2000). Om rätten att slippa skyddas: en studie av trygghetsskapande och brottsförebyggande projekt och kvinnors rädsla för att röra sig i stadens rum. Göteborg: Chalmers tekniska högskola, Tema stadsbyggnad s. 176- 178

2 Andrén, Simon (23 september 2009) Var femte skola övervakas. Dagens nyheter

3 Andrén, Simon (4 november 2009) Ny lag ska underlätta kameraövervakning. Dagens nyheter

4 Christie, Nils (2005). Lagom mycket kriminalitet. Stockholm: Natur och kultur s. 18

5 Jacobs, Jane (2005). Den amerikanska storstadens liv och förfall. Göteborg: Daidalos s.51-52

6 BRÅ (2009). Tema trygghet. BRÅ

7 Wigerholt, Jennie & Irlander, Åsa (2009). NTU 2008: om utsatthet, trygghet och förtroende.

Stockholm: BRÅ

8 BRÅ (2009). Tema trygghet.

4

(5)

olika kategorier varav en är uppkallad brott och trygghet i den offentliga miljön.⁹ Eftersom Gotland har valt att lägga fokus på den offentliga miljön är det speciellt intressant inom kultur geografi. Därför avser denna uppsats att titta närmare på dessa mål om minskad brottslighet och ökad trygghet i den offentliga miljön på Gotland.

1.1 Syfte och frågeställning

Syftet med uppsatsen är att undersöka Gotlands arbete mot en minskad brottslighet och ökad trygghet i den offentliga miljön. Undersökningen baseras på det projekt kommunen driver kallat Styrning, struktur och samsyn vilket är en överrenskommelse mellan kommun och polis. Uppsatsen avser att kartlägga hur man arbetar enligt överrenskommelsen som gjorts och hur målen och de åtgärder man utför svarar mot litteraturen på området. Uppsatsen ämnar även att se hur målen och åtgärderna svarar mot andra alternativa strategier för att uppnå en tryggare offentlig miljö. Ambitionen är även att kunna komma med tips och idéer om hur Gotland kan utveckla sitt trygghetsarbete. Mina frågeställningar blir således:

1) Vad innebär trygghet och hur ter sig trygghet och rädsla i det offentliga rummet?

2) Vilka åtgärder har Tryggare Gotland genomfört för att minska brottsligheten och öka tryggheten i det offentliga rummet i och med projektet Styrning, struktur och samsyn?

3) Vilka alternativa strategier finns för att uppnå en tryggare offentlig miljö och hur svarar Tryggare Gotlands strategi och åtgärder mot teorin och alternativa strategier på området?

4) På vilket sätt kan Tryggare Gotland utveckla sitt trygghetsarbete?

1.2 Metod, material och källkritik

För att uppnå mitt syfte och kunna besvara mina frågeställningar har jag valt att kombinera kvalitativa intervjuer med en litteraturstudie. Uppsatsens teoretiska del kring trygghet och brottslighet grundar sig i en litteraturstudie där kulturgeografer som Birgitta Anderssons, Carina Listeborns och Hille Koskelas forskning ligger till grund. Jag har även använt mig av sekundära källor om trygghetsforskning vilket lämnar ett utrymme för källkritik då tolkning på tolkning kan uppstå. Å andra sidan ger det ett bredare perspektiv på fenomenet trygghet och källorna har valts att användas om än med försiktighet. Även statistikunderlag redogörs för och har inhämtats från Brottsförebyggande rådet. När det kommer till statistik för brottslighet finns ett stort mörkertal som utgör en felkälla. Det vill säga att inte alla brott kommer till polisens kännedom och då inte redogörs för när officiell statistik presenteras.

Därför är all statistik kring brottslighet osäker och kan ge en missvisande bild av verkligheten.

Eckart Kühlhorn på BRÅ redogör för att det finns flest mörkertal inom våldsbrott. Detta brott är det som utgör stor del av kvinnors rädsla i det offentliga rummet och kommer att användas

9 Håkan Jonsson 2009-11-09, Folkhälsostrateg, Ledningskontoret, Gotlands kommun 5

(6)

genom uppsatsen med vetskapen om siffrornas osäkerhet. Informationen till litteraturstudien har inhämtats från sökmotorerna DISA och LIBRIS. Information har också rekommenderats av min handledare på Uppsala universitet, Irene Molina docent i kulturgeografi. Andra informationskällor har också varit brottsförebygganderådets hemsida, kriminologiska institutionen på Stockholms universitet och Chalmers universitet i Göteborg.

Valet av alternativa strategier för trygghetsarbetet har varit långdraget och svårt.

Slutligen valdes Torontomodellen då den är vida känd men också börjar synas i den svenska trygghetsdiskussionen framför alt i trygg stad ett projekt drivet i Göteborg. CPTED crime prevention through environmental design är en klar motsats till Torontomodellen och är också välkänd. Tillsammans kan dessa motpoler ge uppsatsen och analysen den bredd som erfordras vid ett examensarbete.

De kvalitativa intervjuerna har genomförts med tjänstemän inom Gotlands kommun och Polis som samtliga sitter med i gruppen Tryggare Gotland. Intervjuerna har representanter från Tekniska förvaltningen, Länsstyrelsen, Ledningskontoret, Tillståndsmyndigheten, Socialkontoret, Polisen och Gotlandshem. Det finns fler aktiva medlemmar i ett tryggare Gotland och urvalet baseras på rekommendation av min handledare som hanterar trygghetsfrågor på Gotlands kommun. Det finns en risk att de rekommenderade informanterna delar synsätt om hur de vill framställa dess trygghetsarbete då det finns en tendens att förslå andra med liknande inställning.¹⁰ Valet att ändå vägledas av en medlem i Tryggare Gotland i mina val av intervjuer legitimeras med att de som intervjuats förutom Gotlandshem är del i kommun eller polis. Projektet bygger på just deras överrenskommelse och därför är de mina viktigaste informanter. Tiden var knapp och fler intervjuer kunde inte komma tillstånd. Detta ger utrymme för källkritik då information om trygghetsarbeten som pågår kan ha gått förlorad. För att minska felkällan har även dokument från möten och informationsblad om trygghet på hemsidan noggrant studerats. Avvägningen att använda kvalitativa intervjuer gjordes för att det är en bra metod att använda när man ska ta reda på hur något konkret har utvecklats.¹¹

Intervjuerna som utfördes utgick från den överrenskommelse mellan polis och kommun som trygghetsarbetet i den offentliga miljön grundar sig på. Dokumentet har åtta mål och i intervjusituationen har dessa lästs upp med den efterkommande frågan hur jobbar ni med detta? Att använda det igenkända materialet kan vara en trygghet för informanterna och kan göra att de blir mindre överraskade och ger utförligare svar. Missförstånd om vad som efterfrågas minskar också. Å andra sidan kan svaret komma med mindre eftertanke och eventuellt baseras på rutin då frågan kan ha ställts tidigare. För att inte gå miste om den eftertanken avslutades varje intervju med om det fanns något att tillägga eller övriga trygghetsprojekt som drevs vid sidan av. Intervjuerna kan beskrivas som riktat öppna med en

10 Repstad, Pål (2007). Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. 4., [rev.] uppl.

Lund: Studentlitteratur s. 15-16, 45-46

11 Ibid s. 22

6

(7)

intervju guide som är öppen inom valda frågeområden.¹² Den är även objektivt standardiserad då frågorna är likadant formulerade för alla informanter och kan därför underlätta en analys.¹³

Intervjuerna bandades inte utan anteckning fördes under samtalets gång. Detta kan kritiseras då jag var ensam och skulle fokusera både på att lyssna och anteckna. För att minimera förlorad information förvarnade jag innan intervjun att anteckningar ska föras och upplevde att intervjun följde i ett lugnt och bra tempo för anteckning. Information gick ändå förlorad och inspelning är det bättre alternativet. Men i valet att inte spela in kan informanterna ha upplevt sig vara tryggare.¹⁴ Utöver dessa intervjuer följde jag Håkan Jonsson under en arbetsdag för att fördjupa mig i trygghetsarbetet på Gotland och för att få en bra grund att stå på inför uppsatsarbetet.

Syftet med studien var att kunna koppla samman Gotlands trygghetsarbete med forskning om trygget både för män och för kvinnor. Dock har tid och utbud begränsat representationen av forskning om manlig trygghet och framförallt manliga upplevelser kring rädsla. I uppsatsen redogörs för varför det kommer sig att den manliga rädslan är underrepresenterad i forskning och kanske rentav underdriven i samhället.

1.3 Avgränsning

Denna uppsats avser att analysera trygghetsarbetet på Gotland. Trygghetsarbeten spänner över många områden varav den offentlig miljö utgör ett av områdena. Uppsatsen skrivs i ämnet kulturgeografi och avgränsas således till trygghetsarbete i den offentliga miljön.

Trygghetsarbetet i den offentliga miljön integreras med andra trygghetsinsatser som inte kommer att få utrymme i denna uppsats men är intressanta för vidare studier. Denna avgränsning görs då tiden för uppsatsen är tio veckor och ger inget tidsutrymme för en bredare analys av samtliga trygghetsinsatser. En annan avgränsning som görs genom uppsatsen är val av redovisad brottslighet i det offentliga rummet. I uppsatsen kommer fokus ligga på våldsbrott och skadegörelse som är källan till mångas rädsla. Det finns andra brott som kan orsaka otrygget men kommer inte att tas upp i denna uppsats.

1.4 Definitioner

En offentlig plats avser i denna studie är den som anges i 1 kap 2§ ordningslagen och innefattar:

 Allmänna vägar.

 Gator, vägar, torg, parker och andra platser som i detaljplan redovisas som allmän plats och som har upplåtits för sitt ändamål.

12 Rosengren, Karl Erik & Arvidson, Peter (1992). Sociologisk metodik. 4. uppl. Solna: Almqvist &

Wiksell s.140

13 Ibid s.143

14 Hill, Grahame (2001). AS Level Psychology through diagrams. Great Britain: Oxford University Press s. 97

7

(8)

 Områden som i detaljplan redovisas som kvartersmark för hamn-

verksamhet, om marken har upplåtits för detta ändamål och är tillgängliga för allmänheten.

 Andra landområden och utrymmen inomhus som stadigvarande används för allmän trafik. Med trafik menas i detta sammanhang gång-, cykel-, moped- och biltrafik.

1.5 Disposition

Uppsatsen inleds med att introducera begreppet trygghet som är det centrala begreppet för denna uppsats. Sedan resoneras om trygget och rädsla i det offentliga rummet och om vad som gör oss otrygga. Även brottslighet i det offentliga rummet tas up och redogörs för. I kapitel tre redogörs för två olika strategier för att uppnå trygghet i det offentliga rummet. Den ena strategin jobbar informellt med individfokus och kontrasterar skarpt med den andra strategin som inriktas mot brottspreventivt arbete och övervakning. Dessa motpoler används för att visa hur brett och varierat ett trygghetsarbete kan vara. I det fjärde kapitlet går uppsatsen in på Gotland och dess trygghetsarbete. Kapitlet inleds med en kort introduktion av Gotland samt med en statistisk jämförelse av trygghet och brottslighet mellan Sverige och Gotland. Syftet är att ge läsaren en tydlig bild av trygghet och brottslighet på Gotland. Detta åtföljs av en redogörelse för Gotlands trygghetsarbete i den offentliga miljön som baseras på de intervjuer som utgör mitt empiriska material. Detta kapitel svarar på min första frågeställning kring hur Gotland arbetar med Styrning, struktur och samsyn samt vilka trygghetsåtgärder som vidtagits. Uppsatsen avslutas med en diskussion kring trygghetsarbetet på Gotland och besvarar mina andra frågeställningar samt syftet för uppsatsen.

2. TRYGGHET I DET OFFENTLIGA RUMMET

Om man slår upp trygghet i nationalencyklopedin så existerar inte ordet. Detta ger en försmak över hur komplicerat begreppet verkligen är. Nedan kommer forskning om trygghet och vad det kan innebära att redogöras för. Trygghet kommer också att vidare analyseras i det offentliga rummet. Där kommer även att rädslans uttryck och förekomst i det offentliga rummet att ges. Kapitlet avslutas med att redogöra för de brott som nämnts i samband med rädsla i det offentliga rummet och dess faktiska förekomst.

2.1 Trygghet – en paradox?

Jan Landström, utbildnings och nätverkssamordnare på BRÅ, menar att begreppet trygghet inte betyder samma sak för alla människor och inte entydigt kan definieras. Landström menar vidare att känslan av trygghet inte alltid betyder att man faktiskt är säker. Han drar parallellen att unga män är de som känner sig säkrast men också är de som i störst utsträckning utsätts för misshandel i det offentliga rummet. Exempel finns också i motsatt riktning då framförallt äldre kvinnor känner sig mest otrygga i den offentliga miljön men utsätts sällan för brott i det

8

(9)

offentliga rummet.¹⁵ Detta fenomen är känt som rädslans paradox. Det vill säga att de som i störst utsträckning är rädda för att utsättas för brott å andra sidan är minst utsatta för brott i verkligheten. Kulturgeografen Stanko menar att det endast kan betraktas som en paradox om rädslan är direkt kopplad till faktiskt våld, vilket kan argumenteras om så alltid är fallet.¹⁶ Detta öppnar upp diskussionen om att rädsla är kopplad till individens subjektiva känslor istället för den faktiska risken att bli utsatt för våld.

Känslor är inte alltid logiska och kan till och med betraktas som irrationella. De är sammankopplade med egna erfarenheter, minnen, och den personliga relation man har till rummet man vistas i. Kulturgeografen Koskela menar att känslor inte är mätbara och att intuition och inlärd kunskap om en plats kan vara motsägelsefulla. Likväl baseras kvinnors känslor kring trygghet på båda.¹⁷ Koskelas problematisering av känslor kring trygghet ger en inblick i hur komplicerat begreppet är eftersom alla människor bär på olika erfarenheter. Detta kan i enlighet med Koskelas forskning tolkas som att trygghet är olika för alla.

Det är inte bara kvinnor som är rädda utan även män. Många studier visar på att män inte uttrycker sin rädsla på samma sätt som kvinnor. Detta kan bero på att män förväntas eller förväntar av sig själva att de ska leva upp till de egenskaper som tillskrivs manlighet, enligt Burcar. Egenskaperna för manlighet är ofta aktivitet, handlingskraft och styrka vilket är motsatsen till de egenskaper som tillskrivs ett offer nämligen passivitet, lidande och förlorad kontroll. I en annan studie av Burcar framkommer det att brottsutsatta män uttrycker ilska inför händelsen och pratar i mindre utsträckning om sin rädsla. En annan studie visar att män är benägna att svara vad som är socialönskvärt på frågor om rädsla.¹⁸ Detta kan vara en orsak till att skillnaden mellan kvinnors och mäns rädsla skiljer sig i större utsträckning på pappret.

I Sverige anser ca 70 procent av befolkningen sig som trygga när de vistas ensamma i sitt bostadsområde. Även om kvinnor visade en större otrygghet än män är det en mycket liten andel kvinnor som uppger att de inte går ut ur huset på kvällen på grund av otrygghet.¹⁹ Då trygghet inte är ett ord som har definierats i National encyklopedin finns det ingen fast betydelse för begreppet. Efter att ha undersökt litteratur på området tolkar jag rädsla som trygghetens motpol. För att kunna skapa trygghet måste kunskap om vad som gör oss otrygga och rädda kartläggas. Därför kommer rädsla och trygghet i det offentliga rummet introduceras nedan.

2.2 Trygghet och rädsla i det offentliga rummet

Rädslans rum kan delas in i tre olika kategorier, det fysiska rummet, det sociala rummet och det mentala rummet. Det fysiska rummet syftar till den byggda miljön och fysiska ting i

15 Philblad, Maud (2005) Dokumentationen av en trygghetsvandringskonferens.

Brottsförebygganderådet & Tryggare mänskligare Göteborg s. 5

16 Koskela, Hille (1997). "Bold walk and breakings": women's spatial confidence versus fear of violence. Gender, place and culture (1997) Vol 4: 3, s. 301-319 s.303

17 Koskela, Hille (1997). "Bold walk and breakings": women's spatial confidence versus fear of violence. Gender, place and culture s.304

18 Burcar, Veronika (2005). Gestaltningar av offererfarenheter. Samtal med unga män som utsatts för brott. Akademisk avhandling. Lund: Sociologiska Institutionen, Lunds Universitet, s. 131-132.

19 Wigerholt, Jennie & Irlander, Åsa (2009). NTU 2008: om utsatthet, trygghet och förtroende. s. 51 9

(10)

rummet så som skog, växtlighet och belysning. Det sociala rummet innebär det rum där människor samspelar och möts. Det kan till exempel vara på trottoaren, ett café eller en korsning eller en gångstig. För att vara ett socialt rum krävs att fler än en människa befinner sig på platsen i rummet. Det mentala rummet är det rum vi bär med oss som individer. Det vill säga våra minnen, erfarenheter och förståelse av en plats. Alla dessa rum förekommer i den offentliga miljön och samspelar med varandra när människan bildar sig en uppfattning om den plats man befinner sig i.²⁰

Birgitta Andersson har genomfört en trygghetsundersökning med kvinnliga undersjuksköterskor och sjuksköterskor i Malmö. Studien grundar sig på dessa informanter då de har oregelbundna arbetstider. De vistas i det offentliga rummet såväl dagtid som nattid under deras transport till och från jobbet. Informanterna uttrycker att det som inger trygghet på dagtid kan vara detsamma som inger en känsla av otrygghet på dygnets mörkare timmar.

Exemplet som tas upp av de informanter som färdas med cykel är Pildammsparken i Malmö, med en lummig och tät grönska. Den utgör en trevlig och behaglig färd till jobbet på dagen.

På kvällen däremot uppfattas parken som en hotfull och farlig plats och behandlas som ett hinder på vägen hem från jobbet som rundas. Andersson sammanfattar att de rum som upplevs som okontrollerbara är rum som inger rädsla. Situationer upplevs som hotande när det är mörkt ute. Andersson drar slutsatsen att årstiden, om det är mörk vinter eller ljus sommar, tillsammans med tiden på dygnet spela in om vi känner oss trygga eller inte. Belysning är också centralt för känslan av att vara trygg eller otrygg.²¹

Koskela har å andra sidan i sin studie om rädsla i Helsingfors kommit fram till att årstider inte kan kopplas till rädsla. I studien framgår det att rädslan snarare ändrar karaktär beroende på vilken årstid som råder. På vintern är det främst brist på överblick och kontroll som orsakas av mörkret. Sommarnatten var också skrämmande då fler personer var ute på grund av värmen. Värmen underlättade för förövaren att ligga och lurpassa på sitt offer menade informanterna i studien. Koskela drar slutsatsen att det inte bara är mörkret som är skrämmande på natten, utan även allt som associeras med den.²²

I en studie av Taylor identifieras utöver parker och grönområden också puben som en farlig plats i den offentliga miljön. Puben upplevdes som farlig då berusade, unga och narkotikapåverkade människor vistades i området och platsen var högljudd. I likhet med Anderssons slutsats är det den upplevda bristen på kontroll som orsakar rädslan tillsammans med oreglerat beteende på platsen. Studien kunde utpeka tågstationen som skrämmande av samma orsaker som på puben.²³ Anita Heber har i sin litteratursammanfattning, Var rädd om dig! En litteraturöversikt av rädslan för brott beskrivit oordning i samband med rädsla. Hon menar att oordning kan känneteckna farliga platser. Hon refererar till ett flertal studier som visar att dåligt upplysta gator och folktomma platser som föreföll som förfallna som otrygga.

Platser som präglades a graffiti, vandalisering, och övergivna bilar var andra indikatorer på en

20 Listerborn, Carina (2000). Tryggare stad: kan man förändra rädslans platser?. Göteborg:

Stadsbyggnadskontoret s. 8

21 Andersson, Birgitta (2001). Rädslans rum: trygghetens rum - ett forskningsprojekt om kvinnors vistelse i trafikrummet. Stockholm: VINNOVA s 37-42

22 Heber, Anita (2007). Var rädd om dig!: rädsla för brott enligt forskning, intervjupersoner och dagspress. Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007 s. 77

23 Ibid s. 56

10

(11)

farlig plats. Det tydde på oordning i området. Anita Heber sammanfattar dessutom i sin litteratursammanfattning att den fysiska strukturen spelar stor roll för den upplevda tryggheten. Den fysiska strukturen kan underlätta människors möten, integration och kontroll för att öka känslan av trygghet i den offentliga miljön.²⁴

Flera forskare har visat på att mötet med okända människor kan vara en källa till otrygghet. I ett samhälle där invånarna känner igen varandra och på så vis skapar en informell social kontroll kännetecknas som ett samhälle med en god social miljö. Den goda sociala miljön uppstår när invånarna trivs i sitt närområde och planerar att bo kvar under en längre period. Kontakten med andra boende ökar i dessa områden och kan skapa trygghet. I dessa områden med en hög kännedom om vilka som ska befinna sig där skapas även en större skepsis mot främlingen som rör sig i området. Forskare har menat att detta talar för att rädslan kan bero på hur många okända individer som människor påträffar i sin vardag. I en storstad möts människor av fler okända individer än i småstäder och kan vara en förklaring till varför rädslan är större i storstäder än i småstäder. Återigen menar forskare att det är känslan av att inte har kontroll som kan ligga bakom rädslan i storstäder gentemot småstäder.²⁵ Detta går stick i stäv med Anderssons studie som menar att trygghetskänslan ökade när man vistades i befolkade rum. Informanterna kände trygghet då det fanns någon som hade uppsyn över vad som försiggick och kunde ingripa vid överfall.²⁶ Detta talar för att bostadsområden inte är jämförbara med stadskärnor. En bakomliggande faktor kan vara dess olika utformning av det fysiska rum och dess användningssyfte.

Precis som i det fysiska och sociala rummet kan den mentala rädslan bero på känslan av att inte ha kontroll. Hemmet och närområdet där man bor känns igen och kan betraktas som välbekant och kontrollerbart tillskillnad från offentliga platser. Dessa kan tyckas vara obekanta och mer okontrollerbara.²⁷ I en intervjustudie utförd i USA svarade informanterna att deras närområde var tryggt tillskillnad från andra stadsdelar som ansågs vara otryggare även om brottsbelastningen var tyngre i det egna området. Studien visade på ett nästintill vi och dem scenario. Människor boende i förorten ansåg innerstaden vara farlig och människor i innerstaden ansåg förorten som en farlig plats.²⁸ Sammanfattningsvis framgår det att de tre rummen, fysiska, sociala och det mentala samtliga påverkar känslan av rädsla och trygghet.

Det framgår även att dessa samspelar med varandra i det offentliga rummet. Ovan nämnda situationer och faktorer gör oss rädda, men vad är det vi är rädda för?

Ett flertal studier visar att rädslan för att utsättas för fysiskt våld och våldtäkt är den största rädslan för kvinnor. Det finns heller inga skillnader mellan storstad och landsbygd utan rädslan tar samma form i båda rummen.²⁹ Rädslan för att utsättas för fysiskt våld får även

24 Heber, Anita (2007). Var rädd om dig!: rädsla för brott enligt forskning, intervjupersoner och dagspress. Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007 s. 4

25 Ibid s. 59

26 Andersson, Birgitta (2001). Rädslans rum: trygghetens rum - ett forskningsprojekt om kvinnors vistelse i trafikrummet. s 37-42

27 Heber, Anita (2007). Var rädd om dig!: rädsla för brott enligt forskning, intervjupersoner och dagspress. s.57

28 Ibid

11

(12)

konsekvenser. Andersson redogör för informanter som gick eller färdades med cykel hellre befinner sig på farliga platser i biltrafikutrymmet än på säkrare cykel och gångvägar som är placerade avsides. Även om risken att utsättas för en trafikolycka är högre än att utsättas för ett brott är rädslan för våld fortfarande störst.³⁰ Som nämnts tidigare är kvinnors rädsla lika närvarande på sommaren som på vintern och den feministiska kulturgeografen Valentin menar utifrån detta att rädslan helt enkelt kan vara kvinnors rädsla för män. Rädslan uppgers vara störst för den obekanta förövaren som begår sexuellt relaterade brott i den offentliga miljön. Detta står i kontrast med faktumet att de flesta sexuellt relaterade brotten begås i hemmet. Kulturgeografen Pain ser dock en vändning i tendensen och menar att rädslan för att utsättas för brott ökar även i hemmet med den bekanta förövaren.³¹

2.3 Förekomst av brott i det offentliga rummet

Det sker många brott i det offentliga rummet och alla kommer inte att redogöras för här. De brott som tas upp är våldsbrott som ligger till grund för rädslan som redogjorts för tidigare samt skadegörelse som kan ge ett intryck av oordning.

Brott och rädsla är sammankopplat då rädslan är en känsla som infinner sig när misstanke om att utsättas för brott uppstår³² Som nämnt ovan är kvinnors rädsla kopplat till våldsbrott i form av misshandel och våldtäkt i det offentliga rummet. Frågan som uppstår är då, Finns det belägg för rädslan och hur ser brottsutvecklingen ut i Sverige? År 2007 rapporterades 27000 fall av misshandel mot kvinnor. I två tredjedelar av de rapporterade fallen var gärningsmannen känd av offret. Under 2000-talet har anmälningarna om misshandel mot kvinnor ökat med ca 30 % och den tros bero på en ökad anmälningsbenägenhet av framförallt ensamstående mödrar och kvinnor som utsatts för misshandel i yrkeslivet. Det är svårt att avgöra hur många fall av misshandel som begås i den offentliga miljön då fallen redovisas som inom hus eller utomhus och av bekant eller obekant person. Misshandel som sker utomhus av obekant person utgör 16 % av alla anmälningar och inomhus av obekant uppgår till 11 % . Statistiken som redogörs för och fördelningen av brott är osäker då mörkertalet är högt i denna brottskategori.³³

31 Pain, Rachel (2000) Place, space and social relations and the fear of crime: a review. Progress in human geography. (2000) Vol 24: 3 s. 365-387. s. 373

32 Listerborn, Carina (2000). Om rätten att slippa skyddas: en studie av trygghetsskapande och brottsförebyggande projekt och kvinnors rädsla för att röra sig i stadens rum. s. 17

33 Selin, Klara Hradilova & Westlund, Olle (2008). Misshandel mot kvinnor. Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007. S. 113-140 s.116

12

(13)

Tabell 1. Självrapportsundersökning av kvinnor mellan 16-64års utsatthet för våld enligt ULF. Procent.

Källa: Misshandel mot kvinnor. Brottsutvecklingen Sverige fram till år 2007(2008)Figur. 6 Tabell ett visar resultat av en självrapportsundersökning av kvinnor mellan 16-64 år, över utsatthet för våld olika miljöer. Den visar att det yrkesrelaterade våldet är det mest förekommande från år 1992.

År 2207 anmäldes ca 12500 sexuellt ofredande brott. Två femtedelar av dessa anmälningar är fullbordad eller försök till våldtäkt. Utav dessa är 52 % rapporterade att ha skett på allmän plats. Detta kan bero på att anmälningsbenägenheten är större när offret inte står i nära relation till förövaren.³⁴

I kategorin misshandel där män, kvinnor och barn inkluderas anmäldes 72 673 fall år 2007. I ca 60 % av fallen är offret av manligt kön. Misshandel mot kvinnor respektive män skiljer sig markant åt. Män har oftast misshandlats utomhus av obekant medan kvinnor uppger att de misshandlats inomhus av en bekant.³⁵

Tabell 2. Utsatthet för misshandel i Sverige uppdelat i andelar av den totala anmälnings- statistiken.

Källa:Misshandel. Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007(2008)Figur.1

34 Martens. L,Peter & Selin, Klara Hradilova(2008). Sexuelbrott. Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007. S. 161-189 s.162-165

35Estrada, Filipe(2008). Misshandel. Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007. S. 86-112 s.88-89 13

(14)

Tabell två ovan visar fördelningen av misshandel som begåtts av obekant eller bekant samt inomhus eller utomhus. Det visar att män i större utsträckning utsätts för våld utomhus och av en obekant vilket till stor del utgör kvinnors rädsla.³⁶

I samband med både misshandel har forskare hittat ett samband med alkoholpåverkan. I Norströms studie om familjevåld refereras till studier som påvisar mellan 75-81 % av gärningsmän som vid misshandel har varit alkoholpåverkade. Nordström finner också att flera studier visar på att offret i många fall också är alkoholpåverkad. Studierna visar på att mellan 45- 57% av offren för misshandel har varit påverkade av alkohol.³⁷ Även vid våldtäktsfall är alkoholpåverkan vanligt hos både gärningsman och offer. I Sverige har nära 50 % av gärningsmännen rapporterats som berusade och 30 % av offren har vid tillfället för våldtäkten också varit alkoholpåverkad.³⁸

Skadegörelser är också ett brott som kan skapar obehag. Klotter mot framförallt kollektivtrafik är den kategorin som har ökat mest under det senaste decenniet. Klotter totalt utgör 29 % av de totalt anmälda skadegörelserna och kan förklaras av att anmälning till Polis har effektiviserats i framförallt Stockholm. Precis som inom våldsbrott finns ett högt mörkertal inom skadegörelse. Anmälningsbenägenheten grundar sig på hur stor skadan är, om försäkring finns och om självrisken är lägre än kostnaden att reparera. Kategorin skadegörelse är indelad i klotter, motorfordon, annan skadegörelse och skadegörelse mot stat eller kommun och klotter är det mest vanligt förekommande. Många anser att under de senaste 20 åren har de upplevt ökat problem med klotter.³⁹

3. STRATEGI FÖR ATT SKAPA EN TRYGGARE OFFENTLIG MILJÖ Det finns många olika strategier och arbetsmodeller för att jobba mot en tryggare offentlig miljö. I detta kapitel kommer Torontomodellen att presenteras. Den har inspirerat många till trygghetsarbete med dess individinriktade arbetssätt med fokus på det informella arbetssättet.

CPTED- Crime Prevention Through Environmental Design är en annan arbetsmodell som kommer att tas upp i detta kapitel. Modellen står i klar kontrast till Torontomodellen och är därför ett viktigt komplement för en bredare analys. CPTED är likt Torontomodellen vida känd och spridd i världen och lägger störst fokus på brottsprevention och anser att det går hand i hand med trygghet.

36 Estrada, Filipe(2008). Misshandel. Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007. S. 86-112 s.89

37 Norström, Thor (1993). Familjevåld och totalkonsumption av alkohol. Nordisk alkoholtidsskrift.

1993:6 Vol 10, s.311-318 s.311, 314 & 316

38 Martens. L,Peter & Selin, Klara Hradilova(2008). Sexuelbrott. Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007. S. 161-189 s.166

39 Alvant, Per(2008). Skadegörelse. Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007. S. 252-264 s.254- 256

14

(15)

3.1 Torontomodellen

Arbetet mot ett tryggare Toronto har många initiativtagare och projektet har utvecklats stegvis sedan gruppen A Task Force on Public Violence against Women and Children of Metropolitan Toronto skapades år 1982. Det är främst kvinnorörelsen i Kanada som har varit ledande och bidragit till att kvinnovåldsdiskursen. Projektet har också ifrågasatt acceptansen för våld i samhället.

Torontomodellen har två inriktningar, säkerhet (security) och trygghet (saftey).

Säkerhetsinriktningen består av kortsiktiga lösningar av främst hård brottsprevention så som kameraövervakning, larm, säkerhetsfönster och ökad formell kontroll i from av tillexempel väktare. Dessa lösningar är effektiva ur ett kortsiktigt perspektiv men kan skapa rädsla då övervakning och de nämnda säkerhetsåtgärderna kan komma att skapa en fängelselik miljö.

Trygghetsinritningen framhäver vikten av mjuk brottsprevention då ökad kunskap om våldet står i centrum. Inriktningen förespråkar samhällsengagemang och handling som ska baseras på grundorsakerna till otrygghet. Dessa orsaker är identifierade som misshandel i familjen, glorifierat våld, ekonomisk ojämlikhet, könsojämlikhet, kulturell disintegration och drogmissbruk. Torontomodellen innehåller båda inriktningarna men lägger större vikt vid trygghetsinriktningen än säkerhetsinriktningen.

För att kunna skapa trygghet menar Torontomodellen vidare att en rättvisfördelning i samhället måste implementeras. Detta ska göras genom att ge de sårbara i samhället gehör och definiera problemen kring utsatthet utifrån de utsattas perspektiv. Torontomodellen har satt upp tre olika orienteringar för att kunna se till att rättvisefördelningen förverkligas. Kvinnor anses tillhöra gruppen sårbara i samhället och därför genomförs en feministisk analys av sexualiserat våld. Kvinnor identifieras som den grupp som begränsas i samhället på grund av rädsla och otrygghet. För att motverka rädslan menar Torontomodellen att ojämlikheterna och kvinnoförtryck måste minskas. För det andra ska deltagarplanering och brukarinflytande tillämpas i den offentliga planeringen.⁴⁰ Trygghetsvandring är en metod som utvecklades för att kunna ringa in brukarnas egna upplevelser av ett område. Trygghetsvandringen bidrar till brukarinflytande och anpassning av åtgärder i det offentliga rummet till dess användare.⁴¹ De sårbara och utsattas erfarenheter ska av forskare och tjänstemän omvandlas till åtgärder mot den upplevda rädslan och de brott som begåtts. En mikroanalys av den offentliga miljön utförs utifrån de brott som begåtts för att analysera hur förövaren använder sig av det fysiska rummet för att begå sitt brott. Målet kan summeras som att synliggöra verkligheten och öka förståelsen. För det tredje förespråkar Torontomodellen att det fysiska rummet och åtgärder som utförs där ska anpassas efter samhällsutvecklingen. De menar att den fysiska miljön inte är viktigast utifrån rädslans perspektiv men måste beaktas. Torontomodellen har satt upp tolv mål för att uppnå en långsiktig lösning på problemet med otrygghet och våld mot kvinnor och barn. Målen innefattar att anta en social utvecklingsmetod och ett kreativt angreppssätt och skapa tillfällen för eftertanke över brott och dess orsaker. De vill bygga vidare på redan existerande grupper och organisationer och utveckla medlemskap i grupper och kommittéer som återspeglar demografin i samhället. Polisen ska också engageras i arbetet och ett

40 Listerborn, Carina (2000). Om rätten att slippa skyddas: en studie av trygghetsskapande och brottsförebyggande projekt och kvinnors rädsla för att röra sig i stadens rum. s.87-102

41 Nilsson, Göran (2007). Trygg i staden. Bulletinen ( 2007) Vol 3:4 s.5 15

(16)

samarbete med polisen förespråkas och att polisen ska arbeta mot att förbättra sitt rykte inom olika samhällsgrupper. Uppmärksamhet ska riktas mot kvinnors rädsla och utsatthet för brott i samhället samt att ta itu med brott i den privata sfären. I komplement till det ovanstående ska också markanvändning och stadsgestaltning beaktas och informalitet ska prioriteras över formalitet i arbetet mot en tryggare stad. Tanken är att genom att uppfylla dessa mål ska antalet brott minska, trygghet i stadskärnan och i bostadsområden öka och toleransen för olikheter ska öka. Detta är ett brett angreppssätt som sätter människan i fokus. Modellen bygger på ett medborgarengagemang som är påtagligt i Toronto.⁴² Frågan är om det är applicerbart på andra samhällen med mindre engagemang.

3.2 CPTED- Crime Prevention Through Environmental Design

CPTED är en strategi för att minska brottsligheten och rädslan för att bli utsatt för brott.

Teorin framkom ur Oscar Newmans koncept från år 1972 om det försvarbara rummet (defensible space). Det försvarande rummet syftar till att förhindra brott genom att skapa ett rum som fysiskt ger uttryck för ett rum som försvarar sig själv.

CPTED är en liknande teori som genom fysiska förändringar i rummet öka känslan av trygghet men också minska risken för att bli utsatt för brott. Teorin utgår från att förövaren eller brottslingen agerar rationellt likt det försvarbara rummet. Det vill säga att förövaren noggrant kalkylerar sin aktion utifrån ansträngningen och risken att bli upptäckt i relation till belöningen.⁴³ Egenskapen att förövaren är rationell diskuteras i många kriminologiska sammanhang och tillstryks även av en nobel pristagare i ekonomi, Gary Becker. Han skriver om den ekonomiska människan och reflekterar över detta beteende också inom området kriminologi. Han menar i likhet med CPTED att förövaren väger insatts och risk mot belöning. Om riskerna överväger belöningen begås inget brott och vice versa.⁴⁴

CPTED sätter sedan den rationella förövaren i det fysiska rummet och identifierar olika strategier för att minska tillfällen att begå brott. Dessa benämns som omedelbara mål och utgörs av bland annat tillgång/kontroll, gemensam aktivitet och övervakning.

Att ha tillgång till ett område ökar antal tillfällen att begå brott. Genom att utesluta den tillgången med åtgärder genom förändring av den fysiska miljön ska man kunna minska antalet brott och öka tryggheten. Dessa åtgärder kan vara färre ingångar till större lägenhetskomplex, fler privata gator i bostadsråden med återvändsgränd i slutet av gatan, mer staket och avskärmning. Detta ska leda till att färre okända människor utan tillhörighet till platsen inte lika frekvent ska vistas på platsen. Övervakningskameror eller strategisk belysning är andra åtgärder som gör att förövaren väljer att inte begå brott då upptäcktsrisken blir för hög. Övervakning kan utöver kameror vara strategiskt belägna fönster eller andra åtgärder som ökar den vardagliga insynen på ett område och ökar risken för upptäckt av brottslighet. En gemenskap i ett samhälle som gör att man känner igen den som tillhör

42 Listerborn, Carina (2000). Om rätten att slippa skyddas: en studie av trygghetsskapande och brottsförebyggande projekt och kvinnors rädsla för att röra sig i stadens rum. s.87-102

43 Lab, Steven P. (2004). Crime prevention: approaches, practices, and evaluations. 5. ed. London:

LexisNexis s.37

44 Hauge, Ragnar (2002). Kriminalitetens årsaker: utsnitt av kriminologiens historie. 2 utg. Oslo:

Universitetsforl. s.130

16

(17)

området och den som inte gör det är en trygghetsfaktor enligt teorin. Gemenskap kan skapas genom marknader eller gemensamma aktiviteter som gör att människor kommer närmare varandra. Rent fysiskt ska man skapa tillfälle för människor att identifiera de som rör sig i området för att kunna avgöra huruvida de hör hemma i området eller inte. Detta kan göras genom belysning och översiktsmöjligheter. CPTED redogör även för mindre ingrepp på specifika fastigheter så som säkerhetsdörrar, säkrare fönster och larm.

Det har gjorts ett flertal studier på dessa fysiska preventiva åtgärder med skilda resultat och det går inte utifrån forskning säga att dessa åtgärder fungerar. Författaren Steven P. Lab menar att detta kan bero på att det finns svårigheter att ta hänsyn till den sociala sammanhållningen och känslan av territorialitet när man genomför studien eller veta vad som är orsak och verkan vid en specifik insats. Författaren menar vidare att en alternativ metod är att genom insatser som nattvandring, samhällsorienterat polisarbete, och grannsamverkan minska brott och öka trygghetskänslan då samhället tar kontroll över beteende och människors handlande. Insatser för social interaktion, känslan av ägandeskap, social sammanhållning och minska rädslan i ett samhälle är en bättre prevention mot brott än specifika fysiska förändringar i miljön.⁴⁵

4. GOTLANDS ARBETE MOT EN TRYGGARE OFFENTLIG MILJÖ I detta kapitel kommer Gotlands trygghetsarbete att presenteras. Kapitlet inleds med en kort introduktion av Gotland som sedan följs av en statistisk jämförelse av brott och trygghet i Sverige och på Gotland. Efter detta presenteras Överrenskommelse mellan kommun och polis, om brott och trygghet i den offentliga miljön som uppsatsen mer specifikt avser att kartlägga.

Åtgärder som utförs i linje med projektet Styrning, struktur och samsyn beskrivs utifrån intervjuer från Polis, Länsstyrelse, Tekniska förvaltningen, Socialtjänsten, tillstånds- myndigheten, Gotlandshem och Ledningskontoret på Gotland.

4.1 Introduktion av Gotland

Gotland har en sammanlagd befolkning av 57 004 invånare och är Sveriges största ö. Gotland är ett populärt resmål för många svenskar i olika åldrar och under 2008 besökte hela 775000 människor ön. Det är lite mer än 13 gånger öns befolkning⁴⁶ som vistas på ön under sommaren. Gotland har 36.7 alkoholserveringstillstånd per 10 000 invånare vilket är nästan tre gånger så mycket som riket i stort. Alkoholförsäljningen via systembolaget är även större än i övriga landet. Det är framförallt under den så kallade stockholmsveckan som oordning och ovanligt hög alkoholkonsumtion förekommer. Håkan Jonsson på ledningskontoret identifierar alkoholkonsumtionen som en otrygghetskälla på Gotland sommartid. Han menar vidare att det är på sommaren som det sker mest brott i den offentliga miljön och staden är stökig på kvällar och nätter. År 2003 låg Gotlands län i topp av anmäld misshandel. Eckart Kühlhorn på BRÅ menar att detta är missvisande och jämför med offerundersökning från

45 Lab, Steven P. (2004). Crime prevention: approaches, practices, and evaluations. 5. s. 37-57

46 Gotlands kommuns hemsida, Besöksnäring på Gotland 17

(18)

samma år. Den visar att Gotland hamnar på 15:e plats av landets 22 län av anmäld utsatthet för misshandel. Kühlhorn menar att på sommaren ökar misshandeln på Gotland och att misshandeln sker i hög utsträckning mellan besökare och inte bofast befolkning.⁴⁷

4.2 Brott på Gotland och i Sverige- en statistisk jämförelse

Andelen brott som begås i Sverige och på Gotland är svår att avgöra då all brottsstatistik påverkas av det så kallade mörkertalet. Mörkertalet innebär de brott som aldrig anmäls och då inte kommer till Polisens kännedom. Mörkertalet är störst inom våldsbrottsligheten och den faktiska brottsligheten förväntas vara tio gånger högre än den rapporterade.⁴⁸ Siffrorna som presenteras nedan är avrundade till närmsta heltal för att inte uppfattas som absolut säkra.

Brå utför en årlig trygghetsundersökning, NTU där oro för brott och utsatthet för brott redovisas. I Sverige är det 42 % av kvinnorna som är oroliga för att utsättas för misshandel/

överfall. I samma kategori uppger 23 % av männen att de känner oro. På Gotland är oron att utsättas för misshandel/överfall inte lika stor då 34 % av kvinnorna och 15 % av männen anser sig vara oroliga. Skillnaden mellan riket och Gotland står sig även vid oron för bostadsinbrott. I Sverige är 39 % av kvinnorna och 32 % av männen oroliga för att utsättas för bostadsinbrott. Den faktiska utsattheten för bostadsinbrott är 1 % av landets befolkning. På Gotland är det 0.8% som utsätts för bostadsinbrott. Oron att utsättas för bostadsinbrott är dock betydligt högre och 27 % av kvinnorna uppger sig för att vara oroliga och 22 % av männen.

Detta visar att kvinnor i högre utsträckning är oroliga för fysiskt våld i form av misshandel medan männen uppger en större oro inför bostadsinbrott både i Sverige och på Gotland.

I Anderssons studie om Malmö uppgav informanterna att de var otrygga på kvällstid.⁴⁹ Även i Koskelas studie visade informanterna på en viss rädsla ute på sena kvällar.⁵⁰ I Sverige uppger sig 16 % av kvinnorna sig mycket otrygga ute på sena kvällar. Det är framför allt äldre, 65+, som uppger sig vara otrygga 17 % i jämförelse med yngre 16-24år där 6 % uppgav att de kände sig mycket otrygga. På Gotland är det 13 % av Kvinnorna som uppger att de är mycket otrygga ute på sena kvällar och även där är de äldre överrepresenterade med 14 % mot de yngre 16-24 åringarnas 5 %. Å andra sidan uppger 40 % av kvinnorna på Gotland att de känner sig mycket trygga ute på sena kvällar och 67 % av männen uppger samma känsla. I Riket är det 23 % av kvinnorna och 50 % av männen som anser sig vara mycket trygga ute på sena kvällar. Denna jämförelse visar att Gotland i större utsträckning känner sig trygga ute på sena kvällar än riket. Åldersfördelningen är förhållandevis lika på Gotland och i Sverige då de äldre uppger störst rädsla medan de yngre informanterna är bland de lägsta. Även könsfördelningen i uppgiven otrygghet och oro för brott är liknande i Sverige som på Gotland då kvinnor oroar sig för brott och känner sig i större grad otrygga.

47 Ekström, Louise (red.) (2008). Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007. s. 43-65

48 Dolmén, Lars (red.) (2004). Brottsutvecklingen i Sverige. 2001-2003. Stockholm:

Brottsförebygganderådet. s. 43

49 Andersson, Birgitta (2001). Rädslans rum: trygghetens rum - ett forskningsprojekt om kvinnors vistelse i trafikrummet. s. 37-42

50 Koskela, Hille (1997). "Bold walk and breakings": women's spatial confidence versus fear of violence. Gender, place and culture. s.304

18

(19)

Förhållanden med utsatthet för våld, hot, sexualbrott och personrån är lika på Gotland och Sverige utan större skillnader. Även cykelstöld, bilstöd, stöld ur fordon och bostadsinbrott är förhållandevis lika.⁵¹ Detta visar att Gotland har liknande problem med brottslighet som övriga Sverige men känner sig i större utsträckning tryggare.

4.3 Tryggare Gotland

Tryggare Gotland är en grupp som bildades 2006 och är en sammansättning av ca 14 representanter från bland annat Tekniska förvaltningen, Ledningskontoret, Socialtjänsten, Polisen, Gotlandshem, Röda korset, Länsstyrelsen, Citygruppen och Hyresgästföreningen.

Tillsammans ska de driva trygghetsarbete som spänner över alla tillämpningsfält från ungdomar till brott i nära relationer. I början av 2009 inleddes ett arbete för att göra Gotland tryggare⁵² som grundar sig i det nationella projektet Styrning, Struktur och Samsyn.⁵³ Projektet varar under 2009-2010 men innehåller även målsättningar för en mer långsiktig agenda. Denna satsning innebär att kommun och polis ska samarbeta i trygghetsfrågor för att trygghetsarbetet ska kunna effektiviseras och utvecklas. Underlaget till projektet består av alla deltagare i Tryggare Gotlands förväntningar inför projektet och mål som de vill uppnå genom projektet. På så sätt har trygghetsarbetet delats in i fem olika kategorier med egna respektive mål.⁵⁴ En kategori är Brott och trygghet i den offentliga miljön och kommer att ligga tillgrund för denna uppsats. För att minska brott och få en ökad trygghet i den offentliga miljön har åtta mål sats upp se tabell tre nedan.

Tabell 3. Tryggare Gotlands mål mot minskad brottslighet och ökad trygghet i den offentliga miljön. Källa: Överenskommelse mellan polis och kommun, 2009

51 BRÅ(2009). Statistisktunderlag åt Gotlands kommun. BRÅ

52 Håkan Jonsson. Hälsostrateg, Ledningskontoret, Gotlands kommun

53 BRÅ (2009). Styrning, struktur och samsyn. BRÅ

54 Håkan Jonsson. Hälsostrateg, Ledningskontoret, Gotlands kommun 19

(20)

Målen är till stor del fokuserade på alkoholpolicy och åtgärder mot överkonsumering av alkohol. Utöver detta tas kameraövervakning på ställen som är drabbade av brottslighet och klotter, samt våldpolicy och trygghetsvandringar upp. Överrenskommelsen tar även upp samarbetsformer som ska ligga till grund för projektet. Samarbetet ska präglas av en öppen dialog mellan polis och kommun samt andra inblandade. Samarbetet ska också fungera som ett strategiskt forum för överläggande omkring långsiktiga och övergripande satsningar. Det ska vara ett nätverk för informationsutbyte om aktuella insatser och behov. Slutligen ska samarbetet präglas av en öppenhet för andra intressenter som vill delta i arbetet mot ett tryggare Gotland. Nedan kommer arbetet med ökad trygghet och minskad brottslighet i den offentliga miljön att redogöras för.

4.4 Trygghetsmätning

Målet om att utföra en ny trygghetsmätning ska genomföras av Ledningskontoret. Information har köpts av BRÅ i form av en enkätstudie och innefattar ca 900 svaranden. Informanterna har plockats från en treårsperiod år 2006 till och med år 2008 och ska sammanställas till ett nytt trygghetsunderlag.⁵⁵ Gotlands kommun har sedan tidigare en trygghetsmätning från år 2001. Den tar upp statistik kring brottslighet och ger en översiktlig kartläggning av brott och trygghet på Gotland. Materialet presenterar möjliga strategier som finns att ta till för att minska brottslighet och öka tryggheten. Trygghetsmätningen innehåller även en introduktion till de utmaningar Gotland står inför när det gäller att minska brottslighet.⁵⁶ Målet med den nya trygghetsmätningen är att skaffa ett underlag som kan användas för framtida jämföring även om det är nästintill omöjligt att veta vad som är orsak och verkan av ett trygghetsarbete.⁵⁷

Även om målet om en trygghetsmätning syftar till kommunens mätning beskriven ovan gör polisen och Gotlandshem egna undersökningar. Polisen gör en problembild varje år som ligger till grund för deras verksamhetsplan. Planen styr vilka åtgärder och insatser som prioriteras under det aktuella året. I denna planen blandas både lokala och nationella mål.

Mats Holst Polischef på Gotland pekar ut våld i offentlig miljö som en nationell satsning och att minska skadegörelse som en lokalsatsning.

Gotlandshem är inte ansvariga för att utföra en trygghetsmätning i kommunen men har en egen större enkät som går ut till de boende vartannat år. Enkäten berör många olika frågor och trygghetsfrågan finns representerad. Boberg anser att de bör lyfta fram trygghetsfrågan till nästa enkät och även fundera på hur enkäten är formulerad. Trygghet innebär olika för alla och formuleringen på frågan måste vara anpassad för detta faktum.⁵⁸

55 Håkan Jonsson. Hälsostrateg, Gotlandskommun

56 Landahl, Mårten & Hemph, Bo (2001). Trygghet och brott en kartläggning på gotland. Gotland:

Gotlands kommun.

58 Per-Ewe Boberg 2009-12-11, Förvaltningschef på Gotlandshem, Gotland.

20

(21)

4.5 Trygghetsvandring

Trygghetsvandringar infördes i Gotlands kommun i början av år 2009 och hittills totalt har tre stycken utförts. En trygghetsvandring är en metodisk vandring där man identifierar fysiska miljöer som uppfattas som skrämmande som dokumenteras och åtgärder föreslås.⁵⁹ En trygghetsvandring är ett sätt att införliva brukarinflytande då allmänheten inbjuds att delta.⁶⁰ Utöver allmänheten deltar på Gotlands trygghetsvandringar Ledningskontoret, Gotlandshem, Polisen och Socialtjänsten. Allmänheten bjuds in via annonsering på Gotlandskommuns hemsida⁶¹ och via informationsblad som delas ut av Gotlandshem. Dessa delas ut till samtliga boende i området som ska vandras i. Det sitter även information på anslagstavlor i området.

Gensvaret från allmänheten har dock varit lågt enligt Boberg på Gotlandshem. Det är nästan uteslutande pensionärer som har närvarat. Totalt 20 stycken representanter från allmänheten har närvarat på de tre genomförda vandringarna av de 2000 inbjudna.

Trygghetsvandring leds och protokollförs av Håkan Jonsson på Ledningskontoret.

Ledningskontoret har skaffat sin information om hur trygghetsvandringar ska gå till från Göteborgsstad som är ledande i Sverige genom sitt projekt Trygg Stad. Därifrån har både kunskap och manualer hämtats. Inför den första trygghetsvandringen valde Gotlandshem att utbilda sig genom föreläsningar om trygghetsvandring och om hur människor upplever den offentliga miljön. Även tekniska förvaltningen har anammat utbildning inom trygghet och har erhållit en belysnings utbildning. Polisen deltar också i trygghetsvandringarna och enligt Holst kan Polisen bidra med att öka närvaron i utpekade områden som uppfattas som farliga och bidra med statistik och information om de platser där trygghetsvandringen äger rum.⁶²

Trygghetsvandringarna har lett till förändringar i den fysiska miljön. Gotlandshem har bytt ut trasiga lampor och tillsatt nya lampor även buskar har beskärts för att öka trygghetskänslan. Hur många åtgärder som tas är till stor del en fråga om budget menar Boberg som representerar Gotlandshem. Han menar vidare att det tar längre tid att skapa en budget åt de större åtgärderna. Gotlandshem har framförallt satsat på belysning i sina områden. Det är nyare starkare lampor i mörka passager mellan lägenhetsområdena.

Cykelbodar och parkområden ska även de få extra belysning i en nära framtid.

Edström på tekniska förvaltningen (TF), Gatu- och markavdelningen och även representant i Tryggare Gotland berättar att TF har gjort ett större ingrepp i naturen för att göra området Gråbo till en tryggare miljö. De har röjt hårt i en tät skog som var placerad mitt i kvarteret då den upplevdes som skrämmande. Edström betonar att åtgärden mötte mycket motstånd och missnöje. Hon menar vidare att näst intill 100 procent av de missnöjda var män som gjorde sig hörda. Å andra sidan har hon fått många uppmuntrande kommentarer av kvinnor som gillar förändringen.

För att utveckla trygghetsvandringarna föreslår Jonsson på Ledningskontoret att man efter genomförda vandringar i bostadsområde ska ta sig an stadskärnan och dess problem.

Trygghetsvandringen ska utvecklas i riktning mot stadskärnan främst i nattetid. På så sätt kan

59 Gotlands kommuns hemsida, Vandring för ett tryggare Gråbo

60 Listerborn, Carina (2002). Trygg stad: diskurser om kvinnors rädsla i forskning, policyutveckling och lokal praktik. Diss. Göteborg : Chalmers tekniska högsk., 2002 s.150

61 Gotlands kommuns hemsida, Vandring för ett tryggare Gråbo

62 Mats Holst 2009-12-11, Chef på Polisens ordningsavdelning, Gotland.

21

(22)

de sociologiska fenomenen av trygghet antas i utmaningen om att skapa trygghet menar Jonsson.⁶³

4.6 Alkohol

Ledningskontoret representerar kommunens del i överrenskommelsen och är inblandad i samtliga alkohol relaterade målsättningar. De ska motverka oönskad hög alkohol- och drogkonsumtion inom nöjesbranschen och utveckla arbetsformerna kring ansvarsfull alkoholservering. För att leva upp till målen ges all personal inom krog och restaurang verksamhet en utbildning i ansvarsfull alkoholservering. Denna kurs utbildar personalen bland annat i vem man kan servera, vem man får släppa in och alkohol lagen. Denna åtgärd har pågått sedan år 2006 och är del i kommunens projekt Full koll.⁶⁴ Det är ett projekt på Gotland som skapar en gemensam målbild för de som sysslade med alkoholfrågor.⁶⁵

Alkoholmålen har Ledningskontoret och Tryggare Gotland jobbat tidigare med i ett projekt kallat 10-punktsprogrammet. Programmet är en lista av tio åtgärder för att skapa ett sundare alkoholklimat och ökad trygghet. Åtgärderna spänner från alkoholservering och tillsyn till dämpad bullernivå.⁶⁶ Håkan Jonsson som är informationsansvarig för Tryggare Gotland menar att trygghetsfrågor ofta går ihop och måste kopplas samman när trygghetsaspekten ska stärkas därför går många mål och insatser in i varandra. Utöver utbildningen har Ledningskon

toret jobbat med att sprida information till folket om ansvarsfull alkoholförtäring. Även denna insats har sina rötter i 10-punktsprogrammet. En kampanj som är vida känd i Sverige är

”Varannan vatten” som Gotland egenändigt byggt upp och har patent på. Varannan vatten är ett projekt som förmedlar tanken till folket att dricka varannan vatten på krogen. Detta förmedlas genom affischer på lycktstolpar, på campingar, bildspel på Gotlandsfärjan och även på vissa krogar. Affischerna har budskapet att dricka varannan vatten med slogans undertill exempelvis:⁶⁷

”Drick varannan vatten och bestäm själv var du ska spendera natten...”⁶⁸

Det finns ett tiotal olika slogans som uppförts i samarbete mellan kommun och annan näring tillexempel krogägare.⁶⁹

”Drick varannan vatten så får du råd att komma en gång till!”⁷⁰

64 Gotlands kommuns hemsida, 10-Punktsprogrammet

65 Ulf Linnerhed 2009-11-26, Utredare, Länsstyrelsen Gotland

66 Gotlands kommuns hemsida, 10-Punktsprogrammet

Bosse Hemph 2009-11-23, Alkoholhandläggare på Tillståndsmyndigheten för alkohol och tobak, Gotlands kommun.

67 Gotlands kommuns hemsida, Annonser för varannan vatten åren 2004-2008

68 Ibid

70 Gotlands kommuns hemsida, Annonser för varannan vatten åren 2004-2008 22

(23)

Budskapet är ett samarbete mellan Gotlands kommun, Alkoholkommittén, Destination Gotland, Gotlands Turistförening, Polismyndigheten Gotland och Systembolaget. Som komplement till information har Svenska kyrkan satt upp ett tält på Hamnplan i Visby mitt i vimlet där de serverar vatten och erbjuder samtal. Varannan vatten har pågått sedan 2004 och är det mest uppmärksammade projektet kring alkoholservering på Gotland.⁷¹ Gotlands kommun informerar även om alkoholförbudet på platser i Visby genom liknande affischering.

Håkan Jonsson menar att det är viktigt att minska budskap med ordet inte och istället till exempel visa var man får förtära alkohol.⁷² I komplement till affischering sätts även skyltar upp. Tekniska förvaltningen bär ansvaret för skyltning om alkoholförbud. Enligt Edström trycks det upp nya skyltar varje år och sätts upp på platser där det är förbjudet att förtära alkohol. Skyltarna är till för befolkningen som en guidning men även ett understöd för bland annat polis som ska kunna peka på skyltarna för att visa på att förbudet gäller. Det trycks nya för att fjolårets skyltar är i regel förstörda av antingen klotter eller vandalism.⁷³

Polisen bär ansvaret att se till att människor inte förtär alkohol i offentlig miljö där alkoholförbud råder. Tidigare har Polisen tagit hjälp av så kallade parkvakter som har informerat om förbudet och hällt ut alkohol. Detta ses som en insats mot våldet på kvällen enligt Holst. Alkoholförbud i offentlig miljö och uthällning av alkohol kan minska det totala intaget av alkohol och på så vis minska våldet. I år har Polisen introducerat Polisvolontärer.

Ett fenomen som efterliknar Stockholms satsning mot en tryggare offentlig miljö.

Polisvolontärerna ges en utbildning på totalt 16 timmar som innehåller bland annat kunskap om bemötande. Volontärerna är vanliga civila med väst som visar att de är Polisvolontärer och utrustas med telefon. Dessa är till för att bistå polisen men även skapa en naturlig länk mellan Polis och allmänheten. Det ska öka tryggheten samt att invånarna som inte vill vända sig till Polisen ska kunna prata med volontärerna.

Polisen är också tillsammans med Kommunen ansvariga för att utföra tillsyn på krogen.

Holst från Polisen menar att systemet inte fungerar som det borde och att en gemensam syn på vad som leder till varning måste utvecklas samt att uppföljningen måste bli bättre. Även Jonsson på ledningskontoret påpekar att tillsynen är en komplicerad apparat som är svår att utföra till absolut belåtenhet. Han menar vidare att tillsyn utförs men kan alltid bli bättre.

Socialtjänsten erbjuder en tillnyktringsenhet där Polisen placerar överförfriskade personer istället för i en fyllecell. Detta gör att socialtjänsten får en bra överblick över människor som vistas där och om det är återkommande och i behov av hjälp.⁷⁴ Tanken om en tillnyktringsenhet introducerades i och med en SOU rapport år 2002.

Utöver krogtillsyn och samarbete med socialen med tillnyktringsenheten tillämpar polisen Kronobergsmodellen på Gotland. Modellen innebär att hälla ut och förstöra alkohol som innehas av minderåriga och att ta kontakt med ungdomens föräldrar. De eller någon

71 Gotlands kommuns hemsida, Annonser för varannan vatten åren 2004-2008

73 Suzanne Edström 2009-11-23, Stadsträdgårdsmästare på Tekniska förvaltningen gatu- och mark- avdelningen, Gotlands kommun

74 Per-Johan Fernström 2009-11-26, Verksamhetschef, Socialtjänsten, Gotlands kommun

23