Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT
Hannes Brage & Jacob Bucht
Karlstads kommun och Internet
En innehållsanalytisk undersökning av Karlstads kommuns webbkommunikation
Karlstad Municipality and Internet
A content analysis of Karlstad Municipality web communication
Medie- och kommunikationsvetenskap C-uppsats
Datum/Termin: 11-01-14/HT-10 Handledare: Johan Lindell Examinator: Michael Karlsson
Abstract
The Swedish municipalities are political institutions that affect much of the daily life for the Swedish citizens. Yet it seems that the local politics often get second place in the medial compartment against the national governmental institution. To increase public awareness and involvement in local politics, citizens must be given the opportunity to easily share
information and also be able to participate. To create conditions for this, many organizations have now begun to increase the use of the Internet as a communication channel. As does the municipality of Karlstad which now has a presence in social media, like Facebook and Twitter, in addition to its website, which fits well with the visions of Karlstads Internet-based communication strategy. This paper aims to examine how the municipality of Karlstad conducts its Internet-based communication and how Karlstad Municipality’s Internet communication promotes citizens democratic involvement.
The study is based on theories of the Internet's capacity and capability to be a public sphere of political and democratic participation. This is characterized by separate opinions and views, partly on democratic opportunities but also the manner in which Internet democracy ever will take place. The purpose of using the Internet as a communication channel between citizens and politicians is to build greater confidence in the representative democracy form of rule. The Internet is a platform that enables interactivity between citizens and government employees and politicians. This means that citizens can participate in the political agenda, which is the very foundation of our democratic system.
The results of this study show that the municipality of Karlstad has created an interactive dimension to its Internet communication through the use of Facebook. To use social media, in the purpose to create forums for citizens, is something that the municipality has initiated. But on closer reflection and review, it appears also to be a problem to only offer an interactive form of communication through Facebook. To only use Facebook as the interactive form of communication increases the risk to exclude a large part of the population and create an uneven representation in order to influence and participate. Yet it is possible to see Karlstad Municipality focus on digital interactive forms as a step towards increased democratic opportunities for its citizens.
Sammanfattning
De svenska kommunerna är den politiska institution som påverkar mycket av det dagliga livet för medborgarna. Likväl tycks den lokala politiken ofta få stå tillbaka i medialt utrymme gentemot den nationellt övergripande. För att öka det allmänna medvetandet och
engagemanget i den lokala politiken och de frågor som behandlas där måste medborgarna ges möjligheter att enkelt ta del av information och även själva kunna delta. För att skapa
förutsättningar för detta har många organisationer nu börjat använda sig av Internet som kommunikationskanal. Något som även gäller Karlstads kommun som nu finns representerat i sociala medier som Facebook och Twitter utöver sin hemsida vilket stämmer väl överrens med de visioner om sin internetbaserade kommunikation som finns presenterat på
kommunens hemsida. Den här undersökningen syftar till att undersöka hur Karlstads kommun bedriver sin internetbaserade kommunikation och därigenom se vilka tjänster som
tillhandahålls genom Internet och hur Karlstads kommuns internetkommunikation främjar medborgarnas demokratiska möjligheter.
Studien utgår från teorier om Internets kapacitet och möjlighet att vara en offentlig sfär för politisk och demokratiskt deltagande. Något som präglas av skiljda meningar och åsikter dels om vilka möjligheter som finns men också under vilka former detta ska ske. Syftet med att använda Internet som kommunikationskanal mellan medborgare och politiker är att bygga upp ett större förtroende för den representativa demokratins styrform. Internet är en plattform som möjliggör en interaktivitet utanför de rent fysiska mötena och detta innebär att medborgarna lättare kan delta och engagera sig i de politiska frågorna vilket är själva grunden som vårt demokratiska system vilar på.
Resultatet av studien visar att Karlstads kommun har skapat en interaktiv dimension av sin internetkommunikation genom att använda sig av Facebook. Att genom de sociala medierna skapa mötesplatser för medborgarna är något som kommunen tagit till sig, men vid en närmare eftertanke och granskning visar det sig också finnas en problematik i att endast erbjuda interaktiva funktioner genom specifika sociala medier som i det här fallet Facebook.
Det riskerar att utesluta stora delar av befolkningen och skapa en ojämn representativitet när det gäller att kunna påverka och delta, vilket ur ett demokratiskt perspektiv är problematiskt.
Ändå går det att se Karlstads kommuns satsning på digitala interaktiva mötesplatser som ett steg mot ökade demokratiska möjligheter för medborgarna.
Figur- och tabellförteckning Figurer
Figur 2:1 Karlstads kommuns hemsida: Start
Figur 2:2 Karlstads kommuns hemsida, flik: Politik och påverkan Figur 2:3 Karlstads kommuns Facebook-sida
Figur 5:1 Inlägg av privatperson för företag Figur 5:2 Inlägg med flest ”gilla”
Figur 5:3 Uppmaning till interaktivitet
Tabeller
Tabell 3:1 Delaktighet i informationssamhället Tabell 5:1 Typ av information Karlstad.se Tabell 5:2 Frekvens och upphovsman Tabell 5:3 Informationstyp Facebook-sidan Tabell 5:4 Informationstyp och upphovsman Tabell 5:5 Interaktivitet och upphovsman Tabell 5:6 Målgrupp och upphovsman Tabell 5:7 Målgrupp och informationstyp Tabell 5:8 Antal kommentarer
Tabell 5:9 Attityd och upphovsman
Innehåll
1 Inledning ... 1
1.1 Syfte ... 2
1.2 Forskningsfrågor ... 3
1.3 Definitioner ... 3
2 Bakgrund ... 4
2.1 Den svenska kommunreformen ... 4
2.2 Internettillgång och användningsområde ... 4
2.3 Webb 2.0 ... 5
2.4 E-demokrati ... 6
2.5 Sociala nätverkssidor, sociala medier ... 6
3 Teori ... 8
3.1 Grundläggande kommunikationsteori ... 8
3.1.1 Envägskommunikation ... 8
3.1.2 Tvåvägskommunikation ... 9
3.1.3 Uses and gratifications ... 9
3.2 Offentlighet ... 10
3.2.1 Den antagonistiska offentligheten ... 12
3.3 Modern forskning – Internet och offentligheten ... 14
3.3.1 Digital delaktighet ... 15
3.3.2 Internet – Myten och hypen... 16
3.4 Internet och demokrati ... 17
4 Metod ... 19
4.1 Avgränsning ... 20
4.2 Motivering av val av metod ... 21
4.3 Den kvantitativa studien ... 21
4.3.1 Innehållsanalys ... 22
4.3.2 Kodschema ... 23
4.3.3 Utformning av kodschema (se även bilaga 1) ... 23
4.3.4 Motivering av variabler ... 24
4.4 Kritik mot vår undersökning ... 26
4.5 Observation av Karlstad.se och Karlstads kommuns Facebook-sida ... 27
5 Resultat och analys ... 29
5.1 Observation av Karlstads kommuns hemsida ... 29
5.1.1 Karlstad.se och interaktivitet ... 30
5.1.2 Observation av Karlstad kommuns Facebook-sida ... 33
5.2 Resultat och analys av karlstad.se ... 35
5.2.1 Karlstad.se – en demokratiskt dimension? ... 36
5.3 Resultat och analys av Karlstads kommuns Facebook-sida ... 37
5.3.1 Frekvens och upphovsman ... 38
5.3.2 Typ av inlägg ... 39
5.3.3 Sympatisering, ”Gilla” ... 41
5.3.4 Uppmaning till interaktion ... 43
5.3.5 Målgrupp ... 45
5.3.6 Kommentarer ... 47
5.3.7 Attityd ... 48
5.3.8 Karlstads kommuns Facebook-sida – ett fritt och fungerande internetforum? ... 48
6 Slutsatser och diskussion ... 51
7 Förslag till vidare forskning ... 54
8 Referenslista ... 55
9 Bilagor ... 58
Kodschema för hemsidan ... 58
Kodschema för Facebook ... 59
1
1 Inledning
Internet har kommit att bli en stor del av den svenska tillvaron. Svenska medborgare använder Internet mer och mer i det dagliga livet, år 2000 var 45,6 % av Sveriges befolkning
internetanvändare och år 2008 var det 87,7 %.1 I samband med att den internetbaserade trafiken ökar i Sverige finns också möjligheten för myndigheter och förvaltningar att använda Internet som kommunikationsplattform. Eftersom Internet nu kan anses vara en allmänt vedertagen kanal finns det alltså goda skäl för politiska myndigheter och organisationer att använda Internet i sin kommunikation med medborgarna, den potentiella målgruppen är mycket stor och information kan spridas snabbt och enkelt.
Den kommunala politiken är viktig för medborgaren då den omfattar fundamentala
samhällsfunktioner och är den politiska institution som ligger närmast oss medborgare. För att göra kommunalpolitiken mer tillgänglig och för att förenkla för medborgarna att ta del av vad som beslutas kan Internet vara en god kommunikationskanal. När Internetanvändningen ökar finns också möjligheten att demokratisystemet också anpassar sig efter denna
teknikutveckling och skapar debatt- och diskussionstillfällen där medborgarna själva kan delta i diskussioner och debatter.
När allt fler använder Internet kan således medborgare också ställa krav på att myndigheter och offentlig sektor tillhandahåller internetbaserade tjänster. Den moderna medborgaren som i allt större utsträckning använder sig av Internet blir också mer van vid att använda sig av internetrelaterade tjänster vilket gör det mer skäligt för politiska organisationer som
kommuner att aktivt kommunicera genom Internet. Den här studien berör Karlstads kommun som under de senaste åren utvidgat sin internetbaserade kommunikation. Karlstads kommun är verksamma inom flera sociala medier som Facebook, Twitter och Youtube utöver sin officiella hemsida. På kommunens hemsida Karlstad.se finns det tydligt uttalade mål som visar att Karlstads kommun vill använda Internet som en kanal för att kommunicera med medborgarna. I den vision om e-tjänster som presenteras står bland annat:
1 http://data.worldbank.org/indicator/IT.NET.USER.P2 Hämtad: 2010-12-01
2
”Vi ska skapa ökad närhet mellan medborgare, folkvalda och tjänstemän. Genom att öka interaktiviteten mellan politiker, tjänstemän och kommunmedborgare blir digitala kanaler det naturliga komplementet till medborgarkontor, informationskvällar på biblioteket, allmänhetens frågestund i fullmäktige och andra ”fysiska möten”.”
(Karlstads kommun, E-kontoret: Hämtat 2010-12-16) Ovanstående citat visar att Karlstads kommun ser en framtida potential i Internet när det gäller demokratiska funktioner som interaktivitet mellan medborgare, tjänstemän och politiker.
Begreppet E-demokrati är en term som flitigt används då Internets demokratiska potential debatteras. Samtidigt finns det flera forskare (se exempelvis Mosco, 2005) som hävdar att tilltron till Internet är överdriven och att Internet som fenomen inte innebär någon ny typ av demokratisk ordning utan återspeglar de traditionella hierarkiska sociala strukturerna i samhället. Det finns också ny forskning (Findahl 2010) som tyder på att en stor del av den svenska befolkningen känner sig exkluderad från det nya digitala samhället. Vilket ger en skarp kontrast till att allt fler offentliga funktioner behandlas digitalt och via Internet.
Den lokala politiken är som sagt en viktig del av medborgarnas liv, men ändå tycks
kommunvalet ofta hamna i bakgrunden eller i skymundan till riksdagsvalet. Kommunen är en viktig institution och det är således viktigt att den medborgerliga representationen och
engagemanget är högt även vid dessa val. Med Internet som en potentiell möjlighet att skapa större intresse och engagemang i lokalpolitiken finner vi det därför intressant att undersöka och beakta hur en specifik kommun bedriver sin nätkommunikation, vilka tjänster som tillhandahålls samt om internetnärvaron främjar medborgarnas demokratiska möjligheter.
1.1 Syfte
Internetkommunikation diskuteras idag ofta utifrån demokratiska möjligheter i form av interaktion mellan medborgare och offentliga myndigheter samt som lättillgänglig informationsplattform.
Denna studie syftar till att undersöka hur en specifik kommun, Karlstads kommun, bedriver sin internetbaserade kommunikation. Studien ämnar också undersöka interaktionen mellan Karlstads kommun och dess medborgare.
3 Studien skall inte betraktas som en generell slutsats om hur Sveriges kommuner bedriver sin nätverksamhet då den endast omfattar en specifik kommun. Studien bör snarare ses som en övergripande förståelse för hur en specifik kommun använder sig av Internet som en ytterligare kommunikationsdimension mellan kommunen och medborgarna.
1.2 Forskningsfrågor
Vad finns det för kommunikationsmöjligheter på Karlstads kommuns hemsida?
Hur ter sig kommunikationen på Karlstads kommuns Facebook-sida?
1.3 Definitioner
Då vår undersökning behandlar forskningsämnen som för läsaren kan vara svåra att förstå har vi sammanställt en definitionslista där vi preciserar specifika ord och begrepp. Av de
nedanstående begreppen är samtliga knutna till Facebook och interaktiva medier.
Statusuppdatering: Innebär att människor genom sociala medier, skriver ett meddelande som når ut till andra om exempelvis vad man gör för tillfället eller en kommentar till en händelse.
Följetråd/tråd: Kan bäst beskrivas som ett ämne eller en specifik diskussion som diskuteras inom ett forum. För att börja en ny diskussion skapas en ny tråd.
”Gilla”: Används framförallt genom Facebook och är en funktion där användarna kan visa sin uppskattning, sympatisering för exempelvis en kommentar, meddelande eller länk som lagts upp på sidan genom att klicka på ”gilla”.
I följande kapitel kommer även mer övergripande begrepp som sociala medier, webb 2.0 och e-demokrati att definieras och förtydligas.
4
2 Bakgrund
2.1 Den svenska kommunreformen
Under 1990-talet, och i synnerhet efter den finansiella och ekonomiska nedgång som lamslog Sverige, genomfördes fundamentala reformer av den svenska välfärdsproduktionen (Montin 2004, sid 111) Reformeringsprocesser som New Public Management (NPM) innebar att staten liberaliserade välfärdsproduktionen och utsatte den för konkurrens (Baldersheim 2000, sid 42). Dessa reformer har bidragit till att svenska kommuner har fått mer makt och inflytande i politiken – kommunerna sköter nu själva mycket av den lokala politiken som exempelvis välfärdstjänster. De svenska kommunerna bestämmer exempelvis hur välfärdsorgan som barnavårdsomsorg och hemtjänst skall bedrivas, vilka privata alternativ som skall finnas och så vidare. Primärsyftet med NPM-reformen var att beslutsfattandet skulle komma närmare medborgarna och att medborgarna också skulle kunna engagera sig i lokala politiska frågor på ett bättre sätt. Men dessa reformer ställer också krav på att den lokala kommunen informerar och skapar diskussionsmöjligheter så att medborgarna kan ta del av den demokratiska debatten för eller emot en specifik förändring. I och med dessa krav finns det alltså goda möjligheter för kommuner att använda sig av nya medier som Internet för att skapa dessa informationskanaler och diskussionsmöjligheter.
Svenska kommuner kan självmant påverka viktiga samhällsorgan och bör således också reflektera detta i sin kommunikationsplan då dessa välfärdstjänster i allra största grad påverkar den kommunala medborgaren. Detta påvisar ytterligare att den lokala maktfördelningen är en viktig del i medborgarnas liv. Kommunen bör således göra
medborgarna uppmärksamma om detta då kommunalvalet ofta tycks hamna i skymundan av riksdagsvalet. Att den kommunala politiken främjas är av både kommunens och
medborgarnas intresse och detta bör uppmärksammas. En interaktiv internetkommunikation är således ett steg i en riktning mot att skapa en bättre förståelse för hur kommunen bedriver sin verksamhet. Medborgarna kan även via Internet göra sin röst hörd och då också påverka systemet på ett snabbare och effektivare sätt.
2.2 Internettillgång och användningsområde
Den svenska internetanvändningen har under 2000-talet skjutit i höjden och fler och fler använder Internet i sitt dagliga liv. År 2000 låg den svenska internetanvändningen på 45,6 %
5 och år 2008 på 87,7 %.2 På åtta år har den svenska internetanvändningen alltså ökat med 42,1 procentenheter. Internet har de senaste åren kommit att bli ett komplement till mer
traditionella medier som radion, papperstidningar och televisionen. Det som däremot karaktäriserar Internet som medium är att internetanvändningen är åldersrelaterad.3 Åldersgruppen 16-24 år brukar Internet mer än vad åldersgruppen 55-74 år och även användandet i sig skiljer sig åt. 16-24 -åringar ser Internet som en interaktiv
kommunikationsplattform där diskussion, chatt och kommunikation mellan medmänniskor sker dagligen (ibid). 55–74-åringar har andra, praktiska internetrutiner som bland annat bankärenden och e-post-behandling. Skillnaden på internetanvändningen är således stor och specifika åldersgrupper ser internetanvändningen ur olika perspektiv. Det är viktigt att beakta olika åldersgrupper då de alla är representerade i en kommun. Internetkommunikationen bör således vara anpassad efter hur populationen ser ut och då många äldre människor är
underrepresenterade i internetanvändningsstatistiken bör Karlstads kommun arbeta aktivt för att motverka detta. En gemensam faktor mellan åldersgrupperna är dock att
nyhetsinsamlandet och informationssökandet är likartat (ibid). Däremot är internetbaserad informationsinhämtning den centrala kanalen för unga i samhället där traditionella
nyhetsmedier inte har samma utbredning. Det går även att tyda en åldersskillnad då det kommer till uppkoppling och internettillgänglighet.
2.3 Webb 2.0
Ett återkommande begrepp i vår undersökning är webb 2.0. En tydlig definition av webb 2.0 är interaktivitet (Schrum & Solomon 2007:12f). Den traditionella formen av
internetanvändning är att användaren tar del av den information som Internet erbjuder.
Användaren läser nyheter och söker information. Webb 2.0 innebär inte bara
informationssökning utan också att internetanvändaren har möjligheten att själv skapa och dela information mellan olika nätverk och människor (ibid). Personlig publikation är också en funktion som webb 2.0 erbjuder. Internetanvändaren kan publicera videoklipp, bilder,
bloggtexter, kommentera andra internetanvändares publikationer, betygsätta samt kontrollera den personliga integriteten och informationsdelning.4 Begreppet webb 2.0 myntades 2004 då
2 http://data.worldbank.org/indicator/IT.NET.USER.P2 Hämtad: 2010-12-02
3 http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SaveShow.asp Hämtad: 2010 -12-02
4 http://www.uic.edu/htbin/cgiwrap/bin/ojs/index.php/fm/article/view/2125/1972: Hämtad den 2010-12-07
6 utvecklingen på Internet medfört att flera publikationsverktyg gjorts tillgängliga för
internetanvändare världen över (Schrum & Solomon 2007, sid 13).
2.4 E-demokrati
I och med Internets utveckling på 1990-talet föddes tankarna om att Internet, som en ytterligare demokratidimension, skulle föra demokratiska stater mot en ny
medborgarfokuserad statsstruktur. Internet i sig som teknologi erbjöd just den möjligheten, medborgarna kunde nu debattera, diskutera och sprida opinioner via en ny
kommunikationsplattform. En preciserad definition av Internet är ”mellan nätverk”
(Buskqvist 2007, sid 27). Grundtanken bakom Internet som demokrativerktyg går att alltså att identifiera då interaktionsmöjligheten just mellan nätverk möjliggörs. Människor över hela världen kan således ta del av information om i princip vad som helst, när som helst. Då två av de svenska grundpelarna för demokrati är tryckfrihetsförordningen och
yttrandefrihetsgrundlagen (www.riksdagen.se), kan Internets roll som fritt forum främja dessa demokratiska grundlagar.
En viktig aspekt som berör e-demokrati är att Internet och all nätverksbildning inte bör ses som ett substitut för nuvarande demokratiutövningen utan snarare som ett komplement som inte förändrar demokratiprocessen i allt för stora drag (Malcolm 2008, sid 268). E-demokratin förenklar snarare än förändrar demokratiska processer som exempelvis kampanjande, röstning och lobbyverksamhet (ibid 268: f).
Att via Internet ta del av offentligt material och bli informerad av den lokala auktoriteten är också en del av den demokratiska utvecklingen på nätet. Internet till en början erbjöd inte samma interaktivitet som webb 2.0 gör, men sågs som en potentiell virtuell anslagstavla så att poster kunde sättas och beaktas.
2.5 Sociala nätverkssidor, sociala medier
Karlstads kommun har en egen Facebook-sida där det för närvarande bedrivs
informationsupplägg och även uppmaningar till frågeställning och debatterande. Vår studie kommer att beröra sociala medier i form av Karlstads kommuns Facebook-sida, det är således av vikt att vi grundligt definierar och förklarar termen och fenomenet sociala nätverkssidor.
Under 2000-talet introducerades webb 2.0 och med detta utökades interaktionsmöjligheter.
Detta möjliggjorde utvecklingen av sociala nätverkssidor som Myspace och Facebook. 31 %
7 av den svenska befolkningen, ålder 12år +, är medlem i någon form av socialt nätverk och 46
% av befolkningen besöker sociala nätverk.5 1,5 miljoner svenskar statusuppdaterar dagligen sin nätverkssida och delar således med sig offentligt om sin nuvarande ockupation eller aktuella sinnesstämning.6 Det är med andra ord en stor del av den svenska befolkningen som dagligen nyttjar ett socialt nätverk. För att förstå termen sociala nätverkssidor, eller sociala medier i vardagligt sammanhang, behövs en avgränsad och tydlig definition då vår
undersökning kommer att beröra detta område. Sociala medier kan definieras som en internetbaserad webbplats som erbjuder användaren att (Zelkowitz 2009, sid 22):
1. Konstruera en offentlig profil inom ett gränskontrollerat system 2. Utforma en lista över vilka användaren delar en kännedom med 3. Offentligt visa och ta del av andra användares nätverkslista
Problematiken med denna definition är att det finns flertalet olika internetbaserade sociala nätverk som erbjuder specifika tjänster. Sajter som Facebook tillhandahåller nätverksbaserade tjänster där förfrågningar, bilder och grupper organiseras. Youtube, som i grund och botten är en videodistribueringssajt, tillräknas också som ett socialt medium då diskussionsmöjligheter finns för att kommentera varje enskild videolänk. För att genomföra en valid och avgränsad studie har vi således valt att använda oss av definitionen ovan då vår undersökning främst berör Facebook.
5 http://www.iis.se/docs/SOI2010_web_v1.pdf: Hämtad 2010-12-06
6 http://www.iis.se/pressmeddelanden/rapporten-svenskarna-och-internet-2010-slappt : Hämtad 2010-12-06
8
3 Teori
Då vi strävar efter att utforma en valid undersökning fodrar detta ett grundligt teoretiskt ramverk. I detta avsnitt kommer vi beröra både traditionell och modern teori som i
samexistens bidrar till att skapa en mer nyanserad bild av Internets möjligheter till politisk kommunikation och diskussion. Vi kommer inledningsvis kortfattat beröra grundläggande traditionell kommunikationsteori för att sedan gå vidare med hur tanken på Internet som offentlighet har växt fram från de grundläggande tankarna om offentlighet och politik för att slutligen knyta an modern forskning i kontrast med den traditionella.
3.1 Grundläggande kommunikationsteori
För att generera en mer grundlig uppfattning för läsaren om vad Internet har för potentiella kommunikationsmöjligheter går vi igenom de mest grundläggande kommunikationsteorierna som envägs- och tvåvägskommunikation. Internet är en unik kanal med tanke på den
interaktiva dimensionen och inbjudandet till tvåvägskommunikation som andra medier inte kan erbjuda. Ett exempel på detta är den e-demokratiska utveckling som Karlstads kommun genomför via Internet. Samtidigt är också Internet inte alltid den interaktiva
kommunikationsplattformen som den oftast utges för utan även en stor del består av envägskommunikation och masskommunikation där personer, företag och organisationer presenterar/propagerar sig själva. Internet är ett fenomen som är komplicerat och har oftast, likt ett mynt, två sidor.
3.1.1 Envägskommunikation
Envägskommunikation kan jämföras med att presentera någonting för en utomstående person:
Sändaren kodar och sänder ett budskap som en annan person, mottagaren, tar emot och avkodar. Fokus ligger här på hur meddelandet och hur det formuleras för att få bästa effekt på den som tar emot informationen. Masskommunikation är en form av envägskommunikation, där en aktör kommunicerar ut sitt budskap till en stor grupp, eller massa, utan att mottagarna har möjlighet att ge respons på budskapet. Masskommunikation är emellertid ett ord som kan vara vilseledande och otydligt, den massa som avses är egentligen en större grupp människor och masskommunikation handlar således mer om möjligheten att nå en stor grupp människor med ett budskap(Thompson 2001, sid.38). Samtidigt är det viktigt att förstå att massan inte heller är en enhetlig passiv mottagare av information utan består av individer med kapacitet att tolka och kritiskt granska informationen som ges. Bättre ord för att förklara
9 masskommunikation kan exempelvis vara spridning av information eller överföring av
information, vilket innebär envägskommunikation. Det mest talande exemplet på traditionell envägskommunikation är radion och hur den påverkade folket, massan. Problematiken med denna kommunikationsform är bristen på interaktion. Risken att meddelandet, eller budskapet, går förlorat eller förvrids är överhängande. Även att mottagaren uppfattar meddelande
felaktigt då denne inte är medveten om den kontext som meddelandet är satt i.
Envägskommunikation lämpar sig väl då det kommer till objektiv nyhetspublikation där interaktion kan betraktas som överflödigt. Det som Internet däremot inbringar som en ytterligare dimension till nyhetsdeltagande är möjligheten till att kommentera eller diskutera en specifik nyhet som en exempelvis nättidning publicerat.
3.1.2 Tvåvägskommunikation
Tvåvägskommunikation innebär kortfattat samtal eller interaktivitet, ett utbyte av information mellan två parter. Båda parter i en kommunikationssituation kommunicerar med varandra och har möjlighet att ställa motfrågor, förtydliga budskap och diskutera. Viktiga aspekter att ta hänsyn till är brus i processen mellan ett avsänt meddelande och mottagarens tolkning av detsamma. Brus innebär störningar som gör det svårare för mottagaren att tolka meddelandet på det avsedda sättet, exempel på störningar kan vara att parterna har olika tolkningsramar eller att kontexten för samtalet påverkar. Som bekant finns det olika former av samtal och interaktivitet och varje form innebär olika förutsättningar för kommunikationen. Ett samtal ansikte mot ansikte kan kompletteras med kroppsspråk, ansiktsuttryck och andra förstärkande uttryck som uteblir vid ett telefonsamtal eller i en text där andra förutsättningar råder.
3.1.3 Uses and gratifications
Uses and gratifications-teorin fokuserar på att medborgaren använder ett specifikt medium för att känna social tillhörighet och för att få utlopp för sina behov (Fiske 2001, sid 199). En grundläggande utfallsvinkel med denna metod är frågeställningen hur människan använder media och inte tvärtom. De klassiska medieteorierna som framtagits fokuserar mest på att medier styr människan medans uses and gratifications-teorin grundar sig i att snarare förklara masskommunikation och varför människor nyttjar medier och inte tvärtom(ibid). Människor socialiserar i allt större utsträckning om diverse medieproduktioner och de ses snarare som ett uttryck för mänsklig socialisering (Fiske 2001, sid 200). Ett beskrivande exempel kan vara att en viss människa följer ett specifikt TV-program för att vid arbetslunch är det dominerande
10 samtalsämnet om just det TV-programmet. För att då känna sig delaktig tittar då människor på TV för att kunna inbjuda till konversation om ett specifikt TV-program (Fiske 2001, sid 203).
Då Internet är en modernare form av medium, i förhållande till när teorin uses and
gratifications utvecklades då radio och televisionen dominerade, är det möjligt att applicera teorin på Internet som mediefenomen. Internetanvändare som inte känner sig delaktiga i informationssamhället riskeras således att exkluderas från en ny slags kulturutveckling där Internet står i fokus (Findahl 2010, sid 52). Sociala medier, som Facebook, grundar sig i att människor känner gemenskap och tillhörighet. Den som är utesluten från Facebook är också utesluten från en viss gemenskap, oavsett om exkluderingen är av fri vilja eller inte. Karlstads kommun bör ha detta i åtanke då fokus på sociala medier, främst Facebook, ökar allt mer.
Karlstads kommun bör också se Facebook som ett kraftfullt verktyg för att också
implementera en utökad gemenskap. Om Karlstads kommun kan utveckla sin Facebook-sida till en offentlig plats där människor känner en gemenskap, som också nämns i andra forum som exempelvis vid lunchraster med mera, får Karlstads kommun en större genomslagskraft med sin sociala medier-utövning.
Under kapitlet ”Modern forskning” ges en mer detaljerad överblick på hur utanförskapet inom informationssamhället ser ut och vad det kan få för konsekvenser.
3.2 Offentlighet
Ända sedan Internets framväxt under 1990-talet har forskare världen över diskuterat
möjligheterna för Internet att påverka det politiska klimatet genom att erbjuda nya möjligheter till demokratiskt deltagande för medborgarna (Dahlgren 2005; Dahlberg 2007). Internets utformning, där det är möjligt för användare att själva påverka innehållet, gör att debatten i hög grad utgår från att Internet är ett nytt offentlig rum för medborgarna att diskutera politik.
Det offentliga rummet består av flera öppna platser där medborgarna ges möjlighet till interaktion och dialog som exempelvis inom medierna (Dahlgren 2005; Ilshammar 2008;
Thompson 2001).
Begreppet om det offentliga rummet eller en offentlig sfär myntades av den tyske filosofen Jürgen Habermas redan 1962 i Borgerlig offentlighet. Där presenterar han sina tankar om ett politiskt offentligt rum där medborgarna möttes för att diskutera och resonera om
samhällsfrågor för att på så sätt genom ett kritiskt resonemang uppnå den enligt folket bästa lösningen på ett specifikt problem (Habermas 1984). Habermas tankar om det offentliga
11 rummet ligger till grund för de som förespråkar en deliberativ demokratimodell där
medborgarna aktivt deltar i det politiska beslutsfattandet genom samtal och diskussioner (Bengtsson 2008 sid. 60). Tanken är att samtal mellan medborgare med olika politiska
utgångspunkter ska leda fram till djupare insikter om politiska frågor och därmed bidra till en mer upplyst politisk debatt som i sin tur leder till bättre lösningar och beslut. Det är just den deliberativa demokratimodellen som framhävs när Internets möjligheter att bli ett modernt offentligt rum diskuteras framförallt med tanke på att begrepp som Web 2.0, interaktivitet och tvåvägskommunikation är viktiga vid diskussioner om Internets potential.
Det borgerliga offentliga rum som Habermas beskriver utspelade sig under 1700 - 1800-talet och utgjordes av offentliga platser som kaffehus, salonger och ölstugor där de upplysta
medborgarna träffades för att diskutera och resonera om samhällsfrågor (Habermas 1984). För att skapa en upplyst debatt var den offentliga sfären begränsad till de medborgare som hade utbildning, vilket i den tid då Habermas skildring utspelar sig endast var män från den
borgerliga delen av befolkningen. Detta innebar att det allmänna samtalet var begränsat till en minoritet och inte befolkningen som helhet, det allmänna och demokratiska samtalet gällde således inte alla.
Den modell för ett deliberativt demokratiskt styre som Habermas presenterar betraktas av många som en utopi och ställer sig tveksamma till att den sortens borgerlig offentlighet någonsin existerat i den form som Habermas beskriver (Thompson 2001, sid. 98) och är därmed också tveksamma till att den idealtyp han beskriver överhuvudtaget går att uppnå.
Vidare menar Habermas att massmediernas och konsumtionssamhällets framväxt under 1900- talet innebar den borgerliga offentlighetens förfall då medborgarna istället för att samlas till samtal och diskussioner blev ”matade” med nyheter och politiska budskap genom
massmedierna (Habermas 1984). Därmed försvann det upplysta samtalet och ersattes av massmediernas envägskommunikation där folket konsumerade nyheter och färdiga politiska idéer som andra varor. Thompson (2001) framför kritik mot Habermas tankar och då
framförallt när det gäller hans syn på nedgången av den borgerliga offentligheten. Thompson menar att Habermas är färgad av sina lärare Max Horkheimer och Theodor Adorno och deras tankar om människan som en passiv mottagare som enkelt kan manipuleras av massmedierna (Thompson 2001, sid. 98). Därför blir Habermas slutsatser om mediernas kommersialisering som den främsta orsaken till offentlighetens förfall bristfälliga och tveksamma.
12 Samtidigt skriver Thompson att vi bör släppa synen på det direkta mötet som enda deliberativ offentlig dimension och ta till oss de nya medierna som möjligheter till andra offentligheter än de traditionella formerna som innebär ett möte med fysisk närvaro (Thompson 2001, sid.
158). Istället för att se medierna som hot mot eller förgörare av offentligheten ser Thompson medierna som skapare av nya offentligheter och intar därmed en annan syn på vad
offentlighet egentligen är än exempelvis Habermas. Han ser den medierade offentligheten som komplement till den traditionella och menar att samtliga medier, ända från
boktryckarkonstens framväxt till dagens medier, inneburit att nya offentligheter uppstått och skapats utefter de nya möjligheter som de nya medierna fört med sig (Thompson 2001, sid.
159). Offentligheten är med andra ord inte ett specifikt bestämt rum utan består av flera rörliga platser där möjlighet till interaktion mellan medborgare ges. Medierna är således en del av de kommunikativa platser som är offentligheten, där information, idéer och debatter äger rum (Dahlgren 2005; Ilshammar 2008). Samtidigt saknas också den direkt interaktiva dimension som enligt bland annat Habermas kännetecknar den offentliga sfären, att som medborgare konsumera medier innebär inte att vara delaktig och interaktiv i offentligheten (Dahlgren 2005, sid. 149) även om de offentliga rummen existerar.
Dagens diskussion berör numer Habermas som en del av historien och att Internet kommit att bli offentlighetens räddare. Då de envägskommunikativa massmediekanalerna på 1900-talets första hälft dominerade västvärlden har Internet kommit och bidragit till en mer interaktiv diskurskommunikation där den klassiska offentligheten gjort sitt intåg. Internet, i sin renaste form, är en kommunikationsplattform där diskussion och debatterande uppstår utan någon form av ”gate keeper” (Branston & Stafford 2006) eller moderator. Offentligheten via Internet berörs också av den ständiga tekniska utveckling som pågår. Numera kan medborgarna
uttrycka sin personliga åsikt utförligt via bloggar och sociala medier, utan någon som helst moderator. Även sajter som Flashback.org (www.flashback.org) genererar en nyanserad offentlighet där begreppet publistisk frihet tas till en ny dimension.
3.2.1 Den antagonistiska offentligheten
Denna utveckling leder oss till en annan vy på offentligheten som sådan. Direkt kritik mot den diskursbaserade offentligheten menar på att det är de antagonistiska krafterna i offentligheten som skapar lösningar och att den diskursbaserade offentlighet som bland annat Habermas (1984) förespråkar innebär att människor tvingas till att ha samma politiska åsikt (Ilshammar 2008, sid. 270). Interaktionen i offentligheten ska alltså genomsyras av konkurrens snarare än
13 sunt förnuft och samförstånd, att uppnå konsensus kan ses som ett bevarande av rådande hegemoni och är inte av godo för en nyanserad politisk debatt (Dahlberg 2007, sid. 835f).
Men då människor debatterar fritt på Internet utan en auktoritet som kan begränsa eller filtrera informationsflödet riskerar diskussionen att bli av en destruktiv karaktär där människor
riskerar att ta skada – människan behöver ett ramverk att förhålla sig inom. Avsaknaden av en auktoritet på Internet är en känslig fråga som ofta uppdagas i aktuella debatter som
exempelvis hemsidan Flashback.org där det inte finns någon form av moderator och där vem som helst kan skapa en följetråd om vad som helst. Den grundläggande teorin, som motsäger sig denna form av liberalt tankesätt, har sitt ursprung i den politiska läran där filosofer som Thomas Hobbes debatterar om huruvida människan har kapacitet att totalt styra över sig själv.
Hobbes menar på att mänskligheten utan direkt auktoritet kommer att förgöra sig självt och att antagonistiska krafter påverkar samhället destruktivt (Roberts & Sutch 2007:92ff). Om ett samhälle skulle styras ur ett liberalt perspektiv, med minimalt statsstyre, kommer människan slutgiltigt förgöra varandra i brist på förhållningsregler och lagar menar Hobbes. Internet som offentlighet kan beaktas med detta perspektiv då det är gränsöverskridande och därmed svårt att återknyta till en specifik stats rättsväsende. Ett lands rättsväsende sträcker sig enbart inom det specifika landsterritorium som suveräniteten förfogar över (Scholte 2000, sid 46f) och då Internet ligger som ytterligare en dimension över rättsväsendet är det mycket svårt att bedöma ur ett lands lagperspektiv. Människan behöver enligt Hobbes (Roberts & Sutch 2007:92ff) förhållningsregler och lagverk som statuerar vad som får göras och sägas. Karlstads kommun har implementerat dessa tankar vid utformningen av Facebook-kommunikationen. De upplägg som publiceras på Karlstads kommuns Facebook-sida är kontrollerade och granskade av kommunen. Om ett inlägg bryter mot de förhållningsregler som finns tas det bort.
Hobbes åsikter om den liberala ideologin är i dagens samhälle återigen aktuella då debatten om nätfrihet och lagstiftning på Internet är på dagordningen, i synnerhet med hur Wikileaks bör hanteras.7 Det finns emellertid andra mer fundamentala diskurser om Internets fulla potential och möjlighet att bli den offentlighetens räddare. Modern medieforskning pekar på flera problemområden som i allra största grad hotar den demokratiska, jämställande processen på Internet.
7 http://www.dn.se/nyheter/varlden/usa-vill-stoppa-wikileaks-1.1219847: Hämtat 2010-12-06
14 3.3 Modern forskning – Internet och offentligheten
I och med att Internet utvecklats och tagit en plats i det moderna samhället föddes också tanken om att Internet skulle pånyttföda den ideala offentlighet som enligt Habermas (1984) dog ut. Många teorier klargör att traditionella massmedier som tidningar, television och radio misslyckats fylla sin roll som ett demokratiskt diskussionsforum (Dahlberg 2007, sid 828) De klassiska medieformerna är enbart en form av envägskommunikation och uppfyller då heller inte de kriterier som den offentliga sfären ställer där möjlighet till debatt och diskussion finns.
Internet förutspås återerövra denna förlorade egenskap som de traditionella medierna inte täcker. En viktig anledning till detta är framväxten av webb 2.0 och den interaktion som Internet nu erbjuder i form av bland annat e-post, interaktiva sociala webbplatser,
onlinetidningar med kommentarfunktion, bloggar med mera. Dessa funktioner möjliggör en omvänd förvandling av den offentliga sfären, tillbaka till, eller snarare en uppdatering av den fria offentlighet som Habermas (1984) beskriver (Holt 2009, sid. 9). Tack vare dessa
interaktiva funktioner kan internetanvändaren påverka andra människor och också lära sig mer om samhället. Det offentliga samtalet kan nu föras i en annan dimension, världen över, i samma tidsrum och på lika villkor.
Detta uppbringar emellertid krav och färdigheter av internetanvändaren och föder således ett slags tekniskt klassamhälle. De människor som utesluts från Internet och dess funktioner utelämnas också från den offentliga sfären. Även de individer som inte behärskar tekniken utesluts, problematiken utvecklas då till en generationsfråga då tekniskt kunnande ofta berör i stora drag äldre människor (Findahl 2010).
Inte bara tillgång och tekniskt kunnande är viktiga faktorer till offentligt deltagande på
Internet. Även när individer befinner sig online och interagerar bestäms internettrafiken av en extern aktör. Dominerande webbaktörer står för stora delar av trafiken på Internet och
besökare slussas då in på dessa jättesajter. Statligt engagemang och ingripande stör den demokratiska utvecklingen i form av censur och ökad övervakning (Dahlberg 2007, sid 827).
En ökad fragmentering på Internet är ur ett demokratiskt perspektiv negativt.
Internetanvändare kan med enkla knapptryck förhandsbestämma och bokmärka hemsidor som faller i läsarens tycke. Detta medföder en inrutad och monoton internetanvändning och
utesluter andra hemsidor på grund utav internetrutiner (Dahlberg 2007, sid 829). Orsaken till detta är en ständig bekräftelse som Internet erbjuder (ibid). Internetanvändaren blir indragen i en filtreringsprocess som urlakar deltagandet då besökaren enbart besöker ”favoritsidor”.
15 Detta medför att internetanvändaren självmant väljer vad han/hon vill bli exponerad för och orsakar negativa konsekvenser för informationshämtandet. Istället för att besöka och läsa fler hemsidor håller sig läsaren till likartade hemsidor som enbart distribuerar den information som läsaren eftersöker.
Det finns också en positiv fördel med internetanvändningen som Karlstads kommun kan utnyttja. Då människor i allt större utsträckning blir mer och mer lojala till de sajter som ofta besöks bör fokus ligga på att locka användarna till att återbesöka Karlstads kommuns
internetsidor, t ex Facebook. Att påminna människor att bokmärka karlstad.se är ett
initieringssteg mot att öka internettrafiken och således ökar kommunikationsspridningen och fler kan ta del av kommunal information.
3.3.1 Digital delaktighet
Internetsamhället bygger på att användaren besitter en viss teknisk förkunskap för att kunna använda en dator och komma online. Denna tekniktröskel är ett problem som för många äldre medborgare finner svår att överstiga (Findahl 2010, sid 50). Om svenska kommuner, som Karlstads kommun, skall kunna bedriva en övergripande internetkommunikation måste detta beaktas. År 2000 ställdes frågan (ibid): ”Känner du dig delaktig i det nya
informationssamhället?” Det svenska folket svar var att 35 % kände sig delaktiga. År 2008 var svaret 61 % och nu senast 2010 56 % (ibid). Det går således att uttyda en nedgående negativ tendens som pekar på att fler känner sig exkluderade från det nya
informationssamhället, med Internet i spetsen. Nästan halva befolkningen, 46 %, upplever sig vara utanför den teknologiska utveckling som får allt mer utrymme i fler samhällsfunktioner (ibid). En ytterligare aspekt är det åldersrelaterade användandet som bäst beskrivs genom följande diagram (Findahl 2010, sid 52):
16
Tabell 3:1 Delaktighet i informationssamhället
Användning av Internet som verktyg i det vardagliga livet varierar men främst handlar det om att ha möjlighet till att skicka e-post, söka information, läsa nyheter, finna medicinsk
upplysning, köpa/sälja varor och delta i sociala nätverk (ibid). Karlstads kommun bör ha det åldersrelaterade utanförskapet i åtanke när en kommunikationsplan utformas och vara medvetna om att Internet inte inkluderar alla medborgare. E-tjänster som utvecklas allt
snabbare riskerar att falla bort bland äldre då de inte förfogar över den tekniska kunskap, eller viljan att kunna besöka och nyttja dem. Om Karlstads kommun siktar på att via Internet nå ut till fler medborgare riskerar alltså en stor del av befolkningen att vara exkluderad från början.
3.3.2 Internet – Myten och hypen
Massmedier och deras egenskaper har varit ett flitigt utforskat område ända sedan deras framväxt och människan har alltid sett både faror och möjligheter i de nya medierna. Från tidningar och radions framväxt via TV och kabel-TV till Internet har vi utforskat mediernas påverkan och inflytande på samhället. Nya medier har alltid möts med både skepticism och en stor tilltro till deras möjligheter att förändra vårt samhälle (Mosco 2005, sid 118). Från
telegrafens framväxt och elektriciteten till etableringen av radio och TV så har den nya teknologin betraktats som lösningar på allehanda problem och ny teknologi och nya medier innebär också nya möjligheter men tilltron till dem tenderar att vara överdriven. Vincent Mosco (2005) hävdar att vi alltid tillskriver nya medier näst intill gudomliga egenskaper med
17 oerhörda möjligheter att förändra samhället i grunden och att denna överdrivna tilltro tagit sig uttryck på ungefär samma sätt genom historien. Både radio och TV möttes med förhoppningar om storslagna förändringar i samhället, liksom vi nu tillskriver Internet möjligheter och egenskaper att förändra. Det finns både positiva och negativa egenskaper när det gäller nya medier som exempelvis Internet vilket också leder till att det finns både utopister och dystopister när det handlar om att försöka förutspå möjligheterna eller riskerna med nya medier. Problemet med dessa extrema synsätt är att de ofta bortser från det nya mediets samspel med det övriga samhället, de rådande ekonomiska, politiska och kommunikativa förhållandena (Dahlgren 2002, sid. 15) och lägger fokus enbart på mediet i sig självt.
Att medierna har ett stort inflytande och en befäst plats i samhället som också fortsätter växa råder det inget tvivel om, men vilken plats mediet får definieras egentligen inte förrän efter vi sett hur mediet i fråga används och vilka faktiska effekter som det har på samhället (Mosco 2005, sid 19). Det är först efter vi har släppt vår övertro till ett nytt mediums kapacitet som det befäster sin plats i vårt samhälle och verkligen förändrar vårt sätt att leva och anpassa oss efter dess möjligheter. Utifrån det synsättet är det alltså för tidigt att säga vilken effekt Internet som medium kommer att ha på samhället förrän hypen kring dess kapacitet och möjligheter lägger sig. För det finns fortfarande stora förhoppningar om vad Internet och den digitala världen kan komma att innebära för samhället i framtiden och det tyder på att hypen kring Internet fortfarande lever. Något som inte minst går att se vid en granskning av
Karlstads kommuns visioner och mål med sin internetbaserade kommunikation där de tydlig visar att de ser en stor potential i Internet som kommunikationskanal.
3.4 Internet och demokrati
Den demokratiska aspekten av Internet är en mycket viktig del av den moderna forskningen om Internet som även den präglas av olika meningar och uppfattningar om vilka egenskaper Internet egentligen har i det avseendet. En utopist skulle kunna påstå att Internet kan leda till en digital direktdemokrati som ersätter den representativa demokratimodellen medan en dystopiker kanske skulle mena att Internet enbart kommer att förstärka och vidga de klyftor och skillnader mellan exempelvis kön, ålder och klass som redan finns i samhället.
Utvecklingen inom det demokratiska och politiska deltagandet har gått nedåt under de senaste decennierna (Bengtsson 2008, sid. 12) och samtidigt har även förtroendet för politiker och politiska institutioner minskat. Den utvecklingen innebär att ett stort fokus hamnar på vad som kan göras för att få medborgarna att återigen delta mer aktivt i politiken. Att delta innebär
18 inte att enbart ta del av information utan även om att själv interagera och vara aktiv vare sig det handlar om att diskutera politik med vänner och bekanta eller att demonstrera på gator och torg, det är handlandet som innebär deltagandet (Bengtsson 2008, sid. 117).
För att en demokrati ska kunna fungera krävs det att medborgarna deltar politiskt till en viss grad (Dahlgren 2009, sid. 12), utan ett politiskt engagemang och intresse hos medborgarna kan inte de styrande anses inneha den legitimitet som krävs i en demokrati och inte heller kan demokratin då vara välmående. Därför bör de styrande se till att det finns tillgängliga kanaler för medborgarna att interagera med varandra och även med makthavarna själva för att främja den dialog mellan allmänheten och makthavarna som är nödvändig i en demokratisk stat. När nu internetanvändandet blir större hos befolkningen är det därför inte särskilt konstigt att forskare världen över granskar Internet och dess möjligheter för demokratiskt och politiskt deltagande ingående.
Den offentliga sfären syftar i en representativ demokrati till att erbjuda medborgarna möjligheter till debatt och diskussioner som leder till ett flöde av information från
medborgarna till det politiska systemet och makthavarna (Papacharissi 2010, sid 114). Utan en fungerande offentlig sfär finns det risk att medborgarna känner sig avskiljda och
distanserade från det politiska livet och dess verksamhet vilket kan leda till cynism och oengagemang (ibid). Det finns därmed enligt Papacharissi (2010) möjligheter för Internet att vara en sådan offentlig sfär och bidra till att återuppbygga förtroende för det demokratiska system som vi har genom att medborgarna kan delta och komma närmare beslutsfattandet.
19
4 Metod
Undersökningen som vi genomför är grundad i en kvantitativ undersökning som utformas för att undersöka hur Karlstads kommun använder sig av Internet som en kommunikationsform.
Vi har valt att undersöka Karlstads kommuns hemsida (www.karlstad.se) och Karlstads kommuns Facebook-sida utifrån ett konstruerat kodschema som syftar till att mäta
interaktivitet och som relaterar till de internetbaserade mål som Karlstads kommun framtagit:8 Mål med webbplatsen är att den ska:
Informera om vad som händer i Karlstads kommun
Informera om vad Karlstads kommun gör
Vara aktuell, tillgänglig och användarvänlig
Ge bra och effektiv service
Fylla en demokratisk funktion genom att till exempel underlätta dialogen mellan medborgare, förtroendevalda och tjänstemän
Karlstads kommun har även i ett steg mot en utökad offentlighet valt att förskjuta en stor del av interaktiviteten mot deras sociala medier. Vi fann det således viktigt att inkludera dessa då de också omfattar Karlstads kommuns internetbaserade kommunikation.
För att skapa en nyanserad och breddad bild av hur Karlstads kommun bedriver sin internetkommunikation har vi valt att undersöka hur kommunen lever upp till de mål som framtagits och ställa dem mot de resultat som vår studie pekar på. Då Karlstads kommun offentliggör den mest grundläggande informationen valde vi helt enkelt att avstå från intervjuer med exempelvis kommunikationschefen – vi insåg att svaren på de frågor som vi skulle ställa vid en intervju fanns på Karlstads kommuns hemsida. Dessutom skulle en intervju endast vara av en upplysande karaktär då en enda intervju inte är att betrakta som en del av den vetenskapliga metoden. Vi genomförde därför en dokumentanalys av Karlstads kommuns hemsida och Facebook-sida – detta för att identifiera vad Karlstads kommun
8 http://www.karlstad.se/apps/symfoni/karlstad/karlstad.nsf/pages/about.html?open: Hämtad 2010-12-15
20 4.1 Avgränsning
Vi har valt att undersöka hur Karlstads kommuns internetbaserade kommunikation under en femveckorsperiod, mellan den 15 november och 20 december 2010. Detta främst för att få en rimlig mängd information som är behandlingsbar och för att ytterligare avgränsa studien. Det skall även tilläggas att en för kort analyseringsperiod påverkar studiens reabilitet. Vi fann emellertid att fem veckor genererade en mängd information som var behandlingsbart. Med tanke på undersökningsperioden fann vi det svårt att hinna med en större mängd information.
Vi har inhämtat information från de båda kanalerna två gånger varje dag under
undersökningens gång mellan klockan 08.00-18.00 genom att besöka både hemsidan och Facebook-sidan.
För att vår studie skall uppnå så god validitet som möjligt har vi valt inkludera de mätbara variabler som är relevanta för vår studie, som interaktivitetsvariabler. För att mäta om internetkommunikationen främjar exempelvis demokratiskt deltagande och samspel har vi valt att ställa frågan om nya uppdateringar syftar till och uppmanar till interaktivitet. Vi har även valt att undersöka de uppdateringar som görs på hemsidans förstasida, karlstad.se, och Karlstads kommuns Facebook-sida. Karlstads kommuns hemsida, karlstad.se, består av mycket information av olika slag och det finns även en egen flik som behandlar politik och påverkan, där ges möjlighet att skicka in medborgarförslag. Vi har dock valt att inte
undersöka denna del av hemsidan med motiveringen att det inte sker några större förändringar och att graden av interaktivitet är för oss svår att mäta. Det vi syftar till att göra är en
observerande del där vi konstaterar de funktioner och tjänster som finns på karlstad.se (se sid 7).
Karlstads kommun har valt att förskjuta en stor del av sitt diskussionsforum mot de sociala medierna, främst då Facebook, Twitter och Youtube. Vi har av tids- och relevansskäl valt att enbart analysera Karlstads kommuns Facebook-sida. Vi har således valt att exkludera Twitter och Youtube med anledning av att dessa kanaler inte erbjuder samma sorts interaktivitet som Karlstads kommuns Facebook-sida gör. Dessutom har Karlstads kommun valt att på Twitter länka vidare material som lyfts fram på karlstad.se, därför fann vi en ytterligare analys av Twitter som irrelevant och svårmotiverad. Youtube-kanalen uppfattar vi inte som relevant och genomförbar att studera på grund av att sidan uppdateras mycket sällan och att den tidsperiod som vår undersökning pågår inte skulle generera en mätbar och tillräckligt omfattande
information.
21 4.2 Motivering av val av metod
Val av metod är grundad i att genomföra en valid underökning av hur Karlstads kommun använder sig av Internet som ett kommunikationsverktyg. I den förberedande fasen av vårt arbete identifierade vi att andra tidigare undersökningar som gjorts av Internets potential som ett offentligt forum för svenska kommuner till stor del utgick från kvalitativa metoder och då främst intervjuer.9 Det kvalitativa tillvägagångssättet för undersökningen som länkas till ovan består av intervjuer med lokalpolitiker som uppfattar E-demokrati som något oklart och kommunledare och tjänstemän som inte besitter förkunskap om ämnet. Detta genererar ett slutresultat som är relativt oklart och närmast spekulativt om Internet verkligen förfogar över en E-demokratisk roll och om kommunhemsidan skall vara ett nav i den kommunala
kommunikationsprocessen eller ej (ibid). Detta innebar att vi fann det mer intressant och relevant att undersöka hur Karlstads kommuns kommunikation på Internet faktiskt ter sig än att undersöka hur politiker och tjänstemän upplever att den fungerar.
Genom att enbart undersöka Karlstads kommun genomför vi en avgränsad undersökning med målet att öka förståelsen för hur en specifik kommunal verksamhet egentligen bedriver internetkommunikationen utifrån de mål och kriterier som utsatts.
4.3 Den kvantitativa studien
Den kvantitativa studien syftar till att återkopplas till de kriterier som Karlstads kommun offentliggjort. Genom att bryta ner dessa och utforma ett kodschema kan vi mäta hur väl den policy som Karlstad kommun utformat ter sig i realiteten. Den kvantitativa
undersökningsmetoden passar vår undersökning väl då den omfattar en relativt stor mängd material samt att den syftar till att skapa en generell bild av Karlstads kommuns
kommunikationsarbete. Karlstads kommuns internetbaserade kommunikation är omfattande och innefattar flertalet variabler som måste beaktas. En kvantitativ studie av de olika
internetportalernas kommunikativa potential faller sig då naturligt:
”Den kvantitativa innehållsanalysen är en förtjänstfull metod när man vill göra ett större material tillgängligt för analys. Ett systematiskt och formaliserat upplägg är en förutsättning, och nödvändigt om man på statistiska grunder vill kunna dra generella slutsatser av resultatet.
9 http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1626886&fileOId=1626887: Hämtad 2010- 12-13
22
Därmed ökar också möjligheten till välgrundande jämförelser mellan exempelvis olika medier, genrer, innehållsteman eller tidsperioder”.
(Ekström & Larsson 2007, sid 111)
Den kvantitativa studien syftar till att se samband mellan variabler genom exempelvis bivariata analyser (Östbye 2004, sid. 173) vilket är något vi eftersträvar, speciellt när det gäller analysen av Facebook-sidan. Möjligheterna till att göra mer djupgående
sammanhangsanalyser är dock mindre vid analysen av hemsidan på grund av att vi där har färre variabler att utgå från, däremot finns fortfarande möjligheten att genom univariata analyser se frekvenser och vilken typ av information som publiceras.
4.3.1 Innehållsanalys
Vår studie grundar sig i en kvantitativ undersökning där Karlstad kommuns
internetkommunikation mot medborgarna undersöks. Vi har valt att använda oss av en innehållsanalys då vi finner det som den bästa och mest lämpade metoden för vår undersökning. Innehållsanalysen hjälper oss också att ut hur innehållet i den valda
offentligheten ser ut. En aspekt som allmänt eftersträvas är att studien skall genomsyras av en metodtriangulering. Vi fann dock att en ytterligare metoddel (främst intervjumetod) inte skulle resultera i en ökad förståelse för hur Karlstads kommun använder sig av Internet som kommunikationsplattform då den informationen fanns tillgänglig på Karlstads kommuns hemsida. En intervju skulle då enbart syfta till att inkluderas i en bakgrundsbild av hur Karlstads kommun valt att använda sig av Internet som kommunikationsplan och detta kunde också förstås av information som lagts ut på Karlstads kommuns internetportal. Dessutom syftar undersökningen till att granska de verkliga förhållandena i ett offentligt rum och inte hur vissa människor upplever att det fungerar eller ser ut. Av dessa skäl har vi således valt att fokusera vår energi på att utforma och tillämpa ett välfungerande kodschema som syftar till att underlätta den innehållsanalys som vi genomfört.
Att använda sig av en innehållsanalys är kantat av diverse möjliga problem som forskaren måste vara medveten om. Objektiviteten i en kvantitativ innehållsanalys måste genomsyra den undersökning som forskaren genomför (Ekström & Larson 2007, sid 113). Det kodschema som framtas för en specifik undersökning skall också kunna vara tillämpbart på andra liknande undersökningar och visa likartade resultat, även kallat replikerbarhet (ibid). Det kodschema som vår undersökning grundar sig i är framtaget för att passa en specifik kommun
23 – Karlstads kommun. Men det går emellertid att urskilja likartade mål som andra kommuner framtagit till sin internetbaserade kommunikation och de variabler vi framtagit är av sådan karaktär att de kan appliceras på andra kommuner. Kodschemat går således att använda vid andra undersökningsprojekt som har ett liknande syfte. Men det bör också nämnas att våra variabler delvis bygger på egna tolkningar vilket kan innebära problem för studiens
replikerbarhet, men under avsnittet motivering av variabler presenteras förutom en motivering av variablerna även en förklaring till hur vi tolkat inlägg och uppdateringar.
En ytterligare problematik som bör beaktas vid användning av den kvantitativa metoden är feltolkning och risken att information försätts ur sin kontext (Ekström & Larsson 2007, sid117). I och med utformningen av kodschemat bör detta beaktas då målet med informationsinsamlandet är att det skall fortlöpa på ett legitimt sätt.
4.3.2 Kodschema
Arbetet med att utforma kodschemat präglas av att testa, modifiera och prova det igen för att uppnå bästa resultat och undvika att missförstånd i tolkning och utläsning av information uppstår. Genom att provköra kodschemat upptäcks brister som sedan kan rättas till och förändras till det bättre, det går att se vilka variabler som passar och även vilka som saknas.
Vi insåg direkt att vi behövde ha två olika kodscheman för vår undersökning, ett för hemsidan och ett för Facebook. Detta på grund av att innehållet på de båda sidorna är av olika karaktär.
Facebook innehåller material även från privatpersoner och andra organisationer och företag vilket gör att det finns andra variabler att undersöka än på hemsidan där innehållet präglas av nyheter enbart producerade av kommunen. Det är också av relevans att undersöka hur den internetbaserade kommunikationen skiljer sig åt bland kommunen och medborgarna. Vi kan också uttyda ett beteendemönster som ger svar på hur medborgare och kommunen använder sig av Facebook som kommunikationsplattform, samt hur frekvensen skiljer sig åt – alltså vem: kommunen eller medborgarna, som faktiskt använder sig av Facebook och i det avseendet om det är en utökad offentlighet.
4.3.3 Utformning av kodschema (se även bilaga 1)
Kodschemats variabler är utformade så att vi kan återkoppla den insamlade informationen till de grundläggande frågeställningar som vi belyser vår undersökning med. Vi vill med hjälp av kodschemat undersöka hur Karlstads kommun använder sig av Internet som
kommunikationsplattform inom ramarna för de uttalade internetbaserade riktlinjer som finns
24 att ta del av på Karlstads kommuns hemsida. En grundläggande röd tråd som vi integrerat i kodschemat för Karlstads kommuns Facebook-kommunikation är just att belysa variablerna med det uttalade målet om utökad offentlighet och demokratifrämjande. Vi har sedan ställt det i kontrast med den upplagda sociala medier-strategi som finns att ta del av på Karlstads
kommuns Facebook-sida. På Karlstads kommuns Facebook-sida står det klart och tydligt att Facebook-kanalen inte är en plats för politisk diskussion och som forum för debatt. Genom att i kodschemat utforma variabler som ”informationstyp” och ”uppmaning till interaktion”, kan vi kontrollera om informationen på Karlstads kommuns Facebook-sida verkligen är politiskt- och debattfri.
I utformandet av kodschemat till Karlstads kommuns internetplattform (www.karlstad.se) består variablerna av annorlunda frågeställningar och är mindre djupgående. Kodschemat består också av färre variabler då vi fann det svårt att mäta karlstads kommuns hemsida med samma kodschema som vi använder mot Karlstads kommuns Facebook-sida – informationen och möjlighet till tvåvägskommunikation fann vi problematisk att mäta och således
svårmotiverad.
4.3.4 Motivering av variabler
I vårt kodschema, se bilagor, har vi utformat flera variabler som syftar till att generera en verklighetstrogen bild av hur Karlstads kommun bedriver sin internetkommunikation.
Utformningen av variablerna syftar till att återkoppla till det teoretiska ramverk som vi utgår från samt studiens syfte. Validiteten i undersökningen bygger på att operationaliseringen av variablerna är bra och vi anser att våra variabler återkopplar till studiens syfte och de presenterade teorierna.
För att skänka läsaren insyn i hur vi har arbetat följer nedan motiveringar för variabelutformning för Karlstads kommuns Facebook-sida.
Datum: Genom att undersöka var dag, från den 15 november till 20 december, kan vi enkelt mäta frekvensen, antal upplägg, per dag. Vi kan även uttyda vem som
publicerat ett specifikt upplägg och när.
Upphovsman: Då Karlstads kommuns Facebook-sida är uppbyggt likt ett forum kan vem som helst – privatperson eller kommunanställd – skapa ett inlägg. Vi vill kunna uttyda vad som skiljer dessa inlägg åt (attityd, vad för slags inlägg mm), således är upphovsfiltrering motiverat. Dessutom finns det genom att undersöka upphovsman i
25 förhållande till antal inlägg en möjlighet att se hur mycket information och interaktion som medborgarna bidrar med.
Typ av information: För att tyda hur människor i olika roller interagerar på Karlstads kommuns Facebook-sida är denna variabel viktig. Vi kan med hjälp av insamlad typdata mäta vem som lägger upp vad och tyda kommunikationsmönster, exempelvis om Karlstads kommun främst lägger upp samhällsinformation eller om medborgare tipsar varandra om olika aktiviteter. Vi kan genom denna variabel se vilken
information som publiceras på hemsidan och Facebook-sidan vilket är relevant för studiens syfte.
Uppmaning till interaktion: Vi vill med denna variabel undersöka om ett upplägg genererar debatt, om inläggets karaktär syftar till att människor kommenterar eller diskuterar. Faktorer som avgör om interaktion uppmanas är om inlägget innehåller direkta frågor och riktade påståenden som syftar till att skapa en följetråd. Alla inlägg på Facebook är av interaktiv karaktär. Det är svårt att styra om ett specifikt inlägg, oavsett karaktär, blir kommenterat eller sympatiserat. Däremot kan vi av uttyda om det finns ett grundläggande syfte med publikationen om den innehåller frågor eller riktade påstående som kräver svar.
Målgrupp: Då ett inlägg alltid har en adresserad mottagare fann vi det viktigt att identifiera vilken form av kommunikation som bedrivs på Karlstads kommuns Facebook-sida. Försöker Kommunen nå till ungdomar, pensionärer eller samtliga invånare. Privatpersoners inlägg har också en adresserad mottagare, här blir det mer intressant då vi med variabelns hjälp exempelvis kan undersöka om en majoritet av kommunikationen från medborgare riktas mot kommunen eller till andra medborgare.
Kommentar: Har inlägget, oavsett avsändare, blivit kommenterat. Syftet till denna variabel är att undersöka om det faktiskt kommenteras och diskuteras på Karlstads kommuns Facebook-sida. Genom att mäta av hur många inlägg som blir
kommenterade kan vi tyda kommunikationsmönster som antingen tyder på frekvent kommentering eller ej. Detta är en interaktiv dimension som är intressant att
undersöka utifrån det teoretiska material som menar på att interaktion är en viktigt, för att inte säga ett krav, på att ett offentligt rum ska kunna betecknas som just detta (se exempelvis Dahlgren 2005).
