Examensarbete
15 högskolepoäng, avancerad nivå
”Herre, visa mig din väg och gör mig
villig att vandra den”
-En studie om pilgrimsfärden och dess funktion.
”Lord, show me your path and make me willing to
walk it”
-A study of pilgrimage and it’s function
Lisa Weeks
Lärarexamen 270hp
Religionsvetenskap och lärande 2012-11-09
Examinator: Bodil Liljefors-Persson
Handledare: Pierre Wiktorin Lärande och samhälle
Sammanfattning
Det går inte att säga hur länge pilgrimsvandringar har funnits. Man vet i alla fall att det under de senaste 2000 åren gjorts pilgrimsfärder för att komma i kontakt med en helighet och för att visa tacksamhet till gud. De senaste decennierna har intresset för pilgrimsfärder ökat vilket inneburit att både forskare och författare har skrivit mycket om dessa resor.
I denna studie har jag genom en kvalitativ metastudie undersökt pilgrimsfärden som begrepp samt dess funktioner. Jag har även använt mig av tre populärkulturella verk för att se hur man kan använda fiktion som läromedel.
Det jag kommit fram till är att pilgrimsfärden är vitt och brett begrepp med många olika definitioner. De flesta anser att pilgrimsfärden är en religiös resa men samtidigt finns det många exempel på pilgrimer som har syftet är att få en ökad självkännedom och gå igenom en inre resa, alltså finns det dubbla betydelser. Min studie visar att
pilgrimsfärden har många olika funktioner för människan. Den har de traditionellt religiösa funktionerna som att visa tacksamhet, göra botgöring och den ger ett hopp en helande funktion. Forskning har också visat att pilgrimsfärden är och har varit en form av övergångsrit i många kulturer. Alla pilgrimer har olika syften med sin pilgrimsfärd och de funktioner och syften som visats av min undersökning är att pilgrimsfärden kan ha sociala, statusförhöjande, fysiska, psykiska, terapeutiska, turistiska och ekonomiska funktioner.
Efter att ha läst kursplanen i religionskunskap 7-9, läst två fiktiva reseskildringar om en pilgrimsfärd samt sett en film om Lourdes, har jag kommit fram till att dessa tre
fiktioner hade varit användbart i undervisningen. Det hade gett eleverna en positivare inställning från början samt ett bra underlag för diskussioner. I kursplanens centrala innehåll står det även att lärare ska använda populärkultur för att se hur olika livsfrågor skildras.
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 2
Innehållsförteckning ... 3
1. Inledning ... 4
2.
Syfte
... 5
2.1 Frågeställningar ... 53.
Metod
... 6
3.1 Val av metod ... 6 3.2 Vad av material ... 6-7 3.3 Avgränsningar ... 7 3.4 Disposition ... 7-8 3.5 Definition av pilgrimsfärd… ... 9-104.
Bakgrund- pilgrimresande över tid
… ... 11
4.1 Före medeltiden… ... 11-12 4.2 Medeltiden… ... 12-14 4.3 Moderna pilgrimsfärder … ... 15-17
5. Tidigare forskning ... 18
5.1 Olika typer av pilgrimsresor ... 18-21 5.2 Varför gör man en pilgrimsfärd? ... 21-22 5.3 Pilgrimsresan… ... 22
5.3.1. Den sociala processen………… ... 22-23 5.3.2.Den inre resan………. ... 23
5.3.3. Pilgrimsorten……….. ... 24
5.4.Pilgrimsfärd som övergångsrit, Rite of passage……….. ... 25
5.4.1. Övergångsriter……….. ... 25-27 5.5. Pilgrim eller turist?……….. ... 27-29
6.
Empiri
………. ... 30
6.1 Pilgrimsresan ……… ... 30-31 6.2 En kvinnas resa……….. ... 32-33 6.2 Miraklet i Lourdes……….. ... 33-34
7.
Diskussion
... 35-39
8.
Litteratur och källförteckning
... 40-42
1. Inledning
Mitt intresse för pilgrimsfärder väcktes när jag tittade på en dokumentär om den muslimska vallfärden hajj.1 Fascinationen över hur mäktig, populär och organiserad denna resa är fick mig att vilja studera ämnet djupare. Efter en del snabbforskning vid datorn insåg jag att det fanns en mängd olika definitioner av pilgrimsfärd. Ämnet visade sig vara mer komplext än jag kunde ana så frågor väcktes. Måste man vara troende för att kalla sig pilgrim? Finns det endast färdiga pilgrimsmål eller kan en pilgrim vandra utan en förutbestämd destination? Vad är det som driver och lockar människor att göra en pilgrimsfärd? Får pilgrimen ut något av att göra en pilgrimsfärd eller är det bara en uppoffring?
I Paulo Coelhos bok Pilgrimsresan beskriver han sin vandring till Santiago de
Compostela. Under medeltiden var detta ett av de populäraste pilgrimsmålen och under senare år åter blivit en populär pilgrimsdestination.
Alla pilgrimer som vandrat denna led får ett certifikat som bevis på att man gjort vandringen. Detta har gjort att det har varit lätt att få en säker statistik och man har under senare år kunnat se en tydlig ökning av antal vandrare. År 1986 delades det ut 2491 certifikat och år 2003 blev summan 74614. Efter att påven Johannes Paulus II utnämnde år 1999 som ett heligt år, var det över 150 000 personer som vandrade leden och fick ett certifikat.2
Antalet pilgrimer och pilgrimsorter har ökat runt om i världen under de senaste decennierna vilket har avspeglat sig i både forskning och populärkultur.
Studien av pilgrimsresor blir intressant både ur ett historia- och religionsperspektiv, men också ur ett nutidsperspektiv då pilgrimsfärder tycks fylla en funktion även för den moderna människan. Efter att ha satt mig in i detta ämne och läst Coelhos och Sjödins pilgrimsskildringar har jag redan börjat planera min egen vandring.
1 http://www.youtube.com/watch?v=9x_WU0-uMns&feature=related 2012-09-30 2 Reader, Ian, Pilgrimage growth in the modern world: Meanings and implications, 2007, s 211
2. Syfte
Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse av begreppet pilgrimsfärd. Jag vill också få klarhet i pilgrimsfärdens funktion genom att dels studera tidigare
forskning, men också genom studera populärkulturella skildringar i litteratur och film. Syftet är också att undersöka vilka aspekter av pilgrimsfärden som fiktionen beskriver som inte forskningen gör. Genom studiens empiri vill jag få en bild av hur man kan använda fiktiva källor i undervisningen. Förhoppningen är att jag kommer ha stor nytta av denna kunskap i mitt framtida yrke som religionskunskapslärare.
2.1. Frågeställning
- Vad är en pilgrimsfärd?
- Vad är pilgrimsfärdens funktion för människan?
- Varför kan det vara lämpligt att använda fiktion som läromedel då man inom religionskunskapen behandlar de allt vanligare pilgrimsfärderna?
3. Metod
3.1 Val av metod
För att få svar på valda frågeställningar används en kvalitativ metod i form av en
litteraturstudie. Studien har ett hermeneutiskt förhållningssätt då människors handlingar tolkas genom litteratur och film.3 På ett sätt är studien en metastudie dvs. en studie av tidigare forskning. Denna metastudie har dock kompletterats genom användandet av populärkulturella skildringar som empiri. Empirin ger en beskrivande bild av den fiktiva pilgrimsresan till skillnad från teorin som mestadels diskuterar olika typer av
pilgrimsfärder och dess funktioner.
3.2 Val av material
Inledde med att söka litteratur om pilgrimsresor. I boken Att genomföra examensarbete, skriver författarna om vikten att välja rätt litteratur i början av en litteraturstudie. Den första litteraturen som läses ska göra att man får mer kunskap i valt ämne. När
delproblem och avgränsningar klarnat upp ska böcker med ett speciellt fokus väljas.4 För att finna relevant litteratur har jag utgått ifrån de författare min handledare
rekommenderade, för att sedan få uppslag och referenser till ytterligare forskning och litteratur.
Efter att ha läst vald forskning kom jag underfund med att begreppet pilgrimsfärd är mycket mer komplext än jag trott. Eftersom det var så komplext var jag tvungen att börja studien lite grundligare genom att försöka definiera pilgrimsfärd och dess innebörd för människor i olika religioner och kulturer. Det var även vid detta läge jag kom underfund med vilken typ av frågeställning som skulle vara aktuell.
Jag är medveten om att fiktiva verk inte är vetenskapliga källor på samma sätt som forskning är. Jag anser ändå att de är bra källor eftersom författarna till böckerna själva
3 Alan Bryman, Samhällsvetenskapliga metoder, Liber AB, Malmö, 2011, s 25 4 Höst, Martin & Björn Regnell, Att genomföra examensarbete, Författarna och Studentlitteratur, 2006, s 60
har vandrat El Camino och att filmen Miraklet i Lourdes är inspelad i Lourdes av en regissör som varit där flera gånger, det kan bidra till att andra aspekter och skildringar framställs som inte forskningen tar upp. Enligt mediepedagogen Helena Danielsson attraheras ungdomar av rörliga bilder. Eftersom de vuxit upp med film och TV har de även lärt sig att tolka film som ett språk för sig. Danielsson skriver att det är bra att använda film för att få en varierad undervisning och olika filmavsnitt kan inspirera till samtal, grupparbeten eller enskilda studier.5 Dessutom kan fiktionen vara ett bra sätt för att få eleverna motiverade och intresserade av att ta del av en verklighet de sällan känner. Enligt Lgr11 ska religionsundervisningen belysa vikten av bland annat följande punkter:6
Hur olika livsfrågor, till exempel meningen med livet, relationer, kärlek och sexualitet, skildras i populärkulturen.
Nya religiösa rörelser, nyreligiositet och privatreligiositet samt hur detta tar sig uttryck.
Riter, till exempel namngivning, och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang. För att uppfylla dessa mål kan de fiktiva källorna vara en konstruktiv väg att engagera och motivera elevernas intresse för detta ämne.
3.3 Avgränsningar
Då frågeställningarna till studien handlar om pilgrimsfärdens funktion och definition har jag valt att inte göra en egen pilgrimsresa. Eftersom uppsatsen är en metastudie vill jag inte använda mig av intervjuer. Det finns ingen specifik religiös eller geografisk avgränsning, men eftersom det gjorts mest forskning om katolska pilgrimsfärder har det även visats i denna uppsats. De tre populärkulturella skildringarna är också katolska pilgrimsleder.
3.4 Disposition
Studien inleds med att läsa och skriva ner olika definitioner av pilgrimsfärd för att kunna göra en jämförelse.
5
Danielsson, Helena, Att lära med media, Stockholms Universitet, 2002, s 1 6
I kapitlet efter får läsaren en historisk bakgrund av pilgrimsfärden, främst de katolska pilgrimsresorna. Tanken med en historisk beskrivning är att få en insikt och ökad förståelse för vad den haft för funktion för människan.
Teorin är uppdelad i två delar:
- Första delen består av forskning som gjorts om olika typer av pilgrimsresor. - Den andra delen beskriver forskning som gjorts om rörelse, pilgrimsfärd som övergångsrit samt ett jämförande av pilgrim och turist.
Empirin är tre populärkulturella reseskildringar som ska användas för att få mer tyngd i de resultat som teorin ger.
Arbetet avslutas med en diskussion där pilgrimsfärdens funktion och definition analyseras och diskuteras. I uppsatsen förs även en diskussion om hur och varför man kan använda fiktiva läromedel i skolan.
3.5 Definition av pilgrimsfärd
Ordet pilgrim betyder främling och kommer ifrån det latinska ordet peregrinus. Det finns också en anknytning till ordet perger som man på latin kan dela upp i två ord, per- och ager. Per, betyder genom och ager, betyder land eller mark. Dessa ords betydelser förklarar tillsammans vad en pilgrim var, en person som vandrade eller reste i
främmande länder.7
Vissa källor har simpla och korta definitioner, andra har komplexa, utförliga och långa. Definitionerna är uppdelade i emiska och etiska, där emiska innebär en definition ur ett inifrånperspektiv och etiska ett utifrånperspektiv. Följande definitioner kommer från följande böcker och källor:
Emiska definitioner:
Svenska kyrkan definierar pilgrim som en individ som är på väg.8 Pilgrimen har ett inre och yttre mål med sin vandring. Det inre målet kan vara ökad självkännedom, att känna frid och gudsnärvaro. Det yttre målet är helt enkelt den plats där pilgrimen anser sig ha kommit fram till, där vandringen slutar.
7 Lindström, Hans-Erik, Gå med gud, Cordia AB, Göteborg, 1999s 15 8 http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=654598 2012-11-11
En definition av Baumer: “The basic structure of the pilgrimage is the same: an individual or, more often, a group sets forth on a journey to a chosen place to ask God and the saints—at that particular place—for aid in a variety of concerns. Afterward, one returns to one’s everyday world”.9
Etiska definitioner:
Antropologen Simon Michael Coleman förklarar att en pilgrimsfärd är en resa som görs av religiösa skäl. Coleman skriver om pilgrimer som ägnar sig åt konstant vandrande utan något specifikt mål. Detta tillhör inte normen då de flesta pilgrimer letar efter en plats som har blivit associerad med ett helgon eller en helig person. Coleman beskriver även pilgrimsfärden som något man finner i alla världsreligioner och som går tillbaka ända till Romartiden och antika Grekland.10
Enligt The Oxford English Dictionary är en pilgrim, ”one who journeys to a sacred place as an act of religious devotion”.
Etnologi professorn Peter Jan Margy beskriver pilgrimsfärden som en resa människor förbinder sig att göra av religiös inspiration, till en plats som anses vara mer helig eller välgörande än vardagens miljö. Pilgrimen söker vid helgedomen ett möte med ett specifikt kultföremål för att tillgodogöra sig en andlig, känslomässig eller fysisk helande fördel.11
Antropologen Alan Morinis förklarar vikten av att skilja på jordiska och metaforiska pilgrimsfärder för att kunna definiera begreppet pilgrimsfärd. En jordisk pilgrimsfärd definierar han som: ”a journey undertaken by a person in a quest of a place or state that he or she believes embodies a valued ideal”. Den kan också innebära att en person genomför en resa utan ett specifikt mål och där pilgrimen istället letar efter ett okänt mål.12 En metaforisk pilgrimsfärd är däremot det spirituella livet i sig. Ett
exempel är asketerna som besöker helgedomarna i sin egen kropp och hävdar att andakt är en väg till Gud.13
9 Smelsner, Neil J, The Odyssey Experience, University of California press, California, 2009, s 66-67
10Encyclopædia Britannica Online Academic Edition. 2012. Web. 07 Sep. 2012. http://www.britannica.com/EBchecked/topic/460445/pilgrimage
11 Margry, Peter Jan (Editor). Shrines and Pilgrimage in the Modern World : New
Itineraries into the Sacred. Amsterdam University Press, Amsterdam, 2008. S323
12 Morinis, Alan, Sacred journeys, Greenwood Press, London, 1992, s 4 13 Morinis, loc.cit., s 4
Sammanfattningsvis så skriver både de emiska och etiska definitionerna att en
pilgrimsfärd görs av religiösa skäl. Alan Morinis är den enda som inte nämner religion i sin definiering. Det går även att avläsa en stor skillnad på de två emiska definitionerna. Den protestantiska definitionen är relativt öppen och beskriver att en pilgrimsfärd kan göras av olika syften. Den katolska däremot är tydlig med att en pilgrimsfärd görs till en helig plats där man ska be Gud och helgonen om hjälp för olika saker.
4. Bakgrund - Pilgrimsfärder över tid
4.1. Före medeltiden
Det är svårt att säga när pilgrimsresandet började. Innan Jesus föddes var Jerusalem en pilgrimsort för judar då det var Davids stad och där fanns Salomons tempel. Även Mekka var en pilgrimsort långt innan profeten Muhammeds tid. I sociologiprofessorn Neil J Smelsners bok The Odyssey experience skriver han om grottmålningar som hittats och tolkats som att det funnits pilgrimsfärder för 6000 år sedan:
“Upper Palaeolithic cave paintings of probable religious significance suggest that prehistoric Europeans may have made pilgrimages of thanks or supplication for successful hunts. Megalithic monuments, thought to date from as early as 4000 B.C., probably were places of religious gatherings that drew people from considerable distances in historic times, pagan Mediterranean, Celtic, and Germanic peoples practiced various forms of pilgrimage. A few of Europe’s contemporary sites of Christian pilgrimage are found at places once sacred to pagan peoples”. 14
I den första moseboken står det att Gud sa till Abraham att lämna sitt hem i Ur för att börja ett nytt liv i Kanans land. Enligt författaren James Harpur kan det tolkas som en pilgrimsfärd eftersom Abrahams resa var av religiösa skäl samt att han skulle byta ut det säkra familjära till det osäkra främmande. Även judarnas uttåg från slaveriet i Egypten kan tolkas som en tidig pilgrimsfärd. Denna resa var fylld med faror, risker, påfrestning och hopp, hopp om hjälp ifrån Gud.15
De tre vise männens vandring till den nyfödde konungen kan ses som den första pilgrimsfärden inom kristendomen. Syftet med resan var desamma som många andra pilgrimers, både före och efter Kristus dvs en önskan om att komma i kontakt med en helighet. Denna önskan var ofta en förutsättning för de tidiga kristna pilgrimsfärderna. Människor tänkte att heligheten från martyrer och helgon skulle transporteras vidare till pilgrimerna ifall de rörde vid helgonens skelett, kläder eller andra tillgångar.16 Tron
14 Smelsner, op.cit., s66
15 Harpur, James, Sacred tracks, University of California Press, 2002, s10-11 16 Harpur, James, op.cit., s16
ändrades sedan till att martyrerna i sig inte var heliga, utan att det var Gud som hedrade martyrerna genom att ge relikerna en helande kraft.17
I Rom var majoriteten av befolkningen inte kristen förrän på 300-talet då Konstantin den store vann ett krig efter att ha sett ett kors uppenbarat sig och då börjat tro på Gud. Innan dess kallades de kristna i Rom för ateister.18 Det var i Rom som apostlarna Paulus och Petrus blev dödade och begravda. Därför kom Rom att bli en av de viktigaste pilgrimsorterna för kristna. James Harpur skriver att ”the blood of the martyrs was the seed of the church.”19
detta var ett skäl till att romarna var relativt toleranta mot kristna. Man ville undvika att den kristna tron fick näring ifrån martyrer och heliga platser där de begravdes, platser som kunde bli potentiella pilgrimsorter.
4.2. Medeltida pilgrimsfärder
Kristna pilgrimsfärder sågs från början som frivilliga då en resa till Jerusalem eller Rom visade på absolut hängivenhet till Gud. Under medeltiden när pilgrimsfärderna
organiserades och strukturerades av kyrkan så innebar det att resan inte alltid var frivillig. En del av de pilgrimsresor som kyrkan organiserade fick brottslingar göra som botgöring.20
De medeltida pilgrimsresorna var bundna till konflikter mellan olika religioner. Muslimer, vikingar, kristna och magyarer var i många konflikter och en pilgrimsresa till Jerusalem kunde innebära döden.21 På 700-talet var det färre pilgrimer som reste till Jerusalem samtidigt som man kunde se en stor ökning av pilgrimsresor till Rom. Historieprofessorn och författaren Diana Webb skriver att även om Jerusalem blev erövrat och ockuperat av muslimer så var inte det den främsta anledningen till
minskningen av pilgrimsresor dit. Även om resan till Jerusalem innebar fler risker under den muslimska ockupationen så såg muslimerna på pilgrimerna med ett lugn. Webb menar att muslimerna ansåg att pilgrimerna löd deras gud, precis som muslimer gör när
17 Smelsner, op.cit., s 68-69 18 Harpur, op.cit., s 18 19 Harpur, loc.cit., s 18
20 Turner, Victor, Dramas, Fields and Metaphors, Cornell University Press, Ithaca and London, 1974, s175-177
de åker till Mekka. Istället för att inte tillåta några pilgrimer in i landet, så såg de en lönsamhet i detta. Det var bland annat inte helt ovanligt att pilgrimer transporterades med hjälp av arabiska handelsfartyg från Italiens kust.22 Harpur skriver att det under dessa tider av oro byggdes vandrarhem, broar och vårdhem för att pilgrimerna skulle kunna gå säkert i de olika vandringslederna.23
Det var ingen social klass under medeltiden som var helt utesluten från
pilgrimsresandet. Rikedom och hög status underlättade såklart för att göra långa resor. Webb skriver dock att man även kunde skymta människor som spenderade deras liv på ett sätt som kunde ses som lösdriveri samtidigt som det hade influenser av
pilgrimsresande. Eftersom de var av lägre status så såg dock inte myndigheterna något stort intresse av deras existens.24
Diana Webb tar fram fyra motiv för att göra en pilgrimsfärd under medeltiden:
-Botgöring
Från 1000-talet blev det vanligare att använda pilgrimsfärd som botgöring för ett brott. Brottslingarna fick resa olika långt, beroende på vilket brott de begått. Om en person blivit dömd för tjuvjakt, förtal eller bråk så kunde han få göra en kort lokal pilgrimsfärd. Det var som en offentlig botgöring där människor han kände fick granska honom. Under den senare medeltiden blev denna botgöring mer byråkratisk och då krävdes speciella certifikat från olika helgedomar för att brottslingen skulle kunna bevisa att han varit där. Ett exempel på straff under den tiden var när ärkebiskopen, John Pecham, av Canterbury, år 1283, befallde en präst som bedrivit oförbätterlig otukt, att gå till Santiago, Rom och Köln tre år i rad25.
-Bli botad från sjukdom och visa hängivenhet
En pilgrimsfärd till Jerusalem, Santiago eller till Rom gjordes till största del för att visa hängivenhet till gud. När det gällde att uppfylla behoven hos de sjuka, var det inte så troligt att de skulle vandra en lång väg för att bli friska. Därför fanns det andra,
22 Diana Webb, Medieval European Pilgrimage, c.700–c.1500, Palgrave Macmillan, Gordonsville US, 2002, s 10-11
23 Harpur, op.cit., s54 24 Webb, op.cit., s 78 25 Webb, op.cit., s 49-50
mer lättillgängliga och bekväma helgedomar de sjuka kunde ta sig till26.
-Löften och mirakel
Många frivilliga pilgrimsresor under medeltiden uppkom av ett löfte. Det kunde vara ett löfte som sagts offentligt och därmed gått från att vara ett frivilligt åtagande till ett bindande. Detta löfte var dock inte alltid en börda, en pilgrimsresa kunde för vissa innebära en efterlängtad paus ifrån de vardagliga rutinerna. Innan 1300-talet tänkte många att mirakel skedde vid helgedomarna. Dessa tankar utvecklades sedan till att mirakel kunde ske i hemmet, tack vare ett löfte om att en pilgrimsresa skulle ske. På så sätt kunde helgon handskas med problem över större områden, om det krävdes snabb hjälp till t ex ett sjukt barn.27
-Avlat
Till skillnad från mirakel så var syndaförlåtelse något som kunde erbjudas av kyrkan om en person var väldigt ångerfull. Webb skriver att vissa tror att avlatsbrev var den största anledningen till att göra en pilgrimsfärd under senmedeltiden.28 Katolska kyrkan tjänade mycket pengar på att sälja avlater och till slut gick det att köpa ett avlatsbrev utan att ens utföra en pilgrimsfärd.29
Kritik mot pilgrimer
Webb skriver att det var många som kritiserade pilgrimsresorna. Det fanns många som tyckte att pilgrimsresorna gjordes av fel anledningar. Webb tar upp ett exempel om en man som hette Rutilius Claudius Namatianus, som skrev en dikt om hans väg hem från Rom. Namatianus beskrev sitt ogillande av de kristna eremiterna som övergivit sina karriärer och äktenskapsutsikter hemma för att istället leva som djur. Han tyckte även att det var oansvarigt att lämna sina familjer hemma. Under medeltiden fanns där folk som kritiserade pilgrimsresandet och speciellt sista århundradet innan reformationen.30
Svenska kyrkan skriver på deras hemsida om vallfärden som botgöring. De
26 Webb, op.cit., s55 27 Webb, op.cit., s56-68 28 Webb, op.cit., s66 29 Harpur, op.cit., s66-67 30 Webb op.cit., s71-72
skriver att det under medeltiden blev vanligt att dela ut avlater nära hemorten, eftersom resan kunde vara svår att genomföra. Detta samband mellan avlat och vallfärd avvisades som religiös handling, det var en av anledningarna till reformationen.31 Även
religionssociologen Anna Davidsson Bremborg tar upp katolikernas teologi om att pilgrimerna kunde få frälsning och evigt liv, som en av orsakerna till att man slutade göra pilgrimsvandringar i den protestantiska kyrkan. 32
4.3. Moderna pilgrimsfärder
Under medeltiden blev pilgrimsfärden populärare och det tillkom fler pilgrimsorter hela tiden.
Santiago de Compostela var under medeltiden ett av de populäraste pilgrimsmålen. Intresset avvek dock under flera århundraden men har nu blivit väldigt populärt igen. Eftersom pilgrimer som vandrat Santiago de Compostela får ett certifikat, har det varit lätt att följa ökningen. År 1986 delades det ut 2491 certifikat och år 2003 var det 74614 certifikat som delades ut. Efter att påven Johannes Paulus II sa att år 1999 skulle bli ett heligt år, var det över 150 000 personer som fick ett certifikat.33
I Sverige under medeltiden blev pilgrimsresor förbjudna då Gustav Vasa ansåg att vandrandet kunde urarta till ansvarslöshet och vagabondliv dvs. medverka till moraliskt förfall. Efter medeltiden var det inte lika vanligt med pilgrimsresande på grund av reformationen34. En annan anledning till att pilgrimsresandet inte föll i god jord inom den protestantiska kyrkan är begränsningen av de heligas samfund från de levande men också det faktum att övernaturliga ingripanden genom döda helgon inte ingår i
protestantismens lära.35 I den katolska kyrkan har dock pilgrimsresandet sedan 1800-talet blivit populärt igen genom att gamla pilgrimsmål ”väckts till liv” igen och nya pilgrimsmål uppkommit.36 De moderna pilgrimsresorna är t ex Lourdes i Frankrike eller
31 www.svenskakyrkan.se 2012-11-02
32 Bremborg Davidsson, Anna, Pilgrimsvandringar-andlighet på gång, FLR årsbok 2009, s9
33 Reader, op.cit., s 211 34 Bremborg, op.cit., s 119
35 Turner, Victor and Edith, Image and pilgrimage in christian culture, Colombia university press, New York, 1978, s 204
Medjugorje i Bosnien. Enligt Medjugorjes hemsida har dessa platser har blivit populära pilgrimsmål efter jungfru Maria uppenbarat sig där.37
Harpur beskriver tillblivelsen av Lourdes på följande sätt:
Berättelsen härrör ifrån Lourdes 1858 då en 14årig fattig och analfabetisk flicka som hette Bernadotte Soubirous fick uppenbarelser. Berättelsen lyder att Bernadotte befann sig i en grotta när jungfru Maria första gången uppenbarade sig för henne. Flickan förstod inte vad som hände och blev ej heller trodd av befolkningen när hon berättade vad hon upplevt. Efter den sjätte uppenbarelsen försökte den lokala polisen få
Bernadotte att erkänna att hon hittat på. Hon vägrade att erkänna och uppenbarelserna fortsatte. Bernadotte var i grottan en dag när jungfru Maria uppenbarade sig för nionde gången. Det tillfället var extra speciell då Bernadotte även hittade en vattenkälla i grottan. Varken den lokala polisen eller prästen trodde på Bernadotte förrän den 16e uppenbarelsen. Då sa jungfrun till Bernadotte att hon skulle berätta för prästerna att människor skulle komma till grottan och att de skulle bygga ett kapell där. Under den uppenbarelsen frågade Bernadotte vem kvinnan var, hon svarade då att hon var ”Immacalute Conception”, vilket är den katolska doktrinen för Jungfru Maria. Genom jungfruns svar trodde prästen på Bernadotte, då han tänkte att en outbildad bondflicka inte skulle kunna komma på en sådan fras. År 1899 blev basilikan i Lourdesfärdigbyggd och ända sedan dess har fler och fler pilgrimer sökt sig dit för att dricka och bada i det helande vattnet ifrån källan.38
En annan typ av en modern pilgrimsfärd hittas i t ex Sverige. Pilgrimsprästen Hans-Erik Lindström förklarar att pilgrimsvandring är både en inre och yttre vandring. Människor har olika mål med vandringen där de inre målen kan vara att känna frid, få en ökad självkännedom och känna gudsnärvaro. Det yttre målet ses inte som lika viktigt, utan det är mer den plats där vandringen slutar.39 Lindström menar att ökningen av pilgrimsvandringarna beror på människans insikt om att vårda både kropp och själ.
Hans-Erik Lindström har formulerat sju nyckelord för att beskriva den nutida pilgrimens livsstil. Dessa nyckelord används i flesta pilgrimssammanhang idag för att förklara vad en pilgrimsvandring är. Lindström förklarar de sju nycklarna såhär:
37 http://www.medjugorje.org/overview.htm 2012-10-12 38 Harpur, op.cit., s142-144
39 Lindström, Hans-Erik, http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=643800 2012-10-21
”För att försöka sig på en beskrivning av den moderne pilgrimens själ och identitet, alltså 2000-talets människa och hennes inre längtan, använder jag mig av sju nyckelord. De försöker på olika sätt uttrycka den nutida människans längtan efter att bli hel i en pluralistisk och söndrad värld. De sju nycklarna är långsamhet, frihet, enkelhet, bekymmerslöshet, tystnad, delande och
andlighet. De berättar om en bristsituation i vårt samhälle och kan därför ses som ett slags
protest mot ett i vissa delar >>omänskligt>> samhälle, det vill säga ett samhälle där vissa urmänskliga grundbehov inte får tillräckligt med utrymme i tid och rum.”40
Bremborg återger även Lindström i sin bok och hon menar att nyckelorden är pilgrimsteologins grund och att de har en stark attraktionskraft bland pilgrimer i Sverige.41
40 Bremborg, op.cit., s 26 41 Bremborg, loc.cit., s 26
5. Tidigare forskning
5.1. Olika typer av pilgrimsresor
Morinis anser att det finns ett brett utbud av variationer på vad som kan kallas
pilgrimsfärd. Det är inte så att det finns många olika typer av pilgrimsfärder men det är stora skillnader på de typer som finns. Därför anser Morinis att pilgrimsfärden är för varierad för att man ska kunna analysera den som ett återkommande, allmän och uppenbart element.42
De viktigaste typerna av heliga resor, enligt Morinis, är: 1. Andaktsfulla
Under andaktsfulla pilgrimsfärder har pilgrimen som mål att möta och hedra den heliga platsens gudomlighet, personlighet och symboler. Det kan t ex vara protestanters resor till Jerusalem för att skåda Jesus grav.
2. Gynnande
Dessa pilgrimsfärder görs för att åstadkomma världsliga mål. Det är pilgrimsresor som finns i nästan alla religiösa traditioner, där pilgrimen reser till en helig plats i hopp om att bli frisk.
3. Normgivande
Normgivande pilgrimsfärder går att finna i livscykeln eller under de kalendariska festligheterna. Inom vissa kulturer anses det passande att göra en pilgrimsfärd vid stora livsevents, t ex så kan det vara ett nygift par som besöker en helig plats för att bli välsignade. Med de kalendariska pilgrimsfärderna så syftar Morinis på de resor som görs under en speciell tid varje år, t ex Hajj till Mekka.
4. Obligatoriska
Hajj är en av de mer kända obligatoriska pilgrimsfärderna, då de är en av islams fem pelare. Inom kristendomen fanns det fler obligatoriska pilgrimsfärder under medeltiden, då handlade det främst om straff för brottslingar. Vissa brottslingar blev straffade genom att vandra från helgedom till helgedom ända tills kedjorna runt deras fötter brast av slitage.
42 Morinis, op.cit., s 9-10
5. Vandrande
Dessa pilgrimsfärder som inte har någon förutbestämd destination. Här går pilgrimen iväg i hopp om att hans fötter kommer guida pilgrimen till en plats som ska uppfylla det inre begäret.
6. Initierande
Dessa pilgrimsfärder har syftet att resan ska innebära att pilgrimen får en ny social status eller ett nytt personligt tillstånd. Här är det själva resan och pilgrimen som är viktigast, helgedomen har inte lika stor betydelse. 43
Turners typologi
Det var antropologen Victor Turner som öppnade upp för den teoretiska debatten om pilgrimsfärdens betydelse på 1960-talet. Victor Turner och hans fru antropologen Edith Turner har introducerat begreppet communitas. Med detta menar de en sorts gemenskap som uppstår när människor från olika bakgrunder delar nya erfarenheter tillsammans, vilket man till exempel gör under en pilgrimsfärd. I denna nya gemenskap spelar personernas sociala status ingen roll då alla här blir likvärdiga.44
Paret Turner har även diskuterat fyra olika typer av pilgrimsfärder. De första två typerna går att finna i alla stora världsreligioner.
1) Den första typ av pilgrimsfärd är de som på grund av vad som står i de heliga böckerna eller som traditionellt varit en vandring har blivit etablerad till en pilgrimsvandring av antingen grundaren till religionen eller dennes lärjungar. Exempel på dessa pilgrimsfärder är att åka till Mekka för muslimer och åka till Jerusalem för kristna.
2) Den andra typen av pilgrimsfärder är de som är synkroniserade med äldre
religiösa symboler och trosuppfattningar, platser som har en kultplatskontinuitet. Det kan t ex vara pilgrimsfärden i Glastonbury, där man kan finna tydliga spår av hednisk religion och kultur. Chalma i Mexiko är ett annat exempel på kristet pilgrimsmål som tidigare haft betydelse för aztekerna då man dyrkade gudar i de heliga grottorna i Chalma.
3) Den tredje typen av pilgrimsfärder är de som uppkom under medeltiden. Många av de kristna pilgrimsfärder vi läser om och utför idag har sin uppkomst under
43
Morinis op.cit., s 12-14 44 Turner (1978), op.cit, s 14-15
medeltiden. Det är bland annat Santiago de Compostela i Spanien och Canterbury i England.
4) Inom den katolska kyrkan har dess anhängare visat på en brinnande fromhet som växt stadigt sedan 1800-talet. Tack vare denna hängivenhet har många
pilgrimsresor uppstått. Paret Turner kallar denna sort av pilgrimsfärd för modern, de kallar den för modern eftersom de uppkom efter medeltiden. De påpekar att den egentligen är anti-modern då pilgrimsorterna oftast uppkommit efter att en person fått en uppenbarelse där. Eftersom det då anses att ett mirakel skett tror de katolska pilgrimerna att fler mirakel kan ske på denna plats.45
Reframing pilgrimage
Socialantropologen John Eade och antropologen Simon Coleman vill med deras bok ”reframing pilgrimage” rama om pilgrimsbegreppet genom att ställa tidigare forskning mot varandra och analysera detta med fräscha ögon.
De anser att många forskare och författare lägger mest fokus vid pilgrimsmålet, den heliga byggnaden eller helgedomen. Eade och Coleman undersöker i deras bok både vägen fram till helgedomen, på plats vid helgedomen och i några fall på väg tillbaka från helgedomen.
De skriver om och sammanställer fyra olika perspektiv på rörelse som går att finna i pilgrimsfärder. De fyra perspektiven skapar inte en vetenskaplig debatt på samma sätt som Turners ”communitas” har gjort. Man urskiljer istället ett antal olika förståelser i ämnet och poängterar att ingen av förståelserna har ensamrätt. Dessa fyra perspektiv motsätter inte varandra utan de ses som olika synsätt av samma ämne.
1) Movement as performative action.
De menar att gången eller vandringen kan påverka vissa sociala och kulturella förändringar. Gången konstruerar den sociala sfären på samma sätt som talandet konstruerar språket.
45
2) Movement as embodied action.
Här ses pilgrimsfärden som en bidragande faktor för att få uppleva vissa kroppsliga upplevelser. Att ta kroppen genom olika steg i en pilgrimsfärd och uppleva både kroppslig icke-närvaro samt att utsätta kroppen fysiskt, kan vara högt värdefullt.
3) Movement as part of a semantic field.
De tar här upp behovet av att kontextualisera meningen av ”pilgrimage” och att man försöker förstå pilgrimsresandet inom lokala kulturer. De tycker det är viktigt att man inte sätter rörelse som en kategori.
4) Movement as a metaphor.
Här är det en metaforisk rörelse som inte är fysisk utan endast psykisk. De tar upp Morinis forskning, som skriver om den inre resan och att se livet som en resa. De tar även upp Bawa Yambas forskning om afrikanska muslimer i Sudan som säger att de under hela deras liv befinner sig på en resa mot Mekka, fastän att de inte rör på sig.46
5.2 Varför gör man en pilgrimsfärd?
James Harpur skriver att vissa kristna ser livet i sig som en pilgrimsfärd och hänvisar till olika verser i bibeln.
I Paulus andra brev till korintierna läser vi följande:
"Ty vi veta, att om vår kroppshydda, vår jordiska boning, nedbrytes, så hava vi en byggnad som kommer från Gud, en boning som icke är gjord med händer, en evig boning i himmelen. Därför sucka vi ju ock av längtan att få överkläda oss med vår himmelska hydda; Så äro vi då alltid vid gott mod. Vi veta väl att vi äro borta ifrån Herren, så länge vi äro hemma i kroppen; ty vi vandra här i tro och icke i åskådning. Men vi äro vid gott mod och skulle helst vilja flytta bort ifrån kroppen och komma hem till Herren. Därför söka vi ock vår ära i att vara honom till behag, vare sig vi äro hemma eller borta”47
Harpur påstår därför att pilgrimsfärden har en annan innebörd för kristendomen än för andra religioner. Pilgrimsfärden har en djup symbolisk klang för kristna till skillnad
46
Coleman, Simon & John Eade, Reframing pilgrimage, Routledge, New York, 2004 s16-17
från de traditionella anledningarna att göra en pilgrimsfärd. De traditionella motiven för en pilgrimsfärd är, enligt Harpur, att visa tacksamhet till Gud, utföra en botgöring, hopp om att bli botad från sjukdom, fullfölja ett löfte, ge ny energi till tron och att uppleva nya vyer och ljud från resan. Det underliggande motivet för en kristen att göra en pilgrimsfärd, menar då Harpur, är att utföra en ritual som representerar själens resa genom livet på jorden till himlen.48
Morinis ser däremot pilgrimsfärden som något som föds ur vår tro och önskan. Önskan står för att människor alltid haft problem att lösa och därmed också en önskan om att hitta lösningar på dessa. Tron står för att det någonstans utanför den världen vi känner till, finns en makt som kan hjälpa oss med problem och dilemman som vi människor inte kan finna någon lösning på.49
I The Odyssey Experience som är en antologi av Smelsner, skriver författaren Eamon Hoolihan att alla pilgrimer har det gemensamt att de söker andlig lättnad genom botgörelse och närhet till det heliga. Det slutgiltiga målet är att nå fram till den heliga platsen, att be, att visa ånger och få absolution för sina synder. Man kan även se yttre konkreta likheter som att vissa pilgrimer visar sin status genom att bära en traditionell pilgrimsuniform. Tanken med detta är att med likhet kommer likavärde.50
5.3 Pilgrimsresan
Kärnan i pilgrimsresan är rörelse. Rörelsen omfattar viktiga aspekter av mening och erfarenhet som är centrala för heliga resor. Den vanligaste pilgrimsfärden är av en linjär typ. Den linjära resan tar pilgrimen från hemmet till en helgedom och sedan hem igen. Pilgrimsresor kan även vara cirkulära eller ha form som en spiral.
5.3.1 Den sociala processen
Victor och Edith Turner menar att när en person bestämmer sig för att göra en pilgrimsfärd, tas det beslutet som en individ. Det innebär dock oftast att man går i ett sällskap med likasinnade. Gruppen kan bestå av fattiga och rika, sjuka och friska men tillsammans går de mot samma mål. En pilgrimsfärd innebär att pilgrimerna får en
48 Harpur op.cit., s 11 49 Morinis, op.cit., s 1 50 Smelsner, op.cit., s 68
strukturerad och högt värderad väg till en plats där ”människan ska känna sig äkta och verklig, där en förgiftad själ kan bli renad och förnyad”.51
Turner lägger stor fokus vid den sociala processen av pilgrimsfärden. Under alla pilgrimsfärder skapas det nya gemenskaper och grupper bland pilgrimerna. B. Lewis som gjort Hajj beskriver resan såhär:
”… help to maintain an adequate network of communications between the far-flung Muslim lands; the experience of the pilgrimage gives rise to a rich literature of travel, bringing information about distant places, and a heightened awareness of belonging to a larger world. This awareness is reinforced by participation in the common rituals and ceremonies of the pilgrimage in Mecca and Medina, and the communion with fellow Muslims of other lands and peoples. The physical mobility of important groups of people entails a measure of social and cultural mobility, and a corresponding evolution of institutions.”52
Turner skriver också att även kristendomens pilgrimsresor bidrar till nya gemenskaper mellan människor som aldrig annars skulle umgåtts, nu träffas och går mot samma mål. En stor skillnad mellan de kristna pilgrimsfärderna och Hajj har varit geografiska. Under Hajj samlas muslimer från ett större område av världen jämfört med de kristna pilgrimsorterna.53
5.3.2 Den inre resan
En pilgrimsfärd behöver inte vara en fysisk resa. Enligt författaren John Bunyan som levde på 1600-talet var det möjligt att utföra en pilgrimsfärd i en fängelsecell eller var som helst.54 Man talar då om en inre pilgrimsfärd som även den innefattar rörelse, fast då en rörelse som går mot ett spirituellt tillstånd. Det viktiga inom pilgrimsfärden anser James Harpur vara behovet av tid, att pilgrimen behöver tid för att fundera och
reflektera över livet, personliga dilemman, mysterier, sin tro, lidande och Gud. En av fördelarna med en fysisk resa är att man genom att utsätta sig för kyla, värme, hunger och andra fysiska och psykiska påfrestningar kan bidra till att pilgrimen har lättare att 51 Turner (1978) op.cit., s 30-31 52 Turner, (1974) op.cit. 177-178 53 Turner, (1974) loc.cit., 178
öppna sitt sinne. Harpur påstår att pilgrimsorten inte är slutet av pilgrimsfärden, utan början, en början på ett nytt levnadssätt när man ser på livet genom nya spirituellt renade ögon.55
5.5.3 Pilgrimsorten
Enligt ”Den kristna koden”, ett program på UR.se, är hela kristendomen byggd på ett mirakel, nämligen Jesus återuppståndelse från de döda. Här tar man upp att det är mirakler som bidragit till att många platser har blivit pilgrimsorter. Det är bland annat hoppet om att ett mirakel kommer ske på den platsen igen som gör att pilgrimer tar sig dit. I programmet tar de upp ett exempel om kvinnan Winefred som år 660 fick sitt huvud avhugget av en prins på grund av att hon inte ville gifta sig med honom. På platsen där Winefreds huvud landade bildades en vattenkälla som gjorde att hennes huvud sattes på plats igen och kvinnan överlevde. Inte långt efter detta mirakel började pilgrimer att vallfärda till källan och några hundra år senare byggdes det en helgongrav där. Idag är det många katolska pilgrimer som besöker och badar i källan i hopp om att de ska bli friska och helade. 56 Även paret Turner tar upp vikten av mirakel i sin bok. De menar att alla pilgrimsorter har detta med mirakel gemensamt. Det har skett, det sker fortfarande och det kommer fortsätta att ske mirakel på dessa platser.57
Morinis skriver att slutdestinationen för pilgrimsfärden ofta är vid en helig plats, t ex en grav, kyrka eller tempel. Han skriver samtidigt att det inte är nödvändigt, utan det är individens intention med resan eller vandringen som är det centrala.
Han skriver vidare att det som alla pilgrimsfärder har gemensamt är att slutdestinationen är en intensivare version av det fullkomliga som pilgrimen värderar högt, men inte kan uppnå hemma. Med detta menar Morinis att det t ex går att be till jungfru Maria i den lokala kyrkan, men upplevelsen blir starkare genom att be vid helgedomen i Lourdes, då det sägs att jungfru Maria uppenbarat sig där.58
55
Harpur loc.cit., s 10 56
Tile Films, Den kristna koden- mirakler. 2008
http://uraccess.se.proxy.mah.se/play/141048?sub_l=swe&sub_s=complete 57
Turner (1978) op.cit., s 6 58 Morinis, op.cit., s4
5.4 Pilgrimsfärd som övergångsrit ”rite of passage”
Victor Turner skriver att pilgrimer genomgår “en separation ifrån ett relativt fast tillstånd av liv och social status som övergår till en liminal fas eller ett tillstånd som inga av deras tidiga livserfarenheter hade förberett dem för.”59Enligt Turner är pilgrimsfärden inte endast en religiös resa. Den kan även vara en kulturell övergångsrit- Rite of passage. Denna består av tre faser:60
1. Separation- Avskiljandet mellan den resande och gruppen. Det kan vara avskiljandet från en bestämd plats i den sociala strukturen, från de kulturella stånden eller båda.
2. Tröskeln- Den resande passerar en ny kulturell värld där nästan inga attribut eller egenskaper är som individens tidigare eller kommande samhälle.
3. Sammankopplingen- Resan är nu över och det innebär att individen återigen är på en strukturerad plats där alla har rättigheter och skyldigheter. Här förväntas individen att uppföra sig på ett sätt som följer samhällets normer.
5.4.1 Övergångsriter
I många olika stammar världen över, har man haft och har fortfarande en form av pilgrimsfärd som en ritual in i vuxenlivet.61 Den avlidne antropologen och folkloristen Arnold van Gennep skrev boken ”The rites of passage”. Där beskriver han bland annat ett hemligt sällskap i Kongo där man för att bli medlem måste gå igenom en
initiationsrit.62 Längden på denna kan variera från 2 månader till 6 år, beroende på vilken stam den görs i. Den börjar med att novisen som kan vara antingen son till de fria männen eller son till de rikaste slavarna separeras från sin tidigare miljö. Novisen betraktas då som död. Han får därefter bege sig ut i skogen för att införlivas i sin nya omgivning och utsätts här för hårda fysiska och psykiska prövningar däribland
59
Turner, Victor, The ritual process, structure and anti-structure Aldine de Gruyter, New York,1979, s 122
60
Turner, (1979) op.cit., 94-95 61 Turner, (1974) op.cit., s 182
62 Gennep, Arnold van, The rites of Passage, University och Chicago press, Chicago, 1960, s 80-82
omskärelse. Under denna testperiod ses novisen som död och målas i vit färg. Han går runt vitmålad och naken och får inte lämna platsen eller visa sig för någon annan än magi-prästen. Han får en speciell kost och får endast prata ett speciellt språk. Efter denna testperiod ska novisen återgå till sin forna miljö. Även då måste han genomgå flera riter för att komma tillbaka. Han ska bland annat låtsas att han inte vet hur man går eller äter för att han ska föreställa ett nyfött barn. Innan han återgår till sin gamla miljö måste han gå igenom en inlärningsprocess där han ”lär” sig att gå och äta igen, det avslutas med att han badar i en flod och att hans heliga hydda bränns ner. Resultatet för denna övergångsrit är att personen återvänder med en annan status då han har kvar speciella magi-religiösa egenskaper som gör att han får vara med i det hemliga
sällskapet.63 Van Gennep skriver att denna typ av initiationsriter även är vanliga i södra Kamerun, Guineabukten och många fler platser.
Ett annat exempel som Van Gennep beskriver är när de kenyanska massajerna kommer i puberteten och pojkar och flickor ska bli omskurna. Detta sker i åldern 12-16 år. Exakt när, beror på vilken status och hur mycket pengar familjerna har. Eftersom det kostar att utföra en omskärelse hos massajerna, är det oftast så att fattiga familjer får spara länge för att ha råd att betala kostnaderna. Ett villkor för att få sitt barn omskuret är att fadern måste utföra en initiationsrit som kallas för ”passing over the fence”. Detta innebär att pappan accepterar en status som ”gammal man”. Omskärelser hos massajerna sker vart fjärde år och alla som blir omskurna samtidigt får då ett
gemensamt namn. Alla barn samlas, både pojkar och flickor och utför de första riterna tillsammans. Samlingen börjar med att deras kroppar smörjs in i vit lera. Därefter spenderar de 2-3 månader genom att gå runt till olika byar. Därefter rakas deras huvud och en oxe eller får slaktas. Morgonen efter slakten går alla deltagare ut för att hugga ner ett träd de ska planteras utanför hyddan där de bor. Därefter skiljer sig flickornas och pojkarnas riter. För flickorna innebär denna omskärelse giftermål direkt efter att såret läkts. För pojkarna innebär de en början på ett nytt liv som krigare. Pojkarna som blivit män genomför initiationsriter för att bli fulländade krigare. Pojkarna blir vuxna när de är mellan 28-30 år. Det är inte förrän då som de ska gifta sig och stanna i byn.64
63
Gennep, op.cit., s 80-82 64 Gennep, op.cit., s 85-87
Ytterligare ett exempel på övergångsrit beskrivs av journalisten Michelle Hiskey. I en artikel om mormonkyrkan beskrivs hur unga män i åldrarna 19-21 ägnar sig åt mission. Tillägas bör att dessa missioner på senare tid också blivit tillåtet för unga kvinnor. Missionerna går ut på att värva nya medlemmar och förmedla mormonernas budskap, men det kan även ses som en övergångsrit för missionären. I ca två års tid åker missionärerna runt och föreläser och predikar för människor. I missionerandet finns strikta regler och struktur där de till exempel inte får lyssna på vilken musik de vill, ha strikta regler vad gäller mobiltelefoni, samt tider för hemkomst och läggdags. Michelle Hiskey skriver i sin artikel: ”A mission is designed to help them grow up while they help the church grow.”65
Presidentkandidaten Mitt Romney, som tillhör mormonkyrkan, berättar i samma artikel att hans missionerande i Frankrike har format honom till den man han är idag.
5.5 Pilgrim eller turist?
Religionsprofessorn Michael Stausbergs bok, Religion and tourism, handlar om interaktionen och relationen mellan turism och religion i dagens samhälle. Stausberg vill med sin bok förklara och förmedla hur turism och religion är sammanvävda.
För de människor som har råd, har semestrandet blivit till en obligatorisk del av den moderna livsstilen. Stausberg menar att resa utomlands för nöjes skull inte längre är något frivilligt för alla, istället ses det som obligatoriskt, då det påverkar den sociala statusen.66
The United Nations World Tourism Organization (UNWTO) definierar turism såhär: ”it comprises the activities of persons traveling to and staying in places outside their usual environment for not more than one constitutive year for leisure, business and other purposes not related to the exercise of an activity remunerated from within the place visited”.67
Stausberg definierar turism enligt följande kriterier:
65
Hiskey, Michelle, Mormon mission work a rite of passage Atlanta
Journal-Constitution, The (GA) - Thursday, December 6, 2007
66
Stausberg, Michael, Religion and tourism, Routledge, Oxon, 2011 s5 67 Stausberg, op.cit., s 6
1. Turism uppstår utanför den resandes vanliga omgivning. Det måste innebära en destination och utesluta pendling.
2. Efter att ha varit på destinationen ett år blir platsen en del av den ”vanliga miljön” och då klassificeras det inte längre som turism.
3. Tvärtemot vad tidigare definitioner haft som kriterium, är inte nöje den avgörande faktorn för turism. Idag är det istället ett brett utbud av aktiviteter som är inkluderat, så länge turistens lön inte härrör från destinationen.
Stausberg menar att religiösa resor och pilgrimsfärder uppfyller dessa krav. Därmed blir pilgrimsresande en form av turism ur en teknisk synvinkel.68
Stausberg skriver att det som ofta skiljer en turist från en pilgrim eller religiös turist, är motivet till resan. Även om en turist är religiös innebär det inte automatiskt att han/hon gör resan av religiösa skäl. Är däremot resenären en pilgrim utförs denna av religiösa skäl.69
Eftersom religion har sina rötter i det förmoderna och förindustriella samhället medans turismen representerar den nya moderna livsstilen, har Stausberg en teori om att turismen har ersatt religionen. Han skriver också att många turistorter växt fram på platser som ursprungligen varit historiska och religiösa platser.70 Om denna
kultplatskontinuitet skriver även Bodil Liljefors-Persson. I boken Heliga platser,
pilgrimsfärder och andliga resor i vår samtid beskriver Liljefors-Persson underjordiska
grottor på Yucatanhalvön i Mexico där man kan besöka heliga platser. Vid vissa av dessa platser finns också spa-anläggningar för turister som vill finna balans, harmoni och gammal visdom. En del av dessa underjordiska grottor, cenoter, och gamla ruinstäder anses särskilt heliga och blivit särskilt viktiga för pilgrimer.71
Paret Turner beskriver turistens och pilgrimens interaktion som: ”A tourist is half a pilgrim, if the pilgrim is half a tourist. Even when people bury themselves in
anonymous crowds on beaches, they are seeking an almost sacred, often symbolic mode
68 Stausberg, loc.cit., s 6 69 Stausberg, op.cit., s 13-15 70 Stausberg, op.cit., s 19 71
Liljefors Persson, Bodil, Pilgrimsfärder, heliga platser och andlighet, Föreningen lärare i religionskunskap, Malmö, 2009, s 84-85
of communitas, generally unavailable to them in the structured life of the office, the shop floor, or the mine.” 72
Enligt Stausberg är pilgrimsfärder, tekniskt sett, en gren av turismen. Lourdes, som var och är en av de mest välbesökta pilgrimsorterna, sågs redan runt 1900 som en ekonomiskt utvecklad turiststad fylld med en riklig mängd religiösa varor och tjänster. Efter Paris har Lourdes flest hotell och vandrarhem i Frankrike.73 Utan den moderna turistindustrin, med dess transportsystem och boendemöjligheter, hade pilgrimsorterna och religiösa events inte kunnat fungera på samma sätt.74
Lourdes lockar ungefär 5 miljoner besökare per år, Fatima i Portugal och Santiago de Compostela har ungefär 4 miljoner besökare var och jungfru Marias katedral i Brasilien registrerar över 8 miljoner besökare årligen.75 Alla som besöker Lourdes och de andra etablerade och populära pilgrimsorterna är inte pilgrimer, de behöver inte ens vara religiösa. Stausberg förklarar det såhär:
”It seems that different parties are linked in a chain of mutual interests: the pilgrims need the sacred buildings and spaces of the village as its stage, the village benefits from the pilgrimage as a tourist attraction in terms of revenues, and the tourists in turn come to enjoy both the pilgrimage and the village.”76
Trots den stora mängd pilgrimer och pilgrimsorter i världen så fortsätter pilgrimskulturen att utvecklas. Det är inte bara de traditionella utan även de nya
moderna religionerna där framväxten av pilgrimsfärder blivit stor. Även religioner som Bahai, New age och Spiritualism har etablerade pilgrimsfärder som rutiner.77
72 Turner(1978) op.cit., s 20 73 Stausberg op.cit., s57 74 Stausberg op.cit., s60 75 Stausberg loc.cit., s57 76 Stausberg loc.cit., s57 77 Stausberg op.cit., s59
6. Empiri
I detta kapitel kommer två populärkulturella reseskildringar av Santiago de Compostela och en populärkulturell film om Lourdes att framställas. Dessa ska i diskussionen implementeras för att styrka teorin. Det kommer även i diskussionen diskuteras om och hur dessa fiktiva verk kan användas i undervisningen.
Som tidigare nämnts i studien så skedde en stor ökning av certifikat som delades ut till pilgrimer som vandrat El Camino mellan åren 1986-2003. Enligt artikeln El
Camino de Santiago av Regina Winkle-Bryan, som själv gjorde pilgrimsfärden 2007,
var det 114,026 pilgrimer som gjorde samma resa detta år. Av dessa var det 43,500 som vandrade av religiösa skäl och 70,500 som vars motiv var ”ickereligiösa” eller ”annat”. Winkle-Bryan menar att alla pilgrimer gör resan av olika anledningar, men även motiven är annat än religiösa upplever de flesta en känsla av magisk eller andlig upplevelse efter resans slut. Winkle-Bryan menar att det är något speciellt med att vandra samma väg som många andra pilgrimer vandrat under mer än 900 år. Att promenera sju timmar om dagen leder ofta till någon form av meditation och kräver samtidigt en stark tro på ens fysiska förmåga.78
6.1 Pilgrimage
Boken Pilgrimsresan av Paulo Coelho handlar om Coelhos pilgrimsvandring till Santiago de Compostela. Enligt Paulo själv var det denna pilgrimsvandring som gjorde att han vågade satsa på sin dröm att bli författare.
Året var 1986 när Coelho gjorde sin pilgrimsfärd. Syftet med den 80 mil långa
vandringen var att Coelho ville uppnå självinsikt och förstå livets gåtor. I boken vandrar han med sin mentor, Petrus, som utsätter Coelho för hårda prövningar, lär honom olika nyttiga övningar och berättar om olika sätt att se på livet och kärleken. Genom att gå denna pilgrimsfärd fann Paulo Coelho en livsfilosofi som han skriver ner och förmedlar i boken.
78
Winkle-Bryan, Regina, El camino de Santiago. American Fitness, 20090901, Vol. 27,
Den första övningen Coelho skriver om är ”fröets övning”. Den övningen innebär att man föds på nytt, för att sedan kunna uppleva världen på ett annorlunda sätt.79
Som läsare får man veta allt ifrån hur pilgrimerna såg ut, vad som kunde ske på vägen, hur den spanska naturen såg ut, till hur man kan be på olika sätt. Vid en ceremoni beskriver Coelho hur de skulle läsa upp 7 Fader vår, 7 Ave Maria samt 7
trosbekännelser. Dessa trosbekännelser har enligt Coelho lagts till då jungfru Maria efter sina uppenbarelser i Medjurgorje år 1982, gjort trosbekännelserna till ett påbud.80 Coelho skriver också vad som ska göras när vandringen är slutförd. I boken säger Petrus till Paulo: ”Om du inte kan måla, skriv någonting, eller skapa en balett. Det gör att folk kan vandra Jakobsvägen, Vintergatan, Santiagos sällsamma väg, var de än befinner sig i världen.”81
- Vilka funktioner hade pilgrimsfärden för människorna i Pilgrimsresan?
Eftersom Coelho vandrade El Camino år 1986 stötte han inte på många andra pilgrimer. Därför beskriver denna bok främst pilgrimsfärdens funktion för Coelho. Coelho fick genom vandringen lära sig att uppskatta livet på ett annat sätt. Han ville med denna vandring uppnå självinsikt, en insikt som efter resans slut förändrade hans livsfilosofi. De övningar som Coelho fick göra under resan hade också en funktion. Genom att göra fröets övning och se sig själv som att man blivit född på nytt får personen en chans att starta om och släppa det gamla. Grymhetens övning: ”Gör så här varje gång du får en tanke som du tror gör dig illa- som svartsjuka, självömkan, kärlekssorg, avundsjuka och hat: Borra in pekfingernageln i tummens nagelband tills smärtan bli riktigt stark. (---) Fortsätt trycka lika hårt ända tills tanken försvinner.”.82
De flesta övningar Coelho gör kräver att han är medveten och uppmärksam på sig själv och vad som händer runt omkring honom. Övningarna säger också vad Coelho inte ska göra t ex känna hat och självömkan. Det är kanske genom dessa övningar Coelho förmedlar den livsfilosofi han fick under resan till Santiago.
79
Coelho, Paulo, Pilgrimage, översättning S, Malmborg, Bazar Förlag AB, Stockholm, 2006, s 43 80 Coelho, op.cit., s 247 81 Coelho, op.cit., s 238 82 Coelho, op.cit., s 75
6.2 En kvinnas resa
I boken En kvinnas resa har Agneta Sjödin skrivit om kvinnan Maria som går pilgrimsfärden Santiago de Compostela. Boken är en roman, men Sjödin har själv vandrat leden och hon säger att hon och Maria oftast är samma person.83 Året var 2005 när Maria gjorde sin pilgrimsfärd. Hon valde att göra denna vandring efter att en person hon kallar ”mästaren” sagt åt henne att göra det så hon skulle lära sig att tyda tecken och finna svar. Maria är 38 år och söker en förändring i sitt liv. Hon tänker att resan kan vara en början på något nytt. När hon kommer till det första pilgrimskontoret där registrering sker och man får sitt pilgrimspass börjar hon med att fylla i ett formulär. Hon skriver varför hon ska göra pilgrimsvandringen. Pilgrimerna får kryssa i om det är av religiösa, andliga, fysiska eller kulturella skäl.84 Maria valde fysiska och andliga skäl. Sjödin förklarar vandringen som ”en resa inåt och framåt, där möten med människor med andra livserfarenheter och tankesätt ger henne styrka att möta sig själv.”85 Under vandringens gång tänker Maria tillbaka över vad som gått fel i hennes liv. Hon ser för första gången tillbaka på och bearbetar våldtäkten hon blev utsatt för som 20-åring och ett förhållande där hon blev nedtryckt och slagen av hennes sambo. Denna inre resa med mycket egentid gör att hon får ro att fundera och reflektera över saker och skeenden, fundera över vem hon är, vad som format henne men också hur hon vill att framtiden ska se ut. Maria gör olika övningar under och före vandringen som ska hjälpa henne att öppna sinnena. Som läsare ges en bild av möten med olika människor som går vandringen och vilka problem pilgrimer kan stöta på. En viktig del i denna vandring blir att inte stanna för länge vid de vackra platserna för att undvika
beblandning med turisterna.
- Vilka funktioner hade pilgrimsfärden för människorna i En kvinnas resa? För Maria kan man säga att resan har en terapeutisk funktion. Hon lämnar sin vardag och vänner. Gör en 80 mil lång pilgrimsvandring med målet att förändra sitt liv. Under resans gång tänker hon tillbaka och bearbetar saker som hänt i sitt liv och funderar över vad som gått fel. För Maria har vandringen även en fysisk funktion då hon vandrar långt
83
Lindholm Peter, Metro, 2007 http://www.metro.se/noje/agneta-sjodin-romandebuterar-med-bok-om-overgrepp/Objgcd!20_1134-45/ 2012-10-19 84
Sjödin, Agneta, En kvinnas resa, Bazar förlag, Stockholm, 2006, s 14 85 Sjödin, op.cit., omslaget
varje dag. Som läsare märks det att hon har en tävlingsinstinkt då hon inte gillar när någon pilgrim vandrar förbi henne.
När Maria gick El Camino år 2005 så träffade hon många andra pilgrimer. Under mötena med andra pilgrimer pratar de ofta om varför de går vandringen men de pratar aldrig om arbete och dylikt. Stephano och Fransesco är de första pilgrimerna Maria får kontakt med. Stephano gör vandringen av religiösa skäl, han går ofta för sig själv och läser en bönebok. Stephano ville dock inte gå vandringen själv, därför bad han
Fransesco att gå med. Fransescos anledningen till att vandringen var en hjärtesorg och en tro att ett miljöombyte skulle vara bra för honom. Maria möter även en äldre man vid namn Murdoch. För honom innebär pilgrimsvandringen en tid där han får gå själv i sina egna tankar men också att möta och lära sig av människor på vägen. Murdoch berättar även att han gjorde sin första resa för 20 år sedan när hans fru gick bort i cancer. Vandringen var bättre än all sorts terapi då han fick rensa sina tankar och tänka igenom deras liv tillsammans. När han kom fram till Santiago kände han sig som en ny
människa.
Att prata om anledningen till ens vandring var ett vanligt samtalsämne när man träffade andra pilgrimer. Maria mötte kvinnan Katie en morgon. Hon vandrade för hon ville komma bort från vardagen och söka meningen med sitt liv. Hon såg även
vandringen som ett äventyr. De två diskuterade också att människor verkade göra vandringen av olika skäl, vissa gjorde det för sin tros skull medan andra för den fysiska utmaningen.
6.3 Miraklet i Lourdes
Miraklet i Lourdes är en film ifrån 2009 vars handling är om kvinnan Christine
som är förlamad från halsen och ner. I filmen får man följa hennes resa i Lourdes där hon med en grupp andra pilgrimer upplever bad, böner och utflykter. Samtliga pilgrimer lider också av någon sjukdom eller handikapp och har assistens med sig överallt.
Dialogerna i filmen speglar de olika personernas erfarenheter och tankar om mirakel och frågan om guds existens. När Christine som enligt skildringen i filmen inte beskrivs som speciellt religiös, efter ett bad plötsligt kan stå och gå, leder diskussionerna till
frågor kring varför en viss person blir helad och andra inte. I pilgrimsgruppen finns både starkt troende och de som tvivlar på Gud.
Eftersom filmen är inspelad på plats i Lourdes så får man som tittare se hur stort och populärt detta pilgrimsmål verkligen är. Man får också en bild av hur denna ort används i kommersiella syften som exempelvis försäljning av souvenirer och ett utflyktsmål för turister. De miljontals besökande varje år och organisationen kring detta, bidrar till en känsla av kommersialiserad massindustri.
- Vilka funktioner hade pilgrimsfärden för människorna i Miraklet i Lourdes? I början av filmen får Christine frågan om hon trivs. Christine svarar: ”det är lite turistigt men det är det varje vallfärd.” hon har nämligen varit på många pilgrimsfärder eftersom hon anser det är det enda sättet att komma ut om man är rullstolsbunden. För Christine var hennes anledning till att åka Lourdes inte direkt religiös utan mer
kulturell. Hon nämner bland annat att hon föredrar Rom framför Lourdes eftersom det har finns mer kultur där. Även fast det inte var tanken så får resan en helande funktion för Christine eftersom hon är med om ett mirakel. Genom detta mirakel får hon även hopp om kärlek.
Pilgrimsfärden har olika funktioner för människorna hon reser med. För en äldre man har den en social funktion, då han annars är väldigt ensam, när resan är över säger han att han ska åka tillbaka till ensamheten igen. En kvinna är där med hennes sjuka dotter, de har kommit dit flera år i rad i hopp om att dottern ska bli frisk och ett mirakel ska ske.
Även om filmens tyngdpunkt handlar om pilgrimsfärden och tron helande kan man se själva pilgrimsresandet som lukrativt för researrangörer, hotellägare och säljare m.fl.
7. Diskussion
Diskussionen kommer att ske utifrån tidigare forskning samt vald populärkulturell litteratur och film som redovisats i tidigare kapitel. För att få svar på frågeställningarna förs en diskussion runt teorin och hur empirin kan implementeras på de resultat
forskningen visat.
Vad är en pilgrimsfärd?
Av de definitioner som tagits upp i studien skriver majoriteten att en
pilgrimsfärd har religiösa motiv. Alan Morinis är den enda som definierar pilgrimsfärd utan religiösa inslag. Morinis förklarar pilgrimsfärden som en resa som företas av en person i en strävan av en plats eller ett tillstånd som han eller hon anser förkroppsligar ett uppskattat ideal. De andra definitionerna, oavsett om de är emiska eller etiska, skriver att en pilgrimsfärd görs av religiös inspiration. Svenska kyrkan håller motivet relativt öppet då de skriver att “de inre målen kan vara ökad självkännedom, att känna frid och gudsnärvaro”. På svenska kyrkans hemsida står det även att ”Vissa söker efter ett tillfälligt avbrott i ett hektiskt stadsliv eller efter en ny mer hållbar livsstil.” 86
Diskussion utifrån empirin.
Huvudpersonerna i Coelhos och Sjödins böcker samt i filmen Miraklet i Lourdes, anser samtliga att de gjort en pilgrimsfärd. Maria i boken En kvinnas resa är väldigt tydlig med att kalla sig pilgrim och att hon inte vill beblanda sig med turister. Om man utgår ifrån de definitioner som tagits upp så säger alla utom Morinis och Svenska kyrkan, att huvudpersonerna inte gjort någon pilgrimsfärd eftersom de inte gjort resan av religiösa skäl. I många nyandliga religioner som spiritualism och New age skulle Coelhos och Sjödins karaktärers resor ses som pilgrimsfärder då just andlighet och att finna sig själv är centrala delar av många nya religiösa rörelser. Vem har egentligen rätt att definiera innebörden av en pilgrimsfärd? Om en person vandrar en pilgrimsled, bor på pilgrimshärbärgen och äter pilgrimsmålet med människor som gör samma resa, tror jag att man känner sig som en pilgrim. Är det inte personens avsikt, egen upplevelse och känsla som i första hand bör definiera vilken typ av resa hon gör?
