Sjuksköterskan och annan vårdpersonals omvårdnad och upplevelser av arbetet med aggressiva patienter som lider av demens

(1)

Abstrakt

Bakgrund: Omvårdnaden kring demenssjuka patienter handlar om att upprätthålla den fysiska samt psykiska hälsan och samtidigt ta hänsyn till patientens integritet.

Beteenden som aggressivitet, skrikande, rastlöshet och agitation är symtom som uppkommer i utvecklingen av demenssjukdomen och detta ger negativa

konsekvenser, både för patienten, samt för närstående och vårdpersonal. Syfte: Att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskan och annan vårdpersonals omvårdnad och upplevelser av arbetet med aggressiva patienter som lider av demens. Metod:

Systematisk litteraturstudie med 15 granskade artiklar publicerade från år 2003 till 2008. Resultat: Upplevelsen av omvårdnadsarbetet av dessa patienter var väldigt individuell men i de flesta fall beskrevs arbetet som krävande på olika sätt.

Personalen försöker i sitt arbete förebygga aggressivt beteende med hjälp av olika omvårdnadsåtgärder, vilka varierar då varje patient är unik trots en gemensam diagnos. Diskussion/Slutsats: För att nå en god omvårdnad av dessa patienter samt för att vårdpersonalen skall få en så trivsam arbetssituation som möjligt krävs utbildning inom demenssjukdomar. Den aktuella vården bör individualiseras för att optimera omvårdnaden av den demenssjuke patienten.

Nyckelord: aggressivitet, demens, litteraturstudie, omvårdnad, upplevelser

Handledare: Annika Kjällman- Alm, Universitetsadjunkt Examinator: Ove Hellzén, Docent i omvårdnad

Sjuksköterskan och annan vårdpersonals omvårdnad och upplevelser av arbetet med aggressiva patienter som lider av demens.

Oscar Dunberg

Stephanie Magnusson

Institutionen för hälsovetenskap Omvårdnad C, Ht. -08

(2)

Innehållsförteckning

Bakgrund

³

Syfte

⁵

Frågeställning 5

Metod

5

Litteratursökning 5

Inklusionskriterier 5

Exklusionskriterier 5

Bearbetning 6

Analys 7

Etisk granskning 7

Resultat

⁸

Upplevelser 8

Svårigheter 10

Omvårdnadsåtgärder 11

Diskussion

13

Resultatdiskussion 13

Metoddiskussion 16

Slutsats 17

Referenslista

18

Bilaga 1

Klassificering och kvalitetsbedömning av vetenskapliga artiklar enligt SBU & SSFs kvalitetskriterier

Bilaga 2

Redovisning av artikelgranskning, inkluderade

& exkluderade artiklar Bilaga 3

Granskningsmall

(3)

Bakgrund

Demenssjukdom innebär att en person har en allomfattande patologisk störning av mentala funktioner med en försämring av logiskt tänkande, emotionella reaktioner, minnesfunktioner samt personlighetsförändringar, allt detta utan en sänkning av medvetande graden. Sjukdomsförloppet är framåtskridande och ger sociala och psykiska handikapp innan sjukdomen leder till död. Dock hänger de inte samman med de normala åldersförändringarna som sker i nervsystemet (Larsson &

Rundgren, 2003, sid.263). Ordet demens kommer ifrån det latinska ordet ”de mens” som betyder ”utan själ”. I Sverige lider cirka 140 000 personer av någon form av demenssjukdom. Det är ett förvärvat, långvarigt tillstånd som förvärras med tiden. Risken att drabbas av demens ökar med stigande ålder. Förekomsten av demenssjukdomar är i Sverige cirka 1 procent hos personer vid 65 års ålder och över 50 procent vid 90 års ålder. Demenssjukdomen påverkar flera aspekter av patientens liv och medför symtom såsom nedsatt minnesfunktion, försämrad tanke-, kommunikations- och orienteringsförmåga. Även praktisk förmåga det vill säga att upprätthålla inlärda färdigheter och att klara av vardagssysslor försvåras alternativt försämras. Vilka symtom som ses hos den dementa beror på

hjärnskadans lokalisation och svårighetsgrad. Ofta förekommer

personlighetsförändringar med hämningslöshet, dåligt omdöme, känslomässig avtrubbning, brist på empati och aggressivitet (Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU], 2006, s.6- 17).

Demens förekommer som primärdegenerativa demenssjukdomar eller sekundära demenssjukdomar. Alzheimers sjukdom är den vanligaste förekommande formen av de primärdegenerativa demenssjukdomarna och utgör 60 procent av alla demenssjukdomar. Symtomen varierar i olika stadier av sjukdomen (SBU, 2006, sid. 19-20). Det är en neurodegenerativ sjukdom som karaktäriseras av

abnormaliteter i multipla hjärnregioner inkluderande bland andra hippocampus, amygdala, thalamus och neocortex. Patienter med en mild Alzheimers kan ha en ökad risk för depression till skillnad från de patienter som är sjukare i sin demens, dessa har en mer uttalad minnespåverkan och är i behov av ett ökat stöd för att klara sina aktiviteter i dagliga livet (ADL) (Geldmacher, 2007). Av de sekundära demenssjukdomarna är vaskulär demens den vanligaste typen. Sjukdomen kan

(4)

vara resultatet av en tidigare cerebrovaskulär skada såsom en infarkt eller blödning (Grossman, Bergmann & Parker, 2006). Debuten av vaskulär demens är i samband med en transischemisk attack (TIA) eller stroke plötslig, men utvecklingen av sjukdomen kan efter insjuknandet variera. Några karaktärsdrag som skiljer den vaskulära demensen från Alzheimers sjukdom är bland andra nattlig konfusion och sömngång, den emotionella responsen blir relativt försämrad och med tiden tillkommer även depression och emotionell labilitet hos individen (Sachdev, Brodaty & Looi, 1999).

Omvårdnaden kring demenssjuka patienter handlar om att skapa en så säker och trygg miljö vilken tar hänsyn till patientens integritet. Det är viktigt att

sjuksköterskan tillsammans med patientens anhöriga så fort som möjligt efter diagnosen får patientens levnadsberättelse nedskriven eftersom sjukdomen drabbar det episodiska minnet i första hand. Informationen från patienten och ifrån

anhöriga kan sjuksköterskan sedan utgå ifrån i kommunikationen med patienten.

För att underlätta i kommunikationen med patienten är det viktigt att

sjuksköterskan uttrycker sig enkelt och att samtalet är koncentrerat till här och nu.

En tydlig och lättolkad närmiljö underlättar för patienten i sin orientering.

(Larsson & Rundgren, 2003, s. 269-270).

Beteenden som aggressivitet, skrikande, rastlöshet och agitation är symtom som uppkommer i utvecklingen av demenssjukdomen (Turner, 2005). Det aggressiva beteendet ger negativa konsekvenser, både för patienten i fråga, samt för

närstående och vårdpersonal. Konsekvenserna av det aggressiva beteendet kan för den dementa personen resultera i minskad livskvalitet på grund av exempelvis ökad oro, frustration, ökad fallrisk, dehydration, viktminskning, minskade aktivteter i det dagliga livet, samt reducerat socialt liv. För vårdpersonalen blir konsekvenserna en känsla av obehag, frustration, ökad arbetsbörda och minskad livskvalitet (Kong, 2005). Tidigare studier som har undersökt sjuksköterskans upplevelse av arbete med aggressiva dementa har visat att det finns ett samband mellan aggressivt beteende hos dementa och sjuksköterskans upplevelse av stress, ju mer aggressivitet den dementa personen visar desto mer stress upplever

sjuksköterskan i sitt arbete (Rodney, 2000). Genom att belysa sjuksköterskans och annan vårdpersonals upplevelser och omvårdnad av aggressiva dementa önskar

(5)

författarna skapa en ökad förståelse för hur demensvården av idag kan upplevas och vad som anses kan vara till god hjälp gällande omvårdnad när patienter med demens uppvisar ett aggressivt beteende.

Syfte

Litteraturstudiens syfte är att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans och annan vårdpersonals omvårdnad och upplevelser av arbetet med aggressiva patienter som lider av demens.

Frågeställningar

- Hur upplever sjuksköterskan och annan vårdpersonal omvårdnadsarbetet med aggressiva patienter som lider av demens.

- Vilka svårigheter möter sjuksköterskan och annan personal omvårdnadsarbetet med aggressiva patienter som lider av demens?

- Vad kan göras för att underlätta sjuksköterskans och annan vårdpersonals arbete med aggressiva patienter som lider av demens?

Metod

En systematisk litteraturstudie har genomförts för att belysa sjuksköterskans, alternativt vårdpersonalens upplevelser av omvårdnad mot aggressiva patienter som lider av någon demenssjukdom. Forsberg & Wengström (2003.s. 29-30) skriver att en litteraturstudie är att systematiskt söka, kritiskt granska och sammanställa aktuell forskning inom ett valt ämne eller problemområde.

Litteratursökning

Litteraturstudien gjordes med artiklar av både den kvalitativ och kvantitativ design. PubMed och Cinahl är de två databaser i vilka de primära sökningarna genomfördes i form av termerna: nursing, dementia, care, aggression, agitation &

experiences, i olika kombinationer. Sökningarna resulterade i 318 artiklar.

Inkluderade artiklar skall vara författade på engelska, svenska eller norska vilka skall ha varit publicerade i Väst-Europa, USA, Kanada, Japan, Australien eller Nya Zeeland under de senaste 5 åren. Exkluderade artiklar är artiklar där

(6)

abstraktet inte överensstämmer med litteraturstudiens syfte och artiklar där

abstrakt inte var tillgängligt. Resultatet av databassökningarna redovisas i tabell 1.

Artiklarna har bearbetats utifrån syftet och frågeställningarna i litteraturstudien.

Av de titlar som databassökningarna genererade i lästes 90 abstrakt av författarna.

Dubbelpublikationer av artiklar och artiklar utan läsbart abstrakt samt artiklar med en titel som ej överensstämde med litteraturstudiens syfte valdes bort

kvalificerades 15 stycken till vidare granskning. Manuella sökningar genererade i ytterligare 5 artiklar. De manuella sökningarna gjordes på en rad olika författare då dessa ofta var återkommande i många referenslistor, samt att sökningar gjordes utifrån tidigare kännedom om författare och deras genomförda studier. Dessa var:

Hellzén, Skovdahl, Helin, Norbergh, Cohen-Mannsfield och Graneheim.

Tabell 1.

Sökstrategi samt utfall vid artikelsökning 2008-09-13

Begränsningar för samtliga sökningar:

Artikeln skall ha varit publicerad de senaste fem åren

Söktermer PubMed Cinahl

1 nursing 79110 122186

2 dementia 27009 8259

3 care 287856 186136

4 aggression 5899 1631

5 agitation 2907 830

6 experiences 19761 16309

7 #1 AND #2 2160 1828

8 #1 AND #2 AND #3 AND #6 70(2) 67(5)

9 #1 AND #2 AND #4 AND #5 53(1) 31(1)

10 #1 AND #2 AND #3 AND #4 51(2) 46(4)

Varav utvalda till granskning (x): 5 10

(7)

Bearbetning

Bearbetning av artiklarna har skett utifrån studiens syfte och frågeställningar. När kvarvarande abstrakt lästs så hade urvalet minskat till 15 artiklar som uppfyllde inklusionskriterierna och dessa artiklar hämtades från fulltextdatabaser. Manuell sökning identifierade 5 artiklar som motsvarade litteraturstudiens

inklusionskriterier och syfte. De 20 artiklarna som granskades värderades med hjälp av Hellzèn & Peijlerts (1999), omarbetade SBU-granskningsmall och klassificerades i enlighet med SBU/SSF`s kvalitetskriterier (1999a, s.14-15, 39;

1999b s.15-16, 48-49) se Bilaga 1. Av de 20 artiklarna exkluderades sedan 5 artiklar då de inte motsvarade litteraturstudiens syfte. För exkluderade artiklar se Bilaga 2.

Analys

Strukturen av litteraturstudien har uppkommit genom att författarna läst de utvalda artiklarna flertalet gånger för att få en omfattande bild av materialet, se likheter, skillnader i det och hitta svar på den aktuella litteraturstudiens frågeställningar och syfte. Fynden kategoriserades sedan in efter svar på frågeställningarna och likheter mellan studierna enligt Friberg (2006, s.122)

Artiklarna lästes ett flertal gånger av författarna i sin helhet för att en så korrekt tolkning och översättning skulle kunna ske då samtliga artiklar var skrivna på engelska. Dessa artiklar lästes på samma sätt av båda författarna samt granskades efter tidigare nämnda mallar. I alla de valda artiklarna söktes information efter 3 teman; (1) sjuksköterskans och annan vårdpersonals upplevelser av

omvårdnadsarbete med aggressiva patienter som lider av demens och (2) svårigheter som sjuksköterskan och annan vårdpersonal möter i arbetet med aggressiva patienter som lider av demens samt (3) omvårdnadsåtgärder som kan minska aggressionen hos patienter som lider av demens. Dessa förkortades för enkelhetens skull till upplevelser, svårigheter och omvårdnadsåtgärder.

Etisk granskning

De artiklar som granskades till litteraturstudien var i övervägande mängd etiskt granskade. I det fall där etisk diskussion ej förekommit har artikeln inkluderats då artikelns innehåll setts som relevant för litteraturstudien.

(8)

Resultat

Litteraturstudiens resultat är uppdelat i 3 kategorier, som svarar mot författarnas frågeställningar. För redovisning av huvudresultaten från de artiklar som

bearbetats, se Bilaga 2.

Upplevelser

Skovdahl, Kihlgren och Kihlgren (2003b) har i sin studie undersökt hur

vårdpersonalens attityd är gentemot personer med demens som har ett aggressivt beteende, samt vårdpersonalens reflektioner över hur de bemöter och hanterar detta. Studien visade att vårdpersonalen ansåg att det inte fanns ett enda sätt att korrekt hantera aggressivitet, men flera sätt för att förebygga det. Att skapa en lugn, fridfull och hemtrevlig miljö var viktigt, eftersom aggressivt beteende lätt sprider sig om patienten upplever sin omgivning som stressfull. Vårdpersonalen försökte bygga upp en nära och uppriktig relation med patienten under situationer då det inte förekom något aggressivt beteende. De ansåg det essentiellt att se patienten som en individ och respektera dennes integritet. Vårdpersonalen ansåg att kunskap om varje individ var mycket viktigt samt kunskap om

demenssjukdomar och aggressivt beteende. Regelbunden handledning utifrån var nödvändigt, dels för att få stöd men även för att vårdpersonalen skall kunna utvecklas i arbetet.

Kristiansen, Hellzén och Asplund (2006) har i sin studie beskrivit hur

vårdpersonalen upplevde sitt arbete med aggressiva dementa patienter. Studien visade att vårdpersonalen upplevde de boende som krävande, utmanande och aldrig nöjda. De upplevde att arbetet krävde mycket energi samt att tröttheten och bristen på tålamod resulterade i en sämre vård. Vårdpersonalen upplevde arbetet som jobbigt på grund av allt oljud, eftersom flera av de boende dagligen skrek och ropade. Majoriteten av vårdpersonalen upplevde att de har blivit utsatta för

skällsord, misshandel och kände sig därför kränkta. På grund av

personalreducering kände personalen sig otillräcklig och fick en känsla av dåligt samvete då detta ledde till att de inte hade tillräckligt med tid till patienterna. Trots detta så kände vårdpersonalen en stor tillfredställelse att arbeta med människor

(9)

och kände att de utförde ett meningsfullt arbete och ville med sitt arbete ge patienterna ett värdigt liv.

Isakson, Åström och Graneheim (2007) har undersökt vårdpersonalens upplevelse av våld i arbetet med äldre människor. Många upplevde det som svårt att bemöta sådant beteende. Förutom att det gav dem en fysisk skada, som upplevdes smärtsam, så fick detta dem att känna sig kränkt och förnedrad. De ansåg att patienterna brukade våld avsiktligt och visste precis vilka ord de skulle använda för att såra. Andra upplevde det aggressiva beteendet som harmlöst. De hade lättare att acceptera våld eller verbal aggressivitet från en patient med demens eller annan mental störning, eftersom patienterna var sjuka och inte medvetna om sina handlingar.

Vårdpersonalen såg beteendestörningarna som en del av demenssjukdomen och accepterade därför detta som ett nödvändigt ont. Arbetet med dementa patienter pendlar mellan att allt fungerar till fullständigt kaos vilket ofta resulterade i utmattning och hjälplöshet. De var inte alltid beteendet i sig som var värst utan att inte förstå orsaken till beteendet. Vårdpersonalen försökte att sätta sig in i

patientens situation och dennes oro, rädsla och förvirring för att hitta sätt att relatera till handlingar som till synes verkade meningslösa. Detta gav en större förståelse till patientens aggression. Vårdpersonalen ansåg att förebyggande av aggressivt beteende var en bättre lösning än att försöka råda bot på beteendet och de strävade därför efter att försöka ligga ett steg före. Alla personer är olika även om diagnosen är densamma och även om de situationer som uppstår liknar gårdagens, är det inte säkert att de kan hanteras på samma sätt. I arbetet med dementa finns det ingen manual att gå efter utan vårdpersonalen fick lita på sin egen förmåga att improvisera (Graneheim, Isaksson, Persson Ljung & Jansson, 2005)

Sjuksköterskor beskriver i en studie av Edberg & Edfors (2006) arbetet med patienter som lider av en frontallobsdemens som mycket annorlunda jämte arbete med patienter som har en svår Alzheimerssjukdom. Svårigheter i arbetet var bland annat patienternas brist på och hämning av deras omdöme. Ilskan hos patienterna tolkades ofta som uttryck för en inre aggression, ilskan uttrycktes ofta verbalt men ibland även fysiskt. Sjuksköterskorna upplevde även en konstant tävling

patienterna sinsemellan, en tävling om sjuksköterskornas uppmärksamhet.

(10)

Davison, Hudgson, McCabe, George, & Buchanan (2006) visar i sin studie att vårdpersonalens skattning av patienternas aggressivitet och deras verbala agitation minskade i och med att personalens arbetsbörda reducerades. Vidare visar studien att förekomsten av just aggressivt beteende minskade, i kontrast med att

rastlösheten hos patienterna knappast minskade. Den största reduceringen enligt vårdpersonalens skattningar, rörde den verbala agitationen och med den även det från patienterna, konstanta behovet av uppmärksamhet. Beteendestörningar hos patienterna minskade även de i frekvens, detta kunde ses som en följd av de allt färre konsultuppdrag från primärvården.

Generellt anses patienten som lider av demens tillhöra en av två grupper, antingen positiva och acceptabla patienter eller negativa och oacceptabla patienter. Positiva och acceptabla patienter hade av personalen en benägenhet att ses om hela

individer och var enligt personalen medgörliga och självständiga. I kontrast till detta sågs de patienter vilka betraktades negativa och oacceptabla som trasiga med behov av hjälp och assistans i utförandet av olika sysslor. Ibland tedde det sig som om sjuksköterskorna inte såg patienten när de hjälpte denne med vård och stöd.

Värt att notera var att den positiva eller negativa bedömningen som gjordes av sjuksköterskor inte var konsekvent utan varierade med tiden samt beroende på vilken sjuksköterska som gjort bedömningen (Norman, 2006).

Svårigheter

Efter intervjuer med vårdpersonal samt observationer, kan hygienrutiner i badrum associeras med den högsta andelen våldsamhet gällande behandling av patienter som lider av demens. Även tillfällen då dementa patienter försöker smita från äldreboenden kan vara en orsak till våldsamhet. Under normala förhållanden inträffar slag i tre procent av rutinerna i allmänna rum och sovrum. Detta i kontrast mot rutinerna i badrum där slag inträffar i 29 procent av fallen samt våldsamhet när patienten försöker smita där slag förekommer i 49 procent av incidenterna (Barker, Hanley & Mathews, 2006).

I en studie av Skovdahl, Kihlgren & Kihlgren (2004) beskriver man två olika grupper av vårdpersonal där det visade sig att den ena gruppen upplevde sig ha problem med aggressivt beteende hos de dementa patienterna. Patienterna

(11)

upplevdes som klagande, krävande, aldrig nöjda och provokativa. Vårdpersonalen beskrev att de kände sig utsatta då de fick uthärda fysisk aggressivitet och verbala kränkningar från patienten. Studien visade att de som hade problem i bemötandet med patienten inte visade något stort engagemang till att försöka förklara för denne vad de skulle hjälpa han/hon med, med förklaringen att han/hon ändå inte skulle förstå. De ansåg att rutiner var väldigt viktiga och gav dem struktur i arbetet. I intervjun funderade man dock över att visa rutiner genomfördes utan att man reflekterat över varför och vilka konsekvenser dessa hade för patienten. I den andra gruppen reflekterade man över vikten av att visa respekt, uppmärksamhet och lyssna, samt att få patienten att förstå informationen för att kunna undvika aggressivt beteende.

Fysisk aggression var det mest markanta beteendet. Det som gjorde den fysiska aggressionen svårt att hantera var inte det fysiska våldet i sig själv, utan att det ofta var svårare att förutse det fysiska våldet. Hos de boende där aggressionen triggades igång vid en speciell tidpunkt var lättare för vårdpersonalen att hantera detta tack vare att de lärde sig att identifiera och modifiera omgivningen eller vården som resulterade i ett aggressivt utbrott och därigenom förebygga detta (Long Foly, Sudha, Sloane & Gold, 2003)

Omvårdnadsåtgärder

Sjuksköterskorna på en akutvårdsavdelning som arbetade med dementa ville stärka patienternas autonomi men upplevde detta som svårt att uppnå på en akutvårdsavdelning. De ansåg att det var viktigt att inte lägga skuld på patienten då denne reagerade med aggressivitet och att man visade förståelse för patientens frustration över att inte veta var han/hon befann sig eller varför. Studien visade att respekt för patientens rättigheter, privatliv och värdighet och att sjuksköterskorna skapade en relation med patienten var förutsättningar för en god omvårdnad. Att skapa en relation var visserligen svårt men dock inte omöjligt med en aggressiv patient (Nolan, 2006).

Ansträngningar till att skapa en lugn och fridfull miljö var tydliga inlägg i sjuksköterskornas berättelser. Måttliga doser av humor och skratt var viktiga ingredienser för att sjuksköterskorna skulle känna att de förespråkade en positiv atmosfär i det dagliga livet på avdelningen (Edberg & Edfors, 2006). Kristiansen,

(12)

Hellzén & Asplund (2006) beskriver att det krävs en mängd tålamod, flexibilitet, kompetens och fantasi för att klara av att uppmuntra och motivera patienterna för att få dem att känna samarbetsvilja. Detta är något som kräver mycket energi. I studien framgår att personaltäthet är viktigt för att få tiden att räcka till för patienterna. Samarbetet och samhörigheten med kollegor betonades som extremt viktigt och var en stor anledning till att de klarade av möten med aggressivt beteende.

Beroende på vilken patient personalen hade att göra med så fick de anpassa

behandlingsmetoderna därefter. Arbetet med en del patienter krävde att personalen bröt rutiner, var flexibel, pratade med mild röst och att de närma sig patienten framifrån för att undvika obehag. Att använda humor, visa tillgivenhet och ståndaktighet ansågs vara några faktorer som underlättade en god omvårdnad.

Fysiskt tvång användes endast då ingenting annat hjälpte och då som en sista utväg. Patientens närstående kunde vara till hjälp när det gällde att finna strategier som fungerade i omvårdnaden kring svåra patienter. Detta genom att ge

personalen information om patientens bakgrund. Det framkom av studien att en individualiserad vård var viktig, exempelvis krävde en del patienter reducerad stimuli medan andra fordrade mer aktivitet för att förebygga aggressivitet (Long Foly, Sudha, Sloane & Gold, 2003). Då en patient visade aggressivt beteende bemötte vårdpersonalen detta utan att göra en stor sak av det hela, de fortsatte att hjälpa patienten och ge denne ytterligare information för att hon/han lättare skulle förstå den aktuella situationen. Personalen upprepade informationen då en dement person kan glömma väldigt fort. Att arbeta lugnt och på ett systematiskt sätt gjorde det lättare för patienten att förstå. Vårdpersonalen kände empati för patienterna och försökte kommunicera med dem både verbalt och icke-verbalt (Skovdahl, Kihlgren & Kihlgren, 2003a).

Graneheim och Jansson (2005) visar i sin studie att patienterna uppskattade den vårdpersonal som var vänlig, lätt att prata och få kontakt med. Frustration visade sig hos patienterna då de kände att vårdpersonalen hade fullt upp med att ta hand om andra patienter och att de inte hade tid till att lyssna till dem. Patienterna behöver någon att prata med och något att sysselsätta sig med, studien visar att den

(13)

vårdpersonal som tog sig tid med patienterna, för exempelvis att sitta ned och spela kort, eller diskutera, betydde väldigt mycket för dem.

Handmassage och att lyssna på musik har visat sig ha en lugnande effekt på aggressiva dementa patienter. Dessa två metoder minskade främst den verbala agitationen, men visade dock ingen signifikant minskning på den fysiska agitationen. Däremot fanns en utmärkande skillnad på nivån av agitation innan och efter behandlingen. Den reducerade nivån av agitation höll i sig upp till en timme efter behandling (Hicks-Moore & Robinson, 2008).

Ytterligare en studie har visat att taktilmassage har en lugnande effekt på patienter med aggressivt och rastlöst beteende. Generellt var de dementa patienterna till en början misstänksamma mot beröringen, men slappnade av efter ett tag och visade positiva reaktioner på taktilmassagen. Vårdpersonalen upplevde en mer positiv interaktion och en närmare relation till patienten efter de påbörjat taktilmassagen och upplevde stunden tillsammans som rogivande (Skovdahl, Sörlie, & Kihlgren, 2007).

Diskussion

Resultatdiskussion

Att patienter som lider av demens kan bli våldsamma och aggressiva är någonting som litteraturstudien tydligt visar och någonting som många sjuksköterskor är medvetna om. Att man som sjuksköterska gör skillnad på aggressivt beteende hos patienter som lider av demens jämte de patienter som inte gör det kan upplevas som paradoxalt. Samtidigt som en sjuksköterska är skyldig att ge lika vård till alla patienter oavsett bakgrund, åsikter och sjukdom, skall sköterskan se individen och se till dennes specifika behov. Acceptansen av våldsamt beteende alternativt verbal aggressivitet hos en dement patient upplevs av sjuksköterskor vara högre än om beteendet skulle uppvisas av en individ ur en annan patientkategori.

Vårdpersonalen som arbetade på en utpräglad demensavdelning rapporterade färre incidenter av patienter med aggressivt beteende jämfört med vårdpersonalen som arbetade på en vanlig avdelning. De hade mer arbetserfarenhet med dementa

(14)

patienter och därmed mer kunskap och en högre tolerans av aggressivt beteende (Morgan, Stewart, Dárcy, Forbes & Lawson, 2005).

I litteraturstudien visade det sig att beröring var en av de sätt som kan lugna patienter som lider av aggressivitet. Beröring torde vara mycket individuellt, dock kan man inte generalisera då alla människor är olika. Detta betyder att beröring kan hos vissa patienter minska alternativt förhindra aggressivitet men hos vissa borde beröring kunna ha motsatt effekt. Beröringen kräver att patienten accepterar det och ska användas med känsla och respekt.

Terapeutisk beröring har visat sig reducera verbal aggression samt icke- aggressiv agitation, så som exempelvis rastlöst vandrande, men har inte haft någon effekt på fysisk aggression. En förklaring till detta kan vara att personer som visar fysisk aggressivitet ser beröringen som ovälkommet stimuli och kan tvärtemot syftet ses som hotfullt och ett inträngande i den personliga sfären (Hawranik, Johnston &

Deatrich, 2008).

När beröringen är välkommen påverkar den omvårdnaden på ett positivt sätt och personalen beskriver beröringen som lugnande, både för patienten samt som en rofylld stund även för egen del. En djupare relation till patienten uppstod, samt en tillfredställelse då de kunde hjälpa och förbättra situationen för patienten, genom att exempelvis med beröringen linda smärta, minska stress, oro och

sömnsvårigheter för patienten (Edvardsson, Sandman & Rasmussen, 2003).

En studie av Josefsson, Sonde & Wahlin (2007) visar att 44 % av vårdpersonalen på ett flertal avdelningar inom demensvården har blivit utsatta för våld från vårdtagarna. Undersökningen visade att man inom demensvården i högre utsträckning erbjöd utbildning för att hantera våld och hot. Våld inom demensvården behöver tas seriöst och med en nolltoleransattityd.

Vårdpersonalen som arbetade på demensavdelning fick i högre grad möjlighet till utbildning och till att utveckla sin arbetsförmåga. Att känna sig förbered för arbetet med dementa patienter och att ha adekvat tillgång till utbildningsprogram reducerar risken av angrepp (Morgan, Stewart, Dárcy, Forbes & Lawson, 2005).

(15)

Sjuksköterskestudenter hade begränsade förberedelser inför deras kliniska studier inom äldrevården enligt en studie av Robinson & Cubit (2007). Vidare visar studien att rädslan för att bli ett offer för aggression fanns i tankarna hos många studenter, de ansåg även, med få undantag, att acceptansen hos deras handledare gällande patienternas våldsamhet var problematisk. Detta indikerar att handledare med en sådan attityd tenderar att negligera förberedelser för studenten och vad denne kan se och höra vid omvårdnaden av dementa patienter.

Sjuksköterskestudenter behöver få en bredare utbildning från sin utbildningsinstitution, både om demenssjukdomarna i sig och effektiva

behandlingsstrategier för dem. Speciellt behöver studenterna få en bättre förståelse om vanliga manifestationer av demenssjukdomarna innan de påbörjar sina kliniska studier inom äldreomsorgen. Utan effektiva förberedelser inför omvårdnaden av äldre människor med demens är det oundvikligt att de kliniska studierna inom området kommer att bli punkterad på grund av rädsla, konfundering och ledsamhet. Sådana upplevelser kan underminera studenternas intresse att efter avklarad utbildning arbeta inom demensvården.

Det sker ofta att det blir en konflikt i mötet mellan en dement patient med aggressivt beteende och vårdpersonal då de ska hjälpa patienten, eftersom

patienten inte förstår att vårdpersonalen bara vill deras bästa. En undersökning av Graneheim, Norberg & Jansson (2001) visar på svårigheterna i mötet med en kvinnlig dement patient. Patienten skyddar sin integritet genom att sätta gränser för hur nära personalen får komma, detta genom att slå, sparka, nypa och putta bort vårdpersonalen när de försöker hjälpa henne med morgonhygienen. Patienten skyddar och försöker bevara sin autonomi genom att ifrågasätta, avvisa

vårdpersonalens hjälp. Studien visar på hur problematiskt det är att upprätthålla patientens integritet och autonomi och samtidigt hjälpa henne i det dagliga livet.

Det blir en konflikt mellan patientens autonomi, integritet och patientens hälsa och säkerhet.

Genom att informera henne om vad som skall ske och förklara varför vissa saker är nödvändigt involverar de henne i omvårdnaden, och ger henne möjlighet till att känna sig bekräftad.

(16)

På en akutvårdsavdelning upplevde sjuksköterskorna mötet med dementa patienter som problematiskt på flera olika sätt. Det fanns en rädsla för dessa patienter då de använde fysiskt våld mot personal och andra patienter. Sjuksköterskorna beskrev att då patienterna med demens fick ett utbrott, fick patienterna det med sådan kraft att det gjorde det omöjligt för vårdpersonalen att närma sig eller genomföra behandling på dessa patienter. Det fanns en känsla av maktlöshet över att tiden inte räckte till, på grund av att dessa patienter krävde mer. Detta resulterade i frustration över att de vanliga rutinerna inte hanns med och gjorde det svårt för sjuksköterskorna att känna att de gjorde ett tillräckligt bra arbete med att ge en god omvårdnad (Eriksson & Saveman, 2002). Att personalen på en akutvårdsavdelning upplever svårigheter i vården av dementa patienter är något att ta hänsyn till. En dement patient tenderar att vara tidskrävande i form av, uppmärksamhet,

besvärliga anamneser, komplicerade undersökningar samt svårigheter i

kommunikationen. Allt detta mynnar ut i att arbetet kring den aktuella patienten ökar i omfattning, vilket i dagens akutvårdssituationer ger en stegring av

arbetsbelastningen.

Metoddiskussion

Att en mycket stor andel av artiklarna som återfanns vid databassökningarna ej valdes ut för vidare granskning berodde på att de inte motsvarade litteraturstudiens syfte. De manuella sökningar som genomfördes utifrån litteraturstudieförfattarnas tidigare vetskap om forskare som utfört studier inom området. Då några av de kända studierna återfunnits genom databassökning gjordes ytterligare sökningar i de aktuella databaserna på forskarnas efternamn varpå fler studier som motsvarade litteraturstudiens syfte och frågeställningar påträffades. Att alla granskade artiklar är skrivna på engelska har utgjort svårigheter i översättningen av dem och genom detta försvårat kvalitetsbedömningen. Flera författare återfinns i ett flertal av de studier som litteraturstudien grundar sig på, vilket kanske skulle kunna ge en enformig bild i resultatet. Dessa har litteraturstudiens författare dock valt att använda sig av eftersom de överensstämt med syftet samt visat hög kvalitet.

Det som styrker resultatet av denna litteraturstudie är att två författare har läst, granskat och diskuterat artiklarna samt att merparten av artiklarna är skrivna i Sverige vilket underlättar en applicering av resultatet från litteraturstudien på den demensvård som bedrivs i detta land.

(17)

Initialt hade författarna för avsikt att enbart belysa sjuksköterskans upplevelse av omvårdnadsarbete med aggressiva patienter som lider av demens. Men då antalet artiklar vilka belyste detta på ett enligt författarna tjänligt sätt var få, valde författarna att kombinera upplevelser, svårigheter och omvårdnadsåtgärder i arbetet med aggressiva patienter som lider av demens samt att inkludera övrig vårdpersonal då det gav en bättre bild av den patientnära vården.

Slutsats

Litteraturstudien visar att sjuksköterskor och annan vårdpersonal upplever sitt arbete med aggressiva dementa patienter som meningsfullt men krävande och ibland mycket svårt att hantera den fysiska och psykiska aggressiviteten. Det finns inget sätt som är det, med betoning på det, rätta sättet att hantera aggressivitet hos patienter som lider av demens. Alla patienter är unika individer, därför krävs en individualiserad omvårdnad då vi alla har olika behov. Gemensamt för all

vårdpersonal som arbetar med patienter med demens är att det krävs utbildning för att de skall kunna skapa sig en större förståelse för sjukdomen och på så sätt känna en ökad trygghet i att hantera de situationer som kan uppstå i mötet med

aggressiva dementa.

Det skulle för författarna vara intressant att genomföra forskning för att se eventuella skillnader i det aggressiva beteendet beroende på patientens typ av demenssjukdom. Även utökad forskning i om aggressiviteten hos patienter som lider av demens är varierande beroende på om vårdpersonalen är manlig eller kvinnlig, dessa torde vara intressanta forskningsområden.

(18)

Referenslista

*Barker, A.C., Gregory, P., & Mathews, R.M. (2006). Staff-administered

functional analysis and treatment of aggression by an elder with dementia. Journal of applied behaviour analysis, 39, 469-474.

*Davison, T.E., Hudgson, C., McCabe, M.P., George, K., & Buchanan, G. (2006).

An individualized psychosocial approach for “treatment restraint” behavioural symptoms of dementia among aged cared residents. International

Psychogeriatrics, 19, 5, 859-873.

*Edberg, A-K., & Edfors, E. (2008). Nursing care for people with frontal-lobe dementia –difficulties and possibilities. International Psychogeriatrics, 20, 2, 361- 374.

Edvardsson, J. D., Sandman, P-O., & Rasmussen, B.H. (2003). Meanings of giving touch in care of older patients: becoming a valuable person and professional. Journal of Clinical Nursing, 12, 601-609.

Eriksson, C., & Saveman, B-I. (2002). Nurse’s experiences of abusive/non- abusive caring for demented patients in acute care settings. Scandinavian Journal of Caring science, 16, 79- 85.

Friberg, F. (2006). Att göra en litteraturöversikt. Friberg, F. (Red.), Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s.115-124). Lund:

Sudentlitteratur.

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier.

Stockholm: Natur & Kultur.

Geldmacher, D.S. (2007). Treatment Guidelines for Alzheimer’s disease:

Redefining perceptions in primary care. Journal of Clinical Psychiatry, 9, 2, 113- 121.

*Graneheim, U.H., Isaksson, U., Persson Ljung, I-M., & Jansson, L. (2005).

Balancing between contradictions: The meaning of interaction with people

suffering from dementia and ”behavioural disturbances”. International Journal of aging and human development, 60 (2),145-157.

*Graneheim, U.H., & Jansson, L. (2005). The meaning of living with dementia and disturbing behaviour as narrated by three persons admitted to a residential home. Journal of Clinical Nursing, 15, 1397-1403.

Graneheim, U.H., Norberg, A., & Jansson, L. (2001). Interaction relating to privacy, identity, autonomy and security. An observational study focusing on a woman with dementia and behavioural disturbances, and on her care providers.

Journal of advanced Nursing, 36(2), 256-265.

(19)

Grossman, H., Bergmann, C., & Parker, S. (2006). Dementia: A breif review. The Mount Sinai Journal och Medicine, 73(7), 985-992.

Hawranik, P., Johnston, P., & Deatrich, J. (2008). Therapeutic touch and agitation in individuals with Alzheimer’s disease. Western Journal of Nursing Research, 30, 417-434.

*Hicks-Moore, S.L., & Robinson, B.A. (2008). Favorite music and hand massage:

Two interventions to decrease agitation in residents with dementia. Dementia, 7, 95-108.

*Isaksson, U., Åström, S., & Graneheim, U.H. (2008). Violence in nursing homes:

perceptions of female caregivers. Journal of Clinical Nursing, 17, 1660-1666.

Josefsson, K., Sonde, L., & Robins Wahlin, T-B. (2007). Violence in municipal care of older people in Sweden as perceived by registered nurses. Journal of Clinical Nursing, 16, 900-910.

Kong, E-H. (2005). Agitation in dementia: concept clarification. Journal of advanced nursing, 52, 5, 526-536.

*Kristiansen, L., Hellzén, O., & Asplund K. (2006). Swedish assistant nurses experiences of job satisfaction when caring for persons suffering from dementia and behavioural disturbances. An interview study. International Journal of Qualitative studies on Health and Well-being, 1, 245-256.

Larsson, M., & Rundgren, Å. (2003). Geriatriska sjukdomar. Lund:

Studentlitteratur.

*Long Foley, K., Sudha, S., Sloane, P.D., & Gold D.T. (2003). Staff preceptions of successful management of severe dementia special care units. Dementia, 2(1),105-124.

Morgan, D.G., Stewart, N.J., Dárcy, C., Forbes, D., & Lawson, J. (2005). Work stress and physical assault of nursing aides in rural nursing homes with and without dementia special care units. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 12, 347-358.

*Nolan, L. (2006). Caring connections with older persons with dementia in an acute hospital setting - a hermeneutic interpretation of staff nurse’s experience.

International Journal of Older People Nursing, 1, 208-215.

*Norman, R. (2006). Observations of the experiences of people with dementia on general hospital wards. Journal of reaserch in nursing, 11(5), 453-465.

Robinson, A., & Cubit, K. (2007). Caring for older people with dementia in residential care: nursing students’ experiences. Journal of Advanced Nursing, 59(3), 255–263.

(20)

Rodney, V (2000). Nurse stress associated with aggression in people with

dementia: its relationship to hardiness, cognitive appraisal and coping. Journal of advanced nursing, 31, 1, 172-180.

Sachdev, P.S., Brodaty, H., & Looi, J.C.L. (1999). Vascular dementia: diagnosis, management and possible prevention. Medical journal of Australia, 170, 81-85.

*Skovdahl, K., Kihlgren, A.L., & Kihlgren, M. (2003). Dementia and

aggressiveness: video recorded morning care from different care units. Journal of Clinical Nursing, 12, 888-898.

*Skovdahl, K., Kihlgren, A.L., & Kihlgren, M. (2003). Different attitudes when handling aggressive behaviour in dementia –narratives from two caregiver groups.

Aging & Mental Health, 7(4), 277-286.

*Skovdahl, K., Kihlgren, A.L., & Kihlgren, M. (2004). Dementia and

aggressiveness: stimulated recall interviews with caregivers after video-recorded interactions. Journal of Clinical Nursing, 13, 515-525.

*Skovdahl, K., Sörlie, V., & Kihlgren, M. (2007). Tactile stimulation associated with nursing care to individuals with dementia showing aggressive or restless tendencies: an intervention study in dementia care. International Journal of Older People Nursing, 2, 162-170.

Statens Beredning för Medicinsk utvärdering (SBU), (1999). Evidensbaserad omvårdnad – Behandling av personer med depressionssjukdomar. Stockholm: SB Offset AB.

Statens Beredning för Medicinsk utvärdering (SBU), (1999). Evidensbaserad omvårdnad vid behandling av personer med schizofreni. Stockholm: SB Offset AB.

Statens beredning för Medicinsk utvärdering (SBU), (2006). Demenssjukdomar.

Stockholm: SB Offset AB.

Turner, S. (2005). Behavioural symptoms of dementia in residential settings: A selective review of non- pharmacological interventions. Aging & Mental Health, 9(2), 93-104.

(21)

Bilaga 1

Klassificering och kvalitetsbedömning av vetenskapliga artiklar enligt SBU & SSFs kvalitetskriterier

Hög kvalitet = (I)

Medel =

(II) Låg kvalitet = (III)

RCT - motsvarar Större välmonitorerad Randomiserad studie med

en prospektiv multicenterstudie med för få patienter och/eller

kontrollerad studie adekvat beskrivning av för många delstudier, där deltagare protokoll, material och - vilket ger otillräcklig

slumpvis fördelats metoder inklusive statistisk styrka.

till kontrollgrupp behandlingsteknik. Bristfälligt antal patienter, samt en eller flera Patientmaterialet tillräckligt otillräckligt beskrivet eller

experimentgrupper. stort för att besvara stort bortfall.

frågeställningen.

DS - beskriver Stort konsekutivt Begränsat patientmaterial,

samband, patientmaterial som är väl otillräckligt beskrivet,

förekomst eller beskrivet och analyserat - alltför kort uppföljning

händelseförlopp. med adekvata statistiska eller inadekvata

metoder (t ex multivariatanalys, stastistiska metoder.

fall- kontrollmetodik, etc).

Lång uppföljning.

K – analys av data Studie med kvalitativ metod. Dåligt/vagt formulerad som insamlats ex. Väldefinierad frågeställning, frågeställning, undersökningsgrupp genom samtal, och relevant urval samt väl beskriven för liten/otillräckligt beskriven, berättelser, i syfte undersökningsgrupp och kontext. - metod/analys ej tillräckligt att fördjupa Metod och analys väl beskriven och beskriven eller bristfällig Förståelsen av det genomförd, resultatet är logiskt och resultatredovisning.

studerade fenomenet begripligt, god kommunicerbarhet.

R – analys av Retrospektiv studie. Stort Begränsat patientmaterial, historiskt material konsekutivt patientmaterial otillräckligt beskrivet, allt för kort med hjälp av ex. väl beskrivet och - uppföljning eller inadekvata journalhandlingar. analyserat med adekvata statistiska metoder.

statistiska metoder (t ex multi-

multivariantanalys, fall-

kontrollmetodik etc). Lång

uppföljning

Kvalitetskriterier och klassificering för DS, RCT enligt SBU & SFF (1999a, s.39 Tabell 1a).

Kvalitetskriterier och klassificering för K, R enligt författarna av SBU & SFF (1999b, s.48-49, Tabell 1a,1b).

(22)

Bilaga 2

Redovisning av artikelgranskning Inkluderade artiklar

Författare, (årtal), land

Studiens syfte Design/Intervention Deltagare (Bortfall)

Analysmetod Huvudresultat Studiedesign (kvalitet) Barker, Hanley &

Mathews.

(2006) USA

Att genomföra en tids- och funktions baserad

intervention för att kunna utöka den funktionella analysen och behandlings- modellen för aggressivitet hos äldre med demens.

Kvalitativ studie, observationer.

N=1 (0)

Funktionell analys.

Studien visade att badrumsrutiner

framkallade aggressioner och att personalen genom icke-tillfälliga rymningar kunde reducera

aggressionen hos patienten nästan till en nollnivå.

DS (II)

Davidsson,

Hudgeson, McCabe, George & Buchanan.

(2006) USA

Fastställa möjliga genomföranden för att leverera

individualiserade psykologiska interventioner till de svåraste

patienterna som var remitterad till psykogeriatrisk hjälp för beteende- störningar vid samtidig demens

Interventionsstudie.

Enkät före och efter intervention.

N=31 (0).

Cronbachs alpha

En måttlig men

signifikant reducering i bedömningen av nivån av aggressivitet och den verbala agitationen.

Minskningen av beteendestörningar förknippades med reducering av konsultuppdrag från primärvården

DS (II)

(23)

Édberg & Edfors.

(2007) Sverige

Beskriva sjuksköterskans upplevelse av svårigheter samt möjligheter i omvårdnaden av personer med demenssjukdomar med frontal-lobs dysfunktion

Kvalitativ studie, deskriptiv, intervjuer.

N= 10 (0) Kvalitativ latent och manifest innehålls analys.

De svårigheter som sjuksköterskorna

upplevde i arbetet med de boende var bl.a.

relaterade till patientens brist på hämning och omdömesförmåga, oro, samt agitation. Det som sjuksköterskorna upplevde underlättade arbetet med de dementa var att; vara flexibel, agera lugnt och skapa en positiv atmosfär, försöka bygga upp en nära och tillitsfull relation till de boende.

K (I)

Graneheim, Isaksson, Persson Ljung &

Jansson.

(2005) Sverige

Belysa betydelsen av interaktion med människor som lider av demens och beteendestörningar, förmedlat av vårdgivare.

Kvalitativ studie,

Intervjuer N=6

(0) Fenomen-

ologisk hermeneutisk metod

Interaktion med

människor med demens och beteendestörningar innebär att balansera mellan motsatser i mötet med personen, i min och hans/hennes värld, känna sig chanslös vs. kapabel samt känna sig utstött vs.

accepterad.

K (I)

(24)

Graneheim &

Jansson.

(2005) Sverige

Beskriva hur det är att leva med demens och störande beteende, involverar de boendes upplevelse samt vårdpersonal och andra boende.

Kvalitativ studie, intervjuer.

N=3 (0)

Fenomen- ologisk hermeneutisk metod, Naivläsning, Strukturerad analys.

De boende kände att vårdpersonalen inte gav tillräckigt med tid och att detta ledde till frustration och en känsla av

ensamhet. Vårdpersonal som tog sig tid att prata och umgås var värdefull.

K (I)

Isaksson, Åström &

Graneheim.

(2007) Sverige

Belysa kvinnlig vårdpersonals upplevelse av våld på ett vårdboende.

Kvalitativ studie,

intervjuer. N= 41

(196) Kvalitativ innehålls analys

Studien visade att upplevelsen av

aggressivitet och våld var väldigt individuell, och upplevelsen var beroende av vårdpersonalens erfarenheter och attityd.

K (I)

Kicks-Moore &

Robinson.

(2008) Canada

Undersöka vilken effekt handmassage samt musik har på dementa personer som lider av aggressivt beteende.

Kvantitativ studie, Randomiserad kontrollerad.

N= 41 (56)

Greenhouse- Geiser epsilon, ANOVA

Studien visade att musik och handmassage hade effekt på de dementas beteende, både när de användes individuellt och tillsammans. Detta minskade den verbala agitationen direkt efter interventionen samt upp till en timme efteråt.

RCT (II)

Kristiansen, Hellzén

& Asplund.

(2006) Sverige

Beskriva upplevelsen av tillfredställande arbete hos

vårdpersonal på två geriatriska

avdelningar för personer som lider

N=20 (2)

Tematisk innehålls analys.

Vårdpersonalen upplevde sin arbetsmiljö som krävande, främst i mötet med aggressiva dementa personer. De kände sig många gånger utsatta och förnedrade, och hade en känsla av att inte räcka

K (I)

(25)

störande beteende. personalbrist. Dock upplevde de att arbetet med människor var givande och att de uppskattade och tyckte om de boende.

Long Foley, Sudha, Sloane & Gold.

2003 USA

Att undersöka faktorer som bidrar till en framgångsrik vård hos patienter som har

beteendestörningar på en

vårdavdelning för dementa patienter.

N= 19 (0)

Kvalitativ analys, Fisher´s exact test,

kvantitativ analys.

Studien visade att flera olika icke-

farmakologiska metoder fungerade mycket bra för att hantera aggressivt beteende, och att fysiskt tvång användes som en sista utväg.

K (II)

Nolan.

(2006) Irland

Undersöka sjuksköterskans upplevelse av omvårdnaden av dementa individer på en

akutavdelning.

Kvalitativ studie, Intervjuer.

N=7 (10)

Fenomen- ologisk hermeneutisk metod, temantisk innehålls analys.

Studien visade att sjuksköterskorna ville se patienten som en person och skapa en relation till patienten. Men att patienternas aggressiva beteenden försvårade detta Patienternas anhöriga spelar en stor roll i hur omvårdnads- arbetet lyckas.

K (I)

Norman (2006) USA

Belysa hur patienter med demens vårdas på sjukhus i

England.

Kvalitativ studie,

observationer. N=8

(0) Grundad teori, Fenomen- ologisk hermeneutisk metod.

Sjuksköterskors positiva eller negativa inställning till en dement patient kan leda till en hämning av eller en insikt om personens självbild.

K (II)

(26)

Skovdahl, Kihlgren

& Kihlgren.

(2003) Sverige

Belysa, från videoinspelade sekvenser, interaktionen mellan individer med demens med aggressivt beteende och vårdpersonal som sagt sig ha problem med att hantera aggressivt beteende, samt vårdpersonal utan problem.

N=9 (0)

Fenomen- ologisk hermeneutisk metod, Naivläsning, Strukturanalys

Studien visade att

vårdpersonalen som hade problem med patienterna med aggressivt beteende fokuserade mest på att få sina arbetsuppgifter klara, medan

vårdpersonalen utan problem, fokuserade mer på patienten och på hur arbetsuppgifterna kunde lösas för att det skulle gagna patientens välmående.

K (I)

Skovdahl, Kihlgren

& Kihlgren.

(2003) Sverige

Undersöka vårdpersonalens attityd mot dementa med aggressivt beteende, samt hur de bemöter detta, samt

vårdpersonalens reflektioner

N= 15 (0)

Fenomen- ologisk hermeneutisk metod, Naivläsning, strukturanalys

Studien visade att vårdpersonalen ansåg att arbetet med de boende med aggressivt beteende var krävande och

utmanande. De ansåg att det var viktigt att ha stöd från sina kollegor och ledning. Att fokus ska vara på den boende för att kunna förebygga aggressivt beteende, se till den boendes integritet och som en individ, samt vara flexibel i arbetet.

K (I)

(27)

Skovdahl, Kihlgren

& Kihlgren.

(2004) Sverige

Att skaffa insikt i vårdpersonalens resonemang som upplevde sig ha problem med äldre personer med demens och

aggressivt beteende

N= 9 (0)

Tematisk innehålls analys

Studien visar att personalen upplever arbetet med de

aggressiva dementa som svårt och krävande. De beskriver vad som kan göras för att förebygga aggressivt beteende hos de boende främst vikten av rutiner och

information.

K (I)

Skovdahl, Sörlie &

Kihlgren.

(2007) Sverige

Beskriva

vårdpersonalens upplevelse av att ge taktilmassage till dementa patienter med aggressivitet och rastlöshet, samt de förändringar som sågs hos patienterna.

Kvalitativ studie, Dokumentation.

N= 40 (0)

Kvalitativ innehålls analys.

Studien visade att taktilmassagen hade en lugnande och minskat aggressivt beteende.

Vårdpersonalen upplevde en positiv effekt och en starkare relation till patienten efter taktilmassagen.

R (I)

Exkluderade artiklar Cohen-Mannsfield.

2007 USA

Att undersöka sambandet mellan typ av beteende, dess frekvens samt hur störande beteendet upplevdes.

Kvantitativ interventions studie.

N= 191 (0)

Pearson correlation, t- test.

Den högsta frekvensen av typ av beteende visade sig vara verbalt icke- aggressivt beteende och den högsta frekvensen av störande beteende var verbal aggression.

Frekvensen av fysiskt aggressivt beteende var

K (II)

(28)

mest störande.

Edvardsson, Sandman &

Rasmussen.

2003 Sverige

Att se hur beröring som

behandlingsmetod påverkar äldre personer.

N= 12 Fenomen- ologisk hermeneutisk metod, naivläsning, strukturerad analys, N*Vivo 1,2

Studien visade att beröring upplevdes som en lättnad för både de äldre och vårdpersonalen då det lindrade smärta, och stärkte relationen mellan patient och vårdpersonalen.

K (II)

Norbergh, Helin Dahl, Hellzén &

Asplund (2006) Sverige

Identifiera en struktur hos

leg.sjuksköterskors attityd mot

människor med demens

Kvantitativ studie, deskriptiv

N=181 (37)

EMA, Cronbach’s alpha,

Fyra dimensioner kan tydligt ses.Etiskt och estetisk åsikt om

patienterna, förmåga att uppleva, förmåga att förstå och förmåga till social interaktion.

DS (I)

Robinson & Cubit (2007)

Australien

Förbättra sjuksköterske- studenters upplevelser av omvårdnad mot äldre.

Kvalitativ studie,

intervju, fokusgrupp. N=87 Tematisk innehålls analys

Trots att studenterna hade en teoretisk kunskap om demens, förmedlade de en

osäkerhet i hur de skulle bemöta patienterna, något som ofta fick dem att känna sig rädda och hotade.

K (I)

Train, Nurock, Manela, Kitchen &

Livingstone.

2005 England

Att beskriva upplevelsen av demensvården utifrån patientens, dess närstående samt personalens perspektiv.

Kvalitativ studie, intervjuer

N= 68 (12)

Tematisk innehålls analys

NUD-IST 4,0

Studien visade att

kommunikationen kunde förbättras mellan

patienter, närstående och personal, samt vikten av aktiviteter för

patienterna.

K (I)

(29)

Bilaga 3

Granskningsmall

Artikel nr: …………. Granskare:………

Författare:……….…………

………..………

………..

Titel:……….…………

……….………..………

………..

Årtal:……….. Tidskrift:………

Land där studien utfördes: ……….

………

KVALITETSBEDÖMNING

Frågeställning/hypotes:………

………

Typ av studie

Kvalitativ: Deskriptiv

□

Intervention

□

Annan

□

...

...

Studiens omfattning: Antal försökspersoner (N):……… Bortfall (N) ………

Tidpunkt för studiens genomförande? ... Studiens längd………

………..

Etiskt resonemang Ja

□

^Nej

□

Hur tillförlitligt är resultatet?

Huvudfynd:

………

Omarbetad utifrån SBU-granskningsmall Hellzén, Johanson och Pejlert (1999)