Vedinsekter pfr en siirmliindsk aspstubbe
HANS AHNLUND
Inledning
Minga av barrskogslandskapets vedinsekter dr knutna till pionjiirlcivtrrid vilka forekom rikligt i det stcirningspriiglade naturlandskapet. I dagens
skogslandskap har skogsbruksitgrirder och for- dndrade stdrningsmdnster medfcirt ett allmrint sjunkande ltivinslag. Speciellt fiirekomsten av gamla och grova lcivtrzid har minskat drastiskt, vil- ket utgcir ett hot mot minga arters fortbestind.
Numera rekommenderas allmuint att en del grovre ldvtrad lzimnas som naturhdnsyn vid slutavverk- ning och att kivandelen i alla skogsfaser cikas (se t.ex. Samuelsson & Ingel<ig 1996).
Frir att illustrera betydelsen av dven enstaka hiinsynsitgrirder, redovisas hiir en fleririg under- scikning av vedinsektsfaunan pi en avblist asp pi
ett hygge i Mlilarmirden i ostra Scirmland.
Undersiikningsom16de
Lokalen iir beliigen i Scidertiilje kommun, Vird-
inge socken (RN I 5869-65562). Hygget togs upp i
maj 1985 och iir lingsmalt i nord-sydlig riktning med en areal av drygt 5 ha. Det begriinsas i syd- vdst av en mindre sjci och scider om denna vidtar ett ungefdr likildrigt hygge. Det undersrikta triidet iir beliiget i scidra dnden av hygget, ca 40 m frin
ndrmaste skogskant. Brdsthdjdsdiametern iir 50 cm och Sldern ca 100 6r (bestiimt med tillvrixtborr, men de innersta irsringarna saknades pi grund av
Ahnlund, H.: Vedinsekter pi en sdrmliindsk aspstubbe [Saproxylic insects on a Swedish dead aspen.l - Ent. Tidskr. 117 (4): 137-144. Uppsala, Sweden 1996. ISSN 0013-886x.
Saproxylic insects were collected by trapping for tbur years on a decaying aspen left on a clearcutting in south-central Sweden. I 93 species were identified, among them 3 I species on the Swedish red list. Four of the species are regarded as vulnerable and one, the rare sawfly Orussus abietinu.s (Scop.), as endangered. The distribution of large aspen trees in the surroundings and in the landscape is described. Conservation measures in connection with final cutting, including active killing and mutilation of living trees are suggested. The value of disturbed forest habitats is often underestimated in biological inventories.
H. Ahnlund, Tangovdgen 4, 646 30 Gne,sta, Sweden
rota). Aspen dr det enda grcivre levande lcivtriid som ldmnades vid avverkningen men ute pi
hygget finns ocksi ett antal, redan vid undersrik- ningens b<irjan helt barkfallna hrigstubbar och li-
gor, med stdrsta sannolikhet rester efter fickade (herbiciddridade) aspar. Det underscikta tradets llige liksom frirekomsten av grrivre levande och dcida aspar i det omgivande landskapet framgir av
Fig. L Omgivningarna domineras av tall pi rela-
tivt svaga marker. Markdgare dr Assidomdn och hiiradsallmiinnin gar.
Det understjkta tradet har blist av i anslutning
till ett bohil av spillkr6ka och diirvid laimnat en ca 8 m hrig stubbe med toppdelen liggande bredvid (Fig. 2). Detta skedde troligen 1990. Sivdl hog- stubben som ovansidan av den avbrutna toppen Ar fortfarande (1996) i det ndrmaste fullt solexpone- rade eftersom omgivande ungskog lir gles och ba-
ra2-3 m hcig. Toppdelen av aspen iir till stora de-
lar ihilig och har flera spillkrikshil. Den liggande delen zir bebodd av svartmyror (Lasius sp.) och i hcigstubben bor hiistmyror (Camponotu,s sp.). Di
studien inleddes 1993 satt barken fortfarande rdtt hirt fast, tre 6r senare dr civre delen av hrigstubben liksom ovansidan av den liggande stamdelen helt barkfallna. Pi den liggande toppdelen vzixer rik- ligt med barkticka (Oxyporus corticola (Fr.) Ryv.) och pi hcigstubben har de tvi senaste 6ren frukt- kroppar av en Pleurotrs-art vuxit ut pi sensom- maren.
Hems Ahnlund Ent. Tidskr. 117 (1996)
Figl Kartasomyisardenruulersiiktaaspensltige(X)pdhyggetsomvisa,smedstreckadlinjesamtfdrekomstenov ldgor (+), hiig,stubbar (@) och let,onde ospar grdvre dn 25 cm brdsthdjdsdiameter (') i det omgivande landskapet.
Sjdar och viigor florta. Skal.:treck 100 m
Map ,showing the location of the inve.stigated aspen (X ) on the clear-cut (broken line) and rhe distribution of fallen trunks (+), high stumps (@) and lit,ing aspens with more than 25 cm breast height diameter (') in the surrounding lanelscape. Lakes arul rood.s are bleuk. The scale represents 100 m.
Metodik
Studien pibcirjades i maj I 993 och har sedan dess bedrivits varje er under den trostfria perioden. Har redovisas fynd fram till september 1996. Insam- ling har uteslutande skett med fiillor i form av r/,- liters folieformar med propylenglykol som fengst- vdtska. Inga barridrer i form av fdnster har anvdnts utom pe de tvi civersta fzillorna pi h<igstubben.
Mellan itta och tio fzillor har varit uppsatta pa stammen frfln en nivi ntira marken upp till ca 6 meters hcijd. Fyra flillor har fdsts pi sidorna av den Iiggande stamdelen och tve har manovrerats in i
ihiliga delar av denna. Enstaka djur har ocksi ta- gits eller observerats vid besok pi lokalen.
r38
Resultat
Av den stora mdngd insekter som insamlats under de fyra sdsongerna redovisas htir endast arter vars biologi gcir det sannolikt att de antingen utvecklats
i aspen eller skulle kunna utnytda den som yngel-
eller fddosubstrat. Gaddstekelarter som bygger bflde i mark och i hiligheter i ved har inkluderats medan rent marklevande steklar och vedinsekter knutna till barrtriid inte medtagits.
Artlistan rir relativt fullstiindig betriiffande skal- baggar bortsett frin att jag siikert missat enstaka mindre arter under insamlings- och sorteringsar- betet. For gaddsteklar fflr artredovisningen ses som ett stickprov di endast ca en tredjedel av de
Ent. Tidskr. ll7 (1996)
insamlade djuren artbestiimts (flertalet ingiende arter torde dock ha noterats). Ur den stora mdng- den parasitsteklar och tvivingar har tyvdrr endast enstaka arter tillvaratagits.
193 vedlevande insektsarter har identifierats, fcirdelade pfl tvi skinnbaggar I 33 skalbaggar, 49 gaddsteklar, en vtlxtstekel, sju tvivingar och en ndtvinge. Dessutom pStraffades tvi arter ved- levande klokrypare (Fig. 3). Av de peffAffade ar- terna Ar 3 1 upptagna pi rcidlistan <iver hotade och hiinsynskriivande arter (Ehnstrdm et al. 1993) (25 hiinsynskrlvande, I siillsynt,4 sirbara och I akut hotad). Nedan anges samtliga pitriiffade arter, med kommentarer fcir rcidlistade och andra slirskilt intressanta arter. Systematiken fciljer fcir skalbag- gar Lundberg (1995), fcir ovriga grupper har grov- systematiken i Chinery (1993) anviints. Rodlista-
Vedinsekter pd en aspstubbe
de arter (Ehnstrrim et al.l993) anges med respek- tive hotkategori inom parentes.
PSEUDOSCORPIONIDA, klokrypare: Chernes ci- mitoides (F.); Lantprochernes chyzeri Tcimdsviiry.
HEMIPTERA, skinnbaggar. Aradidae, barkskinnbag- gar'. Aradus picttts Bar.; Mezira tremulae (Germ.) (4).
Siviil larver som fullbildade individer har fengats i stort antal under hela underscjkningsperioden Arten har framfijrallt upptriitt pA och i den liggande stamdelen som dr bevuxen med bl.a. barkticka (Oxyporus corticola) vll- ken sannolikt ar en av dess vdrdsvampar (Ahnlund &
Lindhe 1992). NEUROPTERA, niitvingar. Raphi- diidae, ormhalssliindor: Ra ph idia .rantho.s/igza Schum.
- COLEOPTERA, skalbaggar. Histeridae, stumpbag- gar: Plegaderus caesus (Hbst.) (4) och Plaq'soma dep- Ianotum (Gyll.) (a) Framfdrallt pA den steende hiigstub- ben. Storre antal friimst under 1994 och 1995: Paro- malus paralLelepipedus (Hbst.) (4). Sex ex; Platysoma minu.r (Rossi) (4). Ett ex. juni 1994. Ptiliidae, fjiider- Fig. 2. Den undersiikta aspen. Bilden tagenfrdn dster, maj 1995. Foto: Hans Ahnlund.
The investigated aspen. Picture takenfrom the east, May 1995.
Huns Ahnlund
vingur'. Acrot richis sp. Leiodidae, rnycelbaggar: Aniso- tonru humeralis (F.); Attisotomo u.rillaris Gyll.; Arrlvt- tonto (dsloneo ( Hb,st.): Attistttoma glabra (KuE.);
Amphit'yllus globus (F.): Axathidium rotundatum (Gyll.); ASathidium seminulum (L.). Scydmaenidae, glattbaggar: Nevraphes angulatu.s (Miiller & Kunze);
Stenichnu,s .\cutellaris (MUller & Kunze); Euconnus cLa'
ligar (Miiller & Kunze). Staphylinidae, kortvingar:
Philonthus subuliformis (Crav.); Quetlius micrutps (Grav) (4). En hona 1995, Quedius plagiatus (Mann.):
Euplectus nanas (Reich.): Trimium brevicorne (Reich.):
Ty rus nt uc rorrutas (Panz.)l Scuplt isotnu aga ritinunt (L.).
Over 100 exemplar; Sepedophilus testaLeus (F.): Lor- tlithon thoraticus (F.): ktrtlithott lurtulotus (L.); Aleo-
tharo .sparsa Heer; Zy'ra.r (ognotus (Miirk.); G,yra- pfurena sp, Bolitochara pulthra (Crav.): HoLobu,s api- czrtas (Erichs.). Scarabaeoidea, bladhorningar'. Trox st o he r (L.); Tric h i us fust iutus (L.): P l aryce rus ca raboi- des (L.)'. Sirtodendron t'tlirulritunr (L.). Lycidae, rod- vingebaggar: Lygistopteru.r surtguineus (L.). Elateri- dae. kniippare: lttt'on fast'iatu.i (L.) (4). Tvi ex. pi den liggande stamdelen ijuli 1993, ett ex. pi hdgstubbenjuli 1996'. Ampedus cinnaburirtu,s (Esch.)(2). Sammanlagt 25 exemplar, st6rst antal 1993 och 19951 Ampedus nig,- roflavus (Goeze) (4). Sammanlagt I I exemplar, ungefiir lika mAnga varje 5r. EIt exeurplar observerades 29.5 1995 komma tlygande och satta sig pi stamrnen;
Arttpedus pomorum (Hbst.): Anrpeclu-s balteatus (L.):
ArnpedLts trisris (L.). Samnranlagt ca 40 exemplar tagna
pi hdgstubben. Arten utvecklas friimst i barrvirke. men iir ocksi kiind frin lovtriid. i synnerhet brandskadade si- dana (Palnr 1972). Antalet individer talar t'or art att aspen varit utvecklingssubslratt Arrytedus nigrinu,t (Hbst ); MeLanotus co\tunipc\ (Payk )l Cartliophorus ru.fitttlli.s (L.). Ett 70-tal exerrplar har erhillits, frimst pri h<igstubben. Larven Iever vanligen i mark tnen har ocksii patriitlats i sigspinshdgar. nryrstackar och rnur- ken ved (Palm 1972). Har sannolikt utvecklats i aspen.
Buprestidae, praktbaggar: De s <'u r pe n t ri e s i tro va ri r t I tnu (Payk.). asppraktbagge (Fig. 4) (-1) Atskilliga exemplar hade kliickts iren fiire 1993 Dzi klticktes ca 20 ex. sonr denna varma vir var ull1ugna redan den 26.5. Inga nya
flyghil har tillkommit sedan dess; Agrilus suwtntvi y t p u I n e us Schaefer. Dermestidae. angrar'. G I o b ic o r n i.t ernurg,ittata (Gyll.); lVlegutrsma urulata (L ). Anobiidae, trlignagare: Ptinus subpilosrrr Sturm: Arutbium nitidum F.: Prilinu,s fusuls GeofT. mdrk trlignagare (4) Mycket stort antal 1993 och 1994. tirre 1995 och 1996:
Xyletinu.s fibtensis Lundbl.: [)orcotomo drestlen.ris Hbst.. D()rcotoma robustu Strand (4). Cleridae, brok- baggar: Ii11as elong,atus (L ) (4). En hona iakttogs pi
stammen 9.6 19931 Tharutsinu:; formic'arius (L.). Mely- ridae, borstbaggar: l)./,r.'f'/e,i niger (L); Dasyte,s plum- bens (Miil1.). Nitidulidae, glansbaggar: Carpophilu.s nargittellus Motsch.: Epuraeu t'ariegata (Hbst ); lpida birrotota Reitt. (2). Ett exemplar 3.6 1995; Glisthrothi-
Ius hortensis (Geoff ) Aspidiphoridae, slemsvampbag- r40
Ent. Tidskr. I l7 ( 1996) gar Sphindus dubiu.s (Gyll.): Arpidiphorus ttrbiculatus (Gyll.). Rhizophagidae, barkglansbaggar'. Rhizophagus dispar (Payk.); Rhiz.opho7us cribratus Gyll. (4). Sam- manlagt 4 exemplar 1994-1996, juni-juli. Cryptopha' gidae, fuktbaggar: Cryptophagus badius Sturm;
Cryptophagus populiPayk. (4). Ett ex. 1.6 1994, ett an-
nat.7.7 1996; Crypktphagus saginatus Sturm; Cr1'p- tophagus distinguendus Sturm; Cryptophagus,setuIosus Sturm; Atomaria impressa Erichs.; Atomaria umbrina (Gyll.); Atomaria bella Reitt. Erotylidae, tradsvamp- baggar'. Tritoma bipustulata F. Tre exemplar i juni | 994
och 1995 pi den liggande stamdelen; Triplax aenea (Schall.); Triplax russica (L.); Triplax rufpes (F.). Atta ex., flertalet 1993; Dacne bipu,stulata (Thunb.). Over
t00 exemplar. Cerylonidae, gAngbaggar: Cerylon his- teroides (F.); Cerylon ferrugineum Stephens; Cerybn deplanatum Gyll. (4). Ca. 25 ex. 1994-1996, juni Endomychidae, svampbrokba ggar Le ie sthe sse min i- gra (Gyll.) (4). I I ex. 1994-1996, jwi--oktober pi hiig- stubben; Mycetina cruciata(Schall.). 3 exemplar i juni- juli 1995. Entlomychus coccineus (L.). Corylophidae, punktbaggar: Orthoperus atomus (Gyll.). Corticarii- dae, mdgelbaggar Lathridius hirtus Gyll.; Lrtthridius nidicola (Palm): Enicmus rugosus (Hbst.); Corticaria impressa (Oliv.): Corticaria rubripes Mannerh.: Corti' caria longicollis (Zet.); Cortinicara gibbosa (Hbst.);
Corticarina fuscula (Gyll.). Cisidae, trZidsvampbaggar:
C i s a lter Sllf v.', C i s unt p r us Gyll. ; Cis hisp idus (Payk.):
Cis boleti (Scop.); Ennearthron cornutum (Gyll.);
Orthot'is festilus (Panz ): Sulcacis ffinis (Gyll.1;
Sulcacis frontit ornis (Panz.). Colydiidae, barkbaggar:
Stnthita hurneralis (F.); Binnta crenora (F.). Over 100 exemplar. Mycetophagidae, vedsvampba ggar: Lira rg us
(onnerut (Fourc ); M1'<'etophagus fulvicoLLi.s F. (2). Ett ex. i juni 1996 Pyrochroidae, eldbaggar: Pyntchroa tott'inea (L ) Salpingidae. tradbasbaggar: Salpingus rut'icol I i s (L.). Tenebrionidae, svartbaggar'. P rionyc' h u s
oter (F.). kolsvart kamklobagge (4). Ett exemplar i juli
1994'. Pseudotistelu terantboides (L.), orangevingad kamklobagge (4). Tre exemplar i juni och juli 1994 och 1995'. Mt'cetochara flavipes (F.). Stort antal under hela undersdkningsperioden, sammanlagt ca 300 exemplar;
Mrcetochara a-xillaris (Payk.), stcirre svampklobagge (4). Ett ex sigs i juni 1993 utanfdr hil pi den liggande stamdelen Flera tiotals exemplar togs i fiilla inne i den liggande stamdelen 1994 och 1995. 1996 fingades nlra 80 exemplar. Juni-juli. Scraptiidae, spolbaggar: Scrop- ria fuscula Mijtter (4). Ett exemplar i juli 1994, ett annat i augusti 1996. Anaspidinae, ristbaggar'. Anaspis thora- cica (L.). Mordellidae, tornbaggar: Tomoxia buc'ephala Costa. (Fig. 5). Over 100 exemplar. Tetratomidae, lov- svampbaggar: Tetratoma fungorum F. Melandryidae, brunbaggar: Hallomenus axiLlaris (Ill.). Cerambyci- dae, linghornin gar: Rhagium mordax (De G.): Rhagium inquisitor (L.); AnopLodera maculicorni,s (De G.);
Lepturo quadrifasciata L; Leptura melanura L.; Necy- dalis major L., stekelbock (4). Flera ex. iakttagna I 993,
Ent.Tidskr. ll7(1996) Vetlinsekter pd en uspstubbe
Fig. 3. Vedtevande insekter fdngade pd clen undersdkta a.spen. Rodlistade orter i iivre vcinstrtt delen Ahnlund.
Saproxt'lic insect.s captured 0n the investigoted aspen. Red-li.sted.specie.s in the left upperpart.
bl.a iiggliiggande. Den 2.7 1995 observerades en hane gnaga sig ut genom svampig bark. 1995 togs l0 exem-
plar och 1996 ett 20-tal exemplar i fillor. Juli:
Xylotrechus rusticus (L.) (Fig. 6): Acanthoderes
<ltrvipes (Schrank); Saperda perforata (Pallas), grdn aspvedbock (4). Den 4.6 1993 observerades en iigg- liggande hona vid stambasen, en hane i fAlla juli I 993.
Anthribidae, plattnosbaggar: P I u t\ stom u.\ a I h i n us (L.).
Curculionidae, vivlar: Erem(,tes elotryatu.s (Gyll.);
Eremcstes ater (.L.)', Phloeophagus turbatus Schcinh. (4).
Mycket stort antal under 1994, 199-5 och 1996, friimst i
den liggande stamdelen. Scolytinae. barkborrar:
Xvleborus cryplographus (Ratz.), aspbarkborre (2). Tre honor t994, en 1995; Trypophloeus bispinulu.s Eggers;
Trt'pophloeus dsperatus (Gyll.), aspborre (4). 6 exem- plar 1993. - HYMENOPTERA, steklar. SYMPHYTA, viixtsteklar. Orussidae: Orussus abietinu.r (Scop.) (l).
En hane i fdlla pi hdgstubben l5-23 juni 1996. En miirklig viixtstekel som uppges leva som parasit pi ved- levande skalbaggar, friimst praktbaggar. Frin Sverige fbreligger endast gamla fynd. Ny for Sdrmland. Arten kommer att presenteras i ett senare nummer av Entomo- logisk Tidskrift. (Anm: genom ett fcirbiseende saknas denna art, fiksom hornstekeln Tremex fusclcornis i den senaste rodlistan). APOCRITA, midjesteklar. Chrysi-
didae. guldsteklar: C/rn,sls angustuLa Shuck : Cfin',si,r
ct'onea (L.). Mkt. vanligl Chrt.si.s equestrir Dahlb. En hane i juli I 994. Kiind frin ett fital landskap upp till HS:
Chrt.sis .fulgidu L.; Cftn,sis ignita (L.). Mkt. vanlig:
Chrt'si,s longula Ab.; Chrr,ri.i mediottr Lins.; Chrysl,i purpLtrato F'. Hedt'chridium ro,teum (Rossi): Omalus ourdtus (L.). Sapygidae. planksteklar: Supt'gtt .similis
(F.) En hona i juli 1993. Cleptoparasit hos bin av sl.
O,uria. Sphecidae. grllvsteklar'. Pemphredon lugubri.s (F.); Pentphredr)n tnontanus Ddhlb.; Pemphredon lugens Dahlb.; Pentpht'etbn flavi,stignrzl Thoms. Stort antal un- der hela undersokningsperioden; Ceralophorus morirt
( v.d. Lind. ): Ptt s.w I oec u s I u ri o n Lt m Dahlb.: Pa s sa I oec us
brrretli.s Dahlb : Passaloet us erentitu Kohl: Passa-
Ioetus contiger Shuck.; Pu.ssaloecus irr,iignl,s (v d
Lind.); Pas.raloetus monilicornrs Dahlb.; Mirnumcsa
tltt hI bomi (Wesm. ): P s e nuI u,s f'u st i penni.s (Dahlb.). Mkt.
vanlig: Nireln spinolae Lalr.: Trypo.rtlon .figulus (L.):
Etlemniu,; tavi.fron,s (Thoms )', Ectentniu,r ruficorni.s
(Zett.); Ectentnius lapidorius (Panz.); Ec'temniu.s
(ontinuus (F.). Mkt. vanlig', EctemniuS Suttatus (v.d Lind ); Cro,rsocerus leucostomu.s (L.): Crossocerus (etrotus (Shuck.): Crusvx'erus megacephalus (Rossi):
Crussocerus t'agabundus (Panz.); Cro,s,stx'erus bino- totus Lep & Br. En siillsynt art kand frln ett fital syd-
Hons AhnLund
och mellansvenska lokaler upp till Vs (Nilsson l99l).
Tvi honor i juli 1994 resp. 1996. Pompilidae, vagsrek- lar: Dipogon subintermedius (Mag.): Dipogon bifascia- lrrs (Fourc.). Eumenidae, solitiira getingar: Symmor- phus murarius (L.) (4). En hona 199-3. En dver hela sitt utbredningsomride siillsynt art. Boet, som provianteras med larver av aspglansbagge, Chrylnmeltt populiL, an- lliggs bl.a. i gAngar efter vedlevande insekter (Nilsson
I 99 I )1 Sy mmo r p h us c r a,s,s ic o r n i s o rL' I i L us (Sauss. ); A n -
t'i.slroceru.s nigricornis (Curt.); Arrc.i,rtrocerus tri-
fa.scitttu.s (Mijll.). Apoidea, bin: Htlaeu.r annulatus (L.);
Hylaeus c'ommunis Nyl.; H_r'/aaa.s brevicornis Nyl.: Me- gachile lapponlca Thoms.; Megat'hile willoughbiella (K.); Megachile alpi<:ola (Alfk.); Coelioxts rufescens Lep. - DIPTERA, tvivingar. Tipulidae, harkrankar:
Tunyptera atrata (L.l', Ctenophora ornata Metg..
Syrphidae, blomflugor: Spilomyia diophthalmo (L).
l6vtradsblomfluga (3) En hona i september 1993. En siillsynt, sent flygande art som utvecklas i murken ved
av frhmst bjdrk och asp (H. Bartsch. pers medd.);
ChaLc'osyrphu.s ualga.i (Gmelin); Ferdinandea cuprea (Scop.); Microdon eggeriMlk; Mrarhrutpo florea (L.).
Diskussion och naturverdsaspekter
Undersdkningen bekraftar att asp iir ett viktigt triidslag for den vedlevande faunan (fr Palm 1959) och ger en antydan om betydelsen av dven enstaka hzinsynsitgrirder i samband med slutav- verkning. Silunda fingades exempelvis pe aspen niira hiilften (25154) av de vedlevande griivsrekel- arter som pitraffats i Scirmland. Huruvida samt- liga redovisade insektsarter verkligen utvecklats i eller av annat skal aktivt uppsrikt aspen iir givetvis svert att avgdra. Man kan dock konstatera att av de rcidlistade arter som redovisas eir alla utom kanske
Ipida binotata ratt typiska frir substratet ifriga.
Relativt fi barrtriidslevande vedinsekter har ocksi fingats trots att omgivningarna Ar starkt barrdomi- nerade.
Alla kvarliimnade aspstubbar kan naturligtvis inte uppvisa samma mingfald, men menga av in- sektsarterna har observerats pi liknande substrat pe andra hyggen. Diir har i andra sidan ett antal rcid- listade arter pitriiffats som ej kunnat beliiggas vid denna underscikning. Hit hcir skalbaggarna Gr1,- noc'haris oblonga (L.), M1-cetophagus populi F.,
Obrium cantharinum (L.), Hylis foveicollis (Thoms.) och blomflugorna Ceriana conopsoides (L.) och Spiloml;ia saltuum (F.). Vad gAller artsam- mansattningen bcir noteras att huvudsakligen pas- siva fingstmetoder anvdnts. Sillning av bark och ved skulle fcirmodligen ha tillfrirt ytterligare arter.
Ent. Tidskr. ll'7 (19961 Resultatet miste givetvis ses mot bakgrund av det omgivande landskapet med dess inslag av im- pediment och grova lijvtrid. Skogsbruk har bedri- vits intensivt och utan st6rre naturhAnsyn, men har
i den smibrutna terrAngen tvingats att arbeta i en
skala som medfdrt att substrat och miljcier uppsdtt inom spridningsavstend som uppenbarligen iir rimliga fcir minga arter.
De rester av grova aspar som forekommer i niir- heten (Fig. I ) kan ha bidragit till artrikedomen. De flesta av dessa sannolikt herbicidd<idade triid ger dock intryck av att snabbt ha torkat ut och uppvi- sar relativt lite spir efter vedlevande insekter; ett fenomen som tidigare observerats bl.a. av Aul6n (1991). Det faktum att de ddtt l6ngt tidigare lin det underscikta trhdet miste ocksi ha inneburit ett kontinuitetsbrott fcir mflnga arter. Siitonen & Mar- tikainen (1994) fann stora skillnader niir de jiim- fcirde fiirekomsten av vedinsekter pA asp i finska resp. ryska Karelen. Ca 120 d<ida trld eller ligor i varje omride undersdktes varvid dugoen siillsynta och hotade arter petraffades i Ryssland mot 5 i
Finland. Fdrfattarna anser att skillnaden delvis or- sakas av den magra vedfaunan pfl herbiciddbdade aspar, vilket utgjorde det dominerande substratet i ristra Finland. (Nio av de behandlade szillsynta och hotade arterna pitraffades vid frireliggande under- scikning.)
Enstaka grdvre aspar flnns fbrtfarande i land- skapet (Fig. I ) men dessvdrre kan man, har li ksom p6 minga andra hill, fcirutse ett kommande brott i denna fcirekomst. Inslaget av yngre asp ar namli- gen nastan obefintligt som en fdljd av skogsbru- kets lingvariga bekrimpningsetgarder, ett hirt vilt- betestryck och inte minst frinvaron av brand. Ndr- mare odlingsbygden finns fl andra sidan gott om
lcivrika bestind pi tidigare kulturmarker. Pi minga hill vdxer dzir pi nigon enstaka hektar lika minga grova aspar som pi hela den areal som vi- sas i Fig. I (ca 400 ha). Det iir fdljdaktligen mycket viktigt att sidana bestind brukas sfl att de
kan erbjuda fiamtida livsmiljcier fcir barrskogs- landskapets lcivvedinsekter. Insatser fcir att dka andelen grova lcivtriid i rena barrskogsmiljrier lir ocksi ytterst angelAgna, men innebdr av naturliga skiil ett arbete pe lzingre sikt.
Hyggen ir i dag den miljci som arter anpassade
bide till fiirska och iildre brandfiilt huvudsakligen dr hdnvisade till. De har ocksi visat sig kunna hysa en stor mingfald av vedlevande insektsarter (Baranowski 1975, Wikars & As 1991, Ahnlund &
Ent. Tidskr. l17 (1996)
Fig. 4. Trtrnbaggen Tomoxia bucephala Costa fdngades
i stort antal pit den undersiikta aspen. Art?n tir rtidli,stad i Finlancl. Foto: Hons AhnLund.
More than 100 intlit'iduals of Tomoxia bucephala were captured on lhe ospen The spec'ies is retl-listed in Fin-
Land.
Lindhe 1992. Siitonen & Martikainen 1994) och utgcira livsmiljti for siillsyntheter som Phry9t- nophilus rulicollis (F.) (Lundberg 1993) och
Eicoll'ctus brunneus (Gyll.) (Lundberg 1973.
Wikars & As l99l). Utformningen av hzinsyns- Stgiirder i samband med slutavverkning har alltsi avgcirande betydelse fdr ett stort antal arter.
Slutavverkning anges som viktigaste hotfaktor f<ir 28 av de 3 I petraffade rcidlistade arterna (Ehnstriim et al. 1993). Jag tror att stcirnings- miljtin i sig zir en viktig fcirutsiittning ftir minga av arterna och att hotfaktorerna fcir dessa frtimst ut- gcirs av brist pi liimpligt substrat (se dven Kaila et
al. 1997). Det aktuella hygget har nigra ir pi
nacken och gdr, trots vissa hiinsynsitgiirder, skiil f<ir beniimningen kalhygge. Moderna "triidhyg- gen", d[r betydligt mer substrat ldmnas kvar, kan sannolikt erbjuda dnnu fler arter liimpliga livsbe- tingelser. Fdr att detta skall giilla kriivs dock fdr- modligen att en viss andel av liimnade triid dtidas eller skadas. Att fcirutom eventuellt befintlig drid ved enbart liimna vitala trtld som fir dc, i egen takt kan tyckas vara en "trevligare" fbrm av natur- hiinsyn, men skapar en miljci som fciga liknar den som uppster efter naturliga stdrningar.
Hcigstubbar tillskapas numera i viss omfattning i samband med slutavverkning, men trAdslaget ut- gdrs alltfdr ofta av gran. Lcivtriid ltimnas oftast in- takta, ibland i sidant antal att de pi sikt sannolikt
Vedinsekter pd en aspstubbe
Fig. 5. Mdnga exemplur at'asppraktbaggen, Descar- pentriesina variolosa (Pulk.) kliickte,s ur hiil4.stubben i biirjan av under.siknitr14slterioden. Folo: Hans Ahnlund.
Many individual.s o,f' the buprestid Descarpentriesina variolosa hatched frum the aspen in the beginning of the ,sludt period.
Fig.6. Larvenru av grdbrtndad barkbock, Xylotrechus rusticus (L.), rir ntvcket eftersdkla av hackspettar.
HundrataLs exemplar hur kliickts ur den under,sikta uspen. Ft,tt,: Huns Altrtlund.
Larvae of the teratnbvcid Xylotrechus rusticus are intportant footl frtr utxxlpeckers. Hurtdreds oJ individu- ols hove developed in the investigaled uspen.
kommer att huggas ner nzir de bcirjar hdmma den uppvzixande skogen. Med hyggesbriinning eller genom att hcigkapa, ringbarka eller pi annat satt misshandla (hiir finns shkert plats ftir metodut- veckling) en viss andel av lcimnade lciv- och barr- trhd cikar man omedelbart mangden dijd ved i landskapet. Forutom att gynna minga triingda ar- ter leder itgarden till en mer naturlig substrat- dynamik som inte interfererar med det nya bestin-
Hans Ahnlund
det. "Evighetstrrid" och mindre delar av best6ndet skall givetvis ocksi sparas, men denna hiinsyn bcir utformas med tanke pi kommande skogsproduk- tion. Aktivt skapande av dcid ved dr formodligen siirskilt viktigt diir gamla och skadade rad saknas,
t.ex. i lcivsuccessioner pi tidigare kulturmarker
(fr ovan).
Hiigstubbekapning betraktas ibland med miss- tro, trots en allmdn enighet om att brist pi dcid ved Ar ett av de stcjrsta hoten mot skogslandskapets
biologiska mingfald (Samuelsson & Ingelcig 1996). Det ar latt atr glcimma borr att den bety- dande produktion av dcid ved som naturliga stcir- ningsfaktorer tidigare fistadkom, pi nigot siitt bcir uppriitthillas i det brukade skogslandskapet.
Slutord
Stiirningsmi ljcier fcirsummas fortfarande ofta vid naturvdrdesbedcimningar och inventeringar av s.k.
nyckelbiotoper. Som ett exempel kan ndmnas Scidertrirnsprojektet, omfattande 7 kommuner i cistra Srirmland (Naturvirdsverket 1995) vilket avsig " ..att identifiera naturmiljcier som har siir-
skilt stor betydelse fcir den biologiska mingfal- den". Bland sidana miljcier niimns vare sig brand-
fiilt eller hyggen; tvArtom konstateras kort att
"..slutavverkning eller andra skogsbruksitglirder ..skadar naturvdrdena". Min avsikt iir inte an kriti-
sera projektet som sidant, utan att pitala en tyviirr vanlig felsyn. Fcir naturvirdsansvariga myndighe- ter kan det framstfl som cinskvdrt att kunna l?igga
in intressanta lokaler pi kartan, men man miste vara medveten om dven mera kortlivade st<ir- ningsmilj<iers stora betydelse. Inom Sddertdrns- projektets ram, varvid en areal av ca 9000 ha in- venterades, pitraffades 44 r<idlistade vedinsekt- sarter. Tolv av dessa noterades ocksi vid fcirelig- gande undersokning, medan alltsi nitton av de rridlistade arter som observerats pi denna visserli- gen vilunderscikta men dock enstaka aspstubbe saknas pi listan (lokalen iir belligen i en av de in- venterade kommunerna).
Tack
Lars Nor6n, Gnesta bestiimde ett stort antal illa monte- rade gaddsteklur, Ake Lindelow, Uppsala, Stanislaw Sniill, Tumba, och Stig Lundberg, Lulei, hjiilpte mig med barkborrar, kortvingar och en del smibaggar Hans Bartsch, Stockholm, artbestamde flugorna och Fredrik Ronquist, Uppsala, kontrollerade bestiimningen av 144
Ent. Tidskr. I l7 ( l9S6) Orussus. Mats Jonsell, Uppsala, hade viirdefulla syn- punkter pi manuskriptet och tipsade mig om ny littera- tur. Till er alla ett varmt tack!.
Litteratur
Ahnlund, H. & Lindhe, A. 1992 Hotade vedinsekter i
barrskogslandskapet - n6gra synpunkter utifrin stu- dier av sormlilndska brandfiilt, hiillmarker och hyg- gen. - Ent. Tidskr I 13: 13-23.
Aul6n, G. 1991. Increasing insect abundance by killing decidous trees: a method ofimproving the food situa- tion for endangered woodpeckers. - Holarctic eco-
togy l4:68-80.
Baranowski, R. 1975. Nigra bidrag till kiinnedomen om coleopterfaunan vid nedre Daliilven. l. - Ent. Tidskr 96:97 115.
Chinery, M. 1993. Insekter i Europa. l:a uppl., 2:a tryckn. Stockholm (Bonniers).
Ehnstrcim, B ., Giirdentbrs, U., Lindelciw, A. tCqf . R6a- listade evertebrater i Sverige 1993. Uppsala (Data- banken fdr hotade arter).
Kaila, L., Martikainen, P. & Punttila. P. 1997. Dead rrees
left in clear-cuts benefit saproxylic Coleoptera adapted to natural disturbances in boreal fbrest.
Biodiversity and Conservation 6: l-l 8.
Lundberg, S. I 973. Bidrag till khnnedomen om svenska skalbaggar I 4 (Coleoptera) - Ent. Tidskr. 94: 30 3 I .
Lundberg, S. 1993. Brunbaggen Phnganophilus rufi-
cr.r/I/,s (Fabricius) (Coleoptera. Melandryidae) i norra Fennoskandien - biotopval och utvecklingsbiologi Ent Tidskr. I l4: l3- 18.
Lundberg, S. 1995. Catalogus Coleopterorum Sueciae.
Stockhol m (Naturhistori ska Riksmuseet och Entomo- logiska Ftireningen).
Naturvirdsverket I995. Naturinventering med hjiilp av flygbilder och rtjdlistade arter Rapport ,1390. Jcinkrt- pl ng.
Nilsson, C.E. 199 I. The wasp and bee fauna of the Ridcj arcbipelago in Lake Miilaren, Sweden (Hymenoptera, Aculeata). Ent Tidskr 112:79-92.
Palm, T. 1959. Die Holz- und Rinden-Kiifer der Siid- und Mittelschwedishen Laubbiiume - Opusc Ent.
Suppl. XVI
Palm, T. 1972. Die skandinavischen Elateriden-Larven (Coleoptera). - Ent. Scand. Suppl. 2. Kripenhamn.
Samuelsson, J. & Ingelog, T. 1996. Den levande d6da veden; bevarande och nyskapande i naturen. Uppsala (ArtDatabanken, SLU).
Siitonen, J. & Martikainen, P. 1994. Occurrence of rare and threatened insects living on decaying Populus tremuLct'. A comparision between Finnish and Russian Karelia. - Scand. J. For. Res. 9: 185-l9l-
Wikars, L-O. & As, S. 1991. Hotade vedinsekrer i fem lcivbrZinnor i norra Hillsingland. Liinsstyrelsen i Ciiv- leborgs lZin, rapport I 99 I :7.
