1 Växjö universitet
Institutionen för samhällsvetenskap
Socialbidrag
”Att vara fattig i Sverige”
G3-uppsats i statsvetenskap VT 2009 Maria Hammarström Handledare: Jonna Johansson
2
1. Abstract
This essay analyses the national standard for maintenance aid and if it´s compatible with the standards set in the government mould.
As new-liberal ideas get more scope in the Swedish policy the analyses focus consisted in seeing about the social contribution been changed, and if the standards in the government mould have lost their worth.
The national standard is not edified on the basis of subsistence levels, but becomes paradoxical when numbers of welfare recipients is the measure used in order to measure poverty, concurrent as the government mould aims to protecting every citizen’s welfare.
The study analyses a type of society that has emerged during a period of time. In a normative analysis concepts are set in relation to each other where, the analysis presents standards that are vague. If the standards in the government mould are presented as something valuable and get their worth back in the policy, perhaps also the citizen´s in Sweden change attitude to poverty and welfare contribution.
Social- liberalism justifies social contribution and the welfare State, while new- liberalism has other opinions about what redistribution should contain. An important knowledge to present as Sweden is moving towards more new-liberalistic values.
Nyckelord: Regeringsform, Riksnorm, Välfärdsstat, Nyliberalism, Socialliberalism
3
2. Innehållsförteckning
1. Abstract ... 2
2. Innehållsförteckning ... 3
3. Inledning ... 4
4. Syfte ... 7
5. Frågeställningar: ... 7
6. Bakgrund ... 8
6.1 Historisk tillbakablick ... 8
7. Begreppsdefinitioner ... 10
8. Teoridel ... 12
8.1 Nyliberalism: ... 14
8.2 Socialliberalism ... 16
9. Metod, vetenskapligt problem och material. ... 17
9.1 Material... 17
9.2 Normativ analysmetod ... 18
9.3 Normativ analys i egentlig mening ... 19
9.4 Vetenskapligt problem ... 20
10. Begreppsanalys ... 21
10.1 Riksnormen för försörjningsstöd ... 21
10.2 Välfärdsstaten och socialbidraget ... 23
10.3 Regeringsformen ... 24
10.4 Hierarkisk ordning ... 24
10.5 Kritik av värdena ... 27
10.6 Otydligheter i Regeringsformen ... 30
11. Normativ analys ... 32
12. Slutsatser ... 38
13. Referenslista ... 41
4
3. Inledning
Socialbidraget är en omtalad selektiv politisk lösning som utformats för att hjälpa de mest utsatta i samhället. Socialbidraget uppfattas till skillnad från andra
socialförsäkringar i Sverige, som en rättighet som helst inte bör utnyttjas. Den politiska lösning som Sverige byggt upp för att värna om allas välfärd, med socialbidraget som sista sociala skyddsnät har kritiseras och är en av de socialpolitiska stödformer som väckt stort allmänt intresse i Sverige.1
Det sista sociala skyddsnätet i Sverige refererar svenskarna till som ekonomiskt bistånd (socialbidrag). En del av socialbidraget utgör försörjningsstödet som består av en riksnorm för skäliga kostnader för en normal levnadsstandard.2 Riksnormen för försörjningsstöd grundar sig på konsumentverkets senaste pris- och
konsumtionsberäkningar. Det är årliga uträkningar av vad som utgör en skälig levnadsstandard, nivån på riksnormen för försörjningsstöd innebär inte att leva på existensminimum, men heller inte att få överflödiga tillgångar att förvalta.3
Statens utbyggnad och rättfärdigande av socialbidraget påverkar medborgarnas syn på bidraget. Forskning visar att allmänheten har en negativ attityd till bidragstagarna, där de ibland av allmänheten uppfattas som människor, som inte är motiverade att arbeta4. Alliansen som tillträdde år 2006, ökade kraven för att tillhandahålla
socialbidraget, just för att det ska löna sig att arbeta och inte gå på socialbidrag. 5 Tanken är att återupprätta arbetets värde och sätta kvalitet i välfärdfärdens verksamheter framför utbyggda bidragssystem.6 Socialbidraget är inte helt oproblematiskt då studier visar att det är svårt att ta sig ur bidragstagandet.
Socialbidraget är en sista utväg till hjälp och alla andra möjligheter till hjälp ska vara uteslutna innan socialbidraget blir aktuellt, även därför har kraven skärpts ytterligare.7 Internationellt sett är den skandinaviska välfärdsmodellen mycket omtalad och har ett mycket större inslag av statlig inblandning än många andra europeiska länders.
Kännetecknande för den svenska välfärdsstaten är omfördelning av resurser och
1 Franzén s. 4
2 SOU 2007:2 s. 16
3 Rapport 2007:11
4 SOU 2007:2 s.165
5 http://www.dn.se/sthlm/tuffare-krav-for-socialbidrag-1.522330
6 http://www.moderat.se/web/Var_Politik.aspx
7 SOU 2007:2 s.165
5 utbyggda sociala försäkringssystem. Sverige är ett av länderna i Europa som har minst arbetslöshet, ett väl utbyggt socialt försäkringssystem och påvisar att hög sysselsättning i kombination med ett dyrt socialt skyddssystem faktiskt fungerar.
Danmark och Sverige fortsätter trots viss turbulens under 80-talet och 90-talet att vara de mest generösa välfärdsstaterna.8
Utav FN:s fattigdomsindex från 2001 konstateras att 6,5 % av befolkningen i Sverige lever i vad som betecknas som fattigdom, medan välfärdsstaterna Tyskland och Frankrike har ett procentantal över 10 %. I och med EU-medlemskapet och en allt mer global ekonomi som ingen grupp egentligen har någon kontroll över, kommer ekonomivärden alltmer i fokus och oron för att vårt sociala system blir sämre ökar.
De sociala trygghetssystemen i EU-länderna är inte lika utbyggda och ser inte likadana ut som Sveriges. Många av EU-länderna betraktas som välfärdsstater, men ser inte ut som den svenska välfärdsstaten utan är av en annan typ.9 EU kan med detta sagt inte betraktas som en homogen aktör, eftersom välfärdsmodellerna skiftar mycket inom länderna. Länder som Tyskland, Belgien, Frankrike Spanien och Italien betraktas som välfärdsstater av den kontinentala eller sydländska typen, ett system som är mer beroende av löneskatt för att finansiera den sociala tryggheten.
Klyftorna mellan de rika och fattiga ökar ständigt världen över och i vårt sociala system uppstår olikheter mellan individer till följd av ekonomins utveckling.10
Socialbidrag behöver inte vara detsamma som fattigdom, men används i studier som en typ av mått på personers ekonomiska svårigheter. Socialbidraget är inte uppbyggt utifrån existensminimum, även om de som erhåller bidraget kan uppfatta det som svårt och ett ovärdigt sätt att leva på.11
Socialbidraget är ingen rättighet medborgarna i Sverige har, så länge personen betraktas som arbetsför. Det sista sociala skyddsnätet är socialbidrag, men det är behovsprövat och vissa krav ska uppfyllas. Socialbidragsnormen är en kontroversiell norm för att mäta fattigdom. Dels är de västeuropeiska ländernas socialbidragsnivå olika och svår att jämföra. Dessutom är den semantiska innebörden av ordet
fattigdom mycket värdeladdat och blir vilseledande när uttrycket används i ett globalt
8 Paul Heywood m.fl. s. 47
9 Paul Heywood m.fl. s.47
10 Lundqvists. 42-43
11 Franzén s. 34
6 eller historiskt perspektiv. Procentenheten för hur stor fattigdomen är varierar i
relation till landets ekonomi och förmåga att finansiera insatsen. En del individer avstår från att ansöka om socialbidraget trots att de är berättigade därtill, vilket ytterligare är ett incitament till att det är svårt att mäta.12
Om den viktigaste normen i regeringsformen är att värna om allas ekonomiska välfärd, ger socialbidraget som är ett mått på fattigdom, en insyn om att värdena i regeringsformen bör analyseras och tolkas.
Det svenska lagstiftningssystemet med ett väl utbyggt socialförsäkringssystem som står i stark kontrast till den nyliberalistiska samhällssynen om hur mycket staten respektive kommunen bör agera och reglera på marknaden, men det är ändå den inriktningen av politik vi närmar oss.13
Med denna studie kommer fattigdom och socialbidrag analyseras. Studien utgår ifrån den normativa föreställningen uppsatt i regeringsformen om att det ska värnas om allas sociala, ekonomiska och kulturella välfärd. Förändringen av politikens inriktning med mer nyliberala idéer leder lätt till individualisering och att demokrativärden kommer i skymundan. Levnadsförhållanden ser annorlunda ut i dag än när efterkrigstidens välfärdssystem skapades i och med att samhället blivit mer
mångskiftande i etniskt och kulturellt avseende. Ekonomiska och sociala förändringar har medfört att människors levnadsförhållanden ser annorlunda ut. Större materiell välfärd och högre utbildningsnivåer är två faktorer som bidragit till att skapa
förutsättningar för mer självständigt agerande och den egna individen kan i större utsträckning forma sin livsstil. Denna utveckling mot individualisering speglar människors värderingar allt mer.14 Jag har valt att se på två inriktningar av
liberalismen för att analysera synen på socialbidrag och omfördelning av resurser.
Många av de splittrade synpunkter vi har i dagens Sverige belyses utifrån teorierna.
Studien ämnar inte analysera vilka olika grupper av socialbidragstagare det finns och heller inte vilka typer av stödmedel som erbjuds. Studien behandlar
socialbidragstagarna som en gemensam grupp.
12 Franzén s. 34
13 Lundqvist s, 64-65
14 Rothstein s. 61
7
4. Syfte
Syftet med uppsatsen är att analysera om riksnormen för försörjningsstöd och
normerna, fastställda i regeringsformen, är förenliga med tanken om allas lika välfärd.
5. Frågeställningar:
Det krävs i grunden en förståelse för vad försörjningsstöd innebär och vilka normer i samhället vi kan koppla det ekonomiska stödet till. Det är även av stor vikt att se tillbaka på utvecklingen av vårt sociala välfärdssystem för att förstå varför bidrag kan erhållas. Regeringsformen ställer upp normer för hur den offentliga verksamheten ska arbeta för att människor ska ha tillgång till arbete, bostad, alltså generell välfärd för dem mest utsatta finns försörjningsstödet, som just syftar till att skapa en värdig levnadsstandard för dem som inte kan försörja sig själva. En norm är något som är önskvärt, en princip om hur något bör se ut, utifrån detta resonemang följer mina frågeställningar:
1. Hur ser den gällande riksnormen för försörjningsstöd ut?
2. Är regeringsformens värden och riksnormen för försörjningsstöd förenliga?
3. Är frihet ett värde som är accepterat att göra avkall på i Sverige?
4. Är socialbidraget något som bör vara förankrat i Sverige?
8
6. Bakgrund
I bakgrunden följer först en kort redovisning av vad som tidigare kallades för
fattigvård och utvecklingen av vårt sociala skyddsnät . Det här beskrivs för att läsaren ska få en förförståelse till att vi i dag har en riksnorm för försörjningsstöd
(socialbidrag), för att senare se skillnader och likheter i vad som tidigare benämndes fattigvård och dagens socialbidrag. En kort bakgrund till studien leder sedan in läsaren i teorikapitlet.
6.1 Historisk tillbakablick
Att skilja på värdiga fattiga från de ovärdiga har varit en del av den europeiska fattigvårdens historia sedan 1500-talet.15 De gamla, sjuka och handikappade
individerna, som inte kunde sköta sin försörjning genom att arbeta själva, betraktades som värdiga fattiga. Vilka som var ovärdiga var inte lika klart definierat, ändå
handlade debatten om en motvilja gentemot dem.16 De arbetsföra individerna räknades dock in kategorin ovärdiga fattiga, eftersom de hade möjlighet att försörja sig själva och deras brist på arbete ansågs vara ett handikapp.17
År 1847 skrevs fattigvårdsförordningen där en fattigvårdsstyrelse instiftades, 1853 kompletterades förordningen och gjorde att den enskilde individen kunde överklaga fattigvårdsstyrelsens beslut om hjälp till länsstyrelsen. Tanken var att erbjuda hjälp och stöd till de värdiga fattiga, men straffa de som faktiskt ansågs vara arbetsföra.
Möjligheten att överklaga avskaffades dock. Antalet socialbidragstagare har under 1900-talet haft ungefär samma omfång, med undantag för depressionen under 1930- talet. Det som har förändrats är de grupper som hjälpen omfattat.18
Under 1950-talet växte den tudelade välfärdsstaten fram, där försäkrade individer hade rätt till socialförsäkringar, medan de oförsäkrade hade möjlighet att söka kommunernas behovsprövade fattigvård. Ansvaret kom alltså att ligga hos kommunerna. De arbetsföra bidragstagarna skulle vara tillgängliga för
15 Sjögren s, 86
16 Sjögren s, 100
17 Välfärdsrådets rapport 2008 s. 12
18Rapport- Ekonomiskt bistånd s. 9
9 arbetsmarknaden och de hade i grunden ingen rätt att tacka nej till
jobberbjudanden.19
I mitten på 1970-talet avstannade den ekonomiska tillväxten med kraftigt ökad välfärd och stigande disponibla inkomster som Sverige hade fått uppleva sedan krigsslutet.20 En kraftig konjunkturnedgång på 1980-talet ledde till att antalet bidragstagare ökade och även fortsatte att öka under 1990-talet i och med stor ekonomisk nedgång. Det påverkade arbetslösheten mycket och ökningen av oförsäkrade individer steg. I det här ska även tilläggas att ekonomiskt bistånd under 1990-talet var det stöd
invandrarnas tilldelades.21
Kommunernas kostnader blev under 1990-talet högre och för att klara den hårda pressen ekonomin stod inför, infördes hårdare krav för personer som ansökte om socialbidrag av arbetsmarknadsskäl. År 1998 ändrades definitionen på vad som tidigare benämndes som socialbidrag till försörjningsstöd.22 I uppsatsen används dock båda begrepp, eftersom ”socialbidrag” fortfarande används som benämning i samhället.
19 Välfärdsrådets rapport 2008 s. 14
20Social Rapport 2001
21 Rapport- Ekonomiskt bistånd s. 17
22 Välfärdsrådets rapport- 2008 s.15
10 Behovet av precision av begrepp som används i uppsatsen är viktig för att de
kommande analyserna ska uppnå intern giltighet och kunna förmedla
intersubjektivitet. De begrepp som definieras nedanför kommer att genomsy rar teorin och analyserna.
7. Begreppsdefinitioner
Behovet av precision av begrepp som används i uppsatsen är viktig för att de kommande analyserna ska uppnå intern giltighet och kunna förmedla
intersubjektivitet. I min teori kommer begreppen att diskuteras utifrån nyliberalismens och socialliberalismens syn och det är därför av stor vikt att i ett enskilt kapitel
definiera begreppen, demokrati, politiska värden, demokrativärden, ekonomiska värden, social rättvisa, frihet, jämlikhet, välfärdsstat och riksnormen för
försörjningsstöd:
Demokrati är ett statsvetenskapligt begrepp som handlar om att makten utgår ifrån folket, som genom olika former av allmänna och fria val oftast väljer representanter till sina parlament. Som politisk filosofi bygger demokrati på att alla medborgare har en serie fri- och rättigheter. På riksdagens hemsida står att läsa: ”demokrati handlar om alla människors lika värde och rättigheter. I en demokrati får alla vara med och bestämma.”23 Demokrativärden är exempelvis politisk demokrati, rättssäkerhet och offentlig etik, medan ekonomiska värden innehåller värden så som funktionell rationalitet, kostnadseffektivitet och produktivitet. Den politiska demokratin består såväl av demokrativärden som ekonomiska värden vilka koexisterar och måste beaktas av den offentliga förvaltningen.24 Ekonomivärden och demokrativärden kan inte skiljas på utan hör ihop och kombineras i den politiska demokratin25.
Politiska värden refererar till att något är gott eller ont, önskvärt eller avskyvärt i samhällslivet. Ett politiskt värde är t.ex. att ”omfördelning av resurser bör förstås som att alla ska ha lika möjligheter. 26 Den formella definitionen av rättvisa är
likabehandling. Rättvisa betyder att lika fall ska behandlas lika enligt objektiva
23 http://www.riksdagen.se/templates/R_Page____275.aspx
24 Agevall, Klasson s, 21
25 Agevall, Klasson, s. 21-22
26 Badersten s.24
11 kriterier och regler. Den sociala rättvisan betyder i sin tur fördelning av tillgångar mellan samhällets medborgare, ett fördelningsmönster som en positiv rättvisa.27 Ett annat viktigt värde i demokratin är frihet, där man skiljer mellan negativ och positiv frihet. Den negativa friheten innebär att frihet är avsaknaden ifrån tvång, som utgår ifrån att människor har rätt att göra vad de vill. Positiv frihet är att göra vad man anser är riktigt inom lagarna som samhället har. Det är en mer inskränkt definition av frihet, men är den definition som är tolererad i samhället.28
Jämlikhet innebär att alla människor har lika värde. Den statliga definitionen är att alla människor är lika inför lagen och har samma rättigheter oavsett etnicitet, tro, utseende, sexuell läggning, handikapp eller kön.29
Sverige är en välfärdsstat, dvs. en stat som använder sig av distributiv omfördelning av resurser där även de svagare grupperna i samhället ställs i fokus och tilldelas resurser, där det råder social och ekonomisk trygghet.30 Den sista hjälpen som finns att tillhandahålla i Sverige är försörjningsstöd. Sverige har en rikstäckande norm för detta försörjningsstöd som benämns som ”Riksnormen för försörjningsstöd”: I den rikstäckande normen är beräkningar av skäliga kostnader för den dagliga
konsumtionen gjorda, vilka grundar sig på konsumentverkets senaste pris- och konsumentundersökningar. Dessa utgör ett mått på en rimlig konsumtionsstandard av de varor och tjänster man behöver för att klara vardagen.31
27 Badersten s.113
28 Lundqvist s.117
29 Lag 2006, Regeringsformen
30 Badersten s.83
31Välfärdsrådets Rapport - 2008 s.27
12 I uppsatsen utgår jag ifrån värdet i regeringsformen, att värnandet av allas välfärd är målet för den offentliga verksamheten. I teoridelen beskriver jag de teorier jag utgår ifrån som ligger till grund för analyserna.
8. Teoridel
Värdet välfärd är fastställt i regeringsformen och socialbidraget är den lösning som används för att hjälpa de mest utsatta att klara sin försörjning. Selektiv politisk välfärd är en del av den svenska välfärdsstaten och lagstadgat i Riksnormen för
försörjningsstöd SFS 2001:453 kapitel 4 § 1. Med värdena i regeringsformen om allas välfärd finns det en föreställning om hur samhället bör vara organiserat för att allas individuella välfärd ska gynnas.32
Enligt forskaren Lennart Lundqvist är det inte möjligt att bedriva ett
samhällsvetenskapligt studium utan att beakta följande teorier: Normativ teori (hur något bör vara), empirisk teori (hur något är och kan förstås) och konstruktiv teori (hur ett visst fenomen under bestämda omständigheter kan vara och hur detta ska uppnås), det är dock möjligt att använda sig utav en, i en uppsats som avgränsas.33 Jag kommer i min rapport för att begränsa arbetet om socialbidrag att utgå ifrån den normativa teorin, där vikten ligger på hur något bör vara34
Den normativa teorin har jag valt för att den är en god grund för att se på begrepp så som frihet, rättvisa och jämlikhet, vilka direkt kan kopplas till olika idéer om vad staten bör göra och olika syn på vikten av distributiv fördelning av resurser. Internationella opinionsundersökningar har visat att en klar majoritet av medborgarna stöder
välfärdsstaten, med grundläggande ekonomiska trygghet. Detta gäller även i Sverige där stödet för välfärdspolitiken varit hög.35 Den normativa teorin tar sin grund i olika värden, vilket uttrycker något som är önskvärt. Preciseringar av begreppen ”rättvisa”,
”frihet” och ”jämlikhet” i relation till de principiella normerna fastställda i
32 Esaisson m.fl. s.44
33 Lundqvist s. 15-16
34 Lundqvist s. 15-16
35 Rothstein, s. 60-62
13 regeringsformen är centralt för analysen. Begreppen är allmänt accepterade inom normativ västdemokratisk samhällsforskning.36
I en normativ studie är det av stor vikt att hitta bra argument för och emot det som analyseras. Riksnormen kommer därför att argumenteras för och emot utifrån socialliberalismen och nyliberalismens idéer om rättvis fördelning. Teoriernas argument gällande vilka värden som är viktigast. Det är samhälleligt relevant eftersom många av deras idéer kopplas till den splittrade synen på välfärd och distributiv fördelning i samhället.37
Nyliberalismen är den politiska rationalitet som är ledande bland västvärldens länder och valet av den är att se hur inslagen av nyliberalistiska idéer kan komma att
påverka socialbidraget om deras idéer anammas ytterligare. Nyliberalismen och socialliberalismen är två ideologier som skiljer sig i många avseenden, men vilar på samma grund om synen på ”individen” och ”frihet”.38
Det är intressant att se på dess a två eftersom jag direkt kan återkoppla olika delar till en annan form av liberalism den s.k. ”embedded neoliberalism” som EU:s stater anammat, som är inriktad på den fria marknaden, men ändå inte helt överger välfärdsstaten. Normerna uppsatta i RF är lagstadgade och allmänt accepterade.
Normer syftar till hur något bör vara, men föreställningen om hur något bör vara kräver också att samhället strävar efter och klarar upprätthålla normerna.
Jag övervägde att använda socialism och nyliberalism i stället för nyliberalism och socialliberalism. Nyliberalismen var självklar eftersom det är de nyliberalistiska idéerna som får allt mer genomslag i politiken. Jag valde bort socialismen till fördel för socialliberalismen därför att socialismen vill gå längre än att reformera
kapitalismen och om möjligt ersätta den, med statligt ägande och statlig kontroll av marknaden. Sannolikheten att ett sådant system skulle införas i något EU-land är liten och det finns inget bra exempel på något lyckat socialistiskt system, däremot finns det goda exempel på länder där socialismen inte fungerat.39
36 Lundqvist s. 32
37 Esaisson m.fl. s.44
38 Ljunggren s. 15
39 Developments in West European Politics, s. 47
14 Valet av socialliberalism och nyliberalism är ett medvetet val som skildrar den
diskussion som förs i västvärlden om resursfördelning. Ett snävt val gjordes för att ringa in idéerna de båda teorierna. Robert Nozick representerar den nyliberala synen på fördelning av resurser och rättvisa. Den socialliberala filosofen John Rawls står som representant för den socialliberala teorin.40
Mina valda teorier har vilket deras namn insinuerar vuxit fram utifrån liberalismen och båda har samma grundsyn på individen. Liberalismens olika grenar grundar sig på samma föreställning om människan, en viss syn på frihet, vilket kombineras av individuella rättigheter, vilka ska kunna garantera individernas olika livsmål, men deras syn på samhället och vad som är rättvist skiljer sig.41
8.1 Nyliberalism:
Nyliberalismen utgår ifrån den liberala synen på människan och på den liberala frihetssynen. Staten har till uppgift att värna om det rättvisa samhället, det rättvisa samhället ska inte ska förväxlas med det goda samhället.42
Staten: Nattväktarstat är ett ord som ofta förknippas med just nyliberalismen.
Nattväktarstaten innebär att staten ska vara involverad så lite som möjligt, dvs.
minimal statlig inblandning. Staten ska endast beakta och förhindra att individerna skadar varandra, eller kränker varandras rättigheter. Kränker staten en individs rättigheter, även om detta skulle främja flertalet har den statliga inblandningen överskridit sina befogenheter. 43
Frihet för en nyliberal är avsaknaden utav tvång och handlingar som av staten eller andra individer innebär oönskat hinder för honom. Nozick förkastar en rätt till välfärd i och med att den individuella äganderätten ska ses som absolut och all beskattning, enligt detta synsätt inte är legitim. Det finns inget system för rättvis fördelning och det finns heller ingen ”tårta” som individerna i samhället kan göra något anspråk på. En omfördelning av resurser skulle innebära att de som har en mindre del av tårtan skär av en större bit och tar av de som faktiskt har mer. En individ som väljer att arbeta
40 Rawls s. 35-36
41 Halldenius s. 15
42 Halldenius s. 15
43 Nozick s. 61-63
15 extra för att kunna köpa mer och njuta av ett större antal varor, föredrar varor mer än de intressen han skulle kunna ägna sig åt om han valde sin frihet förs.44
Ett skattefinansierat rättvisesystem med beskattade löneinkomster är att ta förtjänsten för den som arbetat och kan likställas med att ta timmar från den som arbetat. På så sätt blir arbetet ett tvångsarbete, för någon annans nytta, detta kan tyckas absurt, men vänder vi på det och säger att vi förlänger arbetsveckan med tre timmar, där alla arbetar för de behövande förefaller det mycket likt tvångsarbete för någon annans nytta.45
Nyliberalerna hävdar att en fördelning ska spegla det moraliska ansvaret i samhället.
Individer kan genom frivilliga bidrag bidra till bättre möjligheter för andra och minskad fattigdom. Fördelning sker på så vis enligt Nozick genom frivilliga transaktioner i form av bistånd, från de rika till de fattiga, det är inget obligatoriskt system som
skattesystemet, men varför skulle inte de som har pengar vilja hjälpa till att utplåna fattigdomen.46
Nozick utgår ifrån att alla människor har samma förutsättningar och vi skapar vår egen lycka. Om tio Robinson Crusoe föds på varsin ö och efter två år av en händelse får kontakt med varandra och upptäcker att någon lyckats bättre och någon sämre, skulle de då göra anspråk på varandras tillgångar, om det vore möjligt att överföra varor från en ö till en annan. Den som har minst skulle kanske hävda att han är behövande och kanske har sämre förutsättningar att klara sig själv och vill ha lite tillgångar av en annan. I en sådan situation utan samhälleligt samarbete, kan sägas att varje individ får vad den gjort sig förtjänt av och något krav på den andras
tillgångar kan inte rättfärdigas. Genom att den som lyckats bäst frivilligt ger bort en del påverkar han den andras situation. Det är också samhälleligt samarbete utan obligatorisk fördelning av resurser.47
44 Nozick s. 228
45 Nozick s.227
46 Nozick s.338
47 Nozick s.246
16
8.2 Socialliberalism
Den här teorin skiljer sig markant ifrån nyliberalismen. Rawls hävdar att ett
skattefinansierat system är legitimt och regeringen ska kunna distribuera resurser eftersom det gagnar samhället.48
Staten: Staten har som funktion att upprätthålla det goda samhället och inte det rättvisa samhället, men socialliberalen har en annan syn på hur mycket staten får blanda sig i och förespråkar inte som nyliberalismen en minimalstat.49
Enligt John Rawls första princip i hans rättviseteori; ska alla individer ha rätt till ett system av grundläggande friheter. Den andra principen är att sociala och
ekonomiska ojämlikheter ska ordnas så att de båda kan väntas vara till allas fördel.
Principerna gäller samhällets grundstruktur och styr rättigheter och skyldigheter samt fördelningen av sociala och ekonomiska resurser.50
Fördelning av resurser behöver inte vara jämlik, men den måste vara till alla individers fördel. Det ska tilläggas att principen om frihet inte får innebära så stora sociala och ekonomiska fördelar för bidragstagarna att bidragsgivarna kränks.51
John Rawls hävdar att en fördelning av resurser är jämlik om alla individer faktiskt har samma förutsättningar och en likvärdig social chans, annars är vi i behov av att kompensera den/ de individer som inte har samma förutsättningar.52
Omständigheterna påverkar de val vi kan göra och vi har begränsad kontroll över dessa. Hur smarta val individer än skulle vilja göra har vi alla olika förutsättningar, eftersom vi föds i olika sociala grupper. Skulle alla födas som Robinson Crusoe på en ö med samma förutsättningar skulle en tvingande omfördelning inte kunna
rättfärdigas, men så är inte fallet. Föds en individ med ett handikapp blir förutsättningarna annorlunda i förhållande till en individs förutsättningar utan handikapp.53
48 Rawls s.270-271
49 Halldenius s.20
50 Rawls s. 77
51 Rawls s. 77-78
52 Rawls s. 93-94
53 Rawls s. 93-94
17 Uppsatsen inleddes i bakgrunden med en historik av fattigvård/socialbidrag för att belysa framväxten av dagens riksnorm för försörjningsstöd. Det svenska
socialbidragets historia vävs sedan i analysen samman med politiska förändringar.
Nedan följer en redovisning av material och metoden jag använt för analyserna.
9. Metod, vetenskapligt problem och material.
9.1 Material
Många av de utredningar jag använder mig av är SOU:s utredningar, som inte bara innehåller en rad statistisk data utan även mycket information om hur socialbidraget är utformat. Dessa utredningar svarar väl mot krav som kan ställas på vetenskapliga presentationer. Här bör dock nämnas att utredningarna kan vara politiskt vinklade efter gällande politisk utformning i riksdag/regering54 En stor hjälp hade jag av Välfärdsrådets rapport från 2008 ”Fattigdom i folkhemmet” som kompletterades med annan facklitteratur t.ex. ”Fattigvård och folkuppfostran” av Mikael Sjöling”, samt en avhandling om invandrares socialbidragstagande av Eva M. Franzen.
Eftersom studien utgår ifrån två teorier för att se på resursfördelning och statens inblandning, har jag använt mig av boken Ideologier av Ljunggren som beskriver de tre stora ideologierna konservatism, liberalism och socialism. Jag har använt mig av John Rawls verk ”En teori om rättvisa” (socialliberalism) och Robert Nozicks ”Stat, anarki och utopi” (nyliberalism). Originaltexten i dessa stora verk kombinerades med en bok om liberalism av Lena Ha lldenius.
Även Lennart Lundqvist ger en bra bild av nyliberalismens framväxt i Sverige och är en av anledningarna till att ”Medborgardemokratin och eliterna” är ytterligare en källa som används referens på ett par ställen i uppsatsen. Bo Rothstein är också med som referens eftersom hans litteratur ger en annan syn på välfärdsstatens utformning och grunder till förändringar i samhället.
Mina analysmetoder är båda normativa och eftersom området inom den normativa metoden inte är så noga utforskat använde jag mig av Baderstens ”Att studera det önskvärda”. Boken ”Metodpraktikan” användes för att komplettera Baderstens bok
54 Eriksson, Wiedersheim-Paul s, 17
18 om metoder. Göran Bergström och Kristina Boréus bok ”Mening och makt” användes för att belysa textens betydelse.
Den lagtext jag använt mig av är Regeringsformen kapitel 2 vars värden genomsyrar hela uppsatsen.
Källkritisk har jag använt mig av många olika källor för att få en objektiv bild av försörjningsstödet och dess utveckling. Jag har undvikt internetkällor i stor
utsträckning i det hänseende att de inte alltid är tillförlitliga. Internetadresserna jag använt mig av har huvudsakligen varit regeringens hemsida och socialstyrelsens.
Metoden jag valt för att analysera regeringsformen och litteraturen runt socialbidraget är en kvalitativ textanalys. Textanalysen syftar här till att granska gällande normer i regeringsformen och analyserar huruvida riksnormen för försörjningsstöd lever upp till argumentationen om allas välfärd. De samhälleliga konflikterna återspeglas med hjälp av regeringsformen och gällande riksnorm för försörjningsstöd. Att kritiskt granska värdena i regeringsformen och texten i officiella dokument om socialbidrag är ett hjälpmedel för att se på vilka principer samhället egentligen styrs av.55 I den normativa analysen kommer även diskuteras om textens betydelse, när sociala omfördelningar värderas negativt eller positivt.56
9.2 Normativ analysmetod
I kapitel 7 var begrepp definierade som genomsyrar hela uppsatsen, som kommer att ingå i en normativ begreppsanalys. En förutsättning för den normativa
analysmetoden är att den tar sin utgångspunkt i klart preciserade värden57, dessa värden kommer att presenteras i den första delen av begreppsanalysen, där jag definierar termerna i regeringsformen.58 Normativa metoder kan vara problematiska eftersom det handlar om att skapa goda argument för vad som är acceptabelt.
Begreppen i regeringsformen definierades i början av uppsatsen.
Normativ analysmetod valde jag med motiveringen att normativ analys bidrar med viktig kunskap om politik, eftersom socialbidraget liksom många andra samhällsfrågor
55 Esaiasson m.fl. s. 239
56 Bergström & Boréus s. 47
57 Esaiasson m.fl. s. 44
19 har värdemässig innebörd och handlar om hur något bör vara. Den empiriska
samhällsforskningen vilar inte på säkrare grund än den normativa
samhällsforskningen, men den empiriska forskningen har utvecklats mer. 59
Med tanke på de metoder som växt fram ur den normativa analysen och att mitt syfte med studien bottnar i ett värdeomdöme, värden fastställda i regeringsformen om främjandet av social, ekonomisk och kulturell välfärd för alla, bidrar en normativ analys med kunskap som tjänar mitt syfte.60
Kravet på intersubjektivitet dvs. hur människor interagerar med varandra och tolkar världen gör det viktigt att de värden som ställs upp i studien är beskrivningar inifrån samhället och kulturen vi lever i. Valet av teorier hänvisar jag till kravet om
intersubjektivitet i studien. Socialliberalismen och nyliberalismen speglar den syn vi i Västvärldens demokratier har på samhället, de är därför utmärkta teorier för att uppnå intern giltighet. Vilket vill säga att det som undersöks är det som faktiskt undersöks.61
För att besvara min andra frågeställning använder jag en normativ begreppsanalys, där innebörden av olika värden klargörs, samt relationen mellan dessa. Med utgångspunkt i värdena fastställda i regeringsformen ställer jag i begreppsanalysen upp begreppen i en värdehierarki. Värdenas eventuella vagheter diskuteras i ett tredje skede.
9.3 Normativ analys i egentlig mening
Den andra normativa analysmetod jag använder är ”den normativa analysen i egentlig mening” som i motsats till den normativa begreppsanalysen värdemässiga öppenheter, syftar till att rättfärdiga ett ställningstagande. Med hjälp av den nyliberala teorins kritiska syn till distributiv fördelning, är ställningstagandet att socialbidrag är
”socialt bedrägeri” som leder till passivitet och ovilja att arbeta. Denna analys använder jag för att besvara den tredje frågeställningen:
59 Esaiasson mfl. S. 30-31
60 Badersten s. 11-12
61 May s. 25
20 Befrämjar socialbidrag rättvisan. Den värdegrund som är fastställd i regeringsformen Kapitel 1 § 2: ”Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilde människans frihet och värdighet.
Med regeringsformens uppsatta normer blir ställningstagandet att det är självklart att hjälpa människor som inte klarar att sysselsätta sig själva och för att främja allas ekonomiska, sociala och kulturella välfärd, men inte ur ett nyliberalistiskt perspektiv som teoridelen bevisade. I ett Sverige där nyliberalismen växer sig starkare är det av stor vikt att studera ideologins syn på socialbidrag.62
De normativa analysmetoder jag valt skiljer sig tydligt. Den normativa
begreppsanalysen definierar de begrepp som genomsyrar hela uppsatsen och är avgörande för studiens syfte. Motiveringen till att jag valde att använda en ”normativ analys i egentlig mening” är att den metoden till skillnad från begreppsanalysens objektivitet tar ställning och utgår från en subjektiv värdegrund. 63
Jag valde bort den ”givet att analysen” med motiveringen att metoden skulle tjänat samma syfte som begreppsanalysen och riskera en upprepning, med tanke på att den också intar en objektiv öppen värdemässig ställning. Både ”givet att analysen”
och begreppsanalysen grundar sig i att problematisera och jämföra olika svar på vad som bör gälla och tar inte värdemässig ställning.64 En ”normativ analys i egentlig mening”, är inte neutral utan utgår ifrån en noga preciserad och motiverad
värdegrund 65. Värdegrunden Sverige vilar på finns i regeringsformen och den vilar också på den allmänna synen runtom Europa att Sverige är en välfärdsstat där socialliberalismen är väl fastställd. Det som analysen undersöker är om framväxten av nyliberalistiska idéer blir mer synliga.66
9.4 Vetenskapligt problem
Ett vetenskapligt problem ska vara relevant för det samhälle vi lever i, vilket mitt problem är eftersom det alltid kommer finnas grupper i samhället som är svagare och
62Badersten s. 44
63Badersten s. 44
64 Badersten s. 44
65 Badersten s 48
66 Paul Heywood m.fl. s. 47-48
21 inte kan försörja sig själva. Genom att göra en analys utifrån nyliberalismens idéer om den fria marknaden och socialliberalismens idéer om välfärdsstaten kommer vi kunna se hur samhället bör se ut ekonomiskt, moraliskt, enligt dessa två olika perspektiv.
10. Begreppsanalys
I den här analysen presenteras först riksnormen för försörjningsstöd och sedan kapitel 1 statsskickets grunder § 2 i regeringsformen. En normativ begreppsanalys är mitt val av verktyg för att granska de värden regeringsformen ställer upp. Med
utgångspunkt i värdena fastställda i regeringsformen ställer jag först upp begreppen i en värdehierarki. Värdenas betydelse och eventuella vagheter granskas och
diskuteras därefter i ett tredje skede. Syftet med uppsatsen är att analysera om riksnormen för försörjningsstöd och normerna, fastställda i regeringsformen, är förenliga med en politik alltmer influerad av nyliberalismens idéer. Regeringsformens värden och utformning grundar sig i en socialliberal inställning, vilket påvisats i teoridelen. Det är därför viktigt att definiera värdena för att sedan genom texten se vilka principer som faktiskt styr samhället.67 Den första frågeställningen om hur riksnormen för försörjningsstöd är utformad besvaras i kapitlet nedan.
10.1 Riksnormen för försörjningsstöd
Här kommer den första frågeställningen att besvaras; Hur ser riksnormen för försörjningsstöd ut?
Vid införandet av socialtjänstlagen (1980:620) avstod regeringen från att fastställa miniminormer för socialbidraget, men efter rekommendationer från socialtjänsten valdes en bruttonorm till vägledning för kommunernas socialtjänst, vilken än i dag grundar sig på konsumentverkets årliga beräkningar. Det är den här normen som är den s.k. Riksnormen för försörjningsstöd.68
Riksnormen för försörjningsstöd regleras i socialtjänstlagen SFS 2001:453 kapitel 4 § 1. Riksnormen anger bara en total summa per månad för personliga kostnader. Det är individuellt behovsprövat, alltså en selektiv politisk lösning.
Beloppen för de olika utgiftsposter som ingår i personliga kostnader är; livsmedel,
67 Esaiasson m.fl. 239
68 Riksnormen för försörjningsstöd 2009.
22 kläder och skor. Fritid och lek samt hygien, är inte reglerade i förordningen. Likaså anges i socialtjänstförordningen endast en totalsumma för gemensamma
hushållskostnader. I denna ingår dels förbrukningsvaror
för skötsel av bostad och kläder och dels avgifter för dagstidning, telefon och TV- licens, beloppsmässigt är de inte heller är reglerade i förordningen.69
Ett slagord i svensk politik blev efter alliansens tillträde år 2006 med moderaterna som största parti – Att det ska löna sig att arbeta, vilket lett till en del förändringar av riksnormen och att kraven för att tillhandahålla bidrag ökat.70 En av tankarna med de ökade kraven är att de ska motivera folk att arbeta och minska antalet bidragstagare och åtgärder har införts för att göra bidraget mindre attraktivt.71 Regeringen påpekar att det ska finnas stödformer för biståndsmottagaren att finna arbete. Det är inte meningen att socialtjänsten bidrag är kravlöst, men kraven ska vara på individuell basis. Den enskildes integritet och rätt till självbestämmande ska det värnas om.
Insatser och åtgärder ska därför göras för varje enskild situation.72
Arbetsmarknaden styr sannolikheten att lämna socialbidragstagandet. I tider med hög arbetslöshet tenderar socialbidragstagandet att öka, precis som bidragstagandet ökade under 1990-talet, med stor ekonomisk nedgång.73
Socialbidraget skiljer sig från de övriga socialförsäkringssystemen eftersom det är en selektiv lösning och endast beviljas de individer som har behov av det. Även i dag sätts individer in i grupper där vissa anses som värdiga mottagare och andra som ovärdiga. Detta är jämförbart med hur människor kategoriserades med avseende på behov av hjälp på 1500-talet.74
Den nivå konsumentverket räknar ut innebär inte att leva på existensminimum, men inte heller att kunna spendera mer än nödvändigt.75
Riksnormen grundar sig på ”skälig levnadskostnad”. Den ställer inte upp några preferenser på vad som är ett värdigt sätt att leva på. Den statliga riksnormen
69 Riksnormen för försörjningsstöd 2009.
70 http://www.moderat.se/web/Var_Politik_7_1_1.aspx
71 Välfärdsrådets rapport s.7
72 Rapport- Ekonomiskt bistånd s. 18
73 Rapport- Ekonomiskt bistånd s. 10
74 Sjögren s. 86
75 Rapport 2007:11 s. 4
23 garanterar hjälp för de mest utsatta under förutsättning att man uppfyller de krav som ställs för att erhålla socialbidrag. Det finns i dagens samhälle ingen rätt till
socialbidrag om man kan ta och få ett jobb. Som tidigare nämnts är dock möjligheten att få jobb relativt liten när arbetslösheten är stor. 76
10.2 Välfärdsstaten och socialbidraget
Välfärdsstaten står under hård press när ekonomiska argument kommit att dominera debatten. Samhället styrs av såväl demokrativärden som ekonomivärden där
samtliga värden ska beaktas av den offentliga verksamheten.77
Relationen mellan nyliberalism och välfärdsstat utgör ett viktigt demokratiproblem där välfärdsstaten som tidigare ansågs som ett ideal fått konkurrens av nyliberalismens politiska idéer som generellt sett ifrågasätter statlig styrning, den offentliga sektorn och skattefinansierade trygghetssystem. Nyliberalismen har inneburit att det vuxit fram en delvis förändrad syn på solidaritet i det nyliberala samhället. Solidaritet visar en person numer genom att ta ansvar för sin egen välfärd genom att exempelvis vara flexibel på arbetsmarknaden. Genom att anpassa sig till marknaden blir man en god medborgare. En socialbidragstagare ska enligt gällande lagstiftning anpassa sig till arbetsmarknaden genom att tacka ja till vilket jobb som än erbjuds.78
Socialbidraget är ett ämne som i svensk politik alltid är aktuellt och som genom åren varit mycket omdiskuterat. Socialbidraget diskuteras kontinuerligt ur ett etiskt såväl som ekonomiskt perspektiv. Det handlar om ett bidrag som överförs till många
medborgare, i vissa fall utan något krav på motprestation, men även för att de pengar en fattig tillhandahåller är behovsprövat och selekterat till att vissa tillhandahåller bidraget och andra inte.
I Sverige används ofta framför allt socialbidragsnormen, som mått på fattigdom, vilket kan ses som ett kontroversiellt sätt då riksnormen inte är uppsatt enligt
existensminimum.Det finns flera olika sätt att mäta fattigdom på, och redovisade skillnader av fattigdomen kan relateras till att mätningarna använt olika mått.
76 SoS-rapport 1997:5 s. 71,72
77 Lundqvist s.61-63
78 Lundqvist s. 61-63
24 Socialbidragstagande är inget entydigt mått som används för att mäta fattigdom.79 Fattiga betraktas de vara som har resurser som understiger en på förhand bestämd nivå; med ett relativt mått sätts denna gräns i relation till övriga grupper i
befolkningen.80 Andra mätinstrument kan exempelvis vara att ekonomisk fattigdom mäts som 50 och 60 % av landets medianinkomst.81
För att besvara min andra frågeställning - om regeringsformens värden och
riksnormen för försörjningsstöd är förenliga? är begreppsanalysen ett bra verktyg för att tydligt granska värdena och ställa de i relation till varandra.
10.3 Regeringsformen
Kap 1. Statskickets grunder § 2 ”Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.
Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd skall vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till hälsa, arbete, bostad och utbildning samt att verka för social omsorg och trygghet. Det allmänna skall främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer. Det allmänna skall verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familjeliv. Det allmänna skall verka för att alla människor skall kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället. Det allmänna skall motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet som gäller den enskilde som person”. RF
10.4 Hierarkisk ordning
1. Den enskilda människans frihet och värdighet.
2. Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella värde.
3. Delaktighet och jämliket 4. Motverka diskriminering 5. Respektera integriteten.
Den svenska lagstiftningen med en stark demokratisk grundsyn återspeglas tydligt i våra grundlagar. Demokrati definierades i kapitel 7 begreppsdefinitioner som att
79 Franzén s, 33-34
80 Social Rapport 2001
81 Franzén s. 36
25 makten utgår ifrån folket, som genom olika former av allmänna och fria val oftast väljer representanter till sina parlament. Som politisk filosofi bygger demokrati på att alla medborgare har en serie fri- och rättigheter. På riksdagens hemsida står även att läsa att demokrati handlar om alla människors lika värde och rättigheter. I en
demokrati får alla vara med och bestämma.
Inledningen i regeringsformen handlar om respekt för människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet, vilket är en del av den starka demokratiska grundsynen i Sverige. Dessa två begrepp ställs högst upp i den hierarkiska
ordningen och återspeglar tanken om välfärdsstaten. De andra värdena i regeringsformen kategoriseras under dessa två värden. Frihet handlar om att människor har rätt att själva välja sysselsättning och rätt att utöva sin verksamhet inom lagarna, sedd som positiv frihet där vi har rätt att leva som vi vill under de svenska lagarna. Värdighet handlar om respeket för alla människors lika värde och rätt till trygghet. Frihet är ett begrepp som vi oavsett politiskt inriktning inte kan bortse ifrån, vilket båda mina teorier kan bekräfta, det är ett av de starkaste värdena i en demokrati.
Värdet välfärd oavsett om det är personligt, ekonomiskt eller kulturellt som menas, hör ihop och syftar till att alla har rätt att leva ett värdigt liv. Välfärdsstat är en stat som är uppbyggd med omfördelning av resurser för att främja allas välfärd och möjligheter. Det är individuella rättigheter som står under de mänskliga rättigheterna.
De mänskliga rättigheterna klassificeras internationellt sett som något mycket relevant, där de ovan nämnda värdena ska beaktas.82
Det näst viktigaste värdet i regeringsformen är enligt uppställningen att värna om alla människors personliga välfärd. Det är en grundtanke i välfärdsstatens utformning och hamnar högt upp i hierarkin. Den ekonomiska välfärden torde då vara ett sekundärt värde, men utan ekonomisk välfärd är möjligheterna till social och kulturell välfärd relativt begränsad. Definitionen av välfärdsstaten som en resursomfördelande maskin gör att värnandet om allas personliga, ekonomiska och kulturella värde ska värnas om på en dra plats i hierarkin.83 Den personliga välfärden och kulturella välfärden är
82 http://www.manskligarattigheter.se/extra/pod/?module_instance=5&navid=66
83 Rawls s. 77
26 beroende av den ekonomiska delen och hamnar i samma kategori eftersom de koexisterar, vilket påvisades i kapitel 7 där ekonomiska värden och demokrativärden definierades.
Riksnormen för försörjningsstöd innebär att staten genom kommunernas fördelning och socialstyrelsens behovsprövning av socialbidraget försöker främja allas välfärd, dvs. en ”värdig fattig” kan tilldelas medel för sin försörjning av socialstyrelsen. Att främja jämlikheten ställs på tredje plats i värdehierarkin och främjar möjligheten att vara delaktig i samhället, ett annat viktigt värde i Sverige med en stark demokratisk grundsyn. Alliansens politik gällande socialbidragsnormen och de ökade kraven handlar delvis om att undvika det utanförskap som socialbidragstagarna hamnar i då de inte har tillgång till arbetsmarknaden och det satsas på att främja delaktigheten för dessa individer.84 Om socialförsäkringssystemet byggde på personliga försäkringar skulle några falla utanför ramen. En åsikt kan vara att det är ett slags moraliskt ansvar att värna om allas välfärd, samtidigt som ett annat argument skulle vara att detta är förmyndarskap. Med regeringsformen norm om främjande av jämlikhet och delaktighet blir riksnormen för försörjningsstöd en utjämning av resurser för att främja just jämlikhet och delaktighet. Delaktighet innebär här att förhindra en form av
utanförskap i samhället.85
Den offentliga verksamheten är en nyckel för att alla värden beaktas. Det fjärde värdet i den hierarkiska ordningen är att motverka diskriminering. Socialbidraget som är en selektiv politisk lösning ger handläggarna i socialstyrelsen ett ansvar att
behandla fall lika enligt objektiva kriterier och regler. Den offentliga verksamheten som skyddar våra rättigheter arbetar för allas välfärd och måste kontrollera att verksamheten styrs på ett korrekt sätt och värna om resurser som ska fördelas, att de anställda inom offentlig verksamhet har integritet är av stor betydelse.86 Den offentliga verksamheten måste beakta samtliga värden, det gäller såväl de demokratiska värdena som de ekonomiska värdena och blir en viktig för att demokratin ska upprätthållas.87
84 http://www.moderat.se/web/Var-politik.aspx
85 Ekonomiskt bistånd s, 18
86 http://www.riksdagen.se/templates/R_PageExtended____6055.aspx
87 Agevall, Klasson s. 21-22
27 Diskriminering skall motverkas och med ett selektivt bidrag åligger det den offentliga verksamheten att på goda grunder välja vilka som är i behov av bidrag så att
diskriminering undviks. Allas lika möjligheter att få socialbidrag dvs. att de anställda utgår ifrån samma preferenser i selekteringen är av stor vikt. Det sista värdet i
regeringsformen är värdet integritet. De som arbetar inom offentlig verksamhet måste ha integritet och respektera andra människor. Saknas integritet inom den offentliga verksamheten rikseras att alla värden blir förbisedda och de mister sin betydelse.
Integritet hamnar i min stege av värden på sista plats, för det finns inget som säger att inte frivilliga transaktioner skulle kunna hanteras bättre privat än av den offentliga verksamheten.88
Respekt har med alla värden i regeringsformen att göra, det omfattar alla delarna av värden i RF och eftersom jag har med vikten av den offentliga verksamhetens integritet ställs inte respekt på någon bestämd plats i värdehierarkin.
10.5 Kritik av värdena
En av regeringsformens viktigaste normer syftar till att allas välfärd ska gynnas, men om socialbidraget som påvisats är ett mätinstrument för vad svensk fattigdom
innebär, blir utformningen av riksnormen för försörjningsstöd något paradoxal. Det uppstår en konflikt, eftersom de som inte kan sysselsätta anses vara fattiga trots socialbidraget. Tanken med att återupprätta arbetets värde och försöka minska antalet socialbidragstagare, kan ses som en väg mot att främja välfärden då det syftar till at undvika utanförskap. Den gällande riksnormen för försörjningsstöd främjar inte allas välfärd om det betecknas som att leva i fattigdom, men den är en hjälp för de mest utsatta.89
Begreppet frihet blir paradoxalt för just socialbidragstagarna när dessa är helt beroende utav det selektiva bidraget för att klara sin försörjning. När bidragstagarna dessutom bestraffas för att de tackar nej till ett arbete genom sänkt socialbidrag har begreppet frihet inskränktas för denna grupp. Hade regeringsformen ställt upp kriterium om att allas välfärd ska gynnas så länge individen arbetar hade inte
värdena varit lika diffusa som de är i dagens läge. Om normerna hade fått en klarare innebörd hade riksnormen för försörjningsstöd förmodligen kunnat legitimeras med
88 http://www.manskligarattigheter.se/extra/pod/?module_instance=5&navid=66
89 Franzén s.33
28 gällande bidragsnivå och standard för de som inte klarar sig själva. Vagheten i
värdena gör regeringsformen diffus och komplex, samtidigt som det måste betänkas att de flesta människor faktiskt omfattas utav värdena i regeringsformen. För
socialbidragstagarna är normen frihet komplex. Samtidigt som friheten berövas dem i och med att de inte har möjlighet att tacka nej till arbete, kan friheten öka med
socialbidrag då de faktiskt tillhandahåller en summa pengar att leva på.90
Regeringsformen fastställer att den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.
Men vad händer när vi ställer människans värde och frihet i relation till vartannat?
Människans värdighet främjas av att en viss social rättvisa finns i samhället, hur den sociala rättvisan ser ut och vad som främjar den, tar dock sitt avstamp i vilken syn man har på distributiv fördelning och rättvisa, vilket jag kommer att återkomma till i nästa kapitel.91
Frihet är ett viktigt värde i socialliberalismens syn på organisationen av samhället.
Frihet är ett vitt begrepp, men eftersom definitionen av frihet i regeringsformen är utformad efter välfärdsstatens normer är det accepterat att en del av friheten försvinner för att kunna finansiera allas välfärd. Det är den positiva friheten vi talar om när det handlar om välfärdsstatens uppbyggnad. Frihet från statligt tvång skulle innebära att staten inte skulle ha möjlighet att beskatta befolkningen och finansiera den offentliga verksamheten. Den del man tjänar, frukten av arbetet skulle därmed hamna hos den person ifråga som arbetar och inte kunna omfördelas av stat och kommun. Socialliberalismen skulle hävda att resursfördelning är bra om den gynnar de svaga grupperna. Frihet kan bytas ut mot ekonomiska vinster under vissa
förmildrande omständigheter, vilket socialbidraget är. 92
Social rättvisa definieras som viljan att främja den sociala välfärden för alla, värna om allas lika värde, där en distributiv fördelning av resurser främjar även de svagares möjligheter i samhället. Regeringsformen är uppbyggd efter tanken om välfärdsstaten där den offentliga verksamheten förvaltar människors tillgångar för att vi senare ska kunna ta del av dem om vi exempelvis blir sjuka, eller arbetslösa. Ekonomisk vinning
90 SOU 2007:2 s.150
91 Halldenius s. 15
92 Rawls s.79-80
29 för alla, är ett ingrepp i vår frihet på så sätt att vi inte kan använda våra pengar till precis det vi vill, samtidigt som det ökar den sociala rättvisan där alla kan få hjälp vid behov.93 Det som kan tyckas paradoxalt är att den pågående individualiseringen av samhället är ett resultat av välfärdsstatens ambition att öka medborgarens
ekonomiska och sociala oberoende. Å andra sidan bygger välfärdsstatens existens på att medborgarna ser sig som ett kollektiv och därför rättar sig efter majoritetens regler och bidra till den gemensamma försörjningen.94
Den sociala rättvisan uppstår när socialbidrag ges till de som inte kan arbeta eller inte får jobb, men är det rätt att få pengar när man inte arbetar för det, främjar det den sociala rättvisan? Är det rättvist att den som arbetar ska ge en del av sina resurser till dem som inte arbetar. Robert Nozick motsätter sig detta, eftersom hans definition av frihet är att en individ har rätt att göra som denne vill, men detta
tankesätt grundar sig i negativ frihet och är inte den frihet som välfärdsstaten utgår ifrån.95 En tydlig konflikt skulle uppstå mellan värdena om den negativa friheten var utgångspunkt. Välfärdsstatens definition av rättvisa innebär fördelning.
Samtidigt kan man från bidragstagarnas håll inte anse, att de med gällande försörjningsstöd har friheten att konsumera som de vill. Socialbidragstagarna är konstant beroende utav andras medel för den dagliga försörjningen, vilket leder till inskränkt frihet, eftersom alla finanser är behovsprövade samt av mycket liten omfattning. Den som är arbetslös och går på socialbidrag kan heller inte självmant välja vilket arbeta hon söker, men kan i vissa fall tacka nej om hon känner att det inte kommer leda till någon framtida varaktig försörjning. I ett sådant fall leder dock detta till nedsatt ekonomiskt bistånd, en frihet att välja finns, men det är inte gynnsamt att tacka nej, då man förlorar en del av inkomsten.96 Krav på att bidragstagarna tar ett arbete är dock för att förhindra utanförskap, främja delaktigheten och integrera människor på arbetsmarknaden så att friheten i senare skede kanske kan komma att gynnas.97
En synpunkt på att socialbidrag inte främjar social rättvisa skulle vara att man ger pengar till någon som egentligen inte gjort sig förtjänt av det på bekostnad av andra,
93 Rawls s.78
94 Rothstein s. 62
95 Nozick s. 227-228
96 SOU Rapport 2007 s. 150
97 http://www.moderat.se/web/Var-politik.aspx
30 vilket leder till passivisering i samhället. Det kan dementeras med ett annat
argument, nämligen att den sociala rättvisan kan ha positiva effekter då det motverkar att vi slipper tiggeriet och samhället blir mindre oroligt och mer stabilt.
Friheten ökar på så sätt för alla, då kan känna tryggheten i samhället ökar. Frihet från statlig inbladning och social rättvisa är två begrepp som är oförenliga i definitionen, men kan kombineras med att en liten del av friheten ges bort och en del av den sociala rättvisan ökar. Den positiva friheten är välfärdsstatens viktigaste värde tillsammans med allas lika värdighet.98
10.6 Otydligheter i Regeringsformen
Det är otydligt vad personlig, ekonomisk och kulturell välfärd innebär. Mänskliga rättigheter är i sig otydliga, för det är inte säkert att staten eller den offentliga
verksamheten ingriper för att hjälpa, fastän den ser att värdena i samhället inte tas i beaktning. Redan 1999 var det en målsättning att halvera antalet
socialbidragstagare. En rad åtgärder användes för att göra socialbidraget mindre attraktivt att motta.99
Socialbidraget är dock något som aldrig setts som en attraktiv typ av bidrag att motta.
Enligt välfärdsårets rapport från 2008 talas det om en stämpel på socialbidraget, en stämpel som skulle ge en slags känsla av att en del av din värdighet förloras när du tar socialbidrag, och även det att många människor ser på socialbidragstagarna som
”fuskare”.100 Sedan 1999 har det varit en målsättning att halvera antalet
bidragstagare oavsett politiskt styre. Socialbidraget är något som är en sista utväg och som politiker generellt sett vill minska oavsett politisk inriktning, vilket måste ses som att det inte är en lyckad bidragsform.101
Riksnormen ger människor en summa att klara sig på, om du tillhör kategorin ”värdig fattig” men huruvida denna summa främjar ett värdigt liv och respekten på allas lika värde är något motsägelsefull. Bevisligen är riksnormen mycket begränsad i omfång och någon frihet att unna sig något finns det inte rum för, men å andra sidan skulle bidragstagarna stå helt utan inkomst utan bidraget. Högre krav ställs för att få socialbidrag, vilket inte är förenligt med regeringsformens värden gällande
98 John Rawls s. 78
99 Välfärdsrådets rapport 2008, s. 7
100 SOU 2007:2 s. 165
101 Välfärdsrådets rapport, s. 7
31 diskriminering. Dessutom finns det dokumenterat att de som går på socialbidraget har stora svårigheter att komma därifrån, är det att främja välfärden för alla och för kommande generationer? 102
Den andra frågeställningen besvaras i nedanstående text; Är regeringsformen och riksnormen för försörjningsstöd förenliga i tanken om allas lika värde?
Genom den här analysen bevisas att det är många värden som strider mot varandra och att regeringsformen är mycket vag i vad värdena faktiskt innebär. Analysen har kunnat påvisa att riksnormen för försörjningsstöd och normerna i regeringsformen inte är förenliga i tanken om frihet och välfärd för alla. Att Sverige oavsett regering haft som mål att halvera antalet bidragstagare sedan 1999, är inte endast till för att minska kostnaderna för bidraget, utan för att skapa ett meningsfullt liv för alla. 103 Värdena i regeringsformen har kanske inget konkret värde och är diffusa, men är ändå normer för att upprätthålla välfärdsstaten. En hög grad av enighet mellan värdena i regeringsformen och gällande riksnorm för försörjningsstöd är svår att rättfärdiga, men frågan är vilken annan typ av hjälp till den svagaste gruppen som skulle vara förenlig med regeringsformens värden.104 Enligt normen är allas välfärd viktig, men eftersom 6.5 % svenskar 2001 enligt FN:s fattigdomsindex ansågs leva i fattigdom har normerna kanske mist en del värde och borde tas i större utsträckning tas i beaktning.105
102Välfärdsrådets rapport 2008, s. 37-38
103 Välfärdsrådets rapport 2008, s. 7
104 Lundqvist s. 32
105 Badersten s, 22
