306 Andra afdelningen. Anmälningar och granskningar.

Läroböcker i matematik och naturvetenskap. 305

O

fast ej a f någon o v a n l i g p r i s b i l l i g h e t , är t r y c k t på e t t g r o f t , f u l t gråaktigt papper, t o r d e det i i n g e n händelse k u n n a hoppas, a t t b l i f v a föredraget framför s n y g g a r e v e d e r l i k a r .

nbtutu n o i i t j - . g i v t e f l l i d i t »ra tm>. v i t i ^ i f n L - i u l &D -s^ji-/r.|«|.. fcmszw I iibfiiJiiifRl d : j o i i h / u i ; i i - i > I . i h ; f f . ^ i i t l l J i f i u i y d v i i t t f j r / t n i s ÅwknM •

Läroböcker i matematik och naturvetenskap, bir Un .i i isy p.åvri J⁴ⁱ%<i iry.ifiiiiY hbelir.i (itu mins! •itsgoiöi

•!!• '•'P. Ä. Siijeström. Lärobok i aritmetik. Stockholm. 1,822:

LP. -'Ä: Norstedt•''§/> söner. '• 142 s i d d . i \uvg

• Föreliggande arbete öfverträffar våra v a n l i g a läroböcker i ' a r i t m e t i k d e r u t i , a t t den innehåller, u t o m de f y r a räknesätten/,i h e l a t a l och "bråk jämte dessas användande på lösningen a f i k o n - k r e t a exempel; e n k o r t a n v i s n i n g om lösningen a f n u m e r i s k a eqva- t i o n e r samt om sättet a t t använda en l o g a r i t m t a b e l l . O m v i öck ej t i l l a l l a delar k u n n a g i l l a bokens innehåll och uppställning, måste v i dock erkänna, a t t den är e t t g o d t h j ä l p m e d e l . a t t . n å e t t mål, h v i l k e t , såsom v i hoppas, en g å n g g e n o m l a g inå stadgas, nämligen att. b i b r i n g a eleverna i n o m de lägre k l a s s e r n a v i d våra elementarläroverk en u n d e r v i s n i n g i m a t e m a t i k , h v a r a f de i det allmänna l i f v e t k u n n a hafva n y t t a . E t t f a k t u m är, a t t blott, e t t fåtal a f dem, 'som börja i första k l a s s e n , g e n o m g å e t t h e l t läro- verk'; de äfgä d e f l e s t e före g y m n a s i a l s t a d i e t å:, v . s. f ö r e u p p - flyttningen i sjette k l a s s e n ; då bör ock s k o l a n se^! dessa "de fleste"

t i l l godo sä, a t t u n d e r v i s n i n g e n i n o m de lägre k l a s s e r n a ' e j ställes t i l l största delen åsyftande a t t preparera e t t fåtal t i l l m o g e n h e t s - examen; V i hafva tänkt oss, a t t detta mål k u n d e v i n n a s derige,- nom, ätt' a l l t s t u d i u m af• bokstafsräkning e l l e r så k a l l a d a l g e b r a s k u l l e frånskiljas från de fem lägre klasserna och uppskjutas t i l l g y m n a s i a l s t a d i e t , och a t t m a n i stället s k u l l e g i f v a eleverna känne- dom om lösningen a f n u m e r i s k a eqvationer, h v a r i g e n o m de k u n d e sättas i stånd a t t lösa många i allmänna l i f v e t förekommande p r o b l e m , h v i l k a u t a n kännedom a f eqvationer näppeligen k u n n a besvaras. T i l l en utförligare u t v e c k l i n g äf dessa åsigter t o r d e v i måhända en a n n a n g å n g återkomma, och öfvergå derföre t i l l en närmare g r a n s k n i n g a f r e k t o r Siljeströms lärobok.

Den är i n d e l a d i t r e afdelning'ar. D e n f örsta; utgör .en; i n l e d - n i n g e g n a d a t t visa läraren, h u r u u n d e r v i s n i n g e n ' b ö r skötas.

Den innehåller en h e l m ä n g d frågor och- exempel, h v i l k a särdeles väl l ä m p a ' s i g för m u n t l i g u n d e r v i s n i n g , m e n då, såsom förf. sjelf y t t r a r , denna i n l e d n i n g är för lärarens räkning, borde den k u n n a t göras m i n d r e , u t a n¹ a t t f ö r f s ändamål m e d den samma f ö r f e l a t s ; så h a r förf. g i f v i t läraren tillgång t i l l ej m i n d r e än 34 exempel

Pedagogisk Tidskrift. 20

306 Andra afdelningen. Anmälningar och granskningar.

på att t i l l ett tvåsiffrigt tal lägga ett ensiffrigt o. s. y.- Det sista kapitlet innehåller en intressant framställning af talens beteck- ning' i andra än decimalsystemet samt dessutom Romarnes t a l - beteckningar.

Den andra afdelningen är ett godt arbete, som i pedagogiskt hänseende uppfyller de fordringar, som man billigtvis på en mindre lärobok kan hafva.' Efter behandlingen af obenämda och benämda hela tal öfvergår förf. t i l l läran om decimalbråk, hvilken sålunda föregår läran om så kallade vanliga bråk. Pörfs sätt att vid division i decimalbråk särskilja fyra olika grupper gilla v i ej.

l:sta och 2:dra grupperna sammanfalla, emedanförf. förut säger, att

"hvarje på sådant sätt" (t. ex.

/

två tredjedelar) "tecknad och nämd qvot kallas bråk"; då är det sak samma "att dividera ett helt tal med ett helt tal, när divisionen icke går jämt upp" och bråket u t - tryckes i form af decimalbråk, som "att förvandla ett vanligt bråk t i l l decimalbråk". 3:dje och 4:de kunna äfven sammanslås, om regeln i 4:de ändras t. ex. t i l l : flytta decimalkommat i dividend och d i v i - sor så, att divisorn b l i r helt t a l ; derigenom undvikes äfven med- släpandet af nollor i slutet af divisorn.

Eölja så de fyra räknesätten i vanliga bråk. Härom är i n - tet annat än godt att säga; särskildt vilja v i påpeka förfs t y d l i g - görande af den märkvärdiga regeln: vänd upp och ned på divisorn!

Ett eller annat uttryckssätt är måhända ej lämpligt yaldt såsom t. ex. "en femtedel, så många gånger"; dock förringa ej dessa små oegentligheter det helas värde. .i

I det följande kapitlet möter oss läran om digniteter och rötter samt om logaritmer. Det är tydligt, att, då ett så vigtigt och t i l l i k a svårt ämne behandlas på blott 10 sidor, mycket är lämnadt ät läraren att tydliggöra och förklara; dock torde förfts framställning vara tillräcklig för inlärandet af en logaritm- tabells användande. E n omkastning af grund och följd hafva v i att påpeka på sidan 7 3 ; der står: "log 9 = 0,90309 . . . . . o c h följaktligen 9 = 10o,90309."

Den tredje afdelningen innehåller problemer, motsvarande hvad i de allmänt brukliga läroböckerna i aritmetik kallas enkel och sammansatt regula de t r i , ränteräkning o. s. v. Samlingen är god; dock förvånar det oss, att förf., hvars mål är en lärobok med praktisk användbarhet, g i f v e r

1 3 exempel på'"rabatt" i teo- retisk bemärkelse (ett i allmänna lifvet sällan förekommande räk- nesätt) och blott 3 på "diskont". Vidare hade v i väntat, att förf.

påpekat och med exempel belyst, livad i affärsverlden menas med rabatt; brukligt är j u , att en affärsman säger sig vid handel lämna rabatt, men afdraget sker dock alltid i vissa procent af

slutsumman. [•• i i : . .-• . - - .

Läroböcker i matematik och naturvetenskap.

Förf. har derjämte lämnat en liten eqvationsteori. Då den jämte problemer affärdas på 4 sidor, kari man ej begära att finna mer, än hvad som är oundgängligen nödvändigt för lösningen af en eqvation; den är dock tillräcklig för att besvara frågor af ej allt för komplicerad natur. V i vilja ej underlåta att framhålla, att förf. definierar eqvation på ett ovanligt sätt, förf. säger nämligen, att 4 - j - 1 = 5 kallas en eqvation; vanligast är väl att benämna ett dylikt uttryck en identitet eller likhet och att hos en eqvation alltid fordra närvaron af en eller flera bokstäfver af obekant betydelse.

De derpå följande geometriska och fysikaliska räkneexemplen äro goda. Förf. gifver för hvarje särskild grupp en algebraisk formel, enligt hvilken yta, kubikinnehåll o. s. v. kan beräknas, och v i betvifia ej, att ej en elev, som omsorgsfullt studerat det föregående, skall fullt begripa, hvad en sådan generel formel, betyder och kunna använda den, om den ock af honom ej blifvit enligt mate- matikens lagar framdeducerad.

Följer slutligen en tabell innehållande de svenska gamla sor- terna jämte mått, vigter och penningar i Norge, Danmark och Finland, samt slutligen det metriska systemet. .

P. A. Siljeström. Lärobok i räknekonsten till folksko- lornas tjenst. Femte upplagan. Stockholm 1872. P. A.

Norstedt §/• söner. 96 sidd.

Detta arbete innehåller hirfvudsakligen det samma som före- gående med undantag af läran om digniteter, rötter och logaritmer samt geometriska och fysikaliska problem, som här äro uteslutna.

Dess ändamål är, såsom ock på titelbladet kan läsas, att vara en lärobok för folkskolan, och anse v i , att den fullt kan uppfylla sitt ändamål. De anmärkningar, som v i mot den förra läroboken vågat framställa, gälla äfven denna, emedan de äro med nyssnämda u n - dantag ord för ord lika.

A. B-g.

Lärobok i Geometrien till Folkskolornas tjenst utarbetad af P. A. Siljeström. Andra uppl. Stholm 1873. Pris 40 öre.

I fyra afdelningar innehåller denna bok en kurs i geometri, som omfattar det vigtigaste af Euklides sex böcker jämte planime- t r i n och stereometrin.

Första afdelningen innehåller åskådningslära, den andra geo-

metriska uppgifter utan bevis, den tredje handlar om mätning och

dess uppgifter äro utan bevis, men försedda med rikliga räkne-

öfningar, den fjerde innehåller de vigtigaste af teoremen i Euklides

sex böcker (proportionsläran ej undantagen) med korta bevis.

308 Andra afdelningen. Anmälningar och granskningar.

Boken är indelad i tvänne häften, hvardera innefattande tvänno afdelningar, hvilka häften säljas särskildt.

För en oinvigd kan denna kurs visserligen ej nndgå att sy- nas väl stor, men dels är författarens namn en borgen för att det finnes goda skäl för hvad han gjort, dels är boken äfven äm- nad för högre folkskolor. Omöjligt torde väl ej häller vara att en vetgirig lärjunge äfven i den vanliga folkskolan, behörigen förberedd genom de föregående afdelningarna, kan medhinna och förstå den fjerde.

Tvänne mindre anmärkningar hafva v i dock att göra:

Hypotesen t i l l tjugoåttonde satsen i fjerde afdelningen är falsk.

Fjerde afdelningens femte kapitel har flera på det afsedda stadiet svårfattliga ställen och den sextiosjunde satsen torde vara vilseledande.

A t t arbetet — isynnerhet dess första häfte — varit och b l i r t i l l stort gagn för folkundervisningen, torde ej vara attbetvifla.

Naturlära för folkskolor och nybegynnare af Albrekt Se- gerstedt, Seminariiadjunkt. Pris 75 öre.

Denna bok är försedd med rätt vacker typografisk utstyrsel och med flere rätt goda, om ock stundom mindre väl valda figurer. Detta är likväl allt, hvad v i kunna säga t i l l arbetets fördel.

A f ett arbete, sådant som det i fråga varande, fordrar man, att innehållet må vara på ett lämpligt och likformigt sätt valdt och att det utrymme, som egnas hvarje särskild del af framställ- ningen, motsvarar sakens vigt för ungdomen; likaledes att ämnet må vara, så vidt bokens ändamål det tillåter, systematiskt anord- nadt och lättfattligt framstäldt, samt framställningen i öfrigt f r i från oegentliga uttryck samt missledande och origtiga uppgifter.

V i tro oss nn hafva funnit, att dessa fordringar af arbetet ej t i l l - godoses och måste, ehuru obehagligt det än är, uttala denna vår åsigt. För att bekräfta den samma, borde rätteligen alla de sär- skilda fel, v i upptäckt hos boken, anföras. Då emellertid hvarken tidskriftens utrymme, vår egen t i d eller läsarens intresse få allt- för mycket tagas i anspråk, måste v i nöja oss med att anföra några få exempel.

Hela växtriket är afhandladt på 11 sidor, fysiken upptager deremot 5 1 dylika, hvaraf elektriciteten på sin lott erhållit 10, och af de sistnämda upptagas mer än 4. af "Elektriska telegrafen"

och innehålla bland annat detaljerade beskrifningar på "relais",

"skrifmachin", "nyckel" m. m.

G-uldvifvan har blifvit stäld i spetsen för växtriket och det