R~STRATT VINNOR

R~STRATT FÖR VINNOR

Tidning utgiven av Landsforeningen

for

rösträtt.

MOTTO: Vi kunna aldrig göra så mycket f i r en stor sak som en stor sak kan göra för oss.

III. ARG.

RÖSTBÄTT F Ö B KIAHHOB

utkommer d,en 1 och 15 i var månad Redaktör: ESTEB BRISMAX.

Träffas onsdag och lördag kl. '/~3-~/94.

Redaktion och Expedition: 6 Läatmakaregatan Expeditionen öppen Fardagar kl. 1-4.

Rikstel. Norr 600. Allm. tel. 147 29.

Telegramadress : Rösträtt, Stockholm.

Prenumeration genom posten :

Pris för 1914 1 krona. Lösnummer 5 öre För utlandet sker prenumeration antingeq ge nom posten eller genom insändande av 1 kr 75 öre i postanvisning till tidningens ex pedition.

Annonspris: 15 öre per millimeterhöjd, störrt annonser och årsannonser rabatt.

Annonsavdeln.: Rikstel. 456.

9 f. me-? e. m.

Allm. tel. 604.

Inför 1914 &rs riksdag.

Vad skall detta årtal komma att be tyda f ö r Sveriges kvinnor? Skall del bli det stolta slutackordet, segerfan faren, - eller endast en milstolpe pi den långa ökenvandringen?

Sedan frågan om kvinnornas med borgarrätt senast behandlades i riksda gen, ha snart två å r förflutit, år son:

vi begagnat till ett rastlöst och inten sivt arbete. Vi ha sökt sporra liknöjd heten, undanrödja missförstånden övervinna fördomarrie. Genom vår upp lysningsverksamhet - samhällskurser föredrag och spridning a v broschyrei

- ha. vi gjort en ivrig propaganda föl vår medborgarrätt och i vida kretsar hos såväl män som kvinnor, väckt för ståelse av v å r a strävanden och syften Genom v å r namninsamling ha vi söki ena så många a v landets kvinnor, som vi i mån a v v å r a krafter lyckats nå till en opinionsyttripg för vår sak. Son missionärer h a v å r a namninsamlarc gått genom städer och bygder, spridan de väckelse och upplysning, och dei lider intet tvivel, att under dessa år e.

blott antalet anhängare av kvinnornar politiska rösträtt vuxit betydligt, utar

att också insikten om frågans inne börd och vikten a v dess snara lösning fördjupats och vunnit livlig tillslut ning.

Men det lide,r icke heller något tvi- vel a t t många a v våra motståndare blivit oresonligare och mera förbenade än någonsin. Skäl efter skäl ha vi vis- serligen bemött, bålverk efter bålverk h a r måst falla, - n u h a r man intet annat kvar än det nakna känslotänkan- de, som uttryckes i att icke vilja, där- för - att man icke vill. Men därvid håller man desto segare fast. Tyvärr

Damdräkter

tillverkas verkligt förstklassigt under ledning av r a k a demiskt utbildaä tillskärare. 0BS.i Full garanti.

A.-B. Londoner Herr- & Damskrädderi-Etabl.

37 Drottninggatan, 1 tr.

A. T. 226 19. B. T. 67 18. (A. F. 1629).

STOCKHOLM, 15 J A N U A R I 1914.

-

Det är intet tuiuel om att kuinnoröstriitten kommer;

ingen makt i uhrlden kan Sindra det. m e n tiden för dess ankomst beror p& deras arbete ocb S8ngiuenSet för saken, som tro på den.

Susan 8. Anthony.

ha kvinnorösträttens fiender genoni Första kammarens sammansättning alltjämt i sin hand makten a t t på sam- ma sätt som å r 1912 avslå den kungl.

proposition, varom vi även i år ha löf- te, - och att avslå den med samma tom- ma frasrikedom och samma avslöjade svepskäl som då.

Men höra då alla högerns medlem- mar i Första kammaren till deni soiii lära intet och glömma allt? Ha icke ännu tillräckligt många a v deni lärt sig förstå, att beviljandet a v kvin- nornas krav på medborgarrätt endast ä r en tidsfråga, liksom de ofrälse stån- dens, de obemedlades, arbetarnas, varit det? H a ej tillräckligt många lärt Sig fatta innebörden a v våra strävanden för a t t frånfalla den inbillningen, att kvinnorösträtten ä r landsfördärvlig och landsfarlig? H a de alla glömt vil- ka prov de svenska kvinnornas tro- fasthet och fosterlandskärlek redan be- stått i tider a v nöd och fara?

Då de finska männen räckte sitt lands kvinnor handen, skedde det i känslan av, att i prövningens stund skulle kvin- norna icke svikta; starka och kloka skulle de vid männens sida stå vakt kring fosterlandets säkerhet och livets högsta värden. Och aldrig ha dessa män ångrat sin vädjan till kvinnornas fosterlandskärlek och ansvarskänsla.

Vilka basunstötar är det väl, som i vårt land skall tvinga motståndets Je- richomurar a t t ramla." Skall det även hos oss bli först den stora vredens åskor? Eller skall de svenska kvin- nornas kärlek till rättfärdighet och framåtskridande, frihet och fosterland iga en stämma nog stark att öppna lem vägen till löftets land? Ännu iunna vi hoppas a t t vi hos det lilla 'åtal a v Sveriges män, som besitta nakten, att år 1914 lösa frågan om vår nedborgarrätt, lyckats väcka nog star- ra känslor a v aktning och förtroende, 'ör a t t de i oss skola vilja se sina li-

tar i arbetet för fosterlandet väl. Och det hoppet vilja vi hälsa den nya niksdagen.

Svaluddens Pensionat

rekommenderas

'ostadr. Järva. Vördsamt Eiin Johansson.

R. T. Ulriksdal 17. A. T. Ulriksdal 85.

Anna Whitlock

har n u för andra gången avgått som L. K. P. R:s ordförande, och denna gång kunna vi väl knappast hysa någon för- hoppning om, att det endast skall vara för en kortare tid, hon lämnar oss.

Kanske det i själva verket lir så, att hon h a r någon dunkel känsla av, a t t nu kan mohren med gott samvete gå, emedan mohren gjort sin tjänst - och gjort den tillfyllest.

Det arbete som föll p å hennes lott, och SOM säkert icke kunde lagts i bättre händer, v a r föreningens och arbetets organiserande. L. K. P. R. bildades, för 11 år sedan, a v ombud för 6 - sä- ger sex - rösträttsföreningar; inalles existerade den gången 9 stycken. Det gällde att från början skapa en organi- sation, som v a r fast nog att kunna föra arbetet framåt, vid nog a t t rymina de dåvarande skarorna, och fri nog att låta varje nytt led f å leva sitt eget fria liv. Med vilken visdoin denna upp- g i f t fylldes framgår ax' det förhållande, soni vi härvid tillåta oss att påminna om, a t t de stadgar, som den 26 och 27 mars 1903 antogos, uttryckligen beslö- tos skola revideras 3 år därefter - och då i huviidsak, vad själva organisa- tionsformen angår, blevo beståndande och i verkligheten består den dag som i dag är, fast vi nu laborera ined ett an- tal anslutna föreningar som närmar sig det 25 dubbla mot den gången.

Men det v a r icke endast den yttre formen soni skulle skapas, det v a r ock- så den inre, levande anden; och om vi nu r å g a säga att vi i närvarande stund till trots för att vi tillhöra alla politiska partier stå så sammanarbetade i hängi- venhet för vårt mål, i fördragsamhet mot varandra och förtroende för var- andra, i strävan efter a t t föra r å r sak 'ramåt på ett vederhiiftigt och sann- 'ärdigt sätt, a t t om v å r a vägar senare vingas åt olika håll, detta kommer att ,Be icke med bitterhet utan med bitter

;märta, så ha vi detta icke minst Anna Whitlocks ledning a t t tacka för.

Om vi sålunda kunna tacka henne ,%de för form och innehåll, yttre skep- lad och inre varde, så veta vi intet nättre tack a t t giva henne än löftet att iven i framtiden hålla den tradition tid makt hon skapat.

N r 2.

En deputation af moderata

röst rätt skvinnor

f r å n Stockholm och landsorten hade den 10 januari företräde hos herrar Trygger och Lindman, högerns parti- chefer inom riksdagens båda kamrar, och överlämnade därvid följande skri- velse:

Då senast frågan om kvinnans poli- tiska rösträtt v a r före i riksdagens An- d r a kammare, yttrade h r Hildebrand, att från kvinnornas sida visats "ett miniinalt intresse" för statsfrågor.

"Här har inom kvinnovärlden fram- trätt en ofantlig likgiltighet för offent- liga spörsmål, särskilt för dem som an- g å staten." Otaliga gånger har denna mening av högerpressen framlagts som ett ibland de viktigaste skälen mot a t t lämna kvinnan politisk rösträtt.

Med avseende p å särskilt detta skäl och på det nuvarande politiska läget bedja vi, moderata rösträttskvinnor från skil- da delar av Sverige få anföra följande:

Sverige befinner sig för närvarande i en krisperiod. Själva livsfrågan för staten som stat: ordnandet av försva- ret, kräver vittgående reformer, vitt- gående uppoffringar. Att krisen må bliva en kris till hälsa, att de bördor, soiii tryggandet a v fäderneslandets självbestånd kräver, måtte först åta- gas och sedan bäras a v en folkanda, som bortjagar själviskhetens töcken, som lyfter och enar, detta ä r i närva- rande stund brännpunkten för foster- landsälskande svenska medborgares önskningar.

Bland de yttringar a v en sådan redan befintlig folkanda, soiii nyligen lagts i dagen, h a r den först planerade och mest omfattande utgått från svenska kvinnor. Den opinionsyttring i för- svarsfrågan, soni för några veckor tillbaka inlihpnats till konungen, är frukten a r ett arbete igångsatt a v kvin- nor och utfört bland kvinnor. På den korta tiden a v en månad h a r det lyc- kats att samla över 265,000 namn p å dessa listor till förmån för försvars- frågans lösning p å ett för landets sä- kerhet betryggande sätt. För vinnan- det av detta resultat h a ej minst de nioderata rösträttskvinnorna nedlagt ett betydande arbete.

Vi ha gjort detta med desto djupare övertygelse och desto större ansvars- kRnsla, som vi hoppas att inom en nä- ra framtid komma i besittning av den medborgarrätt, som gör det möjligt för ln-innorna a t t med Sveriges män fullt clela ansvaret för fosterlandets väl.

Vi r ä d j a sålunda till Eder h r justitie- råd (lir amiral), a t t Ki såsom ledare a v Första (Andra) kammarens högerparti måtte ställa Eder gynnsam mot kravet på politisk rösträtt för kvinnor.

Moderata lcvinnor i n o m Landsförenin-

g e n f ö r lcvinnans politiska rösträtt.

De båda partiledarna mottogo de- putationen mycket förekommande men ridhöllo sin kända ståndpunkt i frå- gan.

L A C E R m O N m

Mästersamuelsgatan Amanuensen 71, C. Stockholm. Mothander 10-4

I S K O ~ A G A S I N

Illa juridiska uppdrag. Aiia slags förfragningar niol

! kr. powörekott. Specialitet: BarnuppfosMngsm&i.

I

-

I

På julafton avled efter en kort sjuk.

dom en a v Finlands märkeskvinnor fröken Alexandra Gripenberg, känd inom vida kretsar såsom en a v kvinno.

rörelsens främsta förkämpar och ut.

rustad med stor energi och organisa.

tionsförmåga. Fröken Gripenberg ^{ä g} nade sig först å t skönlitterär verksam.

het och tillsammans med fröken Toinj Topelius redigerade hon barntidningen

"Trollsländan" samt publicerade novel- ler och reseskildringar. Kvinnosaken blev likväl det stora samhällsproblem hon ägnade sin främsta kraft och hon uppfattade den icke såsom en blott po- litisk rösträttsrörelse, utan främst som en strävan a t t befordra kvinnoarbetet kvinnans rätt till arbete och hennes utbildning till duglig och självständig utövning a v sitt yrke. I Internationel- la kvinnoförbundet, som stiftades 1888 och medvetet riktat sin verksamhet på kvinnorösträttens genomdrivande, in- tog fröken Gripenberg en bemärkt ställ- ning, och i sitt politiska liv slöt hon sig till det gammalfinska partiet och v a r en a v dess lantdagsrepresentanter Jordfästningen ägde under stora högtidligheter rum i gamla kyrkan i Hälsingfors och under stor tillslutning a v kvinnor från olika partier. Kran- sar nedlades vid båren a v representan- ter från flera kvinnoföreningar. Även från en mängd enskilda personer hade kransar anlänt, bland andra från förre senatorn Leo Mechelin.

1907-1908.

Kvinnorna i stadsfullmäktige.

Torsdagen den 8 januari sammanträdde stadsfullmäktige i Stockholm för första gången på nya året och tiden upptogs så gott som uteslutande av val. Följande kvinnor blevo valda t,ill revisorer:

I i o 1 k s k o 1 e ö v e r e t y r e l s e n:

fröken Stina Quint.

I s t i f t e l s e n W i l h e l m G o v e - n i i m i n n e: suppleant fru Emilia Broo- m6.

I s t ' i f t e l s e n F r e d r i k E e n s m i n n e: barnavårdsinspektören Anna Lindhagen.

I G r e v e s m ü h l e k a s a m s k o - 1 a n: d:r Karolina Widerström.

Vid sammanträdet väckte fröken Gertrud Månsson motion om förändrade bestämmel- ser för val av stadens styrelser och nämn- der.

Ny kvinnlig municipalfullmäktig.

Fru Signild Johanson har i Ljungby kö- ping blivit vald till municipalfullmäktig.

F r u Johanson var uppsatt som första namn på nykterhets- och arbetarepartiets lista.

Idunpriset till fröken Selma Giöbel.

Iduns kvinnliga akademi har tilldelat fröken Selma Giöbel Idunpriset för Ar 1911, som ett erkännande av den stora insats hon gjort på konstslöjdens område. Priset upp- går som bekant till 1,000 kr.

P R ~ V A

Kronans 'jlstpuluer

A,B, Tekn, Fabriken KRONAN

i Karlstad.

Burkar h 25 öre. Overlägsen lrvalit.6.

Begär det genom Er vanliga leverantör, men godkänn intet annat.

-- --

ROSTRATT FOR KYIlilPRTOB

L. K. P. Rrs lltte centralstyrelsemöte.

Anna Whitlook avgår.

Signe Bergman väljs till Landsföreningens ordförande.

Första dagens förhandlingar.

L. K. P. R:s 1l:te centralstyrelsemött hölls i Stockholm den 8 och 9 januari Fröken Anna Whitlock hade beredvil ligt ställt sin nya skolas synnerliger vackra och stämningsfulla samlingssa' till mötets förfogande, och över skolanc portal vajade rösträttsbanbret delta gama till mötes. Intet centralstyrelse möte h a r haft att uppvisa en så stol anslutning som detta. Icke mindre är 80 föreningar vor0 representerade mec 105 medlemmar.

Mötet öppnades av fröken Anne Whitlock, som i ett kortare anförandc hänvisade på det förflutna årets stors händelser särskilt kongressen och namn insamlingen, vilka enat och samman.

fört kvinnor a v olika kategorier och verkat uppryckande och upplysande Den utvecklingslinje vi nu böra slå i n på, ansåg fröken Whitlock vara ati söka omvända högern, 'som visserligen icke anser kvinnorösträtten önskvärd men som dock icke gjort något princip.

uttalande däremot, och genom den ar.

betsintensitet och propagandakraft dc moderata kvinnorna på det yttersta a v dessa dagar ådagalagt, torde det gamla påståendet, att kvinnorna icke ha intres- se för allmänna angelägenheter, ha jä- vats. Resultatet a v vanlig logik måste bli a t t högerns män beakta sina egna kvinnliga anhängares krav. Talarinnan hävdade även med värme vår plikt Att uppskatta varandras förtjänster, obero- mde av partisynpunkter. Fröken Whit- lock slutade sitt anförande med att till- kännage sin avsikt att avgå som lands- Eöreningens ordförande, enär skolarbe- tet tog så mycket a v hennes tid och krafter, a t t hon icke kunde dela sig mellan dessa båda krävande uppgifter.

Val.

Efter av L. K. P. R:s sekreterare för- rättat namnupprop valdes till sekrete- rare för mötet fruarna Annie Gunnars- jon, Ellen Palmstierna och Helga Silf- verstolpe samt fröknarna Anna Åker- 3erg, Eva Andbn och Karin Pettersson, )ch till protokollsjusterare fruarna An- ia Wicksell och Maria Bolin. Till nesskommitterade utsågos fruarna Frigga Carlberg, Klara Lindh och d:r h l l i Petrini, med fruarna Else Kleen )ch Elin Wägner som referenter.

Till L. K. P. R:s ordförande valdes lärefter med acklamation fröken Signe Jergman samt till vice ordförande d:r Carolina Widerström.

Fru Frigga Carlberg framförde andsföreningens tack till fröken Anna ivhitlock för den insats hon gjort i

*östrättsarbetet och hälsade den nya wdföranden och vice ordföranden väl- romna, varefter fröken Signe Berg- nan, i några av varm känsla burna )rd, tackade för det förtroende lands- 'öreningen visat henne och hoppades I t t hennes kärlek till den stora saken

;kulle i någon mån ersätta det som bri- ster i andra avseenden.

Sedan mötet beslutat att även detta

eLF tillämpa resekostnadsfördelningen företogs val a v representanter till C.

S. A., varvid fröknarna Bergman och Whitlock samt fruarna Kristina Borg, Aälsingborg och Leonore Odencrants, Borås, omvaldes. I stället för fröken Valborg Olander, som undanbett sig kterval, utsågs landshövdingskan i Lu- leå, f r u Mary von Sydow.

Meddelanden f r å n sekreteraren.

Sekreteraren redogjorde härefter för srbetet under det gångna året, vilket

i många avseenden kan betraktas som

3 t t rekordår. 33 nya föreningar och Blialer ha bildats och antalet till lands- föreningen anslutna föreningar utgjor-

de vid årsskiftet 213. Endast 7 a v Sve- riges städer sakna ännu rösträttsför- eningar.

Förlagsverksamheten h a r att uppvisa den högsta siffra, som förekommit un- der L. K. P. R:s verksamhet. Tryck- alster ha under året utgivits i e j min- dre ä n 511,365 ex., därav 356,000 ex. flyg- blad och 101,500 ex. listor, anvisningar och råd m. m. för opinionsyttringen, Årsberättelsen har tryckts i en upplaga av 4,000 ex. Föredragsverksamheten har varit synerligen livlig och i pri- vatlivet h a r rösträtten säkert aldrig sil ivrigt diskuterats som under 1913.

Härefter utspann sig en stunds liv- lig diskussion om årsberättelsen, var- vid beslöts att L. K. P. R:s stadgar hä- danefter skulle inflyta i årsberättelsen ävenså förteckning på centralstyrelse- medlemmarna och föreningsordföran- dena såväl för föregående som löpande år. Vidare beslöts att en artikel om årsberättelsen, dess betydelse, uppställ- ning m. m. skulle inflyta i tidningen Rösträtt för Kvinnor.

De Bergman-Österbergska samhälls- kurserna.

Sedan en del mindre angelägenheter behandlats, lämnade friherrinnan Eb- ba Palmstierna en redogörelse för de Bergman-Österbergska samhällskurser- n a under året. Den första ägde rum i Västerbottens län under jur. kand.

Eva Andens ledning och pågick f r å n 20 januari till 15 mars. Därunder höl- los 55 föreläsningar på 16 olika platser med ett sammanlagt åhörarantal a v 6,000 personer. På våren hölls en kurs i Skaraborgs län med 38 föreläsningar på 14 olika platser och ett åhörarantal av 2,097 personer. Intresset för sam- hällsupplysningen h a r varit skiftande, men kan på det hela taget betraktas som gott, och friherrinnan Palmstierna tackade fröken AndBn för det stora nit och intresse hon ådagalagt.

Kurser ha även hållits i Hallands län a v fröken Sofia Svensson och fil.

kand. Greta Hedin, på Gottland av fröken Valborg Bergström, i Jämt- land a v fröken Annie Melander, i Vä- jterbotten a v fröknarna Anna Grön- feldt och Ingeborg Öqvist samt i Stock- holms län a v fröken Annie Weibull.

Föreläsningarna h a gällt kommuner- nas organisation, förvaltning och häl- jovård, fattigvård och barnavårdslag- stiftning, äktenskapslagstiftning, soci- tlförsäkring, skyddslagstiftning, kvin- iornas ställning inom yrkena samt itatens organisation och de politiska 3artierna.

Friherrinnan Palmstierna framhöll hur det vid dylika kursel; gäller att ex- aerimentera sig fram och man hade runnit a t t sommaren, till följd a v jord- wuksarbetet och därmed sammanhän-

;ande omständigheter, icke varit en ämplig tid och hon betonade till slut jnskvärdheten a v att genom omnäm- Liande och upplysningar i pressen spri- da större kännedom om kurserna på da orter, d ä r de hållas.

Till kommitterade för samhällskur- serna för 1914 valdes f ö r Götaland fru- a r n a Märtha Hellström, Anna Wick- sel1 och fröken Gerda Planting-Gyllen- båga med f r u Maja Strandberg som suppleant. F ö r Svealand valdes fruar- na Gerda Hellberg, Ellen Hagen och fröken Anna Whitlock med d:r Gulli Petrini som suppleant, och för Norr- land fruarna Klara Lindh, Maria Wide- gren och fröken Anna Grönfeldt med fröken Märta Bucht som suppleant.

L. K . P . R. och pressen.

Kästa punkt på programmet om L. K.

P. R. och pressen inleddes av ordfö- randen med en redogörelse för tidnin-

N:R 2

@?+%

...

...

3 Väateriå-gatan

1

0 ^{(f. d.} Barnängens lokal). I

a ^ASTRID SODERQUIST

[I!

1 Kiess Damskrädderi.

W Viilsorterat lager av:

En lska Ulstrar Kostymer Plysch o. Astrakan,

&Lppor, AttAuppor, Acldlschluippor eto.

gen Rösträtt för Kvinnor. Tidningen h a r under året utkommit i 24 nummer, varav 1 dubbelnummer och i en sam- maplagd upplaga a v i21,OOO exemplar.

På flera platser h a r lösnummerförsälj- ning ägt rum. Fröken Bergman fram- höll vikten a v att tidningen finge ännu större spridning och i en livlig diskus- sion uttalade mötesdeltagarna sin stora belåtenhet med tidningen och lovade a t t v a r i sin mån genom att få i n re- ferat och innehållsförteckning i de dag- liga tidningarna, och genom att påmin- na föreningsmedlemmarna att prenu- merera på L. K. P. R:s eget organ, stödja tidningen. Därefter meddelade f r u Klara Lindh, som fortfarande redi- gerar L. K. P. R:s artikelserie, att an- talet tidningar som prenumerera på densamma h a r under året varit 29.

Artikelserien h a r utkommit i ett antal av 3,148,200 tidningsexemplar. Sedan ordföranden tackat f r u Lindh för det utmärkta sätt varpå hon skött artikel- serien, lämnade sekreteraren upplys- ningar, om den internationella röst- rättstidningen Jus Suffragii, och upp- manade föreningens medlemmar att prenumerera på denna tidning för att kunna följa med det internationella rösträttsarbetet.

Stadgeändringsf örslag.

Nästa fråga p å programmet utgjor- des a v Stockholms F. K. P. R:s för- slag till ändring av L. K. P. R:s atad- g a r $6 3, 4, !jl Diskussionen inleddes

RV f r u Anna Wicksell, som framhöll att förslaget sönderfaller i två skilda principfrågor. Första frågan gäller huruvida V. U. skall väljas a v Stock- iolmsföreningen eller a v centralstyrel- sen och andra frågan om föreningarna .iksom hittills skola vara lika repre- ienterade inom centralstyrelsen eller lm proportionell representation skall nföras. Mötet uttalade sig enhälligt för förslaget a t t V. U. skall väljas av cen- xalstyrelsen, och lika enhälligt uttalade d g mötet för bibehållande av den in- ,ernationella principen a t t de små för- 3ningarna skola v a r a lika represente- rade som de stora, alltså i detta fall ned e n medlem och en suppleant. Att iärmare formulera ordalydelsen a v 'örslaget uppdrogs 'åt en kommitte, be- itående a v fruarna Anna Wicksell, h l l i Petrini och Jenny Velander. De indrade paragraferna fingo följande ydelse: ^§ 3. Mom. A. "I spetsen för andsföreningen står en centralstyrelse, il1 vilken varje lokalförening äger rätt itse en medlem jämte en suppleant"

) 4. Mom. c. utgår. 9 5. M o n A. "Cen- .ralstyrelsen utser på sitt ordinarie irsmöte inom eller utom sig ett verk- hällande utskott bestående a v fyra or- dinarie medlemmar jämte suppleanter och väljer bland dessa landsförenin- gem ordförande. V. U:s medlemmar iiga deltaga i centralstyrelsens förhand- lingar och beslut." Mom. B. "V. U. väl- jer inom sig landsföreningens vice ordförande samt inom eller utom sig till landsföreningens sekreterare och 3kattmästare i Stockholm boisatta kvin- nor, vilka uppbära a v centralstyrelsen för varje år bestämda arvoden." Mom.

C. "Den lokalförening, vars central- styrelsemedlem inväljes i V. U., äger rätt utse ny representant."

L. K . P . R:s utställning i Arsta.

Efter diskussionen om stadgeändrin- gen följde frågan om L. K. P. R. på rvinnornas utställning i Malmö 1914

S 6 S T B A T T FOR KYIISTHOB ³

N:R 2

och friherrinnan Palmstierna, som är landsföreningens representant inom ut- ställningskommitten, skisserade planen för Arstautställningen och framhöll särskilt vikten a v en överskådlig ut- ställning a v de sociala reformer som tillkommit inom eller på initiativ a v rösträttsföreningarna och således tjä- nar a t t belysa L. K. P. R:s samhällsar- bete. Bilderna skulle rymmas i stora a l h m , som även torde komma att inne- hålla fotografier a v rösträttens pioniä- rer.

Fröken Emma Aulin från Jönköping framlade därpå en kartskiss, avsedd att åskådliggöra landsföreningens utvecli- ling och föreningarnas antal och läge.

Förslaget, som v a r mycket tilltalande, gav anledning till en stunds diskussion och mötet uppdrog åt fröken Aulin, att i samråd nied V. U. närmare utarbeta det föreliggande förslaget.

Nordislct kvinnomöte i Köpenhamn sommaren 1914.

Sista diskussionen för dagen rörde sig om en inbjudan från "Dansk Kvin- desamfund" till ett nordiskt kvinriomö- te i Köpenhamn, bestämt till första reckan i juni, d ä r frågorna om familje- rätt, bainavårdslagstiftiiing och röst- rätt konima a t t diskuteras.

Med anledning av H. M:t änkedrott- ningens begravning inställdes det of- fentliga möte, som skulle ägt rum på aftonen den 8 januari. Vid detta möte hade h. e x . statsministern bl. a. lovat att tala.

Andra dagens förhandlingar Vid inledandet a v andra dagens för- handlingar meddelade ordföranden, att verkställande utskottet konstituerat sig och till sekreterare onivalt f r u Ezaline Boheman, till biträdande selireterare nyvalt d:r Gulli Petrini samt till skatt- mästare omvalt fröken Thorborg Wi- debecli. Fröken Bergman erinrade där- efter om att hon för två år sedan vid centralstyrelsemötets öppnande över- bringade den glädjande nyheten, att vi det året f ö r första gången hade a t t vän- ta en kunglig proposition. Frågan föll, men endast för att uppstå på nytt och nu stå vi inför den tredje riksdagen i

Ett livsöde.

Hon såg frägande på mig, som on1 hon väntat a t t vara igenkänd, men ehuru hen- nes ansikte väckte ett dunkelt minne hos mig, kunde j a g icke i första ögonblicket erinra mig var eller när jag sett det.

Hennes arende var a t t skriva sitt namn p i rösträttslistau, och när j a g såg hiir den tunna, skälvande handen långsamt formade bokstav till bokstav och läste Welenia L . ...

så visste jag genom det ovanliga dopnam- net vem j a g hade framför mig, fast åra- tal förflutit sen vi sist möttes.

Det v a r lätt att förstå, att det var annat än endast tiden som härjat detta ansikte, som j a g för några Ar sedan sett ungdoms- friskt och blomstrande, det var annat än endast tiden som böjt hennes rygg och framkallat detta skygga, skrämda uttryck i ögonen.

För omkring tio år sedan hade vi kom- mit a t t bo i samma hiis. Welenia var söm- merska med ett par flickor till hjälp. Hon var skicklig i sitt yrke och mycket an- litad. Vid ett tillfälle omtalade hon, a t t hon fått ärva trehundra kronor efter en moster och a t t hon också själv hade litet besparingar på banken. Hon funderade på a t t hyra en större lägenhet och skaffa sig mera arbetshjälp.

Men det blev ingenting av denna plan.

I stället förlovade hon sig och kom en dag in till mig för att säga adjö - nu skulle hon gifta sig och sluta upp med sömna- den.

- N i ställer väl om att ni har äkten- skapsförord? frågade jag.

perioden. Ett nederlag i år betyder ett uppskov på ytterligare tre år och frå- gans lösning i år h a r dessutom en all- deles särskild betydelse därigenom, att bvinriorna d å skulle f å vara med om äktenskapsfrågans behandling i riksda- gen, som beräknas inträffa mellan åren 191Y-1920. Det v a r således på 1914 års riksdag vi skulle koncentrera v å r a krafter och genom namninsamlingen föregående år få kvinnorna ute i landet att ställa sig bakom v å r t krav, så att frågan, n ä r den åter kom fram, kunde uppbäras av en verklig kvinnoopinion.

Fröken Bergman avslutade sitt anfö- rande med att uttala den förhoppnin- gen, att det stora upplysnings- och agi- tationsarbete, som bedrivits under 1913, skulle bära rik frukt.

Namninsamlingen och andra åtgärder f ö r stödjande a v den kungl. propo-

sitionen till 1914 års riksdag.

Sedan andra dagens möte nu v a r för- klarat öppnat, redogjorde de närvaran- d e representanterna för länsförbunden för namninsamlingsarbetet inom sina respektive län. Om slutresultatet kun- de man dock icke ännu med bestämdhet yttra sig, d å listor alltjämt inlöpa.

Härefter vidtog en livlig diskussion om sättet för opinionsyttringens avgi- vande. Efter förhandlingarnas slut an- togs enhälligt följande resolution:

Ceiatralstyrelsen i L. K . P . R. har med glädje och tacksamhet erfarit, att en kunglig proposition om politisk röst- rätt f ö r kvinnor kommer att avlåtas jämväl till innevarande års riksdag. Då de oss omgivande och i kultur närmast stående länderna numera dels redan givit, dels stå i begrepp att giva kvin- norna politisk myndighet, d å vidare frågan i vårt land fullständigt utretts och klarlagts, och d å slutligen Sveriges livinnor genom den opinionsyttring, vars resultat nu snart kommer att före- ligga, i hundratusental förklarat sin anslutning till lcravet på full medbor- garrätt, uttalar centralstyrelsen sin f a - sta förhoppning, att detta krav måtte av 1914 års riksdag bifallas, så mycket mer, s o m endast under denna förutsätt- ning, kvinnorna äga möjlighet att f å inflytande p d den förestående revisio-

- Ja , det är redan uppsatt och bevitt- nat, svarade hon. Inte för att det behövs, för min fästman är inte sådan, att han skulle vilja göra mig någon orätt. Men jag tycker ändå, att då vi köper hela bo- sättningen f ö r mina pengar, så är det inte mer än rätt, a t t det skrives som mitt.

Med en tillönskan om lycka i de nya för- hållandena skildes j a g från fröken Wele- nia. Och jag glömde verkligen bort hen- ne, så som man glömmer tillfälliga be- kantskaper, tills en dag helt nyligen en ung fru kom och begärde ett råd f ö r sin kusin, som hon visste a t t j a g kände -

Welenia L.

Giftermålet hade slagit mycket illa ut.

Efter sjn års lidande och förödmjukelser av många d a g , hade stackars Welenia som sinnessjuk intagits ä hospital och hennes lilla flicka utackorderats till främmande människor. Hon blev emellertid fullt åter- ställd efter ett Ars vistelse på hospitalet och utskrevs. Men mannen, som icke ville ha henne hem - hennes plats v a r Iänge- sedan upptagen - inackorderade henne på fattiggården bland de lindrigt sinnessjuka för 20 kronor i månaden. - Hon ber och tigger a t t f A komma ut nu, när hon kän- ner sig frisk och hon längtar efter a t t få se sitt barn, som hon inte ens vet v a r det finns - slutade kusinen sin historia.

Hon erhöll anvisning på den person hon borde vända sig till f ö r a t t f å tillåtelse för Welenia a t t lämna fattiggården.

Hon måtte ha lyckats, då Welcnia nu uppenbarade sig i egen person, d. v. s. så mycket det fanns kvar av denna. Att dct var en till själ och kropp bruten människa jag hade framför mig, v a r icke svårt att se.

- Har ni tid a t t höra min historia - den

nen a v giftermålsbalken, den för kvin- norna viktigaste a v alla lagstiftnings- frågor.

Vilka lärdomar kan man draga a v högerns stridsmetoder?

Detta diskussionsämne inleddes a v d:r Gulli Petrini, som - sedan hon på- pekat, att hon här syftade på högerns stridsmetoder mot namninsamlingen

- först riktade sig mot högerns gam- la påstående, a t t socialdemokraterna skulle bli de vinnande på kvinnans politiska rösträtt. Den Widellska ut- redningen hade visat, att om kvin- norna haft rösträtt vid 1911 års val, skulle partiställningen blivit i det allra närmaste orubbad. Detta oaktat fortsatte emellertid en del högertid- ningar att påstå motsatsen och för- mådde därigenom en del moderata kvinnor att ta avstånd f r å n rösträtts- rörelsen. Från högerhåll hade fram- ställts flera anmärkningar mot namn- insamlingen. Allra först hade man påstått a t t formuleringen p å listorna a v kvinnornas rösträttskrav: "full poli- tisk medborgarrätt'' vore liktydigt med en fordran p å borttagandet a v alla streck. Detta påstående föll på sin egen orimlighet. Vidare hade uttalats be- tänkligheter mot att 18-åringar fått skriva sina namn på rösträttslistorna, men n ä r de vid den åldern få inträde i föreningen, h a vederbörande ansett, a t t man icke heller kunde förmena dem rätten att deltaga i kvinnornas opi- nionsyttring. Talarinnan berörde där- efter försvarsfrågan som till en bör- j a n på ett så ovederhäftigt sätt sam- mankopplats med rösträttsfrågan och utnyttjats som ett argument emot den- samma. Kvinnornas försvarspetition, sådan den sedan igångsatts, hade dock varit a v stor betydelse för rösträttsrö- relsen, emedan den visat, att högern godtagit kvinnornas synpunkt i denna så viktiga politiska fråga.

Sedan bifallet efter d:r Petrinis fö- redrag tystnat, framträdde docenten Hilma Borelius, som förklarade att hon vore fullt enig med vad fröken Whit- lock yttrat vid mötets öppnande, näm- ligen att det nu var de nioderata kvin- norna, som kunde något förmå genom a t t hänvända sig till sitt parti. I med-

kan kanske vara till nytta för andra? frå- gade Welenia, sedan vi förnyat bekantska- pen, på samma underligt stillsamma sätt, som hon hela tiden visat.

- Javisst. Berätta mig alltsammans se- dan ni lämnade fattigvårdcn - det som hänt er förut vet j a g genom e r kusin.

- Jo, jag fick ju höra, a t t j a g fått till- låtelse att lämna anstalten - det v a r förra julen - och endast den som levat på grän- sen av vanvett, kan riktigt förstå hur det känns a t t åter veta sig vara som andra människor, få röra sig fritt och möta ögon.

som inte se misstänksamt på en. Min ku- sin kom och hämtade mig och följde mig hem. Hem, sa jag. - Hon strök med en trött rörelse handen över pannan, så åter- tog hon: Nej, det var inte mitt hem längre, där fanns ingen plats för mig. Den hade han gett å t en annan kvinna och i den säng, som j a g gjort i ordning å t mitt barn, n ä r det väntades, där låg den främmande kvinnans barn. At mig anvisades sovplats i kökssoffan. Sådan var återkomsten till mitt hem. Möblerna, som köpts f ö r mina pengar, hade jag ingen rätt till, fastän jag hade förordet. Lakanen med mellaiispet- sarna, som jag knappt nänts använda, dem hade min man och den andra kvinnan i sin sang, nej m i n säng var det. Den nat- ten - den första av många liknande - kunde j a g inte tacka Gud för a t t han räd- dat mitt förstånd. J a g tänkte att gå till- baka tji1 fattigvården, men först ville jag ha reda på var min lilla flicka fanns och om hon hade det bra. Men det ville han inte säga - det angick mig inte, sa han, då det var han, som ensam försörjde bar- net. J a g föresatte mig att tåla allt -

bara för a t t blidka honom och få veta nå- got om flickan - skurade och diskade och

... .

24 I

Upplandsgatan

i

!

24

I :STOCKHOLM

I H I L D A H E D E N i

I Damekipering . Damskrädderi Modeaffär :

! :

j ^OBS.! speciaiite: SOBGBESTALLNINGAR Mim. Tel. 21133

...

vetande härom och med stöd a v det lysande resultatet a v kvinnornas opini- onsyttring för försvaret, hade också inoderata rösträttskvinnor tillställt hö- gerpartiets ledare i 1:sta och 2:dra kammaren en skrivelse i frågan och försäkrat sig om tillfälle a t t själva få

€öra sin talan. Till slut framhöll tala- rinnan att de svårigheter, som röst- rättskvinnor a v högern hade a t t käm- p a emot, p å grund a v högerpartiets ställning till rösträttsfrågan, vore a v en tyngre a r t ä n vänsterns kvinnor kunde ana.

Livliga applåder följde på dessa av varm övertygelse burna ord.

De moderata rösträttskvinnornas skrivelse finnes införd på annat ställe i dagens nummer.

Vad kan göras f ö r att förmå kvinnorna att livligare deltaga i landstingsvalen?

Frågan inleddes a v f r u Anna Wick- sell, som framhöll, att om kvinnorna blott kunde bli valbara till landstingen, skulle deras deltagande i valen nog bli mycket livligare. Ett viktigt medel till ett mera allmänt deltagande vore ock- så att bättre ä n förut sköta pressen.

Artiklar, som upplyste oni landstin- gens befogenhet, om de ärenden, soni närmast kommande landsting hade att avgöra, borde inflyta i tidningarna.

Men kvinnorna måste själva skriva des- sa artiklar, som säkert skulle komma a t t intagas i tidningar av olika parti- färg. Länsförbunden borde utse press- kommitteer, som skulle systematiskt sköta detta matande av pressen. Slut- ligen nämnde talarinnan något om de moderata kvinnornas svåra ställning, vid val till landsting, vilka i sin ord- ning ä r o elektorer till 1:sta kammaren.

skötte om det lilla barnet, då föräldrarna vor0 ute tillsammank på biografer eller hos bekanta.

S å gick j a g slutligen till fattigsakiöra- ren, som lärde mig hur j a g skulle gå till- v i g a f ö r att bli skild. Det blev bestämt a v rätten, a t t jag skulle få något av möb- lerna och - det bästa av allt - få ha barnet hos mig, och så skulle han betala trettio kronor i månaden till vårt under- håll. Han har bara gjort det en gång, och ni1 h a r j a g hört, a t t j a g kan inte få ut pengarna utan genom fattigvården, och det är så förödmjukande, tycker jag, så j a g försöker a t t dra mig fram ändå. Vid delningen fick j a g symaskinen och h a r fått litet sömnad hos bekanta. Eljes fick j a g av mitt vackra bo bara kökssoffan med sängkläder och ett par stolar. J a g tycker det är så underligt, att en kan vara så rättslös i en dålig mans våld. Aldrig i mitt liv hade j a g tänkt på lagar och så- dant - det är j u så många kloka männi- skor, som är tillsatta för a t t styra med det, och j a g trodde a t t allt v a r så bra det kun- de vara.

Efter ett par veckors förlopp kom hon tillbaka med den sömnad jag lämnat hen- ne - ett halvt dussin barnförkläden. Stac- kars Welenia, iiven arbetsförmågan var borta. Hennes ögon Iågo ännu djupare in i huvudet och blicken var ännu mera för- skrämd. Hon hade sin lilla flicka med sig och denna företedde en ännu sorgligare syn - moderns levande avbild i ett barns gestalt.

- Det blir väl någon utväg, vor0 hennes sista ord, men det fanns icke en skymt av hoppfullhet i tonen.

Och mannen till denna kvinna, fadern till detta barn - v a r är hans ansvar?

Kii vet j a g bättre.