JUNI 2009
INFORMATION FRÅN LUFTVÅRDSPROGRAMMET I GÖTEBORGSREGIONEN
Hur mycket
påverkas luften
av skorstensutsläpp?
N
är luftkvalitet diskuteras är oftast vägtrafiken i fokus. Detta är helt naturligt eftersom vägtrafikens utsläpp sker i marknivå, vilket påverkar luften där människor befinner sig. I allmänhet är det inte möjligt att se, utifrån mätningar eller beräkningar, i vilken utsträckning luftkvaliteten påverkas av olika utsläpp-skällor. Det är ju inte bara bilar ochlastbilar som påverkar luften, utan även i viss mån utsläpp från arbetsmaskiner, sjöfart, energiproduktion och industrier – men hur mycket? Delar av svaret finns nu att få i de haltbidragsberäkningar för kvävedioxid som luftvårdsprogrammet gjort för några av medlemsföretagen. Elva beräkningar har gjorts för flera av göteborgsområdets största industrier och energianläggningar, som visar hal-terna i marknivå. Bland annat ingår de tre stora raffinaderierna på Hisingen. De flesta beräkningarna är gjorda för skorstensutsläpp, men även påverkan från arbetsmaskiner i Göteborgs Hamn och Stenas fartygstrafik finns med.
För att kunna få en bild av i hur stor utsträckning de olika företagen bidrar
till halterna, så presenteras resultaten ovanpå kartor som visar luftkvaliteten när alla utsläppskällor finns med och där man enkelt kan se områden med risk för överskridanden av miljökvalitetsnormen för kvävedioxid. Företagens bidrag ligger ovanpå dessa kartor i form av så kallade isolinjer (se bildexempel). Det som visas är företagens utsläpp från skorstenar och arbetsmaskiner, men inte transporterna till och från respektive verksamhet.
Stora skillnader
Resultaten för de olika företagen skiljer sig mycket åt vad gäller både hur högt haltbidraget blir i marknivå och hur stort område de påverkar. Som mest blir
halt-forts på nästa sida
En kartläggning av hur
utsläp-pen från luftvårdsprogrammets
medlemsföretag påverkar
luft-kvaliteten är nu färdig. Därmed
finns en aktuell bild av hur flera
av de största utsläppen i
Göte-borgsområdet från skorstenar,
arbetsmaskiner och fartyg
påverkar luften i marknivå.
bidraget till årsmedelvärdet för kvävedi-oxid 15 µg/m3, vilket kan jämföras med
gränsvärdet för kvävedioxid på 40 µg/ m3 som årsmedelvärde. I de flesta fall når
företagens haltbidrag inte över 3 µg/m3.
De viktigaste faktorerna som påverkar resultaten är hur stor mängd kväveoxider som släpps ut och på vilken höjd det sker. Utsläppsmängderna i de enskilda beräkningarna sträcker sig från några tiotal ton till hundratals ton kväveoxider.
Figuren visar haltbidraget från Shell Raffinaderi AB. De färgade skikten visar halterna med alla utsläpp, som årsmedelvärde för kvävedioxid (µg/m3). De svarta isolinjerna visar haltbidraget från Shell.
forts från föregående sida
Utsläppen sker ofta från skorstenar som är runt 100 meter höga, men ibland är utsläppen på betydligt lägre höjd. Det slutliga haltbidraget påverkas även av me-teorologiska faktorer och hur förorenad luften redan är på platsen.
Den nya rapporten bekräftar bilden av att industrier, trots sina stora utsläpps-mängder, inte är de aktiviteter som mest bidrar till försämrad luftkvalitet i mark-nivå. Den nya rapporten tillför också en
detaljerad och omfattande bild av var och i hur stor utsträckning luften påverkas av industrier, som tidigare saknats.
Haltbidragsberäkningarna har gjorts av miljöförvaltningen i Göteborg med aktuella uppgifter från företagen och Länsstyrelsen. Rapporten finns på luft-vårdsprogrammets hemsida. n n n
U
nder 2009 har planer på att skapa en ny hemsida för Göteborgsre-gionens luftvårdsprogram börjat ta form. Tanken är att få en mer lättanvänd och givande hemsida. Delar som ska ges stort utrymme är sidor som ger en överblick över luftsituationen i var och en av de tretton medlemskommunerna. Även medlemsföretagens roll i luftvårdsarbe-tet ska ges mer plats. I samband med atthemsidan sjösätts kommer även luft-vårdsprogrammets logotyp och grafiska framtoning få en liten uppfräschning. Hemsidan kommer att ligga som en del av GR:s webbplats, vilket innebär att många av de funktioner som förknippas med en modern och användarvänlig hemsida kommer att ingå. Förhopp-ningen är att den nya sidan ska öppnas under hösten 2009. nnn
Ny hemsida planerad till hösten 2009
Nu mäts
Mölndalsluften
i gatunivå
F
ör första gången finns nu mät-ningar i gatunivå året runt i cen-trala Mölndal. Den fasta mätstation som mätt sedan 1989 i taknivå från Folkets Hus över motorvägen (E6), har kompletterats med en mätsträcka (sträcka 2) i marknivå söderut längs Göteborgsvägen. I början av juni kom mätningarna igång och är du nyfiken på resultaten så visas senaste veckans mätningar på Göteborgs Stads hem-sida på www.goteborg.se/luften.Under fyra månader, vintern 2008-2009, gjorde luftvårdsprogrammet mätningar i Partille. En mobil mätvagn stod på Postgången, vilket är en av de boendemiljöer som är mest utsatta för trafikavgaser i Partille.
C
irka 10 meter från mätplatsen går Göteborgsvägen med en trafik på drygt 11 000 fordon under ett vardags-dygn och 60 meter längre bort går E20 med ungefär 40 000 fordon per dygn. Platsen är precis densamma som när liknande mätningar gjordes 2004. Sedan dess har köpcentret Allum tillkommit i närheten, vilket har ökat trafiken runt mätplatsen.Trots att trafikökningen, så visar resul-taten från i vintras att halterna av kvä-vedioxid sjunkit. Resultatet är positivt, men samtidigt lite överraskande. Den mest troliga förklaringen är skillnader i meteorologi, som har stor inverkan på luftkvaliteten.
Lagstiftningens miljökvalitetsnormer, som anger gränsvärden för tillåtna halter, gäller för kalenderår. Eftersom mätning-arna i Partille bara pågick några månader, har en bedömning gjorts av hur situatio-nen är för ett helt år. Miljöförvaltningen i Göteborg, som utfört mätningarna, har
Mätningarna i Partille gjordes med en mobil mätvagn från mitten av september 2008 till mitten av januari 2009 vid Postgången. Foto: Miljöförvaltningen i Göteborg
gjort jämförelser med andra mätplatser där mätningar pågår året runt. Utifrån mätresultaten vintern 2008-2009 blir bedömningen att miljökvalitetsnormerna inte överskrids. Detta gäller både för kvävedioxid och partiklar (PM10), som är de två luftföroreningar som riskerar att överskrida gällande gränsvärden. Väger man in mätresultaten för 2004 blir dä-remot bilden något annorlunda. Vid det tillfället var bedömningen att det är stor
risk för att dygnsnormen för kvävedioxid överskrids. Den samlade bedömningen är därför att det, trots förbättringen, finns stor risk att normen för kvävedioxid överskrids i anslutning till större vägar inom Partille kommun. Risken för att normen för partiklar överskrids i kom-munen bedöms däremot vara liten. Rap-porten finns på luftvårdsprogrammets hemsida n n n
L
uftvårdsprogrammets mätkampanj under 2008 av det cancerframkal-lande ämnet bensen och andra flyktiga kolväten är nu avslutad. Resultaten visar på fortsatt sjunkande halter av bensen och att miljökvalitetsnormen, som ska nås 2010, redan klaras även i hårt tra-fikerade miljöer. Till och med det tuffa nationella miljömålet nås på två av de tre platser där mätningar skett, bland annat vid köpcentret Allum i Partille, som lig-ger nära E20.Extra intressanta är mätningarna på Sprängkullsgatan, eftersom resultaten kan jämföras med tidigare mätningar under vinterhalvår på samma plats (se figur). Sprängkullsgatan är en hårt trafikerad stadsgata i Göteborg där många män-niskor vistas. Trenden med minskande bensenhalter håller i sig och förklaras främst av införandet av katalysatorer på personbilar och minskningen av
bensen-innehållet i bensin från 5 till 1 procent. Mätningarna har utförts av IVL, Svenska Miljöinstitutet med så kallad passiv
prov-Bensenmätningar klara
Partilleluften bättre!
tagning. Rapporten finns på luftvårdspro-grammets hemsida. n n n
Figuren visar bensenhalter vid Sprängkullsgatan i Göteborg. Gröna staplar är uppmätta medelvärden under vinterhalvår och de blå är beräknade årsmedelvärden (för 2008/2009 är det uppmätt). Den mörkröda linjen anger miljökvalitetsnormen för bensen (5 µg/m3), som
inte får överskridas efter år 2010. Den ljusröda linjen anger det nationella generationsmålet för Frisk luft (1 µg/m3) med målåret 2020.
Vinterhalvårsmedelvärden av bensen Sprängkullsgatan i Göteborg
0 2 4 6 8 10 12 14 97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 08/09 Bensen (µg/m 3 ) Uppmätta halvårsmedelvärden Beräknade årsmedelvärden Miljökvalitetsnorm Generationsmål Frisk Luft
Luften
under år 2008
I Göteborgsregionen har partikelhalterna i luften minskat så att gränsvärdena klaras, men för kvävedioxid är det väldigt långt kvar. Så kan man sammanfatta resultaten av de mätningar som luftvårdsprogrammet gjorde under 2008.
M
iljökvalitetsnormer är den lagstift-ning som reglerar vilka halter av luftföroreningar som är tillåtna. Idag finns normer för elva olika luftföroreningar, som i sin tur ofta har gränsvärden för till exempel år-, dygns- och timmedelvärden. I praktiken är det gränsvärden förpartik-lar (PM10) och kvävedioxid (NO2) som
är svåra att klara i Göteborgsområdet. För att uppfylla miljökvalitetsnormen för båda ämnena finns det sedan 2006 åtgärdsprogram, vilket är ett krav när normer riskerar att överskridas. Trots att åtgärderna till större delen genomförts, så
är det långt kvar tills normen för kvävedi-oxid klaras. Det är framförallt dygns- och timmedelvärden som är mycket svåra att klara i centrala Göteborg och längs trafikleder i regionen.
Miljökvalitetsnormen för partiklar (PM10) klaras däremot för andra året i rad vid alla mätstationer. Delvis kan för-bättringen förklaras av partikeldämpande åtgärder i Göteborg med bland annat spridande av dammbindande medel på vägbanan under vårvintern och att användningen av dubbade vinterdäck minskat något de senaste åren.
Figur 1 visar årsmedelvärden för kvävedioxid (NO2). Miljökvalitetsnormen för årsmedelvär-den klaras i taknivå på Femman, Järntorget och Mölndal, men oftast inte i gatunivå (Haga, Gårda). Delmålet för Frisk luft med målåret 2010 har ännu inte nåtts på någon mätstation.
Figur 2 visar antalet dygn som dygnsmedelvärdet för kvävedioxid (NO2) har överskridits under åren 2003-2008. Miljökvalitetsnormen tillåter max 7 överskridanden per kalenderår. Mätningarna visar att dygnsnormen oftast inte klaras i taknivå (Femman och Mölndal) och att antalet överskridanden är mycket stora i gatunivå (Haga, Gårda). Situationen är liknande för timnormen för kvävedioxid.
Antal dygn med kvävedioxidhalter (NO
2) över 60 µg/m
30 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Antal dygn Femman Mölndal Haga Gårda Miljökvalitetsnorm (max 7 dygn)
Årsmedelvärden kvävedioxid (NO
2) 1992-2008
0 10 20 30 40 50 60 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 N O2 (µ g /m 3 )
Femman Haga Gårda Mölndal Järntorget MKN År Delmål 2010
www.gr.to/luftvardsprogrammet
Vi finansierar luftvårdsprogrammet
Kommunerna i Göteborgsregionen samt Västtrafik Göteborgsområdet, Vägverket Region Väst, Stena Line, Taxi Göteborg, Göteborg Energi, Göteborgs Hamn, Luftfartsverket Göteborg–Landvetter Flygplats, Mölndal Energi, Nynäs Refining, Preem AB,
Renova, Shell Raffinaderi, Tefco, Volvo Lastvagnar, Volvo Personvagnar
Göteborgsregionens luftvårdsprogram c/o Miljöförvaltningen i Göteborg Adress Karl Johansgatan 23, 414 59 Göteborg • Tel 031–368 38 81 • Fax 031–368 37 10
ALE ALINGSÅSGÖTEBORG HÄRRYDAKUNGSBACKAKUNGÄLVLERUMLILLAEDET MÖLNDALPARTILLESTENUNGSUNDTJÖRNÖCKERÖ
Rapporterna finner du på vår hemsida, www.gr.to/luftvardsprogrammet
Nya rapporter 2009
• Luftföroreningsmätningar i Partille vintern 2008-2009, Rapport 147, 2009-02
• Mätningar av lättflyktiga kolväten i Göteborgsregionen, Rapport 148, 2009-06
•
Haltbidragsberäkning av kvävedioxid – för några av Luftvårdsprogrammet medlems-företag år 2009, Rapport 149, 2009-06
Figur 3 visar antalet dygn som dygnsmedelvärdet för partiklar (PM10) har överskridits åren 2005-2008. Miljökvalitetsnormen tillåter max 35 överskridanden per kalenderår. Mätningarna visar att dygnsnormen har klarats på alla mätplatser de senaste två åren. År 2005 inleddes mätningarna i Haga och skedde bara del av året (mörkgrå stapel).
För många andra ämnen som till ex-empel bensen, svaveldioxid och koloxid är halterna idag mycket låga jämfört med för 20-30 år sedan.
I figurerna ges en bild av utvecklingen de senaste åren. Luftvårdsprogrammet har tre fasta mätplatser; två i taknivå i Möln-dal och på Järntorget, samt i marknivå alldeles intill Kungsbackaleden (E6/E20)
i Gårda. I figurerna visas även resultat från mätningar som miljöförvaltningen i Göteborg gör i taknivå på Femman och i gatunivå på Sprängkullsgatan i Haga. Taknivåmätningar ger en generell bild av de bakgrundshalter som finns i stads-miljö. Mätningarna på Sprängkullsgatan sker däremot vid en trafikerad stadsgata och visar hur luftkvaliteten är på platser
i gatunivå som är utsatta och där många människor vistas. Gårdastationen är pla-cerad på en plats där få människor befin-ner sig och i en extremt dålig luftmiljö, vilket ger en bild av den sämsta tänkbara luftmiljön i Göteborgsområdet.
Fler figurer och mer om luften under 2008 finns på luftvardsprogrammets hemsida. n n n
Antal dygn med partikelhalter (PM
10) över 50 µg/m
30 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 2005 2006 2007 2008 Antal dygn Femman Haga Gårda Miljökvalitetsnorm (max 35 dygn)
