RONS HUSHÅLDS

M. G. H.

ALMÅNNA

PÅMINNELSER

Vid

HUSHÅLDS

RONS

ANSTÄLLANDE,

Med

AMPL CONSIST, ACAD, _SAMlYCKEi

under

PROFESSORENS

H

t

/INDERS

_BERCHS

Inseende

VID KONGL. HÖGSKOLAN I UPSALA Utgifne

och

i Den Större Carolinska Lårosalen

DenNov. MDCCL.

TIL _{ALLMÄNT OMPRÖFVANDE}

Framstålte

af

Johan

N.

_Tengman,

varmelånninge.

KONGL

_MAJ:TS

TRO-MAN och PRESIDENT

Uti Defs och Rikfens Högloflige Svea HoFRaTT, SKA TTMÅSTAREafaila_{Kongl. Majrts}Orden, RIDDARE af _{Kongl. Nordftjerne}

_Orden

_f

FRIHERRE,

HÖGVÅLRORNE HERR

GARL G

US T

AI

LÖWENHIELM,

NÅDIGE

HERRE.

Det

CELLENCE,

Håga

Ämbete,

genom

h

var

få

til

vidtbekanta

EDERS

EX-

och

fortraffeliga förtjen/ter,

upftigit,

borde

vål _{förbjudamigatt}

_meddefla

ohöffads

■ ■

I bladinför EDERS EXCELLENCES

_Sgon

fram-tråda: Men denmakalöfa nåd hvärmed EDERS

EXCELLENCÉ _{plågar omfamna och}

upmUn-tra alla _{ftudjers flitiga idkare, befynnerligen}

dem, fom fådana vifa figat vårt lilla famfund,

tyckes ej aldeles vilja vågra mig, attfå under E»

VERS EXCELLENCES _{höga NAMN föka} fkårm for ettvårn*löft arbete»

Defsutan år ock detta det _{behageligafie}

till-fålle _{jag kan nyttja, att betyga den tilbörliga}

tackfåjelfe och djupa vördnad, livarmed mitt fin¬

ne få _{långe varit upfylt}

, för de ömnoga Väl¬

gärningar EDERS EXCELLENCE mina K«

Föråidrarbevift. Men huru _{fvagt blir icke hår} vid mitt _{bemödande, då}

_talegåfvan

_{mifter allfin}

kraft och måfle ftanna i _{håpenhet och tyftnäd.}

De invårtes finnets rörelfer blifva _{altfådet, fom}

endaff kan tillfredsffålla min åftundan.

Dem fkal _{jagaltid hålla till Allmagfen med}

ifrig bon, Han (åktes uti många fålla år förlångå

EDERSEXCELLENCESlif: hvarunder_jagmed

oaflåtelig vördnad till dödsftundenframhärdar

EDERS

EXCELLENCES

i

ii

:||

aIdra&dmjukafietjenarc

JOHAN N. TENGMAN.

KONGL. MAJ:TS

Trö-Tjenare

och

Hårads-Höfdinge,

VÄLBORNE HERR

GUD MUNT)

LÖfFENHIELM.

Dom-Prosten och Lectorn

vidKongl.

Gymnaf.

i

Carlrtad,

HÖGÅREVÖRDIGE och

HÖGLÅRDE

Hr

_{Mag. NICOL/jUS}

STAK.

G U N S TIG E

Om

mådde med

de ömma

orden

och vordnadsfulla

_{yttra, hvad}

rörelier,

_{en tyft}

den alt för _{trånga, at värdigt utföra}

ne Herrar_, för all årtedd godhet år upfylt.

retagande; dock hoppas jag, att Edar vanliga

ru den _{ej med*} tillråckeliga ord kan utföras,

ett fckn af min _{lifliga årkånfla, och låten mitt}

da krafter_{ej förmåat afbörda den fkuld,}

utihvil-(kal deremot _{vara, det ville den nådiga Guden} Edra _{högt förnäma Familier uti långaock}

be-mågo, då jag ock äger den fågnefamma förtrö-Befordrare, fom jag å mia fida räknar det

för

MINE

låmjukatlt

5

KONGL. MAJiTS

Tro

_Tjenare

_och

_{Hårads-Hofbinge,}

Adle och högaktade herr

LEONHARD

_JOH.

RINGER,

Inspectoren vid Danwiks

_Hofpitalet,

ÅDLE och HÖGAKTADE _HERREN;

Herr

H1NDR1CH

STAK.

HERRAN.

fom flor _{ynneft och benägenhet upväcka, för*}

och _{förborgad tancka hyfer; vore alla deffa bla¬} den _{årkänlla, hvarafmittfinne emot Eder,}

Mi-Min _{oförmögenhet vågar ej ett få fåfängt}

fö-gunft uptager min hjerteliga välmening,

ehu-Uptag ock detta mitt tancke-förfök, fåfoni

rena nit _{galla för en redbar betalning, når}

fpå-ken _{jag få djupt häftar. Min innerliga önfkanf}

uppehålla Eder, Mine Herrar, tillika med

Händiga

tider vid all önfkelig fållhet och väl¬

dan att uti dem _{äga få Gunftiga Gynnare och}

lycka och förmon at med vördnad lefva

HERRARS

tjenare

i

TENGMAN.

DYGDÅDLA _FRU,

EBBA

USA

_DIONYSIA

CHENON,

MIN HÖGTÅRADE K. MODER,

ATfr fom en telning

fpäd begynner

at

fram*

flyuta

3 ^

Närmarken _{ofver alt fig vifar}

_tack

_och

_grbn,

Narfolket ihvar bygdfn vackervar

jär

njuta,

Dä

_lägger

_ock

_{frän hamn}

_{ett fartyg ut}

_i

_[jon*

Det

_gär;

_men

_märkes

_da

_defs

_flyr

_{man vara}

borta ,

Detfuper vatn in, Des

glädjealar år5 korta*

Päfamma fått var det med mig,

när

Far

min

dbdde;

Min

_{älfkans-värde}

_{Far5 min}

_{tilflycht och}

jbr-fvar,

Minogon runnoßridt; mitthjerta

bvmogt

blödde

Det_fyntesfom

_helt

_vi

_fl

_mittflut

_fbr

handen

_var*

Men Himmel ach! jitfl Den,

fommäft

af \forg

varJlagén,

Helt

_{kärligt ftärkte}

_{mig. ffag}

_blef

_ur

_äng"

flan dragen.

Ach

AcbMODER, äetvar

f. ja

Eder

bf/rtilfkrifvas

Mittmod. mittunäerftbd, minti

käx

t

och

mitt

väl.

Tilläten därfof nu, att dejfa

bladen

gifv

as

Er till ett tekn af minvbrdnadsfulla

fjål^

Mittämne är omRon; min

utfhrs-gäfya

fpäder.

Villfig

tilvälla

glänts

ut

af de

Svän/ka

kläder.

Desutanhoppasjag,

och

vet,

Min

MODER

kära,

Att_{praland' fargorej}

_behofves

_inför

_Er,

Ej nödigt eller

år

att

bjuda

till

frambära

Hvad fom befordratyksdet jag

här

Ederger,

Ett MODERShjertalär detgunlligt alt

värdera.

Detär_{affonengjort;alt}

_nog\

_hvad

_fordras

_mera

_*

Si _{fäleds ärErtlag}}

_fä

_plänff

_al

_tid

_gär

fagnjutitmycketgodt;jagfan

ka

tfkuld

pä fkuldi

Ej_{något der}emot

formär

jag att

framfbra

Mer än enifrig bbn; Er

Himlen

_vare

huld,

Förläng5 ock Edert lif; med nöjen det

b

c

Ib

ne^

Och _{få belqnterffl medliffens}

_krono

_kröne,

MIM HÖGTÅRADE K» MODERS

Lydig/te Son JOHAN

N.TENGMAN*

INTRÄDE

Vår

lehanda

tid

>

fom

vitterlekar

åger

den

_ftiga

förmon

_med

a

t

_fnålla

fe

al¬

och _{obehindrade fteg}

upp til en un¬

dransvård _{högd, har ock fåt fågna}

%

dåraf, at både den allmänna och enfkilta

hushållningen

vunnit _{burfkap i de lärdas}

fam-tund.

Det år ock en frukt _af Öfverhetens _vårdan¬

de _{omforg, at}

Hushållnings

konft och foille

fclifvit med flit och

_utofning

_{i ett ouplöfeligt}

hjonelag _fammanparade , hvarafutan lång

farn-iT anvaro _redan de folder _{börjat quikna, fom} låfva vår fålihet et _{nytt lif.}

Lyckliga tid, <Aå vårt _{fädernesland, efter}

at hafva vant _{trykt af hvarjehanda}

lyckans

vidriga _omfkiften, nu _{börjar fe} fina invånare arbetsfamma i fin _{egen välfärd.}

Landtbruket har _{ju nu til nog}

anfenlig

del höriat refa _{lig ur forna ödesmål, fedan}

vittra

och förfarna _{mån åfven velat taga del i} Landt-manna-nöjen, och med fina _{idcga och}

för-delaktiga ron, lämnat Landtmannen en klar

låro-fpån, huru hädanefter icke mindre förnuft

och _{omhugfan böra flyra}

plogen, ån fars och

farfars kanfke _{ogrundade fedvana hitintils va¬}

rit en _{lag, fom ingen}

utan bråttsmåi _vågat

öf-verfkrida.

Bå _{gvårken varda nu}

på ett mera ömt och

riket båt3nde fåttdrefne. _{Konften har ock hår}

börjat göra mödan _{lått, och de genvågar}

å-ro _{blefne utliakade,}

uppå hvilka enftörre

«8

) 9 (

f§»

ning och fårdel låra med flit och arbete _göra

ett _{lyckligt möte.}

Det fvåra ode, under _{hvilket våra}

handa-flögder

tilforne måfl _{arbeta, har ock nu til}

flör-re delen _{forlvunnit, fedan man fåt öpnade}

ögon at fe deras nytta och _{nödvändighet: Ty}

då man _{märkt, at deras faknade}

åtgård haft en

alt för ftor vårkan _{på den allmänna torftighe¬} ten, år deras upkomft med all ömhet _påtänkt,

deras _{inrättningar med all ifver började}

och de¬

ras idkare med _nådiga

upmuntringar hugnade5 med all _mojelig

_{förflktighet}

_{åro de befredade}

ifrån ovännens

_fkadeliga

_{intrång och dålda}

nåt;

och faft de måfl: räkna _{ej få många år tilbaka} för det _{olyckeligafte tide-hvarfi deras}

fpåda ål¬

der_{, få lofvar dock närvarande tid dem en båt¬}

tre _{lycka och förfåkrar efterverlden}

om en

gyllene ålder.

Handelen, fom med flögder i forflutne tid

hade lika_{öde, har nu, vidderas tilvåxt}

anfen-ligen börjat refa _flg ifrån fltt forna _lägervall.

Man har åtminflone til en _{god del ailkuddat flg}

det utlånfka oket* under hvilket vår åkta _han¬

del få fvåra fuckadt och hart når blifvit

för-quafd. Man har ock nu mera all _anledning

at tro, det de handlandes enlkilta fördelar

ftåm-ma i det _{nogafte med fäderneslandets allmän¬}

na _{öfverens. Med et ord, Sverges}

Hushållning

har _{på en kort tiJ ftigit till}

en oförmodad högd och _{Regeringens vifa}

omforg år ånnu

fyfléfatt at drifva och befordra des

_ftundeliga

tillväxt: Ett _{utfåde, hvaraf redan vår tid lått}

hämta

_behageliga

_frukter

3

och

(om ån vidare

) 10 C

{&

utlåfvar vår framtid en vålfignad

Ikqrd.

Lyc«

klige vi, om ej ogrås får det utrota.

Men med alt detta åro dock _{ej alla refvor}

i _{hushållningen få botade, atju icke några}

bri-fter ånnu _{fynas blottade i vårt allmänna}

_väl,

Beklageligafl år, at läkemedlen varda af

många

föraktade, och at okunnoghet både om

fjuk-domen och läkemedlen _{gör at hålfans återvin-,}

nande blir åfven få fvår fom _{långfarr». Min}

mening, V. L., år, det de til vår

välfärds be*

främjande föreflagne medel och utvägar icke

ån-nu hunnit deras _{påfyftade högd, och}

lårer

_utan

tvifvel deras förfummade _{vårkftållighet hos}

flor-fia delen vara den hufvudfakeligafte orfaken.

Det år _{ej ovant höra klagas, at de målta}

_väl¬

menta _{förflager lyfa väliögonen, men}

_duga

icke

vid _{utöfningen. Naturen befkylles}

_hafva

_varit för vår Nord en alt för fvår ftiufrnoder, och

at de _{bygga flott i luften, fom}

_af

_hennes

alflers

trågna upodlande och des invånares

förnuftiga¬

re åtgörande fpå ofs lyckligare

och fållars tider.

Detårfant, at utivårt kalla

luftftrekfaknasmån-ganaturens

förmoneroeh behageligheter,

livar-med de varma länder åro begåfvade _{; men}

där-emot, då veklighet fåttes å fido och rena

för-nöjelfer och nödtorfter fokas; då

Svånlka

mån

hyfa fvånfka hjertan och åro ej

få

blinda

tiibe-djare af främmande glitter, at våra egna

alfler

komma i förakt; då naturen underhjelpes

af

Iconflen, och konflen underftödjes afarbetfam-händer; då fnille banar vågen för

idoghet,

och _{bägge arbeta gemenfamt för}

_allmänt

_val,

i§ naturens _giömmqv

_underfgkas,

_jordens

al-■«8

).»(

B*

fler _upodlas,

_{handaflögder och handel idkas,}

i-doga rön anhållas, och det, fom blifvit

til,all-månt val utrönt, vinner vårkhållighet oeh

ut-öfningj få torde ock i Svånfka bygder ej

fak-nas de fordelar _, nödtorfter och förnöjelfer,

fom Svånlka mån anhå.

Nu _{fom Hushållslåran hämtar fin ftörfta till¬}

växt afron och förfök, grundade_uti fnille och

vett, famt anhalte med flit och idkefamhet; Så

har det bräkt min _eftertänka, at i detta

Aca-demilha _{prof framte} en kort afhandling om

Hushaldsrbn i allmänhet.

Jag år alt for frucktfam at tro, det detta

åmnet af _{mig nog värdigt}

_kan

_{utföras, få vi¬}

da icke allenaft des _{vigt öfvertråffar min lilla}

liyrka, utan jag märker ock des vidloftighet

vara firidande mot mina _{vilkor; dock fom jag} i anfeende til det fenare måhe _{bekänna, at}

mina _{fpåda finger knyta nu}

_{allenaft några trå¬}

dar , fom torde gifva en vigare hand anledning

at _{upftålla en fiörre våf» få förmodar jag ock,}

hvad det förra _angår , finna Gunftiga och be¬

nägna Låfare, fårdeles fom en ren

kårlek

för

fäderneslandet fkall drifva min pånna och fan* ningen ftådfe

Ikall

vara mitt

fyftemåk

I. C

A P.

Om HusbaUhron i _gemen. S.

I-å _{lyckliga åro ej mennifkorna,}

at derasiödfel _{medbringar dem}

fullkomliga begrep om de

fa-ker, hvilka de uti deras till¬ tagande år kunna betjåna fig

af Férfarenheten vitnar fna-rare, at, om denna ålder år

den menlöfafte och _{ofkyldigafte, år han ock}

tillika den mörkafte och _{okunnnogafte, och}

at åfven mennilkorna vid de _{mognare åren,} beröfvade andras _{undervisning och okunnoge}

om fåttet at vara _{upmårkfamme vid de natur¬}

liga tingens åfkådande och medlen at anvånda

dem til _{fin nytta, lkulte wara mindre lycke¬}

liga, Det år fant at mennifkorna få val

fom andra _{djur ftyras af en vifs naturens} drift at foka _{fitt bibehållande och undfly}

fin

forftoring; men få kan _{dårjemte ej nekas,}

at alt för få _{fporr finnes på denna vågen}

til en årfordrad _{lyckfalighet, få långe förnuf¬}

tets _{ledoijus ånnu ej finnes af idoga och vit¬}

tra

) '3 C

gS*

tra Ron _{uptåndt. „Vi}

_betekne

_med

_{RSn den}

? „upmårkfamhet,

fom

dels

igenom

de

rnennilkli-„ga finnens blotta

bidragande

,

dels ock

med

„rillhjelp af vifla vårktyg

fåftes

uppå förekom¬

mande ting och deras

vårkan

inbördes på

hvar-„andra , at därigenom

utforfka deras lynnen

5,ochbefkaffenhet, ochhuru de,

nyttjade fåfom

„medel, kunna antingen vara

ofs

gagneliga

el»

„lerhinderliga till det påfyftade

ändamålets

år«

>,nående. Men därmed vilja vi dockej

beftri-da, att ju detta ordet ofta betyder de

fannin-gar, fom igenom en

fådan

upmårkfamhet

åro

upletade : Emedan bägge

defla bemårkelfer äga

fin _{grund , då faken}

_{närmare öfvervåges.}

_I»

mediertid finner man mödlöfl att både

bok-och manna-vett leda ilrån denna ftamfadren fina

I

ytterfta anor, och at

få vettenfkaper

finnas,

fom _{ej räkna fitt urlprung härifrån, fä vida den}

hiftorifka _{kundfkapen, efter våra lärdas utfago,}

lägger förfta grundämnet till allden öfriga

byg-nad, fom mennilko-fniliet mäktar upföra.

«•

ii

Men hvarken var _{fylla eller}

ändamål

tillå¬ ter ols att _{ingå uti en} vidlyftigare

betraktelfe

om ron i allmänhet, då de föras till få många

och _vidtbegrepna

_ämnen.

_Det

_åt

_deras

_infly¬

tande eller vårkan uti den Enfkilta Hushåld-ningen , fom vi endaft företagit ofs att betrak¬

ta.' _{Det år icke få lång tid, fedan}

Naturkun-noghcten fick en rått afhandling, då fåkra rön

lades till _{grund och de gångbara}

förflagsmenin-gar biefvo utmönftrade, ifrån ^vilken tid hon

råk-) «4 c

_p»

fråknat det _{lyckeligafte tide hvarf af fin ålder."} Hade ock då den enfkilta _{Hushållslåran fåttgö¬}

ra _{följe, få torde desfkattkammare hafva fun¬}

nits mera riktad och des _{idkare båttre belåtne}

med hennes _{tjenft. Så}

_långt

_vilja

vi ej gå med

våra _{klagomål öfver} en flik_{förfiimmelfe, ätt vi}

aldeles fkulle förneka de fenare tiders _gjorde

framfteg eller _förringa vittra måns

_{vålförtjentä}

beröm, fom ett _{lyckligt utrönande} af naturens

vårkningar med konftens förenade biträde dem

tillagt. Vi vörde fnarare deras vittra flit och

idoga omhugfan att

_befrämja

_{denna vettenfkaps} lyckliga och

_beftåndiga

tillväxt. Men om än¬

nu alla ron blifvit _{med den}

noggranhet, fom

årfordras, anftålte, om alla förfok blifvit med

den _{upriktighet,fom fig bordt, tillefterverfdens}

kundfkap och nytta upteknade, öcb om anteil¬

igen ej mycket i denna faken _{felas, fom fordrar}

ånnu vidare tid och ftörre _{bemödande, innan}

det kan _{fågas hafva hunnit till}

_{fullkomlighet,}

det lårer åtminftone våta tvifvelsmål underka-ftat. Imedlertid _{göre vi nu den anmärkning,}

att fom rön dels med flit dels ock af en

hån-delfe varda

upfåckte

och

anftålte,

få

kunna

defla fenare _{äga och vinna famma förtroen¬} de och _{vitsord, fom de förra, når de}

feder-mera flera refor varda _{med den}

_{förfiktighet}

oeh flit _{företagne, fom vi uti II. och III.} Ca-pitlen vilja omröra. Att ock rön defsutom

å-ro_antingen

_Allmänna,

_{fomftråcka fig}

till

vidt-begrepna

ämnen och angå flera ting eller före¬

mål, fåfom hela länders och

_landfkapers

befkaf-fenhet,

climatets

_ändring

_{efter landets}

upod-«®f

) 15 c tu»

fing o. f.v.i eller och

Eßjkilta,

hafvandes

fitt

affeende _{uppå vifia fårfkilta ting i fynnerhet,}

hvilka åter åro dels _{kcnftiga, forn fordra vifta}

vårktyg och tilberedningar till att utröna Krop¬

parnas inra befkaffenhet och deras vårkan up¬

på hvarandra, dels ock enkla

eller

naturliga>

fom _{genom blotta finnens tillhjelp företagas}

_och

merendels _{uppehålla fig vid de förekommande}

tingsyttra lynnent Sådant år i

fig fielft

klart

och kan till en del anfes fåfom en påfölgd af

den_{befkrifning, fom vi om röni}

_{I« §.}

_lämnat.

il caf*

Om hvaä _{fom forär}as hos ent fom

au-ftaüer Ron,

§. hl

Om

ka

det

hvarandra

år vettenfkäpernas

_hjelpfamma

gérorrål,

_händer,

att

_då

råk*

_de

fyfta på ett gemenfamt ändamål ? få fo*

drar ock var enfkilta _{Hushållningslåra med all}

fått en _{behörig handräckning af vifTa vitterle*}

kar och _{konfter, enår hon genom__ron och}

förfök fkall arbeta _{fig upp till en årfordrad}

högd och fullkomligheti

Att Natur

_{känningen omgår}

_{med allehanda}

jordifka kroppar ellernaturens framalftrade

fo-fter, och har deras befkrifning och igenkån*

nande i anfeende till både deras _{yttra och in¬}

ta _{lynnen för ett hufvudfakeligt ändamål^}

det

år en redan _{bekantfak; ochatt en fådan}

kund-fkap

år ganfka nödig för en> fom med _nytta

vill anftålla

_{rön^ lårer få}

_{mycket mindre tarf*.}

<m ) >6 c

g»

va _{vidloftigt bevis, fom det år}

_{enkannerligen}

med fådana _{kroppar vår Hushållare till ftörfta}

_l

delen har att _{göra, och altfa for honom}

nöd-1

våndigt måfte vara kunnoge och bekante.

I-genom denna vitterleken iåmnas ofs båfta till«

fålle att vara _{upmårkfamme på naturens}

egit förhållande vid växters och örters

framallftran-de, hvilket, ju nogare det af konften eftera¬

pas, ju lyckeligare tro vi landtmannensflit

blif-va och _{ju fördelagtigare fynd hoppas vi afho¬} nom varda _{uptåkte. Att vetaallehandaväxters}

beskaffenhet famt den _{nytta eller ikada , fom}

deras bruk kan _{åga i det allmänna lefvernet,} det _{gifver anledning till det förras århallande}

och det fenares undvikande: Att vara under¬

rättad om hvarjehanda _{träns, örters, grås-och}

(ades-flags _{råtta hemvift, växt, luftftrek, läge,}

rums och _{jordmoners erfordrade egenfkaper,} det _{öpnar vågen till förnuftiga förfök angåen¬} de deras _{förfiktiga planterande, ans och fkötfel:}

Att _{hafvaflg bekant de jord-ochften-arter,fom}

befordra _{fruktbarheten, de örter, fom föröka i} myllan och förbättra ofruktfam mark, de kräk

oeh fkade _{djur, fom föröda planters och väx¬}

ters _{ömnoghet, de ogräs , fiender och förtryc¬}

kare, fom den ena örten har iden andra m.m.,

det _{gereftertankan rumatt utforfka de båftame¬}

del till det _{päfyftade ändamålets erhållande, famt}

de förekommande _{fvårigheters afrödiande; Att}

åga kundfkap om hvad foder hvarje flags

crea-tur hälft _{åta, på hvadmark dehåift viftas,}

_hvad

lagarnaturentill deras fortplantande uti

demftif-tat, för hvilka fjukdommarde åro

tnåft

utfatte

) 'i (

B»

och huru de måtte forekommas* hvad fkada

viffa orter dem kan _{tilifoga, hura en god afvel} bor anfkaffas och _{vårdas, famthvad kånnetekn}

den bor _{äga: att kånna hvarjehanda flags fifkar}

och _{foglar, veta deras födfel, lektider och}

fät-tet, huru de antingen forödas eller _fortplantas:

att _{förflå allehanda fkrid-och}

yrfåsnatur, utfe-ende, hemvift och _{förvandling, huru} foni

åro _{nyttiga böra vårdas, famt deremot de} fka-deliga utrotas: rned ett _{ord, att vara kännare}

af alla de _{åmnen, fom finnas uti tre naturens} rikenoch åro_{tjenligaatt uti allahanda}

handaflög-der _{förädlas, famt genom handel förbytas:}

få-rlant år icke allenaft ett rikt ämne till rön och

upmårkfamhet, utan kan _{ock, fedan} detblifvits

bekant, _{gifvaenöfverflödig anledning till}

hvar-t jehanda nyttiga

påfunds uptåckande. Nog kraf¬

tiga fkål att bevifa

_{Naturkånningens}

_nödvän* dlghet vid rön.

§. IV.

Men då _{Natur-känningen fkaffar} förenåm-de _{gagn at}

igenkänna kropparna af deras

byg-nad, utfeende och _{lynnen, tillägnar ock Che¬}

mien _{(ig icke mindre rättighet attäga fortroen¬} dehosen med rönarbetandeoch _fyflo-fatt

Landt-brukare,

då han vill göra fig underrättadom de förfta delar och _{grundämnen, hvarafden krop¬} pen beftår fom fkall vara ett föremål for hans ron, och hvad för _{åtfkilliga vårkningar och}

förändringar

upkomma af åtfkilliga

blandnings-fått och _{handteringar, lämpade af konften,}

att _upfinna

naturens egna

lagar

och förehållan¬

de. _{Det år en {jekant fak,}

att den vitterlek,

«SI

)

»8

C

f$»

fom handlar om hvarjehanda hanteringar in-;

nom hus, fåfom hvarfehanda

matfakers

mång-'1

faldiga

tilivårkande,

åtfkilliga

dryckers, viners

och brånviners beredande , allehanda ljus

och

forånflors brukochförfärdigande, antingen

ftöd.

ferfig

på

Chemiflia

grundfatfer,

eller

ock

aide«

les öfverenskomma med de handteringar,

fom

«ti Chemien öfvas, och altfå ifrån

denna

vetten-Ikap

kan

både

låna ljus

och

af

des

förfiktiga

til¬

lämpning hafva att

förvänta

mycken

tillväxt

och

förbättring. OförnekeJigt

år ock det,

att

villa

konfter ochhandaflögder helt

och

hålna

fordra

al dennavitterlek en behörig tjenft och

hand*

räkning, hvaribland

Glas-Ler-och

Porcelains-bruk, malm och metallers giutning,

färgare

och

målare _{konften, Låder och fkins}

_garfvande

och

beredande, falt, fåcker och fåpfiuderirn. m.

kun-

?

na med allrått föras. Och på fammafått år

nöd¬

vändigheten

af denna

vettenfkap vid röns

an/fål¬

lande utiLandtHushällningen beviftig;

emedan

detår _klart, att,omredigtbegrep

angående

väx¬

ternas löda och förkofring ibal! erhållas;om

åt¬

lkilliga jordarters

åtfkilligaegenlkaperfkolaråtte-ligen

underfokas;

om

tienliga

ämnen

fkolaupfin-nasochbrukas till attårfattjajordens årliga

ledna

förluft och fkada vid växters framalftrande; om

man efter hvarjehanda jordarters natur

fkall

ve¬

ta _förfiktigtumgå med

hvarjehanda

blandning,

gödning eller annan

förbättring,

att

den

måtte

blifva både _{långvarig och fåker}

_för

_en

_eller

_an¬

nan befruktad olågenhet; _om vifta

regi

or

fkola

kunna_{byggas, att gödflen}

_förfiktigt

_bevara,

för¬

*Ü8

)

19 (

ochvid råftantid_{utföra;omgrunden ochförmo¬}

tten fkallkunna vifastili fådens_{rökande, hopan¬}

de, torkande och fkadesiöfabibehållande; om

vis-fa åker-och _{ångsmarcks fjukdomar, fåfom} fyra, en för hark _{kylande ellerbrännande}

natur m.m»

fkola kunna _{kannas, botas och förekommas;och}

om _{ånteligen i flera}

dylika omhåndigheter fkali

kunna århållas en_{redig och grundelig}

kundfkap

och därefter med _{nytta kunna anhållas rön ocn}

forfök: få fordras _{oftridigt af denna}

(vettenfkap

hjelpfamma och trefna händer.

5- v.

Den nåra _{gemenlkap och}

_{förbindelfe,}

fom

linnesemellan _{Naturkunnogbetenoch defle}

tvån-ne förutnåmde _vitterlekar,

gör at vi nu ockfå

med lika ömhet _{vilja betinga åt vår}

Rönings-man rum uti de _{naturkunnigas}

_fållfkap,

få vida

icke allenah de_{många ron, fom hårförekomma,}

fkärpa hans eftertänka och_{gifva hansupfinnings}

gåfva en rik _{anledning til en lika lycklig}

efter-tölgd innom finkrets,utan ock hanfårlära_krop¬

parnas allmänna _{egenfkaper, deraskraft ochin¬}

bördes vårkan _{påhvarandra med de dera! följan¬}

de _{mångfaldida förändringar och}

vårkningar.

Ingen lårer neka, att ju

_kundfkapen

_hår af gér en _{hufvudfakelig}

_omhåndighet

_{vid röns}

företagande,

och att en uti naturens

utforfkan-de _{okunnog iandfbrukare måfle ofta fe}

fig an¬

tingen begå hora felheg i fitt företagande

göro-mål, eller varda varfe _{fina rön blifva}

otillråcke-tiga,

oviÖaoeh

_{opåliteliga, ellerockfittiai mih>}

ning af

förmågo

att något kunna fluta och

<m

) ao (

ma om fitt under händer varande _{arbete, eller}

ånteligenaf okunnoghet låta tillfåiien och gifna anledningar gå hg förbi, och fåiunda beltrida

fin _{fyllaantingen oredigt, eller blinde och}

okun-nogt; men altid illa och ofulkomligt* Vidlyf¬

tigheten förbjuder ofs att ingåuti någonfårlkilt

afhandling, elleratt i fynnerhet upråknaallade (

omftåndigheter, hvaruti Naturkunnogheten

vi-far fin _{nytta och nödvändighet vid röns anhål¬}

lande> emedan hon dels harmycken del I det,

fom redan år _{nåmt, dels ock fårlkilt haratt} fy-fla med _{många andra , då det efterfökes grun¬}

den till de _{fyner och vårkningar}

9 fom

flunde-ligen fke och förekomma i naturens vidt

be-grepna rike. Väderlekens befkaftenhet och ut¬

rönande, elementernas kraftoch vårkan;kraf¬

ternas _{igenkännande i de naturliga kroppar,och}

>

de afdem fororfakade _{förändringars afmåtandej} vifla orters, himmels och luftftreks förehållan¬

de5 växternas och _{djurens förökande och}

afta-gande; rörelfens lagar och ordning både i natu¬

rens och konftens _{värk; utdunftningarnas}

be-(kaffenhet i _{trån, växter och diur med dåraf}

åftadkomne _{antingen nyttige eller Ikadelige}

på-fölgder> fåttet att årnä varaktighet och flyrka

få vål i rå fom förädlade _{ämnen; medlet att} titforfka de förekommande _{omflåndigheters}

_oli¬

ka _{åtgärd vid hvarjehanda handteringar,}

_och

dår efter inråtta fitt _{företagande,med flera}

_dyli^

ka, räknas med rätta ibland dem, fom lyda un¬

der _{Naturkunnighetens dom. Men under det}

hon^fåleds

vifar

fin

egen

fördelaktiga

tjenfi

och

tåtrådeåt en_{idognaturensutforlkare, tagerhon}

«8

)

*«

c

\ '

gifVen fitt råd afdefs _{trogna medhjelparinrfa}

Ma-thefis, på hvars grundeliga bevis hon/lödjer fi¬

na falla _{grundfanningar; En vettenfkap, fom}

utom defs å _{egen räkning gör g«gn för fitt}

rurn ibland _{hushåldning* lärans hjelpcmedel,}

och _{fölgakteligen bör anfes, fomett trogetoch}

tillförliteliget hielpemedel för hushålds rön-Jorden , uppå hvars upodlande och

förbättring

vår landtrnan använder _{många förfök, bör ic¬}

ke vara honom obekant til fine _{förändringar.}

Och fom en _{hög belägenhet och däremot ett}

furiipjgt läge, fåfom uti kärr, _{myror och}

däl-der , åro fkadeliga för viffa växters fortkomfi:_*

få år deffa _{fvårigheters afböjande ett vigtigt} ämne att utröna: men uti alla defia

omftån-digheter åro afmåtningarnödiga, om en frukt¬

lös mödaoch koftnad fkall _{undvikas, och iföl¬}

je däraf Geometriens och Landtmateriets _nytta begripelig, hvartil åfven Marchfcbeideriet

hö-rer att kunna mata _{underjordilka rums lägen}

och vidd. Utan viffa _{tjenliga värktygoch}

red-fkap

hfefve dock icke allenaltjordbrukarens,

u-tan ock _{bårgsmans och handtvårkarens arbete}

dels alt för lent och _{ko/tfamt, dels mycket fvårt}

och _{odrågeligit, om icke aldeles omöjeligt, få} vida blotta handkrafterna åro _{otillråckeliga till}

alla förekommande _{fyllors beftridande. Nöd¬} vändighetenhar derföre drifvit konften»

attup-finna _{beqvemliga medel til mödans lättande och}

tidens vinnande uti ett få _{viktigt och angeläget} mål, Håraf åro _{hvarje påfund uptåckte til al«}

Ichanda- _{fånings, gödnings, planterings,}

) 22 (

g»

os-_pump•och tryck vårk, Eld-och luft

machi-ner, våder-och vattu-quarnar in. m. Men

om uti alt detta fkall vararons ändamål, _attan¬

tingen upfinna några nya vårktyg, eller deup~

fundnä vidare _{förbättra, få finnes mödlöft att}

mechaniquens biträde år i tby mål ourngånge-lig; lika fom ock nödvändigheten, att kunna jämföra båtnaden emot den möda och koftnad,

fom _{på förfok användes, innanman blir}

förvif-fad om deras dugelighet till både allmän _och

enfkilt nytta, fordrar färdighet och infigt uti

Mähiek&nflen och åfven undertiden i Algebra, då (våra och inbundna _{omfiåndigheter förekom¬}

ma. Att vifa tillämpning af _{de öfriga}

mathe-jeos delar vid anhållandeförfok uti näringsmed¬

lens_{upodlande, fåfornHydroßaliquen, Optiquen,}

Stereometrien,Styrmanskon(len m.m. torde

blif-va både för _{vidlöftigt och ofverflödigt; emedan}

fådant år i _{lig fjelft lått att begripa af det före¬}

gående»

§. VI.

Det lårer af _{ingen nekas,' att i Enfkilta} Hushåldf.ingen gifves oåndeliga många anled¬ ningar til ron, då antingen det, fom med

få-kerhet blifvit utrönt, _{lågges till grund för en} dörre, _{vidlyftigare och til flere ändamål}

_tjenlig

bygnad af förfok5 eller det, fom år ovift och

i Hushålds fkrifter förekommer _{ftridigt, olika}

och _{tvetydigt, bringas till viflhet och}

(aker-het; eller det, fom åc aldeles obekant

uptåc-kes;^eller

det,

(om

af

annat

folkflag

med

för-jdel _{6fv.es, underfökes, huru vida des} efter-föigd

«® ) 23 (

So

fålgd år gagnelig

eller

ej;

eller

ånteligen

om

de _{forfok, fom vid vifTa tillfållen haft}ett lyck¬

ligt utllag, kunna

vid

andra

bmflåndigheter

lyckas eller ej o. f. v., om

hvilket

alt

en mo¬

gen kunfkap i denna

vitterhet

bör hämtas»

Men imedlertid år ock deff biträde ieke frukt-löd, då underråttelfe (ökes, huru

det fom

blif-vit utrönt båft och _{férdelagtigaft till} bruk och

utöfning må föras. De

mennilkeliga

begå

rei¬

fer åro alt för vid 11räckte, att endall hvila vid

de_{ämnen, fom tjena tili lifvets}

_{nödtorfter, de}

föka ock _{gårna attfinna}

_förnöjelfe

_och

bequåm-lighet. Att anfkaffa och

bereda dem

alle,

i

fynnerhet uti de mål,

fom

angå

föda, klåder

och _{bygnad, det}

_{år den}

_{Enfkilta Hushållnin¬}

gens göromål, då hon tages i

fin

vidftråkta

Eemårkelfe; och fom fjelfva (åttet att lampa al¬

la _{naturliga ting till}

_förenåmde

_{ändamål, finner}

uti denna _{vettenlkapen fin}

_afhandlingj

_ty

_år

ock _{påfölgden klar, att ju}

_flörre

_infigt

_dårutl

åges, ju lättare och lyckeligare

kunna

de

på-fundna rön _{nyttjas ochanvändas. Men, eme¬} dan _{det agnar en hvar}

_{invånare uti}

_ett

fam-hålde, att ieke allenaft arbeta

för

litt

egit,

u-tanock för det allmännas väl; ty fordre vi

med råtta af vår röns idkare all möjelig flit

och _{forgfållighet att}

_inråtta

_{fina påfund till he¬}

la Samhåldets båtnad och förmon. Att antin¬

genfinnas efterlåten och

förfummelig, eller

ock

briftfållig och felaktig i

defla pligter, det

gör

att hans _{fynd varda}

_anfedda

_för

_åfven

_få

odu-geliga fom han fielf

ovärdig

at vara en

lem

i

)*4

(

18»

$nnas _{tienliga att gagna det allmänna och hop¬}

pa des brifter, ju förtråfleligareoch anfenliga-

\

re värde vinna de. Eftertänka och _infigthår-

_j

uti år få _{mycket nödigare, fom det ofta hän¬}

der, att påfund, _{hvilka i enfkylt affeende kun¬}

na vara ganfka _{nyttiga, äro i jåmförelfe emot}

famfundet undertiden både _{odugeliga ock}

ika-deliga. Hvaruppå Riddarens 'Ib. Lombes

ma-chin att med _{otrolig fnållhet tvinna filke, Herr} Vaucanfons upfundne konftvårk att väfva

fi-dentyg med en håfts tillhjelp _{utan mennifko}

kraft, och det uti Memoires de P Academie

Rojale desfciences _{för 1726 omtalte nyafättatt}

utan oxar ochhäftar _{plöga jorden med vädrets}

blotta _{tillhjelp, med flera, kunna tjena till}

ett

bevis, hvarorn vidare Herr Pr2:fidis

_Politifka

Aritmetica C. 1• $. 1s. _{törtjenar att med myc- 1}

ken _{upmårkfamhet jämföras. Om derföre bå¬}

de _{Ikyldigheten fkall fulgöras och}

förfiektighe-ten i _{dy mål ejlfaknas, år kundfkap uti den}

Allmänna

_{Hushållningen}

_{icke utanmyckennyt¬}

ta och

_{nödvändighet,}

Ibland de _{reglor fom den allmänna hus¬}

hållningen _{påyrkar, förtjenar ock den} att

komma hos vår, _{på fina gorda förföks råtta}an¬

vändande, omtånckfa landtboi _behörigt

öfver-vågande, att_{hvarjehanda flags näringsmedel ic¬} ke böra utan åtfkilnad _{på hvarje ortinnom} farn-båldet_{öfvas; utan, efter föregången} underfök-ning och val, de i _{fynnerhet drifvas och}

fko-tas, fom medortens _{naturliga lynne, läge, him¬}

mel och andra des _{bequåmligheter famt}

«i

)

?5

c

$»

nerbåft öfverenskomma, Att fådant _beftyrka?

kan det _{exempel anföras, att, hvaråft}

Schåfte-rier bäft _{trifvas, böra de icke förquåfjas} dyme-delft att Landtmannen använder all fin möda

på hälte-afvel eller annan bofkapsfkotfel. Det famma _{gäller ock om vifsa växter, hvarsplan¬}

tering och fkötfel bör lämpas till det Land och

jordmån, forn forfarenhetenoch derasnatur vifat dem hälftålfka. Ett_{ojåfacktigt bevis af den höga}

förfynens vifa ftyrfel ochIkickelfe, forn ej läm¬

nat _{allaförmoner åt} ett vift _{ftycke land, utan} utdelt fina _{gåfvor ibland flera, på det ett fkade*}

ligit måfigfyflande må undvikas, och handel

1 _famt

umgänge ibland invånarena i åtlkilliga or¬

ter _{idkas, då uti ett den} enas nödtorft af den

andras _{ömnoghet kan hjelpas, och uti ett annat:}

i hafva en lika _{undfåttning tillbaka alt förvänta.}

Vårkftälligheten af denna _{grundfanning fordrar}

en _{förutgående kundfkap uti landets naturliga}

ccb _Geographifia

_känning

_{och hefkvijning}

> och

fpare vi vår möda att _{vidlöftigare utföra des}

nödvändighet, åfven hvad _{utöfningen vid vifta} påfund i Hushållningen angår, fedan alt, hvad

i detta ämnetkan _{fågas, funnit fin fulla}

afhand-ling af Herr Öfver-Direéteur Faggot i

Svån-fka _{VettenfkapsAcademiens Handlingar för Å$}

1741. p, 1/- - 29.

Nyttan och biträdet af de vettenfkaper ?

fomvi hit tils hafva _{anfört, åroaf den befkaf*} fenhet, att de dels ej hafva någon _gemenfkap

eller förbindelfe med _{hålfan, dels ock hafva til!}

ämne eller föremål fådana _{faker, hvars värkan}

uppåkroppen, når deras brukblir

_förfiktigt

_och

)26(

_jgi&

måtteligit, ej år bekant for någon fkadelig och

farlig påfölgd; nien vår årfarenhet har ejånnu

hunnit firåcka _{fig till alla förekommande ting.} Det _{utgör en nog liten del, fom vi i dy mål}

veta om ofs fjelfva: _{Men ånnu ftörre mörker}

finnes, dåfrågan angår de ofkåliga djuren , fom

flå under vår _{lydnad, oehej altid hafva i val}

att få lefva efter fin naturs _{lag och drift. Till}

bagges Ikotfell och omvårdnad åro vi dock för¬ bundne, och vår egen håifa år i fynnerhet en alt för ömm fkatt att _{åfventyra uti förfok afen}

oviffoch ofåker _utgång.

Att uti alla _{omftåndigheter föka låkarenas} råd och _{undervifning år ofta olagligt och under} tiden _{ogörligt. Imedlertid kunna dock} yp-pa fig många tilfållen, både att anhålla rön

och använda dem till _{nytta, men af fruktan för}

någon fkadelig påfölgd måfle man det antingen

låmni eller _{löpa fara, att under en beklaglig}

årfarenhet förfent _{ångra fitt företagande. Ibland}

många oviha ting tvingas man ock ofta afnö¬

den att _{uttvåija ett, i fynnerhet ide mål, fom}

angå födan, då en ofåker lycka gör utfbg huru

vida valet varit _{fördelaktigt eller ej. Månne} vi då icke i fådana _{omhåndighéter hafva anled¬}

ning att tillönfka ofs någon kundfltap i

Läkare-konflen fom angår både

menmfliior

och

fånad

? Slut_konftett år den _{vettenfkap, fom} vi

nutM

flut _{vilja hafva hos vår röningsrnan åfven}

_få

öm/int fom med korta ord befordrad. Rönbö¬

ra _{ej anflåilas derföré,att man fedan må} lefva_i

famma mörker fom tillförne: ändamålet bör

va-^a att kunna afdem draga viffa gtundfanningar och

) 27

(

g»

och flutfatfer, _{nyttiga till de}

_{behof, hvärföre}

de varit anftålta. Menatt man håruti ejmå

för-I

gå fig eller fela, bör denna

vettenfkap

brukas

till ett _{hjelpemedel: och detantingen}

den

_na¬

turligafinnes enfara upöfvad , eller

tillika

af

kon-ften _{underhjelpt, falt vi hålft}

_önika

_dem

_begge

cåtfkilda.

Ett inkaft fom under hela denna afhandling

torde hos vår Låfare _{upvåckas» vilja vinumed}

korta ordbelvara. Uti fåItor _mångdaf

vetten-fkaper, torde det fågas, lårer ingen

fulkom-lighet af en Landfman kunna

förväntas.

Ett

mindre antal år _{tillråckeligit} attfyflefåtta devit¬

trade fnillen, faft deras förnåmda _göromål en.

dad bedått _{deruti, att i dem vinna färdighet.}

Så der orfak fom man har att önfka en

tilråc-! kelig ömnöghet af fördelaktiga rön, få illa och

Ele ffi ® ^

flått fer det ut för en fådan önlkan vid

förenam-de _{omdåndigheter, Vi påminne häremot» att,}

fadän alla anförda _{vettenfkaper åro nyttiga, for¬} dra vidocklikvål icke hos vår _{vanliga landtman}

och hushållare en få _grundelig kunfkap, fom

hårutinnan hos de vittrade Lårde kan finnas,

utan önfkeallenaft,_{att de fom haft} tilfålle _att

öf-va _{fig i Bokvett, och fedan komma att få fitt}

tillhåll _{på landsbygden, måtte ickefinnas aldeles}

hårutinnan _{okunnoga, man hafva lagt goda}

grunder. Undertiden kan en lykiig håndelfe och en quick upfinningsgåfva årfåtta den brift,

fom af defsa_{vetterifkapers åtgärd varit att}

för-vån:a..* Men imedlertid kan det _{ej nekas, att}

med defias _{hjelp blifver påfundet både lättare} och _{fullkonrlig Att vila,huruvid fldana in¬}

rätt-) 28 C

rättningar en födan faknad hos den _enfaldigare

landtmannen kan _{mötas, utbedje vi ofs vår} Lå-fares tålamod till des vi i IV. _{Capitlet få en båt*}

fre _{anledning det att afhandla, y}

f.

v«.

Hittils hafve vi _{folgt vår Rön-ålikande}

Landtman uti _{vettenfkapernas rika förrådshus,}

och fett honom utrullasmed de_{fnillebragder fom}

gifva ofs anledning att tro, det hvarken nöje,

fördel eller_{lycka lårer faknasihans arbete;men}

detåtcrftår ånnu attvife honom iklådasmednå¬

graegenlkaper, dem antingen _{en blid lycka ho¬}

nom _{tilllagt, eller af hans egit upforande böra}

förväntas. Naturen förehåller _{fig ej'lika emot}

alla vid fina _{gåfvors utdelande}

, utan en del

få _{tagna fig af en ftörre lått, då andra}

med enmindre delmåfle _{finnasnögda. I fjelfva}

gåfvorria finnesock mycken olikhet, och år det

ett _{prof af Förfynens kloka inrättning, att, når}

fomligafått färdighet til en _fylla, öfvertråffas de

vida af anclra uti en annan. Vår _Röningsman

fkatta vi då_{lycklig, når han i fitt företagande}

underftodjes afett godt fnille eller

upfinnings-gåfvcu

menom han ock tillika åger färdighet

*ntt kunna

_urfkilja

_{det fom imörka}

omltåndig-lieter finnes invicklat, och att_{fe, hvadflutfatfer}

afde _{uptåcktafanningar kunna dragas, få tvifle}

vi_{ej, attden åtagne fyllan råkat i åfven få lyck¬}

liga

fom färdiga och fkickeüga händer. Inied*

lertid år dock röne-arbetet _{beledlagadt af nog}

många befvårligheter,

Det

nöje

att

upleta

na¬

turens tu tö hi fö fai ta tj< d( ar ni h< fo fe ol tit de te ty m ta v! be fil

E

Ei bl ie få fr ni ei

) *9 C

treI (urens fördolda _vågar har åfven fitt tiftel ocfi

b törne. Det år icke _{alla, Tom finna fin}

rålo-åf. hing därvid att flere refor uprepa mödofamma forlök, utan att få fnart hinna fram till det före»

fatta _{ändamålet; men att ftraxt låmna fitt före¬}

tagande , då det nåppligen år börjat, det

för-'tjenar föga ftörre tack, ån hafva det famma al-te _{deles lörfummat:}

Idoghet,flit och ofhrtrutenhet

1S> åroderföre _{nödiga egenfkaper i dylika förråt-^}

w _{ningar: dock,}

om en få långvarig beftåndig»

ic> betuti dem fkall _{förväntas, fom} fakens nytta

2n _{fordrar,måfte arbetet afen}

naturlig lufloch

bljeU

å* _{fe underhjelpas,}

famt tid och tillfalle till des

°" _obehindrade

fortfåttjande icke faknas. Vi

kun-ra _{na ock icke}

undgå att önfka, det briffc på me*

°j

_'e'

del eller

jormäga

ej

måtte göra

ett

dylikt arbe»

te _{fvårt, i fynnerhet då}

antingen nödiga

vårk-ra

tyg fkola anfkaffas eller koftfamma föhfök

an-ftållas, fall vi dock dårmed _{ej vilja affkråcka}

^

triedellöfe och fattige medborgare ifrån fitt

före-Jr tagande.

Men

under det detta mödofamma

te _{vårk hålles af defsa}

driffjådrar i fitt jåmna och

in

behändiga

lopp, får vår oförtrutna arbetare ej

te _fmickra

_fig

_{med det fågnefarnma}

hopp, att alle

s"

gynna hans göromål med få benågna

tankar,

pd _{fom des}

egit vårde eller hans lörtjenfterkråfva.

I" Ett _{öde, fom allanyheter gemenfamtåga, år,att}

■r _blifva

anfeddemed _{åtlöje och förakt; och fafial¬}

le _{ej lika mycket förtjena}

ett fådant anfeende få vore _{dock, att tro lig på något fått vara be¬}

friad ifrån enfådan _{gemene inans tagne fedva¬}

na, _{antingen alt för högt eller ock för mycket}

enfaldigt

tånkt: Men en ftörre finnets ftyrfca

vilja

*ܧ

)

30

(p»

vilja vi förmoda af vår _{vett-giruga ronidkare,}

-an atthan fkulle låta _{hg deraf något röras.}

Vij

åro faß; mera_{förfåkrade, att fådant upeldar}

hans|

hog, att _{få mycket irrigare drifva fitt göromål}

tillönfkat flut. Det återllår _{altfå, att, når hans I} fyndfkola ånteligen meddelas det_allmänna, vp-rkktighet och

(anfårdighet

måfte _{lyfa vid de}

minfta _{omftåndigheter af hans beråttelfe: En få}

mycket nödigare egenfkap, fom ett litet fel

häremot _{röjer ett alt för nedrigt och oanflån-'}

digt finnelag, och gör, att hans arbete, då

andra dåraf _{bedragas, blir mera fkadeligt, ån}

båtande och _{nyttigt. Ingen begårelfe elter}

0-råttmåtlg heder får drifva hans _{fjäder att pråla}

med _{antingen för flora eller lör mycket lyfande}

målningar; emedan han altid _löper i fara, att

andras flit kunna _{uptåeka de falfka fårgor, då»} hans annars _{råttmåtiga förtjenfl fördunklas af!i} en mång _{dubbel fkani och blygfel.}

III. Cap.

Om Röns

_ärfordrade

_{lynnen och}

_egenfkaper,

j

§. VIII.

Det fom i _{föregående- Capitlet blifvit}

an-mårckt om _{dem, fomirna anhålla Rön, läm¬} nar ofs nu _{mycken uplyfning, då vi fkrida till}

|

afhandlingen om röns årfodrade _{lynnen och e* :}

genlkaper. Dennåra gemenfkap, fom emellan

defse _{bågge finnes, gör, att, då}

en idkare

ut-afrön rått _{fullgör fin fyfla, lårer litet eller}

Intet felas af den

_{fullkomlighet,}

_{fom det« af ho}

©om förrättade _{arbetet bör}

)3>(

^

påfyFtade

ändamålet

måtte

med

få

mycken

ftör-refåkerhet Qch iåtthet vinnas,

vilja

vi

åFven

hår anföranågra

omftåndigbeter,

fom

i

anfeen-de till_{Ijelfva rönen}

_bör

_i

_akt

_tagas,

Tiden år ibland de allmännare

omftån-digheter. Då

all

ting

fått

af den

Alsmågtiga

Guden fin beftåmda tid både i anfeende till

defs

till-och _af-tagande, ågnar det ej en

upmårkfam

utrönare al de naturliga fakerna, att

i

dy

mål

vara _{okunnog om} Skaparens

kloka

inrättning.

Det år _{bekant, att}

_{växter ej}

_mindre

ån

djuren

halva likfom en naturlig drift att

följa

naturens

lagai, åfven i

anfeende

till

en

vifs

tids

i

aktta¬

gande. Detminfta

våld,

fom

dem

hårutinnan

påföres, äfiöper

fållan

utan

fkada

och

olågen¬

het. Dock hafva_{juft icke alle}

_famma

och

_ena¬ handa rid: Då endel fås och planteras,

blom-fira andre och åro i lin fulla växt; och då en

del båra frukt åro andre redan mogna tili

fkörd.

Olikheten uti detta rier2sförehållande förtjenar

ock att de _{påoliktfått}

_handteras:

och

år

_utrö¬

nandet af den tiden, fom hvardera afdem

hälft

älfkar, ett få mycket vigtigare ämne

till

ganlka

många rön, fom den

regien

af alla

Hushållare

vunnit en otvifvelagtigvifshet, att junärmare naturens_egen drift kan

efterföljas, ju

ömnoga«

re frukt kan arbetaren förvänta af lin använ¬

da flit och möda. Min fylla är ej att omröra

den _{förunderliga}

_{egenfkap af}

_en

_del

_plantor,

då de, likfom ömme att i akttaga de mindre

tidens _{afdelningar, kunna tjena}

_till

_ett

_urvärk,

i det de vifla ftunder cmdagen _öpna och

igen-flutaflna blommor,och det

åtlkiliiga åtfkill

igt

«§ ) 3» _(SS»

tan lärer _{det, fom ett fynd,hvilket ärkännertil!}

fin _{Uphofsman vår berömvärda Naturkännare,}

Herr ARCHIATER LINAUS ockfå af honom

till _{redighet, viflffoetoch ordning bringas. Det}

_'

anförda kan imedlertid _{göra tillfylleft att vifä !}

nödvändigheten af tidens i akt _{tagande, då}

för-tok _{anftålles, och upteknande, då de det}

all-- månna

meddelas, och det ånda ifrån det de

biif-vit _{började till deras Hut, jämte upräknandet}

af _mångfaldiga

_{förändringar*}

_{fom hg på hvarje} tid _tilldragit.

Efter tiden Ikickar _{hg och Väderleken till}

én flor del: men des _{egen färfkilta}

belkaffen-het fordrar ock en larlkilt _{upmårckfamhet.}

De _{mångfaldiga dmfkiften iluften af värma och}

kiöld, våta och torka, ftilla och _{häftigt väder}

in* in. hafva _{långt ftörre vårkan}

på växterna .

och _{djuren, ån att någon okunnoghet eller}

för-fummelfe at dem med aktfamma _{ögon belkäda,}

kan eller bör vid röns anhållande lidas.

För-farenheten har _{gordt den fanningen oftridig, att}

de anftålta _{rön, fom vid den ena tidens eller}

å-rets väderlek _{fågnat hn uphofsman med}

enakic-lcs emot önlkan fvarande _{fortgång> hafva} for-medelft en annan olik _{luftens belkafienhet vid}

påföljande tid haftett helt _{ftridigtoch olörtånkt} öde, och få twårt om5 ehuru alla andra

om-ftåndigheter varit enahanda och de famma. Na¬

turen vifar ofta förut med märkbara tekn de ån-

_J

bringar, fom luftennågon tidlkall undergå, och

förebåda en ftor del afhelfva örterna hn

före-ftående _{lycka ock tillftånd afenblid eller vidrig}

himmel, Så _{gagneligt fom det altlåvore för}en