Flexibla modullägenheter
Pernilla Håkansson
Tina Johansson
EXAMENSARBETE 2009
BYGGTEKNIK
Postadress: Besöksadress: Telefon:
Box 1026 Gjuterigatan 5 036-10 10 00 (vx)
Flexible module apartments
Pernilla Håkansson
Tina Johansson
Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom
ämnesområdet Byggteknik. Arbetet är ett led i den treåriga
högskoleingenjörsutbildningen. Författarna svarar själva för framförda åsikter,
slutsatser och resultat.
Handledare
:
Kaj Granath
Omfattning: 15 hp
Datum: 2009.01.27
Arkiveringsnummer:
Postadress: Besöksadress: Telefon:
Abstract
The following report is based on the fact that we today aren´t building enough small apartments with the right of tenancy around the country. Numbers show that many young people and students will be in need of an apartment in the upcoming years. Because we already have a lack of small apartments in many of the student cities we have to find a solution today. Could module apartments be the solution?
The report is a part of a project, which with the help of industrial building and its prerequisites, smaller apartments in module form has been planned. The apartments, are as far as possible, standardized but concludes a flexibility in the shaping which creates possibilities for different solutions. The apartments can be combined in different ways for use at different sites. In the project the quarter Järnbäraren has been used as a plot example, where the apartments have been used as student housing. The report describes the theoretical reasons to why you should use industrial building and what it takes for it to be a successful concept. It also contains analysis of earlier projects which can be compared with this one. The report also includes historical aspects on the development of industrial buildings during the 20th century and how the housing market has changed over the past years.
The report shows the thoughts and speculations that lies behind the decisions which have been made during the project. It also works as a description of the prerequisites in the project. Most prerequisites came from the company Moelven, who there have been a cooperation with since the start of the project.
The result has shown that it is possible to develop module apartments with high quality despite standardization and cost conscious thoughts. Since it is the technical parts in the apartment that is the biggest cost for the module, you’re able to increase dwelling space improve the quality in the apartment without the rent being raised and be absurd for example students.
Sammanfattning
Följande rapport är baserad på det faktum att det idag satsas för lite på att bygga nya hyresrätter och mindre lägenheter runt om i landet. Siffror visar att det är många ungdomar och studenter de kommande åren som kommer vara i behov av en egen bostad och eftersom det redan råder bostadsbrist i många av landets studentstäder måste man försöka hitta lösningar redan idag. Kan modullägenheter vara svaret? Rapporten är ett projekt där man med hjälp av industriellt byggande och dess
förutsättningar har projekterat fram mindre lägenheter i modulform. Lägenheterna är i så stor utsträckning som möjligt standardiserade men innehåller samtidigt en
flexibilitet i utformningen som skapar möjligheter till ett flertal olika lösningar. Lägenheterna går att kombinera ihop på olika sätt för att kunna användas på olika typer av tomter. I projektet har Kvarteret Järnbäraren använts som tomtexempel där lägenheterna har använts som studentlägenheter.
I rapporten beskrivs teoretiska grunder till varför man bör använda sig av industriellt byggande samt vad som krävs för att det ska bli ett framgångsrikt koncept. Den innehåller även analyser av tidigare objekt som kan jämföras med det här. Rapporten innehåller också historiska aspekter på hur utvecklingen har sett ut för den industriella framställningen av bostäder under 1900-talet och hur bostadsmarknaden har
förändrats de senaste åren.
Rapporten redovisar de tankar och funderingar som ligger bakom beslut som har fattats under projektets gång. Den fungerar även som en beskrivning av de förutsättningar som fanns inför projektet. De flesta förutsättningarna kom från företaget Moelven, vilka det har samarbetats med sedan projektets start. Resultatet har visat att det är fullt möjligt att ta fram modullägenheter med hög kvalitet trots standardisering och kostnadsmedvetna tankar. Eftersom det är de tekniska delarna i lägenheterna som innebär de största kostnaderna för modulen kan man genom en ökad bostadsyta höja kvaliteten i bostaden utan att hyran behöver rusa iväg och bli orimlig för t.ex. studenter.
Nyckelord
Industriellt byggande, modularisering, prefabricering, kundfokusering, kvalitet, studentboende.
Innehållsförteckning
1
Inledning
7
1.1 BAKGRUND ... 7 1.2 SYFTE OCH MÅL ... 8 1.3 AVGRÄNSNINGAR ... 8 1.4 DISPOSITION ... 92
Teoretisk bakgrund ... 10
2.1 DEFINITION AV BEGREPP ... 10 2.1.1 Industriellt byggande ... 10 2.1.2 Modularisering ... 102.2 MILSTOLPAR INOM INDUSTRIELLT BYGGANDE ... 10
2.3 FÖR- OCH NACKDELAR MED MODULARISERING ... 13
2.3.1 Fördelar ... 13
2.3.2 Nackdelar ... 15
2.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR INDUSTRIELLT BYGGANDE ... 16
2.5 NULÄGET FÖR HYRESRÄTTEN ... 18
2.6 STUDENTERNAS BOENDESITUATION I JÖNKÖPING ... 20
2.7 MOELVEN ... 21
2.7.1 Kort företagspresentation ... 21
2.7.2 Skillnader mellan industriellt byggande och traditionell tillverkningsindustri ... 22
2.7.3 Förutsättningar för att bygga med moduler enligt Moelven ... 22
2.8 ANALYSER AV TIDIGARE OBJEKT ... 23
2.8.1 Moelvens studentbostäder ... 23
2.8.2 Studentbostäder Rännan, Chalmers (CMC) ... 25
2.8.3 Studentbostäder Studeum, Malmö Högskola, HSB ... 26
2.9 ANALYS AV KVARTERET JÄRNBÄRAREN ... 27
3
Genomförande ... 28
3.1 PROJEKTERING ... 28
3.2 LITTERATUR ... 28
3.3 MÖTE MED HANDLEDAREN ... 28
3.4 MÖTE MED MOELVEN ... 29
3.5 RITNINGSFRAMSTÄLLNING ... 29
4
Resultat ... 30
4.1 MODULLÄGENHETERNA... 30
4.1.1 Tanken bakom lägenheterna ... 30
4.1.2 Lägenhet 1 och 2 ... 32
4.1.3 Lägenhet 3 ... 33
4.2 BOSTADSOMRÅDET JÄRNBÄRAREN ... 34
5
Slutsats och diskussion ... 37
6
Referenser ... 39
1 Inledning
Följande avsnitt inleds med en beskrivning av bakgrunden till projektet och de frågor som gjort att ämnet känts relevant. Därefter beskrivs syfte och mål med projektet samt vilka avgränsningar som är gjorda. Avslutningsvis redovisas dispositionen av
rapporten.
1.1 Bakgrund
Är det möjligt att med hjälp av industriellt byggande framställa mindre bostäder med hög kvalitet? Går det att skapa mindre standardiserade lägenheter som kan täcka olika behov hos olika beställare? Ämnet är högst relevant då man idag i de flesta städerna lider av bostadsbrist när det kommer till hyresrätter. Hyresrätter behövs för att få en väl fungerade bostadsmarknad och de ska vara tillgängliga för alla oavsett inkomst och ålder [1].
När det kommer till byggandet av bostäder i dagens samhälle ligger det stort fokus på framställning av bostadsrätter. Detta är något man ofta kan förstå eftersom man genom att bygga bostadsrätter kan finansiera sitt projekt. Nackdelen med att i stort sätt bara bygga bostadsrätter är att stora delar av befolkningen blir uteslutna från möjligheten till ett kvalitativt boende. Om man är t.ex. låginkomsttagare, pensionär, student eller ensamstående förälder är det inte säkert att man har pengarna att investera i en bostadsrätt och då blir hyresrätten det naturliga alternativet. Tyvärr är det inte många bostadsbolag som satsar på att bygga nya hyresrätter, eftersom det är svårt att få ekonomi i dessa projekt. Det är inte heller vanligt att man prioriterar bostäder anpassade för 1-2 personer och när det väl byggs sådana hyresrätter är de ofta väldigt kompakta och inte alltid så väl planerade.
För att kunna lösa situationen med finansieringen av byggandet av hyresrätter krävs det att byggindustrin hittar nya vägar att gå. Man måste försöka ta fram
upphandlingsformer och produktionsmetoder som leder till lägre byggkostnader. Industriellt byggande är något som har funnits i över 100 år och är en av de vägarna som man måste fortsätta på om man ska kunna minska på kostnaderna för en byggnad. Genom att bygga bostäder i modulform kan man göra stora vinster genom t.ex. kortare byggtider, bättre kontroll på ekonomin och de olika processerna, bättre arbetsmiljö och återanvändning av projektering. Problemet med industriellt byggande är att många kopplar samman det med Miljonprogrammet som tog sin start 1964. Här utnyttjade man många av det industriella byggandets fördelar, men resultatet uppfattas många gånger som stora, stereotypa betongkomplex med låg kvalitet i bostäderna. För att kunna utveckla det industriella byggandet kommer det krävas större fokus på kundanpassning och därmed också större flexibilitet.
En grupp i samhället som ofta blir bortprioriterad är studenterna. Studenter är en svår grupp att tjäna pengar på eftersom de kräver en låg hyra p.g.a. sin låga inkomst. För att som student idag få ett boende till en rimlig hyra krävs det ofta att man inte är så kräsen. Vill man ha en låg hyra får man tränga in sig på ibland så lite som 12 m2 och
då är det svårt att få någon hyfsad kvalitet på sitt boende. Man delar ofta kök och badrum med andra studenter vilket inte alltid går problemfritt. Den låga standarden medför att hyran, som ligger lågt jämfört med många andra, framstår som hög i alla fall eftersom man får lite ut av det man betalar för.
Antalet studenter i landet växer ständigt och städerna har inte hunnit med i denna utveckling, vilket har medfört att det idag råder bostadsbrist i många studentstäder. Man måste hitta en lösning på hur samhället ska kunna hänga med i svängningarna när det kommer till antalet studerande under ett längre perspektiv. Standardiserade moduler kan vara en lösning på detta.
Bakgrunden till projektet är att inspirera fastighetsbolagen till att våga satsa på hyresrätter igen och visa de vinster man kan göra genom att satsa mer på kvalitet och inte bara på kvantitet. Som stöd under studien har vi haft Moelven Byggmoduler i Sandsjöfors, vilka har delat med sig av sina kunskaper och erfarenheter.
1.2 Syfte och mål
Det huvudsakliga syftet till projektet är att projektera fram mindre lägenheter som är tänkta att byggas som moduler. Lägenheterna ska kunna användas av olika typer av beställare och kunna kombineras ihop på flera olika sätt för att kunna möta olika behov. Planerna ska vara utförda så att olika typer av hyresgäster ska kunna bo i lägenheterna, t.ex. studenter, äldre, ensamstående o.s.v. Lägenheterna ska vara standardiserade för att hålla nere kostnaderna, men samtidigt innehålla hög
boendekvalitet. För att visa hur lägenheterna kan användas i praktiken redovisas de i ett exempel där de används som studentlägenheter. Exemplet utformas tänkt för att placeras i kvarteret Järnbäraren, som ligger på Väster i Jönköping. Syftet är att skapa ett område med många trivselfaktorer.
Projektet kommer att resultera i dels en rapport som beskriver teoretiska delar och tankar bakom projektet, och dels en presentation innehållande beskrivande bilder och planer över området.
1.3 Avgränsningar
För att begränsa projektet kommer det inte att innehålla några kostnadsberäkningar eller konstruktionsritningar, då fokus kommer att ligga på utformning och
presentation. Det kommer däremot tas hänsyn till båda faktorerna under hela projektets gång, vilket tydliggörs i rapportdelen.
Projektet kommer inte heller redovisa det garageplan som hade varit tvunget att byggas under bostäderna för att klara av behovet av parkeringsplatser i området, då detta inte är projektering som går att lösa med hjälp av moduler.
1.4 Disposition
Rapporten inleds med ett kapitel som beskriver bakgrunden till projektet och de förutsättningar som fanns. Här redovisas hur det industriella byggandet har utvecklats och vilka för- och nackdelar det finns med det idag. Vidare följer ett avsnitt som beskriver boendesituationen i Sverige i dag, både allmänt och för studenter i
Jönköping. Därefter presenteras samarbetsföretaget Moelven och avslutningsvis görs en analys av referensobjekt.
Kapitel 2 handlar om vilka metoder man har använt under projektet samt vilka redskap som har varit till hjälp.
I kapitel 3 presenteras resultatet av projektet. Här beskrivs visionen och tankarna bakom beslut som är fattade. För att få ett tydligt resultat kompletteras detta med bilagor som består av ritningar och presentationsunderlag.
Det avslutande kapitlet består av en diskussion som behandlar slutsatserna av projektet.
2 Teoretisk bakgrund
De fyra första rubrikerna i kapitlet fokuserar på begreppet industriellt byggande och beskriver dess betydelse och bakgrund. Det beskrivs för- och nackdelar samt vilka förutsättningar som krävs för ett positivt resultat. Därefter följer en beskrivning av studenternas boendesituation i Sverige och Jönköping. Avslutningsvis presenteras Moelven som företag samt deras förutsättningar gällande modulbyggnader.
2.1 Definition av begrepp
2.1.1 Industriellt byggande
Industrialiserat byggande är en metod för att bygga rationellt genom att använda elementbyggnadsteknik och med standardiserade byggmetoder. Byggnadsdelar förtillverkas och sammanfogas i fabriker för att sedan transporteras och monteras till färdiga byggnader på byggplatsen. Ekholm, Lessing och Robertsson beskriver begreppet på följande sätt:
”integrerad tillverknings- och byggprocess med genomtänkt organisation för effektiv styrning, beredning och kontroll av ingående resurser, aktiviteter och resultat med hjälp av användning av högförädlade komponenter”[2]
2.1.2 Modularisering
Modularisering innebär att man sätter ihop prefabricerade element till en volym som tillsammans bildar rum och lägenheter för att sedermera bilda en byggnad. Ett volymelement definieras i Plan- och byggtermer 1994 enligt följande:
”byggelement med huvudsaklig utsträckning i tre dimensioner och bestående av bjälklagsdel(ar) och två eller flera väggdelar som tillsammans omsluter ett utrymme”[3]
2.2 Milstolpar inom industriellt byggande
Industrialismen har sitt ursprung i Storbritannien i mitten av 1700-talet där
textilindustrin revolutionerades med nya uppfinningar som spinnmaskinen Spinning Jenny [4]. Maskinernas intåg och ångmaskinens utveckling gjorde att industrialismen spred sig över Europa och även till andra branscher under slutet av 1700-talet och under 1800-talet . I Sverige uppstod industrialismen under mitten av 1800-talet. Den har påverkat byggindustrin genom att dels förändra produktionsmetoderna och dels genom att efterfrågan på bostäder har påverkats.
Ända sedan Henry Ford introducerade löpande bandet inom bilindustrin har man drömt om att kunna bygga hus med samma effektivitet som man bygger bilar. De första idéerna om ett effektivare byggande kom redan 1833 [5], då en brittisk gentleman försökte skapa en byggsats som skulle vara lämplig för hans son att sätta samman till ett fungerande hem vid ankomsten i Australien.
Vid mitten av 1800-talet uppfördes Crystal Palace i London och det anses vara ett tidigt exempel på industriellt byggande. Man använde sig av nyutvecklad teknik inom byggande med gjutjärnskonstruktioner och det påstås att själva bygget enbart tog ett år och projekteringstiden från skiss till färdiga entreprenadritningar endast 10 dagar. Detta måste ha krävt ett välutvecklat och standardiserat modulbyggsystem, vilket utgör grundstenarna ett industriellt byggtänkande. Uppförandet av Crystal Palace måste ses som en milstolpe inom industriellt byggande.
1882 fick arkitekten N.G. Rood patent på ett sommarhus i lätta material som kunde monteras upp i början av säsongen och ner mot slutet. Detta ämne intresserade många konstruktörer under hela 1800- och början av 1900-talet. Under samma period skedde en stor utveckling inom armeringsteknik för betong samt teknik för spännbetong. Uppfinnaren Tomas Edison använde denna nya teknik tillsammans med
industrialismens grundtankar och skapade ett system där husen kunde gjutas färdigt i betong i en enda gjutning genom ett särskilt system med formar. 1917 lät man uppföra 100 stycken hus med hjälp av denna metod, men det blev aldrig någon succé hos köparna [6].
1930 ställdes det första helt fabrikstillverkade huset ut på Stockholmsutställningen. Därefter började utvecklingen av en serie monteringsfärdiga småhus på platsgjuten betongplatta och det växte upp husfabriker på flera håll Sverige. Man hade sedan 20-talet strävat efter att rationalisera byggandet men det var inte förrän nu som det tog fart ordentligt. Det var brist på arbetskraft i landet samtidigt som lönerna hos de anställda ökade, vilket bidrog till att man behövde komma på nya lösningar för att minska kostnaderna. Genom att införa prefabricerat monteringsbygge kunde man använda outbildad arbetskraft som specialiserade sig på speciella arbetsmoment. Användningen av prefabricerade element hade en trög början, men ökade under slutet av 60-talet. . Produktionen av småhus dubblerades under perioden 1952 till 1977 och låg på 1970-talets första hälft på över 40 000 hus per år. Tillverkningen av småhus utfördes i stor utsträckning i de 60-talet husfabriker som producerade kompletta småhus. I fabrikerna tillverkades planelement som sedan monterades ihop till färdiga hus ute på byggplatsen. Tillverkningen av husen skedde efter givna typritningar och kallades därför typhus. Typhusen fanns presenterade i olika kataloger där kunderna kunde se ut och välja den hustyp som de vill ha, därav kallades husen även för kataloghus [7].
Under 1950-talet var det fortfarande vanligast att bygga flerbostadshus med betongstomme med hjälp av lösvirkesbyggda formar. I och med införandet av tornkranar blev det möjligt att använda stålformar som kunde lyftas till rätt ställe och sedan återanvändas. Utvecklingen av kranar och transportanordningar för att
underlätta hanteringen av tunga element gick hela tiden framåt. Under 1960-talet utvecklade de stora byggföretagen sina egna elementbyggeri. Dessa var utformade i slutna system, vilket innebar att de fungerade väl i det egna systemet men det uppstod problem om man skulle kombinera olika företags system.
Ohlsson & Skarne var ett företag med stort intresse för industriella metoder. 1959-60 byggde de tre hus för en bostadsrättsförening i kvarteret Porfyren i Kalmar där man förtillverkade hela husets stomme i prefabricerade betongelement, även skyddsrum och grundelement. Sedan paketerades materialet lägenhetsvis i små containrar vilka lyftes in i respektive lägenhet [8].
I och med Miljonprogrammets lansering 1964, som skulle motverka den stora bostadsbrist som rådde i landet, implementerades ord som enhetlighet och
repeterbarhet. Det gällde att uppföra många lägenheter på kort tid och då prioriterades serieeffekterna framför estetiken. Det skapades ideala förutsättningar för
serieproduktion av komponenter och ett rationellt byggande genom att staten gick in med vissa förmåner till byggföretag som vågade satsa på byggen som innefattade minst 1 000 lägenheter.
En annan typ av mekanisering som infördes denna period var användandet av stora maskiner på byggarbetsplatsen, så som bygghissar och tornkranar. Dessa hjälpmedel gjorde att man inte längre var beroende av arbetskraft vid förflyttning av
byggnadsmaterial [8].
I början av 70-talet gick landet in i en lågkonjunktur och efterfrågan på lägenheter i flerbostadshus minskade. Man började se brister i de massproducerade bostäderna och på många ställen hade man problem att få de stora betongområdena att ses som ett attraktivt boende. Detta ledde fram till stora omstruktureringar i branschen och många byggkomponentfabriker fick läggas ner och mycket utav den teknikutveckling som uppnåtts under miljonprogrammet stannade av. När volymerna minskade efter miljonprogrammets slut, minskade även möjligheterna till att utnyttja serieeffekter. Detta ledde till att effektiviteten minskade och produktionskostnaderna ökade. Det var inte förrän under 80-talet som man började prata om att man var i behov av ett
industrialiserat byggande igen. Det var främst inom småhusindustrin som man i stor utsträckning använde sig utav prefabricering, eftersom det var här man hade kommit längst inom de tekniska bitarna.
Reaktionen på miljonprogrammet blev ett småskaligt byggande med tydliga mål att uppnå mångfald och variation i utformningen av bostadshus. Denna typ av byggande har vi fortfarande idag [8].
Mellan åren 1991 till 1997 gick bygg- och fastighetsbranschen in i en djup
lågkonjunktur och man insåg att branschen själv var tvungen att agera för att något skulle förändras. Tidigare hade man varit styrd av regelverk, subventioner och politikerstyrning men nu gick man mot en mer kund- och marknadsorienterad period. Detta ledde till att volymerna på försäljningen åter ökade och man var snart tillbaka på de goda volymnivåer som man hade på 1980-talet igen.
2000-talet har varit en positiv period för byggbranschen, mycket tack vare låga räntor och god ekonomisk tillväxt. Bostadsbyggandet har haft stora ökningar, med t.ex. 30 % under 2004, och man har inte sett någon minskning förrän de senaste åren då räntan har stigit. Många har spekulerat i hur länge denna bubbla ska hålla och hösten 2008 sprack den. Då gick stora delar av världen in i en finanskris vilket omedelbart påverkade byggbranschen och deras vilja att satsa på nya bostadsprojekt minskade drastiskt. Idag är varsel vanligt förekommande, framförallt inom småhusföretagen, och man befarar att om inget händer inom en snar framtid riskerar många byggföretag avveckling från marknaden.
Historiskt sätt kan man säga att användandet av prefabricering har varierat med konjunktursvängningarna. Vid uppgångarna har man använt prefabricering som en buffert vid brist på personal och när volymerna har minskat igen har man återgått till platsbygge.
2.3 För- och nackdelar med modularisering
Det finns många anledningar till att välja att bygga med moduler, men trots att raden fördelar är lång finns det fortfarande vissa nackdelar man måste ha med i beaktan.
2.3.1 Fördelar
• Fuktfria byggnader
När man bygger platsbyggnationer spelar väderleken alltid en väldigt stor roll och man måste vara extremt noggrann så att fukt inte tränger in i byggnaden som senare kan orsaka mögelangrepp. Med modulbyggnation slipper man stora delar av det här problemet i och med att merparten av snickeriarbetet sker inomhus där det är varmt och torrt. Modulen transporteras sedan till byggplatsen inplastad och väl på bygget byggs varje stapel ända upp till tak innan arbetsdagen är slut. Detta gör att väderleken aldrig blir en avgörande faktor för om det finns risk för fukt i byggnaden eller ej. Dessutom slipper man byggfukt eftersom samtliga delar har fått torka ut i rätt temperatur i fabriken. [9]
• Mindre spill och bättre arbetsmiljö
Genom industriellt byggande är det lättare att planera för materialåtgången. Det är också lättare att förvara materialet i torr och säker miljö vilket innebär att man minimerar risken för att materialet ska bli obrukbart p.g.a. fukt eller skador. Detta bidrar till att det blir mindre materialspill vilket i sin tur leder till lägre kostnader. Med bestämda platser åt material och verktyg skapar man dessutom en strukturerad och bättre miljö för medarbetarna.
Idag finns det många arbetssteg som kan ersättas med robotar, vilket gör att man slipper många tunga lyft som sliter på kroppen. Detta bidrar också till en förbättrad arbetsmiljö[9].
• Kortare byggtid
När man arbetar med moduler har man stora möjligheter att arbeta med flera saker samtidigt. Parallella arbetsmoment effektiviserar produktionen och ger stora tidsvinster. Byggtiden kan kortas ner med 20-50% jämfört med
Figur 1. Visar tidsvinsterna vid modulbyggnation, hämtad från www.moelven.se
Med hjälp av färdiga konceptlösningar är stora delar av arbetet med
projekteringen redan klart när man får en beställare. Det man ska göra är att skräddarsy planlösning, design och funktion. Mycket av konstruktions- och utvecklingsarbetet kan därför utföras samtidigt som man färdigställer designen för byggnaden, och arbetet med mark och grund kan påbörjas parallellt med konstruktions- och utvecklingsarbetet. Modultillverkningen kan påbörjas så fort alla förutsättningar är bestämda. I fabriken tillverkas byggdelarna stationsvis och fogas samman till färdiginredda, nymålade lägenheter med kök, dusch och toalett. Även nödvändiga el- och VVS-installationer görs i fabriken så att man snabbt och smidigt kan slutföra påkopplingar på lokala el-, vatten- och avloppsnät på plats ute på bygget. Transporten av modulerna matchas med grundarbetet och modulerna kan monteras direkt vid leverans. • God ljudmiljö
På de ställen där man kopplar samman modulerna skapas god ljudmiljö eftersom man får dubbla väggar som skiljs åt av en luftspalt på ca 3
millimeter. Samma sak blir det med bjälklaget eftersom man även där får en luftspalt mellan modulerna på ca 3 millimeter. Ljudet transporteras inte lika bra i luft vilket gör att stegljud och annan akustik får svårare att ta sig igenom tak och väggar [10].
• Kontroll på kostnader och leveranstider
Genom att ha en god styrning av processen blir det lättare att kontrollera ekonomi och leveranstider [9].
• Serieeffekter (fönster, dörrar, badrum, kök)
I så stor utsträckning som möjligt använda sig av samma typer av fönster, dörrar och annan inredning innebär att man kan köpa in större kvantiteter av dessa och på så sätt reducera priset. Det innebär också att man får färre antal insättningslösningar [11].
• Samma innehåll men kan variera fasaderna
Med hjälp av moduler som är likadana blir innehållet i byggnaderna väldigt lika, vilket gör att man minskar antalet maskininställningar, vilket i sin tur gör
att risken för fel minimeras. Trots att innehållet i modulerna är lika har man fortfarande stora möjligheter att variera utseendet på fasaderna i och med att detta är något som utförs på byggplatsen och inte påverkar insidan på modulen speciellt mycket. Idag kan med hjälp av rätt materialval och utformning se till att skarvar och skiljelinjer döljs och på så vis få byggnaden att se ut som vilket platsbygge som helst [11].
• Återanvändning av projektering som anpassas till aktuell tomt
Genom att använda sig av en färdig grundprojektering sparar man tid. Det som behöver göras är att anpassa projekteringen till den aktuella beställaren och dess tomt. Ju mer som är standardiserat i projektet desto mindre komplex blir projekteringen.
• Flexibilitet över tiden
I och med att modulerna går relativt enkelt att sätta ihop och ta isär igen skapas det en möjlighet att flytta på modulerna när behoven i samhället förändras. Det är sen tidigare väl känt att det föds olika mycket människor olika år och med hjälp av moduler kan man underlätta att tillmötesgå dessa förändringar. Man kan på ett tillräckligt smidigt sätt få tillgång till nya boenden och lokaler för olika syften på kort tid, för att sedan kunna förändra bilden några år senare när situationen är annorlunda.
Studieorter är ett tydligt exempel på när man kan dra nytta av moduler. Snabba svängningar i antagningskriterier och sökandekvoter gör det svårt för
ansvariga att matcha bostadssituationen med antalet studenter.
Modulbyggnation gör det möjligt att snabbt parera obalanser. När man bygger med moduler kan man med kort framtidsförhållning förändra stadsbilden och möta de behov som finns. Modulerna skapar den flexibiliteten som
stadsplaneringen behöver. Att de snabbt kan monteras och demonteras gör att överskott på en ort kan nyttjas till att lösa bostadsbrist i en annan ort. På så vis förlänger man byggnadernas livslängd och ger dem ett andrahandsvärde [9]. • Mindre påverkan på omgivande miljöer
Den korta tiden på byggplatsen gör att man får en minimerad påverkan för boende. Detta gör systemen lämpliga för byggande i befintliga och känsliga miljöer. Det är dessutom lättare att samordna bygget på mindre ytor och tomter eftersom modulerna endast tar plats just precis innan monteringen. Man behöver alltså mindre yta för att förvara material och olika typer av maskiner.
2.3.2 Nackdelar
• Den totala processen blir mer komplex
Att bygga moduler innebär investeringar i förberedelser så att aktiviteter kan ske utan några direkta uppehåll. Planering och organisering måste intensifieras samtidigt som samarbete och koordination optimeras. Kontrollbehovet av alla aktiviteter stärks tack vare att kraven på dimensionella toleranser blir betydligt strängare, allt ska passa perfekt första gången [12].
• Låst vid måttstandarder
Byggsystem med modulelement är mer låsta vid vissa måttstandarder, vilket medför att möjliga planlösningar blir mer eller mindre begränsade. Många anser att detta begränsar fantasin och det fria skapandet. Arkitekter är också oroliga för att förlora kontrollen över det slutliga detaljutförandet.
• Hot mot yrkeskategorin byggnadsarbetare
Många är rädda för att om man flyttar stora delar av produktionen in till en industri kommer många byggare att stå arbetslösa [13].
• Hotad av den traditionella upphandlingsprocessen
I den traditionella upphandlingsprocessen blir en arkitekt involverad i ett tidigt stadium. Om arkitekten redan är upphandlad och har framställt sina ritningar blir det svårt att anpassa dessa till moduler. Detta gör det svårare för den industriella byggindustrin att konkurrera med företag som bygger på plats [13].
• Systemfel
Systemfel kan uppkomma i alla former av industriellt byggande och är inget man kan gardera sig från. Detta kan medföra stora kostnader om det inte upptäcks i tid [13].
• Negativa attityder
Det är många idag som har en negativ attityd mot industriellt byggande. Det är många som har negativa erfarenheter av Milljonprogrammet och drar
paralleller mellan det och den här byggprocessen. Dålig kunskap kan leda till att man aldrig ens överväger ett industriellt byggande [13].
• Skarvar och tjocka innerväggar
När man bygger moduler i trä blir innerväggarna mellan två moduler extra tjocka, vilket beror på att det är två väggar som ställs mot varandra. Detta märks framförallt i dörrposter. Det uppstår även skarvar mellan modulerna som måste täckas.
• Färre tillvals- och ändringsmöjligheter
Antalet tillvals- och ändringsmöjligheter minskar eftersom man projekterar alla komponenter samtidigt.
2.4 Förutsättningar för industriellt byggande
Enligt en vetenskaplig artikel [14] finns det åtta karaktäristiska delområden som måste finnas för att man ska nå framgång inom industriellt byggande. De olika delområdena påverkar varandra och de kan vara olika utvecklade på olika företag. Det är viktigt att man som företag analyserar områdena och tar reda på vilket stadium man ligger på för att kunna utforma ett effektivt produktionssystem.
De åtta delområdena är:
• Planering och kontroll av processer
För att man ska uppnå effektiva processer och kunna leverera produkter med hög kvalitet till kunden krävs det att man har en tydlig struktur och styrning redan från början av projektet. Detta gäller allt från projektering och
tillverkning till montage och kompletterande byggplatsarbete. För att uppnå positiva resultat krävs noggrann planering och omfattande förberedelser av alla faser i processen där målet är att minimera fel och undvika onödiga aktiviteter.
• Utvecklade tekniska system
Man måste ständigt bedriva en utveckling av de olika delarna i de tekniska systemen så att de kan användas i olika unika projekt. Systemen utvecklas i separata utvecklingsprocesser där utformningen och de tekniska lösningarna testas, justeras och utvecklas till hög färdigställandegrad. Med hjälp av tidigare erfarenheter från unika projekt förfinas systemen och blir bättre och bättre.
• Förtillverkning av byggdelar
För att uppnå en effektiv produktion ska byggnadsdelarna tillverkas i en miljö där hjälpmedel och utrustning finns för att förenkla och underlätta arbetet. Man ska minimera arbetsmomentet på byggarbetsplatsen och driver därför förtillverkningen mot hög färdigställandegrad.
• Långsiktiga relationer mellan aktörer
För att uppnå effektiva processer är det viktigt att man använder de
gemensamma kunskaper och erfarenheter som finns mellan aktörer. Med hjälp av långsiktiga relationer ökar erfarenheterna och kunskaperna och man skapar bättre förutsättningar för ett positivt resultat samtidigt som man möjliggör en snabb start av projektet och effektivt utnyttjande av resurser. Valet av
samarbetspartner bör göras metodiskt och baseras på kriterier som tas fram för den aktuella verksamheten, för att uppnå genensam styrka och kompetens. • Logistik integrerat i byggprocessen
Ett industriellt byggande ställer väldigt höga krav på att materialflöde och logistik fungerar väl och anpassas till verksamheten. Detta gäller både flöden till tillverkningsenheterna och koordineringen av byggplatsens logistik. • Utvecklat kundfokus
För att lyckas med industriellt byggande krävs det att man fångar upp och behandlar kundernas prioriteringar, krav och önskningar på ett systematiskt sätt genom undersökningar och studier. Man måste fokusera på kunden om man vill säkerställa rätt produkter med rätt kvalitet och kostnad.
• Utnyttjande av informations- och kommunikationsteknologi
Effektiva processer kräver tillförlitlig och snabb tillgång på information vilket man kan uppnå med hjälp av moderna IT-verktyg. Med hjälp av dessa
möjliggörs den komplexa hantering av information som uppstår för varierad och kundanpassad produktion av bostäder.
• Systematisk kunskapsåterföring och mätning av prestationer
För att man ska kunna bedriva en utveckling av teknik och metoder krävs det att man på ett sytematiskt sätt inhämtar kunskap om processer och teknik och återför dessa till utvecklingsavdelningen. Inhämtningen av kunskap sker genom mätningar av såväl mjuka som hårda parametrar och aktiv dokumentation av erfarenheter, där alla inblandade deltar och därmed engageras i utvecklingen.
Drivkraften bakom industriellt byggande är den stora efterfrågan på bostäder till marknadsanpassade kostnader och för att lyckas krävs det långsiktiga och medvetna satsningar från aktörerna i byggbranschen.
En av de viktigaste frågorna enligt författarna är frågan om processägarskapet. De företag som har som ambition att inrikta sig mot industriellt byggande måste se över ansvaret för hela processen, från idé till inflyttning och kanske även förvaltning. Man bör även ha en förmåga att utforma och producera produkter som uppfyller och kanske till och med överträffar kundernas önskemål och samtidigt driva ett rationellt och effektivt produktionssystem. Det gäller som processägare att hitta en balans mellan de åtta olika delområdena och styra utvecklingen av processerna i nära samarbete med övriga aktörer i processen. Strukturen ska ge samtliga aktörer möjlighet att bidra maximalt med sin kompetens och erfarenhet. Det är dessutom viktigt att processägaren bedriver en ständig utveckling av den tekniska plattformen som produkterna byggs upp av.
2.5 Nuläget för hyresrätten
Hyresrätter är en helt nödvändig form för att man ska få en fungerande
bostadsmarknad. Denna bostadsform ska vara anpassad för alla oavsett inkomst och ålder. Att hyresrätter inte är lika populärt som bostadsrätter och missgynnas av staten har märkts på många sätt.
Hyresgästföreningen [1] har lagt fram förslag på åtgärder staten bör ta till för att förändra situationen runt om i landet. Bland annat vill man slopa fastighetsskatten för att på så sätt få neutrala skatteregler vilket gör att hyresrätter åter kan byggas. Det föreslås också att man inför skattefria underhålls- och investeringsfonder för
hyresfastigheter. Ett annat alternativ kan vara att rusta upp de byggnader som ingick i miljonprogrammet och att då sänka skatterna på självförvaltning. Till sist vill
hyresgästföreningen införa avdragsrätt för sina hyresgäster genom en del av hyran blir avdragsgill.
För att få ett fungerande samhälle måste alla ta ansvar. Man måste bygga blandade bostadsformer för att få det att fungera. Där det finns få hyresrätter ska det byggas
fler. Där det finns många hyresrätter kan man bygga villor och bostadsrätter. Ett bra boende inkluderar även allt det som finns runt om kring dagis, skolor, mötesplatser och allt annat som gör ett område attraktivt att bo i.
Hyresgästföreningen är en av de organisationer i landet som arbetar aktivt för att främja byggandet av hyresrätter. De har tagit fram ett långsiktigt program som ska bidra till en positiv utveckling av boendesituationen. I programmet framgår det att man vill [1]:
- bygga 150 000 hyresrätter - 15 000 hyresrätter per år i tio år
- skapa partnerskap mellan byggindustri, byggherrar, hyresmarknadens aktörer, kommunerna och staten
- staten kan erbjuda investeringsbidrag och kreditgarantier
- kommunerna kan erbjuda rimlig mark- och exploateringskostnader och bra planeringsförutsättningar
- byggindustrin kan med hjälp av längre serier utveckla industriella byggmetoder med hög kvalitet till rimlig kostnad
- hyresmarknadens parter kan erbjuda trygga villkor för hyresvärdar och hyresgäster samt ett konsumentinflytande i byggande och förvaltning.
För att man ska kunna skapa en attraktiv miljö runt sina byggnader räknar man med att bostadshusen står i 75-100 år. Detta leder till stabila villkor för både hyresgäster och hyresvärdar. Några av de saker som är viktiga för att få detta att fungera är att hyresrätterna ska vara öppna för alla och man ska aldrig behöva ge någon
kontantinsats. Det ska vara lätt att byta bostad om man flyttar eller om situationen förändras. Hyran ska sättas efter bruksvärdet med ett hyrestak och man ska även kunna förhandla om hyran med sin hyresgästförening som talesman.
För att göra hyresrätten till ett attraktivt boende är det viktigt att man anpassar boendet efter de som ska bo i byggnaden. Om boendet är tänkt till framförallt
studenter kan man genom att lägga mer ansvar på studenten sänka hyran. Ju mer man bidrar själv med till sitt boende desto lägre blir hyran. T.ex. kan man hjälpa till med trappstädning. Om man däremot jobbar och har barn kanske man istället är mer intresserad av full service och är då beredd att betala en peng extra för detta. När du blir äldre kanske du har mer tid men behöver hjälp med vissa saker men gör gärna andra saker själv. Genom ett förhandlingssystem kan hyresgästen få trygga, skäliga och flexibla villkor för en individuell valfrihet i boendet.
Det är viktigt att de miljöer vi skapar idag även håller många år framöver. Detta leder till att man måste skapa långsiktiga hållbara miljöer som fungerar både socialt, ekonomiskt och i miljön. Kommunernas bostadsföretag kan agera som föredömen i byggande och förvaltning. Det är viktigt att bryta trender i utsatta områden och integrera bostadsområden och städer. För att lyckas med detta måste man öka förståelsen för andra länder och kulturer samt skapa möjligheter för förändring.
2.6 Studenternas boendesituation i Jönköping
När man börjar studera är det inte bara studierna som är nya. Många flyttar också hemifrån för första gången och ska klara sig själv. Att ha en egen ekonomi och egna räkningar att betala kan vara svårt för vissa i början och innan man ens kan komma dit måste man hitta någonstans att bo. Detta är inte alltid det lättaste då det på de allra flesta studieorterna råder stor brist på lägenheter för studenter och i nästan alla fall lägenheter över huvud taget. Som student börjar man ofta leta efter hyresrätter och dessa har långsamt börja försvinna på marknaden. Idag byggs det alltfler bostadsrätter för att kunna skapa en bättre ekonomi att bygga.
Om man inte hittar en lägenhet har man få alternativ att ta till. Ett alternativ är att bo i studentkorridor, vilket innebär att man delar kök och ofta toalett med andra studenter. Detta är en bostadsform många börjar med för att senare söka sig vidare. Om man inte får tag på en studentkorridorslägenhet får man ofta söka sig utanför studieorten, vilket innebär att man får börja pendla till skolan. Även om hyrorna kan vara billigare utanför stadens gränser tappar man värdefull tid p.g.a. pendling. Man blir dessutom låst till att ständigt behöva passa tider för att kunna ta sig till och från skolan. Enligt en analys, gjord av Institutet för privatekonomi vid Swedbank , har dagens studenter 300 kronor mindre kvar i plånboken när räkningarna är betalda, jämfört med 1989. Förklaringen är en högre hyra, vilken idag tar 31 % av studentens disponibla inkomst jämfört med 18 % 1989.
I nuläget finns det ca 6500 programstuderande vid Jönköpings högskola [15] och målet är att det 2012 ska finnas 9600. Nuvarande planer på att bygga studentbostäder till 2012 uppgår till 650 varav 100 ska vara tillfälliga. Uppskattat underskott av lägenheter till året 2012 är 900-1600 st.
I början av 2007 fanns det i Jönköping 58000 bostäder. Det betyder att det bor ca två personer per lägenhet. Antal ettor i kommunen har ökat mer än antalet tvåor.
Figur 2. Antalet påbörjade lägenheter 2003-2007 fördelade på bostadsrätter och hyresrätter samt antalet rum i Jönköping.
Som man kan se är antalet små lägenheter som samtidigt är hyresrätter alldeles för få för en studentstad som Jönköping. För att attrahera mer studenter måste man göra något åt denna situation. För att lösa problemet har kommunen tillsammans med Studentkåren undersökt om flyttbara moduler skulle kunna vara en lösning, men inga beslut har tagits än.
2.7 Moelven
2.7.1 Kort företagspresentation
Moelven byggmodul tillhör Moelven Industrier ASA som är ägt av
skogsorganisationer från Norge och Finland [9]. Det finns tre olika delar: Timber, Wood och Moelven byggsystem.
Moelven Byggmodul AB producerar byggvolymer i trä som har en stor
färdigställandegrad redan i fabriken. Företaget har flera olika produktionsenheter som alla har sina specialiteter och inriktningar. De olika enheterna är placerade i Kil, Säffle, Torsby och Sandsjöfors. Säffle var först ut och startade 1960 med att producera manskapsbodar. Sedan dess har de utvecklats och producerar nu allt från verkstadsbodar till familjebostäder. Idag tillverkar Moelven Byggmodul:
• Bodar och tillbehör
• Projektbyggda modulbyggnader, exempelvis skolor, förskolor, kontor och gruppbostäder
• Bostäder samt studentbostäder
Figuren nedan visar hur företaget har växt genom åren.
Figur 4. Moelvens historik
Figur 3. Moelvens organisationsschema
2.7.2 Skillnader mellan industriellt byggande och traditionell tillverkningsindustri
Moelven Byggmodul använder sig av ett industriellt byggande som skiljer sig från den traditionella tillverkningsindustrin. Beställaren har normalt varit med från början och produkten görs i en produktionsanläggning. Det finns dock också färdiga
lösningar som är framtagna [17].
På det traditionella sättet har beställaren en idé som specificerats i ett program där det står hur byggnaderna ska vara utformade och vilka andra krav som finns. Därefter jobbar arkitekten med planlösningar och fasader för att sedan lämna över projektet till upphandlingen. Här tas beslutet om man ska genomföra projektet. Därefter tar man fram bygghandlingar som antingen utgår från ett byggsystem som trävolymbyggaren har, eller så sker en mer fri projektering.
Traditionell tillverkningsindustri
• Gör analyser av marknaden för att se behoven och möjligheterna som finns för att skapa en produkt
• Tar fram produktförslag och tar beslut om vad som ska tillverkas • Ibland tillverkar företagen produkter baserat på prognoser av tidigare
erfarenheter, men allt fler har ett ordersystem
Trävolymbyggda hus
• Kunden har en idé om ett projekt och annonserar om anbudsgivning eller tar själv kontakt med företag
• Kunden projekterar tillsammans med företaget och alla handlingar skapas därefter efter kundens önskemål
• Tillverkningen sker efter kundens godkännande av handlingarna. All tillverkning är på så vis kundorderstyrd.
2.7.3 Förutsättningar för att bygga med moduler enligt Moelven
Moelven har några restriktioner vad gäller utformningen på modulerna. Dels för att man ska kunna transportera dem och dels för att man på ett bra sätt ska kunna tillverka dem [11]. Restriktionerna är:
• Yttermått på modulerna, bredd 4150 mm för transport och ej smalare än 2000mm på grund av ekonomi. Höjden har en begränsning på 3600mm och en längd på 13000 också detta på grund av transport
• P.g.a. ekonomiska skäl bör husen ej vara högre än 5 våningar.
• Ytterväggarna skiljer sig lite i utförande, men normalt sett är de 270 mm tjocka
• Moelven använder brandimpregnerat trä
• Schakt och bärande väggar bör ligga i en lodrät linje genom byggnaden
• Schakten får inte ligga på utsidan av modulerna utan måste ligga på insidan för att man ska undvika frysning av vattnet i rören vintertid.
2.8 Analyser av tidigare objekt
2.8.1 Moelvens studentbostäder
Moelven har moduler som är utformade till att användas som studentlägenheter. Än så länge är det endast några projekt som har blivit byggda, men det finns
standardlösningar där man med hjälp av modulerna kan bygga olika typer av byggnader beroende på behovet.
Lägenheterna som är anpassade till 1 pers/lägenhet finns i olika storlekar från 25 m2 upp till 38 m2. I lägenheterna som ligger runt 25 m2 kan man välja om man vill ha ett litet kök i varje lägenhet, eller om man vill ha ett gemensamt kök som ca 6 lägenheter samsas om. Fördelen med att ha ett gemensamt kök är att kostnaderna för varje modul blir lägre, men samtidigt går man miste om den stora kvaliteten att ha ett eget kök i lägenheten. Ett delat kök innebär oftast att man ska samsas med personer som man inte känner sen innan och för att det ska fungera gäller det att samtliga tar ansvar och respekterar varandra, vilket inte alltid fungerar. Med ett eget kök blir detta aldrig ett problem.
Lägenheten som ligger på 25 m2 består av en hel modul som innehåller badrum, en liten hall med förvaring (2 garderober) och ett litet kök som ligger i samband med rummet för umgänge och sovplats. Fördelen med lägenheten är att man utan större tekniska åtgärder kan göra den större/mindre genom att ändra längden på sällskapsdelen. Detta påverkar i princip endast materialkostnaderna eftersom kök och badrum förblir detsamma oavsett storlek. Det man måste akta sig för är att inte göra lägenheten för djup, eftersom den då kommer upplevas som väldigt mörk i de bakre delarna. Kök och badrum ligger vägg i vägg, vilket gör att man kan bygga ett gemensamt schakt för vatten och ventilation. Detta sparar både utrymme och tekniska kostnader för läggenheten.
Lägenheten är väldigt koncentrerad och man har bara precis så mycket yta som man behöver för att klara sig. Den lilla ytan i lägenheten gör att man blir
Figur 5. Exempel på Moelvens studentlägenhet
begränsad i antal möbleringssätt och det krävs lite fantasi och
eftertanke för att man ska få ut så mycket som möjligt av utrymmet. Ofta krävs lösningar med dubbla funktioner för att man ska kunna få in både möbler och
förvaring. Man eftersträvar trots allt att lägenheten ska uppfattas som ett hem och inte bara ett litet rum som man hyr. Planlösningen gör dessutom att det blir svårt att få en naturlig avdelning mellan sällskapsdel och sovdel, vilket är ett vanligt önskemål. Det problem som man på Moelven har upptäckt är att i och med att varje lägenhet innehåller lika många tekniska delar som en lite större lägenhet är det svårt att pressa priset tillräckligt mycket för att man ska kunna få ner hyran till en rimlig nivå. Priset gör att hyran hamnar på ca 4000 kr/månad vilket gör att priset per kvadratmeter blir väldigt högt och då försvinner poängen med att bygga en liten komprimerad lägenhet. För att se ett värde i att tränga in sig på en liten yta måste man få en hyra som ligger betydligt mycket lägre än en vanlig hyreslägenhet. Lösningen kan då vara att ta bort pentrydelen från lägenheterna och göra en gemensam köksdel, men då försvinner en kvalitet från lägenheten som gör att man som student kräver en ännu lägre hyra. Lägenheten som är 38, 2 m2 ser i princip ut som den mindre lägenheten med
skillnaderna att man har förlängt modulen och gjort ett separat sovrum samt fokuserat fönsterpartierna på den ena långsidan i stället för den korta. Detta gör att man får
större möjligheter till olika sätt att möblera och man får tydligare gränser mellan de olika funktionerna i lägenheten.
Lägenheten kommer att bli ljusare p.g.a. av fler fönster och man får dessutom plats för mer förvaring. I och med att det enda man har gjort är att förlänga samvarodelen kommer inte kostnaderna för den här modulen att bli väldigt mycket högre än för den lilla, och här får man dessutom högre kvalitet på sitt boende, vilket gör att man förmodligen är beredd att betala en lite högre hyra. Tycker man att det är dyrt skulle man kunna bo två personer i lägenheten, framförallt om man är ett par som ändå tänkt dela sovrum, och då blir hyran väldigt låg.
Nackdelarna med lägenheten är att om man ska få fönster i två riktningar förhindrar man möjligheten att koppla samman fler än två lägenheter i bredd. Om man
spegelvänder dem kan man få fyra lägenheter på samma plan i en byggnad. Detta kan i och för sig vara bra på områden där du inte har plats för så många och stora hus, men oftast när man bygger hyreslägenheter vill man få in så många hyresgäster som möjligt på sin tomt.
Om man tar bort fönstret på den korta fasaden öppnas möjligheter upp för att kunna koppla samman fler lägenheter på rad efter varandra. Man kan då bygga hus av olika slag, men de kommer snabbt att bli väldigt långsmala byggnader i och med att det är den långa gaveln på modulen som måste läggas i fasad. Detta behöver inte innebära något problem men man får in färre antal lägenheter i byggnaden jämfört med om man skulle ha den korta gaveln i fasad. Att man tar bort två fönster i sovrummet borde inte heller få några negativa konsekvenser, eftersom tre fönster i ett så litet sovrum
Figur 6. Exempel på Moelvens studentlägenhet
kan uppfattas som lyxigt. Genom att göra det fönstret som är kvar lite större så klarar man av att få in tillräckligt med ljus i alla fall. Den kvalitet som man förlorar är att man inte längre får in ljus från två olika vädersträck.
Enligt Svensk standard klarar lägenheterna av kraven för handikappanpassning så länge det är tänkt att det ska vara en boende per lägenhet, men som handikappad kommer man förmodligen uppleva den lilla lägenheten som väldigt svår att ta sig fram i. För att man ska kunna ta sig fram krävs en sparsam möblering och då kan det bli svårt att få plats med förvaring. I den större lägenheten borde det inte vara några problem att ta sig fram som handikappad, men sovrummet kan upplevas som litet om man skulle bo två personer där. Det kommer även bli problem att ta sig fram i badrummet med en rullstol med disponeringen av inredningen som finns med på ritningen [18].
2.8.2 Studentbostäder Rännan, Chalmers (CMC)
Chalmers var i stort behov av flera nya
studentlägenheter. De behövde komma på plats snabbt och vara till en liten kostnad. Uppdraget att lösa problemet gick till CMC Byggadministration AB. Lösningen blev att använda sig av modullägenheter som kunde sättas samman på en liten yta inne på
campusområdet.
Lägenheterna är anpassade för en person och då endast för studenter. Bostadsytan är på 28 m2 i alla
lägenheterna. Alla lägenheter ser likadana ut för att kunna få ner kostnaderna så mycket som möjligt.
I varje lägenhet finns ett litet kök som innehåller både spis, ugn, kyl och frys. Detta kan ses som en kvalité då man slipper dela kök som man ofta gör i andra
studentboende. Kanske genom att ha gemensamma kök hade man kunnat sänka kostnaderna ytterligare men i detta fall har man valt att alla ska ha ett eget kök och det höjer kvalitén på lägenheterna.
Modulerna som är på 28 m2 innehåller också ett eget badrum med dusch och toalett. Man har även en liten hall där man kan hänga av sig sina ytterkläder och intill denna ligger då badrummet. Längre in i lägenheten hittar man sällskapsdelen med en liten sovalkov. I sovalkoven har man en smart förvarings yta ovanför sängen hittar man väggskåp som sammanlagt bildar två garderober.
Att det bara finns sammanlagt två garderober och ett litet hallskåp gör att förvaring blir ett stort problem i dessa lägenheter och det finns inte så mycket plats att sätta in mer förvaringsutrymmen. Däremot har man lagt alla tekniska delarna i samma del av lägenheten. Detta gör att
Figur 7. Exempel på
det blir lättare att skapa schakt och utförandet av de
tekniska installationerna blir enklare. Man slipper att dra rör och ledningar genom samtliga väggar utan kan koncentrera sig på ett fåtal.
Sällskapsdelen är inte så väl tilltagen och detta leder till att man får väldigt få möbleringsmöjligheter i lägenheten. Däremot har man med den stora fönsterytan skapat en ljus och öppen sällskapsdel. Den franska balkongen lyfter lägenhetens trivsel och skapar en trevlig detalj. Problemet med ljuset är att det kan ha svårt att nå ändå in i lägenheten och detta gör att halldelen tenderar till att bli väldigt mörk. Handikappsanpassningen i lägenheterna är ok men inte mer. Hur man som
rullstolsbunden ska kunna arbeta i det köket är svårt att se. I sällskapsdelen är det inga problem och då sängen blir tillgänglig från ett håll stämmer det överrens med svensk standard.
Hyran för dessa lägenheter ligger på 3 900 kr i månaden vilket inte är hela sanningen. Man får lägga till 185 kr i månaden för förtroenderådet och sedan tillkommer
anslutningsavgifter för internet. Detta slutar med att hyran kommer att hamna runt 4 200 kr i månaden. Detta gör att det är en väldig hög hyra per m2. Det är inte på många andra ställen man hittar den kostnaden per m2. Som student har man inte så mycket val och man gör det bästa utav situationen man befinner sig i [19].
2.8.3 Studentbostäder Studeum, Malmö Högskola, HSB
HSB har byggt ett studentboende precis bredvid Turning Torso i Malmö. Byggnaden Studeum har strandpromenader, vattenspeglar, butiker och caféer runt omkring sig. Man når både Köpenhamn och Lund inom 20 minuter. Arkitekten Mikael Wikeborg har använt kontraster i sitt projekt, varma och kalla material, mjuka och hårda, luft och rymd.
Grundidén med projektet var att bygga med kubiska klossar som har 5 meters sida. Det ger ett och ett halvt plan i lägenheten. 25 kvm på bottenplanet och så ett sovloft på 12,2 kvm. De ville även ha ett utrymme på bottenvåningen som skulle vara ett öppet rum för umgänge, arbete och mat. Där ovan finns ett sovloft för vila och kontemplation. På bottenplanet finns ett pentry, klädkammare och ett IT skåp. På andra våningen hittar man WC och dusch.
Studeum är 3-4 våningar och har byggts med en vinkel mot en innergård. Kuberna har förbundits med loftgångar och korridorer, som ger ett fint spel med känslan att vara inne och ute. På bottenvåningen av Studeum hittar man ett café.
I Studeum hittar man 103 lägenheter som är 20, 36,42 eller 48 kvm.
S, lägenheten hittar man på plan ett och lägenheten är på 20 kvm
M, denna lägenhet har ett mindre viloplan som går att ha en mindre säng på, storleken
är 24 kvm utan viloplanet inräknat
L, denna lägenhet finns på plan 3 och 4. Bostaden har ett övre plan som är lämpligt att
XL, denna finns på plan 1 och är på 42 kvm. Denna typ har två rum XXL, detta är en tvårumslägenhet i två våningar på 46 kvm.
Alla lägenheter har 10 månaders hyra och i hyran ingår el. Hyran ligger på 2900-5100. Uppsägningstiden är 1 månad.
Det man kan säga om lägenheterna är att de överlag är väldigt bra planerade och ger många bra valmöjligheter för inredning. Att det finns olika stora lägenheter gör att man kan bo där som ensam eller som ett par. Att man har lyckats skapa en så händelserik fasad och att det placerats i den miljön gör att huset lyfts än mer. Hyran ligger på en rimlig nivå för en student. Allt som allt är detta ett bra projekt som har många positiva egenskaper som andra studentbyggnader borde ta efter [20].
2.9 Analys av kvarteret Järnbäraren
Karta över Järnbäraren se bilaga 1.
Kvarteret som omger Järnbäraren innehåller gamla HLK, idrottshallen och pingstkyrkan samt diverse små restauranger. Gamla HLK fungerar nu som
studentboende för högskolestuderande. Järnbäraren ligger väldigt centralt och det är placerat mitt emellan kåren och högskolan. Att det finns en idrottshall i närheten gör att det skapas rörelse hela tiden i området. Varje lördag är det marknad på parkeringen och detta gör att många människor samlas på platsen. Flera mataffärer finns i
närheten. Andra saker som finns i närheten är en biograf och ett resecentrum. Området som det finns att bygga på är 83000x62000 alltså 5146kvm.
För att få lov att bygga på kvarteret Järnbäraren måste man tillgodose de parkeringar som försvinner i och med de nya byggnaderna. Därför valdes det att lägga ett
parkeringshus under markplan som kommer att vara öppen för både allmänheten och de boende. Eftersom den grupp man är inriktad på är studenter är kravet på antalet parkeringsplatser lägre. Detta gör att vid arrangemang vid till exempel idrottshuset kommer allmänheten att kunna använda parkeringshuset också. Anslutning till parkeringshuset kommer ligga på Gjuterigatan.
Figur 9. Exempel på studentlägenheterna på Studeum, storlek XXL
3 Genomförande
I detta kapitel beskrivs metoder och tillvägagångssätt vid framställning av rapport och projekt. Det beskriver också vilka hjälpmedel som har varit aktuella.
3.1 Projektering
För att bli insatt i ämnet börjades projektet med en inventering då referensobjekt och andra inspirationskällor studerades. Samtidigt letades det efter ett företag som skulle användas som samarbetspartner. Upplägget på projektet var att först och främst planera planlösningar för lägenheterna för att sedan gå vidare och planera området. När samarbetet med Moelven var fastställt ritades lägenheter upp med rätt
förutsättningar. Projekteringen pågick samtidigt som rapporten skrevs och i slutet av projektet skapades ett presentationsunderlag där ritningar och övriga aktuella delar visades.
3.2 Litteratur
Projektet har inneburit mycket informationsletande och den mest naturliga källan att söka sig till har varit Internet. Här har det funnits många intressanta artiklar om ämnet vilket har lett till nya infallsvinklar och sätt att tänka. Även böcker har varit en viktig del i framtagningen av fakta till framförallt rapportdelen. Litteraturen har använts för att förtydliga de teoretiska delarna i projektet.
3.3 Möte med Handledaren
Första mötet med handledaren handlade framförallt om att presentera idén för projektet. Diskussionerna handlade om hur förslaget skulle arbetas fram och vilka referensobjekt som kunde studeras som inspirationskällor. Vilket företag som det skulle samarbetas med var ännu inte bestämt, men en dörr öppnades upp när Moelven i Sandsjöfors introducerades.
Möte 2 med handledaren tog plats när samarbetet med Moelven stod klart och första besöket hos dem hade ägt rum. Företagsbesöket gav helt nya infallsvinklar och förutsättningar för projektet och dessa diskuterades under mötet.
Vid möte nummer 3 skedde en avstämning av hur långt projektet framskridit och vad som återstod. Nya tankar och funderingar som dykt upp längs vägen ventilerades Det sista mötet handlade främst om en sista kontroll inför inlämning av rapport och information om presentationen.
Mötena med handledaren har bidragit till att man hela tiden vetat om man har varit på rätt väg med projektet och vad nästa steg skulle kunna tänkas bli.
3.4 Möte med Moelven
Under tiden för projektet har två möten med Moelven ägt rum. Det första mötet handlade främst om att få en presentation av företaget och en tydligare inblick i hur de arbetar. Mötet gick ut på att samla så mycket information som möjligt för att kunna använda det för att utforma projektet. Det som visade sig vara viktigast här var de begränsningar man hade på modulernas bredd och längd.
Under mötets gång visades hur fabriken fungerade från noll till färdig modul med inredning. Detta skapade en större förståelse för hela processen.
Vid möte nummer två med företaget presenterades det förslag som var framarbetat och det analyserades och
diskuterades. Det var vissa detaljer som behövde justeras men i övrig fick projektet så långt grönt ljus.
Det är mötena med Moelven som har gett den mest aktuella informationen och bestämt förutsättningarna för projektet. Det är utifrån dessa uppgifter som ritningar och presentation har blivit framtagna.
3.5 Ritningsframställning
Stora delar i projektet består av framställning av ritningar och presentationsunderlag. För att klara detta har följande digitala hjälpmedel använts:
AutoCad Architecture
Planlösningarna valdes att göras i AutoCad eftersom det där blir en tydligare och snyggare framställning. Dessutom kan man importera AutoCad filer till SketchUp och detta gör att man slipper rita planlösningarna två gånger.
SketchUp 7.0
För att demonstrera husen och området valdes det att jobba i SketchUp. Programmet är lätt att använda och man bygger snabbt upp byggnader och områden. Man kan även här välja vyer och scener vilket gör att man får användbara bilder till presentationen. Photoshop
Programmet användes för att jobba med de bilder som skulle komma att användas i rapporten och presentationen. Photoshop bidrar till att man lätt kan ändra
ljusinställningar och beskära bilder. InDesign CS3
InDesign är ett bra program att bygga upp sina presentationer i. Programmet valdes för dess många alternativ i både text och i färger. I programmet kan man på ett överskådligt sätt se hur hela presentationen kommer att se ut i slutändan.
4 Resultat
I följande kapitel redovisas resultatet av projektet. Här beskrivs tankar och motiveringar till olika val som är gjorda.
4.1 Modullägenheterna
4.1.1 Tanken bakom lägenheterna
Grundidén till lägenheterna var att ta fram moduler med planlösningar som inte upplevdes som traditionella, samtidigt som de gick att sätta samman på olika sätt för att kunna anpassas till olika tomtförhållanden. För att kunna bygga ihop modulerna på ett så smidigt och ekonomiskt sätt som möjligt krävdes att alla lägenheterna utgick från vissa grundformer.
Samtliga lägenheter består av två moduler som är sammansatta. Anledningen till detta är att det skapar en större frihet när det gäller planlösningen eftersom man annars blir väldigt begränsad till måttet 4150 mm, vilket är den maximala bredden som går att lasta på lastbilen. För att förenkla dragning av vatten och avlopp fokuserades samtliga våtutrymmen till den ena modulen. Genom att slippa dra ledningar och rör en längre sträcka sparar man in pengar, vilket är en viktig faktor i projektet.
Om man hade valt att endast använda sig av en modul/lägenhet innebar detta att lägenheten skulle bli antingen väldigt långsmal eller väldigt djup. I det första fallet skulle det leda till att det blev svårt att få in alla funktionerna i lägenheten på ett praktiskt sätt samtidigt som lägenheten var handikappanpassad och i det andra fallet skulle lägenheten bli väldigt mörk eftersom ytan att placera fönster på skulle bli väldigt begränsad. Dessutom bidrog det bredare måttet på de små lägenheterna till att det var smidigare att hitta former som gick att kombinera med den större lägenheten på ett bättre sätt. Samtliga lägenheter går att spegelvända, vilket gör att man
egentligen har sex olika lägenheter att använda.
Tanken med lägenheterna vara att planlösningen skulle vara sådan att den gick att använda till olika typer av hyresgäster. Det skulle alltså gå att handikappanpassa lägenheten om de skulle användas till äldreboende samtidigt som de skulle ha en lagom yta för att användas till t.ex. ett studentboende.
Formerna som valdes var följande:
Figur 11. Lägenhet 1 Figur 12. Lägenhet 2
Figur 13. Lägenhet 3
Med tanke på samarbetet med Moelven är lägenheterna projekterade utifrån de förutsättningar som finns för att bygga modulerna i trä. Att bygga modulerna i trä underlättar rör- och ledningsdragning i tak och väggar, samtidigt som det ger ett flexibelt och lättare stomsystem. Man blir inte heller lika beroende av stora byggkranar vid själva monteringen som man blir när man använder betong som material, vilket innebär att man inte behöver låsa upp mobilkranar på arbetsplatsen vilket i sin tur betyder ekonomiska fördelar. Nackdelen med att använda sig utav trä som stommaterial är att det är mer väderkänsligt än t.ex. stål och betong. Detta innebär att det ställs högre krav på förvaring och inplastning av modulerna fram till den tidpunkt då de ska monteras.
När man bygger ihop lägenheterna är tanken att man ska tänka i lodrät riktning för att schakt och bärande väggar ska hamna i linje med varandra. För att detta ska fungera krävs det att 2:orna ligger ovanför varandra eftersom schaktet i de lägenheterna ligger annorlunda placerade än de gör i 1:orna. Det är däremot lättare att sätta ihop 1:orna på olika sätt eftersom de i princip är likadant disponerade.
4.1.2 Lägenhet 1 och 2
Lägenhet 1 och 2 är i princip uppbyggda på samma sätt, med skillnaden att man har flyttat den utstickande delen i lägenhet 2 så att lägenhet 1 istället blir helt kvadratisk. Ytan i lägenheterna blir dock densamma, 35 m2, men den icke symmetriska formen på lägenhet 1 gör att man får större möjlighet till variation i sammansättningen av
modulerna och man kan skapa byggnader med oregelbundna former. Samtidigt kan man använda lägenhet 1 även i symmetriska byggnader eftersom flera sådana lägenheter i rad bildar en rak fasad. Lägenhet 1 kan användas då man behöver en enkel modulform för att lösa en byggnads totala planlösning.
När man kommer in i lägenhet 1 och 2 möts man av en entré på 2,9 m2. I entrén finns det utrymme för garderob och förvaring av ytterkläder. Från entrén når man toaletten, klädkammaren och vardagsrummet. Toaletten är 3,3 m2 och innehåller toalettstol, handfat samt en dusch. Klädkammaren är 1,9 m2 stor och utgör det extra
förvaringsutrymme som ofta behövs i mindre lägenheter. Längst bak i klädkammaren är schaktet placerat. Där ligger det i nära anslutning till badrummet samtidigt som det är skyddat mot kylan utifrån.
Kök och vardagsrum är placerade i en öppen planlösning för att skapa en så luftig och ljus miljö som möjligt. Köket har en L-form med plats för en matplats precis i
anslutning till köket. Kök och vardagsrum har en area på 21,5 m2
I samband med vardagsrummet ligger en sovalkov. Denna kan på ett enkelt sätt avskärmas om man önskar att få en separat sovdel. Här finns också en garderob placerad för extra förvaringsutrymme. Sovalkoven är på totalt 5 m2.
I lägenheterna är samliga fönster fokuserade till vardagsrum och sovalkov. Detta beror på att lägenheterna även är tänkta att kunna användas i punkthus och för att underlätta detta ligger alla fönster i samma fasad. Lägenheterna är tänkta att vara så standardiserade som möjligt så att endast små ändringar behöver göras när man använder modulerna till olika typer av hus, därav används samma typ av fönster i samtliga lägenheter. Fönstret som är placerat i vardagsrummet är stort för att släppa in så mycket ljus som möjligt i bostaden. Fönstret i sovalkoven är lite mindre för att dels passa in i utrymmet och dels för att ge en mer privat känsla.
