BARNDOM–UTBILDNING– SAMHÄLLE
Examensarbete i fördjupningsämnet-
Barndom och lärande
15 högskolepoäng, grundnivå
Fina prinsessor är inte tjocka!
- en analys av kroppsideal i Disneyfilmer
Beautiful princesses are not Fat! - An analysis of body ideal in
Disney Movies
Emmely von Appen-Engström
Jane Brennhagen
Förskollärarexamen 210hp
3
Förord
Att skriva examensarbetet tillsammans föll sig naturligt då vi följt varandra under
utbildningens gång. I arbetet med vår studie har vi båda bidragit och tagit lika stort ansvar av alla delar, vi har haft ett gott samarbete där vi diskuterat, kritiskt granskat och stöttat varandra. Vi ansvarar båda för helheten och anser oss lika delaktiga. Att fördjupa oss i ämnet om
normer kring kroppen uppstod i det gemensamma intresset för hur kroppsideal speglas i vårt samhälle. Vi utgick ifrån detta intresse och valde att fördjupa oss i hur och vilka kroppar som representeras i filmer för barn genom att se på några av oss utvalda filmer av filmproducenten Walt Disney. Slutligen vill vi tacka varandra för hårt arbete och intensiva veckor då vi har inspirerats, utvecklats och även vuxit som människor i vår blivande roll som förskollärare. Utan vårt goda samarbete och varandras stöd och omtanke hade vår studie inte blivit densamma. Våra familjer förtjänar även dem ett stort tack då de stöttat och hejat på oss. Svedala december 2020
4
Abstract
Eftersom The Walt Disney Company är en stor producent av barnkultur kan det vara av intresse att analysera hur detta filmbolag framställer karaktärernas kroppar i sina filmer. Detta för att få en insyn i vilka olika kroppsideal som barn möter. Studiens fokus riktar sig på hur kroppar, genus och kön konstrueras i tre Disneyfilmer utgivna mellan åren 2009 och 2013, filmerna ger en bild av hur Disney representerar kropp, genus och kön. Fokus ligger på kontureringen av filmerna Frost, Prinsessan och grodan samt Trassel. Det är en kvalitativ studie där text – och filmanalys tillämpas som metod för studiens analys av filmerna.
Termen den heterosexuella matrisen av Judith Butlers (2005; 2006) performativa genusteori tillämpas i analysen av karaktärerna. Maria Nikolajevas (2017) matris över stereotypa feminina respektive maskulina karaktärsdrag används för att systematisera och framhäva huruvida karaktärerna är normativa och icke-normativa gällande deras kroppsstorlek.
Resultatet visar på att de karaktärer vi analyserat innehar en normativ kropp gällande Disneys storlek på karaktärernas kroppar, men stundtals bryts genusnormer vad gäller beteende. Vidare visar karaktärernas egenskaper på att de karaktärer som framställs som onda ofta innehar en birollskaraktär med en normbrytande kropp då de oftast är överviktiga.
5
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 7
1.1SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 9
1.2DISPOSITION ... 9
2. TIDIGARE FORSKNING ... 10
3. TEORI ... 13
3.1QUEERTEORETISKT PERSPEKTIV ... 13
3.2PERFORMATIV GENUSTEORI ... 14
3.3GENUS OCH KÖN I BARNLITTERATUR ... 15
4. METOD ... 17
4.1URVAL ... 17
4.1.1 Filmresumé – Frost ... 18
4.1.2 Filmresumé - Prinsessan och grodan ... 19
4.1.3 Filmresumé – Trassel ... 19
4.2ANALYSMODELL ... 19
4.2.1 Filmanalys ... 19
4.2.2 Textanalys ... 20
4.2.3 Tillvägagångssätt ... 20
5. ANALYS OCH RESULTAT ... 23
5.1DEL 1–DISNEYKARAKTÄRERS UTSEENDE ... 23 5.1.1 Stereotypa karaktärer ... 23 5.1.2 Normbrytande karaktärer ... 24 5.1.3 Formskiftande karaktärer ... 24 5.2DEL 2–DISNEYKARAKTÄRERNAS EGENSKAPER ... 24 5.2.1 Omtänksamma/emotionella karaktärer ... 25
5.2.2 Modiga och självständiga karaktärer ... 25
5.2.3 Elaka och känslokalla karaktärer ... 26
5.2.4 Skiftande egenskaper ... 27
5.3DEL 3–RELATIONEN MELLAN UTSEENDE OCH EGENSKAPER KOPPLAT TILL KROPPSNORMER ... 27
5.3.1 Ideal och liknelser ... 28
5.3.2 Avvikande egenskaper ... 30
5.3.3 Onda karaktärer i relation till utseende och normer ... 31
5.4SAMMANFATTNING ... 31 6. DISKUSSION ... 33 6.1RESULTATDISKUSSION ... 33 6.2YRKESRELEVANS ... 34 6.3METODDISKUSSION ... 35 6.4FRAMTIDA FORSKNING ... 36 REFERENSLISTA ... 38
7
1. Inledning
Under vår verksamhetsförlagda utbildning våren 2020 uppmärksammade vi en lek som pågick mellan två barn, varav ett tredje barn försökte ta sig in i deras lek. Sekvensen som vi har valt från leken ligger till grund för vår studie.
Barn 1: Får jag vara Elsa?
Barn 2: Nej! Du kan inte vara Elsa! Barn 1: Varför inte?
Barn 2: Elsa är mycket smalare. Prinsessor är inte tjocka. Barn 3: Då får de inte plats i sina klänningar!
I rolleken går det att tolka att flickor visar en tendens att jämföra sig med Elsa som är en av huvudkaraktärerna i filmen Frost. Forskning visar att de representationer av kroppar som visas i filmer ofta framställs som stereotypa karaktärer. Filmforskaren Margareta Rönnberg (1999) menar att detta kan påverka publiken och i det här fallet barn i förskoleåldern som ser filmerna. Företaget Walt Disney har länge fått kritik från olika håll och de har anklagats för att framställa sina karaktärer, särskilt kvinnor, på stereotypa sätt. Rönnberg (1999) menar att kvinnor framställs stereotypt i Disneyfilmer.
Doktoranden Sarah Gardner (2015) har studerat hur könsroller formar samhället och hur dessa kan påverka barn och därmed forma samhället. Resultatet visar att barn tenderar jämföra sig själva med andra barn och karaktärer som representeras i media. Gardner (2015) menar att media har ett stort inflytande eftersom de vill skapa en del förväntningar på hur vi ska se ut, och på så sätt kan de påverka sociala normer. Vidare menar Gardner (2015) att barn i förskoleåldern även är mediekonsumenter eftersom de tar del av vissa normer som bland annat visas via filmer. Gardners (2015) studie visar att barn påverkas av bilder i form av filmer, böcker och reklam, därav är det av intresse att se vilka slags normer kring kroppar som barn har i sin mediala omgivning. Vilket även stärks med hjälp av doktoranden Carolina Lundes avhandling What people tell you gets to you- body satisfaction and peer victimization
in early adolescence (2009), där även hon hävdar att barn blir negativt påverkade av sin
8
Disneyfilmer kan ha egenskaper som omvandlar eller framkallar tankar när det kommer till värderingar, känslor och ideal som åskådaren kan ha, vilket universitetslektorn Malena Janson (2015) poängterar i sin bok ”Filmpedagogik som normkritik”. I dagens samhälle tar barn del av mycket media, exempelvis i form av filmer. Barnen lär sig utifrån de värderingar som filmerna förmedlar, något som hävdas av ett flertal forskare exempelvis Lunde (2009), Rönnberg (1999) samt Robert H Klein och Kenneth S Shiffman (2006).
Skolverket (2010) tar upp i sin publikation ”Perspektiv på barndom och barns lärande: en
kunskapsöversikt om lärande i förskolan och grundskolans tidigare år” där de beskriver de
intryck som ges av media som något som barnen behöver förhålla sig till. I publikationen beskrivs det att medieidealet kan förmedla ett undermedvetet krav på att en måste vara åtrådd av det andra könet, vilket i sin tur kan medföra att flickor och pojkar fokuserar på hur den kvinnliga kroppen ser ut. Utifrån det barnen ser i media vill flickorna vara vackra och åtrådda av pojkarna som i sin tur inte bryr sig lika mycket om sitt eget utseende. Fokus läggs istället på hur flickorna ser ut i relation till vad som anses vara attraherande hos det andra könet, detta visar på behovet av kunskap kring representationen i filmer. Skolverket (2010) nämner även i sin publikation att om pedagogerna på förskolan är accepterande mot de könsstereotypa inslag som förmedlas av media, och inte ifrågasätter dessa kan detta leda till att exempelvis barns teckningar blir mer könsstereotypa (Skolverket 2010). Det blir därmed relevant hur pedagoger talar om de mediebilder som barn i förskoleåldern tar del av.
Läroplanen för förskolan (2018) benämner att “barn skapar sammanhang och mening utifrån sina erfarenheter och sätt att tänka” (Lpfö 2018, s. 7) och inom dessa erfarenheter existerar deras kontakt med barnfilmer. Genom att få inblick i barnkultur och barns världar kan förskollärare möta barns erfarenheter och fortsätta samtalet om genus och reflektera kring dessa erfarenheter med barnen, därigenom jobba med ett av förskolans läroplansmål som benämner att “förskolan har ett ansvar för att motverka könsmönster som begränsar barnens utveckling, val och lärande” (Lpfö 2018, s. 7).
Vi vill med vår studie beskriva kopplingarna mellan kroppsnormer och ideal som barn exponeras för i populärkulturen. Studiens avsikt är att bidra till en ökad förståelse över hur medialt framställda kroppsformer kan anses vara normerande eller normbrytande utifrån ett genusperspektiv. I vår studie blir det relevant att ta hjälp av retorikproffessorn Judith Butlers (2005; 2006) heterosexuella matris där kroppsnormer är kopplade till normer för manliga och kvinnliga kroppar.
9
Vidare vill vi synliggöra hur filmerna bidrar till att producera rådande kroppsnormer, den
heterosexuella matrisen bygger på att visa vad som anses vara en norm och vad som anses
falla utanför den normen. Som framtida förskollärare finns det ett intresse att undersöka genusrepresentationer inom barnkultur för att kunna närma sig barns världar och förstå vad de möter i de filmer de kan se utanför förskolan.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att beskriva och diskutera kroppsideal från tre Disneyfilmer som vi slumpmässigt har valt ut. Vi vill förstå vilka normer kring kroppsideal som förekommer bland karaktärerna i Disneyfilmerna. Vi kommer att undersöka hur karaktärernas inre och yttre egenskaper relateras till varandra.
För att kunna besvara vårt syfte kommer vi använda oss av följande frågeställningar: 1. Hur framställs Disneykaraktärers utseende i filmerna?
2. Hur framställs Disneykaraktärers inre egenskaper i filmerna?
3. Hur relateras karaktärernas utseende och inre egenskaper till varandra i filmerna? 4. Vilka normer och värderingar kring yttre och inre egenskaper framträder i
Disneyfilmerna?
1.2 Disposition
Under rubriken Tidigare forskning kommer den tidigare forskningen att behandla de liknande studier som gjorts som ligger till grund för vår studie. Därpå följer ett avsnitt för Teori där de
valda teorierna och begreppen för studien kommer att presenteras och belysas. Vidare under
avsnittet för Metod kommer beslut för metod att förtydligas likväl hur analysen konkret har genomförts. Här kommer även material och urval presenteras där läsaren blir introducerad i de granskande filmerna. Analys av materialet utifrån karaktärernas kroppars storlek, kön, genus och normer kommer att presenteras under avsnittet för Analys. Här behandlas även Disneyklassikernas kroppsnormer och värderingar. I analysavsnittet kommer även resultatet för studien presenteras, där syfte och frågeställningar besvaras. Under rubriken Diskussion kommer resultatet diskuteras och ställas i relation till tidigare forskning där valen av metod kommer granskas kritiskt. Slutligen kommer studiens avslutande reflektioner bearbetas, där resultatets betydelse för den framtida yrkesrollen kommer att presenteras samt vad som blivit intressant under studiens gång som kan ha betydelse för framtida forskning.
10
2. Tidigare forskning
I detta avsnitt presenteras den tidigare forskningen som vi anser är relevant till studien. De studier som vi granskat har en koppling till animerade filmer för barn och kroppsnormer samt text-och filmanalyser av animerade filmer för barn. Vi upplevde det svårt att hitta svensk forskning som var relevant till vår studie. Urvalet av tidigare forskning baseras mestadels på internationell forskning.
I den första studien vi valde har ett flertal Disneyfilmer analyserats utifrån hur olika
stereotyper förekommer i filmerna. Studien påvisar att det finns stereotyper och ideal som är typiska för Disneyfilmer, på så sätt att de återkommer i väldigt många av deras filmer.
Författaren kategoriserade olika stereotyper som förekom frekvent i filmerna samt delade upp filmerna utifrån årtalen som de blev släppta. Vidare menar författaren att det även finns stereotyper som är specifika för Disney. Studien påstår även att Disney har skapat berättelser som anses vara intressanta för barn då Disney berör ämnen som barn kan förlika sig med (Rönnberg, 1999).
I den andra studien beskrivs kroppsrepresentationer i animerade filmer. Utifrån studien ville författarna identifiera egenskaper som tenderar att vara förknippade med att vara attraktiv eller oattraktiv. Resultatet visade att många av egenskaperna var föränderliga och visade sig skilja sig åt med utgångspunkt i karaktärernas fysiska attraktionskraft, men även inklusive kön, ålder, intelligens, kroppsvikt, emotionella situation, upplevelse etcetera. Författarna drog slutsatsen att budskapet i de tecknade filmerna var att karaktärer med positiva egenskaper framställs som attraktiva, medans karaktärer med negativa egenskaper framställs som oattraktiva. Vidare belyser de i studien att sedan 50-talet har det skett en ökning av antalet smala karaktärer som presenteras i barnfilmer, samtidigt som överviktiga karaktärer har minskat. Slutsatsen de drog var att dessa bilder kan bidra till missnöje av kroppsbilden (Klein & Shiffman, 2006).
En annan studie som vi ansåg var relevant bestod av två olika material och hade som fokus att undersöka stereotyper i animerade Disneyfilmer, samt hur Disneyfilmer kan påverka barns syn på varandra. I författarnas första studie granskas de mänskliga karaktärernas
attraktionskraft, godhet och karaktärsresultat i 21 Disneyfilmer. Författarnas resultat visade att det fanns en betydelse av attraktionskraften för karaktärens skildring.
11
Den andra studien bestod utav att barn i åldrarna 4–12 utsattes för antingen en film med färre inslag av skönhet eller med ett högt inslag av skönhet, vilket kategoriserades efteråt.
Resultatet från de två olika studierna visade att det oftast är de överviktiga karaktärerna som framställs som elaka, onda och ointelligenta. I motsats till detta fann författarna att det är de goda karaktärerna som är attraktiva och medkännande i barnböcker och barnfilmer (Bazzini, Curtin, Joslin, Regan & Martz, 2010).
I en artikel som också ansågs vara relevant framkom det att små barn har kroppsbildsproblem, såsom en önskan om att vara smal och att undvika att bli överviktig. Författarna har utfört ett fåtal studier om hur barns kroppspreferenser och stereotyper påverkas av media som riktar sig till barn. För att författarna skulle få en bättre förståelse för innehållet i de medier som deras forskning berörde, använde författarna sig av en innehållsanalys för att undersöka
kroppsbildsrelaterade bilder i populära barnfilmer och böcker. De fann i sina resultat att
Askungen och Den lilla sjöjungfrun visade flest sekvenser där kroppar och utseende var i
fokus. Då det istället i filmerna Indianen i skåpet och E.T hade mindre sekvenser i filmerna där kropp och utseende stod i fokus (Herbozo, Tantleff-Dunn, Gokee Lorose & Thompson, 2004)
Vidare benämner en universitetslektor i psykologi att kroppsbilden påverkas av mediala ideal, då media ofta presenterar orealistiska, omöjliga och opraktiska bilder av skönhet för kvinnor. Barn utsätts för många källor som direkt kan bidra till deras intellektuella, sociala och
emotionella liv (Grogan, 2017).
Att media påverkar yngre barn, kan styrkas av Herbozo m.fl. (2004) som visade att fysiska framträdanden var kopplade till drag av vänlighet, lycka och framgång i dessa filmer. De mest önskvärda karaktärerna var tunna och muskulösa, där de negativa karaktärerna framställs som överviktiga, oattraktiva, onda, ovänliga och brutala. Barn lär sig tidigt om sin
kroppsuppfattning, något som ett antal forskare hävdar sker redan i förskoleåldern. Lunde (2009) beskriver i sin avhandling att barnen blir påverkade av de synsätt som präglas i deras familjer, i media samt bland jämnåriga barn. Lunde (2009) menar vidare att de lär sig
associera vackert som någonting som är bra. Hon nämner även att det är i 3–4 årsåldern som barn förknippar att pojkar förväntas ha muskler och att flickor förväntas tänka på sin vikt (2009).
12
Vi har i detta kapitel valt att presentera tidigare forskning kring fokus på hur kropparna representeras i relation till deras karaktärsdrag. I kommande avsnitt kommer det redogöras för de teorier som ligger till grund för vår studie.
13
3. Teori
I detta avsnitt presenteras de valda teorier och de relevanta begrepp som används som ett verktyg och stöd i analysen för att besvara vårt syfte och frågeställningar. Studien har ett genusvetenskapligt anslag där fokus ligger på Butlers (2005; 2006) performativa genusteori som kan tolkas ingå som en del av queerteorin. Vi kommer att använda oss av det
queerteoretiska perspektivet som ett verktyg för att synliggöra hur en del beteenden och kroppar i Disneyfilmer framställs som ”normala” och andra som ”onormala” eller avvikande. Med queerteorin som utgångspunkt vill vi synliggöra hur normer kring kroppar kopplas till genus som därmed har en avgörande betydelse för denna studie. Butlers (2005; 2006) teori kommer att tillämpas med målet att tolka hur uppfattningar kring genus och kropp
representeras och konstrueras i våra tre valda Disneyfilmer och vilka normer Disney skapar kring kroppen.
Vi kommer även att ta hjälp av litteraturvetaren Maria Nikolajeva (2017) som utfört en matris över stereotypa egenskaper där vi kommer använda matrisen för att problematisera hur genus och kön representeras i Disneyfilmer.
3.1 Queerteoretiskt perspektiv
Inom queerteoretiskt perspektiv är det centrala att ifrågasätta normer och i likhet med det intersektionella perspektivet se hur fenomen/kategorier görs till avvikande. Vidare ifrågasätter det queerteoretiska perspektivet det som vi tar för givet som det ”normala” i vårt samhälle. Begreppet queer kan symbolisera flera saker; allt ifrån saker som anses annorlunda, en teori, ett uttryck på grupper där homo-och bisexuella samt transpersoner ingår i. Begreppet queer kan även användas som en beteckning för de som faller utanför normen i samhället. Det queerteoretiska perspektivet fungerar som ett analysverktyg i den här studien och används för att studera vad som i filmerna framställs som den ”normala” kroppsnormen. Det
queerteoretiska perspektivet har sitt ursprung i den homopolitiska rörelsen vilket leder till att det är brott mot sexuella normer, strukturer samt identiteter som står i fokus i de
14
Bilden av ett naturligt kön ses inte som en neutral sanning inom det queerteoretiska
perspektivet, det ses mer som ett regelverk som inte bara benämner hur en ska vara man eller kvinna, utan benämner även att en ska vara antingen man eller kvinna. Delas inte kvinna och man in i kategorier existerar de inom en heterosexualiserad förståelseram där de två könen fabriceras som de enda möjliga identiteterna, “kvinna” eller “man” blir därmed de enda alternativen inom ramen.
Kroppsligt och beteendemässigt ställs de till varandras motsatser där de även förväntas åtrå och hysa begär till varandra. Därför krävs det för att framstå som kvinna att en innehar dels en kvinnokropp, uppföra sig (gå, stå, klä sig) som anses vara den kvinnliga normen samt att uppvisa rätt sorts begär, närmare bestämt det heterosexuella. Det queerteoretiska perspektivet kan även användas för att reflektera generellt kring normalitet, normaliseringsprocesser samt makt (Ambjörnsson, 2016).
3.2 Performativ genusteori
Inom performativ genusteori är synsättet att människan från födseln är påtvingad en redan befintlig vedertagen kulturell kontext. Detta kan skapa press och krav av att spela ut utmärkande roller för att passa in i samhället (Ambjörnsson, 2016; Butler, 2005; Butler, 2006). Vid födseln avgörs det vad för kön barnet har och när könet fastställs uppstår det en ganska omedelbar dominoeffekt av förhoppningar och krav från omgivningen som Butler (2005; 2006) betecknar som den heterosexuella matrisen. Butler (2005; 2006) menar till skillnad av andra genusteorier att förutom genus framställs även kön som något som är socialt och kulturellt. Den heterosexuella matrisen beskrivs av Butler (2005; 2006) som en
oomtvistad uppfattning av att en individ som har ett kvinnligt kön även ska ha en uttalad kvinnlig kropp, verka feminin och känna attraktion till män. Vilket dessutom anses gälla männen att de ska ha en uttalad manlig kropp och känna attraktion till kvinnor. Butler (2005; 2006) menar vidare att det uteslutande handlar om en uppfattning att det finns binära kön med centrala dominerande kännetecken och utseende. Detta kan leda till att de individer som faller utanför dessa normer ses som avvikande och ”onormala”, samt måste anpassa sig efter de två dominerade könen för att passa in i samhällets normer.
15
Butler (2005; 2006) utgår ifrån hur genus görs, vilket kan medföra en orealistisk syn på kropp. Utifrån detta går det att tolkas som att det inte finns några regler över hur kropp och genus ska beskrivas. Det rör sig snarare om hur kropp och genus framställs där fokus ligger på hur tolkningen av andra som feminina, maskulina eller attraktiva hur dessa egenskaper upprättas och blir meningsskapande. Genom denna tolkning kan ett kritiskt ifrågasättande av normer om hur kroppar borde förefalla i vårt samhälle bli begripliga. Butler (2005; 2006)
problematiserar att normer behövs, detta eftersom hon menar att normerna håller ordning på begripligheten och fastställer faktorerna för det samfälliga livet. Parallellt med detta skapas det ett utanförskap då normer pekar på vad som anses vara idealet.
Vidare menar Butler (2005; 2006) att normer formar en tillhörighet och knyter samman
individer men hon poängterar att det är svårt att endast känna en tillhörighet via ett organiserat uteslutande. Butler (2005; 2006) hävdar att vi som individer inte kan leva utan normer men samtidigt har vi svårt att godta dem som de är. Normen kan för de individer som bryter den innebära att hota den solidariska överlevnaden. Butler (2005; 2006) menar att hon inte vill att normer ska suddas ut, utan hon vill att de ska breddas för att kunna inkludera de individer som i nuläget faller utanför normerna. ”Genus är mekanismen genom vilken föreställningarna om maskulint och feminint skapas och neutraliseras, men genus kan mycket väl vara maskineriet som dekonstruerar och avneutraliserar sådana begrepp” (Butler, 2006, s.60).
3.3 Genus och kön i barnlitteratur
Nikolajeva (2017) problematiserar könsrepresentationer inom barnlitteratur, hon menar att kritik riktats mot barnböcker om hur kön och genus representeras där hon uppmärksammat ett mönster hos olika författare. Mönster om hur de väljer att bemöta den kritiken och hur de har försökt skapa en likvärdig könsfördelning med ett större antal av icke-normativa feminina karaktärer. Vidare påpekar Nikolajeva (2017) att det kan vara författarna som misstolkat problematiken, eftersom åtgärden utgår ifrån ett stereotypt synsätt på kön där de maskulina och feminina karaktärsdragen sätts i motpol till varandra. Utifrån denna problematik har Nikolajeva (2017) skapat en matris för att lättare finna hur karaktärer skildras på ett stereotypt sätt. Nikolajeva (2017) anser att problematiken inte är om hur det biologiska könet
representeras inom barnlitteraturen utan snarare hur genuset framställs hos karaktärerna. Under avsnittet analysmodell kommer vi presentera Nikolajevas (2017) matris samt påvisa hur matrisen kommer att användas i kombination med de övriga teoretiska perspektiven.
16
Sammanfattningsvis har vi i detta avsnitt presenterat de teorier som vi ansett vara relevanta för vår studie. Butlers performativa (2005; 2006) begrepp om den heterosexuella matrisen kommer att användas som ett perspektiv för att få syn på vad som görs till avvikande och icke-avvikande, i vad som anses vara normerande och icke-normerande gällande kvinnligt och manligt, kopplade till deras utseende, kroppar och egenskaper. Vidare kommer
queerperspektivet användas som ett verktyg för att synliggöra de fenomen som anses vara avvikande avseende kroppar och utseende.
Under avsnittet om analysmodell kommer vi ge en presentation av Nikolajevas (2017) matris samt beskriva hur denna kommer att användas i kombination med de övriga teoretiska perspektiven. I följande avsnitt kommer metoden för studien presenteras som vi har använt oss utav för att besvara våra frågeställningar.
17
4. Metod
I följande avsnitt kommer en presentation över den vetenskapliga metoden, vårt urval samt hur vi har gått tillväga i denna studie. Vidare presenteras en resumé av de filmer som kommer att analyseras, detta för att ge en förförståelse av filmernas handling. Slutligen kommer en redogörelse av Nikolajevas (2017) matris över de egenskaper som ligger till grund för analysen samt hur dessa ställs i relation till Butlers (2005; 2006) heterosexuella matris. När ett forskningsprojekt ska utföras behöver forskaren använda sig av en metod, med detta menas att forskaren väljer ett tillvägagångssätt som används för att få svar på sina frågor, för att få ny kunskap och vetande inom det valda området. Metoden används som ett verktyg, där metoden bygger på hur informationen inhämtas, organiseras och tolkas (Larsen, 2018). Alvehus (2019) menar att en metod handlar inte bara om hur data samlas in och bearbetas, utan det är en bild av verkligheten som produceras. Det handlar även om hur problem
framställs, vilka begrepp som används och hur argumentationen kring lösningarna byggs upp. Alvehus (2019) menar att som forskare bör ett kritiskt förhållningssätt tillämpas.
Vi har haft för avsikt att använda oss av en kvalitativ analysmetod med en hermeneutisk ansats, som baseras på tolkningen av den som genomför analysen (Stukát, 2011). Vid den metoden är det betydelsefullt att tänka på att de som analyserar filmerna har en egen bakgrund och förförståelse av filmerna. Vilket troligen kommer påverka tolkningen av filmerna och därmed studiens resultat eftersom vi som utför studien bär på olika erfarenheter
4.1 Urval
Disneyfilmernas utbud innehåller nästan ett sextiotal filmer, vilket innebär att ett urval var tvunget att göras. Till en början lades fokus på de klassiska Disneyfilmerna, där vi såg ett samband i filmerna att huvudkaraktärerna ofta var prinsessor. Något som Disney har kategoriserat under tidigt 2000-tal som “Disney Princess” vilket omfattar alla kvinnliga huvudkaraktärer i alla filmer (The Walt Disney Company, 2020). I kategorin “Disney Princess” ingår tolv stycken filmer, där vi sett samtliga. Då urvalet blev för brett att hantera om alla tolv filmerna skulle analyserats, valdes i studien att dra ner antalet filmer i en urvalsprocess så att materialet kunde bli hanterbart.
18
Detta ledde till en bredare analys av de tolv filmerna för att sedan fördjupas i följande tre filmer;
Prinsessan och Grodan (2009) Trassel (2010)
Frost (2013)
Studien har eftersträvat ett strategiskt urval, där urvalet begränsats och utformats utifrån de undersökningsfrågor som vi ställt (Alvehus, 2019). Genom att begränsa antalet studieobjekt har studien försökt fånga bredden av variation i Disneys långfilmsproduktion vad gäller olika kroppsformer i olika sammanhang och filmer, i syfte att försöka fånga upp potentiella
skillnader i olika kontexter. Utifrån Disney-genren har ett homogent urval gjorts eftersom filmerna hör samman inom samma genre (Alvehus, 2019). Valet av filmerna Frost och
Trassel är för att vi har kunnat se på vår verksamhetsförlagda utbildning att karaktärerna blivit
populära bland barnen, där vi i filmen Frost kan se att Elsa avviker från normen när Disney väljer att bryta sin norm om att en prinsessa måste gifta sig vid filmens slut. Vår motivering till valet av Prinsessan och grodan är enligt vår tolkning att Disney har försökt att utmana de tidigare etniska stereotyperna. Genom att för första gången presentera en afro-amerikansk prinsessa vilket inte tidigare förekommit i Disneys långfilmsproduktion. I följande avsnitt presenteras respektive film i en kort filmresumé för att ge en förståelse av filmernas handling.
4.1.1 Filmresumé – Frost
Prinsessan Anna kan tolkas vara en modig optimist som ger sig av på en färd för att hitta sin försvunna syster Elsa, vars iskalla magiska krafter har frusit fast det lilla kungariket Arendal i evig vinter. Med på Annas färd följer bergsbon Kristoffer och hans ren Sven. På färden måste Anna och Kristoffer ta sig över skyhöga berg, där de möter stentroll och vargar samt
snögubben Olof. I jakten för att rädda Elsa och kungariket måste vännerna sedan kämpa mot snöstormar och laviner som Elsa skapar genom sina magiska krafter.
19
4.1.2 Filmresumé - Prinsessan och grodan
Prins Naveen av Maldonia blir förvandlad till en groda av Dr. Facilier. I ett försök att bli människa igen försöker prins Naveen att få servitrisen Tiana att kyssa honom och därigenom bryta förtrollningen. Kyssen ger inte den önskade effekten som Naveen hoppats på utan istället startar ett äventyr som leder både honom och Tiana genom Louisianas träskmarker.
4.1.3 Filmresumé – Trassel
Prinsessan Rapunzel kidnappas som spädbarn av häxan Gothel som är ute efter Rapunzels magiska hår som ska skänka henne evig ungdom. Rapunzel växer upp i ett högt torn i skogen, i tron om att Gothel är hennes mamma. Efter att ha suttit inlåst i hela sitt liv drömmer
Rapunzel om att lämna tornet och upptäcka världen utanför. Av en slump hittar tjuven Eugene tornet. Med hjälp av Eugene och hennes långa förtrollade hår lämnar Rapunzel tornet.
Tillsammans beger de sig ut i världen som visar sig vara ett trevligare ställe än vad Gothel lurat i Rapunzel.
4.2 Analysmodell
I detta avsnitt kommer vi presentera de metoder som använts för att analysera studiens empirimaterial. Vidare presenteras vårt tillvägagångssätt.
4.2.1 Filmanalys
Studien baseras på en kvalitativ analys av tre Disneyfilmer. Vårt fokus ligger på karaktärernas kroppar och hur deras karaktärer framställs med hjälp av dessa. Metoden som använts för genomförandet i denna studie är en kombination av film- och textanalys. Utifrån studiens syfte där vi vill se hur Disney representerar kroppar i filmerna, menar litteraturvetarna Andersson och Hedling (1999) att en filmanalys kan genomföras på olika vis. De hävdar att villkoren för en filmanalys skiftar och att det kan tolkas som att det inte finns några
gemensamma metoder. Vidare nämns att även om det inte går att konstruera en
universalmodell för hur en filmanalys ska genomföras, kan en lista över vissa övervägande moment som är oundvikliga utformas.
20
En sådan lista bör börja med en reflektion över den tänkta analysens kontext, där forskaren ska göra klart för sig vad hen vill uppnå med sin analys och i vilket sammanhang den ska ingå i. Vidare hävdar de att noggrannhet är den bästa tumregeln samt att en filmanalys brukar utföras i olika steg. Stegen de talar om handlar bland annat om att bekanta sig med den film som ska analyseras där relevanta anteckningar förs i enlighet med studiens syfte.
Anteckningarna systematiseras sedan och författarna påstår att det ofta är vid
systematiseringen som forskaren får användning för en vetenskaplig metod, där den egna analysen kontextualiseras. Inom filmvetenskapen används olika metoder där den vanligaste utgår ifrån en narrativ och semiotisk synvinkel som grundar sig i en kvalitativ metod. I likhet med andra analysmetoder blir resultaten ofta olika då varierande angreppsvinklar utnyttjas, vilket gör att resultaten skiftar beroende på vem som gör analysen (Andersson & Hedling, 1999). I enlighet med ovan kommer olika steg genomföras där vi ser på filmerna och för relevanta anteckningar som sedan ligger till grund för vår analys. Vidare kommer textanalys användas som metod där den kvalitativa ansatsen ligger som utgångspunkt.
4.2.2 Textanalys
Till vardags används textbegreppet för skriftspråk men i medievetenskapliga sammanhang omfattar detta alla uttrycksformer, något som medieforskaren Østbye (2004) beskriver. Detta innebär i vår studie rörliga bilder och även ljud. En textanalys innebär att man plockar isär en text genom att ställa frågor till den. Texten ska sedan sättas ihop igen på ett nytt sätt som ska ge både analytikern och läsaren av analysen en ökad förståelse för texten (Østbye, 2004).
4.2.3 Tillvägagångssätt
Karaktärerna i filmerna kommer att analyseras där fokus ligger på karaktärernas fysiska attribut, deras egenskaper och interaktioner mellan varandra. Vidare vill vi försöka se hur karaktärernas egenskaper framställs i samband med deras kroppar, detta i syfte att se hur Disney skapar normer kring kroppar och genus. För att kunna analysera filmen i form av text kommer frågor formuleras som kategoriserats utifrån studiens frågeställningar, något som både Østbye (2004) och Andersson och Hedling (1999) menar är en fördel för ens arbete med materialet.
21
Materialet som använts har varit Disneyfilmer som vi sett tillsammans, där vi i ett första steg sett på samtliga filmer och enbart antecknat våra spontana tankar individuellt som vi sedan reflekterat över tillsammans. Vi har sedan diskuterat, reflekterat och analyserat filmerna med hjälp av våra anteckningar tillsammans och analyserat detta med hjälp av våra valda begrepp och teorier. Vi har utifrån våra anteckningar och reflektioner kommit fram till följande frågor att ställa under filmens gång för att underlätta vårt analysarbete:
· Hur representeras karaktärerna visuellt? · Vilka karaktärsdrag uttrycker de?
· Hur ställs utseende och karaktärsdrag i relation till varandra? · Vad för slags kroppar möts vi av i Disneyfilmerna?
Något vi haft i åtanke är att det är skildringar av karaktärernas kroppar som granskats och analyserats istället för verkliga personer. Stukát (2011) menar att tolkningen hade sett
annorlunda ut om det vore verkliga personer som granskats. Genom att få en synlig bild över vilka karaktärsdrag som kan anses vara normativt maskulina och feminina, kommer vår studie tillämpa litteraturvetaren Nikolajevas (2017) matris för traditionella “maskulina” och
“feminina” karaktärsdrag för att sedan koppla dessa till kroppsnormer.
Män/pojkar Kvinnor/flickor Starka Våldsamma Känslokalla Hårda Aggressiva Tävlande Rovgiriga Skyddande Självständiga Aktiva Analyserade Tänker kvantitativt Rationella Vackra Aggressionshämmade Emotionella Milda Lydiga Självuppoffrande Omtänksamma, omsorgsfulla Sårbara Beroende Passiva Syntetiserande Tänker kvalitativt Intuitiva
22
Sammanfattningsvis kommer vi tillämpa begrepp och resonemang från Butlers (2005; 2006) performativa genusteori i syfte att analysera karaktärernas kroppar och genus i våra tre valda Disneyfilmer. Nikolajevas (2017) matris för stereotypa maskulina och feminina karaktärsdrag kommer att användas för att synliggöra karaktärernas olika personlighetsdrag. I analysen undersöks hur karaktärerna framställs som normativa och normbrytande gällande
kroppsformen. Queerperspektivet används som ett övergripande synsätt i analysarbetet där det huvudsakliga syftet är att se på hur kroppar representeras i de filmer av Disney som vi valt att fördjupa oss i som finns presenterade tidigare i detta avsnitt.
23
5. Analys och resultat
Analyskapitlet kommer att delas in i fyra avsnitt där vi valt att dela in karaktärerna i olika kategorier utefter vad vi såg i vår analys. I del ett kommer vi att sammanställa hur
karaktärerna blir framställda till det yttre (kläder, kroppsform, utseende etcetera). Del två fokuserar på karaktärernas inre egenskaper (personlighet, temperament etcetera). En första sortering i relation till genuskopplade egenskaper har gjorts för att påvisa huruvida deras kroppsformer verkar normativa eller normbrytande gällande genus. För att tydliggöra vilka karaktärsdrag vi syftar till kommer det att skrivas kursiverat. Den tredje delen är en
samläsning utifrån utseende, egenskaper och kroppar, där empirin från del ett och två ställs i ljuset av våra teorier samt redogör för studiens syften. Avslutningsvis i del fyra kommer en kort sammanfattning med svar på studiens frågeställningar.
5.1 Del 1 – Disneykaraktärers utseende
I detta avsnitt ligger fokus på de olika karaktärernas kroppsliga utseenden. Vi kommer här att kategorisera de olika karaktärerna i Disneyfilmerna utifrån hur de framställs till det yttre, såsom kroppsform, utseende och kläder. Vi kommer även sortera in dem som stereotypa, normbrytande eller formskiftande karaktärer.
5.1.1 Stereotypa karaktärer
Vi har i vår analys sett att de kvinnliga karaktärerna Anna och Elsa från filmen Frost och Charlotte och Tiana från filmen Prinsessan och grodan framställs med kroppar som speglar en idealbild av den kvinnliga kroppen. Karaktärerna är feminint porträtterade med smala, timglasformade kroppar med markerad midja och stor byst. Deras ansikten är flickaktiga, med stora ögon, små näsor och långa ögonfransar. De bär även klänningar som framhäver
kroppsformerna. Flera av de manliga karaktärerna som exempelvis Eugene från filmen
Trassel, Kristoffer och Hans från filmen Frost är på motsvarande vis väldigt ”manligt”
framställda, med breda axlar, kraftig armmuskulatur och smala ben. Dessa karaktärer har utifrån detta kategoriserats som stereotypa, då de speglar ett samhälleligt ideal och en norm.
24
5.1.2 Normbrytande karaktärer
Vi har kunnat se att Eugene (Trassel) passar in under två av våra kategoriseringar där han är stereotypt manlig, men att han samtidigt är normbrytande. Eugene är väldigt mån om sitt utseende och blir därmed normbrytande eftersom det inte anses vara stereotypt manligt att vara mån om sitt utseende. En annan normbrytande karaktär är Lawrence, som är prins Naveens assistent i filmen Prinsessan och grodan. Han innehar en kort, rund och stor kroppsform som därmed bryter mot de andra normerande kropparna vi studerat. Dr. Facilier från filmen Prinsessan och grodan bryter även han mot normen, där han innehar en
utmärkande lång och smal, nästintill skranglig kropp. Om vi ser till hudfärg bryter Dr. Facilier normen då de flesta är av den ljusa hudtonen men han är mörkhyad. Han har en stor mun till sitt smala knotiga ansikte. Tiana (Prinsessan och grodan) är även hon normbrytande på grund av hennes hudton, då hon gestaltas som afroamerikansk.
5.1.3 Formskiftande karaktärer
Vi har sett att några karaktärer kan kategoriseras som formskiftande. Med det menar vi att de genomgår förändringar, där den ena delen kan ses som ful och normbrytande och den andra är vacker och stereotypisk. De karaktärer som kvalar in som formskiftande är Rapunzel och Gothel från filmen Trassel. Gothel har i filmen två olika utseende, en med magi och utan magi. Med magi gestaltas hon som den stereotypa kvinnan och utan magi blir hon en gammal gumma. Rapunzel kan även hon kategoriseras in under formskiftande karaktärer. Till större delen av filmen ingår hon i kategorin stereotypa karaktärer då hon innehar den normerande kroppen och det kvinnliga utseendet. I slutet av filmen genomgår hon dock en förändring utseendemässigt då hennes hår klipps av och går från långt, böljande, ljust hår till kort och brunt.
5.2 Del 2 – Disneykaraktärernas egenskaper
I detta avsnitt har vi kategoriserat karaktärernas egenskaper utifrån Nikolajevas (2017) matris för att få syn på vad som anses vara typiskt feminina eller maskulina personlighetsdrag.
25
5.2.1 Omtänksamma/emotionella karaktärer
Ett karaktärsdrag som återfinns hos åtminstone en karaktär i varje disneyfilm vi studerat är omtänksamhet, med det menar vi att personen framställs som ömsint och godhjärtad. De emotionella egenskaperna syftar till att karaktärerna framställs som varm och omtänksam. Kategorierna som vi avser är “typiska” kvinnliga egenskaper enligt Nikolajeva (2017). En egenskap som genomsyrar Anna från filmen Frost, har i enlighet med Nikolajeva (2017) stereotypt feminina drag - hennes emotionella och omtänksamma sidor. Anna innehar även drag som vi återkommer till i nästa avsnitt. Vi tolkar Tiana (Prinsessan och grodan) som att hon lever ett självständigt liv då hon sällan umgås med människor utanför sitt arbete. Till skillnad från andra Disneyprinsessor - förutom Elsa (Frost), visar inte Tiana några tendenser till att söka efter den stora, sanna kärleken. Hennes drömmar verkar snarare vara
prestationsbaserade och baseras på henne själv och hennes arbete för att uppfylla dessa. Karaktärsdragen som blir synliga hos Tiana är både feminina och maskulina där de feminina dragen hon visar är att hon är omtänksam och de maskulina dragen är att hon är självständig och atletisk. Rapunzel (Trassel) framställs som en optimistisk, omtänksam, spontan och
emotionell tänkare, där omtänksam och emotionell klassas som feminina egenskaper enligt
Nikolajeva (2017). Även Rapunzel innehar drag som passar in i andra av våra kategorier exempelvis under modig och självsäker.
5.2.2 Modiga och självständiga karaktärer
Ett annat karaktärsdrag som vi lagt märke till i de filmer som studerats är att några av karaktärerna innehar egenskaper som i vår tolkning kan uppfattas som modiga och
självständiga. Annas (Frost) karaktär kan kategoriseras in i flera av våra kategorier. Anna framställs som modig, självständig och spontan då hon vid flera tillfällen i filmen gör saker utan någon tanke på vad de kan ha för konsekvenser. Rapunzel (Trassel) upplevs som modig, då hon vågar lämna tornet för att uppfylla sina drömmar. Detta kan därmed tolkas som normbrytande då modig är en stereotypisk manlig egenskap. Egenskapsmässigt genomgår Rapunzel en stor förändring i filmen, men genomgående är att hon visar mycket mod och
omtänksamhet. Från att vara den snälla och rara flickan i tornet som lyssnar på och lyder
Gothel och är beroende av henne, till att bli modig att lämna tornet och våga stå på egna ben och säga ifrån och motsätta sig Gothel i slutet av filmen.
26
Rapunzel genomgår en normbrytande resa om man ser till Nikolajevas (2017) kategorisering av ”kvinnliga” och ”manliga” egenskaper, då den söta, lydiga och beroende Rapunzel är stereotypt kvinnlig till att bli normbrytande med sina manliga egenskaper. Hon drivs framåt av en längtan och en dröm om att få lämna tornet. Eugene framställs som väldigt
utseendefixerad och att han sätter sig själv i fokus i första hand. Eugene genomgår likt Rapunzel en stor förändring under filmens gång, från att vara en brottsling som lever på sin charm och sitt utseende, till att bli en mogen man som vet vad som är rätt och fel. Detta synliggörs bland annat genom att han avslöjar sitt riktiga namn Eugene för Rapunzel när de är i en pressad situation i grottan som håller på att dränka dem, men synliggörs även när han i slutet väljer att lämna tillbaka kronan till de två brottslingarna när han insett att det finns viktigare saker i livet än materiella ting.
5.2.3 Elaka och känslokalla karaktärer
Ett tredje karaktärsdrag som vi har uppmärksammat är att de karaktärer som framställs som onda innehar egenskaper som enligt vår tolkning är våldsam, känslokall etcetera.
Gothel (Trassel) framställs som ond och manipulativ, med ett växlande humör, vilket kan ses som stereotypt manliga egenskaper. Gothel är mycket fåfäng och utseendefixerad. Hon upplevs som känslokall och det blir uppenbart att hon är villig att gå hur långt som helst för att få det hon vill ha, detta gestaltas när hon kidnappar Rapunzel som barn för att komma åt hennes magiska hår för att behålla sitt ungdomliga utseende. Dr. Facilier (Prinsessan och
grodan) är en ond och våldsam magiker som inte vill något gott, han använder sig av ond
magi för att nå dit han vill och han har en önskan om att bli rik. Han förtrollar därför bland annat prins Naveen till en groda. Han är en skurkaktig, hård och mystisk typ som upplevs som våldsam och obehaglig. Lawrence är bitter över att befinna sig i skuggan av prins Naveen, han drömmer i hemlighet om att se ut och vara som prinsen. Han gestaltas som rovgirig då han vill åt prinsens status och lyder dr. Faciliers ord och kommando om hur han ska nå sitt mål, dr. Facilier har Lawrence lindad runt sitt lillfinger.
27
5.2.4 Skiftande egenskaper
Vi har valt att benämna karaktärer som ändrar sina egenskaper under filmens gång som skiftande egenskaper eftersom egenskaperna de innehar enligt oss inte är konstanta under filmens gång.
Elsa (Frost) kan tolkas enligt Nikolajevas (2017) matris som känslokall, vilket är ett
stereotypt maskulint karaktärsdrag. I slutet av filmen synliggörs det att Elsa kan kontrollera sina krafter och därmed inser hon att hon kan bli älskad för den hon är. Det känslokalla draget övergår till ett emotionellt handlande när hon i slutet räddar Anna av kärlekens kraft, å andra sidan är hon fortfarande stereotypt kvinnlig med avseende på kroppen. Kristoffer (Frost) framställs till en början som ett nyfiket barn. När han senare i filmen ses i detaljhandeln är han en vuxen man som framställs som väldigt bestämd. Kristoffer upplevs som något hård och dömande när han talar till Anna med olika påpekande såsom: ”Vem gifter sig med någon som man precis träffat?”, ”Är du född i ett stall?”. Senare ändras den bilden då han framställs med omtänksamma och omsorgsfulla sidor. Hans (Frost) kan tolkas vara en snäll och
omtänksam karaktär men som mot slutet av filmen visar andra egenskaper där han framställs som elak, beräknande och rovgirig, då han enbart utnyttjat Anna i ett försök att komma åt tronen.
5.3 Del 3 – Relationen mellan utseende och egenskaper
kopplat till kroppsnormer
Utifrån det vi presenterat i tidigare avsnitt blir det tydligt att majoriteten av karaktärerna i filmerna som studerats innehar kroppar som motsvarar idealet. Endast en av de kroppar som studerats innehar en större kroppsform än vad som anses motsvara normen i den västerländska nutiden, där Lawrence - prinsens assistent i filmen Prinsessan och grodan är ett exempel på detta. De övriga karaktärerna i de utvalda filmerna vi sett har en kroppsform som kan ses som Disneys ”normkropp”, det vill säga att majoriteten av kropparna vi studerat i filmerna är av den smala kroppsformen/normen. Karaktärerna är även “normala” gällande deras
genusuttryck och kön. Utifrån specifik genusteori går det att placera in dem i en tydlig kvinnlig respektive manlig kategori. Exempel på detta är i filmen Frost där Elsa och Anna innehar de “typiska” kvinnliga egenskaperna som att vara vackra och känslosamma samtidigt som Kristoffer är “typisk” manlig då han framställs som självsäker och muskulös.
28
5.3.1 Ideal och liknelser
Några genomgående ideal som har iakttagits i de Disneyfilmer som studerats är egenskaper som exempelvis anses vara “typiska” egenskaper som betraktas vara feminina respektive maskulina egenskaper. I enlighet med den heterosexuella matrisen framställs den sociala och kulturella sammansättningen av kön, vilket medför att det finns ramar om hur en person tillåts att se ut beroende på vilket kön som personen tillhör. Ett exempel på hur den heterosexuella
matrisen följs är från filmen Trassel där Rapunzel framställs med “typiska” egenskaper som
anses vara feminina.
Studiens syfte har varit att se på hur karaktärernas egenskaper, utseende och kroppar
framställs i de rådande normer som gäller. Det som blivit synligt är att karaktärerna innehar egenskaper, utseende och kroppar samt förväntade begär som i det hela blir samstämmiga. Vilket kan tolkas ingå i den heterosexuella matrisen, att kön, genusuttryck och begär hänger samman, exempelvis när Anna (Frost) drömmer om giftermål och att finna den sanna
kärleken. Utöver att ha kroppar som följer en modern västerländsk smalhetsnorm kan vi enligt Nikolajevas (2017) matris tolka karaktärerna som motsvarar idealet gällande vad som anses vara kvinnliga och manliga egenskaper. Flera av de kvinnliga huvudkaraktärerna följer Nikolajevas (2017) matris för feminina egenskaper och framställs som vackra. Även den manliga karaktären Eugene (Trassel) framställs som vacker, men i enlighet med att detta inte är en klassiskt ”maskulin” egenskap blir han också förlöjligad för sin fåfänga.
Eftersom egenskaperna för kvinnligt och manligt följer de rådande normerna blir det ett faktum där normen bibehålls att kvinnor förväntas att vara vackra, men detta faktum bryts i filmen Trassel, där filmen visar på att män kan förväntas att vilja vara måna om sitt utseende. Det som filmen Trassel dock gör är att göra sig något lustig över Eugenes fixering kring utseende, då han i filmen blir upprörd över att de inte får till hans näsa på bild när han blivit porträtterad på efterlyst-affischerna. Tolkningen av detta är att hans fixering kring utseendet blir något som görs narr av eftersom det inte anses vara “normalt” för en man att vara mån om sitt utseende. Detta kan även tolkas som att uppmärksamheten Eugene får för sitt utseende både kan vara något som motsvarar idealet samt att det är normbrytande när det kommer till normen om mäns utseende. Då det i de andra Disneyfilmerna som studerats inte förekommit en man som är mån om sitt utseende skulle detta kunna innebära att Eugene bryter mot normen om att det endast anses vara kvinnor som är måna om sitt utseende.
29
Det här kan tolkas som att Eugene anses bryta mot den heterosexuella matrisen, och att han därför framstår som avvikande och någon som man gör narr av. Han kan sägas göra genus på fel sätt enligt normer om att ”korrekt” maskulinitet inte bryr sig om sitt utseende.
Ett annat mönster som vi uppmärksammat ur ett queerteoretiskt perspektiv handlar om
kläderna som karaktärerna bär, där kvinnorna bär klänningar och männen bär byxor - mönster som finns i verkligheten där vi styrs av rådande normer. Ambjörnsson (2016) menar att färger som är pråliga och färgrika har blivit klassade som feminina, medan färger som är dämpade och mörka karaktäriseras som typiska manliga färger. Detta kan därmed tolkas som att normen kring hur kvinnor och män klär sig bibehålls. I de filmer vi analyserat bär männen byxor och kvinnor bär klänning i de färger som Ambjörnsson (2016) beskriver.
Vidare följer karaktärerna i filmerna som studerats normen kring utseende för hur man ”gör” kvinnligt och manligt genus. I vår analys framgår det att de kvinnliga huvudkaraktärernas utseende används för att göra symboliska meningar som utmanar normer, men där deras kroppar fortfarande är konstanta och icke-normbrytande. Ett exempel på hur de kvinnliga karaktärernas utseende används för att synliggöra symboliska poänger som gör att normer ifrågasätts, är när Rapunzels (Trassel) hår blir avklippt, ändrar färg från gyllene till mörkt och därmed även förlorar sin kraft. Kraften inser hon senare att den kommer inifrån vilket vi tolkar som att hennes utseende inte längre är det som ger henne värde. Med denna tolkning menar vi att de kvinnliga karaktärerna som studerats bryter mot normer gällande
personlighetsdrag, däremot inte gällande kroppsform och utseende som är av ett normativt inslag genomgående i de filmer som studerats.
I de Disneyfilmer som studerats framställs karaktärerna enligt konventionella fysiska attribut, det vill säga att de har mjuka ansiktsdrag med en smal kroppsform och ljus hudfärg med en film som undantag – Prinsessan och grodan. Där Tiana skiljer sig eftersom hon innehar en mörkare hudton än vad de andra prinsessorna har. Tiana innehar även en något kurvigare kropp samt har en bredare näsa och fylligare läppar. Vidare har vi uppmärksammat att
Rapunzel (Trassel) skiljer sig från många Disneyprinsessor, där hennes långa hår inte används för att göra fina uppsättningar förutom vid ett tillfälle i filmens slut. Det tillfället tolkar vi det som att uppsättningen som Rapunzel får är mer av praktiska skäl än av skönhetsskäl eftersom hennes långa hår upplevs vara i vägen när hon är bland stora folksamlingar. Genomgående i filmen är Rapunzel fysiskt aktiv – hon springer, klättrar och svingar sig i sitt hår, detta kan i enlighet med Nikolajevas (2017) matris tolkas som att Rapunzel är stark.
30
Där aktiv och stark enligt Nikolajeva (2017) är typiska maskulina egenskaper. Rapunzel kan sägas bryta mot normer för traditionellt kvinnligt genus, och göra genus på ett annorlunda sätt. Rapunzel har en kombination av feminina attribut som exempelvis är hennes långa hår och maskulint kodat beteende där hon framställs som stark och aktiv.
5.3.2 Avvikande egenskaper
Utifrån det queerteoretiska perspektivet som använts i analysen, sätts ljuset på hur normer framstår och upprätthålls men hur vissa egenskaper görs till avvikande. Därmed synliggörs att Rapunzel (Trassel) utmärker sig genom att bryta normer om passiv femininitet. I analysen syns även att hon följer normen när det gäller kropp, då hon har en normativt kvinnlig och smal kropp. Även Eugene (Trassel) både bryter och upprätthåller genusnormer då han enligt vår tolkning ser stereotypt manlig ut men samtidigt framställs som mån om sitt utseende. Detta är något som bryter mot idén om manlighet, dock har även han en kroppsform som följer normer för manligt genus. Utifrån Butlers (2005; 2006) performativa genus har studien visat att Rapunzel avviker då det kan tolkas som att hon går utanför det normativa beteendet som är att hon visar sig vara en modig och stark kvinna. Samtidigt beter hon sig på ett föreskrivet sätt där hon i vissa situationer visar en omtänksam och emotionell sida.
Ett exempel är när hon får de elaka männen från krogen att börja sjunga om sina drömmar. Därmed kan det tolkas som att hennes genustillhörighet avslöjas vilket inte synliggjorts på de andra karaktärerna som blivit studerade. Tiana (Prinsessan och grodan) är en av de
kvinnokaraktärer som utmanar Disneys standardmallar vad gäller utseende, då hon har en mörkare hudton. Detta kan i studien ses som avvikande då den tydliga normen bland karaktärer i Disney tidigare varit en vit hudton. Förutom Tiana avviker även karaktärerna i filmerna Vaiana, Mulan och Pocahontas som även de har mörkare hudton. Något som synliggjorts under studiens gång är att Vaiana skiljer sig ytterligare då hon inte porträtteras med en lika slank och tunn kroppsform som övriga kvinnliga protagonisterna i Disneys filmer. Vaiana utstrålar istället styrka och atletik.
Sammanfattningsvis kan det tolkas som att i de filmer som vi undersökt följer de flesta
kvinnligt kodade kropparna normer för feminint genus. I många filmer, exempelvis Askungen,
Törnrosa och Den lilla sjöjungfrun framstår de kvinnliga kropparna som nästintill identiska.
Enligt vår tolkning innehar majoriteten i de undersökta filmerna smala kroppar med väldigt smala midjor, med välutvecklad byst, böljande långt hår och stora skimrande ögon.
31
De kvinnliga karaktärerna i filmerna Pocahontas och Vaiana skiljer sig genom att de skildras med normbrytande kroppar som är mer muskulösa och atletiska än övriga kroppar och är därmed normbrytande gällande kvinnlig kroppsform som blivit porträtterad i Disneyfilmer. Den kvinnliga karaktären i Snövit och de sju dvärgarna avviker då hon enligt vår tolkning inte framställs som lika ”onaturligt” smal och slank, bysten är inte lika välutvecklad och Snövit har kortare hår.
5.3.3 Onda karaktärer i relation till utseende och normer
Vi har även analyserat hur de onda karaktärerna framställs i relation till deras utseende, egenskaper och normer. Resultatet som framkom i analysen var att de nästan uteslutande skildras enligt ett visst mönster, där de uteslutande bär liknande färger (lila/vinrött, svart och/eller grått) och har oftast samma hårfärger (svart eller grått). De är dessutom antingen överdrivet stora/överviktiga eller utmärglat magra/smala och har ett hårt/kantigt ansikte. Många innehar även en stor och/eller en krokig näsa samt ett stort käkparti med antingen en stor och lång haka eller en stor mun. De manliga onda karaktärerna som gestaltats i filmerna som studerats under studiens gång har ofta antingen skägg eller mustasch.
Det framkom i analysen att Hans (Frost) till en början framställs som en god karaktär men som senare visar sig vara en ond karaktär. Detta skiljer sig mot den kroppsliga normen om hur onda karaktärer brukar gestaltas då Hans har den normativa manliga kroppen för goda
karaktärer. Vidare stämmer de onda karaktärerna Dr. Facilier och Lawrence i filmen
Prinsessan och grodan överens med hur de onda karaktärerna ser ut i de övriga filmerna.
5.4 Sammanfattning
Vi kommer härnäst kortfattat göra en sammanfattning på resultaten vi kommit fram till utifrån studiens frågeställningar:
1. Hur framställs Disneykaraktärers utseende i filmerna? 2. Hur framställs Disneykaraktärers inre egenskaper i filmerna?
3. Hur relateras karaktärernas utseende och inre egenskaper till varandra i filmerna? 4. Vilka normer och värderingar kring yttre och inre egenskaper framträder i
32
Analysen har visat en tendens att Disneys filmer bryter normer kring egenskaper och agerande för kvinnliga karaktärer som att de är starka och egensinniga. Detta medan normer rörande genusuttryck och kroppsstorlek inte bryts, då de ser antingen typiskt feminina eller maskulina ut samt innehar vad som anses vara normativt gällande kroppar. Studiens resultat har även visat att kropparna som studerats i stort följer de moderna västerländska idealen samt stämmer överens med många rådande moderna västerländska feminina och maskulina normer.
Sammanfattningsvis utifrån studiens frågeställningar tolkar vi det som att det blir tydligt att majoriteten av karaktärerna i filmerna som studerats, har normativa kroppar och utseende gällande vad som anses vara Disneys ”normkroppar”. Endast en av de kroppar som studerats innehar en större kroppsform än vad som anses vara normalt i den västerländska nutidens ideal. Karaktärerna är även normativa gällande deras genusuttryck och kön, utifrån generell kunskap om genus går det att placera in dem i kvinnlig respektive manlig kategori. I enlighet med den heterosexuella matrisen framställs den sociala och kulturella sammansättningen av kön, detta medför att det finns ramar om hur en person tillåts att se ut beroende på vilket kön som personen tillhör. Studiens syfte har varit att se på hur karaktärernas egenskaper, utseende och kroppar framställs i relation till de rådande normer som gäller. Det som blivit synligt är att karaktärerna innehar egenskaper, utseende och kroppar samt förväntade begär som i det hela blir samstämmiga. Stundtals uppfattar vi det som att de bryter genusnormerna gällande personlighetsdrag, vilket kan tolkas ingå i det queerteoretiska perspektivet, att kön,
genusuttryck och begär hänger samman. Avslutningsvis har vi observerat att karaktärernas egenskaper visar på att de karaktärer som framställs som onda, ofta innehar en birollskaraktär med en normbrytande kropp som ofta är överviktig.
33
6. Diskussion
I detta avsnitt problematiseras och diskuteras de resultat som studien inneburit, vidare ställs resultaten i relation till den tidigare forskning som presenterats. Eventuella konsekvenser kommer att diskuteras och visa på vad det kan ha för påverkan och innebörd för vår framtida yrkesroll. Vi kommer ytterligare ställa oss kritiska till vårt val av metod och hur vårt
tillvägagångssätt varit genom arbetets gång. Slutligen presenteras vad vi anser kan vara relevant för framtida forskning utifrån ämnet som studien berör.
6.1 Resultatdiskussion
Genom analysen blev det synligt att karaktärernas kroppar i de tre Disneyfilmerna inte är särskilt normbrytande. Vi har funnit skillnader mellan karaktärerna som studerats, i likhet med Klein och Shiffman (2006) har vi sett att de karaktärer som framställs som onda, ofta har en robustare kroppsform gentemot de karaktärer som anses vara goda som innehar en smalare kroppsform. I jämförelse med Bazzini m.fl. (2010) har vi i vår analys sett att de onda och ointelligenta karaktärerna framställs som oattraktiva, exempel på detta är hur Lawrence framställs i filmen Prinsessan och grodan - kort, robust och ointelligent. I filmen Frost finner vi en avvikelse i Bazzini m.fl. (2010) studie där Hans skiljer sig, då han i början framställs som god men i slutet visar sig vara rovgirig och utnyttjande för att han vill åt tronen.
Kroppsligt bryter Hans mot den “onda” karaktärernas utseende då han enligt oss innehar den normalbyggda normativa kroppen för goda karaktärer (Bazzini, m.fl.,2010). Vidare har Klein och Shiffman (2006) sett en tendens att smala karaktärer som presenteras i barnfilmer har ökat medans de överviktiga har minskat, vilket vi håller med om då vi sett en tendens till att detta stämmer. Vi har även sett att det oftast är männen som är överviktiga, vår tolkning av detta är att det är mer accepterat för männen att vara överviktiga.
Det som är avvikande i vår studie gentemot den tidigare forskning som gjorts, är att vi ställt våra karaktärer mot aspekter inom den heterosexuella matrisen. Detta har lett till att vi har kunnat få syn på ännu fler aspekter som visar om karaktärerna är normbrytande i sina
egenskaper men normativa gällande kroppsform och sexualitet. Vi har utöver detta kunnat se att nästintill alla karaktärer är kroppsligt normativa, de upprätthåller den normativa diskursen av kroppsformer och de egenskaper som är kopplade till kropparna.
34
Som Klein och Shiffman (2006) nämner kan det bidra till ett ökat missnöje av den egna kroppsbilden då det är väldigt många smala karaktärer med i barnfilmerna och endast ett fåtal överviktiga, robusta goda karaktärer. Detta kan i sin tur leda till en tolkning av att det är dåligt att bära den normbrytande kroppen. I likhet med Klein och Shiffman (2006) menar Lunde (2009) att barn blir påverkade av media men såväl av de synsätt som speglas i deras familjer och av jämnåriga. Lunde (2009) hävdar att barn tidigt lär sig om sin kroppsuppfattning. Hon menar att om barn ofta blir utsatta för upprepning av media såsom Disneyfilmer med smala karaktärer kan detta leda till att barn påverkas negativt om sin kroppsuppfattning.
Utifrån queerteorin kan vi se att i de filmer vi sett förekommer det endast heterosexuella förhållande vilket gör att queer-förhållande är obefintliga. Eftersom vi lever i ett
heteronormativt samhälle blir de svårt för de barn som faller utanför de familjenormer som råder, att få en världsuppfattning som vi sedan även kan koppla till Disneys normer gällande kroppen. Butler (2005; 2006) nämner att det skapar ett utanförskap då normer visar på vad som anses vara normalt. Varför väljer då inte Disney att bryta denna heterosexuella
normativitet? Vår tolkning är att fler skulle kunna känna sig inkluderade genom att Disney representerar alla kroppsformer som representeras i samhället. Rönnberg (1999) och Gardner (2015) fastställer att våra könsroller formar samhället och kan påverka tittaren, i detta fall barn i förskoleålder. Vidare menar Rönnberg (1999) och Gardner (2015) att barnen då tenderar att jämföra sig själv med andra, av den orsaken anser vi att Disney har ett uppdrag som företag gentemot alla kundkategorier då de bör skildra karaktärer och förhållanden som går att relatera till i sina filmer.
6.2 Yrkesrelevans
Vi har genomgående i våra analyser av Disneys barnfilmer sett genom att analysera ur ett genusperspektiv, kan det skapa en ökad medvetenhet om vad det är som representeras till barn gällande kropp, genus och kön. Butler (2005; 2006) menar att detta har en betydelse för barns identitetsskapande. Vilket behövs eftersom det kan göra förskollärare mer medvetna om vad det är som representeras till barn i Disneyfilmerna, eftersom det i sin tur enligt Grogan (2017) kan vara bidragande till deras sociala och emotionella liv. Därav bör vi som verkar i förskolan ha i åtanke att bilder som representeras i media ofta är orealistiska.
35
Med kunskap om barnfilmer, kan förskollärare ha ett demokratiskt arbetssätt genom att låta barnens intresse för Disneyfilmerna ligga till grund för vårt arbete i förskolan. I ett
demokratiskt arbetssätt kan vi tolka, samtala och ifrågasätta de bilder vi får syn på
tillsammans med barnen. Detta kan i sin tur leda till att vi försöker arbeta förebyggande av könsmönster och olikheter som anses stereotypa. I förskolans läroplan (2018) belyses detta genom att ” förskolan ska aktivt och medvetet främja alla barns lika rättigheter och
möjligheter, oberoende av könstillhörighet. Förskolan har ett ansvar för att motverka könsmönster…” (Lpfö 2018, s. 7).
Vidare tar vi med oss resultatet av vår analys, där vi kan vara öppna för diskussion med barngruppen på förskolan om att det finns andra representationer gällande kroppar och skillnaderna på våra kroppar. Där vi tillsammans med barnen kan lyfta att alla kroppar är fina och att alla är lika mycket värda oavsett hur vi ser ut och vilken kropp vi bär på.
6.3 Metoddiskussion
Då vårt examensarbete skrevs under rådande omständigheter på grund av covid-19 utbrottet, kunde vi inte genomföra den metod som vi egentligen hade velat från början. Vi ville göra intervjuer med både barn och vuxna. Vårt egentliga fokus som vi ville undersöka var att ta reda på hur barn och pedagoger ser på kroppsidealet som speglar barn och unga genom deras upplevelser av film och media. Eftersom detta inte var genomförbart på grund av de rådande omständigheterna valde vi att istället undersöka det som enligt forskning kan vara med och forma kroppsideal. Detta för att få en förståelse för barns idévärldar och därmed möjliggöra för att få en fördjupad förståelse av det som kan forma kroppsideal.
I vår studie blev vi inspirerade av att använda oss av hermeneutikens grundläggande
förutsättningar, som i stora drag innebär att vi har försökt ta reda på vad det är som visar sig i vår studie och hur vi kan förstå innebörden av vårt resultat. Hermeneutiken kan även förstås genom den kontextuella kultur som vi lever i och hur vi genom den kan avgränsa och öka vår uppfattning (Stukát, 2011). Vi vill härmed tydliggöra att studiens resultat är en tolkning av oss snarare än en sanning. De frågor som vi har ställt oss under vårt analysarbete fann vi
inspiration av Østbye (2004) samt Andersson och Hedling (1999) som menar att systematiseringen av relevanta anteckningar underlättar vid analys av filmer.
36
Vidare har vi använt oss av Nikolajevas (2017) matris över stereotypiska egenskaper för att synliggöra och koppla stereotyper till kroppsform. Dessa två metoder har hjälpt oss i arbetet med syfte att synliggöra det normativa och icke normativa vid representationer av kroppar. Vi har däremot upptäckt att det emellertid har varit problematiskt att kategorisera kroppar efter egenskaper utifrån Nikolajevas (2017) matris, eftersom vi hade varit i behov av att tolka kropparnas innebörd. Vi har vidare fått göra ett urval där birollskaraktärerna inte varit
tillräckliga och endast visat sig i ett fåtal scener, där de har sorterats bort eftersom de inte har passat in i vår studies tema. I vår studie har vi endast studerat nyutkomna Disneyfilmer från 2000-talet, det hade varit intressant att studera och analysera ur ett större tidsspann huruvida kroppsidealen förändrats över olika tidsepoker.
6.4 Framtida forskning
Vi har under arbetets gång observerat flera olika händelseförlopp i filmerna som hade varit av intresse att studera vidare på. Något som vi observerade och som var återkommande i de flesta filmerna var att många av birollskaraktärerna ofta framställdes som överviktiga eller oattraktiva. Vår tolkning är att birollskaraktärerna oftast framställdes som roliga med bekostnad av deras kroppsstorlek och utseende. Detta uppmärksammade vi i till exempel filmen Prinsessan och Grodan, när prinsens assistent Lawrence började förlora magin när han var förklädd som Prins Naveen. Vi tror att en vidare forskning inom området för kroppsideal hade kunnat göras på de värderingar och moraler som både Disney och annan barnkultur förmedlar.
Ytterligare studier inom ämnet hade varit intressant genom att fortsätta se på fler karaktärer i filmerna och även se på andra barnfilmer som inte är av animerad variant. Exempel på icke animerad variant kan vara Astrid Lindgrens filmer för att se hur kroppar representeras när den inte är tecknad, då flera forskare hävdar att barn görs medvetna om deras kroppar och deras utseende genom media. De blir därigenom även medvetna om hur deras kroppar eventuellt avviker från idealen som förmedlas i filmerna.
Då vår studie är grundad genom endast ett vuxenperspektiv hade det varit intressant att göra studier ur ett barns perspektiv, då barnen ofta har helt andra värderingar än vad vi vuxna har. Mestadels av forskning som gjorts kring kroppsideal hos barn berör främst äldre barn, därav skulle det vara relevant att göra liknande studier som berör barn i förskoleåldern.
37
Om fler förskollärare vågar ta upp ämnet om kroppsideal i förskolan i form av normer och värden, hade vi förskollärare eventuellt kunnat bidra till att barn får en bättre självkänsla och självbild än vad de annars kan komma att utveckla. Detta genom att lyfta att kroppar kan se ut på olika vis och att alla är lika värdefulla oavsett vilken kroppsstorlek vi har. Slutsatsen vi drar är att fina prinsessor får vara tjocka!
