• No results found

Yttrande över betänkandet Lite mer lika – Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Yttrande över betänkandet Lite mer lika – Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Marks kommun Postadress: 511 80 Kinna Telefon: 0320 21 70 00 Fax: 0320-100 91 www.mark.se E-post markskommun@mark.se Sida 1(2)

Tjänsteställe: Kommunstyrelsen Finansdepartementet

Drottninggatan 21 103 33 STOCKHOLM Handläggare: Anna Holmén/Kristian Johansson

Datum: 2019-04-02

Beteckning: KS 2019-113 042-3 Er beteckning: Fi2018/03212/K

Yttrande över betänkandet Lite mer lika – Översyn av

kostnadsutjämningen för kommuner och landsting

Marks kommun har beretts tillfälle att lämna synpunkter på förslagen i betänkandet Lite mer lika – Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting (SOU 2018:74).

Marks kommun ser positivt på en översyn av kostnadsutjämnings-systemet och tillstyrker förslaget. Några punkter finns anledning att särskilt kommentera, se nedan.

Övergripande är det positivt att kostnadsersättningar uppdateras till dagens nivå och indexeras så långt möjligt. I utredningens uppdrag låg att förenkla kostnadsutjämningssystemet men sådana förslag har lämnats endast i mindre grad, vilket är olyckligt. Förslagen innebär ett mer tekniskt komplicerat system.

Förslaget om en ny verksamhetsorienterad modellstruktur med nio delmodeller är i stort sett positivt (p. 5.3). Det bidrar till att systemet blir mer lättbegripligt.

Lönekostnader, som föreslås kvarstå som faktor men inkluderas i de olika delmodellerna, bör helt tas bort som ett utjämningsinstrument. Modellen – både enligt hittillsvarande modell och enligt förslaget – kompenserar endast för efterfrågesidan på arbetsmarknaden. Kommuner med hög grad av konkurrens från andra arbetsgivare på marknaden får kompensation för att detta skulle driva upp lönerna. Däremot bortser utjämningen ifrån att det i dessa kommuner generellt sett finns ett större utbud på arbetskraft. Många kommuner som är bidragsgivare i modellen kan antas ha svårt att överhuvudtaget rekrytera personal på grund av ett svagt arbetskraftsutbud, vilket likväl kan bidra till att driva upp lönenivån. Om skillnader i lönenivå ska ingå i utjämningen krävs en större utredning kring kommunernas kostnader för personalförsörjning totalt sett.

En ny metod för skillnader i förskola och fritidshem som inkluderar nya faktorer gällande socioekonomi, gleshet och minskning av antal barn välkomnas (p. 7.2).

Förskoleklass och grundskola (p. 7.3) tillstyrks.

Förslaget för gymnasieskolan tillstyrks i huvudsak (p. 7.4).

Det är positivt att kommunal vuxenutbildning inkluderas i kostnads-utjämningen. Den föreslagna nya delmodellen för kommunal

(2)

Sida 2(2)

vuxenutbildning tillstyrks (p. 7.5).

Den föreslagna nya delmodellen för individ- och familjeomsorg tillstyrks, med undantag för variabeln ”flerfamiljshus” (p. 7.6). Variabeln ”andel boende i flerfamiljshus byggda 1965-1975” bör ändras till ”andel boende i flerfamiljshus med hyresrätt byggda 1965-1975”. Dyra bostadsrätter bör inte ligga till grund för utjämningen av IFO-kostnader. Däremot ska givetvis hyreshusen göra det under rådande boendestruktur.

Förslagen om äldreomsorg tillstyrks (p. 7.7).

Förslagen till modellerna ”Infrastruktur och skydd” samt ”Kollektivtrafik” tillstyrks.

Verksamhetsövergripande kostnader tillstyrks (p. 7.9).

Slutligen är det viktigt att förslaget om införandebidrag genomförs. MARKS KOMMUN Kommunstyrelsen Lisa Dahlberg Ordförande Mats Lilienberg Kommundirektör

References

Related documents

Region Kalmar län anser därmed att det är av stor vikt att beräkningarna i systemet, där det är möjligt, bygger på aktuell data och att indexering sker.. Det föreslås

Kommunen vill, i likhet med vad som gäller för delmodellen som utjämnar kostnader för förskola, understryka vikten av att modellen följs upp regelbundet då verksamheten

Linköping anser inte att delmodellen för kollektivtrafik lever upp till principen att kostnadsutjämningssystemet ska utjämna för strukturella kostnader inom obligatoriska

Kostnadsutjämningen syftar till att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting att tillhandahålla invånarna service oberoende av

Länsstyrelsen ser positivt på att kompensationen bygger på behovet av att, till följd av gles bebyggelse, bedriva verksamhet på enheter som är alltför små för att

Det kan inte vara rimligt att det i systemet fortfarande finns kommuner som kompenseras för faktorer som härrör sig till förändringar för mer än 20 år sedan, t ex

Mörbylånga kommun anser därmed att det är av stor vikt att beräkningarna i systemet, där det är möjligt, bygger på aktuell data och att indexering sker.. Det föreslås

Torsås kommun anser därmed att det är av stor vikt att beräkningarna i systemet, där det är möjligt, bygger på aktuell data och att indexering sker.. Det föreslås