Interventionsstudier med fokus på att öka livskvalitet och välbefinnande hos kvinnor
med bröstcancer
En litteraturstudie
Viktoria Gustafsson Annie Larsson
2013
Sjuksköterskeexamen Sjuksköterska
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap
Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad
Interventionsstudier med fokus på att öka livskvalitet och välbefinnande hos kvinnor med bröstcancer
– En litteraturstudie
Interventionstudies with focus on increasing the quality of life and well-being among women with breast cancer
- A literature study
Viktoria Gustafsson Annie Larsson
Kurs: Examensarbete 15 hp Vårterminen 2013
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Handledare: Annette Johansson
Interventionsstudier med fokus på att öka livskvalitet och välbefinnande hos kvinnor med bröstcancer
– En litteraturstudie
Interventionstudies with focus on increasing the quality of life and well-being among women with breast cancer
- A literature study
Viktoria Gustafsson Annie Larsson
Avdelningen för omvårdnad Institutionen för hälsovetenskap
Luleå tekniska universitet
Abstrakt
Ett stort antal kvinnor drabbas årligen av bröstcancer. För dessa kvinnor innebär det bland annat sänkt livskvalitet och välbefinnande eftersom framtiden är oviss för många. Detta inkluderar känslor hos kvinnor så som tvivel, oro och ängslan. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa interventionsstudier som genomförts för att öka livskvalitet och välbefinnande hos kvinnor med bröstcancer. Aktuell forskning söktes fram från tre databaser och tretton studier analyserades.
Resultatet visade på två interventionsområden; individuella interventioners effekt på livskvalitet och välbefinnande samt kunskap och delade erfarenheters effekt på livskvalitet och välbefinnande. Båda interventionsområdena hade positiv inverkan på livskvaliteten och välbefinnandet. Den gemensamma nämnaren inom de interventioner som visades ha bäst inverkan på livskvalitet och välbefinnandet var samtal mellan kvinnan och sjuksköterskan. Slutsatsen som drogs var att det är fördelaktigt för sjuksköterskor att arbeta personcentrerat då avsikten är att identifiera kvinnors behov och gemensamt utse interventioner för att höja livskvalitet och välbefinnande.
Nyckelord: Livskvalitet, välbefinnande, bröstcancer, litteraturstudie, omvårdnad, sjuksköterskor.
Bröstcancer är en vanligt förekommande sjukdom världen över. Bland kvinnor är bröstcancer den vanligaste cancerformen globalt sett med 1,3 miljoner insjuknade och 458 000 dödsfall år 2008 (World Health Organisation, 2008). År 2011 diagnostiserades omkring 8 200 kvinnor med bröstcancer i Sverige och cirka 2000 kvinnor dog i sjukdomen (Socialstyrelsen, 2013, u.å). Enligt Autier, Koechlin, Smans, Vatten och Boniol (2012) så stiger antalet kvinnor som insjuknar i Sverige ständigt, medan dödligheten i sjukdomen minskar.
De flesta kvinnor som diagnostiseras med bröstcancer förbereder sig väl inför en eventuell operation och kommande behandling. Kvinnorna känner att de måste kämpa sig igenom detta och att de ska klara denna motgång (Blow et al., 2011). Behandling av bröstcancer skiljer sig åt från fall till fall, men kan inkludera operation, strålbehandling, cytostatika- eller hormonell behandling (Avraham et al., 2010; Westrup, Lash, Thwin & Silliman, 2006). Kvinnor som fortfarande genomgår behandling anser att livet bara kretsar kring denna och stunderna på sjukhuset. Att komma till sjukhuset och få cellgiftsbehandling upplevs då som både jobbigt och svårt (Richer & Ezer, 2002). Vid sjukdom förändras vardagen och även synen på den egna kroppen, kroppen ses mer som ett objekt (Toombs, 1993). Blow et al. (2011) beskrev kvinnors upplevelse av att drabbas av bröstcancer som oväntat och ”taget ur luften”. Förlusten av hälsa beskrevs som att kroppen svek dem och förlusten av självet beskrevs som förlust av personligheten eller förlust av identiteten (Kenne Sarenmalm, Thorén-Jönsson, Gaston- Johansson & Öhlén, 2009). Kvinnor med bröstcancer betonade flera förluster bland annat förlust av ett normalt liv och förlust av en kroppsdel vid eventuell operation (Doumit, El Saghir, Abu-Saad Huijer, Kelley & Nassar et al., 2010). Kvinnor som genomgått en operation kände sig stympade och beskrev att de saknade något. De upplevde sig som fula med ett stort ärr där deras ena bröst skulle suttit (Berterö, 2002). Upplevelsen av att eventuellt förlora sin framtid beskrev kvinnor med bröstcancer som att dö en förtidig död, när de inte fick vara delaktiga i sin framtid på det sätt som dem hade förväntat sig och hoppats på (Kenne Sarenmalm et al., 2009). Kvinnor beskrev även återkommande känslor av rädsla för återfall och för att dö (Doumit et al., 2010).
Självrespekt och självvärde var aspekter av livskvalitet som påverkades negativt när kvinnor med bröstcancer upplevde kroppsliga förändringar. Kvinnornas självvärde påverkades bland annat av känslor av att inte vara fertil och att inte längre ha samma värde som kvinna. En känsla kvinnor beskrev var att inte längre vara önskvärd, vare sig som kvinna och/eller som partner. Självrespekten hos kvinnor påverkades av reaktioner från omgivningen, upplevelsen
av att inte bemötas med respekt och känslan av att vara stigmatiserad. Kvinnor med
bröstcancer beskrev att reaktioner från personer i deras omgivning var något de måste lära sig att hantera och att det var avgörande om anhöriga accepterade sjukdomen eller inte. Ömkan från familj och vänner kunde leda till att kvinnor med bröstcancer ifrågasatte sig själva och upplevde skam (Berterö, 2002). Kvinnor beskrev ovälkommen sympati som obekväm att hantera, exempelvis när personer i kvinnornas närhet pratade och frågade dem om hur det var att leva med bröstcancer. Kvinnor med bröstcancer var oroliga för att deras sjukdom och behandling skulle innebära lidande för hela familjen (Richer & Ezer, 2002).
Symtom på grund av biverkningarna från strålbehandling och/eller cytostatikabehandling ökade sex till tolv månader efter avslutad behandling och livskvaliteten visade sig då sjunka (Salonen, Kellokumpu-Lehtinen, Tarkka, Koivisto & Kaunonen, 2011; Ganz et al., 1996).
Kvinnor med bröstcancer var inte förberedda på att livskvaliteten skulle sjunka och ansåg att informationen gällande livsstilsförändringar, den fysiska förändringen och att den emotionella stressen var bristfällig. Detta gav en negativ effekt på återhämtningen och på välbefinnandet (Munir et al., 2011; Blow et al., 2011). Kvinnor som drabbats av bröstcancer upplevde ett stort behov av att utbyta information och dela med sig av sina erfarenheter med andra kvinnor i samma situation. Även information från läkare och sjuksköterska rörande sjukdomen
efterfrågades (Doumit et al., 2010).
Livskvalitet kan upplevas både subjektivt och objektivt (Birkler, 2007). Livskvalitet är ett mått på välbefinnande och påverkas av många aspekter hos kvinnor med bröstcancer
(Eriksson, 1993). Livskvalitet är ett begrepp som inom hälso- och sjukvården används för att känneteckna ett gott liv (Birkler, 2007). Välbefinnande uttrycker en känsla hos kvinnor vilket enligt Eriksson (1977) är en upplevelse och endast kan beskrivas subjektivt av kvinnorna själva. Välbefinnandet skulle kunna motsvara det subjektiva hälsobegreppet med dess synonymer välmåga och välbehag. Vidare menar Eriksson (1993) att välbefinnande betyder att finna sig väl i betydelsen att vara sund och frisk. Denna känsla är en helhetskänsla. En aspekt som påverkade självvärdet och sänkte välbefinnandet hos kvinnor med bröstcancer var att inte känna sig hel som kvinna (Berterö, 2002).
Omvårdnad som kunskapsområde motiverar varför helhetssynen på kvinnor med bröstcancer är viktigt. Litteraturgenomgången visade att kvinnor med bröstcancer kände behov av att få sin oro och ångest minskad och ville bli bemötta på ett sätt som motsvarade de förväntningar
som kvinnorna hade. Vid bröstcancer kan kvinnors vardag och det välbekanta livet hotas.
Kvinnor som drabbades av bröstcancer upplevde en oviss framtid och behovet av livskvalitet och välbefinnande i nuet ökade. Därför var det viktigt att lyfta fram interventioner som motsvarar de förväntningar och behov som kvinnorna hade. I denna litteraturstudie sammanställdes därför kunskap över interventioner som både i ett lång- och kortsiktigt perspektiv kunde stärka kvinnors hälsa och därmed livskvalitet och välbefinnande i sjukdom.
Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa interventioner som genomförts för att öka livskvalitet och välbefinnande hos kvinnor med bröstcancer.
Metod
Detta är en litteraturstudie som genomförts som en litteraturöversikt över interventionsstudier med en metod inspirerad och utformad utifrån Holopainen, Hakulinen-Viitanen och
Tossavainen (2007, 2008). Litteraturöversikt är en metod som lämpar sig väl för att samla forskning som redan finns oavsett forskningsmetod samt när forskarna vill komma fram till en bas för ny forskning och identifiera kunskapsluckor (Holopainen et al., 2008). Denna
litteraturstudie startade med att syftet preciserades, inklusions- och exklusionskriterier bestämdes och en plan för litteratursökningen gjordes. Studier till analysen valdes ut, dess resultat analyserades och sammanställdes. Kvalitetsgranskning och kvalitetsgradering utgick från Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006) beskrivning och finns sammanställt i Tabell 1.
Litteratursökning och urval
Sökning efter studier har utförts i de bibliografiska referensdatabaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo. Dessa databaser valdes mot bakgrund att om litteratursökningen inte anpassas till syftet kan hela studien bli bristfällig och ge felaktiga resultat (jmf. Holopainen et al., 2008). PubMed och CINAHL är två stora databaser med fokus på omvårdnad och PsycInfo är en databas inom området psykologi. Willman Stoltz och Bahtsevani, (2011, s. 71) anser att det är av stor vikt att söka i olika databaser för att få en så heltäckande bild av ämnesområdet som möjligt. Först togs essentiella ord ut ur syftet (bröstcancer, omvårdnad, intervention, livskvalitet och välbefinnande) och slogs upp i Svensk MeSH- för att få fram de rätta svenska och engelska söktermerna. De MeSH- termer som föreslogs och valdes ut för fortsatt sökning var breast neoplasms, nursing, quality of life och health. Det är viktigt att kombinera olika söktermer för att täcka in så mycket vetenskapligt material som möjligt (Willman et al., 2011,
s. 71). MeSH-termerna söktes upp systematiskt, både separat och i kombination med varandra med de booleska sökoperatorerna AND och OR. Utöver de valda MeSH-termerna användes även breast cancer, life satisfaction, well being och intervention som söktermer i fritext. Dessa termer valdes dels för att de framkom under den ostrukturerade sökning (pilotsökning) som utfördes i studiens början och dels för att finna alla tidigare publicerade studier som rörde det valda ämnesområdet (se Tabell 2, Bilaga 1).
Urvalet baserades på att det skulle vara vetenskapliga studier rörande interventioner för kvinnor med bröstcancer. Att studierna skulle ha ett fokus på livskvalitet och välbefinnande var ett inklusionskriterium. Om studien beskrev en intervention, men inte tog upp livskvalitet och/eller välbefinnande i sitt resultat exkluderades den. Likaså exkluderades studier där försökspersonerna var under 19 år. Gränsen sattes vid 19 år eftersom det redan var ett fastställt exkluderings alternativ på databasen Pubmed. Den beskrivna interventionen skulle vara utförd av en sjuksköterska. Studier från hela världen inkluderades i litteratursökningen, medan studier som inte fanns publicerade på engelska, norska eller svenska exkluderades- detta på grund av författarnas språkkunskaper. För att inkludera alla interventioner inom ämnesområdet sattes ingen tidsbegränsning för studiernas publikationsdatum.
Urvalet av studier i litteraturöversikten utfördes noggrant och systematiskt i flera steg. Först genomfördes den systematiska sökningen på de valda databaserna, sökningen gav 110 träffar.
27 studiers titel och abstrakt matchade denna litteraturstudies syfte samt inklusionskriterier.
Genom att läsa abstraktet skulle det framgå att studien utfördes inom sjuksköterskans ansvarsområde, resultatet skulle även beröra livskvalitet och/eller välbefinnande. Av de 27 studierna var 12 stycken dubbletter därmed återstod 15 studier som lästes i sin helhet. Två studier föll bort i analysarbetet, 13 studier ingick sedan i den slutgiltiga analysen.
Litteratursökningar och dess urval presenteras i Tabell 2, Bilaga 1.
Kvalitetsgranskning
De studier som svarade mot syftet kvalitetsgranskades för att bedöma studiernas kvalitetsgrad.
Granskningen av artiklarna utfördes i enlighet med Willman et al. (2011, s. 173-176), som tillhandahåller ett kvalitetsgranskningsformulär för kvantitativa studier. En av de funna studierna har använt sig utav både kvalitativ och kvantitativ metod, då den kvantitativa delen övervägde har studien bedömts utifrån det kvantitativa granskningsformuläret. För att förstå innehållet i studierna inför kvalitetsgranskningen, lästes de först enskilt av författarna och
sedan diskuterades de gemensamt (jmf. Polit & Beck 2012, s. 111). Kvalitetsbedömningen av studierna utfördes av den ena författaren och granskades därefter av den andra författaren, något som Polit och Beck (2008, s. 671) förespråkar för att öka granskningens reliabilitet.
Positivt svar i kvalitetsgranskningsformuläret gav två poäng, ”vet ej” gav ett poäng och negativt svar gav noll poäng. ”Vet ej” gavs ett poäng på grund av att texten i studien beskrev det frågan berörde, men inte gav något definitivt svar. Poängen sammanställdes i procent (Willman et al., 2006, s. 96). Beroende på vilken procentsats studien fick gavs en gradering mellan 1-3, där 1 var den högsta graderingen och 3 var den lägsta graderingen (Tabell 1). En relativt snäv procentindelning gjordes för att kunna särskilja kvalitetsgraden på studier av hög kvalitet.
Tabell 1. Kvalitetsgradering av valda studier.
Intervall (%) Gradering
100-80 1
79-60 2
59-40 3
Analys
Resultatdelen i de studier som ingick i analysen lästes noga igenom för att förstå studiernas kontext (jmf. Polit & Beck, 2008, s. 121). Holopainen et al. (2008) föreslår att delar ur de funna studiernas resultat omsorgsfullt väljs ut. Detta gjordes i denna litteraturstudie och benämns som huvudfynd i Tabell 3 (se Bilaga 2). Huvudfyndet beskriver således den funna interventionen, samt dess effekt på livskvalitet och välbefinnande. Huvudfynden som redovisas i Tabell 3 innehåller även kvalitetsgrad, metod/datainsamling/analys, publicerings år, land och författare. Tabell 3 utgjorde mallen för gruppering av interventionsstudierna i enlighet med Holopainen et al. (2007). Likheter och skillnader mellan interventionerna avgjorde vilka områden som utgör denna studies resultat.
Den slutgiltiga analysen inkluderade 13 studier (Tabell 3, Bilaga 2) varav 12 var kvantitativa och en studie använde sig av mixad metod. Kvaliteten på studierna varierade; sju studier hade kvalitetsgrad 1, sex studier hade kvalitetsgrad 2 och en studie hade kvalitetsgrad 3. Studierna med högsta kvalitetsgrad var genomförda i Sverige, Norge, USA, Syd Korea samt Australien.
Resultat
Vid analysen framkom två övergripande interventionsområden, individuella interventioners effekt på livskvalitet och välbefinnande samt kunskap och delade erfarenheters effekt på livskvalitet och välbefinnande.
Resultatet presenteras nedan i en matris för att ge en lättöverskådlig sammanfattning över grupperingen av studierna. En studie ingår i båda områdena men totalt antal studier är 13 stycken. Resultatet är även presenterat i text för att utförligt kunna svara på och belysa syftet.
Matris. Studier i respektive område
Studier inom området Land Kvalitetsgrad
Individuella interventioners effekt på livskvalitet och välbefinnande (n=9)
Aranda et al., (2006) Australien 1
Arving et al., (2007) Sverige 1
Heidrich et al., (2009) USA 1
Kim et al., (2011) Syd Korea 2
Kimman et al., (2011) Nederländerna 2
Laccetti (2007) USA 2
Meneses et al., (2007) USA 1
Ritz et al., (2000) USA 1
Skrutkowski et al., (2008) Kanada 2
Kunskap och delade erfarenheters effekt på livskvalitet och välbefinnande (n=5)
Cho et al., (2006) Syd Korea 1
Coward (2003) USA 3
Kimman et al., (2011) Nederländerna 2
Lee et al., (2011) Syd Korea 2
Rustøen et al., (1998) Norge 1
Individuella interventioners effekt på livskvalitet och välbefinnande
Totalt ingår nio studier (se Matris) i individuella interventioners effekt på livskvalitet och välbefinnande.
Personliga mötet
Fyra studier (Aranda et al., 2006; Arving et al., 2007; Ritz et al., 2000; Skrutkowski et al., 2008) jämförde standardvård mot vård utförd av specialsjuksköterska. Kvinnorna hade ett personligt möte tillsammans med specialsjuksköterska för att identifiera den enskilda
kvinnans behov. I Aranda et al. (2006) hade kvinnor även med sig en anhörig på mötet och målet var att finna strategier för bland annat egenvård och stressreduktion. Syftet i Aranda et al. (2006) var att utvärdera effekten av vården som en special sjuksköterska inom bröstcancer gav kvinnor som hade långt gången bröstcancer. Aranda et al. (2006) beskrev först ett
personligt möte mellan special sjuksköterska inom bröstcancer, kvinnan och hennes anhörige.
Under mötet berättade kvinnor om sina mål och genom att aktivt lyssna till dem togs det gemensamt fram individanpassade behandlingsalternativ. Den andra delen av interventionen bestod av ett uppföljande telefonsamtal en vecka efter det första mötet. Det var en
specialsjuksköterska som ringde upp kvinnorna för att utvärdera de individanpassade behandlingsalternativen och eventuellt förnya dem.
I Arving et al. (2007) jämfördes två olika former av ett individuellt psykosocialt support program mot standard vård. Skillnaden inom programmet var att det utfördes av antingen onkologi sjuksköterska eller psykolog. Programmet baserades på kognitiv beteende terapi (KBT). Kvinnor fick i programmet ta del av avslappning, lära sig distraktion, hjälp att planera sina aktiviteter och nya tillvägagångssätt för att utveckla och förbättra sin kommunikation.
Programmet innehöll även föreläsningar som täckte kunskaper för att kunna bedöma och behandla vanligt förekommande psykosociala problem hos kvinnor samt ett uppföljande möte fem månader senare.
Interventionen i Ritz et al. (2000) var vård utförd av special utbildade sjuksköterskor
(advanced practice nurses, APN). Denna vård jämfördes med standard vård för att se om det hade någon påverkan på livskvaliteten. Deltagande kvinnor var nyligen diagnostiserade med bröstcancer. Kvinnorna fick både standard vård och vård av specialsjuksköterska som innebar information både skriftligt och muntligt om bröstcancer. De blev även stöttade i
beslutfattningsprocesser, fick svar på sina frågor och informerades om hur samarbetet med annan vårdpersonal skulle kunna komma att se ut. För att följa kvinnorna kontinuerligt planerades regelbundna återträffar där kvinnorna antingen kom till kliniken, blev uppringda på telefon eller besöktes i hemmet av sjuksköterska.
I likhet med Ritz et al. (2000) fick kvinnor i Skrutkowski et al. (2008) stöttning och utbildning, men här var sjuksköterskan en kontaktsjuksköterska (pivot nurse). Behov hos kvinnor med bröstcancer identifierades genom individuella samtal mellan sjuksköterska, kvinna och dåvarande vårdgivare. Kvinnor hade en nära relation till kontaktsjuksköterskan
som samordnade och organiserade vården. Kontaktsjuksköterskan lyssnade även aktivt på kvinnorna i deras regelbundna kontakt över telefon där kvinnorna fick fortlöpande relevant information, stöttning och coachning.
I studierna Aranda et al. (2006); Arving et al. (2007) och Skrutkowski et al. (2008) ökade kvinnornas livskvalitet medan den totala livskvaliteten i Ritz et al. (2000) inte ökade. Ritz et al. (2000) visade dock på en förhöjning av aspekter av livskvalitet och välbefinnandet hos en del kvinnor i interventionsgruppen. I studierna (Aranda et al., 2006; Arving et al., 2007; Ritz et al., 2000; Skrutkowski et al., 2008) jämfördes kvinnors erfarenhet av vård utförd av specialsjuksköterskor mot standard vård och ingen skillnad i livskvalitet kunde ses mellan vårdalternativen.
Samtal över telefon
Kommunikationen mellan sjuksköterska och kvinnor med bröstcancer skedde över telefon i fyra studier (Heidrich et al., 2009; Kim et al., 2011; Kimman et al., 2011; Meneses et al., 2007). Två av studierna (Heidrich et al., 2009; Kim et al., 2011) använde sig av
telefonuppföljning där kvinnor blev uppringa av sjuksköterska för att diskutera utvecklingen av en symtomlindringsplan, samt ett kost- och motionsprogram. I Kimman et al. (2011) undersöktes om telefonsamtal kunde ersätta återbesök på sjukhus utan att minska
livskvaliteten hos kvinnor och i Meneses et al. (2007) studie fördes hälsosamtal över telefon.
Syftet i Heidrich et al. (2009) var att ta reda på om en individanpassad intervention kunde förhöja livskvaliteten hos kvinnor. Interventionen gick ut på att kvinnor tillsammans med en APN skulle belysa sina mest besvärande symtom. Sedan gavs kvinnorna individanpassad information av APN som även föreslog olika symtomlindringsstrategier med mål att kvinnorna skulle uppnå bättre livskvalitet. Kvinnorna utförde sedan strategierna i sitt
vardagliga liv. Utvecklingen diskuterades och symtomlindringsplanen reviderades vid behov över telefon då kvinnorna blev uppringd av APN. Ingen effekt på livskvalitet kunde ses efter denna interventions slut.
I både Kim et al. (2011) och Meneses et al. (2007) studier ökade kvinnornas livskvalitet efter interventionerna. Fokus i Kim et al. (2011) studie var en individuellt anpassad
livsstilsförändring med hjälp av kost och motion. Kost interventionen innebar för kvinnorna att hålla en balanserad diet, medan motionsinterventionen genomfördes med måttlig intensitet 30 minuter om dagen. För att kunna utvärdera interventionerna förde kvinnorna tränings- och
kostdagbok. Via telefonrådgivning med sjuksköterska förändrades och förnyades interventionerna. Kvinnorna beskrev att både kost- och motionsinterventionen gav ökad livskvalitet. Meneses et al. (2007) beskrev ett program som kvinnor deltog i där programmet bestod av olika delar; en utredning av livskvaliteten, fyra hälsosamtal över telefon, tre individuella utbildnings- och stöttningssamtal, samt ett uppföljnings- och stöttningssamtal.
Kvinnor handleddes av sjuksköterskor och programmets syfte var att utreda om kvinnors övergripande och individuella livskvalitet höjdes. Livskvaliteten utvärderades tre månader in i interventionen samt när interventionen avslutats, vid båda tillfällena sågs en ökad livskvalitet.
I Kimman et al. (2011) leddes interventionen av sjuksköterska och bestod av fem telefonsamtal under de första 18 månaderna efter avslutad behandling. Kvinnor blev
uppringda och intervjuades vid tidpunkterna då de egentliga återbesöken på sjukhus skulle ha ägt rum. Telefonintervjuerna kompletterades med en sedvanlig mammografi efter 12 månader samt ett polikliniskt återbesök. En ökning av kvinnors livskvalitet sågs både för de kvinnor som genomgått interventionen men också för de kvinnor som fått standard vård.
Skriva
Laccetti (2007) beskrev en intervention som innebar att kvinnor skulle skriva 20-30 minuter per dag i fyra på varandra följande dagar. Kvinnor ombads att skriva om erfarenheter av metastatisk bröstcancer, att inte vara frisk, att möta döden samt valfri gripande upplevelse i livet. Kvinnor fick själva välja platsen de satt och skrev på. Ett samband sågs mellan välbefinnande och en positiv inverkan på språket. De kvinnor som använde sig av mer positiva ord under interventionen visade högre emotionellt välbefinnandet tre månader efter interventionens slut, jämfört med de kvinnor som använde mer negativa ord.
Sammanfattningsvis visade det personliga mötet mellan specialsjuksköterska och kvinnor med bröstcancer samt samtal över telefon på en förhöjning av livskvaliteten. Att skriva om sina erfarenheter om bröstcancer höjde välbefinnandet om positiva ord användes.
Övervägande genomfördes interventionerna av sjuksköterskor och i ett av fallen leddes interventionen av både en sjuksköterska och en psykolog.
Kunskap och delade erfarenheters effekt på livskvalitet och välbefinnande Totalt ingick fem studier (se Matris, s. 9) i kunskap och delade erfarenheters effekt på livskvalitet och välbefinnande.
Dela erfarenheter
I två studier (Coward, 2003; Rustøen, Wiklund, Hanestad, & Moum,1998) delar kvinnor sina erfarenheter av bröstcancer med varandra. Onkologi sjuksköterskor genomförde
interventionerna i båda studierna (Coward, 2003; Rustøen et al.,1998), men i Coward (2003) ledde även en person som överlevt bröstcancer samt en sjukgymnast träffarna. Syftet i Coward (2003) studie var att kvinnor skulle finna en ny livsmening, utvidga sin självbild och förbättra välbefinnandet. Medan syftet för kvinnor i Rustøen et al. (1998) studie var att efter avslutad behandling återfå hoppet och lära sig att leva med cancern. Utöver syftet skilde sig även interventionerna åt i dessa studier (Coward, 2003; Rustøen et al.,1998). I Coward (2003) studie hade kvinnor som deltog i interventionen nyligen diagnostiserats med bröstcancer och interventionen utformades specifikt för att lyfta fram synsätt och beteenden kopplade till självtranscendens. Självtranscendens skulle i sin tur främja kvinnors välbefinnande. Kvinnor gick på gruppmöten sammanlagt åtta gånger, en gång per vecka, där varje möte varade i 90 minuter. När interventionen avslutades, efter åtta veckor, beskrev kvinnor att deras
välbefinnande hade höjts jämfört vid interventionens start. Effekten av interventionen sågs även 13 månader efter interventionens slut, då välbefinnandet hos kvinnor beskrevs som förbättrat jämfört med innan interventionens början.
Rustøen et al. (1998) beskriver två interventioner som pågick under åtta veckor.
Interventionerna bestod av två timmar långa möten, en gång per vecka. Den ena
interventionen hade som syfte att få hoppet tillbaka för kvinnor med bröstcancer och bestod av möten där kvinnor utvecklade strategier tillsammans med sjuksköterskor för att ta sig till uppsatta mål och lära sig tro på sig själva. Kvinnor beskrev att livskvaliteten kändes förbättrad en till två veckor efter interventionens slut, men däremot kvarstod inte känslan av förbättring sex månader senare.
Utbildning
I den andra interventionen i Rustøen et al., (1998) studie medverkade kvinnor och deras närstående på sjuksköterskeledda möten som inkluderade upp till 20 deltagare. Programmet innebar att sjuksköterskor, läkare, sjukgymnaster, dietister och socialarbetare höll olika föreläsningar som bland annat rörde information om bröstcancer, människokroppen,
behandling, symtom och biverkningar. Direkt efter interventionen beskrev kvinnor att livskvaliteten höjdes men förhöjningen kvarstod inte sex månader senare.
I fyra studier (Cho, Yoo, Kim, 2006; Kimman et al., 2011; Lee, Lim, Yoo, Kim, 2011;
Rustøen et al., 1998) låg utbildning i fokus. Kimman et al. (2011) beskrev en intervention där kvinnor deltog på ett utbildningsprogram i grupp samtidigt som de regelbundet fick vård på sjukhus. Deltagande kvinnor hade avslutat sin bröstcancerbehandling sex veckor innan interventionen påbörjades. I Lee et al. (2011) studie ledde sjuksköterskor en kvinnogrupp i KBT, en gång per vecka, under sex veckor. I båda studierna (Kimman et al., 2011; Lee et al., 2011) utbildades kvinnor generellt om bröstcancer, behandlingsalternativ, biverkningar och vikten av en hälsosam livsstil för att åstadkomma en bättre hälsostatus. I Kimman et al. (2011) studie gick kvinnor på dessa möten tillsammans med närstående och mötena varade 2,5
timmar. Utbildningsprogrammet genomfördes antingen av en kirurg, medicinsk onkolog, röntgen onkolog och/eller bröst sjuksköterska. Interventionen visade ingen effekt på kvinnors livskvalitet. I studien av Lee et al., (2011) varade varje möte mellan 50-120 minuter och inleddes med att kvinnor fick lära sig att slappna av, innan de gick vidare med mer utbildning, KBT konsultation och rehabiliteringsövningar. Livskvaliteten höjdes bland kvinnor i
interventionsgruppen.
Rehabilitering
Kvinnor med bröstcancer som befann sig i ett tidigt stadium av sjukdomen deltog i ett grupp- rehabiliteringsprogram (Cho et al., 2006). Fokus låg där på att förbättra kvinnors förmåga att hantera sin sjukdom, förbättra rörelseförmågan i den drabbade armen och på så sätt uppnå högre livskvalitet. Programmet varade i tio veckor med tre möten i veckan. Kvinnor fick ta del av undervisning, fysisk träning och kamratstödsaktiviteter. Interventionen utfördes av sjuksköterska, dietist och kirurg. Kvinnor beskrev att livskvaliteten förhöjdes av
interventionen.
Sammanfattningsvis höjdes välbefinnandet vid sjuksköterskeledda möten i grupp där kvinnor antingen delade sina erfarenheter om bröstcancer med varandra eller använde sig av inre lugnande bilder. Livskvaliteten höjdes vid ett grupprehabiliteringsprogram lett av en
sjuksköterska, dietist eller kirurg samt vid en gruppintervention baserad på KBT. En ökning av livskvalitet sågs också när kvinnor delade sina erfarenheter om bröstcancer med varandra och vid föreläsning i grupp, däremot kunde inte något samband mellan denna ökning och
interventionen fastställas. Ingen förhöjning av livskvalitet kunde ses där utbildningens syfte var att höja den allmänna hälsostatusen utifrån föreläsningar av kirurg, medicinsk onkolog, röntgen onkolog och/eller bröst sjuksköterska.
Sammanfattning från båda områdena
Sammanfattningsvis när det gäller interventioner som höjer livskvalitet och välbefinnande visar detta resultat på två olika områden. Livskvaliteten höjdes totalt i åtta studier (Aranda et al., 2006; Arving et al., 2007; Cho et al., 2006; Kim et al., 2011; Kimman et al., 2011; Lee et al., 2011; Meneses et al., 2007; Skrutkowski et al., 2008) där resultat berodde på den utförda interventionen i fyra studier (Cho et al., 2006; Kim et al., 2011; Lee et al., 2011; Meneses et al., 2007) och där det är oklart om resultatet berodde på interventionen i fyra studier (Aranda et al., 2006; Arving et al., 2007; Kimman et al., 2011; Skrutkowski et al., 2008).
Åldersspridningen på kvinnor som deltog i interventionerna var stor och låg mellan 25-85 år.
Interventionerna pågick från fyra dagar upp till 18 månader och utfördes 20- 190 minuter per gång. Uppföljning av livskvalitet och/eller välbefinnande skedde direkt och upp till 18 månader efter avslutad intervention. Interventionerna utfördes av sjuksköterskor i alla de 13 studierna (Aranda et al., 2006; Arving et al., 2007; Cho et al., 2006; Coward., 2003; Heidrich et al., 2009; Kim et al., 2011; Kimman et al., 2011; Lacetti, 2007; Lee et al., 2011; Meneses et al., 2007; Ritz et al., 2000; Rustøen et al.,1998; Skrutkowski et al., 2008) men även av
psykolog i en studie (Arving et al., 2007), av dietist och kirurg i en studie (Cho et al., 2006), av medicinsk- och röntgenonkolog i en studie (Kimman et al., 2011), av sjukgymnast i en studie (Coward, 2003) och av en person som blivit friskförklarad från bröstcancer i en studie (Coward, 2003).
Tre studier (Arving et al., 2007; Kimman et al., 2011; Rustøen et al., 1998) är utförda i Europa. Tre omvårdnadstidsskrifter representerades i denna litteraturöversikt. I Cancer
Nursing var tre studier (Arving et al., 2007; Lee et al., 2011; Rustøen et al. 1998) publicerade, sju studier (Coward, 2003; Heidrich et al., 2009; Kim et al., 2011; Laccetti, 2007; Meneses et al., 2007; Ritz et al., 2000; Skrutkowski et al., 2008) var publicerade i Oncology Nursing Forum och i Nursing & Health Sciences var en studie (Cho et al., 2006) publicerad.
Diskussion
Studiens syfte var att sammanställa interventionsstudier som genomförts för att öka livskvalitet och välbefinnande hos kvinnor med bröstcancer. De två huvudsakliga
interventionsområden som framkom var: individuella interventioners effekt på livskvalitet och välbefinnande samt kunskap och delade erfarenheters effekt på livskvalitet och välbefinnande.
De interventioner som utfördes individuellt var personliga möten, samtal över telefon och att skriva om upplevelser av bröstcancer. Dessa interventioner hade en positiv påverkan på livskvalitet och höjde kvinnors välbefinnande. De interventioner som utfördes med fokus på kunskap och delade erfarenheter var föreläsningar, grupprehabilitering och att dela med sig av sina erfarenheter rörande bröstcancer. Dessa interventioner gav högre välbefinnande och högre eller oförändrad livskvalitet. I en grupputbildningsintervention kunde det inte fastställas om höjningen av livskvaliteten berodde på det utförda grupputbildningsprogrammet.
Livskvaliteten påverkades inte märkbart vid föreläsningar med syfte att höja den allmänna hälsostatusen.
I resultatet i litteraturöversikten framkom att livskvaliteten höjdes när kvinnor med bröstcancer följdes upp med hjälp av telefonsamtal, personliga möten och ett individuellt psykosocialt support program utfört av specialsjuksköterska. Däremot kunde ingen skillnad i livskvalitet ses mellan standard vård och dessa interventioner. I Tranmer och Parry (2004) beskrivs interventioner, utförda av APN, för att öka hjärtpatienters förståelse och kunskap postoperativt inte visade sig ha någon påverkan på livskvalitet jämfört med standard vården som erbjöds. En förklaring till detta kan vara att samhällets och sjukhusets samlade resurser i standard vården är tillräckliga för att tillgodose kvinnor med bröstcancers behov. Detta styrks av Dopson och Fitzgerald (2006) som beskriver att yrkeskategorier som sjuksköterska och läkare inom standard vården besitter en komplex och värdefull kunskap, vilket bidrar till en professionell vård. Vidare indikerar Dopson och Fitzgerald (2006) att sjuksköterskan har en nyckelroll och att ett utbyte av yrkesrelaterad kunskap måste ske kontinuerligt med mål att gemensamt utveckla standard vården. Tillsammans med vårt resultat visar detta på att sjuksköterskan har värdefull kunskap inom sitt ämnesområde och genom att komplettera kunskapen med exempelvis läkarkollegans expertis, kan hon skräddarsy interventioner som tillgodoser behov hos kvinnor med bröstcancer.
I litteraturöversiktens resultat framkom att välbefinnandet höjdes när kvinnor delade sina erfarenheter om bröstcancer med varandra eller när kvinnor skrev om sina erfarenheter av bröstcancer i positiva ordalag. I Skuladottir och Halldorsdottir (2011) så söker kvinnor som
lever med kronisk smärta i första hand efter en effektiv behandling som kan hjälpa dem att bli symtomfria, är detta inte möjligt så försöker kvinnor istället att hitta nya vägar för att kunna leva med sjukdomen. Det är då enligt Skuladottir och Halldorsdottir (2011) av största vikt att som sjuksköterska förespråka självkännedom och hjälpa kvinnor att ta ansvar för sitt eget välbefinnande. Kvinnor kan göra detta genom att vara ärliga mot sig själva och ta sina behov på allvar. Kvinnorna i Skuladottir och Halldorsdottir (2011) studie hade ett stort behov av att sätta sig själva i det främsta rummet, finna en ny rytm i livet och skapa en ny livsplan. Det visade sig också viktigt för kvinnorna att föras samman med andra som befann sig i en
liknande situation, att bygga upp ett samarbete med dessa nya vänner och på så sätt stärka sina egna styrkor. Detta beskrivs även av Berntsson, Berg, Brydolf och Hellström (2007) som menar att unga vuxna som lever med ett kroniskt sjukdomstillstånd upplever välbefinnande på samma sätt som friska kvinnor. Tre teman framkom i Berntsson et al., (2007) vilka
representerade vad som upplevdes som viktigt för att uppnå välbefinnande och må bra vilket innebar att till viss del kunna acceptera sin sjukdom som en naturlig del av livet, låta sig uppfyllas av känslan att vara stöttad av andra samt att ges möjligheten till personlig
utveckling. Tillsammans med vårt resultat visar detta på vikten av att sjuksköterskan stöttar kvinnan med bröstcancer i processen att reflektera över sina egna behov, hjälpa henne att ta tillvara på sina personliga styrkor och genom bearbetning lära sig hantera och leva med erfarenheten som bröstcancer innebär.
I litteraturöversiktens resultat framkom att interventioner baserade på det personliga mötet, telefonsamtal och/eller samtal i grupp höjer kvinnors livskvalitet. Dessa interventioner har samtal som gemensam nämnare. Shin och Kolanowski (2010) beskriver att det första samtalet med kvinnor som har artros ska utföras grundligt och inkludera aspekter som till exempel kvinnors upplevda smärta, ångest och även tidigare behandling. Information rörande kvinnors hälsotillstånd utifrån en anhörigs perspektiv är också ett viktigt komplement. Sjuksköterskan kan sedan utifrån samtalet anpassa vård och interventioner till varje unik kvinnas behov.
Vikten av detta första samtal styrks av Ekman et al. (2011) som anser att en personcentrerad vård bör användas idag och föreslår tre enkla rutiner för att integrera denna teori nationellt i den kliniska verksamheten. Samtalet ses här som det första steget i att etablera en relation mellan sjuksköterskan och kvinnan. Ett delat beslutsfattande angående kommande vård bygger i det andra steget på relationen och det tredje steget symboliserar sjuksköterskans dokumentation av information som framkommit under samtalet. Det personcentrerade perspektivet beskrivs av McCormack och McCance (2010, s. 3-4) som ett ramverk för
sjuksköterskan och innefattar fyra huvudsakliga områden. Dessa områden utgörs av sjuksköterskans personliga förutsättningar, den aktuella vårdmiljön, den personcentrerade processen samt resultatet av att arbeta personcentrerat. Vidare beskriver McCormack och McCance (2010, s. 17-19) att den personcentrerade processen har ett fokus på att förmedla vård genom olika interventioner och inkluderar att arbeta med patientens livsplan. Alla människor har en livsplan som beskriver vad människan vill fylla sitt liv med. Vid sjukdom måste denna livsplan revideras och nya mål sätts upp. Det är då sjuksköterskor i den
professionella relationen med patienten genom dynamiska samtal och reflektion kan belysa och lyfta fram olika vägval som möjliggör för patienten att trots sjukdom kunna fullfölja sin livsplan. Målet med den personcentrerade vården blir således ett effektivt arbetssätt som resulterar i att patienten engagerar sig i sin egen vård och framtid, att patientens välbefinnande höjs och att sjuksköterskan tillsammans med patienten skapar en vårdande miljö. Tillsammans med vårt resultat visar detta på att sjuksköterskan borde arbeta utifrån ett personcentrerat perspektiv för att på så sätt bland annat öka välbefinnandet och därmed livskvalitén hos den enskilda patienten.
Metoddiskussion
Denna litteraturöversikt har utformats utifrån Holopainen et al., (2007, 2008). Metodstudier ger inte en exakt beskrivning av arbetets tillvägagångsätt, vilket kan vara en fördel, men kan också göra det svårt för författarna att utforma egen arbetsgång. Detta tillsammans med författarnas bristande erfarenhet av litteraturöversikter kan ha påverkat det slutgiltiga
resultatet. Utformningen av denna studie har ändå grundats i metodologiska val då författarna har diskuterat utformningen av arbetssättet utifrån kurslitteratur, diskussion med andra
studenter och genom handledning. Litteraturstudien kan vara påverkad av författarnas förförståelse, detta har dock diskuterats under arbetets gång och risken att studien påverkats har på så sätt minimerats.
Reliabiliteten stärks om graden av generaliserbarhet och reproducerbarhet är hög. Att författarna inte begränsat sökningen genom många inklusions- och exklusionskriterier, samt att åldersspannet på kvinnor med bröstcancer var så stort bidrar enligt Polit och Beck, (2004, s. 36) till att resultatet kan överföras på en större population. Författarna har tagit hänsyn till reproducerbarhet och dokumenterat metoddelen noggrant och inkluderat sökord, databaser och exklusions- och inklussionskriterier i enlighet med Whittemore och Knafl (2005). Båda författarna läste igenom studierna var sin gång och olikheterna diskuterades tills enighet
uppnåtts, detta stärker reliabiliteten enligt Polit och Beck (2004, s. 417). Litteraturstudiens avsikt var inte att söka evidens, däremot skulle studien skapa en översikt över aktuell
forskning, därför inkluderades alla studier i analysen oberoende av kvalitetsgrad. Enligt Polit och Beck (2004, s. 36) ska det som ämnas studeras också vara det som faktiskt studeras för att studien ska få hög validitet. Denna litteraturstudies resultat har redovisats utan egna
tolkningar vilket enligt Polit och Beck (2004 s,36) ger studien en trovärdighet och en högre grad av validitet. Litteratursökningen i denna studie har utgått ifrån de mest användbara databaserna inom området omvårdnad och omfattar flertalet databaser, detta för att sökningen ska ha en tillfredställande omfattning (jmf. Willman et al., 2011, s 80). Alla de studier som framkom vid sökningen och som matchade inklusions- och exklusionskriterierna valdes. De funna studierna sorterades ut ur databaserna efter titel och abstrakt i likhet med Holopainen et al. (2008). Detta gjordes med försiktighet och många studiers abstrakt lästes igen om
osäkerhet uppstod. Denna studies resultat är baserat på enbart interventionsstudier eftersom syftet var att sammanställa kunskap utifrån interventionsstudier.
Publikationsbias innebär att resultatet i de funna studierna tolkas fel, vilket kan leda till felaktiga slutsatser och i värsta fall få allvarliga konsekvenser i praktiken (Bax & Moons, 2011). Genom att författarna har varit medvetna om detta problem har studiernas resultat försökt att läsas objektivt.
För att de funna interventionerna ska kunna implementeras i den svenska vården krävs att vården i det landet där studien är utförd liknar den svenska. I denna litteraturöversikt är studier från hela världen med vilket bör tas i beaktning. Ett inklusionskriterium var att den beskrivna interventionen skulle vara ledd av en sjuksköterska och utförd inom ämnesområdet omvårdnad. Detta kan ha påverkat antalet inkluderade studier samtidigt som författarna ansåg att det var ett mycket viktigt kriterium.
Slutsats
Sjuksköterskor kan genom kunskap om det personcentrerade bemötandet öka livskvalitet och välbefinnande hos patienter i sitt dagliga arbete. Studiens syfte var att sammanställa
interventionsstudier som genomförts för att öka livskvalitet och välbefinnande hos kvinnor med bröstcancer. Det framkom två huvudsakliga interventionsområden: individuella interventioners effekt på livskvalitet och välbefinnande samt kunskap och delade
erfarenheters effekt på livskvalitet och välbefinnande. De interventioner som utfördes individuellt, samt de interventioner som utfördes i grupp där kvinnor fick dela sina erfarenheter med varandra hade en övervägande positiv påverkan på livskvalitet och välbefinnande.
Det behövs fler svenska studier inom området för att spegla vården i Sverige. Det hade varit intressant att belysa kvinnors behov ur ett kvalitativt perspektiv. Detta för att välbefinnande och livskvalitet beskrivs ur ett subjektivt perspektiv och inte kan begränsas av redan
färdigformulerade enkäter. Det hade även varit av intresse att undersöka om kvinnor med bröstcancer efterfrågar olika typer av interventioner, beroende på när i livet de drabbas av sjukdomen.
Denna litteraturstudie visar på att sjuksköterskan med fördel kan informera, arbeta personcentrerat samt anordna och leda grupper för kvinnor med bröstcancer för att öka livskvalitet och välbefinnande.
Referenser
*Artiklar som ingår i analysen
*Aranda, S., Schofield, P., Weih, L., Milne, D., Yates, P. & Faulkner, R. (2006). Meeting the support and information needs of women with advanced breast cancer: A randomised
controlled trial. British Journal of Cancer, 95(6), 667-673. Hämtad från databasen PubMed, med full text.
* Arving, C., Sjöde, P-O., Bergh, J., Hellbom, M., Johansson, B., Glimelius, B. & Brandberg, Y. (2007). Individual psychosocial support for breast cancer patients: A randomized study of nurse versus psychologist interventions and standard care. Cancer Nursing. 30(3), E10-E19.
Hämtad från databasen PubMed, med full text.
Avraham, T., Yan, A., Zampell, J,C., Daluvoy, S,V., Haimovitz-Friedman, A., Cordeiro, A,P.
& Mehrara, B,J. (2010). Radiation therapy causes loss of dermal lymphatic vessels and interferes with lymphatic function by TGF-beta1-mediated tissue fibrosis. American Journal of Physiology - Cell Physiology, 299(3), 589-605. doi:10.1152/ajpcell.00535.2009
Autier, P., Koechlin, A., Smans, M., Vatten, L. & Boniol, M. (2012) Mammography
Screening and Breast cancer Mortality in Sweden. Journal of the National Cancer Institute, 102(14), 1080-1093. doi: 10.1093/jnci/djs272
Bax, L. & Moons, K. G. (2011). Beyond publication bias. Journal of Clinical Epidemiology, 64(5), 459-62. doi:http://dx.doi.org/10.1016/j.jclinepi.2010.09.003
Berntsson, L., Berg, M., Brydolf, M. & Hellström, A. (2007). Adolescents' experiences of well-being when living with a long-term illness or disability. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 21(4), 419-425. doi: 10.1111/j.1471-6712.2006.00490.x
Berterö, C. M. (2002). Affected self‐respect and self‐value: the impact of breast cancer treatment on self‐esteem and QoL. Psycho‐Oncology, 11(4), 356-364. DOI:
10.1002/pon.577
Birkler, J. (2007). Filosofi och omvårdnad: etik och människosyn. (1. uppl.) Stockholm:
Liber.
Blow, A. J., Swiecicki, P., Haan, P., Osuch, J. R., Symonds, L. L., Smith, S. S., ... Boivin, M.
J. (2011). The Emotional Journey of Women Experiencing a Breast Abnormality. Qualitative Health Research, 21(10), 1316-1334. doi: http://dx.doi.org/10.1177/1049732311405798
*Cho, O., Yoo, Y. & Kim, N. (2006). Efficacy of comprehensive group rehabilitation for women with early breast cancer in South Korea. Nursing & Health Sciences, 8(3), 140-146.
doi: 10.1111/j.1442-2018.2006.00271.x
*Coward, D. (2003). Facilitation of self-transcendence in a breast cancer support group: II.
Oncology Nursing Forum, 30(2 part 1), 291-300. doi:
http://dx.doi.org.proxy.lib.ltu.se/10.1188/03.ONF.291-300
Dopson, S. U. E. & Fitzgerald, L. (2006). The role of the middle manager in the
implementation of evidence‐based health care. Journal of Nursing Management, 14(1), 43- 51. http://dx.doi.org.proxy.lib.ltu.se/10.1111/j.1365-2934.2005.00612.x
Doumit, M A. A., El Saghir, N., Abu-Saad Huijer, H, Kelley, H.J. & Nassar, N. (2010).
Living with breast cancer, a Lebanese experience. European Journal of Oncology Nursing, 14(1), 42-8. doi: 10.1016/j.ejon.2009.08.003
Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., ... Sunnerhagen, K. S.
(2011). Person-centered care—ready for prime time. European Journal of Cardiovascular Nursing, 10(4), 248-251. doi: 10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008
Eriksson, K. (1977). HÄLSA: En teoretisk och begreppsanalytisk studie om hälsan och dess natur som mål för hälsovårdsedukation. Licentiatavhandling, Helsingfors universitet, Pedagogiska institutionen.
Eriksson, K. (1993[1989]). Hälsans idé. (2. uppl.) Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Ganz, P.A., Coscarelli, A., Fred, C., Kahn, B., Polinsky, M. & Petersen, L. (1996).
Breast cancer survivors: Psychosocial concerns and quality of life. Cancer Research and Treatment, 38(2), 183-199. Hämtad från http://link.springer.com/article/10.1007/bf01806673
*Heidrich, S., Brown, R., Egan, J., Perez, O., Phelan, C., Yeom, H. & Ward, S. (2009). An individualized representational intervention to improve symptom management (IRIS) in older breast cancer survivors: three pilot studies. Oncology Nursing Forum, 36(3), E133-43.
doi:http://dx.doi.org/10.1188/09.ONF.E133-E143
Holopainen, A., Hakulinen-Viitanen, T. & Tossavainen, K. (2007). Nurse teacherhood:
systematic descriptive review and content analysis. International Journal of Nursing Studies, 44(4), 611-623. doi:10.1016/j.ijnurstu.2006.04.004
Holopainen, A., Hakulinen-Viitanen, T. & Tossavainen, K. (2008). Systematic review – a method for nursing research. Nurseresearcher16(1), 72-83. Hämtad från databasen PubMed, med full text.
Kenne Sarenmalm, E., Thorén-Jönsson, A-L., Gaston-Johansson, F. & Öhlén J. (2009).
Making sense of living under the shadow of death: Adjusting to a recurrent breast cancer illness. Qualitative Health Research, (19)8, 1116-1130. doi: 10.1177/1049732309341728
*Kim, S., Shin, M., Lee, H., Lee, E., Ro, J., Kang, H., ... Yun, Y. (2011). Randomized pilot test of a simultaneous stage-matched exercise and diet intervention for breast cancer
survivors. Oncology Nursing Forum, 38(2), E97-e106. doi:
http://dx.doi.org/10.1188/11.ONF.E97-E106
*Kimman M.L., Dirksen C.D., Voogd A.C., Falger P., Gijsen B.C.M., Thuring M., Lenssen A., ... Boersma, L.J. (2011). Nurse-led telephone follow-up and an educational group programme after breast cancer treatment: Results of a 2 x 2 randomised controlled trial.
European Journal of Cancer, 47(7) , pp. 1027-1036. doi:10.1016/j.ejca.2006.12.002
*Laccetti, M. (2007). Expressive writing in women with advanced breast cancer. Oncology Nursing Forum, 34(5), 1019-1024. doi: http://dx.doi.org/10.1188/07.ONF.1019-1024
*Lee, H., Lim, Y., Yoo, M. & Kim, Y. (2011). Effects of a nurse-led cognitive-behaviour therapy on fatigue and quality of life of patients with breast cancer undergoing radiotherapy:
an exploratory study. Cancer Nursing, 34(6), E22-30. doi: 10.1097/NCC.0b013e31820d1734
McCormack, B. & McCance, T. (2010). Person-Centred nursing: Theory and practice.
Chichester: Wiley-Blackwell.
*Meneses, K., McNees, P., Loerzel, V., Su, X., Zhang, Y. & Hassey, L. (2007). Transition from treatment to survivorship: effects of a psychoeducational intervention on quality of life in breast cancer survivors. Oncology Nursing Forum, 34(5), 1007-1016. doi:
http://dx.doi.org/10.1188/07.ONF.1007-1016
Munir, F., Kalawsky, K., Lawrence, C., Yarker, J., Haslam, C. & Ahmed, S. (2011).
Cognitive intervention for breast cancer patients undergoing adjuvant chemotherapy: A needs analysis. Cancer Nursing, 34(5), 385. Hämtad från
http://search.proquest.com/docview/889813343?accountid=27917
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2004). Nursing research: principles and methods. (7th.ed.) Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2008). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. (8th.ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams &
Wilkins.
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. (9th.ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams &
Wilkins.
Richer, M. & Ezer, H. (2002). Living in it, living with it, and moving on: dimensions of meaning during chemotherapy. Oncology Nursing Forum, 29(1), 113-119.
doi:http://dx.doi.org/10.1188/02.ONF.113-119
*Ritz, L., Nissen, M., Swenson, K., Farrell, J., Sperduto, P., Sladek, M., ... Schroeder, L.
(2000). Effects of advanced nursing care on quality of life and cost outcomes of women
diagnosed with breast cancer. Oncology Nursing Forum, 27(6), 923-932. Hämtad från databasen PubMed, med full text.
*Rustøen, T., Wiklund, I., Hanestad, B. R. & Moum, T. (1998). Nursing intervention to increase hope and quality of life in newly diagnosed cancer patients. Cancer Nursing, 21(4), 235-245. Hämtad från databasen PubMed, med full text.
Salonen, P., Kellokumpu-Lehtinen, P., Tarkka, M., Koivisto, A. & Kaunonen, M. (2011).
Changes in quality of life in patients with breast cancer. Journal of Clinical Nursing, 20(1/2), 255-266. doi: http://dx.doi.org/10.1111/j.1365-2702.2010.03422.x
Shin, S. Y. & Kolanowski, A. M. (2010). Best evidence of psychosocially focused nonpharmacologic therapies for symptom management in older adults with osteoarthritis.
Pain Management Nursing, 11(4), 234-244. doi:10.1016/j.pmn.2009.06.001
*Skrutkowski, M., Saucier, A., Eades, M., Swidzinski, M., Ritchie, J., Marchionni, C. &
Ladouceur, M. (2008). Impact of a pivot nurse in oncology on patients with lung or breast cancer: symptom distress, fatigue, quality of life, and use of healthcare resources. Oncology Nursing Forum, 35(6), 948-954. doi: http://dx.doi.org/10.1188/08.ONF.948-954
Socialstyrelsen. (u.å). Cancerstatistik. Hämtad 24 januari, 2013, från Socialstyrelsen, http://192.137.163.49/sdb/can/resultat.aspx
Socialstyrelsen. (2013). Dödsorsaker 2011. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19001/2013-2-30.pdf
Skuladottir, H. & Halldorsdottir, S. (2011). The quest for well-being: self-identified needs of women in chronic pain. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 25(1), 81-91. doi:
http://dx.doi.org.proxy.lib.ltu.se/10.1111/j.1471-6712.2010.00793.x
Toombs, S.K. (1993[1992]). The meaning of illness: a phenomenological account of the different perspectives of physician and patient. Dordrecht: Kluwer Academic.
Tranmer, J. E. & Parry, M. J. (2004). Enhancing postoperative recovery of cardiac surgery patients a randomized clinical trial of an advanced practice nursing intervention. Western Journal of Nursing Research, 26(5), 515-532.doi: 10.1177/0193945904265690
Westrup, J. L., Lash, T,L., Thwin, S, S. & Silliman, R,A. (2006). Risk of decline in upper- body function and symptoms among older breast cancer patients. Journal of General Internal Medicine, 21(4), 327-33. doi: http://dx.doi.org/10.1111/j.1525-1497.2006.00384.x
Whittemore, R., & Knafl, K. (2005). The integrative review: updated methodology. Journal of Advanced Nursing, 52(5), 546-553. http://dx.doi.org/10.1111/j.1365-2648.2005.03621.x
Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. (2., uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning & klinisk verksamhet. (3., uppl.) Lund: Studentlitteratur.
World Health Organisation. (2008). Globocan fact stats. Hämtad 29 januari, 2013, från WHO, http://globocan.iarc.fr/factsheets/populations/factsheet.asp?uno=900
Bilaga 1 Tabell 2. Översikt av litteratursökning
Syftet med sökning: Finna interventionsstudier som genomförts för att öka livskvalitet och välbefinnande hos kvinnor med bröstcancer
Begränsning: adults +19, engelska, norska och svenska
Nr Sökterm Index* Träffar Ti** Ab** Inkl**
PubMed 2013-02-21
1 Breast neoplasms Mesh 199636
2 Breast cancer FT 257 003
3 #1 OR #2 257003
4 Quality of life Mesh 104139
5 Life satisfaction FT 23415
6 Well being FT 3963039
7 Health Mesh 241445
8 #4 OR #5 OR #6 OR #7 4005331
9 Intervention FT 306326
10 Nursing Mesh 214035
11 #3 AND #8 AND #9 AND #10 83 43 19 10
CINAHL 2013-02-21
1 Breast neoplasms Mesh 32083
2 Breast cancer FT 23125
3 #1 OR #2 35277
4 Quality of life Mesh 36498
5 Life satisfaction FT 2879
6 Well being FT 18322
7 Health Mesh 9318
8 #4 OR #5 OR #6 OR #7 62507
9 Intervention FT 88019
10 Nursing KW 437612
13 #3 AND #8 AND #9 AND #10 22 12 8 5
PsykINFO (ProQuest) 2013-02-26
1 Breast neoplasms Th 6125
2 Breast cancer FT 8705
3 #1 OR #2 8776
4 Quality of life Th 24442
5 Life satisfaction FT 22731
6 Well being FT 75294
7 Health Th 89511
8 #4 OR #5 OR #6 OR #7 183420
9 Intervention FT 232998
10 Nursing Th 12852
11 #3 AND #8 AND #9 AND #10 5 2 0 0
Totalt antal studier till analys 15
*Index - Vilken indexering termen är sökt i: Mesh - meshtermer, FT - fritext, Th - thesaurus, KW - keyword
**Ti - antal titlar som inkluderades till nästa urval, Ab - antal abstrakt som inkluderades till nästa urval, Inkl - antal artiklar som inkluderades till analysen
Bilaga 2 Tabell 3. Översikt över studier som ingår i analysen (n=13)
Författare Metod/ Delatagare Huvudfynd Kvalitet
(År) Datainsamling/ Antal
Land Analys (bortfall)
Aranda et al. RCT-studie/ 105 (67) Utvärderar effekten av en sjuksköterskeledd 1 (2006), Frågeformulär/ intervention med fokus på kvinnornas individ-
Australien Statistisk analys uella behov. Livskvaliteten ökade. Ingen skillnad mellan intervention och kontrollgrupp kunde påvisas.
Arving et al. Randomiserad 179 (7) Två former av ett individuell psykosocial support 1
(2007), studie/ program jämfördes mot standardvården. Utfördes
Sverige Standardformulär & av sjuksköterska eller psykolog. Livskvaliteten journaler/ hos kvinnorna ökade. Ingen skillnad mellan Statistisk analys intervention- och kontrollgrupp.
Cho et al. Quasi experimentell/ 65 (10) Ett grupp-rehabiliterings program; 1
(2006), Frågeformulär/ utbildning med fokus på det
Syd Korea Deskriptiv statistik psykiska, fysiska övningar och
kamratstödsgrupper. Interventionen sågs ge en ökning av livskvaliteten.
Coward (2003) Quasi experimentell/ 39 (2) Supportgrupper med intention att dela med sig 3 USA Frågeformulär/ av sina erfarenheter och höja välbefinnandet.
Deskriptiv statistik Välbefinnandet höjdes direkt efter avslutad intervention, effekten höll i sig 13 månader efter interventionens slut.
Heidrich et al. RCT & pre- 41 (15) Telefonsamtal utvärderade ett individuellt 1 (2009), experimentell/ program som syftar till att lära sig hantera
USA Frågeformulär/ symtomen som uppkommer efter behandling.
Deskriptiv statistik Uppföljande telefonsamtal för utvärdering. Ingen effekt på livskvalitet kunde ses.
Kim et al. RCT-studie/ 45(9) Individuellt anpassade fysiska övningar och en 2 (2011), Frågeformulär/ balanserad diet. Uppföljningssamtal över telefon.
Syd Korea Deskriptiv statistik Interventionen gav förhöjd livskvalitet.
Kimman et al. RCT-studie/ 320 (32) Om uppföljning via telefon kunde 2
(2011), frågeformulär/
ersätta traditionella återbesök på sjukhus. Samt gruppmöten om utbildning.
Nederländerna Statistisk analys Livskvaliteten ökade.
Bilaga 2 Tabell 3. Översikt över studier som ingår i analysen (n=13)
Författare Metod/ Delatagare Huvudfynd Kvalitet
(År) Datainsamling/ Antal
Land Analys (bortfall)
Laccetti (2007) Mixad metod/ 70 (2) Att skriva om bröstcancer 20-30 min/dag, 4 2
USA Frågeformulär, dagar i rad. Ett samband sågs mellan höjt
deskriptiv välbefinnande och användandet av positiva ord.
korrelations design/
Sekundär narrativ analys
Lee et al. Quasi experimentell/ 74 (3) Sjuksköterskeledd KBT i grupp, 2
(2011), Frågeformulär/ generell utbildning om bröstcancer och
Syd Korea Statistisk analys rehabilitering. Livskvalitén höjdes.
Meneses et al. RCT-studie/ 261 (5) Ett utbildningsprogram med fokus på det 1
(2007), Frågeformulär/ psykosociala, bestående av samtal och möten.
USA Statistisk analys Livskvalitén förbättrades 3 och 6 månader efter
avslutad intervention.
Ritz et al. RCT-studie/ 211 (1) Interventioner utförda av APN jämfördes mot 1
(2000), Frågeformulär/ standardvården. Bl.a. symtombehandling,
USA Statistisk analys hälsoutbildning och konsultationer. Varken en
höjning av livskvalitén eller välbefinnandet sågs.
Rustøen et al. Experimentell 131 (35) Sjuksköterske-ledda möten med fokus på 1
(1998), studie/ att få hoppet tillbaka eller att lära sig leva med
Norge Frågeformulär/ bröstcancer. Ingen förhöjd livskvalitet sågs
Statistisk analys 6 månader efter avslutad intervention.
Skrutkowski et al. RCT-studie/ 190(60) Vård förmedlad och organiserad av en
(2008), Formulär,
journaler/
kontaktsjuksköterska (pivot nurse) jämfördes
Kanada Deskriptiv statistik mot standardvård. Förhöjd livskvalitet sågs.
2
