ÄR STILLASITTANDE OCH STRESS ASSOCIERADE MED MUSKULOSKELETALA BESVÄR HOS KONTORSARBETARE?
-‐
EN TVÄRSNITTSSTUDIE
Petronella Goldring och Henrik Söderberg
Stort tack till alla företag och anställda som svarade på enkäten och gjorde denna studie möjlig.
Abstrakt
Muskuloskeletala besvär (MSD) utgör ett stort hälsoproblem. Besvären består av smärta i muskler, leder, ligament och omgivande vävnad. Två orsaker till MSD på arbetsplatsen är stress och stillasittande. Syftet med studien var att testa hypoteserna att stress och stillasittande associerar var för sig till MSD och associerar mer till MSD tillsammans än separat.
Deltagarantalet var 100 kontorsarbetare, 48 kvinnor och 52 män, med höj- och sänkbara bord.
Medelåldern på samtliga deltagare var 42 år. De besvarade en webbenkät för att mäta variablerna stress och stillasittande i förhållande till MSD. Standardiserade instrumenten PSS- 10 (Perceived Stress Scale - 10) och NMQ (Nordic Musculoskeletal Questionnaire) användes bland annat i enkäten. Data analyserades med multipel linjär regression, två separata enkla linjära regressioner och stegvis regression. Resultaten visade statistisk signifikans för modellen med stress och stillasittande tillsammans där endast stress associerade med MSD (p=0.011).
Resultatet för de två enkla linjära regressionerna gav att stress associerade till MSD (p=0.008) medan stillasittande inte gjorde det (p=0.280). Nollhypoteserna kunde inte förkastas eftersom stillasittande inte associerade till MSD och en jämförelse mellan justerad R2 gav stress för sig (justerat R2=0.061) en bättre modell än stress och stillasittande tillsammans (justerat R2=0.056).
Nyckelord: MSD, stress, stillasittande, kontorsarbete
Abstract
Musculoskeletal disorders (MSD) constitute a major health problem. The symptoms consist of pain in muscles, joints, ligaments and surrounding tissues. Two causes of MSD in office work are stress and sedentary behaviour. The purpose of this study was to test the hypotheses that stress and sedentary behaviour are associated individually with MSD and associates more with MSD together than separately. The number of participants was 100 office workers, 48 women and 52 men, with sit and stand tables. The average age of all participants was 42 years. They responded to a five-piece web questionnaire to measure the variables stress and sedentary behaviour in relation to MSD. The standardized instruments PSS-10 (Perceived Stress Scale - 10) and NMQ (Nordic Musculoskeletal Questionnaire) were used, among other things, in the survey. Data was analyzed with multiple linear regression, two separate simple linear regressions and stepwise regression. The results showed statistical significance for stress and sedentary behavior together, only stress was associated with MSD (p = 0.011). The result of the two simple linear regressions resulted in stress associated with MSD (p = 0.008) while sedentary behavior did not (p = 0.280). the null hypotheses could not be rejected because sedentary behaviour did not associate with MSD and a comparison between adjusted R2 gave stress separately (adjusted R2 = 0.061) a better model than stress and sedentary behavior together (adjusted R2 = 0.056).
Keywords: MSD, stress, sedentary behaviour, office work
Är stillasittande och stress associerade med muskuloskeletala besvär hos kontorsarbetare?
-En tvärsnittsstudie
Muskuloskeletala besvär (musculoskeletal disorder: MSD) vilket inkluderar smärta i muskler, leder, ligament och omgivande vävnad utgör ett stort hälsoproblem (National Research Council and the Institute of Medicine, 2001). När SCB (2006) ställde frågan:
“Besväras du av värk i skelett och rörelseorganen?” var det 58 procent män och 71 procent kvinnor som svarade ja. Psykisk ohälsa är den vanligaste anledningen till sjukskrivning följt av MSD (Vigård, 2015). Den vanligaste psykologiska diagnosen är stressreaktioner samt anpassningsstörning (Försäkringskassan, 2016). Inom kontorsarbete är det ungefär lika många kvinnor som män som sjukskriver sig på grund av MSD (SCB, 2012). Omkring 60 procent av de som söker primärvård i Sverige gör det för besvär i det muskuloskeletala systemet (Wiitavaara, Fahlström & Djupsjöbacka, 2017). Flera studier har visat att kvinnor i regel har mer besvär än män (Morken, Magerøy & Moen, 2007; Morken et al., 2000; Widanarko et al., 2012 & SCB, 2012).
MSD orsakas främst av statisk kroppshållning, repetitiva och onaturliga rörelser, icke- ergonomiska arbetsställningar och fysiskt ansträngande arbete, till exempel tunga lyft (da Costa
& Vieire 2009 & Keyserling, 2000). Psykosociala faktorer som stress och hög arbetsbörda kan vara prediktorer för MSD på grund av att det leder till muskulär spänning (Lundberg et al., 2002
& Byrns et al., 2002). Stillasittande arbete, så som kontorsarbete, är associerat med ökad risk för MSD (Graves et al., 2015 & Smith et al., 2015). Fysisk aktivitet, vare sig den är lite eller mycket ansträngande, och även yoga har visats vara förebyggande vid MSD (Morken et al., 2007; Morken et al., 2000 & Joshi & Bellad, 2011). Fysisk fritidsaktivitet har visat sig vara speciellt viktig vid minskning av MSD hos kontorsarbetare (Hildebrandt, Bongers, Dul, van Dijk & Kemper, 2000).
Bryns, Agnew och Curbow (2002) menar att stress kan vara en bidragande faktor till att MSD utvecklas. Hur stressprocessen än ser ut så innefattar den fyra delar enligt Lazarus (1993):
1. en stressor som antingen kommer från yttre eller inre faktorer; 2. en bedömning som medvetet eller omedvetet görs för att utvärdera stressorn; 3. en bearbetning och hantering av stressorn;
samt 4. en stressreaktion från kropp och sinne. Arbetsrelaterad stress kan uppstå när en arbetsuppgift kräver högre kapacitet än individens försitter vilket skapar obalans i förhållandet mellan individ och uppgift (Mucci et al., 2014). Enligt Byrns et al. (2002) beror stress, och följaktligen konsekvenser av stress såsom MSD, på yttre omständigheter. Hög arbetsbelastning som individen inte har kontroll över kan leda till psykisk och fysisk påfrestning. Stressfaktorer som påfrestningar i arbetet har visat sig orsaka MSD (Keyserling, 2000; Cagnie et al., 2007 &
Eltayeb, Staal, Hassan & de Bie 2009). Tidigare studier har visat att stress mer konsekvent associerar med värk i nacke och överkropp än övriga kroppsdelar (Bongers, Ijmker, van der Heuvel & Blatter, 2006).
De Almeida et al. (2017) studerade stress och MSD hos arbetare inom skoindustrin.
Deras resultat visar att hög stress är förknippat med MSD. De har dock svårt att avgöra om stress orsakar MSD eller tvärtom (de Almeida et al., 2017). Kontorsarbetare som kände sig mer stressade visade högre symtom av MSD i överkroppen, med signifikant association i axlar och övre ryggen (Shanbeh, Pour Yaghoub & Aminian, 2012 & Cho, Hwang och Cherng, 2012).
Lundberg et al. (2002) studie visade att stress orsakar en ökning i muskelaktiviteten. Denna muskelaktivitet varade även utan direkta fysiska påfrestningar, det vill säga, på raster och tid utanför arbetet. Spänningar, sömnsvårigheter och nervositet vilka är reaktioner på stress har signifikanta associationer med ryggproblem (Bongers, Winter, Kompier & Hildebrandt, 1993), denna association återfinns även i longitudinella studier.
En annan orsak till MSD kan vara stillasittande beteende (de Rezende, Rodrigues Lopes, Rey-López, Matsudo & Luiz 2014). World Health Organization (WHO, 2015) beskriver
stillasittande som den fjärde farligaste hälsorisken. Stillasittande/fysisk inaktivitet (sedentary) som begrepp innebär ett beteende som kännetecknar minimal energiförbrukning och är mellan 1.0 till 1.5 MET-enheter (Metabolic Energy Turnovers). MET-enheten 1.0 motsvarar att sitta i tystnad (Ainsworth et al., 2000 & Pate, O’Neill & Lobelo, 2008).
På statistiska centralbyråns hemsida (2016) framkommer det att andelen personer med stillasittande arbete mellan 16-64 år, var 32.1 procent år 2016. Stillasittande är vanligt i kontorsmiljö och verkar vara associerad till färre pauser i jämförelse med stillasittande på fritiden för kontorsarbetare (Parry & Straker, 2013). Stillasittandets roll för MSD har studerats tidigare (Ariëns et al., 2001; Kermit et al., 2009; Pronk, Katz, Lowry, & Payfer, 2012 &
Danquah et al., 2016) och som prevention har det visat att reduktion i andelen tid sittande minskar besvären (Pronk et al., 2012 & Danquah et al., 2016). Att vara stillasittande mer än 95 procent av tiden på arbetet är relaterat till värk i nacke (Ariëns et al., 2001). Parry et al. (2013) fann ett genomsnitt på 81,8 procent stillasittande under arbetstid per dag hos en grupp kontorsarbetare. Collins och O’Sullivans (2015) studie visade att de som hade symtom i axlar och nacke visade höga nivåer av kontorsarbete och datoranvändning.
Datorarbete är vanligt i kontorsmiljöer (Newburger, 1999). Datorarbete kan lämna utrymme för pauser till annat än stillasittande under arbetstiden (Black, Desroches & Arsenault, 2012). Förekomst av stillasittande återfinns dock i dessa miljöer. Newburger (1999) studerade datoranvändning i Amerika, vilket visade på en kraftig ökning de senaste 20 åren, både för bruk inom arbetslivet och privatlivet. När det gäller datoranvändning i stort har flertalet studier kunnat påvisa ett samband med MSD (Andersen, Fallentin, Thomsen, & Mikkelsen, 2011;
Ayanniyi, Ukapi & Adeniyi, 2010; Keyserling, 2000; Baker & Redfern, 2009; Eijckelhof et al., 2014 & Graves et al., 2015). Ayanniyi et al. (2010) jämförde MSD hos en grupp datoranvändare med en grupp icke datoranvändare och hittade signifikant högre samband med MSD hos gruppen datoranvändare.
Flertalet studier har visat på kausalitet mellan statisk kroppshållning i extremiteter i övre delen av kroppen och MSD i de kroppsdelarna. Den statiska kroppshållningen är förenad med kraftfulla ansträngningar samt repetitiva och onaturliga rörelser (Keyserling, 2000). Det har också kunnat påvisas ett sådant samband mellan statiskt arbete och MSD vid tangentbordsanvändning (Baker et al., 2009). Graves et al. (2015) hittade en signifikant högre tendens att stå upp vid arbetsplatsen efter att ett ståbord installerats. Bakgrunden var att försöka bryta statisk arbetsställning, vilket enligt Pronk et al. (2012) minskar MSD.
Nack-, axel-, hand- och arm-smärtor är en del i den MSD som rapporterats. Studier har fokuserat på vilka fysiska faktorer som har betydelse vid utvecklandet av MSD i övre delen av kroppen i samband med datorsittande (Keyserling, 2000; Cagnie et al., 2007 & Eltayeb et al., 2009). MSD har visat sig ha samband med: långa stunder med framåtlutande nacke, lång ensidig sittställning, samma återkommande rörelser per minut, stillasittande under lång tid och arbetstid vid datorn. En gemensam nämnare som orsakar samtliga problem i övre delen av kroppen har visat sig vara icke ergonomisk huvud- och kroppshållning. Även långa stunder som ägnas åt arbete med samma uppgift har visat sig associera med MSD (Keyserling, 2000).
I en studie med 654 datoranvändare med MSD i övre delen av kroppen, (nacke, skuldra samt arm och hand) var det 43 procent som sjukanmälde sig. De flesta av dem hade problem med nacke och skuldra (van den Heuvel, Ijmker, Blatter & de Korte, 2007). Kontorsarbetare som dagligen använder dator i sitt arbete studerades av Cho et al. (2012) och visade att MSD förekom övervägande i övre ryggen, axlarna och nacken.
Stress och stillasittande associerar med varandra. En studie av Eijckelhof et al. (2014) visar att de kontorsarbetare som upplevde högre stress spenderade 30 minuter längre tid sittandes vid datorn samt tog färre korta pauser än de som inte kände sig stressade. I en longitudinell studie med kvinnor av Mouchacca, Abbott och Ball (2013) presenteras ett samband mellan stress och ökat tevetittande samt mindre fysisk fritidsaktivitet. Liknande
resultat hittade Ng och Jeffery (2003) när de studerade vuxna män och kvinnor. Hög känsla av stress var associerat med mindre fysisk aktivitet och flera andra ohälsosamma beteenden. För att minska stressymtom och få bättre livskvalité är fysisk aktivitet ett bra verktyg (Stults- Kolehmainen & Sinha, 2014). Dock leder stress ofta till det motsatta och personer som är stressade blir mer stillasittande.
Både stillasittande och stress är inslag i kontorsmiljö (Parry et al., 2013, Cho et al., 2012). Datorarbete har visats vara relaterat till stillasittande (Black et al., 2012) och flera studier har fokuserat på datorarbetets roll för MSD (Andersen et al., 2011; Bakers et al., 2009 &
Eijckelhof, 2014). Både stress och stillasittande är relaterade till MSD (Byrns et al., 2002, Keyserling, 2000). Stress och stillasittande är även associerade till varandra (Eijckelhof et al., 2014; Mouchacca et al., 2013; Ng et al., 2003 & Stults-Kolehmainen et al., 2014). Collins et al.
(2015) undersökte hur kontorsarbete och psykosociala faktorer, som stress, samtidigt associerar med MSD. Där hittades en stark association mellan MSD och kontorsarbete men inte mellan MSD och psykosociala faktorer. Det ansågs att en liknande studie av denna typ behövde göras.
Tidigare studier, med undantag från Collins et al. (2015), har undersökt MSD i kontorsmiljö kopplat till antingen stress eller stillasittande, med inriktning på datorarbete.
Syftet med denna studie var att ta reda på hur allmän stress och stillasittande samtidigt associerar med MSD, med hypoteserna a) stress och stillasittande associerar var för sig till MSD och b) stress och stillasittande tillsammans är starkare associerat till MSD än variablerna var för sig.
Metod Pilotstudie
En fråga (single item question) för att mäta stillasittande skapades för denna studie. För att ta reda på om beskrivningen fungerade gjordes en pilotstudie. Frågan skickades ut utifrån ett bekvämlighetsurval. Den ursprungliga tanken var att använda en kontinuerlig skala med procentenheter mellan två fasta punkter, likt en Visual Analogue Scale (VAS). En illustration gjordes ur ett pedagogiskt syfte, med en linje mellan en sittande och en stående streckgubbe, med denna förklaring till deltagarna: Detta är ett instrument som ska mäta andelen tid du står/sitter under din arbetstid, och för den senaste veckan. Försök att uppskatta hur mycket du suttit respektive stått i snitt per dag under den senaste veckan. Markera med pennan var på linjen du känner passar dig bäst. Markerar du längst till vänster på linjen så betyder det att du alltid sitter när du arbetar. Markerar du längst till höger på linjen innebär det att du alltid står upp när du arbetar.
Efter en sammanställning av kommentarerna från pilotstudien valdes en månad istället för en vecka vilket pilotdeltagarna tyckte blev mer representativt. I snitt per dag togs bort då det kunde bli förvirrande och en tydligare beskrivning av arbetstid gjordes. Efter att denna pilotstudie var genomförd uppdagades att en VAS-skala inte var kompatibelt med Google form.
En ny pilotstudie utformades med de nya förutsättningarna, vilket ledde fram till den slutgiltiga frågan.
Undersökningsdeltagare
Ett målinriktat urval och bekvämlighetsurval har använts i denna studie. De som studerades var kontorsarbetare med höj- och sänkbara bord, som utför sitt arbete via dator.
Målet var att samla in minst 100 besvarade enkäter eftersom antalet deltagare bör vara n≥10p,
där p motsvarar antalet förklaringsvariabler enligt Olive (2017). Fem företag från olika delar av Sverige har deltagit i studien. Det var allt från IT-företag, hälsoföretag och företag inom fordonsindustrin till kommunala företag som medverkade i studien. Enkäten skickades ut till 265 personer varav 102 deltog. Av dessa 102 deltagare, föll två deltagare bort: ett avvikande värde (outlier) på MSD och en deltagare med kön “annat” (icke analyserad grupp). Det avvikande värdet räknades ut genom z värdet för samtliga deltagares totala MSD, om något värde var större än tre var det ett avvikande värde. Detta gav totalt 100 deltagare som analyserades, hädanefter refererad som “deltagare”. Av deltagarna var det 48 kvinnor och 52 män. Åldern på deltagarna varierade från 24 till 68 år (M=42.3, SD=11.0).
Material
En webbenkät som bestod av fem delar skapades. Den första delen innehöll personliga detaljer där frågor om samtycke, kön, ålder, arbetstid per vecka, datoranvändning per dag samt sjukdom som påverkar MSD. Dessa frågor låg på ordinalskale- och nominalskalenivå förutom ålder som låg på kvotskalenivå.
Andra delen bestod av Perceived Stress Scale - 10 (PSS-10) vilket är ett standardiserat instrument. PSS – 10 är en självskattningsformulär om den allmänna stressnivån (Cohen, Kamarck & Mermelstein, 1983). PSS – 10 består av tio frågor, alla med fem svarsalternativ.
Svarsalternativen är på en Likertskala där 0 står för aldrig och 4 står för mycket ofta. På fyra av frågorna omvänds poängen, vilket gör att 0=4, 1=3, 2=2, 3=1 och 4=0. Alla svar räknas ihop och kan variera från 0-40 där lägre siffra anger lägre stress. Den svenska översättningen som används i denna studie har visat på hög intern reliabilitet (Cronbach’s alfa 0.84) och hög validitet (Nordin & Nordin, 2013).
Nästa del handlade om fritidsaktiviteter. Med hjälp av ett självskattningsformulär fick deltagarna svar på fem frågor vilka bland annat berörde träningsvanor och annan fritidsaktivitet.
Varje fråga hade olika svarsalternativ som kodas med siffran 1-3 enligt Physical Activity Index (PAI) (Kari et al., 2017). En fråga innehöll endast två svarsalternativ vilket kodades om till 1 eller 2 enligt PAI. Summan av alla kodade svar räknas ihop och kan variera från 5 till 14, där 5 står för låg fysisk fritidsaktivitet och 14 för hög fysisk fritidsaktivitet. De fem frågorna samt svarsalternativen översattes från engelska till svenska för denna enkät. De översatta frågorna och svaren skickades till en flerspråkig person som behärskar både det svenska och engelska språket flytande. Uppgiften var att översätta tillbaka frågor och svar från svenska till engelska.
Detta gjordes med anledning att ta reda på om de svenska formuleringarna hade samma innebörd som i den ursprungliga engelska versionen. Den svenska versionen ansågs ha samma innebörd och användes i denna enkätundersökning.
I fjärde delen ombads deltagarna uppskatta hur mycket de suttit respektive stått under arbetstid. En Likertskala användes från 0 till 10, där 0 betyder sitter alltid och 10 betyder står alltid, med denna förklaring i enkäten: Uppskatta hur mycket du suttit respektive stått vid din kontorsplats den senaste månaden. Skalan förtydligades med en illustration (se Figur 1).
Figur 1. En illustration av en linje mellan en sittande och en stående streckgubbe.
Den sista delen i enkäten bestod av Nordic Musculoskeletal Questionnaire (NMQ) vilket också är ett standardiserat instrument (Kuorinka et al., 1987). NMQ mäter självskattade MSD symptom och består av nio frågor, vilka är indelade i kroppsdelar, med ja och nej svar. Ja betyder att man under de senaste tolv månaderna har upplevt någon typ av besvär på några/någon del av kroppen (Kuorinka et al., 1987). För varje kroppsdel kodades ja om till 1 och nej om till 0. En sammanställning av alla kodade svar gav ett totalt spann mellan 0-9 där en högre siffra betyder MSD i flera områden. NMQ har tidigare reliabilitettestats genom test- retest med endagsintervaller i en grupp med 40 deltagare (de Almeida et al., 2017). Cohen’s Kappa kofficient beräknades för att se hur konsekvent resultaten för varje deltagares test-retest var. Kappa värdet varierade från 0.88 till 1.00 vilket tyder på hög reliabilitet (de Almeida et al., 2017). NMQ översattes till svenska för denna enkät.
Procedur
För datainsamling skapades en sammanställd webbenkät med försättsblad, personliga detaljer, standardiserade instrument, samt en egengjort fråga för mätning av stillasittande. Ett mejl skickades ut till verksamhetsföreträdare på nio företag i Sverige. De fick besvara frågan om de hade höj- och sänkbara bord och kunde delta i studien. Av dessa nio företag svarade fem företag, vilka godkände förfrågningen och uppfyllde kravet med höj- och sänkbara bord. Dessa fick då en länk med den webbaserade enkäten att vidarebefordra till samtliga anställda. Varje företag fick en unik länk som innehöll identiska enkäter.Kontaktpersonen fick sedan återkoppla hur många anställda enkäten vidarebefordrades till. Enkäten skapades i Google forms, vilket är ett webbaserat program där frågor förs in manuellt för att tillverka enkätformulär. Deltagarna ombads att svara på webbenkäten via länken vid ett tillfälle och det beräknades ta cirka 10 minuter. En påminnelse skickades u t en vecka efter första utskicket. Alla inskickade svar registrerades direkt i Google form och samtliga länkar från de olika företagen gick att öppna i ett Exceldokument.
Statistisk analys
Insamlad data har analyserats i SPSS (Statistical Package for the Social Sciences). En multipel regression har använts för att ta reda på om stress och stillasittande, som oberoende
variabler, associerar med utfallsvariabeln MSD. Kön, ålder, arbetstid, datortid, sjukdom som påverkar MSD, hädanefter refererad som “sjukdom”, samt fysisk fritidsaktivitet användes som kontrollvariabler.
För att besvara frågeställningarna genomfördes flera analyser. Först genomfördes multipel linjär regression med enbart stress och stillasittande som förklaringsvariabler och med MSD som utfallsvariabel. Därefter genomfördes två separata enkla linjära regressionsanalyser med stress respektive stillasittande som oberoende variabler. Slutligen genomfördes stegvis regression (stepwise regression), vilket är en stegvis metod för variabelselektion, där alla oberoende variabler (förklaringsvariabler och kontrollvariabler) inkluderades. Stegvis regression går ut på att stegvis addera variabler vars p-värde understiger en förutbestämd signifikansnivå till modellen och därefter analysera modellen för att eventuellt ta bort variabler som inte bidrar signifikant till den (Tabachnick & Fidell, 2007). Signifikansnivån för att addera variabler sattes till 0,15, i övrigt sattes signifikansnivån till 0,05. För att kunna jämföra olika modeller användes förklaringsgraden R2. Förklaringsgraden (som kan anta värden mellan 0 och 1) anger hur stor andel av variansen hos den beroende variabeln som förklaras av de oberoende variablerna (Tabachnick & Fidell, 2007). För att jämföra modeller med olika antal förklarande variabler användes justerad förklaringsgrad (R2ADJ) som tar hänsyn till antalet förklarande variabler i modellen.
En indelning i tre grupper utifrån sittvanor på arbetet gjordes även. Detta för att ta reda på om någon grupp var mer drabbad av MSD, med hjälp av medelvärdet för varje grupp. Den första gruppen var de som satt mycket och svarade 0-3 på Likertskalan i enkäten. Den andra gruppen var de som satt och stod ungefär lika mycket och svarade 4-6 på Likertskalan. Den tredje gruppen var de som stod mycket och svarade 7-10 på Likertskalan.
Etik
I ett försättsblad till enkäten informerades deltagarna om fakta kring studien samt dess syfte vilket innefattas i informationskravet (Vetenskapliga rådet, 2002). Insamlad data kommer förvaras säkert och endast användas i forskningssyfte och inte ges ut till andra utomstående personer. Detta fick deltagarna även information om och ingår i nyttjandekravet. Första frågan i enkäten var att deltagarna gav sitt samtycke till deltagande. De informerades om att de kan avbryta påbörjad enkät och att det är helt frivilligt att delta i studien vilket ingår i samtyckeskravet (Vetenskapliga rådet, 2002). Personer som deltagit i studien ska inte gå att identifiera enligt konfidentialitetskravet och av de skälet är de företag som medverkar i studien inte nämnda.
Resultat
Totalt deltog 100 personer i studien. I Tabell 1 presenteras deltagarna deskriptivt.
Tabell 1
Där n är antal deltagare, M är medelvärde och SD är standardavvikelse beräknat från insamlad data.
Notera: Måttet för fysisk aktivitet är totalsumman enligt PAI, för stress totalsumman enligt PSS-10, för stillasittande Likertskalan från 0-10 och för MSD totalsumman enligt NMQ.
De kroppsdelar som kontorsarbetarna hade mest rapporterad värk i var: nacke (18%), axlar (17%), övre ryggen (13%) och nedre ryggen (17%) (se Figur 2).
Figur 2. Deltagarnas rapporterade MSD för varje kroppsdel, genomsnitt i procent.
Den multipla linjära regressionsmodellen där variablerna stress och stillasittande inkluderades var statistiskt signifikant och gav resultatet F(2.97)=3.947, p=0.022, med R2=0.075 (vilket innebär att de två förklaringsvariablerna förklarade 7.5% av variansen hos MSD) och justerat R2=0.056. Stressvariabeln bidrog signifikant till modellen t(1.98)= 2.578, p=0.011, β=0.076. Stillasittande bidrog däremot inte signifikant till modellen t(1.98)= 0.737, p=0.463, β=0.048.
Kvinnor (n=42) Män (n=58) Totalt (n=100)
M (SD) M (SD) M (SD)
Ålder 47.5 (10.7) 38.3 (9.5) 42.3 (11.0)
Arbetstid h/vecka 38.1 (8.1) 40.1 (5.6) 38.9 (7.5)
Datortid h/dag 5.5 (1.7) 6.5 (1.3) 6.1 (1.5)
Fysisk aktivitet 8.8 (1.5) 9.1 (1.5) 9.0 (1.6)
Stress 15.2 (6.1) 13.6 (5.6) 14.2 (5.9)
Stillasittande 4.2 (2.9) 2.3 (2.2) 3.1 (2.7)
MSD 2.8 (1.9) 1.8 (1.5) 2.2 (1.8)
En regressionsmodell för stress och stillasittande gjordes var för sig där stress bidrog signifikant till MSD, F(1.98)=7.386, p=0.008, R2= 0.07 och justerat R2=0.061, medan stillasittande inte var signifikant associerat till MSD, F(1.98)=1.179, p=0.280, R2=0.012.
Resultatet från den stegvisa regressionsanalysen visade att den bästa modellen för att förklara MSD utifrån de rådande förklaringsvariablerna var stress och kön, där modellen var statistisk signifikant F(2.97)=6.929, p=0.002, R2=0.125. Till modellen bidrog stress signifikant till MSD med t(1.98)=2.408, p=0.018, β=0.069. Även kön bidrog signifikant till MSD med t(1.98)=-2.467, p=0.015, β=-0.841.
En indelning i tre grupper utifrån sittvanor gjordes för jämförelse mellan MSD i varje grupp, vilket visas i Tabell 3.
Tabell 3
Där M är medelvärde och SD är standardavvikelse i MSD beräknat från insamlad data.
Sittvanor Antal i varje grupp MSD M(SD)
Sitter mycket (0-3) 66 2.2 (1.8)
Sitter och står lika mycket (4-6) 18 2.0 (1.3)
Står mycket (7-10) 16 2.6 (1.9)
Diskussion
Hypotesen att stress och stillasittande var för sig bidrog till MSD fick förkastas eftersom stillasittande inte associerade till MSD, nollhypotesen kunde inte förkastas. Stillasittande har visats vara bidragande till MSD i tidigare studier (Ariëns et al., 2001 & Pronk et al., 2012) dock inte i denna. Möjligen hade andra, mer uttömmande, frågor kring stillasittande behövts för att få en bättre uppfattning, vilket eventuellt skulle gett ett annat resultat. Det skulle möjligtvis ha varit bättre att jämföra mellan olika grupper, till exempel kontorsarbetare som bara hade tillgång till vanliga skrivbord jämfört med kontorsarbetare som hade höj- och sänkbara bord.
Pronk et al. (2012) studerade detta och det visade sig att de som fick tillgång till höj- och sänkbara bord och stod i större utsträckning, hade mindre besvär av värk i nacke och övre ryggen i förhållande till de som bara satt.
Regressionsmodellen med stress och stillasittande tillsammans gav ett signifikant resultat (p=0.022) med ett justerat R2 värde på 0.056, där endast stress associerade med MSD (p=0.011) vilket gav ett lägre justerat R2 värde än stress enskilt med MSD (p=0.008, justerat R2=0.061). Det gick därför inte att konstatera att stress och stillasittande tillsammans associerar mer med MSD än variablerna var för sig och nollhypotesen kunde inte förkastas.
Collins et al. (2015) fick högre associationer mellan kontorsarbete och MSD, datorarbete och MSD än psykosociala faktorer och MSD. Vilket motsätter denna studie där varken stillasittande eller datortid var associerade med MSD, medan stress var den variabel som associerade mest till MSD. Collins et al. (2015) har använt sig av arbetsrelaterad stress och mätte arbetsbörda och arbetsuppgifter medan denna studie mätte allmän stress vilket kan ha gjort att resultaten mellan studierna går emot varandra. Urvalet och antal deltagare kan även vara en del av förklaringen. Studien av Collins et al. (2015) har ett större urval vilket ger bättre statistiskt underlag. Resultaten i denna studie hade kanske blivit annorlunda med fler deltagare.
Att datortid inte visade någon signifikans i denna studie kan bero på att några deltagare inte satt vid datorn så många timmar per dag. Det var 10 deltagare som rapporterade att de satt vid datorn 2-3.5 timmar per dag, vilket kan ha lett till att resultatet för datortid kopplat till MSD inte associerade.
Den bästa modellen från den stegvisa regressionsanalysen för att förklara MSD var variablerna stress och kön. Stress har i tidigare studier varit associerat till MSD (Shanbeh et al.,
2012; Cho et al., 2012; Bryns et al., 2002 & Bongers et al., 1993) vilket överensstämmer med denna studie. Kön är även en förklaringsvariabel till MSD i denna studie (p=0.007) vilket följer tidigare studier på ämnet (Morken et al., 2007; Morken et al., 2000; Widanarko et al., 2012 &
SCB, 2012). För att ta reda på om en variabel är en förväxlingsfaktor (confounder) jämförs förändringen för en annan variabels koefficient. I denna studie jämfördes hur stressvariabelns koefficient förändrades av kön. Om förändringen är mer än 15 procent anses det vara en förväxlingsfaktor. Kön förändrar stress med 12.6 procent och är därför inte en förväxlingsfaktor.
Kontorsarbetarna hade mer värk i nacke, axlar samt övre och nedre delen av ryggen, se Figur 2, vilket överensstämmer med tidigare studier (Cho et al., 2012 & van den Heuvel et al., 2007). Medelvärdet på MSD i varje grupp för sittvanor var väldigt jämt, vilket kan bero på de olika gruppstorlekarna. Den första gruppen med 66 deltagare är mer valid än de andra grupperna med 18 respektive 16 deltagare. Ett något lägre medelvärde i MSD hade den grupp som redovisat att de sitter och står ungefär lika mycket, M=2.0. Högst medelvärde på 2.6 var det för gruppen som stod mest och gruppen med de som sitter mest fick M=2.2. Den gruppen som står och sitter lika mycket hade lägst medelvärde och en förklaring till det kan vara att de är mer dynamiska under arbetet vilket stämmer med tidigare studier (Pronk et al., 2012; Keyserling, 2000; Cagnie et al., 2007 & Eltayeb et al., 2009). Dock kan detta inte säkerställas eftersom denna studie inte hade statisk och dynamisk arbetsställning i beaktning. Eftersom skillnaden mellan gruppernas medelvärde var lågt kan det ha påverka signifikansen av stillasittandets roll för MSD.
Vid en djupare litteraturgenomgång blev det tydligt att andra variabler, som inte är beaktade i denna studie, kan förklara MSD hos kontorsarbetare. Studier har visat på att både stillasittande och stående arbete är associerat med MSD (Lin et al., 2016). För att stillasittande roll till MSD ska förklaras behöver statiskt och icke ergonomiskt arbetssätt även tas hänsyn till (Keyserling, 2000; Cagnie et al., 2007 & Eltayeb et al., 2009), eftersom de verkar vara förväxlingsfaktorer till stillasittande. Dessa insikter kan vara en förklaring till att associationerna mellan stillasittande och MSD uteblev i denna studie. Att stående associerar med MSD kan även vara anledning till att skillnad i medelvärde av MSD mellan gruppen som sitter mycket och gruppen som står mycket inte var stor.
En åtgärd kan vara att studera statiskt och dynamiskt arbete för både stillasittande och stående arbetsställning. Filmkameror skulle kunna användas för att följa deltagarnas rörelsemönster under arbetstid och studera statiska och dynamiska beteenden, samt icke ergonomiska ställningar. Filmkameror har använts i en tidigare studie av Pronk et al. (2011).
En app i telefonen eller sensorer på kroppen som mäter rörelse och långa stunder med statisk arbetsställning hade även fungerat som verktyg.
Studien riktade sig till liknande målgrupper. Alla företag ägnade sig åt kontorsarbete och var högutbildade, vilket kan påverka den socioekonomiska statusen. Högre lön och utbildning har positiv påverkan på hälsotillstånd och/eller sunda vanor (Lachman & Weaver, 1998 & Marmot et al., 1998). Att ingen signifikans hittades mellan stillasittande och MSD kan eventuellt bero på att denna målgrupp har mer sunda vanor. Dessa vanor har lett till ett mer dynamiskt arbetssätt och bättre ergonomisk hållning.
I och med tidsramen och målet att kontakta företag med stillasittande kontorsarbete ansågs ett bekvämlighetsurval vara det bästa alternativet. Detta för att det skulle gå fortare, ta hänsyn till studiekriterierna och ge ett målinriktat urval. Bekvämlighetsurval är inte den bästa metoden för att få ett generaliserbart resultat. Dock gjorde bekvämlighetsurvalet det möjligt att samla in data och slutföra studien.
För att minska risken för bortfall och på så vis stärka den statistiska styrkan hade ett annat tillvägagångsätt i enkäten kunnat göras. I princip var alla frågor obligatoriska för att komma vidare till nästa del i enkäten. Detta tillvägagångssätt kan leda till externt bortfall av
hela enkäten istället för internt bortfall av en fråga, vilket händer om en deltagare som inte vill svara på en fråga väljer att avbryta sitt deltagande. Fördelen med obligatoriska svar är att risken med att glömma ett svar blir mindre, vilket minskar det interna bortfallet och valdes därför att användas i studien.
För pilotstudien av stå/sitta-frågan, var tanken att använda en procentsats som aktiverats när musmarkören placerats på intervallet i enlighet med en VAS-skala. En sådan justering var däremot inte kompatibel med Google forms, och uteslöts därför. En VAS-skala med procent hade kanske kunnat göra det lättare att sätta skalan i relation till arbetstiden och givit ett svar med bättre validitet. Procenten hade kunnat ge en exakt representation av andelen arbetstid för varje individ. Två procentsatser hade kunnat visats samtidigt, en för stillasittande och en för stående, för den intervallplacering som valts.
Det frågeformuläret som användes för att mäta MSD bestod av ja och nej frågor (Nordic Musculoskeletal Questionnaire - NMQ). Det kan vara missvisande med ja och nej frågor, någon som anger värk i en kroppsdel kan ha mer besvär än någon annan som anger värk i flera kroppsdelar. Morken et al. (2007) använde en modifierad version av NMQ där varje svar var på en skala i fem steg mellan aldrig till väldigt ofta istället för ja och nej. Detta hade kunnat ge ett mer representativt resultat och kan rekommenderas att användas i framtida studier. Vikten av att vara påläst och insatt i ämnet samt kritisk till de instrument som hittas har stor betydelse för en bra studie.
Enkäten bestod av ett instrument om allmän stressnivå (PSS-10). Detta instrument kunde inte ge förståelse för arbetsrelaterad stress, som höga krav i arbetet, i relation till MSD vilket modellen av Karasek, Demand-Control Model Of Job Stress (1979), hade gett. Karaseks modell (1979) hade kunnat vara intressant eftersom studien fokuserade på kontorsarbetare.
Valet av att använda allmän stress i studien gjordes utifrån ambitionen att få med det breda perspektivet av stress. Frågorna i PSS-10 räknar in händelser som både kan ha med arbetsliv och privatliv att göra. Stress utanför arbetet, till exempel en familjesituation, kan bidra till muskulära spänningar som ger symtom i kombination med stillasittande arbete. Båda perspektiven skulle kunnat användas, men uteslöts på grund av att enkäten hade blivit för lång och tiden inte fanns att hitta ett tillräckligt stort urval för ett tillfredställande svarsantal.
En tidigare studie av Eijckelhof et al. (2014) har visat att stressade personer sitter längre tid vid datorn. Dessa personer kan vara föremål för externt bortfall, på grund av hög stress prioriterar de bort deltagande i en studie. Detta kan vara intressant med tanke på att denna grupp kanske är de som har ett mer stillasittande beteendena (Mouchacca et al., 2013; Ng et al., 2003
& Stults-Kolehmainen et al., 2014) och därför också de som riskerar att bli mer statiska och icke ergonomiska i sin arbetsställning. I denna studie fanns få deltagare med höga stressnivåer.
Om den höga stressnivån är kritisk för samkorrelation till stillasittande är det av stor vikt att få med dessa personer i studien. För att lösa det externa bortfallet med målgruppen hade en längre tid att besvara enkäten, fler påminnelser, samt ersättning för deltagande varit möjliga lösningar.
Målet att nå upp till minst 100 deltagare var inte helt lätt. För att få ihop ett större målinriktat urval hade en uppmaning i informationsmejlet till verksamhetsansvarig kunnat vara att tipsa om andra liknande företag, likt en så kallad snöbollsmetod. Eftersom den första informationen och enkäten skickades ut via mejl kan det ha blivit mer försummat än om kontakten varit via telefon eller att fysiskt vara på plats. Båda dessa åtgärder hade kunnat påskynda och utöka datainsamlingen.
Referenser
Andersen, J., Fallentin, N., Thomsen, J. & Mikkelsen, S. (2011). Risk factors for neck and upper extremity disorders among computers users and the effect of interventions: An overview of systematic reviews. PLoS ONE, 6(5), 1-11. doi:
10.1371/journal.pone.0019691
Ainsworth, B. E., Haskell,W. L., Whitt. M. C., Irwin, M. L., Swartz, A. M., Strath, S. J., … Leon, A. S. (2000). Compendium of physical activities: An update of activity codes and MET intensities. Medicine and Science in Sports and Exercise, 32(9).
Ariëns, G. A. M., Bongers, P. M., Douwes, M., Miedema, M. C., Hoogendoorn, W. E., Van Der Wal, G., … Van Mechelen, W. (2001). Are neck flexion, neck rotation, and sitting at work risk factors for neck pain? Results of a prospective cohort study. Occupational &
Environmental Medicine, 58(3), 200–207. doi: 10.1136/oem.58.3.200
Ayanniyi, O., Ukpai, B. & Adeniyi, A. (2010). Differences in prevalence of self-reported musculoskeletal symptoms among computer and non-computer users in a Nigerian population: A cross-sectional study. BMC Musculoskeletal Disorders, 11(1), 177. doi:
10.1186/1471-2474-11-177
Baker, N. A. & Redfern, M. (2009). Potentially risky postural behaviors during worksite keyboard use. American Journal of Occupational Therapy, 63(4), 386-397.
Black, N., Desroches, L. & Arsenault, I. (2012). Observed postural variations during across computer workers during a day of sedentary computer work. Proceedings of the Human Factors and Ergonomics Society Annual Meeting, 56(1), 1119-1122. doi.
10.1177/1071181312561243
Bongers, P. M., Ijmker, S., van der Heuvel, S. & Blatter B. M. (2006). Epidemiology of work related neck and upper limb problems: psychosocial and personal risk factors (part I) and effective interventions from a bio behavioural perspective (part II). Journal of
Occupational Rehabilitation,16(3), 279-302. doi: 10.1007/s10926-006-9044-1
Bongers, P.M., de Winter, C.R., Kompier, M.A. & Hildebrandt, V.H. (1993). Psychosocial factors at work and musculoskeletal disease. Scandinavian Journal of Work, Environment
& Health 19(5), 297–312. doi: 10.5271/sjweh.1470
Byrns, G., Agnew, J. & Curbow, B. (2002). Attribution, stress, and work – Related low back pain. Applied Occupational and Environmental Hygiene, 17(11), 752-764. doi:
10.1080/10473220290026050
Cagnie, B., Danneels, L., Van Tiggelen, D., De Loose, V. & Cambier, D. (2007). Individual and work related risk factors for neck pain among office workers: a cross sectional study.
European Spine Journal : Official Publication of the European Spine Society, the European Spinal Deformity Society, and the European Section of the Cervical Spine Research Society, 16(5), 679–686. doi: 10.1007/s00586-006-0269-7
Cho, C-Y., Hwang, Y-S. & Cherng, R-J. (2012). Musculoskeletal symptoms and associated risk factors among office workers with high workload computer use. Journal of
Manipulative and Physiological Therapeutics, 35(7), 534-540. doi:
10.1016/j.jmpt.2012.07.004
Cohen, S., Kamarck, T. & Mermelstein, R. (1983). A global measure of perceived stress.
Journal of Health and Social Behavior, 24(4), 385-396.
Collins, J. D. & O’Sullivan, L. W. (2015) Musculoskeletal Disorder Prevalence and
Psychosocial Risk Exposures by Age and Gender in a Cohort of Office Based Employees in Two Academic Institution. International Journal of Industrial Ergonomics, 46, 85-97.
doi: 10.1016/j.ergon.2014.12.013
da Costa, B. R. & Vieire E. R. (2009). Risk factors for work-related musculoskeletal disorders: a systematic review of recent longitudinal studies. American Journal of Industrial Medicine, 53(3), 285-323. doi: 10.1002/ajim.20750
Danquah, I. H., Kloster, S., Holtermann, A., Aadahl, M., Bauman, A., Ersbøll, A. K., &
Tolstrup, J. S. (2016). Take a Stand!–a multi-component intervention aimed at reducing sitting time among office workers–a cluster randomized trial. International Journal of Epidemiology, 46(1), 128-140. doi: 10.1093/ije/dyw009
de Almeida, L. B., Vieira, E. R. Zaia, J.E., de Oliveira Santos, B. M., Lourenço, A. R. V. &
Quemelo, P. R. V. (2017). Musculoskeletal disorders and stress among footwear industry workers. IOS Press Content Librar, 56(1), 67-73. doi: 10.3233/WOR-162463
de Rezende, L. F. M., Rodrigues Lopes, M., Rey-López, J. P., Matsudo, V. K. R. & Luiz, O.
do C. (2014). Sedentary behavior and health outcomes: an overview of systematic reviews.
PLoS ONE 9(8). doi: 10.1371/journal.pone.0105620
Eijckelhof, B. H. W., Huysmans, M. A., Blatter, B. M., Leider, P. C., Johnson, P. W., Van Dieën, J. H., … Van Der Beek, A. J. (2014). Office workers’ computer use patterns are associated with workplace stressors. Applied Ergonomics, 45, 1660–1667. doi:
10.1016/j.apergo.2014.05.013
Eltayeb, S., Staal, J. B., Hassan, A., & de Bie, R. A. (2009). Work related risk factors for neck, shoulder and arms complaints: a cohort study among Dutch computer office workers.
Journal of Occupational Rehabilitation, 19(4), 315–322. doi: 10.1007/s10926-009-9196-x Försäkringskassan. (2016). Sjukskrivning för reaktioner på svår stress ökar mest. Hämtad 3
december 2017, från: https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/41903408- e87d-4e5e-8f7f-90275dafe6ad/korta_analyser_2016_2.pdf?MOD=AJPERES
Graves, L. E. F., Murphy, R. C., Shepherd, S. O., Cabot, J. & Hopkins, N. D. (2015).
Evaluation of sit-stand workstations in an office setting: a randomised controlled trial.
BMC Public Health 15(11), 1145. doi: 10.1186/s12889-015-2469-8
Hildebrandt, V. H., Bongers, P.M., Dul, J., van Dijk, F. J. H. & Kemper, H. C. G. (2000). The relationship between leisure time, physical activities and musculoskeletal symptoms and disability in worker populations. International Archives of Occupational and
Environmental Health (73)8, 507-518. doi: 10.1007/s004200000167
Joshi, V. S. & Bellad, A. S. (2011). Effect of yogic exercises on symptoms of musculoskeletal disorders of upper limbs among computer users: A randomised controlled trial. Indian Journal of Medical Sciences, 65(10), 424. doi: 10.4103/0019-5359.109256
Karasek, R. A. (1979) Jobb demands, job decision latitude, and mental strain: Implications for job redesign. Administrative Science Quaterly, 79(24), 285-308.
Kari, J. T., Pehkonen, J., Hutrai-Kähönen, N., Raitakari, O. T. & Tammelin T. H. (2017).
Longitudinal Associations between Physical Activity and Educational Outcomes. Medicine
& Science in Sports & Exercise, 49(11) 2158–2166. doi:
10.1249/MSS.0000000000001351
Keyserling, W. M. (2000). Workplace risk factors and occupational musculoskeletal
disorders, Part 2: A review of biomechanical and psychophysical research on risk factors associated with upper extremity disorders. American Industrial Hygiene Association , 61(2), 231–243. doi: 10.1080/15298660008984532
Kuorinka, I., Jonsson, B., Kilbom, A., Vinterberg, H., Biering – Sørensen, F., Andersson, G.
& Jørgensen, K. (1987). Standardised Nordic questionnaires for the analysis of musculoskeletal symptoms. Applied Ergonomics, 18(3), 233-237. doi: 10.1016/0003- 6870(87)90010-X
Lachman, M. E. & Weaver, S. L. (1998). The Sense of Control as a Moderator of Social Class Differences in Health and Well-Being. Journal of Personality and Social Psychology, 74(3), 763–773.
Lazarus, R. S. (1993). From psychological stress to the emotions: A history of changing outlooks. Annual Review of Psychology 44(1993), 1-22. doi:
10.1146/annurev.ps.44.020193.000245
Lin, M. Y., Barbir, A. & Dennelein, T. (2017) Evaluating biomechanics of user-selected sitting and standing computer workstation. Applied Ergonomics, 65, 382-388. doi:
10.1016/j.apergo.2017.04.006
Lundberg, U., Forsman, M., Zachau, G., Eklöf, M., Palmerud, G., Melin, B. Och Kadefors, R.
(2002). Effects of experimentally induced mental and physical stress on motor unit recruitment in the trapezius muscle. Work and Stress, 16(2), 166-178. doi:
10.1080/02678370210136699
Marmot, M.G., Fuhrer, R., Ettner, S.L., Marks, N.F., Bumpass, L.L. & Ryff, C.D. (1998).
Contribution of psychosocial factors to socioekonomic differences in health. The Milbank Quaterly, 74 (3).
Morken, T., Magerøy, N. & Moen, E. B. (2007). Physical activity is associated with a low prevalence of musculoskeletal disorders in the Royal Norwegian Navy: A cross sectional study. BMC Musculoskeletal Disorders, 8(56). doi: 10.1186/1471-2474-8-56
Morken T., Moen B., Riise T., Bergum O., Hauge S. H., Holien S., … Thoppil V. (2000).
Prevalence of musculoskeletal symptoms among aluminium workers. Occupational Medicine, 50(6), 414-421. doi: 10.1093/occmed/50.6.414
Mouchacca, J., Abbott, G. R. & Ball, K. (2013). Associations between psychological stress, eating, physical activity, sedentary behaviours and body weight among women: A longitudinal study. BMC Public Health,13(828). doi: 10.1186/1471-2458-13-828
Mucci, N., Giorgi, G., Cupelli, V., Agostino Gioffrè, P., Valeria Rosati, M., Tomei, F., Breso- Esteve, E. & Arcangeli, G. (2014). Work-related stress assessment in a population of Italian workers. The stress questionnaire. Science of The Total Environment, 502(1), 673- 679. doi: 10.1016/j.scitotenv.2014.09.069
National Research Council and the Institute of Medicine (2001). Musculoskeletal Disorders and the Workplace: Low Back and Upper Extremities. Panel on Musculoskeletal Disorders and the Workplace. Commission on Behavioral and Social Sciences and Education.
Washington, DC: National Academy Press.
Newburger, E. C. (1999). Computer use in the United States. U.S. Department of Commerce Economics and Statistics Administration U.S. CENSUS BUREAU. Hämtad 16 november 2017, från: http://w3hosts.com/roi/ComputerUse.pdf
Ng, D. M. & Jeffery, R. W. (2003). Relationships between perceived stress and health behaviors in a sample of working adults. Health Psychology, 22(6), 638-642. doi:
10.1037/0278-6133.22.6.638
Nordin, M. & Nordin, S. (2013). Psychometric evaluation and normative data of the Swedish version of the 10-item perceived stress scale. Scandinavian Journal of Psychology, 54(6), 502-507. doi: 10.1111/sjop.12071
Olive, D. J. (2017). Linear Regression. Cham: Springer International Publishing.
Parry, S., & Straker, L. (2013). The contribution of office work to sedentary behaviour associated risk. BMC Public Health, 13, 296. doi: 10.1186/1471-2458-13-296 Pate, R. R., O’Neill, J. R., & Lobelo, F. (2008). The evolving definition of “sedentary”.
Exercise and Sport Sciences Reviews, 36(4), 173–178. doi:
10.1097/JES.0b013e3181877d1a
Pronk, N. P., Katz, A. S., Lowry, M., & Payfer, J. R. (2012). Reducing occupational sitting time and improving worker health: the Take-a-Stand Project, 2011. Preventing Chronic Disease, 9, E154. doi: 10.5888.pcd9.110323
Shanbeh, M., Pour Yaghoub, G & Aminian, O. (2012). One year study of musculoskeletal disorders and their relation to occupational stress among office workers: A brief report.
Tehran University Medical Journal, 70(3), 194-199.
Smith, L., Hamer, M., Ucci, M., Marmot, A., Gardner, B., Sawyer, A., Wardle, J. & Fisher, A. (2015). Weekday and weekend patterns of objectively measured sitting, standing, and stepping in a sample of office-based workers: The active buildings study. BMC Public Health, 15(9). doi: 10.1186/s12889-014-1338-1
Statistiska centralbyrån (2016). Undersökning av levnadsförhållanden, fysiska och psykosociala arbetsmiljöfaktorer för förvärvsarbete 16-64 år. Andel personer i procent efter indikator, kön och årsintervall. Hämtad 29 november 2017, från:
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__LE__LE0101__LE0101A/LE 01012013A01/table/tableViewLayout1/?rxid=2ba31b5c-cfc7-4dee-abea-09e27badfb5f Statistiska centralbyrån (2012). Kvinnor mer sjukskrivna än män i alla yrkesgrupper. Hämtad
8 november 2017, från: https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Kvinnor-mer- sjukskrivna-i-alla-yrkesgrupper/
Statistiska centralbyrån (2006). Ohälsa och sjukvård 1980-2005 = [Health and medical care 1980-2005]. (2006). Stockholm: Statistiska centralbyrån (SCB) (Elektronisk). Hämtad 23 september 2017, från:
http://www.scb.se/statistik/_publikationer/LE0101_1980I05_BR_LE113SA0601.pdf Stults-Kolehmainen, M. A. & Sinha, R. (2014). The Effects of Stress on Physical Activity and
Exercise. Sports Medicine, 44(1), 81-121. doi: 10.1007/s40279-013-0090-5
Tabachnick, B. G., & Fidell, L. S. (2007). Using Multivariate Statistics. Pearson Education, Limited.
van den Heuvel, S. G., Ijmker, S., Blatter, B. M., & de Korte, E. M. (2007). Loss of productivity due to neck/shoulder symptoms and hand/arm symptoms: results from the PROMO-study. Journal of Occupational Rehabilitation, 17(3), 370–382. doi:
10.1007/s10926-007-9095-y
Vigård, E. (2015). Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning, en kunskapsöversikt. Forte.
Hämtad 21 november 2017, från: https://forte.se/app/uploads/2015/04/psykisk-ohalsa- arbetsliv.pdf
WHO | Global recommendations on physical activity for health. (2015). WHO. Hämtad 9 oktober 2017, från:
http://www.who.int/dietphysicalactivity/publications/9789241599979/en/
Widanarko, B., Legg, S., Stevenson, M., Devereux, J., Eng, A., Mannetje, A., Cheng, S. &
Pearce, N. (2012). Gender differences in work-related risk factors associated with low back symptoms. Ergonomics 55(3), 327-342. doi: 10.1080/00140139.2011.642410
Wiitavaara, B., Fahlström, M. & Djupsjöbacka, M. (2017). Prevalence, diagnostics and management of musculoskeletal disorders in primary health care in Sweden – an
investigation of 2000 randomly selected patient records. Journal of Evaluation in Clinical Practice, 23(2), 325-332. doi: 10.1111/jep.12614
