SOCIALA MEDIER OCH SÖMN BLAND BARN OCH UNGA
En litteraturöversikt
SOCIAL MEDIA AND SLEEP AMONG KIDS AND
ADOLESCENTS
A literature review
Examensarbete inom huvudområdet Folkhälsovetenskap
Grundnivå
15 Högskolepoäng Vårtermin 2020
Författare: Johanna Granroth Sofia Sjögren
SAMMANFATTNING
Titel: Sociala medier och sömn bland barn och unga Författare: Granroth, Johanna; Sjögren, Sofia
Avdelning/Institution: Avdelningen för folkhälsovetenskap, institutionen för hälsovetenskaper, Högskolan i Skövde
Program/kurs: Folkhälsovetenskapligt program, Examensarbete i folkhälsovetenskap G2E, 15 hp
Handledare: Berglund Kristiansson, Elisabeth Examinator: Backe, Stefan
Sidor: 36
Nyckelord: Sociala medier, sömn, barn, ungdomar och psykisk hälsa.
___________________________________________________________________________
Sammanfattning
Introduktion: Psykisk ohälsa är ett stort globalt problem, i Sverige har dessa problem sedan 1980 - talet närmast fördubblats. Idag är sociala medier en stor del av barn och ungdomars liv och det är en plats att uttrycka sig på samt att skapa relationer. Sociala medier skapar också möjligheter för barn och ungdomar att ständigt ha kontakt med
varandra, även kvällar och nätter. Sömnen spelar en viktig roll för den mentala hälsan samt de kognitiva förmågorna. Syfte: Studiens syfte är att beskriva hur användandet av sociala medier påverkar sömnen för barn och unga. Metod: En strukturerad litteraturstudie har gjorts med både kvalitativ och kvantitativ forskning. Databaser som använts är: PubMed, MEDLINE; EBSCO, CINAHL, PsycINFO och Web of Science. Resultat: Två teman framkom ur resultaten, sociala normer och användningsfrekvens. Högre
användningsfrekvens har visat sig ha en negativ påverkan på barn och ungdomars sömn.
Sociala normer är även det en stor faktor till sömnstörning. Slutsats: Studien uppvisar att unga flickor i familjer med låg socioekonomisk status har störst risk för att drabbas av sömnproblem och besvär.
ABSTRACT
Title: Social media and sleep among kids and adolescents Author: Granroth, Johanna; Sjögren, Sofia
Dept./School: Department of Public Health, School of Health Sciences, University of Skövde
Course: Bachelor Degree Project in Public Health Science G2E, 15 ECTS Supervisor: Berglund Kristiansson, Elisabeth
Examiner: Backe, Stefan
Pages: 36
Keywords: Social media, sleep, kids, adolescents and mental health.
___________________________________________________________________________
Abstract
Introduction: Mental health is a great global problem, in Sweden there has been an increase in mental illness since 1980s. Today social media is a huge part of kids and adolescent’s life and it’s a place to both express yourself and create relationships. Social media is also creating possibilities so always stay in touch with each other, even during evenings and nights. Sleep plays a great part in mental health and the cognitive abilities.
Aim: The review is aiming to describe how the use of social media affects the sleep for kids and adolescents. Methods: The study is a structured literature review including both qualitative and quantitative science. Database that has been used in the study is: PubMed, MEDLINE; EBSCO, CINAHL, PsycINFO and Web of Science. Results: Two themes were found in the result, social norms and use frequency. High use frequency of social media was found to impact kids and adolescents sleep pattern in a negative way.
According to the study, Social norms are a high factor to sleep disturbance. Conclusion:
The study shows that young girls in families with low socioeconomic status have the biggest risk to be affected by sleep problems.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INTRODUKTION ... 1
Barn och ungas psykiska ohälsa, Sociala medier och sömn ... 1
Sociala medier – Internationell och nationell statistik ... 1
Psykisk ohälsa och ekonomiska följder ... 2
Hälsans bestämningsfaktorer ... 3
Figur 1 ... 4
Hållbar utveckling ... 4
Preventiva faktorer som associeras med psykisk ohälsa ... 5
Riskfaktorer som associeras med psykisk ohälsa och sociala medier ... 5
Sömnens påverkan på hälsa ... 5
Folkhälsovetenskaplig relevans ... 6
SYFTE ... 7
METOD ... 7
Datainsamling ... 7
Tabell 1 ... 7
Artikelgranskning ... 8
Figur 2 ... 8
Analysmetod ... 8
RESULTAT ... 9
Tabell 2 ... 9
Användningsfrekvens ... 11
Sociala normer ... 13
Tabell 3 ... 14
DISKUSSION ... 15
Metoddiskussion ... 15
Styrkor och svagheter ... 15
Urval ... 16
Etiska aspekter ... 17
Resultatdiskussion ... 17
Slutsats ... 20
TACK TILL ... 21
REFERENSER ... 22
BILAGOR ... 26
Bilaga 2 ... 28
Bilaga 3 ... 30
Bilaga 4 ... 33
Bilaga 5 ... 35
INTRODUKTION
Barn och ungas psykiska ohälsa, Sociala medier och sömn
Barn och ungdomars psykiska ohälsa är ett stort problem globalt (World Health
Organization [WHO], 2019). Psykisk ohälsa innefattar psykiska problem som anses vara mindre allvarliga, exempel på detta är nedstämdhet och oro. Samt allvarligare psykisk ohälsa som uppfyller kriterier för en psykiatrisk diagnos exempelvis ångestsyndrom och depression. I föreliggande studie innefattas främst depressiva tillstånd vid benämning av psykisk ohälsa, övriga tillstånd namnges. I Sverige har de psykosomatiska besvären för unga fördubblats sedan 1980-talet. Nästintill hälften av alla 15-åringar har psykosomatiska symtom. Exempel på psykosomatiska symtom är sömnsvårigheter, nedstämdhet, irritation, nervositet, huvudvärk, ont i magen och rygg samt yrsel (Folkhälsomyndigheten, 2018).
Depressiva tillstånd är något som främst ökar hos flickor i åldern 13-15år. Det går även att se att flickor i större grad påverkas psykologiskt negativt av sociala medier (Raudsepp &
Kais, 2019). En stor samhällsförändring som har skett är det den digitala utvecklingen och tillgång till tekniken. Idag ses det som en självklarhet att ungdomar äger en mobiltelefon, surfplatta eller dator. Studier har visat att skärmtid har ett samband med ungdomars hälsa (Folkhälsomyndigheten, 2018). Sociala medier är en stor del av ungdomars liv idag, en plats där relationer skapas och en plats där alla individer kan uttrycka sig. Sociala medier kan vara till en fördel för många. Det är en plats där ungdomar formar sin identitet.
Ungdomsåren är en kritisk ålder för känslomässig utveckling och är därmed en period som innefattar en stor risk att utveckla depression (Kelly et al. 2018). Det är därmed av en stor relevans att undersöka om sociala medier påverkar barn och ungdomars psykiska ohälsa.
Enligt svenskarna och internet (2019a) använder 77 % av svenska mellanstadiebarn sociala medier.
Sociala medier – Internationell och nationell statistik
Sociala medier är plattformar där det går att publicera privat material och information från andra webbplatser (Karolinska institutet, u.å). Sociala medier växer mer och mer för varje år. Den populäraste plattformen är Facebook som följs av Instagram och Snapchat. De flesta plattformar har en tillhörande chattfunktion, ett exempel på detta är Messenger vilket är den chattfunktion som fungerar via Facebook. Flickor mellan 12-15 år är de mest flitiga användarna på sociala medier. Snapchat är populärast och 97 % av flickorna har ett
Snapchat konto där 91 % är aktiva dagligen. Bland killar i samma ålder har 92 % ett Snapchat konto, där är 85 % dagliga användare (Svenskarna och internet, 2018). Statistik visar att användning av sociala medier och internet är högt globalt. 2017 hade över 50 % av världens befolkning uppkoppling till internet, i Tyskland använder omkring 85 % av alla hushåll internet dagligen (Brailovskala & Margaf, 2018). Tillgång av smartphones har bara på några år ökat hos tonåringar över många delar av världen, i USA ökade det från 35
% 2011 till 56 % 2013. I Schweiz på endast två år, 2010 till 2012 skedde en ökning från 47
% till 79 %, användandet av internet på telefonen ökade i samma studie och samma år från
16 % till 66 %. Liknande siffror visades i Tyskland där 25 % av tonåringarna 2011 ägde en smartphone medan det 2013 hade ökat till 72 % (Lemola et al. 2014). En stor social
plattform på internet är Facebook, där fanns det år 2017 2.1 miljarder medlemmar världen över samt 1.37 miljarder dagliga användare (Brailovskaia & Margraf, 2018). Enligt svenskarna och internet (2019b) så hade 98 % av hushållen i Sverige 2019 tillgång till internet, 95 % använder även internet. Det är därmed även ett utbrett användande i Sverige som ständigt ökat de senaste åren, år 1995 hade endast 2 % av de svenska hushållen tillgång till internet. De skriver också att 91 % av den svenska befolkningen använder internet i sin dator, 90 % använder internet i mobilen och 61 % använder internet i surfplatta. Det används en stor mängd internet på flera olika sätt. 92 % av den svenska befolkningen är dessutom innehavare av egen smartphone. I Sverige är många barn användare av internet redan vid förskoleålder, 0–5 år. Så mycket som 77 % av förskolebarnen är användare av internet (Svenskarna och internet, 2019a).
Psykisk ohälsa och ekonomiska följder
Globalt räknas det med att mellan 10–20 % av alla tonåringar lider av psykisk ohälsa på något sätt. För åldrarna 10–19 år står den psykiska ohälsan för 16 % av sjukdom och skada.
Depression pekas ut som den fjärde globalt ledande orsaken till sjukdomar och
funktionshinder bland ungdomar. Ångest ligger på plats nio för åldrarna 15–19 och på sjätte plats för åldrarna 10–14 år för orsak till sjukdom och funktionshinder. Depression kan leda till socialt tillbakadragande och i värsta fall självmord. 2016 uppskattades att 62 000 ungdomar dog på grund av självmord, som är den tredje ledande dödsorsaken bland ungdomar (WHO, 2019).
I Sverige lider nästan hälften av alla 15-åringar av psykosomatiska problem. Även här har skett en ökning av digital användning (Folkhälsomyndigheten, 2018).
Psykisk ohälsa hos ungdomar är ett stort folkhälsoproblem som medför en stor kostnad för samhället (Kelly et al. 2018), den minskade arbetsproduktionen som uteblir i samhället samt ökning av medicinska kostnader är några av orsakerna till dessa kostnader för
samhället (Liu yi lin et al. 2016). Psykisk ohälsa är idag den funktionsnedsättning som står för störst kostnad av alla mentala funktionsnedsättningar. År 2030 uppskattas det att depression är dominerande orsak till funktionsnedsättning i höginkomstländer. Totalt beräknas 83 miljarder dollar årligen från minskad arbetsproduktivitet, medicinska kostnader och självmord, depression anses därför som en stor ekonomisk börda för samhället (Liu yi lin et al. 2016). Att drabbas av psykisk ohälsa som ung medför en högre risk att ha psykisk ohälsa genom hela livet (Kelly et al. 2018). Återfall är vanligt och ses ofta tillsammans med ångestsyndrom, forskning visar även att det finns ett samband av olika missbruk vid depression (Liu yi lin et al. 2016). Att ingripa med interventioner tidigt mot psykisk ohälsa och att arbeta i förebyggande syfte när det gäller den psykiska hälsan för unga individer på samhällsnivå kan därmed påverka långsiktigt på hela befolkningens hälsa (Kelly et al. 2018).
Hälsans bestämningsfaktorer
För en god hälsa i livet finns det vad Pellmer-Wramner, Wramner & Wramner (2017) nämner som hälsans bestämningsfaktorer. Dessa är faktorer som påverkar hälsan på olika sätt, både direkt och indirekt samt att det kan vara förändringsbara och oföränderliga. De faktorerna som inte kan förändras är ålder, kön och den genetiska uppsättning som en människa föds med (Pellmer-Wramner et al. 2017).
Figur 1 visar de individuella livsstilsfaktorer, exempel på dessa faktorer kan vara hur man disponerar sin tid för att få en god sömn eller hur mycket alternativt lite tid som spenderas på att använda sociala medier (Kelly et al. 2018). Sömnen är en viktig bestämningsfaktor för både den fysiska och psykiska hälsan (Folkhälsomyndigheten, 2019a). Samhälleliga och lokala nätverk handlar om de sociala relationerna och det sociala stödet (Pellmer- Wramner et al. 2017). Idag skapar ungdomar relationer via sociala medier och det blir på så sätt en plats som formar identiteten. Ungdomsåldern är viktig då det är en kritisk ålder för den känslomässiga utvecklingen (Kelly et al., 2018). Levnadsvillkor och
arbetsförhållanden inkluderar bland annat utbildning, generella socioekonomiska, kulturella, graden av jämlikhet i samhället, relationer mellan könen och graden av social stabilitet (Pellmer-Wramner et al. 2017). Dessa faktorer är alla av stor vikt för barn och ungas hälsa och uppväxt utifrån de folkhälsopolitiska målen (Regeringen, 2017).
Bestämningsfaktorer kan påverka hälsan både positivt och negativt. De kallas
skyddsfaktorer när de påverkar hälsan positivt och riskfaktorer när de påverkar hälsan negativt. En riskfaktor ökar individens risk för ohälsa, problem eller riskbeteenden. Det är egenskaper, händelser, förhållanden eller processer som skapar möjligheter för det icke önskvärda att hända. Minskning av exponering av riskfaktorer för barn och ungdomar är av stor vikt för att undvika problembeteenden eller ohälsa i livet. Skyddsfaktorer kan öka en individs möjligheter till att behålla eller skapa en god hälsa. Skyddsfaktorer kan minska risken för att påverkas eller utsättas för riskfaktorer. Närvaro av skyddsfaktorer kan också minska effekten av en exponering av riskfaktorer (Folkhälsomyndigheten, 2018).
Sömn är en viktig bestämningsfaktor för barn och unga, både som risk- och skyddsfaktor beroende på om sömnen är bra eller dålig (Nursalam et al. 2018).
Figur 1
Visar de faktorer som påverkar hälsan. De 5 delar innefattas är först de individuella förutsättningar som människan är född med. Utöver det finns fyra lager som är yttre faktorer och omständigheter.
Hållbar utveckling
Enligt forskning finns ett starkt samband mellan sociala media och depression (Raudsepp
& Kais, 2019). Ungdomar som lider av Psykisk ohälsa är särskilt drabbade av utbildningssvårigheter, riskbeteende, utanförskap, fysisk ohälsa och kränkning av
mänskliga rättigheter. Konsekvenserna av att inte förebygga psykisk ohälsa hos unga kan alltså leda till annan problematik samt begränsa möjligheter inför vuxenlivet (WHO, 2019). Att drabbas av depressiva tillstånd som ung ökar riskerna för att fortsatt lida eller drabbas av psykisk ohälsa i vuxen ålder, detta kan påverka vuxenlivet med negativa konsekvenser. Det kan bidra till lägre psykosociala funktioner och påverka våra
möjligheter till att samspela med omvärlden (Raudsepp & Kais, 2019). Att arbeta för en befolkning med bra psykisk hälsa skulle därmed göra stora skillnader i framtiden för befolkningens hälsa (Kelly et al. 2018). Genom ett förebyggande arbete mot en bra psykisk hälsa för barn och ungdomar, bidrar det till den hållbara utvecklingen och arbetet mot agenda 2030. Mål 3 står för att uppnå en god hälsa. Det är en grundläggande rättighet att ha god hälsa som skapar välbefinnande, på så vis kan människor uppnå bästa förmåga som främjar till samhällsutveckling. Även mål 4, god utbildning för alla, är relevant då det är av vikt att ge alla likvärdig utbildning i psykisk ohälsa samt övriga faktorer som påverkar vår hälsa (United Nations Development Programme [UNDP], u.å).
Generella socioekonomiska,
kulturella och miljörelaterade faktorer
Levnadsvillkor och arbetsförhållanden
Samhälliga och lokala nätverk
Individuella faktorer
Ålder, kön och ärftliga faktorer
Preventiva faktorer som associeras med psykisk ohälsa
I enlighet med den skollag som infördes 2011 ska elevhälsan i alla skolor arbeta
sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande för alla elevers hälsa (Folkhälsomyndigheten, 2018), här är det av stor vikt att psykisk ohälsa uppmärksammas hos dessa professioner och att de har tillräcklig kontakt och insyn hos eleverna för att kunna hjälpa dem på bästa sätt. Houghton et al. (2018) menar att identifiera och beskriva ämnet är av stor vikt för att kunna arbeta med förebyggande insatser för barn och ungdomars psykiska hälsa. Det förebyggande arbetet är av stor vikt för arbetet med psykisk ohälsa hos barn och tonåringar, för att minska dess förekomst och utbredd. Förebyggande arbete kan vara genom interventioner som ger barn och ungdomar sömnkunskaper eller kunskap goda sömnrutiner utan digitala medier (Lemola et al. 2014). Genom att förstå förhållandet av sociala medier användning och psykisk ohälsa får man möjlighet att utveckla
interventioner samt skapa förebyggande strategier för den berörda målgruppen (Raudsepp
& Kais, 2019).
Riskfaktorer som associeras med psykisk ohälsa och sociala medier
Studier har bevisat att det finns ett samband mellan sociala medier och depressiva tillstånd hos unga. Riskfaktorer som kan leda till psykisk ohälsa genom användning av sociala medier kan bland annat vara störd sömn. Sociala medier kan påverka sömnen på olika vis bland att genom att surfa sent in på natten eller att ha meddelande signal på som man vaknar av så man inte missar ifall något händer. Att exponeras för skärmen innan läggdags startar även melatoninproduktionen som stör dygnsrytmen. Det visades att tjejer som använde sociala medier i 1-3 timmar per dag led 26 % av tjejerna av psykisk ohälsa och 21
% av killarna, medan vid 3-5 timmars användning av sociala medier per dag led 50 % av tjejerna av psykisk ohälsa och 35 % av killarna. Trakasserier eller att sprida rykten som påverkar den enskilda individen leder även till oro och det i sin tur påverkar sömnen. På sociala medier finns även ett överflöd av retuscherade bilder som skapar ett skönhetsideal som är omöjliga att leva upp till, vilket leder till att ungdomar utvecklar en skev kroppsbild som utvecklar en dålig självkänsla. Här visades dock inte samband mellan tiden spenderad på sociala medier (Kelly et al. 2018). Sociala medier tar upp mycket tid, vilket begränsar andra aktiviteter, det kan även bidra till att skolan kan bli lidande och det påverkar till att ungdomarna presterar sämre resultat. Det finns studier som visar att problematisk
användning av sociala medier kan leda till ett missbruk. Liknade missbruk som vanligtvis associeras med substanser. En finsk studie visar att överdriven internetanvändning är kopplad till utbrändhet hos 12–18 åringar (Raudsepp & Kais, 2019).
Sömnens påverkan på hälsa
Sömnen spelar en stor roll för så väl den psykiska hälsan som den fysiska
hälsan. Sömnbesvär kan tillexempel innefatta att somna sent eller vakna nattetid och inte kunna somna om. Genom en bra sömn hanterar människan utmaningar och stress bättre (Folkhälsomyndigheten, 2019a), då det är då hjärnan vilar. Vid långvarig sömnbrist skapar
det ohälsa och kan försämra livet märkbart. Svårigheter med humörsvängningar och pendla mellan att vara ledsen, glad eller arg snabbt är ett tecken på sömnbrist. Att somna vid situationer som vid tv:n, eller vid en föreläsning eller i ett möte är med ett tecken på för lite sömn (Vårdguiden, 2017). När det gäller barn i 5-års ålder har de flesta slutat sova under dagtid, men vid behov av vilostund bör det finnas. Från 6-års ålder och uppåt bör det däremot undvikas att sova under dagtid för att inte påverka till sömnlöshet nattetid
(Vårdguiden, 2020). Sömn är viktigt för den kognitiva förmågan dvs. otillräcklig sömn kan bidra till sämre minne, sämre koncentration och psykisk trötthet (Norell-Clark & Hagquist, 2017). För ungdomar kan sömnbrist ha förödande konsekvenser då dessa genomgår den viktigaste tiden för fysisk, kognitiv och psykosocial utveckling. Sömnproblem kan därför ha en direkt påverkan på efterföljande utveckling (Nursalam et al. 2018). Allvarliga konsekvenser kan vara depression, stress, ångest, fetma, sämre akademisk prestation, sociala konsekvenser och dödlighet (Przepiorka & Blanchnio, 2019). Där av är sömnens relation till sociala medier högst relevant att undersöka.
Folkhälsovetenskaplig relevans
Något med god relevans för folkhälsan är social position. För att beskriva en individs sociala position används ofta 5 stycken utgångspunkter. Dessa är yrke, utbildningstid, inkomst, tillgång till materiella resurser, exempelvis bostadsstandard och bil, samt den sociala karaktär som individens bostadsområde har. Minskad social position för människor har koppling till att både dödlighet och sjuklighet ökar. Hela uppväxtperioden för barn och ungdomar påverkas av föräldrarnas sociala position. Föräldrars sociala position blir där med en bidragande hälsofaktor för barn och ungdomar. Social positions sätt att bidra till ohälsa kan variera, det kan exempelvis genom levnadsvanor skapa en långvarig stress som i sin tur kan leda till psykosomatiska besvär som sömnproblem (Pellmer-Wramner et al.
2017). Detta är något som också folkhälsomyndigheten (2018) uppger, där skriver de att barn i familjer i sämre social position exempelvis pga. den ekonomiska situationen uppvisar mer symptom på psykosomatiska besvär.
Folkhälsomyndigheten (2018) pekar även ut övergripande samhällsförändringar som en orsak till att den psykiska ohälsan har ökat bland barn och unga. En stor
samhällsförändring som skett de senaste decennierna är den digitala utvecklingen. Utav alla länder i världen uppges Sverige vara ett av de mest digitaliserade länderna, med det följer även att barn och unga är mer digitalt aktiva än barn och unga i andra länder (Folkhälsomyndigheten 2018).
I Sverige ska det drivas ett arbete mot dem folkhälsopolitiska målen där mål 1. Det tidiga livets villkor och mål 2. Kompetens, kunskaper och utbildning ingår. I dessa mål ingår det att sträva efter barn och ungas uppväxtvillkor (Regeringen, 2017). Genom en ökad kunskap inom ämnet sociala medier och dess påverkan på sömnen och kopplingen till ungas
psykiska ohälsa kan ämnet lyftas i en folkhälsovetenskaplig relevans och arbetas mot en förbättring
Användandet av sociala medier är stort bland ungdomar. Studier uppvisar att sociala medier kan ha både bra och dålig inverkan på hälsan hos barn och ungdomar
(Folkhälsomyndigheten 2018). Forskning har uppvisat att det finns en koppling mellan psykisk ohälsa hos ungdomar och sociala medier (Kelly et al. 2018). Sociala medier möjliggör att ungdomar kan ha kontakt med varandra dygnet runt även sena kvällar och nätter. Detta bidrar till en sämre kvalité på sömnen (Scott et al. 2019). Det finns forskning som direkt pekar på samband mellan användning av sociala medier och depressivt mående hos tonåringar. Tonåringar som ofta surfar ut på instagram var mer benägna att utveckla ett depressivt mående. Det var också högre odds att dela med sig av mer sig själva på
instagram när de var i ett depressivt tillstånd (Frison & Eggermont, 2017). Norell-Clark &
Hagquist (2017) anger att sömnen hos ungdomar har förändrats till det sämre i alla
nordiska länder. I Sverige har studier uppvisat förändring i ungdomars sömnmönster sedan 1980-talet som bidrar till att barn och ungdomar får för lite sömn i förhållande till deras ålder.
SYFTE
Studiens syfte är att beskriva hur användandet av sociala medier påverkar sömnen för barn och unga. Forskningsfrågorna är: Vad har sociala medier för påverkan på sömnen? Varför påverkas sömn av sociala medier?
METOD
Datainsamling
Studien är en strukturerad litteraturstudie och genomgång har gjorts av tidigare utförd forskning. Studier som använts har funnits i databaserna PubMed, MEDLINE;EBSCO, CINAHL, PsycINFO och Web of Science. Dessa databaser ger via Högskolan i Skövde tillgång till artiklar från hela världen och därmed stora möjligheter att finna artiklar av god relevans. Tabell 1 visar de urvalskriterier, inklusions- och exklusionskriterier som använts.
Sökningarna har inkluderat nyckelorden social media, mental health, sleep och adolescences/ adolescents.
Tabell 1
Översikt för urvalskriterier, inkluderande- och exkluderande kriterier för artikelsökning.
Urvalskriterier Inkluderande kriterier Exkluderande kriterier
• Endast orginalartiklar
• Peer reviewed
• Ungdomar 5-25 år
• Artiklar från 2014 och nyare
• Innefattar både sociala medier och sömn
• Låg kvalitet
• Låg relevans för studien
• Icke vetenskaplig tidskrift
Artikelgranskning
Vid urval av artiklar lästes totalt 185 stycken abstrakts som analyserades för att se eventuell relevans för studien, av dessa lästes sedan 48 artiklar i dess helhet för att se hur väl de höll relevans till ämnet, 26 stycken artiklar valdes ut som ansågs vara av hög relevans för arbetet. Efter en sammanställning av studierna plockades 3 studier bort som inte ansågs vara relevanta för arbetet. När artiklarna kvalitetsgranskats har detta
genomförts utifrån STROBEs lista (Bilaga nr 1) där det kontrollerats vilka resultat som presenterats, om studien och resultat är trovärdiga samt om resultaten är användbara för att sedan kunna inkluderas i studien. Två artiklar förekom i tidskrifter som inte var
vetenskapligt baserad.
Dessa två artiklar exkluderades där med ifrån studien. Nedan följer ett flödesschema (Figur 2) för hur artikelgranskningens urval sett ut och bearbetats.
Figur 2
Flödesschema för artikelgranskning.
Analysmetod
Studiens analyserades genom tematisk analys (Braun & Clarke, 2006). Där har de sex stegen efterföljts. Första steget som genomfördes var att alla artiklarna har blivit grundligt genomlästa för att skapa djup och bred insyn i materialets innehåll. Därefter har varje artikel kortfattat sammanfattats för att skapa en översikt kring innehåll samt hur de kan bidra till studien. Styrkor och svagheter med artiklarna har också skrivits ner för att skapa en större tydlighet och förståelse för varje artikel. Vidare gjordes en översiktlig manuell kodning genom att markera utmärkande delar av artiklarna (se tabell 2). De ord och meningar som markerats skapade sedan ett tydligt mönster som relaterar till de två teman som sedan framkom. De två teman som framkom var användningsfrekvens och sociala normer. Det framkom fler teman men efter sammanställning av data visades att flera av dessa var identiska med varandra vilket ledde till sammanslagning.
Exkluderade pga icke vetenskaplig tidskrift:
2 stycken
Exkluderade pga för lite relevans för arbetet:
3 stycken
Antal med någon relevans för arbetet:
26 stycken Antal genomlästa:
48 stycken Antal lästa abstracts:
185 stycken
RESULTAT
Insamling av artiklar gav totalt 21 stycken artiklar som innefattats i studien, av dessa var 13 stycken tvärsnittsstudier, tre var longitudinella studier, tre stycken var kohortstudier och två var fokusgrupper. Studierna har haft en geografisk bredd inkluderat Sverige,
Bangladesh, USA, Storbritannien, Schweiz, Indonesien, Nederländerna, Polen, Australien, Taiwan, Japan, Kanada och Singapore. Utifrån analys av artiklarna framkom två teman, dessa två var sociala normer och användningsfrekvens. En översiktstabell av studierna (Tabell 2) presenteras nedan. Varje tema kommer sedan presenteras var för sig för att visa vilka resultat som lett fram till dessa teman. I slutet av resultatdelen kommer det
presenteras en tabell (Tabell 3) med översikt för vilka artiklar som är inkluderade i vilket tema.
Tabell 2
I tabellen ses de vetenskapliga artiklarna som ingår i studien. Tabellen tar upp artiklarnas namn, geografisk plats, antalet deltagare, studiens metod, resultat samt slutsats.
Forskare och årtal Geografisk
plats Deltagare Metod Resultat Slutsats
Asaduzzaman et al. 2019 Social media use is associated with sleep duration and disturbance among adolescents in Bangladesh
Bangladesh 877 ungdomar 867 föräldrar 12-17 år
Tvärsnittsstudie Varje 10 minuters användning av sociala medier ökade oddsen för sömnstörningar med 14%
under skoldagar. Oddsen för 7 eller färre timmars sömn ökade med 3% per varje 10 minuter användning av sociala medier på helgdagar.
Begränsandet av sociala medier anses vara en rimlig strategi för att förbättra sömnen hos ungdomarna.
Detta kan i längden öka hälsa och välbefinnande också.
Bowler. J. & Bourke. P. 2018 Facebook use and sleep quality: Light interacts with socially induced alertness
Storbritannien 30 ungdomar 18-23 år
Fokusgrupper Resultatet uppvisade att en kombination av ljuset från skärmarna samt social kognition via sociala medier kan orsaka något sämre sömn på natten.
Ytterligare arbete behövs för att förstå denna interaktion.
Chen, Y-L., & Shur-Fen Gau, S. 2015
Sleep problems and internet addiction among children and adolescents: a longitudinal study
Taiwan 1253
ungdomar 8-12 år
Longitudinell
studie Studien visar på samband mellan insomningsbesvär och internetberoenden.
Beroende på hur förekomsten av sömnproblemen och internetberoendet bör det utvecklas
behandlingsstrategier.
Fobian et al. 2016
The Impact of Media Use on Adolescent Sleep Efficiency
USA 50
ungdomar Tvärsnittsstudie ur en
longitudinell studie
Studien visar att sömnen påverkas negativt med användning av sociala medier. Sömnen
registrerades med hjälp av aktigrafi-data.
Studien visar ett samband mellan sociala medier och ungdomars sömnhälsa. Bland annat var sen sömnstart förknippat med användning av sociala medier under kvällen Garmy, P., & Ward, T M. 2018
Sleep Habits and Nighttime Texting Among Adolescents
Sverige 278
ungdomar 15-17 år
Tvärsnittsstudie Studien visar på samband mellan att skicka och ta emot textmeddelanden sen på kvällstid hade samband mellan att somna senare samt trötthet under dagen.
Studiens fynd visar på vikt av regelbundna och konsekventa sömnrutiner samt
problematiken med att ha mobiltelefonen i sovrummet under natten.
Guerrero et al. 2019 Screen time and problem behaviors in children:
exploring the mediating role of sleep duration
USA 11,875
ungdomar 9-10 år
Tvärsnitt i en pågående longitudinell studie
Ökad skärmtid har visat samband med ökade problembeteenden som sedan visat kopplingar till sömnproblem.
Behövs mer forskning inom ämnet för att kunna dra några slutsatser.
Harbard et al. 2015
What’t keeping teenagers up? Prebedtime behaviors and actigraphy-assessed sleep over school and vacation
Australien 146 ungdomar 15-17 år
Tvärsnittsstudie Studien visar på samband mellan sociala medier och insomningssvårigheter. Att använda digital teknologi före sovtid visades vara riskfaktorer för kortare och sämre sömn.
Enligt studien var det av vikt att förebygga potentiella beroenden av digital teknologi.
Hedin et al. 2020
Facilitators and Barriers for a Good Night’s Sleep Among Adolescents
Sverige 45 stycken
16-18 år Kvalitativa
fokusgrupper Ungdomar ansåg att vikten att kommunicera med vänner och familj var viktigare än att uppnå en god natts sömn.
Sociala faktorer kan vara till hjälp för framtida
sömnfrämjande insatser.
Hisler et al. 2019 Associations between screen time and short sleep duration among adolescents varies by media type:
evidence from a cohort study
Storbritannien 11,361 ungdomar 13-15 år
Kohortstudie Stor grad användning av skärmmedier visade samband med kortare sömnvaraktighet, insomningsproblem och sömnstörningar under natten.
För slutsatser behövs det mer och djupgrävande forskning på hur skärmmedier påverkar sömn.
Kelly et al. 2018 Social Media Use and Adolescent Mental Health:
Findings From the UK Millennium Cohort Study
Storbritannien 10 904 ungdomar Data har samlats in vid 9 månader sedan 3, 5, 7, 11 och 14 år.
Kohortstudie Flickor var benägna att ha färre sömntimmar och att uppleva störd sömn oftare i jämförelse mot pojkar. <7 timmar, 13,4%
mot 10,8%. Tog lika långt tid att somna för båda könen.
Studien hittade en
koppling mellan sociala medier och psykisk ohälsa, flickor var mer drabbade. Trakasserier o nline leder till sämre sömnsvårigheter.
Lemola et al. 2014 Adolescents’ Electronic Media Use at Night, Sleep Disturbance, and Depressive Symptoms in the
Smartphone Age
Schweiz 362
ungdomar 12-17 år
Tvärsnittsstudie Ägandet av en smartphone visade på samband med att somna senare på kvällen samt sömnstörningar.
Resultaten av studien anser att förutsättningarna för ungdomars hälsa hade förbättrats genom utbildning och kunskap och sömn samt riskerna med att använda elektroniska medier på kvällar/
nätter, Levenson et al. 2017
The association between social media use and sleep disturbance among young adults
USA 1788
ungdomar 18-30 år
Longitudinell
studie Deltagare I studien som har en högre
användningsfrekvens av sociala medier hade signifikant större risk för sömnproblem.
För framtida arbeten anser studien att det är av stor vikt att bedöma och förstå kontextuella faktorer relaterade till användning av sociala medier.
Nasirudeen et al. 2017 Impact of social media usage on daytime sleepiness: A study in a sample of tertiary students in Singapore
Singapore 969 Deltagare Medelålde r; 18,6 år
Tvärsnittsstudie Studenter från Singapore använde sociala medier mer än utländska studenter, under natten.
Nattlig användning av sociala medier på natten uppvisade en liten inverkan på sömnmängden.
Långvarig användning nattetid förväntas påverka till sämre fokus under dagtid.
Nursalam et al. 2018 Association between
insomnia and social network site use in Indonesian adolescents
Indonesien 180 ungdomar 16-17 år
Tvärsnittsstudie Studien uppvisar att sociala medier var associerad med antal tid spenderat på de sociala medierna.
Sociala medier är en av huvudfaktorerna som är förknippade med sömnbrist hos ungdomar.
Orben A., & Przybylski AK.
2020
Teenage sleep and
Storbritannien 11,884 ungdomar 13-15 år
Kohortstudie Analysen visar på samband mellan digital användning och sömntid
Slutsats för studien var att mer tid behöver läggas på hur utvärdering av att mäta tider
technology engagement across the week
helger. skärmar före interventioner designas.
Przepiorka. A. & Blachnio. A.
2019
The Role of Facebook Intrusion, Depression, and Future Time Perspective in Sleep Problems Among Adolescents
Polen 426
ungdomar 12-17 år
Tvärsnittsstudie Studiens resultat visade att det finns ett samband mellan överdriven användning av Facebook ger depression som kan bidra till sömnproblem.
Studien visar ett viktigt samband, att depression och Överdriven användning och sömnproblem kan leda till dålig sömnkvalitet.
Sampasa-Kanyinga et al. 2018 Use of social media is associated with short sleep duration in a dose- response manner in students aged 11 to 20 years
Kanada 5242
ungdomar 11-20 år
Tvärsnittsstudie Studien visar på samband mellan användning av sociala medier och kortare sömnvaraktighet.
Enligt studien visar det på att högre användning av sociala medier minskar sömntiden hos målgruppen.
Scott et al. 2019 Social media use and adolescent sleep patterns: cross-sectional findings from the UK millennium cohort study
Storbritannien 11 872 Tvärsnittsstudie Studiens resultat visade samband med antal timmar spenderat på sociala medier och sämre sömn.
Studien speglar samhällets användning av sociala medier och dess påverkan på ungdomars sömnkvalitet.
Tamura et al. 2017 Association between excessive use of mobile phone and insomnia and depression among Japanese adolescents
Japan 295
ungdomar 15-19 år
Tvärsnittsstudie Resultatet av studien visar på samband mellan högre användningsfrekvens av mobiltelefon och kortare sovtid och sömnlöshet samt visade det samband med större risk för depression.
Enligt studien vore det lämpligt att ha ett rimligt
mobiltelefonanvändande för att minska sömnproblematik och förhindra mental ohälsa.
Van der Schuur et al. 2019 Social Media Use, Social Media Stress, and Sleep:
Examining Cross-Sectional and Longitudinal
Relationships in Adolescents
Nederländerna 1441 ungdomar 11-15 år
Tvärsnitt i en longitudinell studie.
Vid analys av den longitudinella studien visade det på samband mellan stress att använda sociala medier och användandet av sociala medier.
Tvärsnitten i studien visade på samband mellan trötthet under dagtid och användandet av sociala medier.
Studiens slutsats är att det är av mer vikt att fokusera på hur ungdomarna hanterar deras användande av sociala medier mer är att fokusera på frekvensen av användandet.
Whipps et al. 2018 Evaluation of Nighttime Media Use and Sleep Patterns in First-semester College Students.
USA 128
Deltagare 18-24år
Longitudinell
studie Övervägande delen av ungdomarna rapporterade att de sov mindre än 8 timmar, där sågs ett samband till sociala medier.
Uppvisar att sociala medier påverkar till sämre sömnkvalitén
Användningsfrekvens
I 17 av de 21 artiklarna finns mycket fokus på användningsfrekvensen av sociala medier.
Störst orsak till användning av sociala medier ansågs vara kontakt med vänner (Nasirudeen et al. 2017) samt för sökning eller delning av information av diverse innehåll (Nursalam et al. 2018). Det framkom en relativt hög användningsfrekvens av sociala medier, i vissa fall så hög som upp emot fem timmar per dag. Största delen av deltagarna hade dock omkring en timmas användning av sociala medier per dag (Tamura et al. 2017; Sampasa-Kanyinga et al. 2018). Upp till en timmas användning av sociala medier per dag visade kunna påverka sömnen men det uppvisar ett lägre odds för sömnproblem (Kelly et al. 2018;
Sampasa-Kanyinga et al. 2018). Vilken slags social media som användes uppvisade inte någon betydelse för sömnen (Nursalam et al. 2018). Tre till fem timmars användning av sociala medier per dag uppvisade en högre risk för sämre sömn. Fem timmars användning av sociala medier eller mer hade en stor korrelation med sämre sömn.
Barn och ungdomar som var benägna att använda sociala medier 5 timmar eller mer per dag visades leva i familjer med lägre socioekonomisk status (Kelly et al. 2018). Harbard et al. (2015) fick i sin studie fram att umgänge och att spendera tid med familjen associerades med att somna tidigare medan att spendera tid på sociala och digitala medier associerades med att somna senare.
Olika sorters sömnbesvär rapporterades i artiklarna, dessa sömnbesvär har visat sig öka vid högre användningsfrekvens av sociala medier (Levenson et al. 2017). De sömnbesvär som främst nämns är insomningsproblem, uppvaknande under natten, trötthet under dagtid samt att många sov under dagtid.
Enligt Whipps et al. (2018) sov endast en tredjedel av ungdomarna de timmar som var beräknat för deras ålder att sova. Att somna sent visades i flera studier, i studien av Scott et al (2019) var genomsnitt för sömnstart på kvällar var kl. 22.00–23.00. 26 % somnade senare, vid 23.00–00.00. Den genomsnittliga tiden för att vakna på vardagar var 07.00- 08.00, på lediga dagar 10.00–11.00. Endast 4 % vaknade senare än 08.00 på vardagar.
Pojkar somnade senare på lediga dagar och sov längre än flickorna på vardagarna. Totalt 34 % av ungdomarna i denna studie tog det mer än 30 minuter att somna in samt att 21 % av ungdomarna hade svårigheter att somna om på natten efter uppvaknande. Den sena tiden att somna samt uppvaknande under natten visade på samband med hög
användningsfrekvens av sociala medier. Hög användning av sociala medier har visats ha signifikant påverkan på sömnstörningar. Flickor sågs använda sociala medier i en högre utsträckning än pojkar (Fobian et al. 2016; Scott et al. 2019). En hög användningsfrekvens av sociala medier visar på signifikant påverkan på sömnstörningar samt att det
förknippades med depression (Fobian et al. 2016; Scott et al. 2019). Flickor uppvisar mer benägenhet i att utveckla depression och risken sågs öka med antalet timmar spenderat på sociala medier. Pojkar uppvisade högre benägenhet för depression vid 3 timmars
användning av sociala medier eller mer. Förlorad sömn sågs vara en av de största orsakerna till depression tillsammans med trakasserier som även det påverkar sömnen negativt enligt Kelly et al. (2018). Depression kunde också kopplas som direkt orsak till en högre användningsfrekvens av sociala medier (Przepiorka & Blanchnio, 2019).
Något som också framkom var att användningsfrekvensen av sociala medier också påverkade andra beteenden. Ökad användningsfrekvens av sociala medier hade också samband med sociala problem, aggressionsproblem, problem att styra sina tankar och regelbrytande beteende (Guerrero et al. 2019). Här visade det dock inga samband med sömnproblematik.
Resultaten av Kelly et al. (2018) visade på en högre användningsfrekvens av sociala medier hos tjejer. Liknande resultat framkom av Sampasa-Kanyinga et al. (2018) där tjejer i dubbelt så stor utsträckning som killar rapporterade en användningsfrekvens av sociala medier om minst fem timmar per dag.
Sociala normer
I 12 av de 21 valda artiklarna är sociala normer ett tema som framkommit tydligt,
definitionen av sociala normer är taget från hur svensk MeSH definierat det. Där definieras sociala normer som något som återspeglar det en grupp bedömer accepterat i sociala sammanhang. Vad som är lämpliga och olämpliga värderingar, uppfattningar attityder och beteenden (Karolinska Institutet, u.å). Det är invanda mönster som styr beteenden i
grupper, kulturer och samhällen.
Det framkommer en rädsla att inte vilja missa något, ungdomarna som deltagit i
fokusgrupper (Hedin et al. 2020) uttryckte att de kände ett ansvar till familj och vänner att vara kontaktbara hela tiden och att det fanns en kontroll de inte ville mista genom att inte vara tillgängliga. Detta påverkade sedan sömnen genom att vara tillgänglig sent på
kvällar/nätter. Fobian et al. (2016) rapporterade att totalt 84 % av ungdomarna medgav att de spenderade tid på sociala medier efter att de lagt sig i sängen, i genomsnitt 34
minuter. 35 % uppger att de blir väckta av mobilen minst en gång per natt. Flera ungdomar uppgav även att de under nattid skickar och tar emot textmeddelanden till och från vänner vilket också lett till oregelbundna sömnvanor och mindre sovtid (Garmy & Ward, 2018) Internetberoende liknande ett missbruk var något som framkom ur artiklarna, att ungdomar i flera studier hade ett beroende av internet som bidrog till kortare sömnvaraktighet, längre insomningstid och sämre sömnkvalitet (Chen & Shur-Fen Gau, 2015). I några
fokusgrupper (Hedin et al. 2020) uttryckte ungdomarna ett beroende i att inte kunna låta bli att titta på displayen på telefonen, även under kvällar och nätter. Det fanns också en stress att använda sociala medier och vara tillgänglig hos ungdomarna vilket påverkade sömnen negativt.
Något som enligt Asaduzzaman et al. (2019) studie har påverkan på sömn är
psykosomatiska besvär som kommer till följd av användning av sociala medier. Studien nämner ångestsymtom, depression, nedstämdhet och lägre självkänsla. Låg självkänsla kom också som följd av trakasserier på sociala medier vilket även det hade en påverkan till sämre sömn (Kelly el al., 2018). Nattlig användning av elektroniska medier över lag har visat på samband depressiva symptom, oregelbundna sömnvanor och mindre sovtid (Lemola et al. 2014).
Resultatet av Van der Schuur et al. (2019) har visat att tjejer har en högre stress i att använda sociala medier och användning av sociala medier. Tjejer var också mer involverade i trakasserier samt sömnproblem (Kelly et al. 2018).
Bowler & Bourke (2018) undersökte hur olika ljus via digitala skärmar påverkade sömnen hos barn och ungdomar, detta visade inget samband. Surfade ungdomarna på det privata Facebook kontot blev de uppspelta, detta i kombination med skärmljus visade en påverkan på sömnen.
Tabell 3
Tabellen har 3 kolumner, i kolumn 1 står namnet på forskarna som skrivit de vetenskapliga artiklarna. I kolumn 2 och 3 står namnen på de teman som ingår i den nuvarande studien;
sociala normer och användningsfrekvens. Vid varje studie och under varje tema markeras ett kryss beroende på vilka teman som dominerade i varje vetenskaplig artikel.
Forskare Sociala normer Användningsfrekvens
Asaduzzaman et al.
2019 X X
Bowler. J. & Bourke. P.
2018 X
Chen, Y-L., & Shur-Fen Gau, S.
2015 X
Fobian et al.
2016 X X
Garmy, P., & Ward, T M.
2018 X
Guerrero et al.
2019 X X
Harbard et al.
2015 X X
Hedin et al.
2020 X
Hisler et al.
2019 X
Kelly et al.
2018 X X
Lemola et al.
2014 X
Levenson et al.
2017 X
Nasirudeen et al.
2017 X
Nursalam et al.
2018 X X
Orben A., & Przybylski AK.
2020 X
Przepiorka. A. & Blachnio. A.
2019 X X
Sampasa-Kanyinga et al.
2018 X
Scott et al.
2019 X
Tamura et al.
2017 X
Van der Schuur et al.
2019 X X
Whipps et al.
2018 X
DISKUSSION
Metoddiskussion
Studien är en strukturerad litteraturstudie vilket kan minska skevheter i den forskning som tidigare utförts och på så vis öka trovärdigheten i den forskning som finns. Genom den studien som genomförts om barn och ungdomars användande av sociala medier och dess negativa påverkan på sömn kan information spridas. Informationen kan även vara till hjälp för beslutsfattare inom barn och ungas hälsa (Bryman, 2018). Ämnet har god relevans för dagens samhälle och det är av vikt att skapa goda och hälsosamma förutsättningar för barn och ungdomar. Studien kan ge en tydlig och informativ bild i ämnet.
Styrkor och svagheter
För studien är det som styrka att ett tydligt syfte är framtaget. Utifrån syftets tydlighet samt de forskningsfrågor som formulerats har vidare arbete kunnat ske strukturerat och
forskningsmässigt. Sökningar av artiklar har genomförts utifrån relevanta sökord samt relevanta databaser med inriktning på studiens område.
De för studien utvalda artiklarna är väl granskade genom tidskriftslista för att uppnå kraven för peer reviewed samt att artiklarna även manuellt granskats utifrån STROBEs
checklistor. Samtliga tidskrifter som artiklarna publicerats i är granskade i Ulrichweb för att endast vetenskapliga tidskrifter skulle användas. Artiklar som inte ansågs vetenskapliga samt artiklar publicerade i icke vetenskapliga tidskrifter uteslöts ur studien för att inte skapa någon misstro. Sammanställning av studier i tabell (tabell 2 i resultat) skapades för att ge en enkel översikt av varje artikel.
Två forskningsfrågor skapades i samband med syftet; vad har sociala medier för påverkan på sömnen? Varför påverkas sömn av sociala medier? Dessa forskningsfrågor skapades för att säkerställa svaret på studiens syfte och därmed även stärka studiens validitet. De teman som tagits fram genom kodning utifrån de utvalda artiklarna i den tematiska analysen var två till antal, användningsfrekvens och sociala normer.
Genom en tematisk analys kodades det utvalda artiklarna där två dominerande teman plockades ut (tabell 3 i resultat). Utifrån Braun & Clarke (2006) och den beskrivning de ger av tematisk analys ansågs denna vara mest passande som analysmetod för att goda förutsättningar att besvara studiens syfte men också relevant för att ge en tydlig och enhetlig bild av studiens resultat. Dessa arbetsmoment har utförts i syfte att öka studiens trovärdighet.
Den geografiska bredd som finns i artiklarna som inkluderats anses vara en styrka för studien då det tyder på en likvärdig utveckling. Detta ger en möjlighet till generaliserbarhet oavsett geografisk plats för forskningens utförande och skapar en god extern validitet för studien.
Studien är genomförd på ett transparent arbetssätt för att ge andra forskare möjlighet att följa forskningsprocessen och ta del av studien (Bryman, 2018).
En betydande begränsning för studien som kan framstå är de antal artiklar som är innefattade, de är få till antalet och för att ge ett mer rättvist och bättre resultat bör fler artiklar inkluderas. Den tidsaspekt som funnits i den föreliggande studien har begränsat möjligheterna till att både utveckla studien mer och inkludera fler artiklar.
Forskningsområdet är också ett område som pågående forskas om vilket begränsar möjligheterna till material. Sömn är ett forskningsområde som det finns mycket
information om, sömn kopplat till sociala medier är dock mer begränsat då sociala medier är relativt nytt inom samhället och forskningen. Studien har endast kunnat analysera fram två teman. Detta är något som uppfattas som en svaghet då det minskar studiens bredd.
Grunden till fåtalet teman är att inga andra teman tydligt framstod ur artiklarnas forskningar. Fler koder uppdagades under analys men vid djupare ingång ansågs dessa sammansmälta med varandra flera gånger och de två teman som framtagits var de som infattade de resultat som artiklarna framskred med.
Då flertalet av de inkluderade artiklarna, se tabell 2, är av tvärsnittsdesign är detta att beakta för studiens resultat. Utifrån tvärsnittsstudier skapas svårigheter att se kausala relationer då det inte finns någon säkerhet i detta. Endast koppling mellan variabler kan ses. Detta bör beaktas i resultatet då tretton av de 21 inkluderade artiklarna är av
tvärsnittsdesign. De kausala relationerna går därmed inte att finna i heller den föreliggande studien, dock visar det på tydliga kopplingar mellan variabler. Det är inte omöjligt att utifrån tvärsnittsstudier dra en kausal slutsats vilket styrker den slutsats som studien landat i (Bryman, 2018). Tvärsnitt som design nämns även som en svaghet för artiklarna i bilaga 3 där styrkor och svagheter i alla inkluderade artiklar lyfts fram. Tre av de inkluderade artiklarna är av longitudinell design och detta ökar studiens trovärdighet och styrka. En ytterligare svaghet för studien är det låga deltagarantalet i flera av artiklarna. Även detta är lyft i bilaga 3 under de berörda artiklarna. Ett lågt deltagarantal kan skapa skevhet i
representationen av populationen och skapa ett felaktigt resultat (Bryman, 2018). Vissa av artiklarna ökar dock föreliggande studies trovärdighet då de innefattar ett stort
deltagarantal och därmed blir representativa. I tabell 2 är varje artikels deltagarantal nämnda för att ge studien en god transparens.
Urval
I urvalsprocessen har vissa avgränsningar gjorts, det har funnits inklusions- och
exklusionskriterier i artikelsökningar. Tabell 1 i metod visar på exakta urval och kriterier för studien. Grunden till att inte ha äldre artiklar än från 2014 var för att forskningen skulle vara uppdaterad och relevant. I och med de digitala mediernas snabba utveckling
(Folkhälsomyndigheten, 2018) är det av vikt att forskningen följer den utvecklingen.
Forskningen kan annars komma att bli irrelevant och missvisande i dess information.
Etiska aspekter
Författarna för en studie innehar ett etiskt ansvar. Artiklarna i studien har blivit granskade av en etisk kommitté och ökar därmed trovärdigheten i arbetet. Ingen viktig eller aktuell information har med mening underhållits, författarna har inte heller på något sätt försökt att påverka texten i någon riktning (Bryman, 2018). Tolkning av data har undvikits genom båda författarnas delaktighet i studiens material.
En etisk aspekt i studien att beakta är det faktum att forskningen som skett i flera artiklar har skett digitalt där respondenterna fått svara på formulär eller enkäter via internet (Levenskon et al. 2017). Detta skulle kunna bidra till det Bryman (2018) kallar
”respondenströtthet”. Där kan respondenterna tröttna på forskningen, och avstå från att svara helt eller inte svara sanningsenligt utan endast svara snabbt. Det gör det också svårare att ha kontroll över vem som egentligen svarar, till exempel skulle en person svara åt någon annan. Detta är sådana aspekter som författarna här inte kunnat ha insyn i alls utan ansvar för dessa aspekter är istället på de som utfört forskningen i orginalartiklar.
I den aktuella studien har etiska riktlinjer för forskning efterföljts och studien har utförts på ett enligt författarna etiskt korrekt sätt.
Resultatdiskussion
Syftet med studien är att beskriva hur användandet av sociala medier påverkar sömnen för barn och unga, vilket utifrån resultatet ger möjlighet att besvaras. Med utgångspunkt i de resultat som uppvisats går det att se vissa samband, dock ej kausala relationer, mellan högre användningsfrekvens av sociala medier och negativ påverkan på sömnen (Harbard et al., 2015). För lite sömn kan sedan i sin tur påverka den mentala hälsan till det sämre, i en svensk forskningsstudie har det uppmärksammats att sömnen hos svenska barn och ungdomar har försämrats sedan 80-talet (Norell-Clark & Hagquist, 2017). Resultatet visar att en hög användningsfrekvens av sociala medier 5 timmar eller mer påverkar sömnen hos ungdomar. Användning av sociala medier upp till endast 1 timma daglig användning minskar oddsen att drabbas av sömnstörningar (Scott et al., 2019). Det har dock visat att användning upp till en timmas användning av sociala medier per dag associeras med en kortare sovtid (Sampasa-Kanyinga et al 2018). Det forskningen pekar på är att desto högre användningsfrekvens av sociala medier desto mer påverkas sömnen negativt i olika
avseenden. En hög användningsfrekvens kunde förknippas med upplevelser av ett beroende, detta blir då likt ett missbruk där sociala medier är det som missbrukas. Detta har även tidigare påtalat (Liu yi lin et al. 2016).
Ett av sömnbesvären var trötthet under dagen och flera ungdomar i olika studier uppgav att de sov under dagtid (Fobian et al. 2016). Detta skulle kunna vara en ond cirkel där sociala medier ”beskylls” som en påverkande faktor till insomningsbesvär på kvällar. Det skulle
kunna vara så att en dags trötthet påverkade till att sova på dagtid som sedan lett till
svårighet att somna på kvällen, som sen leder tillbaka till trötthet på dagen som gör att man sover under dagtid. Enligt vårdguiden (2020) är sömn under dagtid en påverkande faktor till sämre sömn på natten. Sociala medier har då inte något att göra med sömnbesvären men istället för att finna den ursprungliga orsaken har sociala medier varit en synlig parameter i situationen.
Barn och ungdomar tillhörande familjer med låg socioekonomisk status uppvisade en högre användningsfrekvens av sociala medier (Kelly et al. 2018), medan Harbard et al.
(2015) såg också att i familjer där det umgicks mer och spenderades mer tid tillsammans associerades med att somna tidigare. Det skulle då kunna finnas samband mellan familjer med låg socioekonomisk status och sämre familjerelation och mindre umgängesrelation vilket då skulle kunna påverka att barn och ungdomar istället spenderar mer tid på sociala medier. Den socioekonomiska statusen för familjen blir då högst relevant och påverkande för barn och ungdomars användningsfrekvens på sociala medier och deras sömn. Då skulle det innebära att barn och ungdomar i familjer med lägre socioekonomisk status har sämre förutsättningar för att skapa goda sömnrutiner och bibehålla en god psykisk hälsa.
Bestämningsfaktorer som familjeförhållanden blir då en tydlig riskfaktor för barn och ungdomars hälsa. Att leva i en familj med låg socioekonomisk status kan då göra att barn och ungdomar riskerar att drabbas av psykosomatiska besvär som sömnproblem. Att inneha eller upprätta goda skyddsfaktorer är därmed av stor vikt för barn och ungdomar som lever med låg socioekonomisk status. För att skapa eller behålla en god hälsa och minska möjligheterna att utsättas för ohälsa, problem eller riskbeteenden. Den sociala position som en förälder befinner sig i blir en tydlig skyddsfaktor eller riskfaktor för eventuell utveckling av psykosomatiska besvär för barn och ungdomar
(Folkhälsomyndigheten, 2018).
Att den socioekonomiska statusen som ett barn eller ungdom befinner sig i visar då på stor relevans för den psykiska hälsan. Det kan vara relevant att se till hur det går att utveckla detta och motarbeta ohälsan för familjer i en sådan livssituation. Något som kan utmanas är att dessa familjer utvecklar deras tid tillsammans då detta tidigare nämndes som en
skyddsfaktor för god sömn. I och med de risker som dessa barn och ungdomar redan har för deras sömn. Deras socioekonomiska status innebar mindre tid spenderad med familjen, högre användningsfrekvens av sociala medier samt risk för psykosomatiska besvär. Alla dessa tre ger negativ påverkan på sömnen för dessa barn och ungdomar och riskerna blir där med höga för sömnproblem.
En hög användning ses påverka ungdomars beteende när det kommer till sociala beteende problemen att styra tankar och regelbrytande beteende, detta anses dock inte ge några
kopplingar till sämre sömn (Guerrero et al., 2019). Skärmljuset säger sig påverka till sämre sömn enligt Kelly et al. (2018) medan forskningen av Bowler & Bourke (2018) visar på att skärmljuset inte har någon påverkan på sömnen. Här pekar forskningen åt olika håll vilket gör det svårt att se något sammanhängande resultat. Att skärmljus visar sig påverka i en studie och inte i en annan skulle kunna bero på olika kringliggande faktorer som vilken tid på dagen mätningar skett eller vilken sorts användning av mobiltelefonen som utförts. Det skulle kunna vara så att respondenter i ena studien haft med fokus på sociala medier medan det i den andra istället varit mer fokus på spel. Spel och sociala medier skulle då kunna ge olika utfall i skärmljusets påverkan. Det har visats att när skärmljuset kopplas ihop med det egna Facebook kontot som anses göra ungdomarna exalterade, resulterar detta i sämre sömn (Bowler & Bourke, 2018). Detta är en sak det borde forskas mer på i framtiden, hur det egna sociala beteendet på sociala medier påverkar ungdomars sömn med eller utan skärmljusets påverkan.
Studien av Scott et al. (2019), konstaterar att sömnen är sedan tidigare känd för att skapa ohälsa hos barn och ungdomar. Det är viktigt att uppmärksamma sömnen på nytt med tanke på ökningen av digitaliseringen och sociala media, i kombination med ökningen av psykisk ohälsa och sömnstörningar. Föreliggande studie visar en forskningslucka, när det gäller kopplingen mellan depression, sociala medier och dålig sömn där mer kunskap är nödvändigt för att se en tydligare koppling mellan dessa faktorer. I förebyggande arbete föreslår Lemola et al. (2014) exempelvis att ge barn och ungdomar den kunskap som behövs i ämnet. Det skulle kunna vara interventioner som skapar grundläggande kunskap om sociala medier och dess påverkan på sömnen samt den påverkan på depressiva tillstånd som kan uppstå.
En könsskillnad uppmärksammas i resultatet. Tjejer är mer drabbade av sömnproblem.
Detta kan bero på att tjejer spenderar mer tid på sociala medier än pojkar. Flickor är mer involverade i trakasserier vilket har en påverkan till sömnlösa nätter. Trakasserier leder till sämre självkänsla och det påverkar missnöjet till den egna kroppen och utseendet.
Tillsammans anses faktorerna påverka till depression (Kelly et al. 2018). Att alltid vara tillgänglig skapar en stress, framförallt för flickor (Van der Schuur et al. 2019). Vilket också är en orsak till sömnproblem, att vara vaken sena kvällar för att kommunicera med andra gör att sömnen inte prioriteras (Harbard et al., 2015). Även under natten prioriteras socialiseringen (Hisler et al., 2019) samt att vara tillgänglig och inte vilja missa något, bidrar till att det blir svårt att somna om vid uppvaknande nattetid (Hedin et al. 2020).
De könsskillnader som funnits i studiens resultat samt den socioekonomiska statusens betydelse för sömn är av stor relevans att belysa. Detta samband har inte framgått i de studier som analyserats. Det är av stor vikt att förebygga den ohälsan som kan uppstå genom att arbeta mot det folkhälsopolitiska målet 1. Det tidiga livets levnadsvillkor är högst relevant för att minska hälsoklyftan i befolkningen. Alla barn och ungdomar ska ha
