Mot NynäshamnMot Västerhaninge

(1)

Järnvägsplan

Gestaltningsprogram

Diarienummer: FO7-1578/SA20 2731-04-051 2009-01-08

Plats för valfri illustration/bild som speglar

innehållet i dokumentet Gemensam karta,

erhålles senare

Nynäsbanan Dubbelspårsutbyggnad Tungelsta -Västerhaninge

2009-01-08

(2)

2

Medverkande

Banverkets projektgrupp Gunnar Hammar, projektledare

Leif Axelsson, delprojektledare miljö, arkitektur Per Gustafsson, delprojektledare

Gestaltningsprogram WSP

Eva Åberg WSP, teknikansvarig landskapsarkitektur Lovisa Näswall WSP, landskapsarkitektur

Bilder Fotograﬁer: WSP

Ortofoton: Lantmäteriet, Sverigebilden 2007 Kartor: Lantmäteriet, Historiska kartor

© Lantmäteriet 2007.

Diarienummer: F07-1578/SA20

(3)

S A M M A N FAT T N I N G O C H I N N E H Å L L

Järnvägsplan Nynäsbanan – Gestaltningsprogram 3

Innehåll

Sammanfattning ...3

1. Inledning ...4

1.1 Projektets bakgrund och syfte ...4

1.2 Förutsättningar för projektet ...4

1.3 Gestaltningsprogrammets mål, innehåll och upplägg ...4

2.1 Arkitektoniska utgångspunkter ...5

2.1 Överordnad målbild ...5

2.2 Upplevelseperspektiv ...5

3. Förutsättningar ...6

3.1 Järnvägens historia i landskapet ...6

3.2 Landskapets huvudkaraktär ...6

3.3 Landskapsanalys...7

3.4 Resenärsupplevelse ...8

4. Gestaltningsprinciper ...9

4.1 Övergripande må l ...9

4.2 Utgångspunkter för utformning...9

4.3 Typutformningar ...9

5. Platsspeciﬁka åtgärder ... 15

5.1 Föreslagna åtgärder ... 15

5.2 Tungelsta ... 16

5.3 Krigslida ... 21

5.4 Mulsta ... 22

5.5 Håga... 25

6. Tillämpning och genomförande ... 28

7. Referenser ... 29

Sammanfattning

Nynäsbanan håller på att förbättras. I första hand för att göra pendeltågstra- ﬁken mer tillförlitlig men också för att det ska vara möjligt att ge banan en tätare traﬁk med moderna tåg. Bland annat har alla plattformar på stationerna förlängts söder om Västerhaninge och nya mötesspår byggs vid Segersäng och Hemfosa. Nästa steg i banans upprustning är att bygga dubbelspår mellan Tungelsta och Västerhaninge och det är denna utbyggnad som redovisas i detta gestaltningsprogram.

För att öka säkerheten utefter järnvägssträckan kommer de vägar och gång- vägar som korsar banan att byggas om i samband med dubbelspårsutbygg- naden.

I Tungelsta kommer Stavsvägen att stängas vid korsningen med järnvägen.

Istället kommer en helt ny väg och vägbroar att byggas i Hammarbergsvä- gens förlängning över järnvägen och Rocklösaån.

Stationen vid Krigslida kommer att förﬂyttas ca 100 m närmare Tungelsta.

Den nya plattformen planeras mellan spåren och den kommer att kunna nås från båda sidor av järnvägen, d v s även de som bor i nordöstra delen av Tungelsta kan använda sig av Krigslida station.

Korsningen vid Mulstavägen ska byggas om till en planskild korsning med öppen bro.

När dubbelspåret byggs kommer bullerskyddsskärmar att sättas upp längs långa sträckor av järnvägen.

Det nya spåret ligger i alla delar intill beﬁntligt spår och kommer på så sätt ej att göra några nya avtryck i landskapet. Utefter den aktuella sträckan kommer gestaltningsfrågorna i huvudsak att beröra de nya planskilda korsningarna med sina långa broar och ramper och de många bullerskyddsplanken som tillkommer. Dessa kommer att påverka den omgivande miljön mycket och medför särskilt höga krav på en utformning som måste grunda sig på en känslighet för landskapets karaktär, dess innehåll och skala.

(4)

I N L E D N I N G

4 Järnvägsplan Nynäsbanan – Gestaltningsprogram

1.1 Projektets bakgrund och syfte

Nynäsbanan som går mellan Älvsjö och Nynäshamn utgör en viktig förbindelse till Stockholm för kommunerna Nynäshamn och Haninge. I båda kommunerna pendlar många av invånarna till sina arbeten, främst i Stockholm. Kommunerna planerar exploatering i ﬂera av tätorterna utefter Nynäsbanan. Förbättrad traﬁkering på Nynäsbanan och en förbättrad väg 73 uppges av kommunerna som viktiga för att tätorterna ska kunna växa som planerat.

Idag trafikeras Nynäsbanan främst av SLs pendeltåg. Pendeltågstrafiken upprätthålls som halvtimmestrafik med utglesning till entimmestrafik under kvällar och helger.

Antalet resenärer har kraftigt ökat under senare år. Banverket rustar nu upp Nynäsbanan för att öka punktligheten och förkorta restiden. Plattformarna söder om Västerhaninge förlängs och i Hemfosa och Segersäng byggs mötesspår. Dessutom planeras en dubbelspårssträcka från Västerhaninge till Tungelsta och det är denna utbyggnad som redovisas i detta gestaltningsprogram.

1.2 Förutsättningar för projektet

Gestaltningsprogrammet tar sin utgångspunkt i det arbete som gjorts under 2007 då systemhandling för sträckan Nynäshamn-Västerhaninge med kapacitetsförstärkning och plattformsförlängningar tagits fram. Inom det aktuella området är systemhandling för dubbelspårsutbyggnad Tungelsta–

Västerhaninge under utförande. Parallellt med denna upprättas under 2008 också järnvägsplan och miljökonsekvensbeskrivning.

I järnvägsplaneskedet fastställs järnvägsprojektets totala omfattning. De- taljeringsgraden i gestaltningsprogrammet skall i detta skede vara så hög att det helt kan ligga till grund för projekteings- och genomförandeskedet.

Kommunen planerar två utbyggnadsområden i sydöstra Västerhaninge med vardera 300 bostäder. I Tungelsta planeras ett utbyggnadsområde om 900 bostäder öster om järnvägen, strax norr om beﬁntlig bebyggelse vid Lillgården. Ny bebyggelse är också planerad i nästa skede mellan järnvägen och Allevägen intill Krigslida station. Arbete med detaljplan pågår för industriområdet Nödesta 10:2 vid Mulstavägen. Mulstavägens dragning anpassas till arbetet med detaljplanen.

1 Inledning

1.3 Gestaltningsprogrammets mål, innehåll och upplägg

Med utgångspunkt i ”Banverkets arkitekturpolicy” , ”Banverkets kvalitetsprogram för järnvägsutformning” samt ”Gestaltningsprogram - en vägledning”, syftar gestaltningsprogrammet till att på ett överskådligt sätt identiﬁera utformningsfrågor och arkitektoniska utgångspunkter som projektet har att förhålla sig till, samt att formulera medvetna principförslag och riktlinjer för hur dessa ska hanteras.

Att upprätta ett gestaltningsprogram är också en metod att på ett strukture- rat sätt arbeta sig igenom gestaltningsfrågorna i ett projekt.

Målet är att resultatet av järnvägens byggande och förändringar ska upplevas som en helhet där avvägningen mellan estetiska, miljömässiga, tekniska och ekonomiska aspekter gjorts på bästa sätt.

Programmets innehåll:

s

typutformningar redovisade med principskisser

s

cykelbroar, bullerskärmar och plattformsutrustning. Dessa presenteras med planer, sektioner och illustrationer.

Planeringsprocessen. Detta gestaltningsprogram ingår i Järnvägsplaneskedet. Samråd sker kontinuerligt under hela processen.

Idéskede Förstudie Järnvägsutredning

och MKB Järnvägsplan

och MKB Bygghandling Genomförande

NYNÄSBANAN

(TUNGELSTA) – (VÄSTERHANINGE)

Kapacitetsförstärkning, dubbelspårsutbyggnad del 1

ÖVERSIKTSKARTA Befintligt spår Nytt spår

Översiktskarta, dubbelspårsutbyggnad mellan Tungelsta och Västerhaninge, etapp 3.

(ej erforderlig)

(5)

A R K I T E K T O N I S K A U T G Å N G S P U N K T E R

2.1 Överordnad målbild

Banverkets policy och mål är att anlägga en helhetssyn på anläggningarnas egenskaper och förutom funktion, säkerhet och ekonomi även beakta estetik och miljö.

Begreppet estetik omfattar inte enbart skönhetsvärden hos objektet som isolerat föremål, utan även människans totala upplevelse av hela anläggningen. Järnvägens viktiga roll, dess tradition och betydelse för människorna motiverar emellanåt starka uttryck i landskapet.

s ÐTG´RDERNA

Nynäsbanan förbättras.

s *´RNV´GSMILJ£N

ett positivt inslag i landskapet och ge resenären en positiv upplevelse av resan. En utformning som på ett bra sätt placerar in järnvägen och dess kringanläggningar i landskapet ska eftersträvas.

Genom att i ett tidigt skede behandla de gestaltningsfrågor som uppstår i samband med den nya utbyggnaden kan problemställningar åskådliggöras och relevanta lösningar hittas för att järnvägens positiva effekter ska kunna lyftas fram och dess negativa effekter mildras.

Viktiga frågeställningar

s 6ILKA

s (UR

s 6ILKA

STATIONERNA

s (UR

LANDSKAP

s (UR

J´RNV´GEN

2.2 Upplevelseperspektiv

Järnvägen upplevs från två olika perspektiv, den som ser järnvägen i sin boendemiljö och den som reser med tågen. Ibland kan dessa upplevelseperspektiv komma i konﬂikt med varandra.

Höga bankar ger t ex störningar för boende men möjlighet till utblickar för resenären. Bullerskärmar ger begränsade utblickar för resenären och även kringboende men skyddar samtidigt de boende och de som vistas i omgivningen, från bullret.

För resenären är upplevelsen till stor del beroende på hastigheten och avståndet till det man ser. Vid höga hastigheter är det svårt att uppfatta det som ligger i järnvägens närområde, det ﬂimrar bara förbi.

2 Arkitektoniska utgångspunkter

Allé vid Nödesta

Öppet kulturlandskap

Järnvägen genom landskapet Stationshus i Tungelsta

Bostadshus i Västerhaninge

Järnvägen genom landskapet

(6)

F Ö R U T S ÄT T N I N G A R

3 Förutsättningar

3.1 Järnvägens historia i landskapet

Järnvägen mellan Älvsjö och Nynäshamn anlades 1901. Detta för att kunna utnyttja den isfria hamnen och den vackra naturen som passade för villabebyggelse och kurverksamhet. Banan skulle också ombesörja färskvarutran- sporter från omlandet in till Stockholm. För Nynäshamns och övriga utmed sträckan lokaliserade orters ekonomiska, sociala och kulturella utveckling kom järnvägen att spela en avgörande roll. Gotlandstraﬁken började gå från Nynäshamn 1902.

Samtliga stationshus längs Nynäsbanan är uppförda i karaktäristisk natio- nalromantisk stil och klädda med gul fjällpanel. Byggnaderna är troligen ritade av arkitekt Ferdinand Boberg. Stationshusen ﬁnns kvar i Tungelsta, (EMFOSA påkostad satsning som gjordes en gång på järnvägen till Stockholms uthamn.

3.2 Landskapets huvudkaraktär

Järnvägen Nynäshamn–Västerhaninge går på halvön Södertörn längs med grusåsen Stockholmsåsen. Södertörns landskap är ett sprickdalsland- skap, präglat av en lång tid som jordbruksbygd. Landskapet är småbrutet, ﬂacka lerslätter bryts av berghällar, delvis inbäddade i morän. Sprickorna ligger i öst-västlig riktning medan den aktuella järnvägssträckan Väster- haninge-Tungelsta går i nordostlig och sydvästlig riktning d v s i riktning tvärs sprickformationerna. Strax norr om Tungelsta skär järnvägen längs en sträcka på ca 200 m genom en höjd. Utmed övrig sträcka ligger järnvägen på bank genom landskapet.

Vid Mulsta och Välsta går en höjdrygg parallellt med järnvägen. Södra delen av höjden är skogsbevuxen och utgör en grön vägg sett från Rocklösaåns dalgång. Mot norr öppnar sig landskapet och det böljande kulturlandskapet utgör en vacker fond för de som bor och vistas i Krigslida.

Häradsekonomiska kartan 1901 (beskuren), © Lantmäteriet Kartan är från 1901, strax efter det att järnvägen anlades. Intressant att notera är bebyggelsen placering på åkerholmar och i skogsranden. Det är först på senare tid bostadsbebyggelse placerats på jordbruksmark. Det blå strecket markerar landskapsrummet som följer Rocklösaån.

Vid Håga ligger en höjd mellan Tungelstavägen och järnvägen. På höjden ﬁnns en fornborg. Nedanför höjden, mot järnvägen, var det tidigare jordbruksmark. Idag är ytorna skogsbevuxna och huserar även en husdjurskyr- kogård. Skogen ligger nära järnvägen och utgör en fond för de boende på andra sidan Nederstaleden.

I den här rapporten beskrivs järnvägen som nord-sydlig, eftersom huvuddelen av sträckan går i den riktningen.

3.2.1 Rocklösaån

Rocklösaån med tillﬂöden präglar stora delar av den sträcka som utreds i den här rapporten. I Tungelsta passerar järnvägen Rocklösaån för att i höjd med Krigslida delvis ligga jämsides med vattendraget. Rocklösaån förbinder 6EDASJ£N MYNNAR sig sakta fram genom de dalar och raviner som bildas i lerslätterna. Utmed ﬂera sträckor har s k korvsjöar bildats, bland annat vid Krigslida station.

Utmed delar av ån växer höga alar som bildar en tydlig siluett mot det öppna landskapet. En viss igenväxning kan anas och vissa utblickar är idag skymda av buskridåer.

3.2.2 Bebyggelsestruktur

Bebyggelsen utmed järnvägen var vid järnvägens anläggning sparsam. I jordbruksbygden fanns ett antal större gårdar: Hammar, Mulsta, Välsta, Krigslida, Nödesta, Vreten, Håga och Vega (där idag Västerhaninge centrum ligger). På åkerholmarna fanns utspridda torp, men de idag relativt stora vil- LAOMR³DENA under 1900-talets senare hälft. Se den häradsekonomiska kartan från 1901.

Under 40- och 50-talen hade trädgårdsnäringen i Tungelsta sin höjdpunkt.

På den ekonomiska kartan från 1951 går det tydligt att se det stora antalet växthus och trädgårdsanläggningar i Tungelsta och kringliggande områden. Innan 50-talet höll sig den mesta bebyggelsen på moränmark och åkerholmar, där jorden var fast och lämplig att bygga på. Under 50-talet och senare möjliggjorde nya tekniker byggande ute på lermark, t ex villabebyg- GELSEN

3.3 Landskapsanalys

Den ekonomiska kartan från 1951 visar på det stora antalet växthus som fanns i Tungelsta.

Ekonomiska kartan 1951 (beskuren), © Lantmäteriet

(7)

Tungelsta Hammar

Rocklösaån Rocklösaån

Rocklösaån Krigslida

Håga

Västerhaninge

Mulsta

Välsta

Tungelsta vägen

Nederstaleden Allévägen

Plankorsning bilväg Plankorsning gång och cykel

Värdefulla utblickar, siktlinjer

Landskapsrum

Landskapsrummets riktning Landskapsbild

Älvvägen

Åvägen

Visuella samband - utblick

3.3.3 Barriär

Järnvägen utgör en barriär för människor och djur. Barriäreffekten har påverkan på rekreationsmöjligheterna då fri passage i landskapet förhindras.

Järnvägen utgör även en risk då människor och djur passerar spåret oreglerat. De passager som ﬁnns är därför mycket viktiga för att begränsa fragmenteringen av kringliggande landskap och stad.

Inom aktuell sträcka ligger alla korsningspunkter i plan.

Järnvägens barriäreffekt leder till att de passager som ﬁnns idag utnyttjas väl och utgör viktiga lokala stråk. Det öppna landskapet kring Krigslida med ett nätverk av mindre grusvägar är ett populärt rekreationsområde för promenader. Sönderklippta staket och tecken på spårspring, främst vid Håga industriområde, är tecken på att eventuellt ﬂer passager skulle behövas.

Beﬁntliga passager i plan:

Älvvägen, gång och cykel Stavsvägen, bil, gång och cykel Mulstavägen, bil, gång och cykel Håga, gång och cykel

Alarna utmed Rocklösaåns ger en karaktäristisk siluett Barriär - järnvägskorsning

Rumslighet - allén avgränsar landskapsrummet

3.3 Landskapsanalys

3.3.1 Rumslighet

Landskapets uppbyggnad och rumsliga förhållanden gör att landskapsbilden varierar utmed banan.

Det tydligaste rummet och det som sätter starkast prägel på sträckan ligger vid Krigslida och följer i stort Rocklösaåns och dess biﬂödens dalgångar.

,ANDSKAPSRUMMET utgör östlig gräns för bebyggelsen i Krigslida. Landskapet höjer sig i öster vid Välsta, vilket medger vida utblickar bortom träden utmed Rocklösaån.

Det stora landskapsrummet sträcker sig från Krigslidas södra ände till Håga industriområde i norr och följer Rocklösaåns sträckning mot sydöst.

Norr om Håga industriområde utgör järnvägens bank avgränsning till landskapsrummet som följer Nederstaleden och som avgränsas av bebyggelse på järnvägens östra sida.

Mindre påtagliga rumsligheter ﬁnns norr om Tungelsta, vid Hammars gård.

Vegetationen i det öppna landskapsrummet består till stor del av en dominerande art per område, vilket gör att karaktären framträder tydligt och blir en typ av landmärken i landskapet. Som exempel kan nämnas EKALL°N

!LL°V´GEN

3.3.2 Visuella samband

Järnvägen utgör idag inte något större hinder för visuella samband. Vid Ne- derstaleden går den dock på hög bank och begränsar utblickarna mot väst.

Dalgången utmed Rocklösaån utgör ett visuellt känsligt landskapsavsnitt med viktiga visuella samband. De vida vyerna som bryts av gårdsmiljöer, ALL°ER känsligt upplevs detta från Krigslida-sidan av järnvägen, där utblickarna bortom järnvägen kompenserar för eventuella störningar på grund av närheten till spåren.

Från Nederstaleden sett hjälper skogen på andra sidan järnvägen vid Håga till att ta ner skalan av järnvägen och bidra med naturkänsla till det täta vil- laområdet.

&£R av få utblickar. Villaområdets utblickar är begränsade av Rocklösaån och höjden vid Mulsta på den östra sidan. Utblickarna mot väst mot Krigslida värderas högt, trots närheten till järnvägen.

&£R väst med vyer mot Hammars gård.

(8)

3.3.4 Beståndsdelar - element i banan

En mängd olika element återﬁnns i järnvägsmiljön, och ﬂera aktörer är inblandade i uppförandet, användningen och skötseln av dessa. Som exempel kan nämnas plattformarna, där Banverket ansvarar för utformningen av själva plattformen, SL för möblering och belysning samt respektive kommun för den övriga miljön.

Skyltar ﬁnns av olika anledningar; det kan t ex röra sig om information till tågförare, information till traﬁkanter eller till bilister som korsar banan.

Utformningen av skyltarna följer fastställd standard inom Traﬁksäkerhets- verket, Banverket respektive SL:s gestaltningsprogram.

Kontaktledningsstolpar av olika typer ﬁnns längs banan, dels med olika utformning och dels med olika ytbehandling, både grönmålade - och omålade förzinkade stolpar.

Längs sträckan ﬁnns en nybyggd bullerskyddsskärm vid Tungelsta station OCH labebyggelsen vid Aspvägen.

Spårområdet är idag delvis inhägnat med stängsel av ﬂätverk i galvaniserat material.

3.3.5 Buller

Många upplever buller från järnvägen som mycket störande. I dag ﬁnns bul- lersskyddskärmar endast utmed en kort sträcka vid Tungelsta station och på järnvägens västra sidan strax söder om Västerhaninge.

3.3.6 Stationsmiljöer

Stationsmiljöerna har olika karaktär. Västerhaninge representerar en modern tätort med en station som är ombyggd på 1990-talet och har en planskild angöring till plattformen. Gångtunneln under järnvägen är väl omhändertagen genom en genomarbetad utformning. Ramper och trappor mot Västerhaninge centrum ligger i en solfjäderform som minskar intrycket av trång gång under järnvägen. Stationens utformning signalerar att det här är en större station och en viktigt knutpunkt.

Krigslida hållplats har en sidoplattform som domineras av landsortsprägel.

Plattformen ligger ute i det öppna landskapet med en anordnad väg fram till plattformen, men även ﬂera upptrampade stigar genar över åkrarna till plattformen. På håll kan det vara svårt att urskilja stationen.

Tungelsta stationsmiljö präglas av småstadskaraktär. Det äldre stationshuset S´TTER sker idag på samma sätt som vid Nynäsbanans anläggande, något som kommit att bli mer sällsynt när järnvägen moderniseras. Stationen är väl synlig i landskapet, mycket på grund av att den ligger på bank. Särskilt tydlig blir det där järnväg och plattform går över Rocklösaån.

3.4 Resenärsupplevelse

Sikten från fönstret är naturligtvis helt avgörande för intrycket av landskapet man som resenär närmar sig. Om sikten är fri kan man blicka ut över landskapet. På sträckan Tungelsta -Västerhaninge är utsikt med fri sikt relativt vanligt. Sträckan Tungelsta fram till Krigslida går mestadels genom villabebyggelse i utkant av tätort utan särskilda kännetecken. Närmare Krigslida har man fria blickar ut över kulturlandskapet. Landmärken utefter sträckningen, som gör att man kan orientera sig är få. Bergsskärningen i Tungelsta, det öppna landskapsrummet vid Krigslida och den meandrande Rocklösaån med alarna som antyder vattendragets form är de tydligaste landmärkena utmed sträckan. Radhusen söder om Västerhaninge, utmed Villavägen, är med sina färgglada fasader lätta att känna igen.

Foton tillkommer Järnvägens utrustning

Väl omhändertagen entré till stationsområdet i Västerhaninge

Bergskärning i Tungelsta Krigslida station med beﬁntlig utrustning

Gamla stationshuset i Tungelsta

Alarna antyder Rocklösaåns meandrande form

(9)

G E S TA LT N I N G S P R I N C I P E R

4 Gestaltningsprinciper

4.1 Övergripande mål

Målsättningen är att traﬁksäkerheten utefter hela Nynäsbanan ska förbättras och järnvägens barriäreffekt ej försämras.

Järnvägsmiljön ska utformas för att bli ett positivt inslag i miljön och för att ge resenärena en positiv upplevelse av resan.

Den nya utbyggnaden ska anpassas till sin omgivning och landskapets beﬁntliga karaktär förstärkas.

4.2 Utgångspunkter för utformning

Nytt spår ligger i alla delar intill beﬁntligt spår och kommer på så sätt ej att göra några nya avtryck i landskapet. Utefter den aktuella sträckan kommer gestaltningsfrågorna i huvudsak att beröra de nya planskilda korsningarna med sina långa broar och ramper och de många bullerskyddsplanken som tillkommer. Dessa kommer att påverka den omgivande miljön mycket och medför särskilt höga krav på en utformning som måste grunda sig på en känslighet för landskapets karaktär, dess innehåll och skala.

En stationsmiljö i landsbygd som ändrar karaktär från sido- till mellanplattform kommer också att påverka miljön avsevärt.

4.2.1 Utformningsstrategier

s

s )

långt avstånd. Utformningen är av största vikt för att de inte ska trasa sönder landskapet utan i stället bidra positivt som nya

landskapselement.

s 5TG³NGSPUNKTEN

sträckan. Form, färg och material är komponenter som kan användas för att ge ett enhetligt och harmoniskt uttryck. Den lokala miljöns karaktär och färgskala från landsbyggd, åkrar och alar m m utgör utgångspunkt vid färgsättningen av nya element.

s $ET

att hitta de vackra proportionerna.

s $´R

KVALIT°ER

s ,ANDSKAPETS

bullerskyddsskärmar .

s 3K´RMAR

bör vara nedtonad och sträva efter att smälta in i miljön. En traditionell landsbygdskaraktär eftersträvas.

s 5TFORMNINGEN

den ska fungera både på långt avstånd med helhet och proportioner såväl som bearbetade detaljer på närmare håll.

4.3 Typutformningar

4.3.1 Järnvägens möte med mark

Utmed den aktuella sträckan går banan på bank. För att minska järnvägens dominans i kringliggande landskap vore det önskvärt att järnvägen låg i liten skärning. När det, som i detta projekt, ej är möjligt ﬁnns det några principer att följa för att järnvägen ska göra så lite visuellt intrång i omgivningen som möjligt.

Följande principer är tillämpbara utmed Nynäsbanan, sträckan Tungelsta - Västerhaninge:

Bergsskärning med lutning 3:1.

Ovanför skärningen återplanteras för platsen lämplig växtlighet.

Där utrymme ﬁnns bör slänterna avrundas för att göra järnvägsbanken mindre iögon-

fallande, särskilt i öppna marker. I öppen terräng kan slänter urformas med liten lutning och ges en landskapsanpassad modellering med varierande lutning och mjuk anslutnig till beﬁntlig terräng. Detta minskar ingreppets konsekvenser för landskapsbilden och det är möjligt att bruka slänten som åker- mark. Lutnigen bör ligga runt 1:10, men lutningar upp till 1:6 är brukningsbara.

I mark med uppvuxen värdefull vegetation kan det vara viktigare att göra branta slänter för att ha möjlighet att spara så mycket som möjligt av den beﬁntliga vegetationen.

(10)

4.3.2 Vegetation

Beﬁntlig vegetation

För att minska järnverksbyggets påverkan på landskapet, kultur- och naturmiljö bör beﬁntlig vegetation skyddas och sparas i möjligaste mån. Av säkerhetsskäl måste vegetation i närheten av spåret stå på lika långt avstånd från spåret som vegetationen är hög, med andra ord: ett 12 m högt träd bör stå minst 12 m utanför spår.

Längs sträckan är vegetationen varierad. I Tungelsta och Västerhaninge ﬁnns större sammanhängande områden med uppvuxen vegetation, ofta en blandning av barr- och lövskog. I det öppna landskapsrummet däremellan framträder de uppvuxna träden mera distinkt och i grupperingar av samma SORT björkskogen vid Håga industriområde.

Ny vegetation

Ny vegetation bör ansluta till den naturliga miljön för att göra minsta möjliga ingrepp och behålla helhetskänslan. Möjlighet ﬁnns också att förstärka de tydliga karaktärer som består av en enda art exempelvis alarna längs Rocklösaån, för att få dessa att framträda ytterligare som landmärke i landskapet.

Vegetationen är ett viktigt element vid gestaltning för att ”förankra”

järnvägen/broarna i landskapet. Detta blir speciellt viktigt vid exempelvis brofästen och höga banker.

Tydlig grupp av ett och samma trädslag. På bilden allén vid Nödesta.

Alar längs Rocklösaån Björkskog vid Håga industriområde

4.3.3 Broar och portar

Broar

Broarna utgör viktiga delar av den totala landskapsupplevelsen. I det öppna landskapet är det fördelaktigt att bygga en längre bro än att dela omgivningen med höga bankar. En lång bro lämnar landskapet mera öppet och den visuella kontakten kan bibehållas.

Broarna ges en enkel form och ska väl passa in i landskapet. I ﬂackt öppet landskap innebär det att broar ges ett horisontellt uttryck. För att bevara fria utblickar under broar eftersträvas en så lätt och smäcker utformning som möjligt.

Genom att ge bron en låg konstruktionshöjd och en svagt konvex båge bidrar gestaltningen till att bron framträder med ett lätt och elegant uttryck.

Broarna längs sträckan ges samma drag men beroende på spännvid, topograﬁ samt omgivande miljö kommer varje bro att få en egen utformning och karaktär.

Broplattans utformning är av stor vikt för brons karaktär. Den ska vara som en fortsättning på vägen, en länk mellan landskapets båda sidor om broläget. Formen bör vara så enkel och tunn som möjligt. Den yttre delen av kantbalken formar till stor del det intryck man får av en bro. Kantbalken kan bearbetas för att för att ge t ex skuggeffekter som får bron att upplevas tunnare. Exempelvis genom att vinkla sidan så att ljuset lättare faller på den.

Det är betydelsefullt för upplevelsen av bron, var och hur den landar i terrängen. Landfästen ska bara markera brons början och slut och bör ej ges ett dominerande utseende.

Planteringar kan användas där man behöver öka bearbetningsgraden på t ex slänter för att uppnå en bra anpassning till omgivande landskap.

Markbearbetning

Markbearbetning är en viktig del i återställandet av marken och för att lyckas med växtetableringar. Vegetationsavtagningen som görs för utbyggnaden av järnvägen ska så långt det är möjligt användas för att täcka bankar. Detta material minskar järnvägens ingrepp i landskapet och underlättar etablering av naturlig vegetation. Materialet ska förvaras i upplag på sådant sätt att kompaktering eller anaeroba processer inte uppstår.

Slänter ska ej göras jämna, en ojämn yta ser mer naturlig ut och ger ett bättre mikroklimat vilket gynnar växtetableringen.

Gräset i området sås i mager jord för att hållas lågt och endast behöva slås några gånger per år.

(11)

Järnvägsplan Nynäsbanan – Gestaltningsprogram 11 Slänter i anslutning till bro

Gräsklädda koner ger ett smäckrare och lättare uttryck än om de är stenklädda. Slänterna kläs med avbaningsmassor och sås med i området naturligt förekommande gräs och örtarter.

Brons utrustning och detaljer

Bron förses med räcke, stängsel/ nät och belysningsstolpar. Material som ingår i helhetsuttrycket bör användas. Broräcken ges en utformning som gör att båda sidor upplevs som framsidor.

I kuperad terräng kan tydliga brostöd förankras väl i omgivningen.

I ﬂackt öppet landskap är det en fördel med landfästen högt uppdragna i slänten - det ger ett horisontellt uttryck.

4.3.4 Bullerskyddsskärmar

Skärmens betydelse för resandeupplevelsen

Upplevelsen av landskapet påverkas mycket av bullersskyddskärmarna både för de som bor och vistas i området men även för de resande som upplever landskapet genom tågets fönster. En skärm kan ge olika upplevelser på långt håll och nära.

Gestaltning

Bullerskyddsskärmarna innebär att nya dominerande element kommer att tillföras. Gestaltningen av bullerskyddsskärmarna utgår från den omgivande miljön och dess karaktär. Utformning är robust och lågmäld med traditionell landsortskaraktär. Upplevelsen av skärmens höjd kan minskas genom att materialbearbetningen understryker de horisontella linjerna. En tydlig och kraftig överliggare avslutar planket uppåt och en kraftig sockel av liggande brädor ansluter och anpassar planket mot mark. Hela plankets avtäckning utförs med svart plåt.

Glesa stolpar ger en rytm som anpassas till den snabba rörelsen utefter banan.

Riktningsändringar och variationer i höjd tas upp vid kraftiga kvadratiska trästolpar som återkommer med ca 20 m avstånd. Höjdskillnader vid trappning av skärm, skall utgöra minst 40 cm per tillfälle.

Detaljeringsgraden skiljer sig åt på skärmens olika sidor.

Mot spår upplevs skärmen i fart och kan ha en enklare utformning, men det är viktigt att denna sida också får ett bearbetat uttryck och ej upfattas som en baksida.

Genom att använda glespanel som raster över ﬁberduk och absorbent uppnås ett annorlunda uttryck i spårsidans fasad.

Mot bebyggelsen där skärmen betraktas i ett lugnare tempo och eller utgör fastighetsgräns krävs en högre bearbetningsgrad. Där utformas fasaden som stående LOCKL´KTPANEL Placering av skärmar är lika med minsta frimått från rälsmitt, 4,1 m.

Skärmarnas höjd varierar utefter sträckan, från 1,5 m över räls till 3,0 m över räls. Skärmarna utföres i trä och målas i en grågrön nyans RAL 7023 eller järnvitriol alternativt en faluröd nyans. Den kulör som väljs ska harmoniera med omgivande miljö och eftersträva ett lågmält uttryck i landskapet på avstånd.

Ytbehandling och konstruktioner ska vara så hållbara som möjligt så att skärmarna håller sig snygga över tiden.

Genom att ﬂacka ut slänterna i lutning> 1:4 närmast bron uppnås ett mjukare intryck.

Mellan bro och slänt bör en mjuk övergång göras. En välavvägd plantering i släntfot kan också hjälpa till att dämpa bankens intryck. Slänterna kan också planteras men bör studeras från olika håll i det öppna landskapet så att planteringarna inte ”sticker upp” i ett för övrigt öppet landskap.

Sektion bullerskärm.

Mot bostadsbebyggelse kan spaljé sättas upp på skärmen.

absorbent

spaljé

panel

fundament Principer för broars utformning

(12)

0 100 200 300 400 500 m

Bullerskyddsskärmar utformas med en grundform för hela sträckan Nynäshamn - Västerhaninge, men kan varieras med något olika detaljbear- betning beroende av landskapets och bebyggelsens olika karaktär. Utefter den aktuella sträckan föreslås en grundmodell med möjlighet till tillägg av SPALJ°

I Tungelsta anknyter skärmarna till trädgårdsnäringens karaktär och ges en H£GRE I det öppna jordbrukslandskapet i Krigslida bör skärmen vara så enkel som möjligt till sin karaktär. Mot Västerhaninge, på spårets västra sida placeras bullersskyddskärmen i fastighetsgräns på delar av sträckan, och kompletteras med spalje mot villabebyggelsen. På den östra sidan ”tillhör” planket järnvägen och bör utformas enligt grundmodellen.

Vegetation

Vegetationen har stor betydelse för upplevelsen av skärmen. Genom års- tidsväxlingar, skuggverkan och växandet över tiden ger växtligheten många KVALITETER

med vacker höstfärg, mot villabebyggelse kan planteringarna kompletteras med blommande klätterväxter som t ex kaprifol.

Utanför skärmarna kan buskage planteras, t ex slån eller hagtorn, beroende på vilken vegetationstyp som dominerar omgivningarna.

Skötsel och underhåll, klotter

En ytbehandling med slamfärger är lättare att återställa än en järnvitriolad yta efter skadegörelse i form av klotter.

Krigslida

Västerhaninge

Tungelsta 2,5 m

3 m

2 m

2,5 m

2,5 m 2,5 m

2 m

1,5 m

2 m

1,5 m

Planillustrationen visar de olika bullerskyddsskärmarnas höjd över RÖK (rälsöverkant)

(13)

Järnvägsplan Nynäsbanan – Gestaltningsprogram 13 Fasad bullerskyddsskärm mot bebyggelse

Fasad bullerskyddsskärm mot spår

(14)

4.3.5 Stationsmiljö

Gestaltning

En sammanhållande helhet ger järnvägen och dess struktur karaktär och identitet. Utformningen anpassas till lokala variationer genom bearbetning av detaljer och val av material och färgskala.

Beståndsdelar

Stationsmiljöerna längs Nynäsbanan var en påkostad satsning vid sekelskif- tet då de anlades. Samtliga stationshus är uppförda i karaktäristisk national- romantisk stil.

Stationsmiljöer ska vara trivsamma mötesplatser med god tillgänglighet. Ett gemensamt formspråk och likartad utformning av detaljer är av betydelse för att resenärer lätt ska känna igen sig i stationsmiljöerna. Ur resenärenas synvinkel uppfattas stationsmiljöerna som landmärken.

Ett gemensamt utrustningsförslag har tagits fram för hela sträckan längs Nynäsbanan. Utformningen har samordnats såväl i projektets gestaltning och formspråk som beträffande enskilda detaljer som t ex räcken och belysning.

Plattform

Plattformarna byggs upp av prefabricerade kantelement av betong. Ytskiktet består av asfalt och skyddszonen av betongplatta med räfﬂad ovansida.

Innanför läggs en rad sinusplattor för att markera gångzonen för personer med nedsatt syn. Antalet stolpar på plattform minimeras genom att namnskyltar med stationsnamn, skräpkorgar och askkoppar fästs på belysningsstolpar.

All utrustning ges en enhetlig färgsättning, svart kulör RAL 9005.

Plattformarna möbleras med:

s

Smalt vindskydd (bredd 7450mm, djup 1598 mm, höjd 2836 mm) med bänkar, infotavla och belysning, enligt typritning DB00530.

s

s eller annan beﬁntlig stolpe.

s

s s

s

s E500270.

s s

Tillgänglighet

Ramper utförs i maxlutning 1:20 med handledare på 0,9 m höjd över mark.

Kontaktledningsstolparna är väl synliga i det öppna landskapet.

De klassiska stationshusen minner om hur betydelse- full järnvägen har varit för området.

Val av utrustning har stor betydelse för hur järnvägs- stationen upplevs. Här Krigslida station.

(15)

P L AT S S P E C I F I K A ÅT G Ä R D E R

Järnvägsplan Nynäsbanan – Gestaltningsprogram 15 Krigslida

Västerhaninge Tungelsta

2,5 m

3 m

2 m 2,5 m

2,5 m

2 m 1,5 m 2 m

1,5 m

s

med angöring till plattform. Den utrustas med en möblering som ansluter till övriga plattformar utefter sträckan Nynäshamn – Västerhaninge.

s -ULSTAV´GEN

bilbro över järnvägen.

s )NTILL

till planskild övergång för gång och cykeltraﬁkanter.

s "ULLERSKYDDANDE

5.1 Föreslagna åtgärder

För att minska järnvägens barriäreffekt och öka säkerheten kommer dub- belspårets utbyggnad att medföra nya planskilda övergångar på tre platser utmed sträckan. Föreslagna lägen för övergångarna har studerats utifrån olika aspekter och följer i stort kommunens översiktsplan.

s )

vägbro byggs vid Hammarberget, nära plattformens norra del. I Hammarbergsvägens förlängning söderut byggs också en bro över Rocklösaån.

Ny sträckning Allévägen

Ny väganslutning och bro

Ny planskild korsning vid Hammarberget

Ny bomreglerad planövergång och plattformsentré till Krigslida

Krigslida ny mellanplattform

Ny planskild korsning vid Mulstavägen

5 Platsspeciﬁka åtgärder

Miljö- och landskapsbild varierar utmed den aktuella sträckan. I Tungelsta löper järnvägen genom ett småskaligt och variationsrikt landskap med bergknallar, öppen trädgårdsmark och mellanliggande jordbruksmark.

Sträckan från Tungelsta till södra Krigslida karaktäriseras av småskalig villabebyggelse, varvad med några större verksamheter.

Mot Krigslida öppnar sig det stora vackra landskapsrummet. Det är ett känsligt landskapsavsnitt med starka visuella samband där de vida vyerna UTG£R breder en mera stadsmässig tätortsbebyggelse ut sig .

Ny planskild korsning för gång och cykel vid Håga

(16)

Tungelsta station

Ny anslutning med Hammarbergsvägen ersätter Stavsvägen

Koppling till Hammarbergsvägen enligt Haninge kommuns planer för utvecklingen i Tungelsta

5.2 Tungelsta

Det nya spåret börjar i ny växel strax norr om mellanplattformen i Tungelsta och fortsätter på västra sidan upp till Krigslida. Den breddning av järnvägs- banken som det nya spåret kräver, innebär att nuvarande plankorsning vid 3TAVSV´GEN utformas som en lokalgata med möjlighet att mötas för bil och lastbil.

Gångfållan norr om Tungelsta station stängs.

5.2.1 Planskild korsning - vägbro över järnvägen

För att ersätta Stavsvägens plankorsning och gångfålla föreslås en ny väg och vägbro i anslutning till den bergsektion som redan tidigare sprängts ut för att ge plats åt det nya mötesspåret. Den föreslagna vägbron över Ham- marberget ligger i bra läge topograﬁskt, bron blir som en fortsättning av berget, med bra anslutning åt båda håll.

$EN denna sida järnvägen bildas en liten parkyta med bevarade uppvuxna träd med karaktär av ek i hagmark.

Avsikten är att spara så mycket naturlig miljö med uppvuxen vegetation som möjligt genom att göra slänter och bankar så små och branta som möjligt.

För att överrensstämma med den omgivande miljöns småskaliga karaktär bör utformningen vara enkel. Bron över järnvägen ges en bredd som M£JLIGG£R planeras för en busshållplats.

Branta slänter för att kunna bevara beﬁntlig uppvuxen vegetation

Flacka slänter för mjuk övergång till öppet landskap

Beﬁntlig bullerskärm 2,5 m över RÖK

A. Bullerskärm 3,0 m över RÖK 5.2.2 Vägbro över Rocklösaån

Mot söder bildas en koppling ut i det öppna landskapet och där kommer ytterligare en vägbro att behövas över Rocklösaån.

Denna bro kräver mera anpassning till omgivningen. Slänterna behandlas olika på de båda sidorna av Rocklösaån. Norrut ﬁnns uppvuxen vegetation och bergknallen att förhålla sig till. Där blir det aktuellt med brant slänt för att kunna spara beﬁntlig vegetation. Den södra sidan bildar länk ut mot öppet landskap och släntas mjukare ner mot åkermarken. I anslutning till ån och släntfot planteras al för att förstärka åns speciella karaktär och meandrande form.

Vägens lutning ska vara max 1:20 för att vara tillgänglig för alla.

Ny strä cknin

g av Allévä gen

”nya Stavsvä

gen” Allévägen

Rocklösaån Ögonpunkt för illustration 1

(17)

Järnvägsplan Nynäsbanan – Gestaltningsprogram 17 Korsningen med Stavsvägen utgår.

Ersätts av ”nya Stavsvägen”

Gc-korsning utgår. Ersätts

av Hammarbergsvägen Ny sträckning av Allévägen 5.2.3 Bullerskyddsskärmar

5NDER byggts mellan den nya plattformen och fastighetsgräns. Skärmen som är ca 100 m lång, ger också en avgränsning för fastigheten närmst den förlängda

mellanplattformen. Den beﬁntliga trädridån som togs ner för att ge plats åt det nya spåret har ersatts av en mjukt formad slänt med nya träd, buskar och KL´TTERV´XTER

A.

skärmen kommer att drastiskt skära av utblickar för de boende och de som vistas i närheten. För att ta ner skalan på den mycket höga skärmen föreslås DEN

"

Illustration 1 , ny vägbro över Hammarberget Tungelsta Bullerskärm under uppförande.

Bilden tagen från Tungelsta stations norra ände mot norr.

B. Bullerskärm 1.5-2 m över RÖK

Ögonpunkt för illustration 2

(18)

18 Järnvägsplan Nynäsbanan – Gestaltningsprogram Bro över spår

Plan, skala 1:400

Bro över spår Sektion A-A, skala 1 :200

B ö å

Sprängd hylla

”nya Stavsvägen”

Gång- och cykelväg Branta slänter ger möjlighet att bevara beﬁntlig

miljö med uppvuxen vegetation

Ny planskild korsning - vägbro över järnvägen

Vägbro för ”nya Stavsvägen” vid Tungelsta, km 28+520 föreslås utföras i betong.

Den byggs i två spann med en spännvidd på 17 m. Ändstöden grundläggs på berg medan mellanstödet grundläggs på stålkärnepålar.

Bron förbereds för anslutning av SLs entrébyggnad med närutrymme, trappor och hiss ner till plattformen.

Sp

år Sp

år

Bro över spår Fasad, skala 1 :400å

Beﬁntlig mark

Spår Spår

Beﬁntlig mark

(19)

Järnvägsplan Nynäsbanan – Gestaltningsprogram 19 Bro över Rocklösaån

Sektion B-B, skala 1 :200 Bro över Rocklösaån Fasad, skala 1 :400

Bro över Rocklösaån Plan, skala 1 :400

Branta slänter ger möjlighet att bevara beﬁntlig miljö med uppvuxen vegetation

Flack slänt för att passa bättre i det öppna landskapet

Ny vägbro över Rocklösaån

Vägbro över Rocklösaån. Bron föreslås utföras i betong och är ca 35 m lång. Den utförs lämpligen som ändskärmsbro med stålbalkar.

Landskapsanpassade slänter med ﬂack lutning

1:2 1:2

Branta slänter norr om Rocklösaån

Flacka slänter söder om Rocklösaån

Passage utmed vattnet möjliggörs med ett längre brospann

Branta slänter ger möjlighet att bevara beﬁntlig miljö med uppvuxen vegetation

B

(20)

Illustration 2. Älvvägen mot norr, ny bullerskyddsskärm ca 3,0 m över RÖK

Fasad, bullerskyddsskärm mot bostadsbebyggelse

Fasad, bullerskyddsskärm mot spår

Älvvägen mot norr

Älvvägen mot söder

Korsningen Stavsvägen - Allévägen

(21)

Järnvägsplan Nynäsbanan – Gestaltningsprogram 21 Utblick från plattform, österut

Utblick från Åvägen, norrut

Utblick från Allévägen österut mot Krigslidas plattform

Ny bomreglerad övergång i plan med plattformsentré. Ansluter mot Allévägen och Åvägen.

Rocklösaån

Krigslida station

Ny gångväg mellan den tidigare plattformsentrén och den nya

5.3 Krigslida

Rocklösaån präglar stora delar av landskapet i Krigslida. Järnvägen följer BITVIS genom de dalar och raviner som bildas i lerslätterna. Utmed ﬂera sträckor har korvsjöar bildats, bland annat vid Krigslida station. Utmed ån växer höga alar som bildar en tydlig siluett mot det öppna landskapet. En viss igenväxning kan anas och vissa utblickar är idag skymda av buskridåer.

Krigslidas bebyggelse ligger väster om järnvägen och i vissa fall mycket nära spår.

5.3 .1 Planskild gång- och cykelbro

Från Krigslida och vidare till Västerhaninge dras det nya spåret öster om beﬁntligt.

En ny mellanplattform byggs i riktning söderut från dagens. Angöring till plattformen sker vid södra änden.

) väg bevaras men kompletteras med en gångväg längs spåret till plattform- SENTR°N järnvägens östra sidan med den nya plattformen.

5.3.2 Bullerskyddsskärmar

C. En 1,5 - 2 m hög skärm fortsätter fortsätter förbi Krigslida station och vidare norrut.

Illustration av vy från Allévägen österut mot bullerskärmen vid Krigslida station.

Utblick längs järnvägen söderut

C. Bullerskärm 1.5 - 2 m över RÖK

Korvsjö Åvägen

Allévägen Fasader för bullerskyddsskärmar

(22)

22 Järnvägsplan Nynäsbanan – Gestaltningsprogram 22 Jä ä l N ä b G t lt i

Mulstavägen byggs om till planskild korsning.

Nedersta vägen

Perspektiv söderut från ängen söder om bostadshusen, Utsiktspunkt A

5.4 Mulsta

Mulstavägen byggs om till planskild korsning. En ny bro anläggs som er- sättning för beﬁntlig korsning av Mulstavägen. Den nya korsningen ﬂyttas ca 50 m norrut. Detta innebär också en större distans mellan bostadshusen och den nya vägen/ bron. Detta utrymme utnyttjas för att bygga upp en mjukt formad vall som kan tjäna både som avskärmning och bullerskydd.

För att förankra en bro i det omgivande landskapet modelleras marken i mjukt formade slänter och planteras med vegetation som ansluter till beﬁnt- lig karaktär. Den nya planskildheten går genom landskapet på samma sätt som tidigare, tvärs genom det öppna landskapsrummet. En bro kommer att utgöra ett dominant inslag i det öppna vackra kulturlandskapet.

5.4.1 Planskild korsning med vägbro Mulstavägen

%N genomsikt. Den öppna brolösningen till trots, kommer bron att ligga på bank när den möter mark. Bankarna utformas med ﬂackare släntlutning för att på ett mjukare sätt möta beﬁntligt öppet landskap.

Mulstavägen

Utsiktspunkt A

(23)

Järnvägsplan Nynäsbanan – Gestaltningsprogram 23 Bro över spår

Plan, skala 1 :2000 Bro över spår

Plan, skala 1 :2500

Bro över spår Sektion A-A, skala 1 :200

Mulstavägen - ny vägbro

Bro för Mulstavägen, km 30+305 är ca 169 m lång och byggs i sex spann. Det är en balkbro i betong med två balkar och en fri brobredd av 10.5 m. Bron förses med gång- och cykelbana om 3.0 m som är förhöjd i förhållande till körbanan.

Brons mellanstöd består av pelare på pålad bottenplatta. Vägräcke anordnas med stänkskydd över vägen. På gångbanesidan utförs räcket med 1.4 m höjd och spjälgrindar längs hela bron. Skyddstak anordnas över kontaktledning.

Bro över spår Fasad, skala 1 :2500

Spår A

A

(24)

24 Järnvägsplan Nynäsbanan – Gestaltningsprogram Perspektiv från bostadshusen Nederstavägen Utsiktspunkt D (se plan sid 23)

5.4.2 Bullerskyddsskärm

För att skydda bostadsområdet från ökat buller föreslås en skärm längs sträckan från Mulstavägens bro och söderut till Krigslidas nya station.

Skärmens höjd utmed denna sträcka är 2 m över rälsöverkant.

Fotomontage från bostadshusen Nederstavägen Utsiktspunkt D, (se sid 23)

Bild tagen från bostadshusen Nederstavägen Utsiktspunkt D, (se sid 23)

(25)

Järnvägsplan Nynäsbanan – Gestaltningsprogram 25 Utblick över grönområde mellan bebyggelsen och järnvägen

Gång- och cykelpassagen byggs om

till bro över järnvägen Nederstaleden

Håga ån

Husdjursbegravningsplats

5.5 Håga

5.5.1 Planskild gång- och cykelbro

Dagens gångfålla ersätts med en gång-och cykelbro över järnvägen och Nederstaleden vid Håga industriområde. Den utförs som en bågbro som är ca 236 m lång och har en spännvidd på 42 m över järnvägsspåren och vägen.

Ramper ansluter mot mark på båda sidor om spår. På den östra sidan, ner mot bostadsområdet ansluter också en trappa mot gångbanan i parkmarken.

Grupper av stora träd står i parkmarken och är värdefulla att behålla. I anslutningen mot väster, i den vackra björkskogen som gränsar och utgör ett skydd mot Håga industriområde, föreslås en lång ramp på pelare.

Bron kommer att ge ett dominerande intryck i landskapet.

D. Bullerskärm 2.0 m över RÖK

Utsiktspunkt A. Illustration ny gång- och cykelbro över järnvägen vid Håga.

Håga industriområde

Utsiktspunkt A

Breddning av spårområdet på östra sidan

(26)

Mot NynäshamnMot Västerhaninge

Gång- och cykelbro vid Håga Fasad, skala 1:500

Spår Spår Bro över spår

Plan, skala 1:1000

Håga

Gång- och cykelbron vid Håga i Västerhaninge, km 31+217, föreslås utföras som fackverksbro i stål. Den är ca 236 m lång och har ett 42 m långt bågspann över järnvägsspåren och Nederstaleden. Bågspannet är uppbyggt av fyrkantsrör där bågens rör ställs diagonalt. På samma sätt utförs överliggaren i fackverksspan- nen. Bron har maxlutning 5% med ett vilplan på ca 1.5 m i 2% lutning vid varje stöd. Mellanstöd utförs i betong med cirkulära pelare. Spjälräcken utförs 1.4 m över farbanan. Skyddstak anordnas över kontaktledning.

På östra sidan om spåren byggs en trappa ner mot beﬁntlig gångväg som kan nyttjas som en genväg till rampsystemet. Trappor utförs som fribärande stål- fackverk med vilplan och gallerdurk och förses med barnvagnsramp.

Bro över spår Sektion, skalal 1:200

Brodelen på västra sidan om järnvägen Fasad, skala 1:1000

Spår

(27)

Järnvägsplan Nynäsbanan – Gestaltningsprogram 27 Utblick över grönområde mellan bebyggelsen och järnvägen.

Utblick söderut från bro över spåren.

Fasad mot bostadsbebyggelse 5.5.2 Bullerskyddsskärmar

In mot Västerhaninge station innebär det nya spåret en breddning av beﬁntlig bank på den sydöstra sidan, med stödmur ner mot vägen som följd.

De stora popplarna som i dag kantar banvallen måste tas bort. En buller- skyddsskärm placeras så nära spårmitt som möjligt (4.1 m). För att ersätta popplarnas grönska föreslås ny, lägre plantering i slänten mot bullersskydds- skärmen.

På den västra sidan om spåren ﬁnns redan i dag ett plank i fastighetsgräns mellan villorna och järnvägen. Detta plank föreslås ersättas med en längre bullerskyddsskärm som också skyddar ﬂerfamiljshusen som ligger norr om villorna.

Mellan bostadshusen på den östra sidan och järnvägen ﬁnns en remsa parkmark som i och med sin storlek skapar en välbehövlig distans mellan järnväg och bostadsbebyggelse. Parkens träd bidrar även till att begränsa upplevelsen av skärm och järnväg för de boende. Gående och bilister på vägen kan däremot hamna i en trågliknande miljö mellan bank och skärm och beﬁntlig skyddsvall mot husen.

Vid sektion 31+500 samt 31+540 anläggs teknikbodar. I anslutning till dessa behövs stödmurar som utförs som prefabricerade murelement.

Nederstaleden Västerhaninge

Plan över norra delen av sträckan, närmast Västerhaninge.

Bullerskyddsskärmar kantar järnvägen på båda sidor.

Tungelstavägen

Fasad mot spår

(28)

T I L L Ä M P N I N G O C H G E N O M F Ö R A N D E

Gestaltningsfrågorna omfattas inte av några formella tillståndsprövningar, vilket innebär att det är Banverket som internt ska besluta om hur arbetet bedrivs och hur kvaliteten uppnås.

Gestaltningsprogrammet som upprättats i detta skede (Järnvägsplan) skall ligga till grund för all utformning i det kommande bygghandlingskedet. Ge- staltningsprogrammet är ett levande dokument. Förändringar sker kontinuerligt allt eftersom nya uppgifter och lösningar som kräver ombearbetning kommer fram, i samråd eller under projektering. Det är viktigt att säkerställa att gestaltningsintentionerna som sattes upp i ett tidigt skede genomsyrar hela projektet. En gestaltningsansvarig i beställarens projektorganisation, vanligen projekteringsledaren, svarar för samordning med övriga teknik- områden och kontinuitet genom skedena.

)NF£R staltningsutveckling tas fram. Det är även av vikt att säkerställa kvalitetsni- vån i den fortsatta processen. Gestaltningsprogram och gestaltningsarbetet granskas inom Banverket i samband med granskning av övrig projektering.

Samråd om utformning och gestaltningsprinciper har hållits kontinuerligt under arbetet med järnvägsplanen. Se även kapitel 7 i Järnvägsplanen för mer information om samråden.

6. Tillämpning och genomförande

(29)

R E F E R E N S E R

Banverket 1999, Banverkets kvalitetsprogram för järnvägsutformning

"ANVERKET Banverket 2002. Arkitekturpolicy

Banverket 2004, Förstudie Nynäsbanan Kapacitetsförstärkning på sträckan Nynäshamn - Västerhaninge, Slutrapport Oktober 2004

Banverket 2005. Gestaltningsprogram inom Banverket - en vägledning

"ANVERKET 2008-06-02

http://susning.nu/Tungelsta

http://www.haninge.se/Bygga--Bo/Bostadsorter/

7. Referenser

(30)

www.banverket.se

DIARIENUMMER: F07-1578/SA20 Tel: 0243-44 50 00

Fax: 0243-44 50 09 www.banverket.se

e-post: banverket@banverket.se