Aret i sammandrng

. .

1982

Innehäll

Året i sammandrag 3

Framgångar i hårda marknader 4 SKF-koncernen, SKF Steel 6

Fakturering och resultat 8

Organisationsförändringar 9

Personal och utbildning 9

Ökande marknadsandelar 10

Affärsområden

Rullningslager 12

Hydraulik 13

Fordon 14

Olja och gas 15

Övrig verkstadsindustri 15 Tradingverksamhet/SKF Steeltrade AB 16

OK-Kopplingar 17

Forskning och utveckling 18 SKF Steel Engineering AB/

Plasmateknologi 20

Hällefors 22

Hofors 23

Resultaträkning 24

Balansräkning 25

Redovisningsprinciper 26

Adresser 27

6 . ·

Aret ⁱ sammandrng

•-1 l). 'J j

'·

SKF Steels resultat före kursdifferenser och extra or- dinära poster uppgick 1982 till 17 Mkr, en förbätt- ring med 136 Mkr jämfört med 1981.

Resultatökningen beror främst på prishöjningar och förbättrad kostnadseffektivitet då leveransvoly- merna i stort låg kvar på fjolårets nivå.

På grund av snabbt vikande orderingång mot slu- tet av året blev det dock nödvändigt att varsla om friställningar i Hofors och Hällefors samt införa korttidsvecka.

SKF Steelstrip såldes och beslut fattades om ned- läggning av finvalsverket i Kilsta.

Ett nytt dotterbolag startades i Bryssel med ansvar för marknadsföringen i Belgien och Luxemburg.

SKF Steels plasmateknologi, som marknadsförs genom dotterbolaget SKF Steel Engineering AB, fick sitt genombrott 1982. En första anläggning base- rad på egentillverkade plasmageneratorer såldes till SeanDust AB i Landskrona. Diskussioner och för- handlingar pågår om ytterligare anläggningar för olika användningsområden.

Den hittills största OK-kopplingen levererades till ett japanskt varv.

Utvecklingsarbetet har under senare år lett fram till nya stålsorter med väsentligt förbättrade egen- skaper. De är speciellt anpassade till de höga krav som ställs inom bland annat hydraulik- och fordons- industrin samt olje- och gasutvinning.

För att kunna lämna vittgående garantier rörande produktemas kvalitet och egenskaper utvecklas ett nytt kvalitetssäkringssystem som kommer att stärka SKF Steels konkurrenskraft ytterligare.

3

Framgängar i härda marknader

SKF Steel gav ett överskott före kursdifferenser och extra- ordinära poster på 17 Mkr för 1982. Nivån är klart otill- fredsställande och räcker inte för överlevnad på sikt. Å andra sidan är SKF Steel ett av ytterst få specialstålföretag i världen som inte visade förlust under året. Trots svag efterfrågan i Sverige och på exportmarknaderna ökade försäljningen med nio procent. Den viktigaste förklaring- en är de prishöjningar som kunde genomföras kring års- skiftet 1981182. Försäljningen i volym räknat låg kvar på fjolårets nivå.

1982 började bra men försämrades efterhand. Resulta- tet sjönk för varje kvartal. Under hösten noterade vi en successiv minskning av både orderingång och leveranser.

Lönsamheten sviktade. Därför blev vi tvungna att var- sla om personalinskränkningar i Hofors och Hällefors samt införa korttidsveckor för en stor del av arbets- styrkan.

1982 blev det åttonde året i den internationella stålkrisen. Perioden har kännetecknats av svag ef- terfrågan och en omfattande subventionering av stålindustrin i många länder. Olika former av tek- niska handelshinder och andra protektionistiska åtgärder har ökat i omfattning och hämmat en fri konkurrens.

V åra produktionsenheter i Hofors och Hällefors hör till de modernaste och mest effektiva i världen när det gäller högkvalitativt specialstål. Omfattan- de satsningar på avancerad teknik, en konsekvent utbildning av personalen samt en genomtänkt organisationsform har lett till att produktiviteten ökat med drygt 10 procent per år de senaste fem åren. 1982 ökade produktiviteten dock med en- dast två procent, vilket är otillräckligt om vi skall kunna nå nödvändiga lönsamhetsförbättringar i framtiden.

Vi har goda resurser för forskning och utveck- ling sett i ett internationellt perspektiv. År efter år har vi lyckats ta fram nya stålsorter anpassade till olika industriella användningsområden och mark- nader. Hit hör stål för olje- och

gasindustrin där kraven på håll- fasthet, slagseghet, svetsbarhet och motståndskraft mot spännings- korrosion är mycket stora. Våra leveranser till hydraulikindustrin och fordonsindustrin ökade kraf- tigt under 1982.

SKF Steel har genomgått en ra- dikal förändring under den senas- te femårsperioden. Vid sidan av stålproduktionen kommer trading och engineering att få ökad bety- delse i framtiden.

RESULTAT EFTER PLANENLIGA AV- SKRIVNINGAR OCH FINANSNETTO (MKR)

1979 bildades ett särskilt handelsföretag, SKF Steel- trade AB, med uppgift att komplettera vårt eget program med kvalitetsstål från andra tillverkare. Därigenom kan vi erbjuda våra kunder ett komplett sortiment. Verksamhe- ten har successivt vidgats till handel med mineraler, terro- legeringar och handelsstål.

Tradingverksamheten har utvecklats mycket snabbt och 1982 uppnåddes en försäljning på 418 Mkr. Huvuddelen gick via våra egna säljbolag. Ungefär hälften av SKF Steels vinst för 1982 hänförde sig till tradingverksamheten. Den- na satsning innebär också att vi skaffat oss en fördel gent- emot många av våra konkurrenter. Samtidigt kan vi hålla en internationell säljorganisation med en bredare mark- nadstäckning än vad enbart den egna stålproduktionen skulle motivera.

1982 blev ett genombrottsår för SKF Steel Engineering AB. Dess uppgift är att utveckla den tekniska kompetens och det avancerade processkunnande som finns inom SKF Steel. Framgångarna under 1982 avser framför allt plas- mateknologin, där ett tioårigt utvecklingsarbete lett fram till en serie egentillverkade plasmageneratorer och ett an~

tal patenterade processer.

Plasmateknologin har ett mycket brett användningsom- råde. Vi tog vår första order under året på en så kallad PLASMADUST-anläggning för återvinning av metaller ur stoft från främst rökgasfilter. Ett antal olika projekt bearbetas för närvarande.

Konjunkturutvecklingen och stålefterfrågan på våra marknader blir avgörande för vår tillväxt de närmaste åren. Den framtida handels- och subventionspolitiken i en rad betydelsefulla länder kommer också att spela en viktig roll. Allt tyder på en konjunkturuppgång i USA under 1983. Det är dock osäkert om den snabbt får någon större effekt på efterfrågan på stål i Västeuropa.

Den senaste svenska devalveringen och en ökande eko- nomisk aktivitet på våra viktigaste exportmarknader moti- verar en försiktig optimism, även om det första halvåret ser bekymmersamt ut.

·Karl-David Sundberg

5

SKF - koncemen

sKF-koncernens samlade fakturering uppgick 1982 till14 .358 Mkr, varav rullningslager svarade för 68 procent. 15 procent avsåg specialstålprodukter, 4 procent verktyg och 13 procent produkter för verk- stads- och flygindustrin samt textilindustrin.

I koncernen ingår 185 dotterbolag med 74 tillver- kande enheter. SKFs produkter säljs i de flesta län- der och företaget har egna försäljningsbolag och agenter i 130 länder. Programmet marknadsförs också genom ett internationellt nät av cirka 10.000 distributörer och grossister. Antalet anställda i kon- cernen uppgick 1982 till49.752. SKFs huvudkontor ligger i Göteborg.

SKFSteel

SKF Steel är en koncerndivision inom SKF med tillverkning i Hofors, Hällefors, Kilsta och Mora. Kapaciteten är drygt 700.000 års- ton högkvalitativt specialstål fördelat på cirk?t 250 olika stålsorter. De producerande enhe- terna drivs som särskilda aktiebolag.

Antalet anställda i SKF Steel uppgick den 31 december 1982 till4.716 perscm-er

Till SKF Steel har knutits en råd- givande styrelse, som består av direk- törerna Bo Berggren, Lennart Jo- hansson, Bengt Kihlberg och bruks- disponent Karl-David Sundberg, sann arbetstagarrepresentanterna Klas Kangas och Bengt Karlsson med supp- leanterna Martin Rundqvist och Ilkka Kauppi.

Huvudkontoret för SKF Steelligger i Danderyd, J (j)

kilometer norr om Stockholm. Chef är Karl-David, Sundberg. I ledningen för SKF Steel ingår också Bo Bergqvist (Ekonomi), Sven Ditring (vd SKF Steeltrade AB), Sven Eskner (Information).

Lars Johnson (Logistik), Ragnar Lundgren (Juridik), Sten Nilsson (Personal), Hans Odsberg (Marknadsföring), Christer Olson (platschef SKF Steel Hofors AB), John Arne Smedstam (vd SKF Steel Hellefors AB), Jan Åkesson (Teknik).

,

SKF Stål Försäljgings AB ansvarar för marknads- föringen i Sverige. Aven i Belgien, Canada, Dan- mark, Finland, Frankrike, Holland, Norge, Storbri- tannien, USA och Västtyskland finns egna försälj- ningsbolag.

Till SKF Steel hör vidare tradingföretaget SKF Steeltrade AB samt SKF Steel Engineering AB.

Det senare svarar för utveckling och marknadsföring av teknologi samt anläggningar.

Marknadsföringsaktiviteterna koncentreras till fem affärsområden: Rullningslager, Hydraulik, Olja och gas, Fordon samt Ovrig verkstadsindustri.

Efter genomgripande förbättringar av produktions- tekniken och investeringar i bland annat modem maskinutrustning är nu stålverken i Hofors och Häl- lefors effektiva och konkurrenskraftiga produktions- enheter. ståltillverkningen baseras på den så kallade SKF-MR-processen som utvecklats inom SKF Steel.

SÄLJBOLAG

..

Fakturering och resultat

SKF Steels totala fakturering uppgick 1982 till 2.362* Mkr, en ökning med 203 Mkr eller 9 pro- cent jämfört med 1981. Resultatet före avskriv- ningar enligt plan blev 165 Mkr. Efter avskrivning- ar med 64 Mkr och finansiella nettokostnader på 84 Mkr blev resultatet före kursdifferenser, extra- ordinära poster, bokslutsdispositioner och skatter 17 Mkr mot en förlust på 119 Mkr 1981.

Räntabiliteten räknad som produkten av rörel- semarginal och omsättningshastighet på kapital blev 4 procent. SKF Steels räntabilitetsmål är in- flationen plus 3 procent. Eftersom inflationen låg på ungefär 10 procent 1982 var således räntabilite- ten klart otillfredsställande.

Investeringarna för 1982 uppgick ti1133 (51) Mkr.

Finansieringen skedde med internt genererade me- del. Soliditeten, 32,5 procent, kvarstod oförändrad under året.

Verksamheten i Hofors gav ett resultat före kursdifferenser, extraordinära poster, bokslutsdis- positioner och skatter på 38 Mkr mot en förlust på 28 Mkr 1981. Räntabiliteten uppgick till? procent.

Enheten i Hällefors visade en förlust på 7 Mkr jämfört med en förlust på 79 Mkr 1981. Den hög- sta räntabiliteten noterade Kopplingsdivisionen med 27 procent.

Problemen för bandverksamheten i Bångbro och vid finvalsverket i Kilsta förvärrades 1982.

De sammanlagda förlustema uppgick till12 Mkr.

*I sKF-koncernens redovisning uppgår försäljningen av stålprodukter till 2370 Mkr. Differensen förklaras av försäljning av stålprodukter hos SKF-bolag som ej tillhör SKF Steel.

Organisationsförändringar

Under 1982 ombildades verksamheterna i Hofors och Hällefors till särskilda aktiebolag.

Aktierna i SKF Steelstrip AB i Bångbro över- läts till Uddeholm Strip Steel AB (USAB) mot 12 procent av aktierna i USAB. Därmed har hela bandtillverkningen avvecklats.

Beslut fattades om nedläggning av finvalsverket i K.ilsta, inhyrt från Bofors-Kilsta sedan mitten av 1980. Nedläggningen sker under första kvartalet

1983. .

Genom försäljningen av verkstadsdivisionen i Hällefors till ett nybildat företag avvecklades den satsning inom verkstadsindustrin som gjordes un- der 1960-talet och början av 1970-talet. Den nådde aldrig tillfredsställande lönsamhet. Under året bil-

dades ett försäljningsbolag i Bryssel för Belgien och· Luxemburg.

Personal och utbildning

Den 31 december 1982 var antalet an- ställda i Sverige 4.275, varav 2.542 i

Hofors och 1.407 i Hällefors. Härav är 77 personer i Hofors och 20 i

Hällefors anställda av SKF Steel Engineering AB. I utiandsorga-

nisationen uppgick personalen ti11441. I Sverige fanns 3.102 arbetare och 1.173 tjänstemän.

I jämförelse med 1981 var detta en minskning med 376 arbetare och 115 tjänste- män. Andelen kvinnor var 19 procent av arbe- tarna och 27 procent bland tjänstemännen.

1981 inleddes samarbete med ett japanskt spe- cialstålföretag, vars tillverkningsprogram och utrustning har stora likheter med SKF Steels.

Ett 70-tal medarbetare besökte det japanska stålverket. Samarbetet har lett till produktions-

och processtekniska förbättringar och ett effek- tivare underhållssystem. Resultatet har blivit

högre produktion och en snabb utveck-

6000 ting av produktiviteten.

o

Under 1982 startades ett projekt i syfte att ytterligare förbättra kvalitets- säkrings&ystemet. Här ingår bland an- ttat en omfattande utbildning av perso- nalen avseende de kvalitetskrav som kunderna ställer. Totalt omfattade fö- retagets utbildningsaktiviteter i Hofors och Hällefors ca 1.600 anställda med i medeltal 25 timmar per kurs.

9

Ökande marknadsandelar

De viktigaste marknaderna för SKF Steel är Skan- dinavien, övriga Västeuropa, USA och Canada.

Exporten till områden som Comecon, Sydostasien, Australien och Nya Zeeland är också betydelsefull.

Generellt sett har försäljningen ökat på de flesta marknader trots svag efterfrågan och hård kon- kurrens. Leveransvolymerna från de egna anlägg- ningarna har i stor utsträckning kunnat bibehållas.

Under andra hälften av 1982 sjönk orderingången kraftigt, vilket ledde till minskade leveranser och växande lager.

I den totala försäljningen ökar tradingverksam- heten i betydelse. Genom tillbakagången i USA och stagnationen i Västtyskland ökade Sveriges betydelse som den volymmässigt största markna- den 1982. I USA och Canada nåddes framgångar främst inom hydraulik, pumpar och transmission- er. Efterfrågan i Nordamerika utvecklades totalt sett mycket svagt, vilket ledde till att SKF Steels säljbolag i USA och Canada visade förlust.

Av de skandinaviska marknaderna utom Sverige svarade Finland för de största ökningarna och Dan- mark för den bästa lönsamheten. I övrigt behölls volymerna i stort sett jämfört med 1981 års nivå.

1981 fördubblades leveranserna av hårdförkro- mad stång. 1982 blev ökningen ca 70 procent, vil- ket var den största relativa förbättringen inom samtliga verksamhetsområden. Därmed är SKF Steel nu en av de största leverantörerna av hård- förkromad stång i Västeuropa.

Under 1982 fortsatte uppbyggnaden av Steel Service Centers i anslutning till de utländska säl j- bolagen. Förutom lagerhållning kan viss bearbet- ning erbjudas, till exempel kapning i fixlängder.

I Storbritannien flyttade säljbolaget till Wolver- hampton, centrum för den brittiska verkstadsindu- strin. Förutsättningar har därmed skapats för att genomföra Steel Service Center-iden som ett kon- kurrensmedel i den brittiska ståldistributionen.

OSTEUROPA, KINA, SOVJETUNIONEN 4%

ÖVRIGALÄNDER 4%

)

W E• OCH GASINOUSTRI

6%

I Norge ökade leveranserna till oljeutvinnings- industrin. Ett nytt säljkontor med inriktning på off-shoreindustrin har öppnats i Bergen. Ytterliga- re ett finns i Stavanger. SKF Steel är tidigare väl etablerat med säljkontor i off-shorecentra som Houston (USA), Edmonton (Canada) och Singa- pore.

En utvidgad lagerhållning för kundemas räk- ning är en annan service som ökar konkurrens- kraften och breddar programmet. Under 1982 tecknades en banbrytande order med en av Skan- dinaviens ledande hydraulik- och pneumatiktill- verkare. Ordern omfattar bland annat hela beho- vet av råvaror för kundens standardbehov till hyd- raulikcylindrar. Det nya är att SKF Steel har an- svaret för hela lagerhållningen och att färdiga komponenter levereras löpande i mindre poster samstyrt med kundens produktion. För kunden in- nebär systemet en lägre totalkostnad genom mind- re spill och materialbehov samt lägre administra- tions-, kapital- och transportkostnader.

Genom Steel Service Centers och centrallager för flera länder kan SKF Steel erbjuda kunderna motsvarande service på de viktigaste exportmark- naderna.

Under 1982 genomfördes i Skandinavien den första fasen i ett nytt utbildningsprogram för sälj- personal och andra kategorier med omfattande kundkontakter. Programmet skall stegvis genom- föras även i den utomskandinaviska försäljnings- organisationen.

Utbildningen kallas TCM (Total Cost Marke- ting). Grundtanken är att kundens totala kostna- der för inköp av stål samt bearbetning och hante- ring skall analyseras i samarbete med kunden.

SKF Steel kan här bidraga till att sänka kundemas totala kostnader genom att leverera stål i kombi- nation med skräddarsydd service anpassad till kundens produktion och specificerade krav på materialegenskaper.

11

Affärsområden

Rullningslager

Rullningslagerindustrin är SKF Steels viktigaste marknadssegment. SKF Steel är världens största exportör av kullagerstål och den enda leverantö- ren med ett komplett program i form av rör, stång, ring och tråd för alla huvudsakliga komponenter i ett rullningslager.

Framgångarna beror på många faktorer. Grun- den är den månghundraåriga traditionen av järn- och stålhantering vid stålverken i Hofors och Häl- lefors. En tradition där kvalitet är en självklarhet.

SKF-koncernen är idag världens ledande tillverk- are av rullningslager. Koncernens krav på special- stål har alltid varit mycket höga. Stålverken i Ho- fors och Hällefors har därför blivit specialister på specialstål till rullningslagerindustrin.

Affärsområden

Hydraulik

Den höga hållfastheten hos bland annat specialstå- let SKF 280 och de fina ytorna på slipade stänger svarar mer än väl mot de höga krav som ställs inom hydraulikindustrin.

Genom tillköp kompletteras den egna produk- tionen, varigenom hydraulikindustrin kan erbju- das ett fullständigt stålprogram för alla förädlings- nivåer. Leverantörerna är ledande inom sina spe- cialområden. Kvaliteten garanteras genom samma höga krav som SKF Steel ställer på den egna pro- duktionen. För att bredda programmet och garan- tera en jämn och hög kvalitet köptes 1979 en hård- förkromningsanläggning i Mora. Här har omfat- tande investeringar gjorts i en datorkontrollerad högmekaniserad produktion som medverkat till att SKF Steel nu är Västeuropas ledande tillverka- re inom området.

Försäljning Mkr Antal anställda

1982 1981 24 15 31 29

13

Affärsområden

Fordon

SKF Steels erfarenhet av att arbeta med kunder som har utpräglade krav på kvalitet, service och hög leveransberedskap är en styrkefaktor vid för- säljning till fordonsindustrin.

Värmebehandling är en kostnadskrävande del i tillverkningen av komponenter för fordonsindustrin.

Den höga och jämna kvaliteten på SKF Steels pro- dukter underlättar och förbilligar den processen.

Hög utmattningshållfasthet är en annan viktig egenskap som kännetecknar SKF Steels stålsorter.

Det är bland annat därför ventilfjäderstål från SKF Steel använts i 80 procent av de motorfor- don som tillverkas Västeuropa.

' ^J

Affärsområden

Oljaochgas

När det gäller material till utrustning för utvinning av olja och gas är kraven på hållfasthet och korro- sionsbeständighet stora. Här har SKF Steels pro- dukter en given plats. Ett materialfel djupt nere i ett borrhål betyder stora kostnader för reparation och stillestånd. säkerhetsaspekterna är också myc- ket viktiga, speciellt inom off-shoreutvinningen.

Både konstruktion och förankring av oljeplatt- formar kräver specialstål som klarar extrema på- frestningar. SKF Steel har utvecklat ett särskilt sortiment som motsvarar dessa behov.

SKF Steel etablerade sig tidigt med säljkontor och lager i off-shorecentra vid Nordsjön och har under åren byggt upp ett betydande kontaktnät.

ÖVrig verkstadsindustri

Cirka 70 procent av stålförsäljningen går till de fyra nämnda affärsområdena. Återstoden avser övrig verkstadsindustri. En mycket stor del av sälj- bolagens försäljning från egna lager av varierande stålsorter går till verkstadsindustrin. Stålverken i Hofors och Hällefors är väl rustade för att tillverka låglegerade specialstål som bulkvara och försälj- ningsorganisationen täcker alla större marknader i hela världen. För att utöka programmet och erbjuda kunderna en förbättrad service startade SKF Steel 1980 värmebehandling genom dotterbolaget SKF Steel Kilsta AB i Karlskoga. Kapaciteten uppgår till 30.000 ton per år.

SKF Steel Kilsta AB Försäljning Mkr Antal anställda

1982 1981 45

72 4H 84

15

Tradingverksamhet / SKF Steeltrade AB

SKF Steeltrade AB började sin verksamhet 1979 som ett särskilt handelsföretag inom SKF Steel. SKF Steeltrade AB har därefter utvecklats i snabb takt och är idag väl etablerat i den internationella handeln, inte bara med stål utan även med metaller och mineraler.

SKF Steeltrade AB medverkar även i projekt som SKF Steel Engineering AB är engagerat i.

I samarbete med SKF Steeltrade AB bedrivs tradingverksamhet inom de flesta säljande enheter inom företaget. Den totala trading- verksamheten hade en fakturering på 418 Mkr 1982 eller 18 procent av SKF Steels försäljning. Målet är att handelsverksamheten skall svara för hälften av SKF Steels försäljning inom några år. I takt med den växande tradingandelen minskar sårbarheten vid konjunkturbe- tingade problem och andra svårigheter som stålproduktionen kan möta.

Under 1982 inrättades tradingenheter inom dotterbolagen i Dan- mark, Storbritannien, Frankrike, USA och Västtyskland, markna- der som bedöms ha goda förutsättningar för en ökad tradingverk- samhet.

SKF Steel~rade AB ansvarar för försäljning av SKF Steels egna produkter i Oststaterna. Ofta sker affärerna genom motköp av mi- neralkoncentrat och ferrolegeringar. Handeln med Sovjetunionen minskade under 1982, medan övriga öststatsmarknader utvecklades positivt.

SKF Steeltrade AB kommer att öka satsningarna på vissa u-län- der. De komplicerade export- och importaffärerna på dessa mark- nader kräver ofta samarbete med specialiserade företag med stor erfarenhet av trading.

SKF Steeltrade AB Försäljning Mkr Antal anställda

1982 1981 100 56

26 24

OK- kopplingar

OK-kopplingar tillverkas i Hofors och verksamheten bildar en egen resultatenhet inom SKF Steel Hofors AB. Faktureringen uppgick 1982 till26 Mkr. Antalet anställda var 41.

OK-kopplingen används för att förbinda två axlar med varandra och är ursprungligen utvecklad för marint bruk. Principen bygger på att kopplingens ytterhylsa pressas upp på den koniska innerhylsan med hjälp av olja under tryck. När ytterhylsan nått sitt ändläge, tappas oljan ut och kopplingen pressas hårt mot axlarna. OK-kopp- lingen ersätter konventionella axelkopplingar med flänsar, bultar, muttrar och kilar. Fördelen ligger i en snabb, enkel montering och demontering. Den kräver minimalt utrymme. Axeldimensionerna kan minskas eftersom inga försvagande kilspår finns. Momentöver- föringsförmågan är mycket stor. Livslängden är betydande eftersom inga delar utsätts för förslitning.

Tillverkningen av OK-kopplingar är ett precisionsarbete med höga krav på stålkvalitet och snäva toleranser. Varvsindustrin, där kopp- lingen används i propelleraxlar, är den viktigaste marknaden. Cirka 70 procent av tillverknihgen säljs till varv över hela världen. Praktiskt taget alla fartyg med ställbara propellrar utrustas med O K-kopplingar.

Trots den internationella varvskrisen kunde leveranserna 1982 bibehållas på föregående års nivå. Världens största koppling för en axel med 770 mm i diameter levererades till ett japanskt varv.

OK-kopplingen kan också användas i turbiner och generatorer.

Som exempel kan nämnas att Boeings vindkraftverk i USA har OK- kopplingar. Sammankopplingar i långhålspumpar samt kopplingar i tung hanteringsutrustning och motorer är andra områden med in- tressanta utvecklingsmöjligheter. 1982 fick OK-kopplingen ett ge- nombrott inom motorindustrin då en schweizisk tillverkare av stora dieselmotorer gick över till OK-kopplingar.

17

Forskning och utveckling

För SKF Steel är satsningar på ständiga kvalitetsför- bättringar, utveckling av nya produkter och för-

bättrad eller ny produktionsteknik avgörande för konkurrenskraften. Det tar fem till tio år att ut- veckla en ny process eller att ta fram ett nytt stål.

Bakom t ex plasmateknologin ligger ett tioårigt forsknings- och utvecklingsarbete.

Inom SKF Steel arbetar ungefär 120 personer med produkt- och processutveckling i vid bemär- kelse. Till dessa kommer ytterligare ett 30-tal in- om engineeringverksamheten. De årliga sats- ningarna ligger i storleksordningen 55 Mkr. SKF Steel deltar även i det övriga forsknings- och ut- vecklingsarbete som bedrivs inom SKF-koncer- nen. Detta sker bl a genom nära samarbete med SKFs forskningscentrum i Holland där det finns ett drygt hundratal forskare och tekniker. Sam- mantaget innebär detta att SKF Steel internation- ellt sett har goda resurser för forskning och ut- veckling.

Verksamheten under 1982 omfattade bl a pro- jekt som syftar till att ytterligare reducera och stabilisera syre- och slagghalter i stål för rull- ningslager.

Utvecklingen av SKF-MR-processen har bi- dragit till att bärighetstalen (de utlovade livsläng- derna) har kunnat ökas för alla lagertyper.

Datorbaserade modeller har tagits i bruk vid ståltillverkningen för att ytterligare kunna möta kundernas krav på snäva härdbarhetsanalyser.

Omfattande arbete har ägnats åt att förbättra skärbarheten hos produkterna. Detta har bl a skett med hjälp av den nya injektionsutrustning- en i Hällefors. Omfattande provningar hos kun- der och i laboratorieskala har påvisat väsentliga förbättringar i skärbarhet för konstruktionsstål vid bearbetning med hårdmetallverktyg. Beteck- ningen Supermach används för stålsorter som erhållit förbättrad skärbarhet genom injektion.

Under 1982 har även nya stålsorter ut- vecklats. Ett exempel är SKF 181, ett konstruktionsstål som uppfyller höga krav när det gäller hållfasthet, slag- seghet och svetsbarhet. Det används bl a för oljeplattformar där säker- hetskraven är höga.

Ett annat exempel är ett stål för användning i s k sura mil- jöer, t ex vid olje- och gasut- vinning. Det nya stålet base- ras på den av SKF Steel tidi- gare utvecklade stålsorten SKF 280 och har visat sig upp-

fylla kraven på resistens mot spänningskorrosion samtidigt som det har en mycket hög hållfasthet.

Prismässigt är detta stål betydligt fördelaktigare för kunderna än det höglegerade stål som hittills använts. Det nya stålet introducerades på markna- derna under 1982.

Ett annat nytt stål som fick sitt genombrott 1982 är SKF 296, som bl a används för kättingar som utsätts för mycket starka påfrestningar. Ett sådant användningsområde är förankring av oljeplatt- formar.

Ytterligare exempel på produktutveckling är ER-tråden (Easy Heading), en ny typ av tråd för kul- och rulltillverkning. ER-tråden ökar kul- slagningsmatrisens livslängd mycket kraftigt.

U n der 1982 har ett omfattande arbete bedrivits med att ta fram nya förbättrade kvalitetssäkrings- system. Bakgrunden är att allt fler köpare kräver ett utbyggt kvalitetssäkringssystem som garanterar att ställda krav uppfylls. Exempelvis har ett nytt kvalitetssäkringsavtal tecknats med sKF-

koncernens rullningslagerfabriker.

Under 60-talet utvecklades den så kallade ASEA-SKF-processen för raffinering av stål. Den första anläggningen togs i drift 1965 i Hällefors. I ett licensavtal har Asea erhållit tillverknings- och marknadsförings- rätten till processen. Under åren har 50 ASEA-SKF skänkugnar sålts till stålverk världen över. 1982 förnyades avtalet med ASEA. Syftet är att ytterligare utveckla skänkugnsprocessen såväl anläggningstek- niskt som processtekniskt. ASEA-SKF-pro- cessen är fortfarande oöverträffad som raffi- neringsmetod. Utvecklingsarbetet sker i ge- mensamma projektgrupper där SKF Steel ställer sina anläggningar till förfogande.

19

SKF Steel EngineeringABjPlasmateknologi

1982 blev ett genombrottsår för SKF Steel Engi- neering AB, bl a tack vare det växande intresset för plasmateknologi. Företaget bildades 1978 för att kommersiellt föra ut det omfattande process- utvecklingsarbete som bedrivs inom SKF Steel, exempelvis SKF-MR-processen. .

Ett tioårigt utvecklingsarbete har lett fram till en serie patenterade processer och egentillverka- de plasmageneratorer. I plasmageneratprerna omvandlas energi från olika råvaror, t ex natur- gas, kol, olja, torv eller skogsavfall, med hjälp av elektrisk energi till en gas vid mycket höga tem- peratwer, 3 0000 till10 ()()(f'C. Det är bl a möj- ligheten att kunna utnyttja olika energiråvaror som gör plasmatekniken så intressant idag.

En banbrytande händelse under 1982 är en order på en nyckelfärdig PLASMADUST-an- läggning till Seandust AB, ett nybildat företag, där även SKF gått in som delägare. Anläggning- en återvinner metaller ur avfallsstoft från järn- verk och löser på så sätt ett besvärande miljö- problem. Processen är i sig miljövänlig.

Ett liknande projekt diskuteras med ett ita- lienskt gruv- och metallföretag. Provkörning av stoft har gjorts för deras räkning i pilotanlägg- ningen i Bofors.

En jugoslavisk koncern har gett SKF Steel En- gineering AB ett projekteringsuppdrag för ett nytt stålverk. I detta projekt ingår ett PLASMA- RED jämsvampverk med en kapacitet på 450 000 årston.

För ett företag i Brasilien har SKF Steel Engi- neering AB genomfört försök med förgasning av träkol från eucalyptusträd samt med brasiliansk styckemalm i PLASMARED-anläggningen i Ho- fors. Resultaten är mycket goda. Diskussioner pågår om att uppföra ett järnsvampverk, som skall baseras på PLASMARED-processen och ha en årskapacitet på 150 000 ton.

Överläggningar pågår även med nordameri- kanska företag om projektering av kolbaserade järnsvampverk med årskapaciteter på 300 000 ton. En anledning är att företagen vill minska beroendet av skrot som råvara.

Ytterligare en pilotanläggning har byggts i Ho- fors för rå järnstillverkning baserad på PLASMA- SMELT-processen. Processen ersätter den kon-

vention~lla masugnstekniken och beräknas min- ska tillverkningskostnaderna för rå järn med ca 20 procent. Investeringen blir mindre kapital-

krävande samtidigt som processen är betydligt miljövänligare än masugnstekniken.

Utvecklingen av plasmateknologin för använd- ning inom fermlegeringsområdet fortsätter. För- sök med krommalm har gett gott utbyte av ferro- krom. Det har lett till att SKF Steel Engineering AB har tecknat ett avtal om förprojektering av en anläggning för produktion av fermkrom i Zimbabwe, som har en betydande del av värl- dens kända kromresurser.

Plasmatekniken har en bred användning även·

utanför metallframställningen. För studsviks Energiteknik AB har under 1982 gjorts prov med förgasning av rostfritt stål.

För Hällefors kommun projekteras ett fjärr- värmeverk baserat på förgasning av kol, torv och skogsavfall med hjälp av plasmateknologi. Pro- jektet ska även ge processgas för ersättning av olja inom stålverket i Hällefors.

l

SKF Steel Engineering AB Försäljning Mkr

Antal anställda

1982 1981 43

97 17 90

21

Hällefors

Hällefors är en bruksort med anor ända från Sveriges stormaktstid på 1600-talet. Då byggdes den första masugnen här 1631. Sedan dess har det gamla brukssamhället bytt skepnad genom nya tekniker som införts, framför allt under de senaste årtiondena.

SKF köpte järnbruket 1957 samtidigt som göttillverkningen byggdes ut kraftigt. Ar 1965 byggdes den första anläggningen enligt ASEA- SKF metoden för raffinering av stål. 1971 star- tades den första SKF dubbelugnen, varigenom den första kompletta SKF-MR enheten kunde tas i bruk.

Idag har SKF Steel Hellefors AB bland annat ett modernt elektrostålverk, ett götvalsverk och ämnesbehandling med si ungrensningsanlägg- ning samt en syningsstation. stutprodukterna stång och tråd tillverkas i mediumvalsverket och grovvalsverket.

Försäljning Mkr Investeringar Mkr Antal anställda

1982

- - - - -

640 3

1.407

Hofors

1916 köptes dåvarande Hofors bruk av SKF.

Idag finns här ett av världens modernaste och mest effektiva stålverk, som utgör kärnan i SKF Steels rörtillverkning.

SKF Steel Hofors AB har bl a en PLASMA- REDanläggning, elektrostålverk, ämnesvals- verk och rörvalsverk.

Elektrostålverket startade 1977 och har idag en kapacitet på 400 000 ton per år. 1981 bygg- des det gamla järnsvampverket om till den nya plasma teknologin.

Varm- och kallvalsade rör, valstråd för rull- ningslager och för fjädrar och kätting samt val- sade och smidda ringar för rullningslager och transmissioner är några av de produkter som tillverkas vid Hoforsanläggningen.

SKF Steel Hofors AB Försäljning Mkr Investeringar Mkr Antal anställda

1982 966 23 2.569

23

Resultaträkning

l l

l

l

!:

r - - -

RÖRELSENS INTÄKTER OCH KOSTNADER

Försäljning 2362 21 ~

Tillverkningskostnader - 1876 - l. l()

Försäljnings-, administrations- och utvecklingskostnader ; ^l - 321 - .1fl.~

- -

RÖRELSERESULTAT FÖRE A VSKRIVNINGAR 165 !.JU

Avskrivningar enligt plan _l

l -· -64 ^7t)

RÖRELSERESULTAT EFTER A VSKRIVNINGAR 101 - .311

FINANSIELLA lNT ÄKTER OCH KOSTNADER

Ränteintäkter 8 ^(,

Räntekostnader - 92 - ~5

RESULT AT FÖRE KURSDIFFERENSER 17 Il 'J

Kursdifferenser Jl l

Extraordinära intäkter och kostnader 7 l

RESULTAT FÖRE BOKSLUTSDISPOSITIONER

-

OCHSKATTER 35 - l07

BOKSLUTSDISPOSITIONER

Förändring av varulagerreserver - 39

4

Förändring av investeringsfonder 6 6

Skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar

enligt plan 4 ('

Förändring av övriga reserver - l - l

~l

RESULTATFÖRESKATTER 5

-'t !

Skatter - l

ÅRETSVINST 5 - 93

-·

l (

Balansräkning 31 december 1982

Mkr 1982 1981

1---- - - -- - - - -- - -- - - - -- - - r - -- - - --- - - - . - - '

,..-- ^~

TILLGÅNGAR

OMSÄ TININGsTILLGÅNGAR _l ⁱ

Kassa och bank 13 Hl ^l

Kundfordringar 399 -44~

l

Varulager 989 ^{l):! t) l}

Övriga omsättningstillgångar 29 ^_4

l

l

SUMMA OMSÄ TTNINGSTILLGÅNGAR 1430 1406 J

l

!

ANLÄGGNINGsTILLGÅNGAR

Anläggningar _l 821 ^{l) 1}

l

Övriga anläggningstillgångar ^l 38 b

SUMMA ANLÄGGNINGsTILLGÅNGAR

l

l

^l

SUMMA TILLGÅNGAR

o o

J

l 2289 ^23_5

l l

l ' i

SKULDER OCH EGET KAPITAL : l

' ^l

KORTFRISTIGA SKULDER ^:

Kortfristiga lån ^o 445 ^{-iN) 1}

Leverantörsskulder ^l 173 tsn ^l

Övriga kortfristiga skulder ^{l l} 237 :!L ^l

'

l

SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER 855 ^.R(~

l l

LÅNGFRISTIGA SKULDER ^l

Långfristiga lån '

l

2RIJ

Övriga långfristiga skulder 194 173

SUMMA LÅNGFRISTIGA SKULDER

l

SUMMA SKULDER ^l 1301 1317

'

l

l

SÄRSKILDA A VSÄ TTNINGAR ^l

Varulagerreserver l ^l 153 127

Investeringsfonder : - 7

Ackumulerade avskrivningar utöver plan 333 36~

Övriga reserver 4

-

SUMMA A VSÄ TTNINGAR 490.

498

EGET KAPITAL ~-

Bundet eget kapital ^l 288 ltin

Utdelningsbara vinstmedel 210 ^~(~

SUMMA EGET KAPITAL 498 5W

SUMMA SKULDER OCH EGETKAPITAL 2289 23.!5

25

Redovisningsprinciper

Koncernredovisningen utgör en sammanläggning av samtliga i SKF Steel Division ingående bolag. De i divisionen ingående företagen är direkt eller indirekt dotterbolag till SKF-koncemens moderbolag, AB SKF.

Mellanhavanden inom divisionen och orealiserade internvins- ter har eliminerats.

Tillgångar och skulder samt intäkter och kostnader värderas enligt för samtliga koncernbolag enhetliga regler, vilka i huvudsak överensstämmer med amerikanska redovisningsprinciper.

Redovisning av belopp i utländsk valuta

Vid omräkning till svenska kronor av de utländska företagens balans- och resultaträkningar har bokslutsdagens valutakurs an- vänts för omsättningstillgångar, långfristiga fordringar samt skul- der. Andra tillgångar har omräknats till investeringskurs. Särskil- da avsättningar är omräknade efter den kurs som gällde när de uppstod. Resultaträkningens poster har huvudsakligen omräknats efter årets genomsnittliga kurser. Planenliga avskrivningar, som omräknats till investeringskurs, är det största undantaget.

De svenska bolagens fordringar och skulder i utländsk valuta omräknas enligt bokslutsdagens valutakurs. För orealiserad kurs- vinst göres motsvarande avsättning under rubriken särskilda av- sättningar.

Kursdifferenser som uppstår vid användandet av ovanstående principer redovisas på resultaträkningen.

Varulager

Varulagret har värderats till det lägsta av anskaffningskostnad och verkligt värde. Anskaffningskostnaderna har beräknats enligt den s k först in-, först ut (FIFO)-metoden, utom beträffande vissa utländska dotterföretag där alternativa metoder, som exempelvis sist in-, först ut (UFO) är skattemässigt tillåtna. För inkuransris- ker har avsatts betryggande reserver.

Avskrivningar

Rörelseresultatet belastas med planenliga avskrivningar. Dessa innebär likformig avskrivning av det ursprungliga anskaffnings- värdet över varje objekts sannolika ekonomiska livslängd, i allmänhet 33 år för byggnader, 10--20 år för maskiner och 4-5 år för verktyg, kontorsinventarier och fordon.

Divisionens tillverkande bolag använder dessutom kalkylmässi- ga avskrivningar i sina produktkalkyler. Dessa beräknas på sam- ma sätt som de planenliga avskrivningarna men baseras på an-·

läggningarnas återanskaffningsvärde.

Leasingkontrakt

Förhyrning av utrustning som innebär en överföring av i stort sett alla rättigheter och skyldigheter som normalt karaktäriserar ägan- de kapitaliseras och redovisas som anskaffning av anläggningstill- gång. Ett motsvarande belopp skuldförs. Resultatet belastas dels med planenliga avskrivningar. dels med upplupen ränta på skuld- bels>ppet.

Ovrig förhyrning kostnadsförs.

Forsknings- och utvecklingskostnader

Kostnader för forskning och utveckling belastar resultatet när de uppkommer.

Inkomstskatter

Divisionens företag beräknar inkomstskatter i enlighet med de skatteregler och förordningar som gäller i de länder där vinsten har uppkommit. Dessa skatter baseras vanligtvis på den lokalt redovisade vinsten före skatt, beräknad enligt redovisningsprinci- per som kan avvika från divisionens. Alla differenser mellan den lokala värderingen av tillgångar och skulder och värderingen i divisionens balansräkning har debiterats eller krediterats särskilda avsättningar. Dessa avsättningar inkluderar latenta skatteskulder eller skattefordringar.

I vissa fall avviker den beskattningsbara vinsten från den redo- visade vinsten före skatt. I den utsträckning som avvikelsen beror på att intäkts- och kostnadsposter skall rapporteras i en period i skattehänseende och av redovisningsskäl i en annan period har avsättning gjorts för latenta skatteskulder eller skattefordringar.

Utdelningsbara vinstmedel

Beloppet omfattar de vinster som fritt kan överföras från dotter- företag till SKF-koncernens moderbolag inom ett är, minskat med eventuella ackumulerade förluster i andra dotterföretag. Vid bestämmande av de belopp som fritt kan överföras har hänsyn tagits till valutarestriktioner och andra legala hinder men inte till respektive dotterföretags finansiella situation.

'farulagerreserv

I överensstämmelse med skattelagstiftningen får svenska företag göra avsättningar till en varulagerreserv på upp till60% av varu- lagrets anskaffningsvärde enligt FIFO-metoden. U n der vissa omständigheter gäller mer fördelaktiga regler.

Varulagerreserverna får inte enligt svensk redovisningspraxis inkluderas i eget kapital utan att dessförinnan ha återförts till nettovinsten varvid de beskattas enligt gällande skatteregler. för- utom i den utsträckning de används för att minska skattemässiga förluster. Liknande regler förekommer i andra länder. Dylika reserver utgör den största delen av divisionens varulagerreserver.

Investeringsfonder

Enligt svensk skattelagstiftning får företagen avsätta en viss del av sin vinst före skatt till investeringsfond.

Andra länder har skattelagar som tillåter att vinster vid försälj- ning av anläggningstillgångar reserveras för att användas för neds- krivning vid anskaffande av nya anläggningstillgångar. Sådana avsättningar ingår också under rubriken investeringsfonder.

Nedskrivningar som görs på detta sätt inkluderas i ackumulerade avskrivningar utöver plan.

HUVUDKONTOR

SY~Steel

Svärdvägen 3 Box 133

182 12 DANDERYD Telefon 08-753 32 20

T~le:x 15341 Telefax OS-753 15 65

SKF STEEI. IIOFORS AB Rox 202

813 00 HOfORS Telefon 0290-250 00

Telex 47300 Telefax 0290-237 29

SKPSTEEL fi6LLErORö AB

BoxTi

712 00 HALLEFORs Telefon 05~1-600 00

Telex 5(A8 Telefax 0591-100 43 SKF STEEL I<!LS'L\ AB

Hox 411

691 28 KARLSKOGA Tdefon 0586-360 75

Telex 73494

fcl~fax 05S6-52~ 35 SKFS1EEL MORA AB

Örjasvagen 21 792 00 MORA Telefon 0250-159 50

Telex 74242

SKF STEELTR. \DE AB Svärdv:\gen 3

Box44

182 11 DA~DERYD

Telefon 08-75'3 39 90 Telex 12958 Telefax OS-753 15 65

SKFSTEEL ENGINEERING AB

Box 202 813 00 HOFORS Telefon 0290-250 00

Telex 47300 Telefax 0290-276 97

Adresser

SÄUBOlAG

SKF Stål För;;aljning;, AB Sverige

Huvudkontor Silv0rdalwagcn 4 Box 1103

G3l 80 ESKILSTUNA Telebn 016-3.) 21 00 Tel<!x 46065 Telefax 016-35 22 H

von Utfalh:ga~an 9 402 52 GOTEBORG Telefon 031-26 22 00

Tdex 20705 Stålkulcgatan 1 2112H MALMO Te!etnn 040-93

c8

BjornnasvaJen 2 113 47 STOCKHOL.\11 Telefon 08-15 04 55. 15 03 55

Telex 19846

Forradf>g~-~tan 5 Box 31

X51 02 SUNDS\' ALL Telefon ^()(.I)-b 05 (,0 Telex 71202 Telefax 060-15 78. 4h

------~---

SKF ::>ttl AiS Po.,tbokf> .:~l2

DK-2600 GLOSTRUP Telefon 02· 96 ^('fl 33

Te~.:x 33330 Te!dtP: 96 (,3 .iO Fmlaud

~----

SKFTeras OY SF-02430 M J\SABY Telefon 90·297 61 {h)

Telex 121392 Telefax rJ0-29'/ 5!, 99 _______ N~-~-­

SK.F Stal A/S Bm .. 2120 N-OSL05 Telefon 02-20 10 75 Tele>.. I718"t Telefax 2-20 8() ~o

Bclg1en

- - - - -

SKF Steel nrus<;ei~

Av Lom~ 306/310 (Bte 5) B-1050 BRUXELLES

Telefon 02-648 53 ()<.l

Tele:JL 23026 Telefa\ 0:-648 53 99 Canada

SKF Steel Ltd 60, North Wtnd Place AGINC'OURT. Ont MlS 3R5

Teleton 416 298 14 33 Telex 65:!.6199

England

- - - - -

SKF Stecl Ltd

N..:acllel~s Lane. Wcdnesfteld

WOLVERHAt\tl~TON

West ~hdlands WV11 30F Telefon 09()2-73 74 37 Telex 33o733

Frankrike SKF Acier SA

B.P. 109 F-93170 BAGNOLET

Teld~n 1-358 50 30 Telex o?m95 Ho Ila m!

- - - - -

SKF St'lal BV Po-;tbus Sl

NL-3S¹(1V AI3 VEE~E~DAAL

~~~ Telefon 0S:;8.'1-1902:i Telex 37171

Tyskland SKF Stahl G~n.!.J1

Am Tonisberg D-4{106 ERKRATH l

Tdeion 021 1-::5041 Telex S":q:1.)26

Te~.:!f,;x 0211-2504-244

uSA SKF S~~~llnc.

;o. Tt"''cr Lmf:

AVON. CTlHlOI Teleton 2{):; 677 44 23

Telex /'lO 423423\l Tele!ax 203-(,7+ 15:.7

SAL!A VDELNINGAR

Posthch CH-SO(lS ZURICH Tc\efo:t 1--:170370 Telex 5~4-17

Si:~~~apore

- - -

SKF A~ia Pactfic Area Offlee Juronr. Town

P.O. Box 445

SJ~G.\PORE 9161 Tckfon 2656922 Telex 2130f Tekfax 26 ::-.7 037

Oo.terri k c SKF O~terretch GmbH

Pol'ttfach 205 A-1031 WIEN Telefon 222-78 4501

Telex 131738 Teleta"' 022:-784501-223

SKFSteel