ÅRSREDOVISNING 2002

*

~ {Vf'll.f.-

v._..j'i)..., {-.:-" v

Autoliv

ÅRSREDOVISNING 2002

* * ^* *

Fyra av de nya bilar scm testades under 2002 fick högsta betyg - fem stjärnor - i EuroNCAP, Europas ledande krocktestprogram.

Autoliv är det enda bilsäkerhetsföretaget som är leverantör till alla de 5-stjärniga bilarna.

Uppifran: Renaults Ve/ Satis och Megane. Saab 9-3 och Mercedes E-krass

3

Samm~ndrag

4 VDs !{ommeni:ar

IJ

At~ s~ape al>tie~gt.n>ärde

8 Autoiivs säkeriletssysiGm

1J

^Fors~ming

^ocl!

u~veckling

1~ FoU-!trO!&Itt

14 :"utoliu 1 vurlden

16 ?e•·sonal

i7 Miljö

18

;~valit~t

iS i<: ancer nSvsrsi:· ;t

30 i\oncernons

!taa~dlödesl.llnaly:.;

S2

~~otor

ti!l

c:~

rev!ci3rade

räke:1S!t8[)Cll"i"!B

42

t1evisi~;~o:aber!U('IIse

~2

D.airiniilone;

~~3

Fierbssa•nmandrag

44

;;n~relse

4!J Ledantie

befr.:tinln~~l'lavnr·(}

1',.6 Autol:nk~b;t

och

~o!Cigsstämman

Vår vision är att drastiskt minska risken för trafik- olyckor, förolyckade och dödade i trafiken.

Vår affärside är att utveckla, tillverka och sälja avancerade bilsäkerhetssystem.

Vår strategi är att vara biltillverkarnas förstahandsval inom bilsäkerhet genom:

• Tekniskt ledarskap

• Systemkunnande

• Produkter och system med överlägsen kundnytta

• Kostnadseffektivitet

• Enastående kvalitet

• Världstäckning

• Utmärkt service och kundstöd

• Målmedvetna och motiverade medarbetare

Våra grundvärderingar är:

Liv Kunder

Vi är engagerade l att rädda liv.

Vi drivs av att skapa nöjda kunder och nytta för trafikanter.

Medarbetare Vi satsar på vidareutveckling av våra medarbet are, deras kompetens, erfarenhet och utvecklingspotentiaL Innovationer Vi skall ligga främst inom teknisk

utveckling och ständig verka för för- bättring.

Etik

Kultur

Vi accepterar bara högsta etiska normer och regler.

Vi är ett globalt föret ag med lokal förankring.

Autoliv lnc., som ingår i Fortunas lista över USAs 500 största företag, är världens ledande bilsäkerhetsföre- tag med försäljning till alla större biltillverkare. Kon- cernen utvecklar, tillverkar och säljer integrerade säkerhetssystem med krockkuddar, säkerhetsbälten, säkerhetselektronik, bilrattar, pisksnärtsskydd och andra stolskomponenter samt bilbarnstolar.

Autoliv har 80 hel- eller delägda bolag med över 30.000 anställda i 30 bilproducerande länder. Kon- cernen har tekniska centra i nio länder med 20 krocktestbanor, fler än något annat bilsäkerhets- företag.

Autolivs aktie är noterad på New York Stock

Exchange under koden ALV och bolagets svenska

depåbevis på OM-Stockholmsbörsen under koden

A LIV.

FÖRSÄLJNING

5.000 MUSO

+11%

+S% -3%

4.000 +9%

+7%

3.000

2.000

~--....,...,

---·

^~

1998 1999 2000 2001 2002 Fakttntad försäljning - Vl!r1dsproduldion av lätlolorrlon

Under de 36nasta fem llfen har koncernens omsättning llkat med l genomsnitt 6% om h t jämfört med vhlctsprodulcVonen av latta motor- fordon som stigit l en takt av l% par Ar. Under 2002 IJkada koncemens redovisade f6rsS!jning med l 1%. Den organiska ti/Mlxttskr&n var 6%, betydligt snabbare

an

biltillverlcningen som steg med 2% under 2002.

VINST PER AKTIE

2,5 USD 2.41

2.1e

2,0

r _~re

^1,04

1,5

~l

1,0

~·

0,01..- 1998

~.u~.u~ Fr l~u-~

1999 2000 2001 2002 Redovisat "' Jl!mfOrbart (pm forma)

Koncernans llinst per a/die llterlJIImtade sig efter att ha t3/lit pga prispress.

h6g8 malllflslprlser och -under 2001 - ftjgm bilproduktion.

Atomämtningen

till l ,84 USD under 2002 motsvarar

en

fOrMitring frfln 2001 ~ 23% ~ jäm- f61bar basis, riYs justsrat för jtmfiJrelsast{Jrand& postar och mad

saonma

redovisningstegler för alla il:

KASSAFLÖDE

600 MUSD

500

400

509 436

314

1991! 1999 2000 2001 2002

a

Anl4ggningsinV9Sieringar, netto Kassaövarskott

B.4de kassaff~d6t före och efter investeringar slog rekord under 2002 och uppgick NI/ 509 MUSD respeldive 269 MUSD. Kass~varskottet snvaJldes för f6lviUv (22 MUSD), utdelningar (43 MUSD), sktiellterl<IJp (30 MUSD) och dterbetslnlng av /An (159 MUSD).

Även om kassaflikfet har varierat under femflisperioden har koncefT)6f) varje dr kunnat sjåivfinansiefa sina investeringar.

Sammandrag

• Rekordförsäljnmg: + 11%

• Rekordkassaflöde: +91%

• Vinst per aktie: +23 %

• Utdelning: + 18%

• Aktieliterköpen !Jterupptagna

• Rekord i orderingång

• Världens första anti-sliding bag

• Genombrott för elektronik l USA genom förvärv

Autoliv är ensamievel8nt~ av slll<artletssystemen till Mde 7ruck of The \'!w" i USA -\lbMls XC90 -och

·Arets

Bil" i Europa-Rsnaults nya Megane (se sid 8).

XC90 har AufD/ivs Sf1lBita froots/krocida.JddaJ; sicJokroddaJCkJ lnfiMab/e OJifslns och sllker·

hetsbälten med bältessträcksre, ba/astningsbegränsare och 3Utomatisks höjdjusterare.

Dessutom leveretar Autoliv stolstruktl.l1'617l8 mad plsl<ssnärtsskydd och - till det mitl:etsta bak- siltet-att s k Belt-in..Seat-system Inbyggt i stolen.

Som extra utrustning leveretar Auto/lv den irlt9greracle biltelefonen, struktl.lrema till den tredje radens hoplällbara - o c h bilbamstolama.

2002 Autollv - Orlven for Life

1 3

VDs /commentar

200 ^1" blev ett framgångsrikt år för

~

Autoliv i flera avseenden:

• Vi slog försäljningsrekoret Koncernens omsättning steg med 11 % till 4,4 mil- jarder dollar (ca 43 miljarder SEK).

Justerat för valutor och förvärv var ökningen 6%, vilket kan jämföras med att både biltillverkningen i världen och det genomsnittliga säkerhetsinnehållet per bil steg med ca 2%. Således fort- satte Autoliv att växa snabbare än den underliggande marknaden i enlighet med koncernens försäljningsmåL

• Vi bromsade kostnadsökningarna och sänkte kostnaderna i förhållande till om- sättningen. Det berodde delvis på åtgärds- programmet från hösten 2001 och delVis på att vi fortsatte att överföra tillVerkning till lågkostnadsländer, där vi skapade 1.900 nya jobb enbart under 2002. Nu finns 30%

av koncernens anställda i dessa länder mot inte ens 1 0% för fyra år sedan (se dia- grammet på nästa sida). Vi är alltså på god väg att nå målet om en andel på 35%.

• Räntabiliteten på eget kapital förbätt- rades varje kvartal under hela 2002 jäm- fört med motsvarande kvartal 2001 (se diagram). l genomsnitt för hela året blev avkastningen på eget kapital drygt 9%.

• Efter fem år med ständigt större ka- pital bundet i rörelsen bröts trenden.

Vändningen åstadkoms trots högre för- säljning och längre transporter till följd av mer tillverkning i lågkostnadsländer. l för- hållande till omsättningen sjönk kapital- bindningen i rörelsen från 11 ,0% till B, 7%

vid årets slut. Vårt mål att hålla detta nyckeltal under 1 0% kunde därför infrias.

• Kassaflödet slog nya rekord. Före investeringar uppgick det till 509 MUSD och till 269 MUSD efter inves- teringar och förvärv. Nettokassaflödet

4j20(Y.! Aut:olrv - Driven for LJfe

motsvarade 14% av Autolivs börsvärde vid årsskiftet 2002/03. Aven om denna höga cashflow-yield inte består, bidrar kassagenereringen till att göra Autoliv- aktien till en attraktiv investering.

• Skulderna fortsatte att minska och skuldsättningsgraden sjönk till 29% vid årets utgång. Det ger en betryggande marginal till maximigränsen 40% i vår skuldsättningspolicy (se sid 27).

• Tack vare koncernens starka kas- saflöde och gedigna balansräkning har vi beslutat att inte bara höja utdelning- en med 18% utan också att återuppta aktieåterköpen. Första gången den högre utdelningen betalas ut blir i mars för det första kvartalet 2003. Aktie- återköpen inleddes i slutet av 2002, då 1 ,6% av den utestående aktiestocken återköptes för närmare 30 MUSD.

• Orderingången slog också nytt rekord. Den stora skillnaden mot tidiga- re år var att beställningarna från de asi- atiska bilföretagen nådde samma nivå som orderinflödet från våra traditionella kunder i Europa.

Vision

Autoliv skall fortsätta att vara världens ledande bilsäkerhetsföretag men med ett ännu starkare försprång. Vi skall växa där det fortfarande finns betydan- de marknadsandelar att erövra som i Asien. Vi skall slå vakt om Autolivs ledande position inom passiva bilsä- kerhetssystem. Samtidigt tänker vi gå i spetsen för nästa utvecklingsfas; aktiv bilsäkerhet.

Vi tänker också fokusera på trafik- olyckor och grupper som ännu inte ägnats tillräcklig uppmärksamhet t ex fotgängare och det växande antalet äldre bilåkande.

Vi ser så många möjligheter inom vårt nuvarande verksamhetsfält att vi inte behöver söka oss in på andra områden utanför bilsäkerhet Resurser som inte behövs inom Autolivs kärnområde kan därför betalas tillbaka till aktieägarna medan vi koncentrerar oss på det vi är bäst på.

Autoliv ska fortsätta att vara biltillver- karnas förstahandsval inom bilsäkerhet främst genom:

- Tekniskt ledarskap - Systemkunnande - Kostnadseffektivitet - Enastående kvalitet - Världstäckning

- Målmedvetna och motiverade medar- betare

Genomförande

Under 2002 genomförde vi d enna stra- tegi på flera sätt.

Vårt tekniska ledarskap visade sig bl a i värdens första anti-sliding bag (se sid 9) mot underglidning och i smarta säker- hetsbälten med självjusterande belast- ningsbegränsare. Dessutom ökade vi patentansökningarna med 50% ( se sid 1 O) och drev på utvecklingen av syste- men för mörkerkö rning och för fot- gängarskydd (se sid 12 och 13).

Vårt systemkunnande stärktes genom

att vi förvärvade VRE, Visteons enhet

för bilsäkerhetselektronik. Vi har nu fått

möjlighet att erbjuda samma ko mpletta

bilsäkerhetssystem med elektronik i

Nordamerika som vi har i Eu·ropa. Ett

annat bevis på vårt systemkunnande

gav EuroNCAP. Av de bilar som testa-

des under 2002 i detta Europas ledan-

de krocktestprogram, fick fyra högsta

betyg. Auto liv är säkerhetsleverantörti ll

alla dessa fyra bilar och totalt system-

ansvarig för två av dem.

Kostnadseffektivitet är och förblir högsta prioritet för vårt företag. l november tillkännagav vi ett nytt om- struktureringsprogram. Det beräknas sänka årskostnaderna med 5 MUSD under 2002 och därefter med 20 MUSD. l fjol avyttrade vi också vårt dotterbolag i Frankrike för stålkompo- nenter i enlighet med vår strategi att i stället satsa på kärnverksamheten. Vi öppnade också en bältesfabrik i Polen för att kunna fortsätta flytta tillverkning tilllågkostnadsländer.

Vårt företags

enast~ende

kvalitet rönte erkännanden i form av Toyotas pris "The Excellent Award for Quality Performance" och Mitsubishis "Top Supplier Award".

Världsmarknadstäckning är en viktig konkurrensfördel för Autoliv. Under 2002 förstärkte vi detta övertag genom att öppna en stor fabrik i Korea och genom att bli först i Kina med en krock- kuddefabrik. Koncernens omsättning i Japan, Korea och Kina steg med näs- tan 25% under 2002 och orderingång- en från de asiatiska biltillverkarna sköt i höjden. Redan om två år bör Autolivs konsoliderade försäljning i Asien vara dubbelt så stor som under 2002 och nå en miljard dollar.

Våra

m~fmedvetna

och motiverade medarbetare har åstadkommit dessa resultat. De har gjort många utmärkta insatser under flera år för vilka jag vill tacka varmt. Vi tänker fortsätta att satsa på att utveckla våra medarbetare;

deras kompetens, erfarenhet och potential.

Utsikter för 2003

Under innevarande år beräknas biltill- verkningen minska något eller med ca 2-4%. Att bilregistreringen ökade starkt i december 2002 som svar på olika försäljnings- och skatterabatter kan vara en antydan om att en del bil- köpare tidigarelade sina planerade bilinköp. l så fall kan bilförsäljningen komma att bli något svag under inled- ningen av 2003. Biltillverkningen för helåret behöver ändå inte bli sämre än planerat.

Från den 1 april kommer Autoliv att tillföras drygt 100 MUSD i nyförsäljning då NSKs asiatiska bältesverksamhet blir ett helägt dotterbolag. Konsoli- deringen beräknas få försumbar effekt på koncernens resultat.

Om växelkurserna i mitten av februari består beräknas koncernens omsätt- ning under 2003 att påverkas positivt med ca 5%. Marknadsandelvinster bör också bidra till försäljningsökningen, även om vinsterna inte blir lika stora som i slutet av 2002. Vi räknar därför med att 2003 skall bli ännu ett fram- gångsrikt år för vårt företag.

l ^~; ,/

/21./-''''

A//_/:"". 'lf 2.·

⁴

~,J~~ <~ ,...'?J . / y.-;.7'~· J;;

:,c-

4:-V r~- .r ...-v't. ~ ( /

Lars Westerberg

VDs kommentar

LÖNSAMHET 12 %

2001 (exkL Jamtöralseetorande poster 1 det tredje kvartalet och enligt samma r'edoviMingsr'ftQiflr som 2002)

!1&2002

Under vB!ja kvartal f6ro~ttrades rllntabllitatan pA agat kapital j§mf6rt mad motsvarande kvartal 200 1.

Dan h/jgsta avkastningen 10,8% n§ddes under det andra kvartalet }llmf6rt med 9,0% under samma kvartal 2001.

FLYTT AV TILLVERKNING

1998 lijl" .IOl'll •UY1

=

- % av alla anstAlida

l lflgkostnadsländer ökade Autoliv antalet anstillida med 1.900 under 2002 till drygt 9.400 eller till 31%

av alla anstiJJ/da.

Fem 4r tidigare hade koncernen 6% av sin aroetskraft eller 1.300 anstillida i dessa 1/Jnder.

FÖRSÄLJNINGSPLAN ASIEN

2000 2001 2002 2003 2004 2005 ,;t Konsolklarade dotterbolag

• Joint-ventures

Om ~ 4r raknar koncernen med att ha en miljard doiiBI' i omsättning i Asien jämförl med mindre ~n an halv miljard under 2002.

Ungefär halva omsättningsökningen beror p§

organisk för.siiljningsfillväxt. Den andra halvan kom-

mer fnln att deiagda bolag blir he/iigda dotterbolag.

2002 Alltoliv - Driven for Life

15

Att skapa aktieägarvärde

Autolivs övergripande mål är att skapa mervärde för sina aktieägare. Kassaflö- det står därför i fokus eftersom det är ett bolags förmåga att generera kas- saöverskott som ger förutsättningar för utbetalningar till aktiemarknaden och långsiktig värdetillväxt

Eftersom ett företags kassaöverskott beror på vinsternas storlek och på hur . mycket kapital som behövs i verksam-

heten för att åstadkomma dessa finan- siella resultat, inriktar vi oss på att öka vinsten per aktie samtidigt som vi söker minimera den kapitalinsats som fordras för att ta vara på Autolivs vinstpotentiaL Under de närmaste åren beräknas det kapital som behöver bindas i verksam- heten fortsätta att ligga under 1 0% av omsättningen. Samtidigt bör avskriv- ningarna fortsätta att vara tillräckliga för att täcka investeringsbehoven.

För att kunna bedöma Autolivs förmå- ga att generera kassaöverskott - och därmed skapa värdetillväxt för sina aktie- ägare - har vi identifierat de viktigaste värdeskapande faktorerna i Autoliv.

Intäktsfaktorer

l likhet med andra företag bestäms Autolivs intäkter av marknadstillväxten och av bolagets andel av denna marknad.

Dessa faktorer har sedan Autoliv lnc. bil- dades 1997 årligen bidragit med 3% var- dera till koncernomsättningen. Visserligen väntas Autolivs andel av världsmarkna- den fortsätta att öka, men tillväxten av totalmarknaden bedöms få större bety- delse än ytterligare marknadsandelar som en konsekvens av våra redan höga mark- nadsandelar i flera regioner.

Marknaden

Vår marknad - världsmarknaden för krockkuddar, säkerhetsbälten, säker- hetselektronik och andra bilsäkerhets- system-uppgick ti1113 miljarder dollar under 2002.

Il 12002 Autoliv - Driven for Life

Förutom av valutakurser bestäms marknaden av världsproduktionen av lä tta motorfordon och av det genom- snittliga säkerhetsinnehållet i dessa fordon. Tillverkningen av lätta motorfor- don har i genomsnitt vuxit med ca 2%

per år under det senaste decenniet.

Sedan 1993 har det genomsnittliga leveransvärdet av säkerthetsprodukter per bil stigit med 6% per år trots att prissänkningarna var betydande under de första åren.

Även tillväxttakten i säkerhetsvärdet per bil har avtagit och beräknas nume- ra uppgå till ca 2% i valutajusterad årstakt.

säkerhetsvärdet per bil påverkas av nya krockkuddar och andra nya säker- hetssystem samt av hur snabbt instal- lationsgraden för dem ökar. Autoliv och de andra bilsäkerhetsföretagen kan därför driva på tillväxten av sin mark- nad genom att erbjuda nya effektiva säkerhetssystem som bilköparna är vil- liga att betala för. Nya lagkrav och andra bestämmelser är den andra fak- torn som ökar värdet av bilarnas säker- hetsinnehålL

Vanligen är priser och marginaler bätt- re på nya säkerhetssystem. Under flera år har Autoliv därför satsat på forskning och utveckling, vilket gett bolaget dess nuvarande tekniskt ledande ställning.

Denna styrkafaktor har också bidragit till att göra Autoliv till det försäljnings- mässigt ledande företaget i branschen, vilket i sin tur lett till kostnadsfördelar gentemot branschens mindre företag.

Att vi är tekniskt ledande har också bidragit till en fördelaktig sammansätt- ning av försäljningen. De bilar som vi levererar till har därför i allmänhet ett högre värde på säkerhetsinnehållet än genomsnittsbilen. Under 2002 var det genomsnittliga leveransvärdet av säker- hetssystem i världen 229 USD.

(t v) A uteliv /Jr s/Jkerflets/everantör till Chrysters nya Pacifica. \111evarerar de smarta frontalkrocklruddams, knäkrockkuddama, lnflatable Curtains, ratten och alla blittena med Mltasstriickama för frams~tes~nde.

(t h) Autollv tillverlcar ocksA s/Jkerhetssystemen till Nissans nya T!fan. \11 levererar de smarta frontalkrock- kuddarna, ratten, sidokrockkuddama och lnffatable Curtains.

Marknadsandelar

Sedan 1993 har Autolivs andel av den internationella bilsäkerhetsmarknaden ökat från 11% till över 30%. Ökningen beror både på förvärv (främst av Morton ASP 1997) och på att Autoliv svarat för nästan alla branschens stora tekniska innovationer under de senaste årtiondena.

Vårt mål är att fortsätta att växa snab- bare än världsmarknaden. Vi har förut- sättningar att göra det genom att vi har en starkare ställning än våra konkurren- ter på marknadens tillväxtsegment t ex sidokrockkuddar.

Dessutom håller våra satsningar i Asien på att få avsedd effekt med snabbt stigande marknadsandelar. l Japan räknar vi med att vår a ndel fort- sätter att stiga från 15% till över 20%

under de närmaste tre åren och i Korea från 30% till 40%. Likaså bör andelen i Nordamerika stiga till över 30% sam- tidigt som andelen i Europa ligger kvar över 50%.

Kostnadskontroll

Mer än hälften av koncernens intäkter används för att köpa material och kom- ponenter från underleverantörer. Att kontinuerligt sänka kostnaden för direkt material är därför avgörande för Autolivs lönsamhet.

Den effektivaste åtgärden är att ersät- ta äldre konstruktioner och komponen- ter i våra säkerhetssystem med nya som är mer kostnadseffektiva. Att hela tiden förbättra kv aliten ä r en annan effektiv åtgärd eftersom även små kas- sationshöjningar, omarbetningar, etc.

kan bli kostnadskrävande. Autolivs

omfattande kvalitetsprogram ( se sid

18), som är inriktat på förebyggande

åtgärder, är därför inte enbart nödvän-

digt för att garantera att produkterna är

säkra utan också viktigt för koncernens

egen lönsamhet. Traditionella inköpsåt- gärder som standardisering och inköp i lågkostnadsländer används också för att sänka materialkostnaderna.

Vårt mål är att sänka materialkostnader- na åtminstone i takt med prissänkningarna på bilsäkerhetsmarknaden.

Den näst största kostnadsposten är löner och sociala avgifter. Enbart perso- nalkostnaderna i tillverkningen motsva- rar nästan 20% av intäkterna. Under flera år har målet därför varit att överfö- ra minst 1.000 jobb om året tilllågkost- nadsländer, vilket lett till att koncernen numera har 30% av alla anställda i dessa länder järnfört med färre än 1 0%

för fyra år sedan. Med nuvarande kost- nadsstruktur och produkter borde ande- len kunna höjas till åtminstone 35%.

De totala personalkostnaderna mot- svarar mer än 25% av försäljningsintäkt- erna. Vårt mål är att koncernen skall sätta av minst 5% av sina intäkter på forskning, utveckling och teknikanpass- ning (se sid 1 O) för att behålla sitt tekniska försprång och för att ta hand om alla nya order. Kostnaderna för försäljning och administration är låga därför att försälj- ningen inriktas på några få kunder, de stora biltillverkarna. Endast 5% av intäk- terna behöver därför användas för dessa omkostnader. Vi bedömer att den nivån kan bestå.

MARKNADEN PER PRODUKTGRUPP

.• Säkerturtsb.ll.lten Sidokrockkuddar

Fmntalkrcckln.Jddar

a

Elektronik

Sedan 1993 har Autolivs marl<nad vuxit med i genom- snitt 9%

om

<!Jet till 13 mHjalder dollar. Rer silkethets- system i varje bil har bidtayit med 6% om <!Jet och högre bilproduktion med de~ 3 procentenhetema.

Under 2002 ~tEllhämtade sig marknaden efter att ha sjunkit under ~ 4r som en följd av svagare Euro och Yen, s4rJkta priser och, under 2001, lägre biltil/vellming.

Det mesta av den nuvarande tillväxten kommer ~n sldokrockkudd81' och smarta frontalkrockkuddat; som frBmf6r 81/f ökar 9161<troniksagmentat.

Att skapa aktieäga rvä r de

Kortfristiga svängningar

Eftersom ungefär en tredjedel av Autolivs kostnader är mer eller mindre fasta, varier- ar koncernens vinst med kapacitetsutnytt- jandet i fabrikerna dvs med försäljningen.

Kassaflödet ett enskilt kvartal påver1<as dessutom av tidpunkten för kundemas betalning vilket kan leda till betydande svängningar mellan enskilda kvartal.

Bilproduktionen på de största markna- derna ger en relativt god uppfattning om kapacitetutnyttjandet i våra fabriker.

Emellertid är det produktionstakten för enskilda bilmodeller som är bestämman- de, eftersom vi vanligen inte kan an- vända en underutnyttjad produktions- linje för tillverkning för en annan bilmodell.

Slutsatser

För närvarande består koncernens sys- selsatta kapital till 58% av goodwill och andra immateriella tillgångar, främst från förvärvet 1997 av Morton ASP. Eftersom detta fasta belopp inte ökar så länge kon- cernens växer organiskt, bör Autolivs för- säljning och vinst kunna växa snabbare än det sysselsatta kapitalet.

l dagsläget förutser vi inga större före- tagsförvärv. Vi anser inte heller att skuld- sättningen behöver sänkas, ettersom skuldsättningsgraden vid utgången av 2002 på 29% ger en betryggande margi- nal till taket på 40% i Autolivs skuldsätt-

FÖRSÄLJNINGEN PER REGION

%

100 ⁸⁰ -

-

60

40 20

O

1~~

H:ll::ll:t i i::!:UOO 2001 2002 l!t Europa Nordamerika

Japan l!! ÖVriga lilnder Den europeiska marlenaden svarar för halva koncem- oms/Jttningen, den nordamerikanska för en tredjedel medan Japan och 6vriga länder svarar för ca 10% var- dera.

De f6lsiJijningsml viktigaste liindema för Autciiv är USA, 1Ys/d8nd, Fran/<1ikl>, ../apBn, Spanien, StDibritannien och Korea.

Den svenska f6rsäljningen svatar 4% av intäktema.

ningspolicy ( se sid 27). Detta tak anser vi vara tillräckligt för att klara konjuktur- känsligheten och andra osäkerhetsfak- torer i Autolivs verkSamhet. Dessutom är det viktigt att ha en kapitalstruktur som är optimal för våra aktieägare.

Om vi kan fortsätta att hålla kostnader- na under kontroll, bör vi därför ha förut- sättningar att generera ett star1<t kas- saflöde tack vare stö rre intäkter från både den växande bilsäkerhetsmarkna- den och från ytterligare marknadsan- delsvinster.

Genom utdelningar och återköp av aktier kan kassagenereringen komma aktieägarna till god o och därigenom skapa mervärde för våra ägare.

MARKNADEN PER FÖRETAG

Bn>ed

Taksta

Autoliv har varit branschens st6rsta fiJretag sedan 1997. F n svarar koncemen fiJr en tredjedel av vMds- marlmaden.

VAra främsta konkurrensfOrdelar år: 1) branschens teknikledare, 2) överlägsen marknadstilckning och 3) gediget systemkunnande med egen tillverkning av 811a nyckelkompanenter.

Näst störst i branschen är TRW och Takala med en fj~rdedel vardera av världsmarknaden.

Under 2002 köpte den amerikanska riskkapitalfon- dan Blackstone TRWs bilverlcsamhet inklusive bilså- kartletsdivisionen.

Taklita 4r att japanskt, familjeiigt f6retag.

Det amerikanska fiJretaget Bread har tappat mark- nadsande/81' sedan det hamnade i kris 1999. Det ~ numera

av sina

kreditgivare.

FÖRSÄLJNINGEN PER KUNDGRUPP

Toyota PeugeoV

Citro~n

GM

DaimlerChrysler Renault/Nissan

Under 2002 ökade intäktema Wn Ford (med bl a Volvo och Land Rovet) till 23% av koncemf&säljningen fr.tn 20%. Ökningen föridaras av förvärvet av VRE som ur- sprungligen tillhört Ford.

Den n{jst st<ltsta kundgruppen är Genernl Molor3 (in/d.

Opel, /suzu, Saab, m Il) med 15% av omsättningen följt av Renaulf!Nissan (13%), Daimle/ChlysJar (9%}, Volkswagen (9%), Peugeot/Citro~ (8%) och Tayota (5%).

Ingen order svaoar fiJr mer M 4% av koncemens omsått- ning, viiklit /Jr del viktigesta ur rlsksprldningssynvlnkel.

Ett kontrakt avser vanligen en blimodell eller platt- form och alla produkter som Autoliv leveref'81' till den modal/en. Normalf gäller en order s~ IQnge model- len/p/at1formen tillverkas, oftast under 4-5 ~

Kontrakten ingås ungefär tre ~r innan bilmodellen ska/l b6rja tillverkas.

2002 Autoliv - Driven for Life

17

-

Autolivs säkerhetssystem

Renaults nya Megane, som utnämd€s till "Årets Bil" i Europa under 2003, är ett exempel på en ny bilmodell med många avancerade säkerhetssystem från Autoliv. Flera av dem har utveck- lats l samarbete med Renault.

CD BALTESSYSTEM

Beräknas minska risken för allvarliga skador i frontalkollisioner med 60-70%.

Bö~ade

att tillveri<as av Autoliv 1956.

(~ Bältessträckare och Belastnings- begränsare i bältesrullen. Bältes- sträckaren spänner blixtsnabbt bältet med hjälp av en Hten pyroteknisk ladd- ning. Beiastningsbegränsaren, som intro- ducerades av Renault 1995, släpper sedan efter lite på bandet för att belast- ningen på den åkande inte skall bli för stor i en våldsam krock. l framsätena där de åkande riskerar att slå i ratten eller instrumentbrädan, används krockkud-

Il 12002 Alltoliv - Driven for

ure

darna för att fånga upp d€ åkande på ett skonsammare sätt. Genom komb inatio- nen minskar risken för livshotande ska- dor med ca 75% i frontalkollisioner.

@ Bältessträckare monterade vid framsätenas bälteslås. Spänner blixt- snabbt bältet med hjälp av en liten pyroteknisk laddning. Om krocken är mycket våldsam används även hött- bälissträckaren (Nr 4) eller anti-sliding bag (Nr 5). Låsförsträckare infördes 1989 av Autoliv.

0 Belastningsbegränsare vid bäl- tets nedre, yttre fäste. Tillsammans med belastningsbegränsarna i bältesrullarna släpper de ut lite band för att förhindra att påfrestningen på den åkande blir för stor. 1 5-dörrarsvarianten av Megane finns också höftbältessträckare vid dessa fäst- punkter, medan 3-dörmrs och Coupe-cab- riolet versionerna har anti-silding bags.

® ANTJ-SLIDING BAG

En patenterad krockkudde från Autoliv som lanseras på världsmarknaden genom den nya Meganes 3-dörrars- och Coupe-Cabriolet-versioner.

® THORAXKUDDE

En krockkudde som Autoliv introduce- rade 1994 och som beräknas minska risken för allvarliga skador på

bröstkor~

gen i sidakollisioner med 20%. l den nya Meganen är dessa kuddar stan- dard i framsätena och extrautrustning l baksätet

0 PASSAGERARKROCKKUDDE

Beräknas minska risken för dödliga

skador med 20% för bältade framsätes-

åkande. Båda frontalkrockkuddarna i

den nya Megane har Autolivs senaste

produkter Variable-Volume Bags (VVB)

som utvecklats i samarbete med

Renault. Med WB kan kudden på pas-

Autolivs säkerhetssystem

~~ · ---

sagararsidan blåsas upp till antingen 90 eller 120 liter beroende på hur våld- sam krocken är.

® ^BILRATT

Det blir allt vanligare att förarkrockkud- den och ratten utvecklas och leveras som en enda komponent. Autoliv börja- de med denna lösning 1995.

® FÖRARKROCKKUDDE

Beräknas minska risken för dödliga skador i frontalkollisioner med 25% för bältade förare och allvarliga huvudska- dor med över 60%. Förarkrockkudden i den nya Megane har Autolivs nya Variable-Volume Bag (WB) varigenom förarkrockkudden kan blåsas upp till antingen 45 eller 65 liter beroende på hur våldsam krocken är och på hur nära ratten föraren sitter.

® INFLATABLE CURTAINS (IC) Denna krockkuddegardin beräknas minska risken för livshotande skador med över 50%. Denna patenterade produkt från Autoliv introducerades 1998 i samarbete med bl a Volvo.

Gardinen tillverkas i ett stycke med Autolivs patenterade vävmetod, "one- piece-weaving technology".

@ ELEKTRONISK STYRENHET (ECU) Placerad mitt i bilen där den är väl skyddad, styr denna elektroniska hjär- na alla säkerhetssystemen och be- stämmer om och när vilka bältes- sträckare som skall aktiveras i en krock och vilka steg av krockkuddarna som behöver utlösas. l styrenheten ingår en krocksensor och en mikroprocessor.

Dessutom finns satellitsensorer l dörr- arna för sldokollisioner.

Världens första antl-sliding bag Under 2002 Introducerade Autoliv värl- dens första anti-sliding bag som ska för- hindra att den åkande glider under säkerhetsbältet. Den har utvecklats för Renault och finns f n bara l 3-dörrars Megane och Coupe-Gabrioletversionen, men kommer senare i både andra euro- peiska bilar och l japanska.

Den nya krockkudden förbättrar skyddet från säkerhetsbältet och mins- kar risken för bukskador. Den förbättrar också skyddet från frontalkrockkuddar- na genom att hålla den åkande upprätt så att denne fångas upp av hela krock- kudden. Dessutom minskar krockkud- den risken för att knäna ska skadas mot instrumentbrädan.

Autolivs anti-sliding bag är inte bara den första krockkudden mot underglid- ning utan också den första krockkud- den i metall i stället för tyg. Metall- folierna i kudden förhindrar att den åkande slungas framåt inte bara genom gastrycket, som i vanliga krock- kuddar, utan också genom att de tunna plåtarna deformeras. Metallen klarar också den utsatta miljön under stolen bättre. Dessutom behövs inget skydd- ande hölje vilket sänker kostnaden.

2002 Autoliv - Driven for Life

l"

Enligt en beräkning som WHO (FNs världshälsoorganlsation) publicerade under 2002 kräver trafiken en miljon döda om året l hela världen. Om ingenting görs fördubblas antalet redan till 2020. l så fall blir trafikolyckor den tredje vanligaste dödsorsaken, i stället för som idag den nionde.

Förutom det enorma mänskliga lidande som denna massaker medför, leder trafikolyckorna till kostnader på hundratals miljarder dollar för sjukvård och förlorade arbetsinkomster. Behovet av säkrare gator, vägar och säkrare motorfordon är således mycket stort.

Autolivs affärside är att bidra till att minska detta behov genom att vara det ledande bilsäkerhetsföretaget Vi fort- sätter därför att prioritera de allvarli- gaste och dyraste trafikskadorna som vi kan angripa med våra säkerhetsys- tem och vår sakkunskap. För att identi- fiera dessa problemområden använder vi olika elyeksdatabaser som CCIS i Storbritannien och NASS-CDS i USA.

Autolivs FoU (forskning, utveckling och teknikanpassning) baseras också på våra egna krocktester, experiment och studier samt på de erfarenheter våra experter byggt upp under många år. Verksamheten bedrivs i nära samråd med Autoliv· Technlcal Advisory Board (se nästa sida).

Produktutveckling

Om en förstudie visar att en produktide är realistisk - både finansiellt och tekniskt - inleds ett projekt, ofta i samarbete med någon noggrant utvald biltillverkare. Denne utvecklingspartner

10

j=

Autoliv - Driven for Uf&

skall bl a ha en lämplig bilmodell under utveckling där Autolivs nya produkt kan introduceras.

Projektet fortskrider sedan genom Autoliv Product Development System (APDS) som består av fyra kontrollsta- tioner. Vid varje sådan "tollgate"

utvärderas projektet av ett expertteam som avgör om ytterligare resurser skall satsas i projektet samt - vid den sista kontrollstationen - om produkten skall släppas för masstillverkning och försäljning. Hela utvecklingskedjan tar vanligtvis mellan två och fyra år.

All teknikanpassning genomförs lokalt i något av Autollvs tekniska cen- tra Koncernens gemensamma utveck- lingsprojekt läggs vanligen ut på ett av koncernens större utvecklingscentra i Frankrike, Japan, Sverige, Tyskland eller USA. Tekniska centra finns också i Australien, Storbritannien och Spanien.

Autoliv har även en slädbana i Indien för krocktester.

Koncernens forskning bedrivs i en central enhet, Autoliv Research i Sverige.

Patent och varumärken

Autoliv har drygt 3.000 patent bl a på krockkuddegardinen The lnflatable Curtain, en ny rolloversensor (inkl. sen- sorns "dataprogram''), stolsmonterade sidokrockkuddar, pisksnärtsskyddet AWS, principen för låsmonterade bältessträckare och koncernens "one- piece-weaving-technology" (varigenom krockkudden kan tillverkas direkt i väv- stolen i stället för i två steg). Patenten omfattar också en hel serie olika förbätt-

Alltoliv lir huvud/everantär av bilslikethetssystemen till GMs nya Pontiac Grand Prix.

Auto/lv tillvsrl<sr de smarta fronfB!krockkuddarna, bliratten och slikemetsbältena in/d. blltessfrljc/csma.

ringar av säkerhetsbälten, krockkuddar, rattar och säkerhetselektronik.

Patenten som löper ut successivt sträcker sig som längst t o m 2022. Inget enskilt patent har avgörande betydelse för koncernens finansiella ställning eller resultat.

Antalet patentansökningar har ökat under de senaste fem åren delvis beroende på nya principer för att ge starkare och bredare patentskydd.

Under 2002 steg ansökningarna med nästan 50% från 2001. Ansökningarna ökade Inom alla koncernens produkt- och komponentområden.

Dessutom har Autoliv ett antal varumärken som ger vissa marknads- föringsfördelar.

Produkter och system

Eftersom vår strategi går ut på att vara biltillverkarnas utvalda samarbetspart- ner för bilsäkerhet, är det avgörande att vara tekniskt ledande och att ha bran- schens mest omfattande produktpro- gram. Därigenom kan Autoliv verkligen vara kundernas "ona-stop-shop" för bilsäkertlet.

Vi söker dessutom fungera som kund-

ernas specialist och rådgivare i bilsä-

kerhet För denna uppgift är vi ovanligt

väl skickade genom att vårt företag har

specialister inom alla de delområden

som fordras för att skapa kompletta bil -

säkerhetssystem. Autoliv lnflators har

det pyrotekniska kunnande som

behövs för krockkuddarnas gasgenera-

torer och för bältessträckarnas mikro-

gasgeneratorer. Autoliv Electronics

besitter den kunskap som behövs för

--~~---~---~-F_otskning och utveckling==~

Rolls Royces nya Phantom har Auto/lvs ratt och smar- ta förarl<rock/cudde. Alltoliv Jevererar ocl<s~ den smar- ta psssagerarlcrockkudden, knäkrockkuddarna och de smarta siJkatfletsb/Jitena med självjust9rancl9 belast- ningsbegr/Jnsare.

att göra program till de mikroprocessor- er som styr en eller flera säkerhetssys- tem. Väv- och textilkunnande finns hos Autoliv Textiles.

För att skapa ett optimalt säker- hetssystem måste förarkrockkudden integreras med bilratten, medan sido- krockkudden, bälteslåset och pisk- snärtsskyddet skall byggas in i stolens bärande delar. Autoliv klarar detta tack vare Autoliv Steering Whee/s och Autoliv Seat Sub-Systems.

Att ha all denna specialkunskap i den egna koncernen är en stor fördel när man utvecklar kompletta säkerhetssys- tem, inte bara för att nå rätt prestanda utan också för att kunna awäga kost- naderna optimalt. Till exempel får en sänkt kostnad för krockkudden inte leda till att bältessytemet och sensor- systemet blir mer komplicerat och dyrare. En systemutvecklare och sys- temleverantör som Autoliv, som är involverad i hela integrations-, utveck- lings- och tillverkningsprocessen, är väl medveten om dessa krav och fallgropar.

Många gånger är det också billigare för biltillverkaren att ett företag svarar för alla bilens säkerhetssystem i stället för att frontalkrockkuddarna kommer från en leverantör, sidakuddarna från en annan och bältena från en tredje. Att en enda leverantör är ansvarig för alla systemen kan rent av höja bilens krock- prestanda. Följaktligen slår alltfler bil- företag in på denna linje och Autoliv, med sitt systemkunnade och breda produktprogram, leder denna trend l bilsäkerhetsbranschen.

Autolivs Tekniska Räd

Autolivs forskning bedrivs l samråd med företagets Technical Advisory Board som består av världsledande forskare inom trafiksäkerhet, krocksä- kerhet och biomekanik. Under 2002 avled professor Hermann Appel från Berlins Tekniska Högskola och ersattes av Professor Koshiro Ono.

Professor Murray Mackay Ordförande

University of Birmingham, Stororitannien.

Professor Jeff Grandall

University of Virginia, Chanottesvifle, USA.

F oU- KOSTNADER

- % av försäljningen

Under 2002 6kade Alltolivs egna satsningar pli FoU (forskning, utvecldlng och tsknikanpsssning) med 14%

till 230 MUSD, vilket motsvarade 5,2% av omsätt- ningen jämfört med 5,0% under 2001.

Ökningen beror främst pli storre orderingAng under de senaste tre liren.

Inklusive ersättningar från kunciema för utvecklings- projekt och krocktester u~r FoU-saisningama till drygt 7% av lroncemens omsättning.

Professor Per Lövsund

Chalmers Tekniske H!Jgsko/a, Göteborg, SVerige.

Professor Koshiro Ono

Japan Automobile Research Institute (JARl}

och Tokyos Tekniska Högskola, Japan.

2002 Autollv - Driven for Ufe

111

Night vision

Genom att använda en infraröd kamera kan förarens möjligheter att se i mörker och dimma avsevärt förbättras.

Bliden från kameran visas på en uppfällbar skärm som kan placeras på instrumentbrädan framför föraren utan att minska förarens synfält genom vind- rutan.

Med vanligt halvljus kan föraren idag se knappt 1 00 meter , men med Autolivs system ökar avståndet till drygt 500 meter under idealiska förhållanden.

Förarens synfält blir också mycket bredare än med vanliga strålkastare.

Dessutom finns det ingen risk för bländ- ning eftersom den kamera Autoliv använder inte behöver någon strål- kastare med Infrarött sken, och vanligt billjus använder en annan våglängd.

Kameran i Autolivs system kommer från Indigo Systems. Detta amerikanska företag håller i samarbete med Autoliv på att förminska och anpassa en av sina nya minikameror till de speciella förhål- landena i en bil.

3+2-punktsbälte

3-punktsbältet är det effektivaste pas- siva bilsäkerhetssystemet hittills. Det anses minska risken för livshotande skador med 60-70%.

l vissa olyckor är emellertid säkerhets- bältet inte lika effektivt. Det gäller t ex då bilen välter och slår runt. Det kan också Inträffa i sidakollisioner om bilen träffas i den bortre sidan i förhållande till den åkande. l dessa olyckor riskerar den åkande att glida ur bältets "öppna" del.

Av alla livshotande skador är ca 1 O%

skallskador i sidekollisioner och hälften av dem sker mot den bortre sidan.

Enbart i USA dör nästan 10.000 män- niskor varje år i rollover-olyckor då bilen välter och slår runt.

Den person som sitter på den sida som slår i marken först i en rollover- olycka, kommer i många nya bilar att få ytterligare skydd av en krockkudde- gardin som ett komplement till skyddet i dagens bilar från säkerhetsbältet. Men för alla andra i bilen är det livsviktigt att

1212002 Autoliv - Driven for Ute

Genom att kameran blir så liten (mindre än ett cigarettpaket) är det möjligt att placera den på de ställen i bilen där den fungerar bäst- t ex under bakkanten på motorhuven. l så fall skjuts kameran

de inte glider ur säkerhetsbältet, sin

"sista livlina".

De 4- och 5-punktsbälten som används i tävlingsbilar kräver båda hän- derna när de skall tas på, vilket skulle leda till lägre bältesanvändning om de infördes i vanliga motorfordon.

Autollvs lösning på detta problem är ett 3+2-punktsbälte och en ny krock- kudde, en $/de-Support Bag som blås- es upp längs stolsryggens innerkant för att hålla den åkande kvar i stolen.

Det nya 2-punktsbältet är fäst i stolens överkant och löper tvärs över det befintliga 3-punktsbältet. Bältet är enbart ett komplement till 3-punktsbäl- tet och kan Inte användas utan att 3- punktsbältet kopplats först.

Det innebär att åkande som missar att sätta på sig det nya bältet alltid får minst lika bra bältesskydd som idag (skyddet

från Side-Support-kudden oräknat).

Oberoende forskare USA har nyligen börjat utvärdera 3+2-punktbältets för- delar i frontalkrockar.

upp när den används och "tittar" över motorhuven utan att vara i vägen för föraren, preels som ett periskop.

Med benäget tillstånd frdn Saab Automobife AB.

Fotgängarskydd

28% av alla trafikdödade l Europa är oskyddade trafikanter och över hälften av dem är fotgängare. EU-kommissio- nen och de europeiska biltillverkarna har därför kommit överens om att införa nya tester för att förbättra skyd- det för fotgängare. De nya kraven är planerade att gälla för alla nya bilmo- deller som typbesiktigas efter den första oktober 2005. Kort därefter är det meningen att liknande krav skall träda i kraft i Japan där dessa dödsolyckor är ännu vanligare. ·

För att uppfylla de nya kraven kan en biltillverkare konstruera om bilens front och huv och på så sätt skapa tillräckligt utrymme mellan bilens hårda delar och motorhuven. En sådan förändring kan emellertid inverka menligt på en bil med ett välkänt utseende. Dessutom kan bränsleförbrukningen och utsläp- pen komma att öka.

Autoliv erbjuder i stället två aktiva system. The Active Hood har två gas-

generatorer som lyfter motorhuven ca 1 O cm i bakkanten så att huven kan fjädra när den träffas av fotgängarens huvud. Detta system minskar också risken att fotgängarens huvud slår i vind- rutans hårda nederkant.

FoU-projekt

--·- -- -

För det återstående riktigt allvarliga området använder Autoliv krockkuddar som täcker vindrutestolparna. Dessa patenterade Pedestrian Proteetian Airbags (PPA) är specialkonstruerade för att vara små men ändå effektiva.

Under 2002 utvidgade Auto/iv sitt svenska krockl8boratorium l VåtyMta S!l att Auro/IV Safety Center kan ufföra ro//oV91pr0V Inomhus. Därigenom pjveti<JJs inte fOts(J/ren av regn, snö och andra ~r:letfeksfM1/lllanden. Ukas!l är det lättare att gamnteta sel<retess&n kring nya bilar med en inomhusbana. Efter utvidgningen är labon!torlet 150meter längt och30meter brett

2002 Autoliv- Driven for Ufe

1 13

ARGENTINA AnWiiHda: t 00

Verbamhet: Produktion av krockkuddar och säkerhets~

bä~en

Kunder: DolmlorCI>Iyoler, Faureclo, Rat, Fon:t, GM, lvcoo, JCI, Lear, Peugoot/C~rolln, Renault, SAS, Toyota, VIsteon och Volkswo.gcn

Pilar iB"""oa Aires)

AUSTRALIEN Anstiillda: 8llO

V.rl<samhot Produktion ov kmcl<kuddar; .akalhetsbälten och blllesband; Kroc:I<Wming

Kunder. Fon:t, ~. Hylrodal, Kla, Mllsulllsl>, Ssangyol1g. l8oo och Toyota

-

IIELGIEPI An.Wida:30

llort<samhol: Set<venocerrter, sammansiltining av krock- kuddar, alk•rh«sbalten, rattar och stolskomponenter Kunder. Volvo och ECA

G ont

DRASILlEN AnoWida: 400

Veti<samhol: Produklion ov krockkuddar, säksrh81sbaJ- ton, mtor och blitooband

Kunder. /wd, Dalm18f01rlaler; Faurecie, Flat, Fond, GM, JCI, PSA, -~ SAS, Toyota och llolkowoQen Tau0at6{Saol'llulo)

CANADA An.wkla:750

Verkaamtwt: Produktlon av bM:esband, textilkrockkud- dar och elektronik

Kunder. Autc>llr och ondnl bi~ostillverlun

Co/lingwood, Msrl!tlam och 11/bury

EBTLAND Anställda: 1.040

v.kaaml»t: Produktion av säkerhetsbötten och bä!·

teskOtllt)OOOntor

Kunder. AvtoVw., GAZ. GM och Alltolivbolag 7bllinn

FILIPPINI:IINA AMIJllda: 570

Verbamltct: Produktlon ovalkertietzbal!en och rattar Kunder: Fon:t, GM/Iouzu, Hond&. Kia, MitsubUohi, Toyola och Autc>iV , . _

Min/IIJochColxJ

14[2002 Autollv - Driven for Life

FAliNKRIKE Anall.llda: 5.870

Vet1awnhot; Produktion av krockkuddar, gasgeneratorer, tändare, rattar, llkarhotsbtilten och elektronik;

KrockU!stnlng och teknl8k utveckling Kunder. Oitrc-.n, Nrsso.n, Peugeot, Renault, ToyW\

Samsung och Autollvbolag

Pan"s. Goumay-em--Bflt)< PoJtJ.ers, Pont~de-Buis, Survi/Jir:ts.

PorttfJ/n, Ro:Jen ^OC!l ,...,tlfj.'ley Uoint-vem:~o~re\

::.,240

---~---···--·-·--·

Verksemhet Produktlon av -otsbatten. Sladteol-

ant~gntng

Kunder. Doewoo, Daimlt!rCirj>lw, Fon:t, GM, HondtJolal1 Molon~, Hyundal, MonA!, f'co.lgeol, Telco och~

8at>ga/ore ochNIJW Delt!l Qolnt·venturel

INDONESIEN Anstöllda: 70

Vett<aamhet Produktion av skkertlotobllten Kunder. GM, Hyundai, MIIBubOahi, N~ och Tayola Jaklorts

ITALIEN Anatlnda! 15

Vetkaamhet: F6rsöljnlngskon1Dr och kundanpossnlng Kunder. Aat

Tunn

JAPAN ANtlllda: , .530

•

Verk:samhet: Produktion tN krockkuddar, gasgeneratorer;

ellkertlotobllton, rallor och - lk; Krocktoming och teknisk utveckling

Kunder. Oalhatau, Hino, Honda. tauzu. Mazda. Mltsubishi, Ntssan, Nissan~ Diesel, Subaru, Suzuki, Toyota ocn Autollv- bolag

,

Atsugi, F\jjsaW<l, AAJ01ao, ~ Nagoya, 0... Tskoltl)<>.

Tsui<uba och _ , . , (joifrt-vonluros och dotterboi!IQ)

KINA AnshiUda: 31 O

Ven<aamhet: Produktlon av krockkuddar, säkettletsbllten och böltesband

Kunder: DolmlorChrysle<, GM, Fiat, Foro, Honda, Hyundai/K;a, tveco, Nissan, FWgeot/Citrolln, Toyota, Ronoult, Volkswagen/Audl och VoliVo

Nanjing, ct1angchun ooh ShariQhal ao;nt-v""""""')

KOREA Anltlllda: 100

llett<INnhet l'roduktion ev - - o c h - - balten; Sllldtostanläggnlng

Kunder: o...,, GM, Hyundol, Kio. Renault, Sarnoung och Ssangyong

Seooi; lconst~-i Ml.lrvrlfJk, U/smJ och Kyunglci-<fo

• .

MALAYSIA

• ,.9

• •

Anståll<la:.all

•

V.rbamhet:: ?roduktior'l ev krockkuddar, llkertletsbll- ten, rattar och b1118obltld

Kunder. BMW, Daimlel(;llryster, Foro, Honda, Hyundal, K;a, Mltoul>ahi, NI....,, Parodua. Prctoo. &ozuki, Toyota och Volvo

MEXIKO Anstiillda: 3.150

Verksamt\81: Produktion av krockkuddar, textllkrockkud- dor. säkerlletsblllten och rattar

Kunder. OalmlorChryalet; Fon:t, GM, Honda, Hyundal, Mssan, Mazcte. M~sublshl, To)l<lla. Volkswagen, Volvo och Autollvbolag

TOIUciJ, CluM!""" och Tljuano

NEDERLÄNDERNA Anatallda: 250

Verkaamhot: Produktion ev slll<erhotsbMen, bolllosband

--

^Kunder. BMW, Fon:t, GM. Mitsubiahi, Renault, Saab.

Volvo och Volkowogen lAn<lgmal och Bom/

Obe: ¹¹Kunder-pk.h.1del'ar i visaa fall mlndnt kunder och entnl anstAllcia Inkluderar joint-venturss.

- ~ ~~---~~--- ^{Autoliv i världen} --- --- ----

~ l

...

..

•·

•

~

..

•

~~·---

e

IIY,.1!EELAND

~lda:S

- -FGI3IIIfnlngll<ontor Kunder. Eftermarknod .'-ucldand

POL Eli!

An.Widll:760

•

Verbamhet: ProdUktfon .v krockkuddar. textilkrockkud·

dar och

""'"*ing"'-

Kunder. Autol!llbolog Olilwa och J<llcz-L B -

RUMÄNIEN Anlllållda: 200

Yerk&amha1: Produktlon ~ krockkuddar och slkarhets- ba~on

Klonder: Oacla, Doewoo och Al.CDIMloleg llnisov

SPANIEN Anstllllda: 1 .460

Verl<.somhet Produktion av krockkuddar och ollu!rhets- bAitan; Krooktestning OCh teknisk utveckling Kunder. JWtoEurope, Fon!, OaimletOloysler, Mazda, Nissan, Opel, Peugoot/Citroln, Plnlnfarine. Renault, SEAT, Volkswagen och AutdM>oCag

- o c h 1/Mltlcia

u

. ..

o

•

o

STORBRITANNIEN Anst411da:1.420

--=

ProdUI:hon..,

-..oaar.

texlllkrocldwd- d<rochbA~~-~ochteknisk utvocklinQ

Ku -r. Minn Mo<lon. Bentl.oy Fon1 Hondo. Jaguar, Mazde, Mtts>.ob<ohl. Noooan, Rovw Tov<>laoch Autollvboleg

lhoii8Jlt, MI/tOn Keynosoch ~

•

SVERIGE Andlda: 2.720

Verbamhel: ProduktiOn :KV krod<kudd..-, såkerlletsbai- IM. stolskomponont..-, bilbarnstOiar, o~okttonik och gas- - - . . . ; KrocktesbW>Q och tol<nlsk ~ Kunder. Jagua<, Saab, Scania, Voll/o och AutoiM>olag Stocliholm, V&g.Wa. VliJ</II, Hl.ssleho/m, Motala, Uni<öplng, Kllf1glllv och G<lrebot'g

SYDAFRIK~

AnatiJida: 1 50

V.11<5amhet ProdtJI<tl<ln av krockkud<tor och slkerhots·

blltsn

Kunder. BMW, ford, Mazxlo, NiS9811, Toyota och Yoi<Bwagen

~

TAIWAN Anatållda: BO

Verksamhet Produktlon IN krookkuddar och aäkerhets~

billton

Kunder. Ford, GM, Honda. lsuzu, Mitsublshl, Nissan och Toyola

Toip9i (joirt-""""'-")

•

THAILAND Anotilde:770

VorUamhet: Produktioo av krocklruddar, sltkorhet3böl- ten oc:::h f'8tt3r

Kunder: BMW, GM. Honda, lsuzu, Ntasan, Samsung, Thai Rung, Toyota, Volvo och Autollvbolag Bilngkok Qoint-verrture och dotterbolag)

TJECKI:~E~N~---­

Anstlllda: 2

\lerksamMI: FCn!lljningskontor Kunder. Skcdo

MlacMBolosJav

TUNIIilEN Anstllklo: 1.950

-.rntM>t: _ . , e v s ä i < - o n o c h rattar Kundor. Autolivbolag

Zriba, Nadllour och B Fotos

TURKIET Anatlllde;480

-amhot:-onevkrocld<tJddar,ailkaltlotablltan,

~teekomponenter oc::h rattar

Kunder: Anaclolu lsuzu, BMC. Chrysler, ford Otoson, Hyundel Assall, Kar•on, MAN, Mercedes !Ienz. Otokar, Otoyol, Oyak Ronaul~ Tofas-Fiat, Toyata och Autolivbolag Gebze-Kooae/1 och DudUiu-lstanbul

TYSKLAND Anotiilldo: 3.270

~ Produktion av krooklwddar, aäkerhetablltan o c h - - -Krocklastning o c h -utveci<Jing

~ Audl, BMW; OoimletQ]rysler, FOtd, Gram"""' Hy\.ndai, ISRI, MAN, Ma2da. Opel, Pctoche, Voil<swageo och JWtollvbcQg

E1mohom. Docheu, Bnwnschwelg, Dllboln och Nordorstedt

UNGERN Anotiillda: 730

VOricsamhet Produktion av säkerhetsbäken Kunder. Audi, BMW, Dalm18!0vyslor, FIOt, GM, Gr,.,.,.,,

~ ISR~ L.arOOaghn, MAN, RSl. Skcda, Stoyr, Suzuki och Volkswagm

SCproo/cllwod

UllA AnatAl Ida: 6.980

Veri<Amhot: Produldlon av krockkud<tw; texUII<rockkud- dar, llkometsbllten, rmw, g3S!jonorotoror och olaktr<>- nik; KrocktllStnlng och teknisk utveckling Kundor. BMW, llainierCh<y$ie<, t:l>i\alau, Ford, GM, Honda. H)undal, l8uzu, Kla, Mazda, M~oubishl, Nissan.

SubaN, S<Jzul<i, Toyota och AWlhbola9 Aubvm H/118 och Souttillekl, Michigan; Brighem City.

Ogdon, T"""""ron och Promonl<>ty, Ut/III;

lndianopolla och Columbia Clry, lndilllla,· Ma-lle, Kontuclty, och Denver; Colotado

2002 Autoliv - Ortlien for

uw 1 15

F~

VId utgången a• 2002 hade koocemer. -30 1 00 rast anstalida och 4 100 t~lfadoga medarbetere Antalet sysselsatta ' koncernen okad~ under 2002 mea 2 400

Av de an&tallda arbetar 85% Inom tlllverkmng, knappt 1 0% nom forskning ulvec'<!lr19 och lek- mkwlpal18114ng SMrt 5% 1nom forsalJ11ng och admll11&trat10n Nann111e 50% er kv~nnor . ~ n11 U% ' Noi'demenka CXlh

-awtr6% !Ewopa. truta11lt~

ar densamma Formodlogen beror sk!llnaderna bR stor del

o6

olika s;ukeu.attn~ De europecska 1r1laggnll1glill118 har startat program for ett mtnSka sjUkfrå!!varnn

PnoNiomwttnmgen ar under 5% 1 enk{11et med AUiolW mil

UTBILDNING

Under 2002 in\18Sterade Aulaliv ca 2 dager i genom- sn/fl per enstAIId l olika kurser och vtbildningar. MIJ/et för i

4r ar

att fMiubbla vtbildningsinsatsama.

PRO DU KTIVITETS FÖR BÄ TTR l N G 10.000

110.000 50.000

1998 1999 2000 2001 2002 Anlalans1111da

Antal t!l'-bde krockkuddar ~uurtal)

i!l An1111-llko- e n (lusentaij

Antalet 8f1SIIll/da l koocemen har ökat med niis1an 50%

tJH Over 30.CXXJ sedan 1997, inkf_ fölvåJv och effektert av ~av tillverl<ning till IAgkostnadsilinder.

Under SIJITJtna period har produktionsvolymen för sSkemetsM/Ien llkat med nästan 40% och med 90%

fllr koncemens storsta produkt - krockl<uddar.

Under 2002 ökade antalet ansMnda med 6%

medan produktionsvolymema steg med 6% billten och 17% för krockl<uddar.

~e

1 2002

^{Autollv -} Drlwln fOT Life

Personalsatsningarna inom Autoliv syf- tar till att bidra till koncernens övergri- pande mål att skapa uthållig vinst- tillväxt. För detta ändamål finns flera verktyg som sträcker sig allt ifrån vidareutbildning, jobbrotation, utlands- uppdrag till resultatbaserade bonuspro- gram. Målet - och utmaningen - är att kombinera dessa "verktyg" på bästa möjliga sätt för att utveckla och ta vara på varje Individs kompetens, erfarenhet och utvecklingsmöjligheter.

Det övergripande målet är att ha driv- ande, initiativrika och flexibla medarbe- tare, en global företagskultur och sist, men inte minst, starkt motiverade medarbetare.

Personalutvekling

Autoliv har många skickliga, kvalificera- de och målmedvetna medarbetare som medverkat till att ge företaget dess världsledande position. För att förstär- ka denna ställning fortsätter vi att satsa på att vidareutveckla koncernens anställda. Under 2002 t ex, infördes ett program med syftet att bl a investera fyra dagar i genomsnitt per anställd i personalutveckling. Vi satsar på att ge alla anställda möjlighet att utveckla sina färdigheter, sitt kunnande och sin po- tential för nyskapande. Förutom att detta motiverar individerna och utvecklar deras fulla potential tillgodoser det Autolivs behov av kvalificerade medarbetare.

Ledningsresurser

För att kunna

fortsätta

att växa måste Autoliv Identifiera medarbetare med stor utvecklingspotential och erbjuda dem Individuella utvecklingsprogram. Under 2002 införde vi en process för att iden- tifiera dessa personer och vidareutveckla dem. Avsikten är att interna kandidater skall kunna fylla de flesta chefsbefatt- ningar när vakanser uppstår.

Under 2002 har vi också infört ett nytt ledarskapsprogram som ett

led

i förny- elsen av

företagets

ledning. Programmet bygger på de ledarskapsvärderingar som koncernen antog under 2002 och som bl a anger att koncernens chefer stödjer och utvecklar sina medarbetare och ger dem möjlighet att ta egna initiativ;

främjar kreativitet och utveckling och behandlar alla anställda med respekt.

Global kultur

Vi satsar på att dra full nytta av att Autoliv är en världsomspännande kon- cern. Det gäller Inte bara standardise- ring av produkter, samordning av inköp och andra "hårda" samordningsmöjlig- heter utan också koncernens "mjuka"

tillgångar som samverkan mellan an- ställda, effektiva organisationer osv.

För att ta vara på denna potential har Autoliv internationella team, riktlinjer och personalutvecklingsprogram. Koncernen har också närmare 100 utiandsbefatt- ningar där anställda i andra Autolivbolag kan skaffa sig internationell erfarenhet.

Avsikten är att fördubbla dessa befatt- ningar under de närmaste 2-3 åren.

Internationella erfarenheter från Autoliv eller andra bolag kommer också att bli allt viktigare vid utnämning av chefer i dotterbolagen och koncernen. (Inom koncernledningen har de flesta en sådan bakgrund).

För att främja och ta vara på koncer- nens globala samordningsmöjligheter baseras chefernas bonusar i ökande utsträckning på koncernens gemen- samma vinst och Inte enbart på det lokala bolagets resultat.

Incitament

För att attrahera, behålla och motivera nyckelpersoner består ersättningen till ledande befattningshavare i koncernen av ett paket med grundlön, bonus och långsiktig kompensation, knuten till aktieutvecklingen. Alla rörliga ersätt- ningarna har tak och är alltså maxime- rade uppåt.

En befattningshavares bonus baseras i allmänhet på en kombination av rörel- seresultatet för koncernen och den enhet där befattningshavaren arbetar.

Den långsiktiga kompensationen utgår oftast som aktieoptioner med 10-års löptid (se not 14 på sidan 38).

Corporate Governance Guidelines Autoiiv har antagit en "Social Policy"

som ingår l koncernens "Governance Guideiines". Den baseras på FNs prin- ciper för globalt ansvar ("Global Compact") och på "Global Sullivan Principles of Social Responsibilities".

Dokumenten finns på nätet på

http://www.autoliv.com/policies.