Språkliga påverkansfaktorer vid moraliskt beslutsfattande
En kvantitativ studie av svenska som andraspråkstalare Lisa Cassel & Elsa J. Torstenson
Centrum för tvåspråkighetsforskning, Institutionen för svenska och flerspråkighet Examensarbete 15 hp
Examensämne: Svenska som andraspråk
Ämneslärarprogrammet i svenska som andraspråk, för arbete i gymnasieskolan och vuxenutbildningen (300 hp)
Höstterminen 2020
Handledare: Emanuel Bylund Spångberg
English title: Linguistic variable influence in moral decision making – a quantitative study in speakers of Swedish as a second language
Språkliga påverkansfaktorer vid moraliskt beslutsfattande
En kvantitativ studie av svenska som andraspråkstalare
Lisa Cassel & Elsa J. Torstenson
Sammanfattning
Denna studie utgörs av en kvantitativ undersökning vars syfte är att utröna vilka språkliga bakgrundsfaktorer som potentiellt påverkar huruvida vuxna andraspråkstalare av svenska tar ett deontologiskt eller utilitaristiskt beslut i moraliska frågeställningar. För att testa i vilken omfattning de språkliga bakgrundsfaktorerna påverkar det moraliska beslutsfattandet har sex hypoteser ställts. De sex ställda hypoteserna har utformats mot bakgrund av tidigare forskning inom området och de motsvarar sex olika språkliga bakgrundsfaktorer: språkbehärskningsnivå av svenska som andraspråk, startålder för inlärning av svenska som andraspråk, modersmålets språkliga närhet till svenska, vistelsetid i Sverige, språkanvändning av svenska i emotionella kontexter och kulturell exponering av svenska.
Respondenternas moraliska beslutsfattande testades genom footbridgedilemmat. Undersökningen bygger på data insamlad genom en online-enkät bestående av tre delar: footbridgedilemmat, ett språkbehärskningstest i form av en lucktext och en bakgrundsenkät. Enkätresultaten har analyserats genom Pearsons korrelationsanalys och Walds χ2-analys. Resultaten visar att det inte finns någon samvariation mellan respondenternas svar på det moraliska dilemmat och de olika språkliga bakgrundsfaktorerna, vilket innebär att ingen undersökt språklig bakgrundsfaktor påverkar respondenternas moraliska beslutsfattande i föreliggande studie.
Nyckelord
moraliskt beslutsfattande, andraspråkstalare, språkliga bakgrundsfaktorer, footbridgedilemmat, främmandespråkseffekten, dual process-teorin
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Syfte och frågeställning ... 1
2. Bakgrund ... 2
2.1 Främmandespråkseffekten ... 2
2.1.1 Förklaringsmodell – Dual process-teorin ... 3
2.2 Footbridgedilemmat ... 4
2.2.1 Footbridgedilemmat och främmandespråkseffekten ... 4
2.3 Språkliga påverkansfaktorer - utilitaristiskt/deontologiskt beslutsfattande ... 6
2.3.1 Emotionell kontakt och inlärningsmiljö ... 6
2.3.2 Språkbehärskningsnivå och startålder ... 6
2.3.3 Språklig närhet ... 7
2.4 Hypoteser ... 7
3. Metod ... 8
3.1 Urval ... 8
3.2 Material och tillvägagångssätt ... 9
3.2.1 Footbridgedilemmat i enkäten ... 9
3.2.2 Språkbehärskningstest ...10
3.2.3 Bakgrundsenkät ...10
3.3 Analysmetoder ...10
3.3.1 Analysmetod språkbehärskningstest ...10
3.3.2 Analysmetod hypotesprövning ...11
4. Resultat ... 12
5. Diskussion ... 13
5.1 Resultatdiskussion ...13
5.2 Metoddiskussion ...15
6. Slutsatser ... 16
Referenser... 18
Bilaga 1 ... 21
Bilaga 2 ... 22
Bilaga 3 ... 23
Bilaga 4 ... 24
Bilaga 5 ... 25
Bilaga 6 ... 28
Bilaga 7 ... 29
Bilaga om arbetsfördelning ... 30
1
1. Inledning
I dagens globaliserade samhälle fattar miljoner och åter miljoner människor beslut på andra språk än sina modersmål. Flerspråkighet har globalt sett blivit en regel snarare än ett undantag och idag talar majoriteten av människorna på jorden fler än ett språk (Aronin & Singleton, 2012). I stora
internationella gemenskaper såsom exempelvis FN, EU och OECD fattas beslut vilka berör en ofantlig mängd människor, beslut som på många vis styr hur vår världs framtid kommer att se ut. Dessa beslut fattas ofta på representanternas andra- eller främmandespråk.
De senaste 10 åren har forskare inom området psykolingvistik, vilket behandlar människans språkliga processer utifrån hur de bearbetas och tolkas i hjärnan, funnit att det finns en skillnad mellan modersmålstalare och främmandespråkstalare när det kommer till beslutsfattande i moraliska
frågeställningar. I moraliska frågeställningar tenderar främmandespråkstalare fatta mer utilitaristiska beslut än vad modersmålstalare gör i samma scenario (Costa m.fl., 2014; Dylman & Champoux- Larsson, 2020; Hayawaka m.fl., 2017). Effekten att främmandespråkstalare tenderar att fatta mer utilitaristiska beslut i moraliska frågeställningar än modersmålstalare kallas the foreign language effect– ”främmandespråkseffekten” (Dylman & Champoux-Larsson, 2020; Keysar m.fl., 2012).
Forskningsområdet är tämligen nytt och gränserna och generaliserbarheten för denna
främmandespråkseffekt är ännu inte helt beforskade. Med anledning av detta är det relevant att undersöka specifikt vilka språkliga faktorer det är som påverkar det moraliska beslutsfattandet.
I föreliggande studie riktar vi in oss på andraspråkstalare av svenska. Forskning rörande språk och moraliskt beslutsfattande har i större utsträckning riktat sig mot främmandespråkstalare än mot andraspråkstalare. Föreliggande studie vill bidra med kunskap om vilka språkliga bakgrundsfaktorer som kan påverka moraliskt beslutsfattande på svenska hos andraspråkstalare av svenska. Den valda undersökningsgruppen är till skillnad från i tidigare studier andraspråkstalare av svenska med olika modersmål.
1.1 Syfte och frågeställning
Syftet med föreliggande undersökning är att genom en kvantitativ studie utröna vilka språkliga bakgrundsfaktorer som kan påverka huruvida en vuxen andraspråkstalare av svenska tar beslut på deontologisk eller utilitaristisk grund i moraliska frågeställningar. Detta syfte leder till följande frågeställning och formuleras således på följande vis:
• I vilken omfattning påverkar språkliga bakgrundsfaktorer utilitaristiskt/deontologiskt beslutsfattande i moraliska frågeställningar hos vuxna andraspråkstalare av svenska?
För att testa forskningsfrågan har sex hypoteser formulerats. Hypoteserna kontextualiseras genom tidigare forskning vilken presenteras i bakgrundsavsnittet. För att på ett tydligt vis åskådliggöra hypotesernas sammanhang har avvägningen gjorts att presentera hypoteserna under huvudavsnittet Bakgrunds sista rubrik Hypoteser (avsnitt 2.4).
2
2. Bakgrund
I detta kapitel presenteras tidigare forskning rörande beslutsfattande i moraliska frågeställningar.
Fokus ligger på deontologiskt och utilitaristiskt beslutsfattande. Deontologiskt beslutsfattande definieras i enlighet med Kant (1785/1959) som beslut vilka fattas i linje med huruvida den handling en person ställs inför i sig anses vara rätt eller fel utefter moral, lagstiftning och andra rådande normer.
Utilitaristiskt beslutsfattande definieras i överensstämmelse med Mill (1861/1998) som beslut vilka fattas mot bakgrund av konsekvensen av handlandet och en person handlar på det vis som skapar största möjliga lycka och glädje för största möjliga antal personer.
Den forskning som presenteras i bakgrundsavsnittet rör främmandespråkseffekten och
footbridgedilemmat. Vidare redogörs för språkliga påverkansfaktorer som i tidigare forskning visats påverka huruvida ett beslut fattas på utilitaristiska eller deontologiska grunder. Mot dessa språkliga påverkansfaktorer ställs slutligen sex hypoteser.
2.1 Främmandespråkseffekten
I forskning där man ställt respondenter inför moraliska dilemman, eller bett dem fatta beslut i frågor som innebär olika typer av risker, har man sett att svaren respondenterna ger kan variera beroende på om man ställer frågorna på respondentens modersmål eller på ett främmandespråk (Cipolletti m.fl., 2016; Corey m.fl., 2017; Costa m.fl., 2014; Dylman & Champoux-Larsson, 2020; Geipel m.fl., 2015;
Hayakawa m.fl., 2017). Detta fenomen har kommit att kallas the foreign language effect –
främmandespråkseffekten (Dylman & Champoux-Larsson, 2020). Namnet på fenomenet härrör från begreppet främmandespråk, vilket syftar till ett språk som lärs in i en formell miljö frånskild den kontext där språket naturligt används (Bijvoet & Fraurud, 2013; Hammarberg, 2013). Dock har forskning rörande främmandespråkseffekten både studerat hur denna effekt ser ut vid användning av främmandespråk (Cipolletti m.fl., 2016; Corey m.fl., 2017; Costa m fl., 2014; Geipel m.fl., 2015;
Hayakawa m.fl., 2017) och vid användning av andraspråk (Čavar & Tytus, 2018; Dylman &
Champoux-Larsson, 2020). Andraspråk definieras här som ett språk inläraren lär sig både formellt och informellt i den språkliga kontext där andraspråket är det dominerade språket (Bijvoet & Fraurud, 2013; Hammarberg, 2013). Modersmål definieras enligt Abrahamsson (2009:14) som det eller de språk vilket språkinlärare tillgodoser sig först i livet. Språkanvändare kan ha flera modersmål, förutsatt att språken lärts in simultant. Det visar sig i flera forskningsstudier att respondenternas beslutsfattande i moraliska frågeställningar tenderar att vara övervägande deontologiskt om frågan ställs på
respondenternas modersmål men i större utsträckning utilitaristiskt om frågan ställs på
respondenternas främmandespråk (Costa m.fl., 2014; Dylman & Champoux-Larsson, 2020; Hayakawa m.fl., 2017).
I Hayakawas m.fl. (2017) studie genomfördes sex olika experiment där tjugo olika moraliska dilemman tillämpades. Deltagarnas modersmål och främmandespråk var antingen tyska, engelska eller franska och de delades slumpvis in i olika grupper vilka genomförde studien på olika språk. Varje experiment mätte deltagarnas benägenhet att antingen ta ett deontologiskt eller utilitaristiskt beslut.
Resultaten visar att när deltagarna tog moraliska beslut på sitt modersmål besvarades de mer
deontologiskt än vad de gjorde när de moraliska dilemmana presenterades på deras främmandespråk.
I Coreys m.fl. (2017) studie fann man att deltagare var mer benägna att ta ett utilitaristiskt beslut på sitt främmandespråk (engelska) än vad man var på sitt modersmål (spanska). I studien ingick 2000 deltagare vilka utförde nio olika experiment och studien tillämpade flera olika versioner av moraliska dilemman. Resultaten, att deltagare i större utsträckning tog utilitaristiska beslut på sitt
främmandespråk än på sitt modersmål, var konsekventa genom alla nio experimenten.
3
För att testa främmandespråkseffekten hos andraspråkstalare utförde Čavar och Tytus (2018) en undersökning på deltagare som, till skillnad från i tidigare forskning, hade imigrerat till ett nytt land.
Deltagarna fick svara på sex olika moraliska dilemman på antingen sitt modersmål eller på sitt andraspråk. I denna studie påvisades ingen främmandespråkseffekt hos andraspråkstalarna. Studien har dock kritiserats för bland annat brist på kontrollgrupp och val av material (Białek & Fuglesang, 2019).
Brouwers (2019) studie undersöker moraliskt beslutsfattande hos tvåspråkiga respondenter av tyska/engelska. Deltagarna fick besvara ett moraliskt dilemma på antingen sitt modersmål eller på sitt främmandespråk genom att antingen läsa eller lyssna. Man fann en främmandespråkseffekt, att deltagarna tog mer utilitaristiska beslut på sitt främmandespråk, när de fick lyssna på dilemmat. Hos de deltagare som i stället fick läsa dilemmat på sitt främmandespråk påvisades ingen
främmandespråkseffekt.
Den så kallade framingeffekten minskar när respondenter tar beslut på andra språk än sitt modersmål (Keysar m.fl., 2012). Framing är i grunden ett sociologiskt begrepp (Bateson, 1955).
Kärnan i begreppet framing innebär att information som presenteras alltid förhåller sig till en social kontext och att denna kontext styr informationen, ramar in den, vilket riktar förståelsen av
informationen (Entman, 1993; Goffman, 1974; Lecheler & De Vreese, 2011). Framingeffekten innebär att vilket beslut en person tar i olika frågeställningar beror på om alternativen som ges presenteras med positiva eller negativa konnotationer (Keysar m.fl., 2012). Presenteras svarsalternativ med positiva associationer – där man har chans att vinna något – tenderar personer att undvika risk. Presenteras däremot svarsalternativ med negativa associationer – där man riskerar att förlora något – tenderar man att söka risk (Kahneman & Tversky, 1979). Forskning som undersökt framingeffekten i förhållande till främmandespråkseffekten visar att om frågan som ska tas ställning till presenteras på respondentens modersmål påvisas framingeffekt. Däremot påvisas en markant minskning av framingeffekten om frågan i stället ställs på respondentens främmandespråk (Keysar m.fl., 2012). Framingeffekten kan också kopplas till begreppet loss aversion – förlustaversion – vilket innebär att personer tenderar att välja att undvika förluster framför att satsa på att förvärva motsvarande vinster. (Keysar m.fl., 2012;
Zamir, 2014). I studier rörande främmandespråkseffekten och förlustaversion påvisas
modersmålstalares tendens till förlustaversion medan främmandespråkstalare inte påvisar samma grad förlustaversion och därav är mer riskbenägna (Keysar m.fl., 2012).
Studier rörande främmandespråkseffekten har använt sig av flera olika språkpar, flera olika metoder och moraliska dilemman, men trots det har forskarna kommit fram till likartade resultat – utilitaristiska beslut tas i större utsträckning om ett dilemma eller problem presenteras på en persons främmandespråk (Cipolletti m.fl., 2016; Corey m.fl., 2017; Costa m.fl., 2014; Dylman & Champoux- Larsson, 2020; Geipel m.fl., 2015; Hayakawa m.fl., 2017).
2.1.1 Förklaringsmodell – Dual process-teorin
En förklaringsmodell till främmandespråkseffekten är dual process-teorin (Cushman, 2013; Greene, 2007). Enligt dual process-teorin påverkas moraliska beslutsfattanden av två avgränsade system av mentala processer. System 1 är snabbt, automatiskt, intuitivt, emotionellt och känsligt för detaljer i situationer. System 2 är ett kontrollerat långsamt system som är mer logiskt förankrat, reflekterande och ser till nyttokonsekvenserna av ett eventuellt handlande i den givna kontexten (Cushman, 2013;
Dixon m.fl., 2007; Hayakawa m.fl., 2017). Forskning visar att emotionell autonomisk hjärnaktivitet försvårar möjligheten att ta utilitaristiska beslut (Moretto m.fl., 2010; Navarrete m.fl., 2012).
Deontologiskt beslutsfattande har kopplats till system 1 och utilitaristiskt beslutsfattande har kopplats till system 2 (Cushman, 2013).
Det finns forskning som menar att interaktionen mellan det intuitiva systemet (system 1) och det reflekterande systemet (system 2) påverkas av språk (Costa m.fl., 2017). Det finns två hypoteser kopplade till detta (Cipolletti m.fl., 2016). Den ena hypotesen baseras på effekten av att tänka på ett främmandespråk, att tänkandet är mer analyserande och kognitivt krävande på ett främmandespråk än på ett modersmål, och att system 2 således aktiveras då det är mer reflekterande i sin natur. Den andra hypotesen baseras på språkets mekanismer, att ett modersmål är mer känslomässigt triggande då det är
4
mer kopplat till familj och uppväxtmiljö, vilket gör att system 1 aktiveras vid tänkande på ett modersmål (Cipolletti m.fl., 2016). Detta kopplas till att mer utilitaristiska beslut fattas på
främmandespråk än på modersmål (Cipolletti m.fl., 2016; Costa m.fl., 2014). Ett främmandespråk reducerar den känslomässiga reaktionen och bidrar till att man överväger beslutet på ett mer ekonomiskt fördelaktigt sätt, vilket genererar i mer utilitaristiska beslut när besluten fattas på ett främmandespråk (Costa m.fl., 2014). Det finns inga belägg för exakt när de olika systemen slås på och av, man har inte beforskat hur främmandespråkseffekten hänger ihop med aktivitetsgraden i de olika systemen (Dylman & Champoux-Larsson, 2020). Costa m.fl. (2017) diskuterar att även om ett
främmandespråk kan framkalla ett mer övervägande och reflekterande tankesätt, så kan cognitive load i samspel med stress och ångest vid användandet av ett främmandespråk frambringa ett mer
automatiskt och mindre eftertänksamt beslut, alltså ett beslut som kopplas till system 1 – ett deontologiskt beslut.
2.2 Footbridgedilemmat
Footbridgedilemmat är ett av de moraliska dilemman som använts och används inom psykolingvistisk och neuropsykiatrisk forskning för att undersöka vad som påverkar den moralfilosofiska grunden i beslutsfattande (Dixon m.fl., 2007; Dylman & Champoux-Larsson, 2020). Personer som ställs inför footbridgedilemmat svarar i stor utsträckning deontologiskt på det (Nakamura, 2012). Dilemmat är ett så kallat personligt dilemma där du står mellan att aktivt offra en persons liv för att rädda livet på flera andra människor, eller att inte göra det och låta fem personer dö (Dylman & Champoux-Larsson, 2020; Greene m.fl., 2001). Det personliga dilemmat aktiverar hjärnfunktioner som rör emotion (Moore m.fl., 2008). Thomson (1985) är upphovsman till footbridgedilemmat och dilemmat har reproducerats i olika tappningar i olika undersökningar (Costa m.fl., 2014; Dylman & Champoux-Larsson, 2020 m.fl.). På följande vis presenterar exempelvis Nakamura (2012) dilemmat:
A trolley threatens to kill five people. You are standing next to a large stranger on a footbridge that spans the tracks, in between the oncoming trolley and the five people. [...] the only way to save the five people is to push this stranger off the bridge, onto the tracks below. He will die if you do this, but his body will stop the trolley from reaching the others. Should one save the five others by pushing this stranger to his death?
(Nakamura, 2012, s.803).
Thomson (1985) har även skapat ett liknande dilemma, trolleydilemmat. Utgångspunkten för footbridgedilemmat och trolleydilemmat är densamma, skillnaden är att respondenten i
trolleydilemmat ställs inför valet att antingen dra i en spak och låta tåget byta spår eller att inte göra det. På det andra spåret finns det bara en person till skillnad mot spåret tåget åker på där det finns fem personer. Trolleydilemmat är ett så kallat opersonligt dilemma, handlingen du utför där är mer indirekt än i ett personligt dilemma (Dylman & Champoux-Larsson, 2020; Greene m.fl., 2001). Vid
beslutsfattande i ett opersonligt dilemma involveras kognitiva funktioner som styr resonerande och arbetsminnet (Moore m.fl., 2008). Det har visat sig att personer i högre grad svarar deontologiskt på footbridgedilemmat än på trolleydilemmat, vilket har tolkats som att personliga dilemman skapar starkare emotionella reaktioner än opersonliga dilemman (Dylman & Champoux-Larsson, 2020;
Nakamura, 2012,). Waldman & Dietrich (2007) menar även att man i footbridgedilemmat fokuserar mer på personen bredvid sig än på personerna på rälsen, vilket leder till att man lättare känner för personen bredvid sig och försummar personerna på rälsen. Detta kopplas till en sorts framingeffekt där benägenheten att agera i footbridgedilemmat och trolleydilemmat beror på graden av uppmärksamhet som riktas mot offren och den emotionalitet som därmed väcks (Moore m.fl., 2008; Nakamura, 2011;
Nakamura, 2012; Tversky & Koheler, 1994; Waldman & Dietrich, 2007).
2.2.1 Footbridgedilemmat och främmandespråkseffekten Costa m.fl. (2014) använde footbridgedilemmat i ett av sina experiment rörande
främmandespråkseffekten. Deltagarna i studien hade olika modersmål och främmandespråk (engelska/spanska, koreanska/engelska, engelska/franska, engelska/hebreiska). I alla språkpar var respondenterna mer benägna att knuffa ner personen från bron när de besvarade dilemmat på sitt
5
främmandespråk än på sitt modersmål, respondenterna svarade alltså mer utilitaristiskt på sitt främmandespråk.
En annan studie (Cipolletti m.fl., 2016) undersökte deltagare vilka var bosatta i USA med engelska som modersmål och spanska som främmandespråk. Respondenterna fick antingen besvara
footbridgedilemmat på spanska eller på engelska. Det visade sig att svarsfrekvensen för valet att knuffa personen från bron, det utilitaristiska alternativet, ökade med ca 50% när besluten togs på främmandespråket gentemot när beslutet fattades på modersmålet.
Geipel m.fl. (2015) har undersökt footbridgedilemmat och trolleydilemmat genom flera olika experiment i en och samma studie. I det första experimentet talade deltagarna italienska som modersmål och antingen tyska eller engelska som främmandespråk. 12,8% av italienska-gruppen, 35,7% av tyska-gruppen och 43,2% av engelska-gruppen valde att knuffa när de besvarade
footbridgedilemmat. I andra experimentet undersökte forskarna samma sak som i första experimentet men gruppen bestod i stället av modersmålstalare av kinesiska med engelska som främmandespråk.
Även då uppmätes en signifikant skillnad i hur man tog beslut beroende på om man tog beslutet på sitt modersmål eller på sitt främmandespråk. Studien visar belägg för att ett främmandespråk påverkar valet mellan att knuffa eller inte – man är mer benägen att ta ett utilitaristiskt beslut på sitt
främmandespråk.
I Čavar och Tytus studie (2018) undersöktes genom footbridgedilemmat det moraliska
beslutsfattandet hos andraspråkstalare av tyska med kroatiska som modersmål. Studien undersökte 60 deltagare vilka var boende i Tyskland eller Österrike men uppväxta eller hade föräldrar från forna Jugoslavien. Alla hade uppnått en hög språkbehärskningsnivå av tyska när studien utfördes.
Svarsfördelningen på det moraliska dilemmat visade att 23% av respondenterna valde det utilitaristiska beslutet, att knuffa, när dilemmat besvarades på deras modersmål kroatiska. När dilemmat i stället presenterades på deras andraspråk tyska valde enbart 17% att knuffa.
Respondenterna svarade således mer deontologiskt på footbridgedilemmat på sitt andraspråk tyska än på sitt modersmål kroatiska. Forskarna framhäver dock att denna skillnad i svarsfördelning inte kan anses vara statistiskt signifikant.
Dylman och Champoux-Larsson (2020) undersökte i sin studie gränserna för
främmandespråkseffekten och använde bland annat footbridgedilemmat som experiment. Studien omfattar 1828 deltagare. I ett av experimenten delades deltagarna in i två grupper. Ena gruppen bestod av modersmålstalare av svenska med franska som främmandespråk, och den andra gruppen bestod av modersmålstalare av svenska med engelska som främmandespråk. Forskarna i studien menar dock att engelska ska ses som ett andraspråk i Sverige (för personer som har svenska som modersmål) eftersom engelska används i stor utsträckning både i kultur och i utbildning. Man fann ingen signifikant skillnad i hur den svenska/engelska-gruppen besvarade footbridgedilemmat när deltagarna tog beslutet
antingen på modersmål eller på främmandespråk (andraspråk enligt forskarna). När respondenterna fick dilemmat presenterat på svenska valde 86% att inte knuffa och 14% att knuffa, och presenterat på engelska valde 85% av deltagarna ett deontologiskt beslut medan 15% valde ett utilitaristiskt beslut. I den svenska/franska-gruppen såg resultaten annorlunda ut. När deltagarna responderade på svenska valde 13% att knuffa jämfört med 31% när dilemmat presenterades på franska. Detta experiment visar att i denna studie förekommer inte främmandespråkseffekten hos modersmålstalare av svenska med engelska som främmandespråk (andraspråk enligt Dylman och Champoux-Larsson) men däremot förekommer främmandespråkseffekten hos främmandespråkstalare av franska med svenska som modersmål. Det sista experimentet i studien undersökte främmandespråkseffekten hos en grupp respondenter med svenska som modersmål och norska som främmandespråk jämfört med en grupp med norska som modersmål och svenska som främmandespråk. Grupperna fick besvara
footbridgedilemmat på båda sina språk och man fann ingen främmandespråkseffekt i dessa grupper.
6
2.3 Språkliga påverkansfaktorer -
utilitaristiskt/deontologiskt beslutsfattande
Under denna rubrik redogörs för de språkliga påverkansfaktorer tidigare forskning benämner som avgörande gällande varför en persons beslutfattande i moraliska frågeställningar varierar beroende på språk.
2.3.1 Emotionell kontakt och inlärningsmiljö
Čavar och Tytus (2018) menar att kontaktgrad med andraspråkskontexten samt en långt gången språkinlärning av andraspråket kan förklara varför man tar ett övervägande deontologiskt beslut på sitt andraspråk. Ju mer deltagarna i studien använde sitt andraspråk, speciellt i emotionella kontexter, desto mindre skillnad i känslomässiga erfarenheter fanns mellan modersmålet och andraspråket.
Forskarna i studien menar att när den känslomässiga distansen mellan modersmålet och andraspråket minskar elimineras främmandespråkseffekten.
Studien av Dylman och Champoux-Larsson (2020) visar att kontaktgrad med språkkontexten inte är den enda förklaringsfaktorn till reducering av främmandespråkseffekten. Studien visar att
modersmålstalare av svenska som pratar engelska som främmandespråk är lika benägna att ta ett deontologiskt beslut vid footbridgedilemmat på både svenska och engelska. Eftersom
modersmålstalarna inte bodde i något engelskspråkigt land kan kontaktgrad med andraspråkskontexten inte vara en förklaringsfaktor till varför främmandespråkseffekten inte uppstår i just den här studien.
Forskarna föreslår i stället att det beror på hur inlärningen har gått till och den grad känslor som aktiverats vid inlärningen. Barn i Sverige lär sig engelska i skolan redan i 10-årsåldern. Utöver den formella skolan exponeras personer i Sverige av det engelska språket i stor grad från medier. 53% av alla filmer och TV-serier som visas på TV i Sverige kommer från ett engelskspråkigt land. Musik som sjungs på engelska är mycket populär i Sverige och många svenska artister sjunger på engelska. Även om engelska är ett främmandespråk i Sverige influerar engelskan den svenska kulturen. I Sverige exponeras man för engelska i stor utsträckning och mycket av det är via medier. Den sortens exponering kan potentiellt frambringa känslomässiga erfarenheter (Dylman & Champoux-Larsson, 2020:2). Att det inte uppstod någon främmandespråkseffekt hos den svenska/engelska-gruppen i Dylman och Champoux-Larssons (2020) studie pekar på att kulturella faktorer och inlärningsstrategier kan vara påverkansfaktorer som inverkar på hur främmandespråkstalare tar beslut vid moraliska dilemman. Samma studie visar att främmandespråkstalare av franska tog ett mer utilitaristiskt beslut vid footbridgedilemmat än vad främmandespråkstalare av engelska gjorde. Språkinlärningen av franska sker i klassrumsmiljö i Sverige och är då ett typiskt främmandespråk. Den formella
klassrumsmiljön och den låga graden av emotionell exponering av språket i det svenska samhället kan enligt Dylman och Champoux-Larsson (2020) möjligtvis förklara varför svenska/engelska-gruppens och den svenska/franska-gruppens svarsresultat skildes från varandra.
Harris m.fl. (2006) menar att inlärningskontexten inverkar på den emotionella anknytningen man får till ett språk. Modersmålsinlärningen sker i samband med omsorg från föräldrar i en naturlig miljö.
Den emotionellt rika kontexten och den naturliga inlärningen bidrar till att man får starka känslomässiga band med sitt modersmål. Forskarna menar att det även kan uppstå emotionella anknytningar till andraspråk och främmandespråk om inlärningen börjar tidigt och om
inlärningskontexten är naturlig, varierad och fylld med känslomässiga inputs.
Främmandespråksinlärningen, som oftast sker i en formell klassrumsmiljö, leder till känslomässig distans mellan individen och främmandespråket. Harris m.fl. (2006) studie kan kopplas till dual process-teorin (se avsnitt 2.1.1) och studiens resultat skulle genom en sådan koppling kunna vara en förklaring till varför man tar ett mer utilitaristiskt beslut på sitt främmandespråk men i större utsträckning ett deontologiskt beslut på sitt modersmål och på sitt andraspråk.
2.3.2 Språkbehärskningsnivå och startålder
Ålder vid påbörjad språkinlärning samverkar med slutgiltig språkbehärskninsnivå (Abrahamsson &
Hyltenstam, 2013; DeKeyser, 2000). Detta har kopplats till hypotesen om den kritiska perioden för
7
språkinlärning. Hypotesen menar att hjärnans mognad avseende språklig känslighet äger rum under det tidiga skedet i livet och avslutas runt puberteten, vilket får som följd att möjligheten till
automatiskt tillägnande av språk genom språkligt inflöde begränsas kraftigt efter puberteten.
Inlärningen av ett främmandespråk/andraspråk efter denna kritiska period måste ske genom undervisning och med stor medveten ansträngning för att leda till god språkbehärskning
(Abrahamsson & Hyltenstam 2013:223, 228–229). Även om man inte i lika hög grad kan tillägna sig språk automatiskt efter den kritiska perioden menar Harris m.fl. (2006) att stor exponering av språket och djup försjunkenhet i en andra- eller främmandespråkskontext påverkar språkbehärskningsnivån positivt.
Harris m.fl. (2006) pekar på att ålder vid påbörjad språkinlärning styr den emotionella
anknytningen, vilket innebär att en tidig språkinlärning skapar starkare känslomässiga band mellan språket och individen jämfört med en sen språkinlärning.
Vidare har Costa m.fl. (2014) och Čavar och Tytus (2018) sett att hög språkbehärskningsnivå i ett främmandespråk eller ett andraspråk gör att språket blir mer känslomässigt grundat, vilket i studier (Čavar & Tytus, 2018) antagits leda till mer deontologiska beslutsfattanden.
2.3.3 Språklig närhet
De språk som är närmast besläktade med svenskan är de nordiska språken. Inom nordiska språk finns en undergruppering, västnordiska (norska, isländska, färöiska) och östnordiska (danska, svenska).
Traditionellt historiskt är svenskan mest närbesläktad med danskan, men denna språkliga närhet ser i praktiken annorlunda ut. Idag anses svenskan som mest lik norskan följd av danska, färöiska och isländska (Dahl, 2007:58).
Dylman och Champoux-Larsson (2020) testade genom footbridgedilemmat huruvida språklig närhet kan påverka främmandespråkseffekten. Ingen främmandespråkseffekt påvisades i studien när modersmålet och främmandespråket var närbesläktade, svenska/norska, norska/svenska, trots att språkbehärskningsnivåerna hade skattats signifikant olika på de olika språken. Testet genomfördes även på engelska, ett främmandespråk, där respondenter med svenska som modersmål skattat sin språkbehärskningsnivå signifikant högre än på främmandespråk norska. Trots att modermålstalarna av svenskas upplevda behärskningsnivå av engelska var högre än den upplevda behärskningsnivån av norska fattades deontologiska beslut i snarlik utsträckning både på engelska och på norska. Detta innebär att språkbehärskningsnivå inte är den enda förklaringsfaktorn till en reducerad
främmandspråkseffekt. Enligt Dylman och Champoux-Larsson (2020) kan språklig närhet påverka.
Forskarna resonerar kring om språk som ligger lingvistiskt nära varandra kan aktivera samma strukturer i hjärnan och på så sätt aktivera samma emotionella respons. Detta lyfter forskarna som en möjlig förklaring till den reducerade främmandespråkseffekten när man fattar beslut på ett lingvistiskt närbesläktat språk.
2.4 Hypoteser
Mot bakgrund av tidigare forskning ställs följande hypoteser:
Hypotes 1 - Språkbehärskningsnivå
Ju högre språkbehärskningsnivå respondenterna har i svenska, desto mer benägna kommer de vara att svara deontologiskt på dilemmat.
Hypotes 2 - Kritisk period
Ju tidigare respondenterna började lära sig svenska, desto mer benägna kommer de vara att svara deontologiskt på dilemmat.
Hypotes 3 - Exponering av andraspråk
Ju längre period respondenterna bott i Sverige, desto mer benägna kommer de vara att svara deontologiskt på dilemmat.
8 Hypotes 4 - Språklig närhet
Respondenter som har ett modersmål vilket är språkligt närbesläktat med svenska (norska, danska, färöiska och isländska) kommer att vara mer benägna att svara deontologiskt på dilemmat.
Hypotes 5 - Språkanvändning
Ju högre grad respondenterna talar svenska i hemmet, med sina vänner, med sin närmsta familj och släkt, desto mer benägna kommer de vara att svara deontologiskt på dilemmat.
Hypotes 6 - Kulturell exponering
Ju högre grad respondenterna lyssnar på musik, tittar på TV och läser tidningen på svenska, desto mer benägna kommer de vara att svara deontologiskt på dilemmat.
3. Metod
För att undersöka andraspråkstalare av svenskas moraliska beslutsfattande och de språkliga faktorer som potentiellt påverkar beslutsfattandet användes kvantitativ metod i form av en online-enkät i tre delar. Första delen bestod av footbridgedilemmat (Costa m.fl., 2014; Dylman & Champoux-Larsson, 2020), andra delen av ett språkbehärskingstest i form av en lucktext och den tredje delen av en bakgrundsenkät vilken undersökte respondenternas språkliga bakgrund. Empirin analyserades sedan genom kvantitativ analys, vilken syftar till att mäta och jämföra den insamlade empirin (Patel &
Davidsson, 2011). Analysen gjordes i programmet SPSS.
Det föreligger både för- och nackdelar med kvantitativ metod och analys. En fördel är att den kvantitativa analysen bygger på statistiska beräkningsmetoder och matematiska principer, således riskerar inte forskarens subjektiva tolkning av empirin att återspeglas i resultaten. Kvantitativ
analysmetod har därmed en potentiell inneboende objektivitet och tillförlitlighet (Denscombe, 2018).
Dock finns alltid en risk för partiskhet i fråga om hur frågor och resultat väljs ut och presenteras i förhållande till helheten av det undersökta (Mackey & Gass, 2015). En specifik nackdel med kvantitativ metod är att enkätformen inte ger en helhetsbild av komplexiteten i de individuella kontexterna. Svaren riskerar att bli grova förenklingar och därför missa kärnaspekter till varför man svarar som man gör (Mackey & Gass, 2015). Dessutom kan känsligheten i frågorna påverka respondenternas vilja att svara ärligt på enkäten och följaktligen även påverka enkätens validitet (Denscombe, 2018). I föreliggande undersökning förekommer en sådan känslig fråga och även en kvantifiering av komplexa individkontextuella bakgrundsfaktorer, vilket leder till ett behov av
reflektion och granskning av den kvantitativa metoden och analysens påverkan på svaren vid tolkning av resultaten.
Studien följer Vetenskapsrådets etiska kod och riktlinjer. Enkätens första sida var ett informations- och samtyckesblad (se bilaga 1) och för att delta i studien krävdes informerat samtycke.
Respondenterna delgavs där information om studien, sin rätt att när som helst dra sig ur deltagandet och att deras svar var anonyma. Den insamlade empirin kan inte spåras tillbaka till de individuella respondenterna (Vetenskapsrådet, 2017).
3.1 Urval
Då studien inte ämnar undersöka främmandespråkseffekten hos andraspråkstalare av svenska har den aktuella studien riktat in sig på den generella gruppen svenska som andraspråkstalare, utan att kräva att de talar ett gemensamt modersmål. Uppsatsens omfång och tidsram krävde en effektiv
datainsamlingsprocess. Urvalsgruppen “generell andraspråkstalare av svenska” var en väl lämpad
9
grupp att undersöka under givna förutsättningar. Dels för att få en större grupp deltagare på relativt kort tid men också för att genom studien bidra med ny kunskap om moraliskt beslutsfattande hos andraspråkstalare av samma språk med olika modersmål.
Kriterier för att kunna delta i studien har varit att respondenterna ska ha svenska som andraspråk, vara bosatta i Sverige och vara mellan 18-50 år. Sammanlagt insamlades 107 enkäter, varav 53 var fullständigt ifyllda. Av dessa 53 respondenter hamnade 9 under språkbehärskningsgränsen för studien (för förklaring av språkbehärskningsgränsen se 3.2.2 och 3.3.1) och två sållades bort då deras
modersmål var enbart svenska. Dataanalysen består således av 42 respondentsvar. Medelåldern för de deltagande låg på 30,93 år med en standardavvikelse på 8,69. De vanligast förekommande
modersmålen var arabiska, italienska och dubbelt modersmål dari och persiska (se bilaga 2). I tabell 1 nedan redogörs förutom för ålder också respondenternas medelvärden och standardavvikelser för de bakgrundsfaktorer de ställda hypoteserna undersöker (bortsett från modersmål, se bilaga 2).
Tabell 1, medelvärden och standardavvikelser ålder och bakgrundsfaktorer Ålder
(år)
Språk- behärskning (antal rätt mellan 0- 12)
Ålder påbörjad andraspråksinlärning (år)
År i Sverige (år)
Språk- användning av svenska i emotionella kontexter (skala 1–5, 1=lite, 5=mycket)
Kulturell exponering av svenska (skala 1–5, 1=lite, 5=mycket)
Medelvärde 30,93 8,79 21,24 9,48 2,73 3,29
Standard- avvikelse
8,69 1,98 9,31 8,21 0,82 0,67
Min 19,00 2,50 4,00 1,00 1,50 1,33
Max 50,00 12,00 44,00 42,00 4,50 4,67
3.2 Material och tillvägagångssätt
Online-enkäten utformades i Psytoolkit (Stoet, 2010, 2017), en internetbaserad mjukvara.
Respondenterna fick tillgång till enkäten via en internetlänk vilken fanns tillgänglig på internet under cirka två veckor. Internetlänken distribuerades på sociala medier där spridning av länken
uppmuntrades. Dessutom kontaktades folkhögskolor via mejl där de ombads att skicka ut länken till deras deltagare med svenska som andraspråk. Enkäten skickades även ut till potentiella respondenter som fanns i uppsatsskrivarnas personliga närhet.
Varje respondent fick besvara online-enkäten individuellt på sin egen personliga elektroniska enhet.
Det fanns ingen tidsgräns utan respondenterna fick ta den tid de behövde för att besvara frågorna.
3.2.1 Footbridgedilemmat i enkäten
I enkätens första del testades respondenternas moraliska beslutsfattande. Tidigare studier visar att användandet av ett främmandespråk i beslutsfattande ökar benägenheten att ta ett utilitaristiskt beslut i footbridgedilemmat. Samma benägenhet har inte påvisats i trolley-dilemmat (se avsnitt 2.2). Med anledning av detta har föreliggande studie använt sig av footbridgedilemmat för att undersöka andraspråkstalare av svenskas moraliska beslutsfattande. Footbridgedilemmat är ett personligt dilemma där respondenten får ta ställning till om den ska fysiskt knuffa ner en person framför ett framrusande tåg och på så vis rädda livet på fem personer som står på rälsen framför tåget, eller om den ska låta bli och låta de fem personerna dö. Footbridgedilemmat presenterades på svenska (se bilaga 3) och respondenterna hade valet att svara “ja” eller “nej” på dilemmat.
10 3.2.2 Språkbehärskningstest
För att kontrollera respondenternas språkbehärskningsnivå fick de i andra delen av enkäten besvara en lucktext. Då föreliggande studie bygger på att besvara ett moraliskt dilemma är det väsentligt att respondenten förstått innebörden av dilemmat. Det innebär att respondenten behöver besitta en adekvat läsförståelse, ha ett tillräckligt ordförråd och grammatisk kompetens för att kunna ta till sig texten. Lucktexter används som verktyg vid bedömning av flera språkfärdigheter i en och samma uppgift; meningsproduktion, ordförråd och grammatik. I en lucktext har ord tagits bort antingen intervallbaserat (exempelvis vart 8:e ord) eller slumpmässigt. Lucktexter testar den integrerade kunskapen som krävs för att kunna se kontext och sammanhang. I en lucktext måste respondenten både använda sig av pragmatiskt och organisatorisk kompetens (Carlsen, 2003:55; Eklund Heinonen 2009:45; Greene & Benjamin, 2001). Denna typ av text lämpar sig bra som språkbehärskningstest i en online-enkät då respondenten inte kan informationssöka på internet för att få fram ett “rätt svar” utan behöver förstå och se till textens helhet för att kunna fylla i luckorna korrekt.
Lucktexten utformades med inspiration från en text i läroboken Lagom lätt- Corso di lingua svedese (Brännström m.fl., 2014). Läroboken ligger på nivå A1/A2 enligt europarådets nivåskala.
Texten (se bilaga 4) bestod av 10 meningar och 12 luckor där cirka vart sjunde ord utelämnats och respondenterna ombads skriva i ord i luckorna så att orden passade in i textens helhet. Lucktexten användes dels för att kontrollera variabeln språkbehärskningsnivå men också som ett urvalsinstrument där de som inte klarade språkbehärskningsgränsen inte heller ansetts ha den språkliga förmåga som krävs för att förstå innebörden av det moraliska dilemmat. För en godkänd spårkbehärskningsnivå i föreliggande studie, krävdes att respondenten placerat in rätt ordklass i rutan på ett sätt som passade in i den sammanhängande helheten. Svaren från de respondenter som klarade ett godkänt resultat ligger till grund för analysen av studiedeltagarnas språkbehärskning (se 3.3.1).
3.2.3 Bakgrundsenkät
I enkätens tredje del, bakgrundsenkäten (se bilaga 5), undersöktes de språkliga påverkansfaktorerna.
Respondenterna fick ange ålder, ålder vid start för inlärning av svenska, hur länge man bott i Sverige och vilka modersmål och andra språk man behärskar. Vidare fick respondenterna skatta sin upplevda språkbehärskningsnivå på sina olika språk (dock används denna data inte i analysen av
respondenternas reella språkbehärskning). De fick även svara på i vilken grad de använder sina olika språk i olika sammanhang. Slutligen skattade sig respondenterna gällande upplevd integrering i det svenska samhället. För att undvika neutrala svar rörande upplevd språkbehärskning och integrering användes en sexgradig skala (Patel & Davidsson, 2011:81).
3.3 Analysmetoder
För att analysera den insamlade datan användes olika metoder. Metoderna redogörs för nedan.
3.3.1 Analysmetod språkbehärskningstest
Lucktexten analyserades först utefter huruvida respondenten ifyllt ord i rätt ordklass i de tomma rutorna. Den typ av kunskap som krävs för att göra det är av generell språklig karaktär, vilket inte säger speciellt mycket om förståelsen av texten utan snarare om förståelsen för språket (Greene &
Benjamin, 2001). Svaren behövde inte vara korrekt böjda eller målspråksenliga utan det fanns flera acceptabla svarsalternativ för varje ruta för att få ett godkänt resultat på språkbehärskningstestet.
Denna analys för godkänt resultat på språkbehärskningstestet skedde utefter matrisen som kan ses i bilaga 6. Efter denna analys sållades 9 respondenter bort då de inte uppnått språkkraven för studien.
Dessa nio respondenter fyllde i ord i fel ordklass i luckorna i lucktexten, lämnade vissa luckor tomma, eller valde ord som på intet vis stämde in i textens helhet. Vidare rättades de kvarvarande 42
respondenternas svar. Rättningen skedde utefter målspråksenligt ordval och ordböjning (se bilaga 7).
Svar av sådan karaktär visar på en förståelse av textens handling, sammanhang och helhet (Greene &
Benjamin, 2001), vilket enligt studiens avvägning krävs för att förstå det moraliska dilemmats innebörd. Maxpoäng på lucktexten var 12 poäng (12 rätt) och för att få poäng krävdes semantiskt och
11
grammatiskt korrekta svar. Denna analys ligger till grund för den språkliga bakgrundsfaktorn språkbehärskningsnivå.
3.3.2 Analysmetod hypotesprövning
För att kunna testa hypoteserna slogs de språkliga bakgrundsfaktorernas grad av svenskaanvändning i hemmet, med vänner, närmsta familj och släkt samman till den språkliga påverkansfaktorn
språkanvändning i emotionella kontexter. Språkliga bakgrundsfaktorer rörande grad av
svenskaanvändning vid musiklyssnande, TV-tittande och tidningsläsande slogs samman till den språkliga påverkansfaktorn kulturell exponering av svenska. Innan hypotesprövningen genomfördes en korrelationsanalys av de oberoende variablerna för att kontrollera graden av multikollinearitet.
Multikollinaeritet visar styrkan i sambandet mellan oberoende variabler. Denna korrelationsanalys gjordes för att undersöka till vilken grad de oberoende variablerna i hypoteserna påverkas och samvarierar med varandra. Denna analys är nödvändig innan hypotesprövningen för att garantera att de språkliga påverkansfaktorerna går att analysera som enskilda faktorer i förhållande till det moraliska dilemmat. Korrelationsanalysen genomfördes enligt Pearsons modell för
produktmomentkorrelation (Denscombe, 2018:368). En korrelationskoefficient (r) ± 0,5–1,0 anses indikera en stor samvariation och en korrelation runt ± 0,7 kan betraktas som en stark korrelation. Som framgår i tabell 2 finns ingen stor samvariation mellan variablerna (r < ± 0,5). Däremot finns det koefficientvärden som ligger mellan r ± 0,3-0,5, vilket indikerar en viss korrelation mellan
variablerna. Koefficientvärden från 0,3 och uppåt visar på positiv korrelation, ökar ett värde i en av de två positivt korrelerade variablerna, ökar också den andra variabeln. Koefficientvärden från -0,3 och nedåt visar på negativ korrelation, ökar ett värde i en av de två negativt korrelerande variablerna minskar den andra variabeln. (Denscombe, 2018:367–370). Det påvisas alltså en viss positiv korrelation mellan variablerna vistelsetid i Sverige och ålder för påbörjad andraspråksinlärning (r = 0,412). Dessutom påvisas en viss negativ korrelation mellan språkanvändning av svenska i
emotionella kontexter och vistelsetid i Sverige (r = -0,359), samt mellan kulturell exponering av svenska och språkanvändning av svenska i emotionella kontexter (r = -0,332). Studiens hypoteser kommer mot bakgrund resultaten i korrelationsanalysen prövas med de språkliga påverkansfaktorerna som enskilda variabler. Dock kommer graden av korrelation hos vissa av variablerna tas i beaktning vid tolkning och diskussion av hypotesprövningen.
Tabell 2, korrelationsmatris (Pearson) för oberoende variabler Oberoende
variabler Språk- behärsknings- nivå
Ålder för påbörjad
andraspråksinlärning Vistelsetid i
Sverige Språklig
närhet Språk- användning av svenska i emotionella kontexter
Kulturell exponering av svenska
Språk- behärsknings- nivå
1,0 0,043 -0,077 0,000 -0,192 0,099
Ålder för påbörjad andraspråks- inlärning
1,0 0,412 0,000 -0,169 -0,031
Vistelsetid i
Sverige 1,0 0,000 -0,359 0,166
Språklig närhet 1,0 0,000 0,000
Språkanvändning av svenska i emotionella kontexter
1,0 -0,332
Kulturell exponering av svenska
1,0
12
För att testa hypoteserna genomfördes sedan en χ2 -analys enligt Walds modell (Wald, 1947). Där ställdes de oberoende variablerna språkbehärskningsnivå, ålder för påbörjad andraspråksinlärning, vistelsetid i Sverige, språklig närhet, språkanvändning i emotionella kontexter och kulturell
exponering av svenska mot den beroende variabeln – respondenternas svar på det moraliska dilemmat.
Denna typ av analys ansågs lämplig då den syftar till att undersöka om två variabler, varav den beroende består av data på nominal-eller ordinalskalenivå, står i samband med varandra. χ2 -analys används frekvent för att undersöka sådana samband när man har data på nominalskalenivå, vilket är fallet i föreliggande undersökning (Denscombe, 2018:370).
4. Resultat
Analysen av deltagarnas svar på det moraliska dilemmat visar att 14,3% valde att knuffa ned personen framför tåget (ett utilitaristiskt beslut), medan resterande 85,7% valde att inte göra det (ett
deontologiskt beslut). Det fanns med andra ord en mycket tydlig preferens för ett deontologiskt val bland deltagarna.
Tabell 3. Cirkeldiagram svarsfördelning moraliskt dilemma
6 respondenter svarade ja och 36 respondenter svarade nej, vilket ger sannolikheten 1/7 att svara utilitaristiskt på dilemmat i given undersökningsgrupp.
Nästa steg i analysen var att undersöka i vilken omfattning de språkliga påverkansfaktorerna – de oberoende variablerna – påverkar beslutsfattandet i det moraliska dilemmat. Detta analyserades genom Walds χ2-analys där beroende variabeln utgjordes av respondenternas svar på det moraliska dilemmat.
För att ett samband ska anses vara statistiskt signifikant behöver p-värdet ligga under 0,05
(Denscombe, 2018:371). Inga sådana samband påvisades i analysen, som framgår av tabell 4. Ingen av de oberoende variablerna uppvisade ett statistiskt påvisbart samband med det beslut som fattats i det moraliska dilemmat. En närmare inspektion av p-värdena visar att samtliga ligger över 0,48, vilket tyder på att ingen av de undersökta oberoende variablerna uppvisade ens en tillstymmelse till påverkan.
13
Tabell 4. Walds χ2 -analys med svar på moraliska dilemmat som beroende variabel.
Oberoende variabel B Wald p Exp(B)
Språk- behärsknings- nivå
-0,066 0,083 0,774 0,936
Ålder för påbörjad andraspråksinlärning -0,036 0,493 0,483 0,965
Vistelsetid i Sverige -0,021 0,103 0,748 0,979
Språklig närhet 19,526 0,000 0,999 302081541,4
Språkanvändning av svenska i emotionella kontexter -0,018 0,001 0,978 0,982
Kulturell exponering av svenska -0,044 0,003 0,954 0,957
5. Diskussion
5.1 Resultatdiskussion
Analysen av respondenternas svar på det moraliska dilemmat visar att 14,3 % väljer det utilitaristiska beslutet, att knuffa ned personen för att stoppa tågets framfart, medan 85,7 % väljer det deontologiska beslutet, att inte knuffa. Den låga graden variation i svar på det moraliska dilemmat leder till att graden samvariation i χ2-analysen mellan den beroende och de oberoende variablerna blir mycket begränsad.
Chansen att hitta signifikanta samband variablerna emellan i denna studie blir liten.
Svarsfördelningen i det moraliska dilemmat i föreliggande studie ligger inom variationsbredden både för hur andraspråkstalare och modersmålstalare i tidigare studier besvarat dilemmat.
Andraspråkstalare och modersmålstalare har i tidigare studier genererat svar i moraliska dilemman med liten variation i svarsfördelningen, medan främmandespråkstalare tenderat att ta mer utilitaristiska beslut vilket lett till en större variation i svarsfördelningen hos den gruppen (se avsnitt 2.2.1). De språkliga bakgrundsfaktorerna vilka i tidigare studier undersökts i förhållande till moraliskt beslutsfattande har i större utsträckning undersökts mellan grupperna främmandespråkstalare och modersmålstalare, där svarsfördelningen är mer varierad, än mellan andraspråkstalare och
modersmålstare, där variationen är mindre (se avsnitt 2.3). Språkliga bakgrundsfaktorer kopplade till andraspråksanvändande, har inte kunnat påvisas påverka det moraliska beslutsfattandet på ett sådant vis att svarsfördelningen i det moraliska dilemmat skiljer sig signifikant åt mellan andraspråkstalare och modersmålstalare (se Čavar & Tytus, 2018). Däremot kan man inte utesluta att det finns
bakgrundsfaktorer av språklig karaktär som har ett direkt samband med det moraliska beslutsfattandet hos andraspråkstalare, då forskning på just den gruppen inte är omfattande.
Resultaten i föreliggande studie betingas inte av ett specifikt modersmål, vilket resultaten i tidigare studier potentiellt gjort. Trots det är svarsfördelningen i det moraliska dilemmat i den aktuella studien i linje med svarsfördelningen som påvisats i tidigare studier av andraspråkstalare (se avsnitt 2.3).
χ2-analysens resultat visar att ingen av bakgrundsfaktorernas p-värde var i närheten av signifikansvärdet p <0,05. Detta tolkas som att det inte finns statistiskt säkerställda belägg för att någon av de undersökta språkliga bakgrundsfaktorerna påverkar huruvida en vuxen andraspråkstalare av svenska fattar beslut mot utilitaristisk eller deontologisk grund.
Hypotes 1 lyder “Ju högre språkbehärskningsnivå respondenterna har i svenska, desto mer benägna kommer de vara att svara deontologiskt på dilemmat.”. Vid prövandet av denna hypotes genererades
14
ett p-värde på 0,774. Detta visar att respondenternas svar på det moraliska dilemmat inte går att härleda till deras språkbehärskningsnivå. Hög språkbehärskningsnivå leder enligt dataanalysen inte till en större benägenhet att fatta ett deontologiskt beslut. Hypotes 1 kan således förkastas.
Hypotes 2 lyder “Ju tidigare respondenterna började lära sig svenska, desto mer benägna kommer de vara att svara deontologiskt på dilemmat.”. När denna hypotes prövades genom χ2-analys uppsteg p-värdet till 0,483. Detta p-värde ligger långt ifrån signifikansvärdet, men är det genererade p-värde vilket i denna studie ligger närmast ett statistiskt signifikant värde för samband mellan oberoende och beroende variabel. Värt att ta i beaktning gällande den språkliga bakgrundsfaktorn påbörjad
andraspråksinlärning är att variabeln i viss grad korrelerar positivt med variabeln vistelsetid i Sverige (r=0,412) enligt Pearsons korrelationsanalys. Med tanke på att p-värdet för påbörjad
andraspråksinlärning ligger långt ifrån en statistisk påvisad samhörighet med beslut i moralisk frågeställning, tolkas samvariationen mellan påbörjad andraspråksinlärning och vistelsetid i Sverige inte påverka utfallet i χ2-analysen. På grund av samvariationen de oberoende variablerna emellan kan inte validiteten för de båda oberoende variablerna anses som fullgod. Samvariationen hade varit ett större problem om denna variabel visat sig påverka beslutsfattandet, eftersom det då varit svårt att veta vilken av variablerna som egentligen ligger bakom effekten. Med detta i beaktning tolkas resultatet av χ2-analysen som att den enskilda variabeln ålder för påbörjad andraspråksinlärning inte är statistiskt påvisbart förknippad med det moraliska dilemmat. Hypotes 2 kan förkastas.
Hypotes 3 lyder “Ju längre period respondenterna bott i Sverige, desto mer benägna kommer de vara att svara deontologiskt på dilemmat.”. Inte heller i prövandet av denna hypotes hamnade p-värdet nära 0,05. Med ett p-värde på 0,748 kan variabeln vistelsetid i Sverige inte statistiskt påvisas påverka respondenternas beslut i footbridgedilemmat. Vilket tidigare diskuterats korrelerar variabeln vistelsetid i Sverige med påbörjad andraspråksinlärning. Vistelsetid i Sverige korrelerar även i viss grad negativt (r = -0,359) med språkanvändning av svenska i emotionella kontexter. Detta gör att validiteten för variabeln vistelsetid i Sverige inte kan anses vara fullgod. Resonemanget om korrelationens påverkan på resultattolkningen av χ2-analysen följer samma linje som i hypotes 2. Att ha bott i Sverige en längre tid påverkar inte respondenternas benägenhet att svara deontologiskt på dilemmat. Hypotes 3 kan förkastas.
Hypotes 4 lyder “Respondenter som har ett modersmål vilket är språkligt närbesläktat med svenska (norska, danska, färöiska och isländska) kommer att vara mer benägna att svara deontologiskt på dilemmat.”. Denna hypotes kan efter dataanalysen förkastas. Svarsvariationen på det moraliska dilemmat var dock för låg för att tillfredsställande kunna undersöka hypotes 4. Antalet respondenter i föreliggande studie med modersmål språkligt närbesläktade svenska var fem stycken, där samtliga svarade deontologiskt (nej) på dilemmat. Svarsfrekvensen för hela respondentgruppen (6 ja och 36 nej) ger sannolikheten 6/7 att svara deontologiskt på dilemmat. De fem respondenterna med språkligt närbesläktade modersmål hamnar inom den förväntade sannolikheten att svara deontologiskt och således blir p-värdet i χ2-analysen 0,999, vilket tolkas som ett helt och hållet slumpmässigt samband mellan svar på dilemmat och modersmålets språkliga närhet till svenska.
Hypotes 5 lyder “Ju högre grad respondenterna talar svenska i hemmet, med sina vänner, med sin närmsta familj och släkt, desto mer benägna kommer de vara att svara deontologiskt på dilemmat.”.
Det uppmätta p-värdet i χ2-analysen är 0,978 vilket visar att graden språkanvändning av svenska i emotionellt nära kontexter inte påverkar det moraliska beslutsfattandet. I korrelationsanalysen
uppmättes en viss samvariation mellan variabeln språkanvändning av svenska i emotionella kontexter och vistelsetid i Sverige (r = -0,359). Det påvisas alltså en viss negativ samvariation variablerna emellan. Personer som bott många år i Sverige tenderar att i mindre grad tala svenska hemma och med nära och kära, och personer som i högre grad talar svenska hemma och med nära och kära har varit i Sverige färre antal år. Dessutom finns en negativ samvariation mellan språklig användning av svenska i emotionella kontexter och kulturell exponering av svenska (r = -0,332). Samvariationen mellan språkanvändning av svenska i emotionella kontexter och vistelsetid i Sverige samt språkanvändning av svenska i emotionella kontexter och kulturell exponering av svenska påverkar i viss grad variablernas validitet. Dock blir denna samvariation inte problematisk vid resultattolkningen av χ2-analysen då den enskilda variabeln språkanvändning av svenska i emotionella kontexter inte samvarierar med det moraliska dilemmat. Graden man talar svenska i hemmet, med sina vänner och med sin närmsta familj
