Det virala viruset
En tematisk analys på desinformation om covid-19 vaccinen i svenska Facebookgrupper
Författare: Elin Claesson
Författare: Esmeralda Patron Gonzalez Handledare: Elitsa Ivanova
Examensarbete
Abstract
Author: Elin Claesson and Esmeralda Patron Gonzalez
Title: The viral virus - A thematic analysis of disinformation about the covid-19 vaccine in Swedish Facebook groups
Location: Linnaeus University Language: Swedish
Number of pages: 34
The aim of this study is to examine disinformation about the covid-19 vaccine in posts from Swedish Facebook groups. At the end of 2019, the coronavirus started to spread around the world and became a global pandemic. On social media, especially Facebook, disinformation started to spread around about the virus. The study was based on 58 posts from 4 different Facebook groups where a qualitative thematic analysis was conducted to see which themes that were common in the
disinformation. This method was paired with framing theory to see how the senders were framing their message and the disinformation. The research questions of this study are which themes can be identified in the disinformation about the covid-19 vaccine in the Swedish Facebook groups? And how are the covid-19 vaccines framed in these themes? This study resulted in 4 themes with 9 subcategories. The first theme is conspiracy theories with the subcategory mRNA. The second theme is scientific resistance with the subcategories questioning the content of the vaccines, critical of the manufacturing and approval of the vaccines, effectiveness, critical of pharmaceutical companies and alternative cure. The third theme is criticism of senders, and the fourth theme is warnings with the subcategories exhortation, swine flu and side effects. In the theme conspiracy theories, the posts are framing vaccine as something dangerous, untrustworthy and that it is a fraud. The posts can also be connected to already existing theories about the virus. In the second theme, scientific resistance, are the posts framing resistance against scientific proven fact about the vaccines. The posts also frame that there are other solutions for covid-19 than the vaccine. In the third theme, criticism against senders, the common frames were that the senders of information about the vaccine and vaccination were smeared, for example the Swedish government and the public health authority.
These senders were framed as traitors and that the Swedish population would become their slaves. In the last theme warnings, the posts framed warnings and tried to influence people to not take the vaccine because of several reasons like side effects. The posts also framed that these reasons could lead to death or other health issues for the rest of their lives.
Keywords
Disinformation, thematic analysis, covid-19, vaccine, Facebook, framing theory
Tack
Stort tack till Elitsa Ivanova för fantastisk handledning under detta arbete. Vi vill även tacka de som stöttas oss genom denna process.
Innehållsförteckning
1 Inledning 1
2 Bakgrund 3
2.1 Covid-19 vaccin 3
2.2 Facebook 4
2.3 Konspirationsteorier om covid-19 5
3 Litteraturgranskning 7
3.1 Definition av desinformation 7
3.1.1 Hälsorelaterad desinformation 8
3.1.2 Desinformation på Facebook 9
3.2 Fake news under pandemin 10
3.3 Gestaltningsteorin 11
4 Syfte och frågeställning 12
5 Metod 12
5.1 Tematisk analys 12
5.2 Urval 13
5.3 Genomförande 15
5.4 Etik 16
5.5 Validitet och reliabilitet 16
5.6 Metodkritik 17
6 Resultat och analys 18
6.1 Konspirationsteorier 19
6.1.1 mRNA 20
6.2 Vetenskapligt motstånd 21
6.2.1 Ifrågasättande av innehåll i vaccin 22
6.2.2 Kritisk mot tillverkningen och godkännande av vaccin 23
6.2.3 Skyddseffekt 24
6.2.4 Kritiska mot läkemedelsföretagen 26
6.2.5 Alternativa botemedel 27
6.3 Kritik mot sändare 28
6.4 Varningar 29
6.4.1 Uppmaning 30
6.4.2 Svininfluensan 31
6.4.3 Biverkningar 32
7 Diskussion och sammanfattning 33
7.1 Hur gestaltas covid-19 vaccin i dessa teman? 34
7.1.1 Gestaltningar av konspirationsteorier 34
7.1.2 Gestaltningar av vetenskapligt motstånd 35
7.1.3 Gestaltningar inom kritik mot sändare 35
7.1.4 Gestaltningar inom varningar 36
7.1.5 Sammanfattning av gestaltningarna 36
7.2 Reflektion över resultat 37
7.3 Förslag på vidare forskning 38
Referenser 41
Bilagor I
1 Inledning
I slutet av december 2019 kom det rapporter om att det cirkulerar ett nytt virus i Wuhan i Kina. Viruset spred sig snabbt runt om i Kina och vidare till Asien, därifrån spred sig viruset vidare i hela världen. Bara några månader senare så utnämner WHO det nya viruset till en pandemi (Folkhälsomyndigheten 2020;
Ewing & Vu, 2020). Viruset är en del av coronavirusfamiljen med tidigare virus Sars och Mers, som är sjukdomar som påverkar lungorna allvarligt och kan ge andningsbesvär. Det nya viruset fick namnet SARS-CoV-2 av
Världshälsoorganisationen (WHO), även kallat covid-19. Covid-19 är en smittsam sjukdom som kan orsaka allvarlig sjukdom och död. I december 2020 blev det första vaccinet mot viruset godkänt att användas i EU och till 5 september 2021 är det planerat att alla över 18 år ska ha blivit erbjudna vaccin. Genom att vaccinera sig skyddar befolkningen sig själva och varandra för att på lång sikt minska
smittspridningen i hela landet. Vaccinet mot covid-19 skyddar effektivt mot allvarlig sjukdom, däremot skriver Folkhälsomyndigheten (2021a) på sin hemsida att inget vaccin skyddar till 100% utan det finns en sannolikhet att du kan bli sjuk efter vaccination och få en lindrigare form av sjukdomen (Folkhälsomyndigheten, 2021a).
I samband med att Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) bedömde det att första vaccinets effekt och säkerhet så blossade diskussionen om det upp i Sverige och blev ett stort diskussionsämne, speciellt på sociala medier. Människor har bland annat kommit med grundlösa påståenden och konspirationsteorier kring vaccinet, exempelvis är en teori att vaccinering endast är till för att hålla befolkningen sjuka så att läkemedelsbolagen kan tjäna mer pengar (TT, 2021, 17 januari). Mycket resurser och pengar har lagts ner under pandemin till framtagningen av vaccin för att snabba på processen, vanligtvis tar det flera år att få fram ett vaccin för att allt ska vara säkert och uppfylla kraven som Europeiska läkemedelsmyndigheten har.
Även om det har gått fortare denna gång har vaccinen fortfarande gått igenom den vanliga processen med test och höga krav för att bli godkända
(Folkhälsomyndigheten, 2021b).
Covid-19 har inte bara en stor påverkan på de som blir drabbade av sjukdomen, utan det har även påverkat hela samhället då människor har behövt ändra sina vanor och vardagsrutiner. Den svenska regeringen rekommenderar befolkningen att stanna hemma, jobba och studera hemifrån i den mån det går, begränsa sitt sociala umgänge, hålla avstånd och att tvätta händer ofta (Folkhälsomyndigheten, 2021c;
Glasdam & Stjernswärd, 2020).
Isoleringen som har skett i samband med covid-19 har lett till att sociala medier blivit ett ännu större diskussionsforum och det i sin tur leder till att desinformation sprids mer. Detta bland annat på grund av att den svenska coronastrategin har varit en stressfaktor som gjort att folk sökt sig till alternativa källor (MSB, 2020).
Tidigare undersökningar har visat att i början av covid-19 pandemin så handlade mycket av desinformationen om viruset i sig, medan den nu har ändrat fokus (EEAS, 2020). Den desinformation som sprids nu handlar i stället mestadels om
covid-19 vaccinet. Desinformationen sprids både oroväckande mycket och med en lång räckvidd. Saknad av information gör det svårt att se exakt hur det påverkar människors beteenden (EEAS, 2020). Det diskuteras mycket om paralleller med svininfluensan som det massvaccinerades mot år 2009 och de biverkningar som folk fick efter det vaccinet. Det har legat till grund att människor är ännu mer oroliga för vaccineringen av covid-19 och om de kommer uppstå biverkningar (Björklund, 2020, 11 december). Av dessa anledningar blir detta samhällsrelevant att undersöka eftersom covid-19 har gjort en sån stor påverkan på samhället.
Desinformation är inget nytt fenomen. Traditionella medier tillsammans med andra medier som sociala medier till exempel Facebook har gjort det enkelt att känna sig informerad, men chansen att bli desinformerad har också blivit större. Det har gjort det svårare att skilja på vilken information det går att lita på (Kalsnes, 2018;
Strömbäck, 2014). Diskussionerna som sker på Facebook om vaccinet kan leda till att desinformationen sprids vidare till många andra människor och till andra sociala medier. Desinformation kan spridas snabbt och vilseleda användarna om de inte vet exakt vad det är de sprider vidare. Spridningen av desinformation skapar problem för allmänhetens förståelse för bland annat individer och varumärken. Detta kan leda till en negativ effekt fastän de försökte göra något bra genom att dela information (Apuke & Omar, 2021; Jahng, 2021). Därför blir undersökningen relevant inom fältet medie- och kommunikationsvetenskap. Desinformationen som sprids skapar förvirring kring medicinsk vetenskap, vilket har en stor påverkan på människor då covid-19 desinformationen kan vara mer skadligt än andra ämnen.
Detta med tanke på att människors motstånd mot desinformation försvagas under svåra förhållanden (UNESCO, 2020; MSB, 2020).
Ytterligare svårigheter med desinformation, som bland annat tidigare
undersökningar har visat, är att sidor med desinformation och fake news får mindre uppmärksamhet i form av reaktioner och följare än vad vanliga nyhetssidor får.
Däremot får dessa sidor mer delningar och spridning än de riktiga nyheterna på sociala medier. (Kalsnes, 2018; Baptista & Gradim, 2020; Reuters Institute, 2018).
Det är även påvisat i en annan undersökning att desto mer aktuellt ett ämne är i samhället, desto mindre faktakollar användarna inläggen som handlar om det ämnet.
Dessutom tar det tid att faktakolla och det är också en orsak till desinformation.
Studien visade även att människors avsaknad av digital kompetens är en faktor över hur användarna tolkar suspekta inlägg på sociala medier (Candel, 2020). Grundat i detta kommer denna uppsats undersöka desinformation om covid-19 vaccinet i svenska Facebookgrupper. Grundat i detta kommer denna uppsats undersöka teman och gestaltningar av covid-19 vaccin i inlägg som innehåller desinformation från utvalda svenska Facebookgrupper.
2 Bakgrund
2.1 Covid-19 vaccin
Nedstängningarna gjorde att vaccin var ett faktum för att få tillbaka samhället till normalt, då vaccin är den långvariga lösningen till att smittspridningen kommer att bli mer kontrollerad (Chou & Budenz, 2020; 1177, 2021b). Vaccin är en viktig orsak till att smittsamma och allvarliga sjukdomar inte härjar fritt i Sverige (1177, 2021c). Innan vaccin fanns dog många barn och vuxna i Sverige av olika sjukdomar som härjade. Idag börjar vaccineringen redan som barn i Sverige, då vårdnadshavare kan välja ifall de vill vaccinera sina barn efter ett vaccinationsprogram utan någon kostnad. Tack vare vaccinprogrammet är många av de sjukdomarna som ingår där ovanliga i Sverige idag, vilket de inte är i andra länder. Det kan vara lätt att glömma av hur allvarliga de sjukdomarna är och därför är det viktigt att fortsätta med att vaccinera så sjukdomar som tex mässlingen och röda hund inte börjar spridas i Sverige igen. Om stora delar av en befolkning är ovaccinerade ger det en ökad risk till att spridningen av sjukdomar ökar och att det kan orsaka en epidemi, som det kallas när många människor blir snabbt insjuknade i en allvarlig sjukdom (1177, 2020; 1177, 2021c). Exempelvis började mässlingen spridas igen flera år efter att den blivit klassad som utrotad år 2000. Detta på grund av antivaccinationsrörelsen som påstod att vaccin är skadligt och livsfarligt att utsätta barn för (Allern &
Pollack, 2019).
Vaccin tar oftast upp till 15 år att skapa och utveckla för att se vad det finns för biverkningar och ha mer kunskap kring de vaccinet (Läkemedelsverket, 2021a;
1177, 2021c). Först för att få fram ett vaccin är det viktigt att veta om vad för typ av virus de är som sprids (1177, 2021c). När det kommer till covid-19 vaccinet så är det som tidigare nämnt en del av coronavirusfamiljen, därav finns kunskaper om virusfamiljen sedan tidigare. Det har forskats på sars-viruset i 17 år vilket gjorde att forskarna hade mer kunskap, alltså började inte forskningen från början när
forskarna utvecklade covid-19 vaccinet (Folkhälsomyndigheten, 2020; Karolinska Institutet, 2021). När viruset är identifierat behövs ett vaccin och under en pandemi tas vaccin fram snabbare och i större mängd (1177, 2021c). På grund av forskningen kring Sars-viruset hade de redan börjat forska på spike-protein som ingår i två av covid-19 vaccin, där har tidigare kunskaper kring corona-familjen hjälpt
utvecklingen av covid-19 vaccin (Karolinska Institutet, 2021). Som tidigare nämnt har mycket resurser och pengar har lagts ner under pandemin till framtagningen av vaccin för att snabba på processen. Därför har vaccin tagits fram snabbare under pandemin och därmed finns det inte lika mycket kunskap om de olika biverkningar som kan komma och bli av dessa vaccin. Dock är det mer sällsynta biverkningar som kan komma när det har gjorts ännu flera tester än de som redan har gjorts (1177, 2021c; Karolinska Institutet, 2021). Under en pandemi anses det att vaccinet behövs mer för att stoppa smittan och att utfallet av viruset är farligare än eventuella ovanliga biverkningar som kan komma att upptäckas av vaccinet (1177, 2021c).
De covid-19 vaccin som är godkända i Europa är Moderna, Comirnaty (Pfizer), vaxzevria (även kallat AstraZeneca) och Janssen (Läkemedelsverket, 2021b). Det vaccinet som har varit mest aktuellt och har fått mycket kritik kring biverkningar är AstraZeneca som har fått en hel del inrapporterade biverkningar kring blodproppar
på mestadels kvinnor under 60 år (Läkemedelsverket, 2021c). Vilket har lett till att svenska regeringen har gjort att AstraZenecas vaccin bara ges till de personer som är över 65 år (Folkhälsomyndigheten, 2021d). Janssen har fått kritik för misstänkta biverkningar med blodrubbningar, vilket också visat sig i form av blodproppar som kan uppkomma även på ovanliga ställen. Även här var det vanligast för kvinnor under 60 år (Läkemedelsverket, 2021d). Janssen-vaccinet är pausat och ska avvakta från att tas in till Sverige (Folkhälsomyndigheten, 2021e). Detta är faktorer som kan påverka människors val i att ta vaccin eller inte. Vilket kan vara något som kan dyka upp i desinformation i Facebook grupperna.
Varför just covid-19 vaccinet är bra och rekommenderas att tas är för att det ska minska smittspridningen (1177, 2021b). Covid-19 vaccinet blev som tidigare nämnt godkänt i december 2020 av EU och just nu är vaccineringarna i gång i Sverige. När Folkhälsomyndigheten i mars 2021 frågat om svenskarna vill ta covid-19 vaccinet om det får frågan är det 9 av 10 som säger att de vill ta eller troligtvis kommer att ta vaccinet. Alla åldrar är positiva till att ta vaccinet men de som är mest positiva är de äldre. Att det finns folk som vill tacka nej är inte heller konstigt
(Folkhälsomyndigheten, 2021f). Ett exempel till varför människor vill tacka nej till vaccin mot covid-19 är sjukdomen svininfluensan som kom år 2009. Nästan 5 miljoner svenskar vaccinerade sig för svininfluensan, vilket blev den största massvaccinationen i Sveriges historia.
Vaccinet mot svininfluensan hade pressats fram och inte testats på tillräckligt många människor, vilket ledde till att det kom in flertalet anmälningar om att personer har utvecklat narkolepsi av vaccinet till Läkemedelsverket (Agenda, 2020;
Läkemedelsverket, 2020a). Utvecklingen av covid-19 vaccin har gått väldigt snabbt och det kan göra att många får en oro för om den vetenskapliga processen har gått rätt till (Langford, 2020). Ibland kan det även uppstå några konsekvenser kring vaccinen och detta har lett till att man under de senaste åren kan se en ökning av befolkningen som vill vänta med att ta vaccin eller vägrar att ta vaccin (Jenkins &
Moreno, 2020).
2.2 Facebook
Dagens medielandskap har utvecklats snabbt de senaste åren och nyhetsmedierna har fått hänga med i uppväxten av sociala medier. Med sociala medier finns möjligheten för informationen att överföras utan en mellanhand, den flödar direkt mellan sändare och mottagare samtidigt som den påverkar hur användare mottar informationen (McQuail & Deuze, 2020). Det sociala mediet Facebook startades år 2004 av Mark Zuckerberg i USA och är idag internets mest besökta hemsida (af Schmidt & Gruvö, u.å.). På Facebook skapar användarna en personlig profil och kommunikationen på plattformen sker främst genom text och bild, offentligt på sidan och i privata chattar. På plattformen går det att dela sin plats, dela länkar och andras inlägg. Det går även att gilla och kommentera andras inlägg (af Schmidt &
Gruvö, u.å.; Nyberg & Wiberg, 2014). Nuförtiden är Facebook inte bara en kommunikationsplattform, utan nu går det att använda Facebook för att komma in
på andra digitala plattformar och tjänster. Detta gör det svårare att undvika att vara medlem på Facebook (Nyberg & Wiberg, 2014).
Under pandemins gång har Facebook försökt fixa spridningen av falsk information om covid-19 genom att bland annat skapa ett informationscenter där användarna kan ta del av nyheter och annan information från myndigheter. De har även lagt till varningar under innehåll på plattformen som är falska eller vilseledande (Avaaz, 2020). De har även jobbat med att ta bort falsk information om covid-19, covid-19 vaccin och vaccin generellt på plattformen (Facebook, 2021). Däremot visar en rapport av aktivistnätverket Avaaz (2020) att under april 2020 fick webbsidor och Facebooksidor, som är sedan tidigare kända för att sprida desinformation, fyra gånger mer visningar än innehåll från myndigheter som amerikanska
smittskyddsmyndigheten (CDC), Världshälsoorganisation och Europeiska smittskyddsmyndigheten. Rapporten visade även att offentliga Facebooksidor fungerar som en huvudsaklig faktor till att dela innehåll från internetsidor som sprider hälsorelaterad falsk information, hela 43% av de beräknade visningarna står dessa sidor för. Avaaz (2020) kom även fram till att endast 16% av denna falska hälsorelaterade informationen hade en varning på Facebook. Facebooks algoritmer är skapade för att ge mer spridning till uppmärksammade kontroversiella inlägg med mycket delningar, gillningar och kommentarer (Weibull & Wadbring, 2020; Allern, Pollack, 2019). Resultatet av Avaaz undersökning tyder även på att Facebooks algoritm hjälpte till att öka spridningen av det falska innehållet från dessa webbsidor och Facebooksidor (Avaaz, 2020).
2.3 Konspirationsteorier om covid-19
När ett osynligt virus smittar planeten och tar många människors liv, då ställer människor frågor som; är detta naturen eller är det planerat för att skada oss på jorden? (Önnerfors, 2021). Covid-19 har lett till restriktioner i form av
nedstängningar, förbud och en global ekonomisk kris. Detta leder till att det sprider sig konspirationsteorier. Konspirationsteoretikerna sprider påstådda planer, skapar mönster och drar kopplingar till aktörer som deltar i bakgrunden med onda ändamål.
Önnerfors (2021) skriver att konspirationsteoretiker ser ofta sig själva som offer och att de sitter på sanningen, vilket gör att de är övertygade om att deras tankar är de rätta. Konspirationsteorier definieras som att de tror att ingenting händer av en slump, Önnerfors (2021) nämner att covid-19 konspirationsteoretikerna får sin energi från en föreställning om att undergången av världen är nära.
Konspirationsteorier vill påverka och används oftast för att svartmåla det politiska motståndet (Önnerfors, 2021). Det är flera plattformar på internet som har drivit framväxten av konspirationsteorier där konspirationsteoretiker kan få ut sina åsikter (Allern & Pollack, 2019). Önnerfors (2021) skriver även att covid-19
konspirationsteoretikerna är svåra att hantera och ännu svårare när de har hittat en gruppidentitet med samma tro.
Konspirationsteorierna om covid-19 finns inom 6 områden (Önnerfors, 2021). De relevanta områdena för denna uppsats är; vaccinationen mot covid-19, virusets spridning och motåtgärder i politik och folkhälsa. Konspirationsteorierna om
området virusets spridning handlar bland annat om 5G-teorin och att flyktingar skuldbeläggs som smittspridare. 5G-teorin handlar om att man tror att det är de nya 5G-masterna som kan ha startat smittan av viruset eller att de påverkar människors immunförsvar för att de lättare ska kunna bli smittade av viruset. 5G-teorierna började komma redan innan pandemin också (Önnerfors, 2021).
Konspirationsteorier om motåtgärder i området politik och folkhälsa handlar om vad politikerna, hälsomyndigheter och hälsoexperter gör för något för att stoppa
smittspridningen och vilka beslut de tar. De restriktioner och åtgärder som har fått komma på grund av pandemin är bland annat reseförbud mellan olika länder, stängda gränser mellan länder och stängda skolor och jobb där stora delar får jobba hemifrån. Restaurangerna har fått vara mer stängda och turismen har fått stänga och det har därmed påverkat ekonomin. Dessa restriktioner är något som slog hårt mot individuella och kollektiva rättigheter, vilket är något som konspirationsteoretikerna ser som det riktiga problemet. Samma gäller restriktioner om munskydd, det är något som konspirationsteoretikerna inte heller uppskattar då de anser att det är deras frihet som tas bort från dem. Detta område handlar även om hur
konspirationsteoretikerna inte gillar vaccineringar och hur regeringen ställer sig till det i stället för alternativa botemedel (Önnerfors, 2021).
Området vaccinationen mot covid-19 handlar om två konspirationsteorier om vaccin som finns sedan innan, vilket är anti-vaxxkonspirationsteorier och rädslan för implanterade mikrochip. Anti-vaxx rörelsen har pågått under lång tid och de som är tveksamma till vaccin är en av de 10 största hoten mot global hälsa (Önnerfors, 2021). Anti-vaxx rörelsen sprider sina åsikter mestadels på nätet, efter att det spreds att MPR-vaccineringen (påssjukan, röda hund och mässlingen) hade samband med autism så har det bara blivit mer och mer konspirationsteorier på internet. Många konspirationsteorier riktar sig även till läkemedelsföretagen (”big pharma”), då det tror att läkemedelsföretagen vill att människor ska bli sjuka så de gör människor sjuka för att de ska bli beroende av vaccin och olika läkemedel. Sedan covid-19 pandemin kom så har konspirationsteorin ändrats lite och då tror man att det är läkemedelsföretagen som vill tvångsvaccinera alla människorna på planeten för att göra läkemedelsföretagen mer rika. Den andra idén som var rädslan för
implanterade mikrochips handlar om att man tror att ett mikrochip finns i vaccinen och som då sätts in när man vaccinerar sig, vilket sedan innan covid-19 har varit en konspirationsteori. Denna konspirationsteori vet man inte helt hur den dök upp men det kan bero på att Microsoft grundaren Bill Gates och hans ex fru Melinda Gates stiftelse har den största privata välgörenhetsorganisationen för hälsa i hela världen (Önnerfors, 2021). Dessa tre områden inom konspirationsteorier om covid-19 kan komma att bli aktuella i desinformationen inom facebookgrupperna om covid-19 vaccinet.
3 Litteraturgranskning
3.1 Definition av desinformation
Desinformation är ett historiskt fenomen och varje ny teknik inom kommunikation tillåter nya sätt att manipulera och förstärka desinformationen till människor och samhällen. De senaste åren har produktionen, konsumtionen och spridningen av desinformation online blivit ett stort problem i flera länder och frågan om lögn och desinformation i digitala medier fått en central roll i den svenska samhällsdebatten (Kalsnes, 2018; Reuters Institute, 2018; Allern & Pollack, 2019).
I tidigare studier har desinformation definierats på flera olika sätt. Forskarna Bennett och Livingstone (2018) definierar desinformation som felaktig, falsk eller manipulerat informationsinnehåll som sprids medvetet. Detta kan då inkludera falska nyheter eller andra metoder som exempelvis att mata felaktiga historier och citat till oskyldiga mellanhänder eller att medvetet förstärka partiskhet eller vilseledande information. Det kan även definieras som alla former av falsk eller vilseledande information som är skapat, framställt och främjat för att avsiktligt skapa allmän skada eller vinst. Det är information som är delad, malplacerat, ytligt och irrelevant och det skapar en känsla av att man är informerad men egentligen så resulterar det i att vi kommer bort från kunskap (Europeiska kommissionen, 2018;
Strömbäck, 2014). Bennett och Livingstone (2018) skriver även att det är skillnad på desinformation och felinformation, på engelska misinformation, då
felinformation har spridits oavsiktligt, utan ett syfte till att skada eller vilseleda människor. Forskaren Miyoung Chong (2020) definierar det som att felinformation är välutvecklad och meningsfulla data som är falsk och att desinformation är felinformation som medvetet vilseleder mottagaren till att tro att det är information.
Dock påstår Chong att de är en för bred definition av desinformation.
Desinformation kan även förknippas med begreppet fake news. Fake news kan vara desinformation, felinformation och malplacerad information (Kalsnes, 2018).
Däremot skriver Bennett och Livingstone (2018) att det är skillnad på
desinformation och felinformation, på engelska misinformation, då felinformation har spridits oavsiktligt, utan ett syfte till att skada eller vilseleda människor. Därav kommer begreppet fake news inte att beröras i denna uppsats. I detta arbete kommer desinformation definieras först och främst efter Europeiska kommissionens
definition, vilket även inkluderar Strömbäcks (2014) definition då de i princip är identiska. Detta eftersom kommissionen själva använt denna för desinformation på sociala medier, vilket är fokuset i denna studie. Till dessa definitioner kommer även Bennett och Livingstones (2018) definition att definiera desinformation i detta arbete, detta på grund av att deras definition är bred vilket i detta fall fungerar bra då denna uppsats inte fokuserar på nyhetsjournalistik utan endast sociala medier.
3.1.1 Hälsorelaterad desinformation
Europeiska kommissionen (u.å.) skriver på sin hemsida att covid-19 pandemin har tagit med sig en hel del av vilseledande och falsk information. Det kan bland annat vara vilseledande hälsoinformation eller reklam om farliga produkter som är ett hot mot folkhälsan. Exempelvis har ett falskt påstående varit att blekmedel och ren alkohol kan vara ett botemedel mot viruset, vilket egentligen kan göra stor skada om en människa dricker dessa medel (Europeiska kommissionen, u.å.). I en artikel av Ioana Palade och Delia Cristina Balaban (2020) upplyser de att vem som helst kan få tag i medicinsk information i dagens samhälle tack vare internet. Vilket har både en positiv och negativ sida eftersom alla människor inte har kapaciteten att bearbeta och tolka medicinsk information (Palade & Balaban, 2020).
Palade och Balabans (2020) studie handlar om fake news som uppkom i början av pandemin i Rumänien. De gjorde en innehållsanalys och analyserade tjugo falska covid-19 relaterade artiklar och två falska Facebook inlägg om covid-19 som spridits på sociala medier via falska sidor i Rumänien. Deras urval hade sedan innan blivit identifierade som falska nyheter av Rumäniens traditionella medier. Deras analysschema hade 11 kategorier och 38 underkategorier. Studiens resultat visade bland annat att materialet hade enkelt vardagligt språk, att referering till källa saknades vid flertalet ställen där påståenden gjordes och att inläggen var kritiska mot regeringen samt deras åtgärder mot pandemin. Några av fake news artiklarna nämnde behandling mot viruset, en av dessa artiklar föreslog att man skulle använda medel som klorokin och hydroxiklorokin och lovade läsarna att de skulle bli helt återställda från covid-19 ifall de använde dem. Vilket bland annat Läkemedelsverket (2020b) i Sverige avråder starkt ifrån att använda för egenvård i ett uttalande på deras hemsida. Palade och Balaban diskuterar även att människor måste ha kunskap i källkritik för att kunna hitta trovärdiga källor online som
Världshälsoorganisationen eller Folkhälsomyndigheten när de letar efter
hälsorelaterad information. Detta eftersom människor har en tendens att söka efter behandlingar, botemedel och mirakelkurer på internet för deras diagnoser eller tillstånd, vilket kan vara skadligt för hälsan i slutändan (Palade & Balaban, 2020).
Artikeln är relevant då dess resultat ger bakgrund till hur den vilseledande och falska informationen kring covid-19 sett ur under pandemins gång. Den visar även att desinformation ur ett hälsoperspektiv är viktigt då desinformationen som sprids kan skapa förvirring kring medicinsk vetenskap. Detta har en stor påverkan på människor på planeten, då covid-19 desinformation kan vara mer skadlig än desinformationen kring andra ämnen (UNESCO, 2020). Sprids det därför fortfarande desinformation om exempelvis att använda olika substanser som botemedel så kan det orsaka hälsoproblem speciellt om det får folk att avstå från vaccinet som faktiskt förser människor med ett trovärdigt skydd.
3.1.2 Desinformation på Facebook
Hösten 2019 ville Facebook försöka motarbeta desinformation och propaganda som spred sig, med hjälp av att lägga upp nyheter från traditionella nyhetssidor på Facebook. Snabbt efter sa koncernchefen Mark Zuckerberg att det är viktigt att värna om yttrandefriheten och därför ska de inte göra en bedömning av vad som är spridning av sanning eller lögner (Weibull & Wadbring, 2020). Så därför är Facebook en plattform där desinformation sprids runt bland de med likasinnade tankar. Där är Facebookgrupper en samlingsplats för personer som har liknande intressen och delar information. Redan innan covid-19 pandemin så var problemet med hälsorelaterade falska nyheter ett problem som behövdes ha med forskning på (Palade & Balaban, 2020).
En studie som gjordes på Facebook kring falska och riktiga nyheter under det amerikanska presidentvalet 2016 visade att de 20 största desinformationsinläggen hade mer evenemang än de inlägg som var kring riktiga nyheter. Det var en skillnad på 8,7–7,8 miljoner i aktivitet mellan falska och riktiga inlägg. Även Facebook har också gjort en egen intern studie om problemet med desinformation på deras plattform och de har sett att det förekommer många olika former av desinformation och att detta har cirkulerat kring 2 miljarder användare. Vilket har lett till att desinformationen är ett problem både på nationell nivå och internationell (Bennett
& Livingstone, 2018).
I en studie av Internetstiftelsen (2020) så visade det sig att användandet av
Facebook har ökat i Sverige under pandemin. Sociala medier såsom Facebook och Twitter har fått kritik för att de har hjälpt till i spridningen av desinformation. Dock är inte Facebook som plattform det enda problemet, det är också de individer som skapar inläggen som är en del av problemet (Candel, 2020). Desinformation på Facebook delas, gillas och kommenteras, vilket gör att varje gång en användare interagerar med ett inlägg så kommer deras nätverk och vänner kommer att se det.
De betyder att desinformationen sprids mycket på plattformen (Buchanan &
Benson, 2019).
3.2 Fake news under pandemin
I artikeln “This Is What Happens When You Are Afraid. A Case Study of the Reach and Meanings of Fake Anecdotal Information During the Covid-19 Pandemic” av Octav-Sorin Candel (2020) så görs en studie på ett specifikt felinformations inlägg på Facebook som spridits för att undersöka kommentarerna på inlägget. Till detta gör Candel en induktiv innehållsanalys på kommentarerna och delar in dem i olika kategorier för att se vad som vanligtvis skrivs som bemötande på inlägget. I studien undersöks även om kommentarerna relaterar till någon av de aktuella händelserna som skrivs om i traditionella medier. Artikeln fokuserar på fake news och
felinformation om covid-19 pandemin då det har uppkommit problematisk information på sociala medier. Det Candel (2020) kom fram till var att de olika kommentarerna gick in i tio olika kategorier, de var 348 kommentarer som analyserades. Den största kategorin var support/acceptance, de andra kategorierna var concern, divinity, conspiracy theory, emoticon/gif, personal information, humor, doubt of fear’s impact, scientific/logical doubt och other. Det kommentarer i de olika temana innehåll bland annat rädsla, vissa hittade stöd i gud och några ansåg att covid-19 inte fanns alls. Studien kom även fram till att människor delade det som var likt deras egen åsikt och såg att de flesta delade det som var likt ens egna profiler (Candel, 2020).
Det som är relevant från denna artikel och kan ge grund till denna uppsats är de funna temana. I denna artikel går det att se vilka kategorier artikeln använde och hur de delade in kommentarerna. Detta kan vara till hjälp och grund för vår analys, vilket ger artikeln en stor relevans för att se hur de gjorde indelningen och vad de hade för olika kategorier. En kategori som kan bli relevant är concern, där var de kommentarer där personerna var oroade över sin och närståendes hälsa. Kategorin personal information där personlig information förmedlas kan också relevant för denna uppsats. En annan som kan bli relevant kategori är scientific/logical doubt, här inkluderades kommentarer som ifrågasatte inläggets vetenskapliga eller logiska bas. Ytterligare en kategori som kan bli relevant för uppsatsen är conspiracy theory, där kom de kommentarer som tror att det är påhitt med alla nummer med smittade för att ha kontroll över människorna. I diskussionen kan det vara intressant att jämföra och diskuterar denna uppsats funna teman tillsammans med Candels teman för att se liknelser då vi undersöker samma ämne.
Utifrån de tidigare vetenskapliga artiklar presenterade i detta avsnitt kan denna uppsats bidra med att öka kunskapen gällande covid-19 vaccin och hur det ser ut i svenska facebookgrupper, vilka teman som är vanligt förekommande och hur vaccin gestaltas i dessa teman. De presenterade artiklarna har gett denna uppsats en
relevant insyn i hur fältet ser ut gällande gestaltning och teman inom desinformation om själva viruset och sjukdomen, däremot vid litteratursökning i detta arbete uppkom det väldigt få artiklar gällande covid-19 vaccin och desinformation tillsammans. Därav kan denna uppsats även bidra med att fylla detta tomma fält inom svenska sociala medier. Denna uppsats kommer ge en tydligare bild i hur desinformation om covid-19 vaccinen ser ut i svenska facebookgrupper, vilket saknades i fältet.
3.3 Gestaltningsteorin
I denna uppsats ska det teoretiska ramverket gestaltningsteorin appliceras för att få en förståelse för gestaltningen av covid-19 vaccinet i teman från inlägg som innehåller desinformation. Gestaltningsteorin syftar på att identifiera system i hur människor upplever verkligheten. Teorins grund kommer från sociologen Erving Goffman som beskrev den som att människor tolkar dagligen vad som pågår i deras värld genom ramar, där människor skapar mening ur sina egna erfarenheter
(Strömbäck, 2014; LittleJohn & Foss, 2009). I artikeln Framing: Toward
Clarification of a Fractured Paradigm av Robert Entman (1993, s. 52) beskriver han framing analysis som:
To frame is to select some aspects of a perceived reality and make them more salient in a communicating text, in such a way as to promote a particular problem definition, causal interpretation, moral evaluation, and/or treatment recommendation for the item described.
Entman menar att det handlar om hur verkligheten presenteras på ett specifikt sätt till mottagarna och hur det påverkar deras val och hur de ska bearbeta den
informationen (Entman, 1993). Sändaren skapar deras syn på verkligheten genom olika perspektiv, ord, källor, fakta och betoning som finns i texten.
Gestaltningsprocesser är oundvikliga eftersom människor strävar efter att skapa mening i sitt liv, varje gång vi kommunicerar med någon så gestaltar vi verkligheten (Strömbäck, 2014). Entman (1993) skriver även att gestaltningsteorin har fyra funktioner; definiera problem, fastställa orsaker, göra moraliska bedömningar och att föreslå åtgärder. En enda mening kan uppnå alla dessa funktioner, eller så innehåller texten inga alls, en ram behöver inte innehålla alla fyra funktioner heller.
Dessa funktioner är viktiga eftersom attityden och beteendet hos mottagaren inte ändras på en gång, utan över tid (Entman, 1993). Teorin har använts tidigare inom forskning för att bland annat undersöka hur sändaren försöker hitta ett samband mellan hur sändare själva har gestaltat ämnet och hur publiken kommer tolka det.
Exempelvis kan en ram utöva stora sociala krafter när det har kodats för det (Wendorf Muhamad & Yang, 2017; Meeks, 2020).
Entman (1993) beskriver att inramningar fungerar på så sätt att de ramar in bitar av informationen om något i kommunikationen och därav blir dessa bitar framskjutna.
Texten innehåller ramar och dessa visar sig genom nyckelord, bilder,
informationskällor och meningar som ger en tematiskt förstärkande samling av fakta eller värderingar. Ramar som styr mottagarens tänkande och tolkning av texten kan avspegla dessa ramar i texten och i avsikten med kommunikationen (Entman, 1993).
Inom gestaltningsteorin så finns det två olika observationer som gestaltningsteorin bygger på, den första är att medierna inte gestaltar verkligheten. Det nyheterna gestaltar är inte verkligheten av vad som nyheterna handlar om, nyheterna väljer olika inriktningar och de väljer att visa problem, anledningen för orsaken och olika värderingar eller olika sätt att lösa problem på. Gestaltningarna kan utforma olika sätt att organisera information genom att uttrycka sig med hjälp av fakta, perspektiv, val av ord, källor och hur de betonar texten. Gestaltningsteorins andra observation bygger på hur människors bild av verkligheten inte är verkligheten utan nyheternas bild av verkligheten. Denna observation är viktig desto mer beroende människorna
är av olika medier, ju mer mottagliga är de för att bli påverkade av medierna (Strömbäck, 2014).
4 Syfte och frågeställning
Syftet med denna uppsats är att undersöka de olika teman i inlägg som innehåller desinformation gällande covid-19 vaccinet och hur covid-19 vaccinet gestaltas i dessa teman. Undersökningen kommer göras på inlägg i svenska Facebookgrupper som är inriktade på covid-19. Detta för att få en överblick av vad skaparna av inläggen fokuserat på i sitt skapande, vilka teman som uppkommer och hur de riktat och framställt informationen för att förmedla sitt budskap till mottagarna av den.
Undersökningen gjordes på inlägg i 4 grupper som uppvisar desinformation under tidsperioden 1 november 2020 till 30 april 2021. För att kunna undersöka detta kommer en tematisk analys att göras tillsammans med gestaltningsteorin för att besvara forskningsfrågorna;
Vilka teman går att identifiera i inläggen med desinformation om covid-19 vaccinet i svenska covid-19 grupper på Facebook?
Hur gestaltas covid-19 vaccinet i dessa teman?
5 Metod
I följande avsnitt presenteras studiens val av analysmetod och urval. Här kommer även forskningsetiken att presenteras.
5.1 Tematisk analys
Till denna uppsats kommer metoden tematisk analys att användas. Tematisk analys är ett av de vanligaste angreppssätten inom kvalitativ analys. Den används för att kunna se teman i den kvalitativa data som inte har setts tidigare och dessa teman kommer att kunna få fram ett mönster av innehållet. En viktig del av tematisk analys är att forskarna måste kunna se teman (Boyatzis, 1998). Det finns flertalet
beskrivningar av vad ett tema är, denna uppsats kommer däremot utgå från Richard Boyatzis (1998, s. vii) definition av vad ett tema är;
A theme is a pattern found in the information that at the minimum describes and organizes possible observations or at the maximum interprets aspects of the phenomenon. A theme may be identified at the manifest level (directly observable in the information) or at the latent level (underlying the phenomenon).
Boyatzis (1998) skriver att det finns tre steg i användandet av den tematiska analysen. Steg 1: Bestäm urval och design, steg 2: Utveckla teman och koder samt steg 3: Validitet och använd koden. Dessa steg kommer dock inte ligga i fokus i denna uppsats, därför det finns nyare litteratur som exempelvis Bryman (2018) som presenterar mer utvecklade steg för en tematisk analys. Det viktiga Boyatzis (1998)
pratar om gällande sina tre steg finns under steg två, där nämner han att det finns tre olika tillvägagångssätt att utveckla tematisk kodning. Antingen är den baserad på teori, tidigare forskning eller från induktiva data. Tillvägagångssättet teori är bekvämt för många studier, här följs en teori och skapar sina teman beroende på teorin. Det andra tillvägagångssättet följer tidigare forskning och tar hjälp av att bilda teman från tidigare forskning eller resultat. Det tredje tillvägagångssättet induktiva data, där följs data och teman kommer fram under arbetets gång, de är inte klara i förväg (Boyatzis, 1998). I denna uppsats kommer det tredje
tillvägagångssättet att användas.
Bryman (2018) beskriver en uppsättning av sex principer vid analysering av material i en tematisk analys. Det första steget är att läsa igenom materialet, detta för att det är viktigt att forskaren är bekant med hela materialet. I andra steget är det dags att påbörja kodningen av materialet, denna kodning är öppen eller initial vilket gör att koderna enkelt blir många. I det tredje steget utvecklas koderna till teman genom att bland annat söka efter gemensamma nämnare i koderna. I det fjärde steget granskas de formade temana från steg tre och delteman utvecklas. I detta steg kan temana även omformas och slås ihop med varandra eller separeras för att utveckla nya teman. I det femte steget undersöks kopplingar och samband av de olika temana. Här klargörs teman och undersöks ifall det är något som ska tas ställning till. Ibland även utveckla temana och delteman en aning. I steg sex är det dags att identifiera teman och visa varför de temana är viktiga och betydelsefulla för forskningsfrågorna och forskningens fokus. Utifrån dessa sex principer ska
materialet i denna uppsats analyseras, genomförandet går att läsa mer om på s. 15 under 5.3 genomförande.
I denna uppsats kommer även gestaltningsteorin att appliceras. Entman (1993) skriver, som tidigare nämnt, att texten innehåller ramar och dessa visar sig genom nyckelord, bilder, informationskällor och meningar som ger en tematisk
förstärkande samling av fakta och värderingar. Detta tillsammans med hans fyra funktioner gällande teorin; definiera problem, fastställa orsaker, göra moraliska bedömningar och föreslå åtgärder. Dessa funktioner kommer att has i åtanke under hela analysens gång för att tillsammans med den tematiska analysen kunna
identifiera teman ur desinformationen och se hur dessa teman gestaltas. Utifrån Entmans (1993) definition av gestaltningsteorin, Boyatzis (1998) definition av tematisk analys och med inspiration från Candels (2020) resultat ska denna uppsats identifiera teman och gestaltningar i inläggen som innehåller desinformation om covid-19 vaccinen. Den tematiska analysen passar in i denna undersökning för att det går att se om det är olika ämnen som tas upp i desinformationen om covid-19 vaccin på sociala medier. Därför passar den tematiska analysen bra, för där analyserar vi vårt underlag in i olika teman.
5.2 Urval
För att kunna samla in material till undersökningen behövdes Facebookgrupper med rätt typ av innehåll att identifieras. Som tidigare nämnt så påpekar Palade och Balaban (2020) att de med liknande intressen samlas i samma Facebookgrupper,
därav avgränsas urvalet av grupper till grupper om covid-19 eller relaterade till covid-19. Detta eftersom det sannolikt kommer vara mer inlägg om covid-19 vaccin i dessa grupper än i andra grupper på Facebook. För att hitta grupperna användes Facebooks egen sökmotor på hemsidan, till detta användes sökorden covid-19, Corona, Sverige, vaccin, coronavirus ensamma eller i kombination med varandra i sökfältet. Genom de grupper som kom upp i sökningen kunde även andra relaterade grupper hittas via inlägg. För att avgränsa grupperna ännu mer och få ett bättre urval valdes endast grupper skapade innan 1 november 2020, eftersom det ska gå att samla in inlägg under hela tidsperioden. Sammanfattningsvis hittades 16 offentliga svenska grupper på plattformen, dessa grupper hade inlägg som innehöll all slags information om covid-19 och coronaviruset. Fokuset i denna uppsats ligger på teman i desinformation och hur dessa teman gestaltar covid-19 vaccin, därför behövdes en genomgång av grupperna göras för att kunna identifiera hur mycket inlägg som innehöll desinformation i grupperna. Denna avgränsning gjordes då de övriga inläggen i grupperna inte är relevanta och nödvändiga för denna uppsats. För att skapa en överblick av inläggen som innehåller desinformation gällande vaccin, så gjordes en enkel genomgång av alla grupper. Detta genom att använda gruppens sökfunktion för att söka på orden vaccin, vaccinera, vaccinering. Överblicken presenterade en bild av att det inte fanns så mycket inlägg med desinformation om vaccin, därför valdes alla grupper till insamlingen av materialet. Däremot visade det sig under datainsamlingens gång att grupperna bestod av mer material än det
kommit fram i överblicken. Därav valdes 4 av 16 svenska facebookgrupper ut för att avgränsa materialet ytterligare, grupperna som valdes hade flertalet inlägg med desinformation om vaccin och de övriga grupperna valdes bort eftersom de inte bidrog med lika mycket material.
Tidsperioden som undersöktes är 1 november 2020 fram till 30 april 2021. För att kunna samla in materialet användes gruppens sökfunktion tillsammans med specifika sökord. Sökorden var vaccin, vaccinera, vaccination, vaccinering,
AstraZeneca, AstraZeneca, vaxzevria, Pfizer, Moderna, Janssen och Johnson. Dessa sökord framställdes för att få ett mer avgränsat material då gruppernas syfte inte enbart handlade om covid-19 vaccin. Ordet vaccin böjdes och blev till flera sökord för att få fram flera inlägg. Namnen på tillverkarna av EU:s godkända vaccin används även som sökord för att utöka sökningens räckvidd ännu mer. Astrazeneca fick två olika stavelser då i flertalet inlägg stavades det olika, deras nya namn på vaccinet, vaxzevria, blev även ett sökord eftersom inlägg med detta namn inte skulle gås till miste. Det går inte att redovisa utifall relevanta inlägg har missats, detta på grund av Facebooks utformning av sökfunktionen. Exempelvis gick det inte att begränsa sökningen till den utvalda tidsperioden, det framkom även inte om de inlägg som visades var alla inlägg relaterade till sökordet i hela gruppen.
Urvalet i denna uppsats är endast det publicerade inlägget, inga kommentarer, reaktioner eller delningar av inlägget ingår i urvalet. För att kunna identifiera inlägg med desinformation om vaccin behövde inläggen uppfylla vissa kriterier. Dessa kriterier var att inläggen ska befinna sig inom den utvalda tidsperioden, de ska vara delade eller publicerade inom de utvalda grupperna och att inläggen ska innehålla någon form av text. Det kan vara bara text, inläggen kan även ha både text och bild och inläggen kan också ha text och länk. Exempelvis gick inlägg bort där enbart en länk delats utan någon form av kontext. Inläggen ska innehålla antingen falsk information, missvisande/vilseledande information, opålitlig information eller
manipulerad information. Alla inläggen var tvungna att ha desinformation i sig och vara enligt uppsatsen definitionen av desinformation. Inlägg med länkar till
nyhetskällor som exempelvis Aftonbladet och Dagens Nyheter granskades också.
Detta på grund av att skaparen av inlägget kan manipulera informationen för att kunna förmedla sitt budskap tydligare. Även för att falska nyheter har funnits länge inom ramarna för etablerade medier, därav bör ett kritiskt förhållningssätt gentemot nyhetsrapportering finnas (Holt, 2019). Inlägg med länkar delade från
Läkemedelsverket, Världshälsoorganisationen, Europeiska läkemedelsmyndigheten och Folkhälsomyndigheten har inte tagits med då dessa källor är myndigheter.
Myndigheter styrs av regeringen därav är de trovärdiga källor, eftersom de har lagar att följa (Regeringskansliet, 2021). Däremot har inlägg som nämnt dessa
myndigheter granskats, för att se om det är sann information tagen från
myndigheternas sidor eller om de skriver falsk eller vilseledande information och påstår att myndigheterna står bakom den informationen. För att vidare identifiera desinformationen granskades påståenden, länkar, nämnda människor och annat innehåll i inläggen för att se om informationen var sann eller inte. Alla inlägg och dess innehåll söktes upp för att försäkra att det var desinformation i alla inlägg som valdes ut till urvalet. Det inlägg som hade korrekt fakta som då inte var
desinformation togs inte med i urvalet, medan de inlägg som hade fakta som var falskt och passade in i definitionen av desinformation togs med i urvalet. Därefter granskades inläggen utefter uppsatsens definition av desinformation; alla former av falsk eller vilseledande information som är skapat, framställt och främjat för att avsiktligt skapa allmän skada eller vinst. Det är information som är delad,
malplacerat, ytlig och irrelevant och det skapar en känsla av att man är informerad men egentligen så resulterar det att vi kommer bort från kunskap. Det slutgiltiga urvalet blev 58 inlägg som innehåller desinformation.
5.3 Genomförande
Analysen gjordes, som tidigare nämnt, med hjälp av en tematisk analys. Den är grundad i Brymans (2018) sex principer gällande analysering av data i en tematisk analys. Denna analys gjordes manuellt, detta på grund av att fördelen med en manuell analys är att kodarna kan göra komplicerade bedömningar och tolkningar (Boréus & Bergström, 2018). Detta kan inte en dator göra då de saknar den
kontextuella förståelsen som en människa har (Boyatzis, 1998). För att kunna svara på uppsatsens forskningsfrågor påbörjades analysen med en genomgång av alla 58 inlägg från grupperna för att hitta teman och gestaltningar. Temana skapades utifrån hur inläggen är gestaltade, inspirerat från Entmans (1993) beskrivning av
gestaltningsteorin och gestaltningsanalys (se s.11–12). Efter första omgången var det många olika mönster och koder som diskuterades samt antecknades (Se bilaga 14). Analysen fortsatte och denna gång blev de olika mönster och koder som kom upp första gången ännu tydligare och mer exakta. Här började det formas mer tydliga teman och underkategorier då det gick att se vilka som kunde höra ihop. För att se vilka som kunde höra ihop granskades temana för att se vilka som hade kopplingar med varandra och gestaltade liknande ämnen. Därefter analyserades materialet igen med de olika förslagen av teman och underkategorier, för att se vilka som funkade och om det behövdes omformas eller läggas till fler teman eller underkategorier. De olika temana och underkategorierna ändrades ytterligare för att
passa materialets olika gestaltningar. Efter alla ändringar av teman analyserades inläggen ännu en gång för att se att allt material gestaltades rätt genom de olika temana och underkategorierna som kommit fram under analysens gång. Analysen resulterade i 4 teman tillsammans med 10 underkategorier.
5.4 Etik
Utifrån Vetenskapsrådets regler kring forskningsetik har beslut gällande materialet tagits. I denna uppsats är respekten viktig, då det insamlade materialet är från Facebookgrupper. De grupper som valts ut är offentliga, så alla kan få tag i dem och därav valdes dessa för det som skrivs i offentliga sammanhang kan alla se. Slutna grupper är inte tillgängliga för alla och har ibland vissa regler som stoppar spridning av material från gruppen, därav kommer ingen information i denna uppsats att tas från slutna grupper. Till hänsyn mot de som publicerar inläggen i grupperna så kommer inga namn på några utav grupperna att användas och inte heller några siffror om hur många medlemmar de har. Det kommer inte heller att nämnas några namn på de personer som skrivit inlägg i grupperna. Inga datum från inläggen kommer att visas då det också kan göra att det blir lättare att söka upp. Detta görs för att det ska vara så anonymt som möjligt och att ingen ska kunna hitta just de grupper eller de personer som skrivit. De inlägg med delade länkar som innehåller nyheter eller offentliga personer kommer att synas, däremot delade inlägg som har med privatpersoner och deras historier att göra kommer vara anonyma och täckas över (Vetenskapsrådet, 2017).
5.5 Validitet och reliabilitet
I vetenskaplig forskning är det viktigt att resultatet ska vara trovärdigt. Resultatet som blir av en studie, ska kunna få fram igen om samma teknik används, även om det är andra forskare som gör det och under en annan tid och möjligen under andra omständigheter (Krippendorff, 2013). För att få trovärdighet i resultatet är det viktigt att studien har gjorts på ett korrekt sätt enligt de regler som finns (Bryman, 2018). I en vetenskaplig studie är det viktigt att det ska finnas tillräckligt med anledningar till att något skall vara sant. För att arbeta på ett vetenskapligt sätt är grunden validitet och reliabilitet vare sig vad för metod som används. För att en undersökning ska ha bra validitet och reliabilitet så krävs det att det har skäl och argument för att något ska vara sant. För att ett argument ska ha reliabilitet så krävs det att det finns data till ett påstående som görs i texten och för att ha god validitet så krävs det att denna data är relevant till påståendet, är det inte relevant är reliabiliteten lägre (Ekström & Johansson, 2019).
Validitet kan definieras på tre olika sätt; 1. Överensstämmelse mellan teoretisk definition och operationell indikator, 2. Frånvaro av systematiska fel och 3. Att vi mäter det vi påstår att vi mäter (Esaiasson et al., 2017). Definition ett och två som går in under begreppsvaliditet och definition 3 går in under resultatvaliditet, används likgiltig som Esaiasson et al. (2017) skriver “God begreppsvaliditet tillsammans med hög reliabilitet ger god resultatvaliditet” (s.58). Begreppsvaliditet är något som kan börja direkt efter att teoretiskt ramverk är bestämt. Resultatvaliditet är något
som kommer in i slutet när studien har ett resultat, där man kan se om studien fått fram det som sagts ska få fram. Om reliabiliteten är bristande är det vanligtvis på grund av slarvfel och slumpmässiga fel, såsom stress och varit trött under arbetets gång. För att se om reliabiliteten är god går det att jämföra resultatet mellan två studier som är gjord på två olika tidpunkter med samma tillvägagångssätt (Esaiasson et al., 2017). Däremot blir validiteten svårare i en kvalitativ undersökning då det inte gör en mätning utan tolkar i stället, därav blir validiteten svår att fastställa helt (Bryman, 2018). Intern reliabilitet, även kallat interkodarreliabilitet, innebär att medlemmarna i ett forskarlag kommer överens om hur de ska tolka materialet i studien (Bryman, 2018). Detta är relevant för denna studie då denna studie görs av två personer. I denna studie behöver då tolkningen av desinformation, insamling av material och analys av material tolkas på samma sätt av alla inblandade. Därav har och ska det diskuterats huruvida detta ska tolkas i denna uppsats under arbetets gång.
Enligt Bryman (2018) så har kvalitativa forskare föreslagit alternativa termer för validitet och reliabilitet till den kvalitativa forskningen. Där föreslås bland annat tillförlitlighet som handlar om hur bra en kvalitativ undersökning är. Inom denna term finns fyra olika aspekter; trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och möjlighet att styrka och konfirmera. Trovärdighet motsvarar intern validitet och har med hur troligt eller sannolikt resultaten är. Överförbarhet kan jämföras med extern validitet och handlar om resultaten kan appliceras i andra kontexter. Pålitlighet är som reliabilitet och handlar om det går att få samma resultat vid andra tillfällen.
Möjlighet att styrka och konfirmera är objektivitet, om forskaren haft kontroll över sina egna värderingar så att de inte har influerat undersökningen på något sätt (Bryman, 2018). För att uppnå god validitet och reliabilitet i denna studie så redogörs det tydligt hur undersökningen gått tillväga metodologiskt och hur materialet har tolkats. Studien består av relevanta källor, argumentationer för tolkningarna och analysen kommer även vara systematisk. För att få ett så korrekt resultat som möjligt så dubbelkollas inläggen för att försäkra så att de följer uppsatsens definition av desinformation och analysen kommer även att göras flertalet gånger.
5.6 Metodkritik
Tematisk analys kan vara ett diffust synsätt, detta eftersom det inte har tydlig bakgrund och det har inte heller beskrivits utifrån tydliga tekniker (Bryman, 2018).
Ytterligare en utmaning som bör tänkas på när det kommer till en tematisk analys är att det inte ger en försäkran om att resultatet eller observationerna kommer att vara meningsfulla (Boyatzis, 1998). Ett annat metodproblem med tematisk analys är att olika forskare tolkar teman på olika sätt i deras studier, exempelvis kan en forskare tolka teman som kod och en annan kan tolka teman som mer än en kod. Detta leder till att det kan vara svårt att se om forskare gjort en tematisk analys när det säger att det gjort en, då det inte går att se hur det gjort. Ett annan problem i kodningen är att insamlat material kan gå förlorat eftersom det inte väljs ut som exempel och det exempel som väljs ut kan tas ut ur den sociala situationen (Bryman, 2018). Därför
