Institutionen för Humaniora
Historia 41-60 VT 2007
C-uppsats 10 poäng Gix 182
Handledare: Cecilia Trenter Examinator: Peter Aronsson
Att skapa Alexander den Stores fotspår
Tre generationers nutida föreställningar om Alexander den Store i Proti Serron i Grekland
Författare:
Georgina Charisis
ABSTRAKT
Växjö universitet
Institutionen för Humaniora Historia 41-60 poäng C-uppsats 10 p
Titel: Att skapa Alexander den Stores fotspår –
Tre generationers nutida föreställningar om Alexander den Store i Proti Serron i Grekland
Engelsk titel: Invention of the traces of Alexander the Great –
Three generations modern conception of Alexander the Great in Proti Serron, Greece
Författare: Georgina Charisis Handledare: Cecilia Trenter Examinator: Peter Aronsson Datum: Åttonde juni 2007 Antal sidor: 52
Nyckelord: Historiemedvetande, historiebruk och historiekultur, plats och minne, muntlig historia, narrativa förkortningar, nationalism och identitet, Proti Serron samt Makedonien.
SAMMANFATTNING
The purpose of this essay has been to explore Alexander the Great from two different perspectives in Greece. The village Proti Serron represents the local area and the national area named Macedonia represents the second perspective. Oral history has been used as a method in addition to literature and trips to museums and archaeological places.
As a guideline for the essay and its contents a stereotyped schedule has been created. This schedule is presented below, and it is also possible to read it backwards.
The villagers who identify themselves with Alexander the Great from their local area Proti Serron which is a part of the national area named Macedonia.
This study proves that the villagers who has been interviewed, identify themselves with the place they live in as well as its history and that they feel that it is their duty to pass this knowledge forward. Alexander the Great is described as intelligent, humble, a man of strength and courage as well as a strategist and sovereign. This picture of the former king is also valid in the national area of Macedonia.
Förord
Till minne av min pappa som älskade sitt land och sin by av hela sitt hjärta. Ett stort tack till min mamma som är mitt största stöd.
Tack till Stiliani Tsecheridou och Nikolaos Tsecheridis som i Grekland hjälpte till med arbetsprocessen på alla sätt och vis, exempelvis genom resor och böcker.
Sänder även en varm tanke till alla mina informanter. Utan er hade studien inte gått att genomföra.
Växjö 2007-05-21
Innehållsförteckning
1 Inledning 5
1.1 Proti Serron samt området runtomkring 5
1.2 Alexander den Store – en historisk överblick 8
1.3 Området Makedonien 9
1.4 Namnkonflikten gällande Μακεδονια 10
2 Syfte och frågeställningar 11
2.1 Avgränsning 12
3 Teori 12
3.1 Historiemedvetande, historiebruk och historiekultur 13
3.2 Plats och minne 15
3.3 Narrativa förkortningar, identitet och nationalism 16
4 Metod 18
4.1 Muntlig historia utifrån den klassiska metoddiskussionen 18
4.2 Metodiska och källkritiska problem 19
4.3 Intervjufrågorna 20
5 Material 21
5.1 Presentation av intervjupersoner 22
5.2 Varför dessa informanter 24
5.3 Skapandet av källan 25
5.4 Användandet av källan 25
6 Empiri 25
6.1 Makedonien i förhållande till mina informanter 27 6.2 Alexander den Stores plats i historiekulturen samt tolkning av intervju med arkeolog 29
7 Resultat av intervjuer 32
8 Tolkning och Analys 46
9 Konklusion och framtida forskning 54
Käll- och litteraturförteckning 58
Bilaga till Att skapa Alexander den Stores fotspår
1 Inledning
Uttrycket ”Borta bra men hemma bäst” känner förmodligen de flesta till. Min familj har alltid haft två hem, ett i Sverige och ett i Grekland. Ända sedan barnsben har jag varje sommar och andra lediga tillfällen färdats ner till den lilla byn Proti Serron i nordvästra Grekland, emellertid är det här i Sverige som jag har växt upp och levt det mesta av mitt liv. Storstäder i all ära med de bekvämligheter som går att finna där, men även små samhällen har mycket att erbjuda, och då särskilt Proti. Det har alltid förundrat mig hur en så liten plats kan rymma så stolta invånare och så många berättelser och minnen från det förflutna. Samhörigheten som människor verkar känna mellan varandra är otrolig. En skildring som alltid fascinerat mig är att Alexander den Store ska ha stannat till i Proti på väg mot sina erövringar i öst. Jag har länge varit intresserad av Alexander den Store och anser att hans livsöde var något utöver det vanliga. Detta intresse har jag främst förvärvat på grund av mitt grekiska arv och på så sätt har grekisk historia alltid legat mig varmt om hjärtat. Därför ser jag det nu som ett ypperligt tillfälle att utnyttja mina språkkunskaper och kontakter och undersöka närmare hur människor i byn förhåller sig till folksagan om Alexander den Store.
1.1 Proti Serron samt området runtomkring – en överblick
Om du väl nere i Grekland skulle få frågan Var är du ifrån? och svara att du är från Proti Serron så skulle personen i fråga med all sannolikhet veta vilken by du menar och var den ligger. Detta beror framför allt på att Konstantinos Karamanlis, grundaren av partiet Nea Dimokratia samt Greklands premiärminister under åren 1974-80 samt 1991-93 är född i byn.1 Greklands nuvarande premiärminister Konstantinos Karamanlis, brorson till sin namne har således också rötter i Proti, och rötter värderas högt i Grekland. Så pass viktigt att den nuvarande premiärministern valde att gifta sig i byn. Ännu en faktor är Mathitiada, en miniolympiad tillgänglig för skolor runtom i världen och som i år pågår mellan den elfte och sextonde maj.2 Dock har byn äldre historia än så och det är självfallet den som fascinerar mest och som har lett till denna studie. Nedan följer en historisk presentation av byn och området runtomkring.
1 http://www.regeringen.se/sb/d/5472/a/42482
2 För mer information se www.mathitiada.gr
Vid foten av berget Paggeo ligger Proti Serron vilken är en av de äldsta byarna i området. Orten är belägen på bergets norra sida. Närliggande byar i området är Rodolivos, Aggista, Bafra och Vitasta. Då Proti är stationerad tämligen långt ifrån de större städerna Drama, Kavala och Thessaloniki har detta lett till att befolkningen utvecklat en lokal och avgränsad kultur. Dess upptagningsområde omfattar cirka 2 250 000 kvadratmeter och då har man uteslutit byns åkrar, gräsmark, ofruktsam jord samt två landområden en bit ifrån byn.3
Det sägs att orten en gång i tiden kallades för Evdomista (70) på grund av antalet hus. Inom loppet av det osmanska väldet namngavs byn Kiupiui som på turkiska betyder ”Urnornas by” på grund av att många invånare tog vara på de goda förutsättningarna att sysselsätta sig med keramik. Orten bytte slutgiltigt namn 1927 till Proti som på grekiska betyder ”den första”. Det ansågs att byn hade många anledningar att kalla sig ”den första”, varav en av anledningarna var att Alexander den Store skall ha gjort sitt första stopp i byn med sin armé på väg mot sina erövringar i öst. Cirka sju kilometer ovanför byn, stationerad på berget Paggeo ligger det historiska klostret Analipseos.4
Byns nuvarande befolkning sägs härstamma från det antika folkslaget Idonous, vilka var ansenliga krigare som skapade en högt utvecklad kultur. Under det Spartanska och Atenska herraväldet, likväl under det Makedonska hade Proti en betydande roll då orten stod som centrum för krigföring. Berget Paggeo har spelat en betydande roll genom tiderna på grund av sina guldgömmor som både Filip den andre samt Alexander den Store tog i anspråk. Dessa beryktade historiska gruvor, vilkas existens fortfarande kan bevisas, befogade Proti över. Byborna och övriga invånare från det dåvarande området Makedonien drog fördel av gruvorna, och orten Amfipolis ökade områdets inflytande eftersom de använde de värdefulla produkterna till att skapa betalningsmedel.5
När Filip den andre erövrade Amfipolis år 357 före Kristus skapade han en mer metodisk exploatering av området, tack vare de många slavar som fanns till förfogande. Systemet utvecklades sedan ännu bättre efter hans död av sonen Alexander den Store som förmådde skapa
3 Tsifoutis Christos 1999: Dimos Protis Serron
4 Tsifoutis 1999
5 Tsifoutis 1999
lager av guld och silver och som sedan befrämjade hans expeditioner. Således var Paggeos skattkammare en drivande kraft bakom slagen i Asien. Folket Idoni ställde upp med soldater för att besegra barbarerna och de ska ha varit allierade med konungen. Efter Alexander den Stores död fanns fortfarande ekonomiskt stöd att hämta från berget och således hade hans efterträdare en bra grund att stå på.6
Idoni var även allierade med befolkningarna runtomkring området, såsom Amfipolites från Amfipoli, Odomani från nuvarande Serres, samt Visalti från det nuvarande Nigrita. Dessa folk kämpade mot det Romerska imperiet fram till 148 efter Kristus men förlorade samma årtal mot general Metello. Följaktligen var området Makedonien under Romersk makt fram till 262 efter Kristus då goter erövrade området. Emellertid varade deras ockupation inte länge. 267 efter Kristus besegrade den romerske generalen Poblios Dexepos dem nära dagens Kavala och Makedonien förblev ett romersk distrikt fram tills att det Bysantinska väldet tog över.7
Tsaren av Bulgarien, Samuil erövrade Makedonien år 986 efter Kristus. Den Bysantinske erövraren Vasilios o Vulgaroktonos [mannen som dödade bulgarer] besegrade bulgarerna nära dagens Sidirokastro vilket ledde till Makedoniens och i sin tur Protis frihet. Två århundraden senare erövrades Makedonien av korstågenfararna som behöll sitt herravälde fram till 1261. Så småningom lyckades härskaren Nikaia Michail den åttonde Paleologos tvinga ut inkräktarna genom tuffa strider. Den historiska regionen Makedonien vidhölls inom det Bysantinska väldet fram till 1430 då muslimerna erövrade det. I 500 år ockuperade muslimerna området och under denna tiden höll man fast vid sitt språk och religion, sin nationalitet samt sina traditioner.
Kulturen och viljan att strida fortsatte likaså att brinna starkt. Dagens befolkning kring området Paggeo har inte gett upp sin starka historia som krigsfolk utan vidhåller de egenskaper som deras förfäder kännetecknar.8
Särskilt efter 1710 har området varit krigshärjat i och med att flertalet frihetsrörelser startades då.
Bulgarerna har alltid haft intresset att äga en hamn vid det egeiska havet, därav anledningen till att de ville erövra Makedonien. För att kunna göra anspråk på Makedonien började många
6 Tsifoutis 1999
7 Tsifoutis 1999
8 Tsifoutis 1999
bulgarer att uppfostra familjer på detta hellenistiska territorium. Den grekiska befolkningen ansåg detta vara en manöver och fick snabbt organisera frihetskrig mot turkarna för att sedan kunna ha rätten att skicka tillbaka bulgarerna. Ett kännetecknande vapen för dessa krig är kariofili, ett särskilt grekiskt vapen.9 Kriget mot turkarna utvecklades till ett krig mot bulgarerna. Det så kallade Östra utfärdandet uppkom vid detta tidslag och lite efter startade även det Makedonska kriget med deltagande från samtliga byar i regionen.10
Turkarna lyckades inte påverka byborna under de 500 år av besittningstagande. Invånarna levde enligt den 3000 - åriga traditionen gällande nationalitet, religion samt språk. En del turkar fanns kvar i byn, men levde senare isolerade från grekerna. Det senaste kriget i området kring byn var det mellan Grekland och Italien 1940. Ännu en gång ockuperade bulgarerna området. Så fort fästningen vid namn Roupel föll begav sig invånarna i området upp i bergskedjan Paggeo och kämpade i fyra långa år till dess att friheten var säkrad.11
Byns historia präglas således, som ovanstående genomgång visar på, en rik grund för en stolt lokal muntlig tradition.
1.2 Alexander den Store – en historisk överblick 12
9 Kariofili= ett skjutvapen. Kan liknas vid ett gevär
10 Tsifoutis 1999
11 Tsifoutis 1999
År 356 före Kristus i juli månad föddes Alexander den Store i Pella i kungadömet Makedonien.
Hans mamma var Olympias från Epeiros och hans pappa Filip den andre av Makedonien. Då Filip ofta var upptagen på annat håll såg han till att Alexander blev utbildad av de bästa lärarna som fanns att tillgå. Leonidas skötte den fysiska träningen medan Lysimachos var ansvarig för att prinsen skulle lära sig räkna, läsa och skriva. Vid tretton års ålder anställdes Aristoteles som lärare och han undervisade i allehanda ämnen. Efter tre år var Alexander färdigutbildad och tiden för Filip att utbilda sin son i krigskonst var nu inne.13 Filip var nöjd med sin sons insatser och överlät ansvar på honom ett antal gånger. Vid arton års ålder kämpade far och son sida vid sida vid slaget vid Chaironeia som de vann. Vid det korinthiska förbundet samma år bestämdes det att Makedoniens kung skulle vara samtliga grekiska staters (utom Spartas) ledare. Året efter, 337 före Kristus bestämde Filip att ett gemensamt fälttåg mot Persien skulle påbörjas. Han blev dock mördad innan expeditionen hann inledas och Alexander utnämndes omedelbart till ny kung av Makedonien. Den unge kungen ämnade fullfölja den persiska invasionen för att ta tillbaka rättmätiga områden men år 335 bröt ett uppror ut i Thebe på grund av ryktet att kungen skulle ha stupat i Illyrien. Alexander färdades tillbaka till staden för att häva upproret. Efter denna händelse stabiliserades läget och Alexander den Stores vidare bedrifter går mer eller mindre att utläsa från kartan ovan. Blott 20 år gammal gav han sig iväg på sin resa mot Asien som nära tretton år senare slutade med hans död.14
1.3 Området Makedonien
Det gamla Grekland bestod som bekant förr av små kungadömen. Makedonien var ett av dessa.
Ett av många missförstånd som ofta uppkommer när man talar om det antika Makedonien är att man idag inte vet vilket Makedonien man syftar på. Faktum är att det antika området Makedonien hade gränser som upptog dagens Grekland, F.Y.R.O.M.15 samt Bulgarien. Det är därför av största vikt för min studie att det klargörs från början vart gränsen går och vad mina informanter menar när de hänvisar till Makedonien som grekiskt. Makedonien är nämligen ett område som är oerhört laddat och vars historia går långt bak i tiden. Nedan presenteras därför två stycken kartor med dess geografiska gränser. Till vänster ses kungadömet Makedonien vid tiden för Filip den andres
12 Atlas till historien 1990
13 Liljegren 2005: Alexander den store
14 Arrianos 2003: Alexander den store
15 Former Yugoslavian Republic Of Macedonia (Före detta Skopja)
död. Observera då att Filip redan hunnit utöka kungarikets gränser ner mot södra Grekland.
Kartan till höger däremot visar dagens Grekland, och, genom att ha blivit ifylld med grön färg det grekiska området vid namn Makedonien.
16och 17
Kartorna lever i en slags symbios med varandra. Mina informanter visar på detta sätt att Makedonien är grekiskt och ser man till dagens Grekland så är det det rum ifyllt med grönt som klassificerar det nationella rummet i min studie.
1.4 Namnkonflikten gällande Μακεδονια
I början av 1990-talet, närmare bestämt 1991 uppstod en namnkonflikt mellan F.Y.R.O.M. och Grekland. Anledningen till namnkonflikten var att Grekland inte ville erkänna det konstitutionella namnet ”Republic of Macedonia” på landet18 då de förklarade sig självständiga från det jugoslaviska statsförbundet. Vad Grekland är rädd för är att F.Y.R.O.M., om namnet erkänns, kan göra anspråk på den makedonska provins som associeras med grekisk kultur och historia.19 Konflikten är fortfarande aktuell idag och diskussioner kring ämnet är känsligt vilket exemplifieras i samtliga av mina intervjuer. Författaren och folkloristen Aleksandar Donski vill med sin bok The descendants of Alexander the Great of Macedon (2004) bevisa att dagens
16 http://www.netencyclo.com/Sv/Bild:Makedonien_336jpg
17 http://sv.wikipedia.org/wiki/Bild:Macedonia_greece_overview.png
18 http://www.regeringen.se/sb/d/5472/a/43788
makedonier (i F.Y.R.O.M.) är ättlingar till det antika kungadömet Makedonien. Dessa ättlingar ska enligt honom inte ha något att göra med vare sig slaverna, grekerna eller bulgarerna. Donski hänvisar exempelvis till en makedon från Salonica20 och menar då att befolkningen i dagens F.Y.R.O.M. är ättling till honom. Mina informanter anser sig själva vara makedonier vars provinshuvudstad är Thessaloniki. Vad jag vill säga med detta är att namnet Makedonien är en oerhört laddad plats. Jag ämnar inte utreda vem som har rätt att heta vad i min studie, utan vill endast påvisa att det mina informanter hänvisar till anses av dem vara deras nationella rum och geografiskt sett är informanterna korrekta i sin bedömning.
2 Syfte och frågeställningar
Att Alexander den Store har en ansenlig plats i de grekiska historieböckerna är en självklarhet.
Observera dock att jag inte ämnar göra en litteraturstudie, eller på något sätt utreda Alexander den Stores liv. En historisk överblick över hans liv har presenterats av den anledningen att det är han som person som har en central roll i min uppsats. Det som från början var tänkt att bli en didaktisk studie har istället ändrat riktning och syftet med uppsatsen är att utforska bilden av Alexander den Store utifrån två olika rum.
1. Det lokala rummet - Platsen Proti Serron
2. Det nationella rummet Makedonien - Alexander den Stores landskap
En intervjuundersökning med sex personer som representerar tre generationer ligger till grund för studien. Följaktligen kommer jag att använda mig av muntlig historia som metod. Teman och mer specifika frågor som intervjun kretsar kring går att läsa under metoddelen. Vidare presenteras en intervju med en arkeolog vid namn Ilias som tillsammans med studieresor och litteratur tar studien ett steg längre.
Cecilia Trenter, universitetslektor på Växjö Universitet, påpekar riktigt att plats, historia samt politik samverkar.21 Mina tankar har lett mig till att Alexander den Store har varit av betydelse
19 http://www.netencyclo.com/sv/Makedonska_namnkonflikten
20 Salonica= Thessaloniki, Donski 2004
21 Trenter Cecilia, opublicerad text inom distanskursen HIA153 via First Class, november 2006. ”Om historia i populärkultur”
för bygden och då historia blir ett viktigt redskap för lokal såväl som nationell identitet vill jag undersöka följande frågeställningar
1. Hur framställs Alexander den Store som nationalsymbol?
2. Hur förhåller sig mina informanter till folksagan om Alexander den Store och det påstående att byn ska ha varit en viktig plats för honom? Hur hänger plats och minne ihop?
3. Hur beskriver mina informanter Alexander den Store? Vilken stereotyp skapar mina informanter av honom?
4. Hur identifierar sig mina informanter med byns historia och ser de sig själva som bärare av kunskap som skall föras vidare?
2.1 Avgränsningar
Alexander den store är således navet i min studie. Utgångspunkten blir det lokala rummet i form av min hemby i Grekland: Proti Serron. Utifrån det nationella rummet, området Makedonien, ska jag undersöka närmare hur Alexander den Store framställs som nationalsymbol. För att lyckas med detta har jag haft hjälp av besök på två museer i området, varav det ena ligger i Amfipolis och det andra i Vergina. Vergina var kungadömet Makedoniens huvudstad och det är där Filip den andres grav finns tillsammans med mycket mer som får en person med historiskt intresse att bli alldeles lyrisk. En annan plats jag har besökt är Filipous, en plats nära dagens Kavala, namngiven efter Filip den andre, samt Alexander den Stores födelsestad Pella.
3 Teori
Historieframställningen har gått igenom tre huvudfaser genom åren 1. Historia som myt
2. Historia som krönika (med passage till upplysningstiden) samt
3. Historia som vetenskap (i anslutning till utvecklingen från historismen på 1800-talet i riktning mot dagens historieämne).22
När jag ser till det ämne som min uppsats behandlar anser jag att det kan tillhöra samtliga stadier ovan. Alexander den Store rymmer både myter, krönikor och vetenskap. I och med att jag använder mig av muntlig historia blir det framförallt myten om honom som bearbetas.
22 Kjeldstadli 1998: Det förflutna är inte vad det en gång var
Jag har kommit fram till att det är viktigt att placera in sig under ett historiografiskt fält som forskare. Det historiografiska fältet i sig är en avgränsning mot andra historiografiska fält och således blir det även lättare för läsaren att orientera sig i texten. De syften och frågeställningar denna studie ämnar utreda ligger under det socialhistoriska fältet, eller för att vara ännu mer precis: det kulturhistoriska. De komponenter som krävs för att ett forskningsläge ska kunna namnges som kulturhistoria är att man i texten behandlar
• Mening och symboler
• Ovannämnda delas av flera, alltså ett socialt och kulturellt samhälle
• Detta samhälle har beständighet och varar ej i kort tid
• Har ett klart sammanhang
• Kommunikation är centralt för att samla en kultur23
Kulturhistorian ägnar sig följaktligen åt exempelvis känslor, samt hur en situation kan ha påverkat människan och så vidare. Vid närmare analys av intervjufrågorna i metoddelen bör det framgå klart och tydligt att intervjupersonernas information och således frukten av mitt arbete befinner sig under det kulturhistoriska fältet.
3.1 Historiemedvetande, historiebruk och historiekultur
Det har alltid förekommit författare som har berättat delar av sagor för att framkalla större respons bland åhörare. Det skulle därför kunna konstateras att allt började genom muntlig historia. Exempelvis Illiaden och Odysseus äventyr är individuella historier som sjöngs och som berättades från en generation till en annan.24 Har man sett Emil i Lönneberga är Krösamaja ett levande exempel på hur detta gick till, i och med att hon berättar historier för barnen som hon själv fått höra som barn. Det är nog ett allmänt önskemål att kunna förmedla historia vidare för att på så sätt skapa en odödlighet.25
De tre begreppen i rubriken som ska förklaras för att bilda ett sammanhang för studien är på inga sätt okomplicerade. Jag tänkte börja med historiemedvetande. Niklas Ammert, doktorand vid Historiska institutioner på Lunds universitet samt universitetsadjunkt vid institutionen för humaniora och samhällsvetenskap på Högskolan i Kalmar, hänvisar till den tyske
23 Föreläsningsanteckningar, Lennartsson februari 2007
24 Nagel 2001: The Contemporary American Short Story Cycle
historiedidaktikern Jeismann som hävdar att historiemedvetande innebär förhållandet mellan Dåtid – Nuet – Framtid och är individuellt från person till person. Genom att få insikt om vem man är kan människan orientera sig i nuet och i framtiden.26 Min studie går ut på att jag undersöker hur mina informanter förhåller sig till de frågor jag ställer. Identitet, som presenteras närmare nedan, är ett avhäng av det som förmedlas. Likväl måste identitet befrämjas och utvecklas. Det är viktigt att veta vem man är och var man kommer ifrån. Ens ursprung spelar således stor roll då man som människa har sitt ursprung i olika historiska sammanhang och det faktum att historien är något vi befinner oss i ständigt. För att exemplifiera känner jag extra starkt för den grekiska kulturen på grund av att jag är halvgrekinna. Detta innebär i sin tur att mina resonemang har sitt ursprung i två sfärer som måste beaktas vid analys av dem.
Gällande de övriga två begreppen existerar det två inriktningar. I Sverige står exempelvis Klas - Göran Karlsson, professor i historia vid Lunds universitet och Peter Aronsson, professor i historia vid Linköpings universitet på var sin flank. Författarna använder samma begrepp men har olika inriktningar. Karlsson anser att det är historieförmedlingen som är det viktiga27 medan Aronsson anser att det är själva bruket av historien som borde understrykas.28 Med andra ord lutar Karlsson mer åt det didaktiska hållet medan Aronsson ägnar sig åt historiebruk. Då jag ägnar mig åt bruket av historia i min studie följer jag således Aronssons definitioner av de båda begreppen.
”Historiekultur är de källor, artefakter, ritualer, sedvänjor och påståenden med referenser till det förflutna som erbjuder påtagliga möjligheter att binda samman relationen mellan dåtid, nutid och framtid.”29 Vidare menar Aronsson att ”historiebruk är de processer då delar av historiekulturen aktiveras för att forma bestämda meningsskapanden och handlingsorienterade helheter.”30 Eller med enklare ord: hur historia brukas i samhället.31 Ovannämnda begrepp är starkt sammankopplade med min studie med tanke på att undersökningen utgår från ett lokalt rum.
Även det nationella rummet som i min studie kännetecknas av museibesök (bland annat) går under definitionen för historiekultur. Platsen är således central och samhällsperspektivet att
25 Rosenzweig och Thelen 1998: The presence of the past.Popular uses of history in American life
26 Ammert i Karlsson/Zander 2004: ”Finns då (och) nu (och) sedan? Uttryck för historiemedvetande i läroböcker för grundskolan”, Historien är nu. En introduktion till historiedidaktiken
27 Karlsson/Zander 2004: Historien är nu. En introduktion till historiedidaktiken
28 Aronsson 2004: Historiebruk - Att använda det förflutna
29 Aronsson 2004
30 Aronsson 2004
aktivitet står i centrum kännetecknas av Aronssons definitioner. Detta utvecklas vidare nedan.
3.2 Plats och minne
Begreppet kulturarv är i sin tur en del av historiekulturen som nämnts ovan. Detta begrepp är inte något som finns naturligt utan det skapas i syfte att bevara något för framtida generationer.
Beslutet att definiera någonting och på så sätt bilda kulturarv definieras utifrån dagens värderingar av vad som är bevarandevärt. Bevarandet skapar nationella, regionala eller till och med privata symboler för gruppen. Fenomenet skapar samhörighet och är en angelägen del av människors identitet och känslan av tillhörighet. Bevarandet av minne binder samman olika personer i tid och rum.32 Att plats och minne samspelar är ett konstaterande samt ett fenomen som går att spåras långt tillbaka i tiden. Ett museum är ett utmärkt exempel på en plats som tar besökaren tillbaka i form av en tidsmaskin. Innehållet i byggnaden består ju av arv från det förflutna. Ofta är föremålen som ställs ut äkta vara, men de kan även ha rekonstruerats för att bilda ett sammanhang om det är så att originaldelen saknas. När jag trädde in i rummet i museet i Vergina och såg Filip den andres grav framför mig blev jag helt mållös. Med det vill jag ha sagt att termen uppleva har fått en helt ny innebörd för mig. Upplevelsen fick mig även att inse att känslan av att tillhöra någonting verkligen lyser igenom på sådana platser. Det existerade sannerligen en känsla av lokal och nationell samhörighet om man är bekant med den grekiska kulturen. Att symboler betyder oerhört mycket visste jag redan. När samma symbol (den sextonstråliga stjärnan33) finns på så olika platser på samma plats har jag kommit till insikten att symboler även innebär förhållande. Om jag kan känna en förbindelse till ett föremål innebär det även ett kollektivt minne. Oftast vårdar man detta minne om det är så att symbolen inte ska bli negativt laddad. För att ta ett svenskt exempel kan man se hur högerextremister använder den svenska flaggan. Med tanke på att de missbrukar den innebär det att flaggan som symbol får en negativ laddning. Mina informanter visar på ett kollektivt minne ur ett positivt synsätt. Att de dessutom representerar tre generationer bidrar till att kunna dra slutsatsen att plats och minne verkligen hänger ihop. Sammanfattningsvis kan alltså sägas att ingen plats utan historia och ingen
31 Trenter Cecilia, opublicerad text inom distanskursen HIA153 via First Class, november 2006. ”Om historia i populärkultur”
32 Isacson i Alzén och Burell 2005: ”Brottningar med industriarvsbegreppen”, Otydligt, otympligt, otaligt. Det industriella kulturarvets utmaningar
33 Se bilaga för fotografi
historia utan plats.34 I min litteraturlista ingår två stycken böcker som har en klart etnologisk inriktning. Donski har redan nämnts ovan, men även Stefan Bohman, etnolog och chef vid musikmuseet i Stockholm, ägnar sig åt immateriellt kulturarv.35 Bohman behandlar många av de termer jag använder i min studie i sin bok Historia, museer och nationalism (1997). Han skriver, som boktiteln också avslöjar, bland annat om museets roll för tolkningen av historia samt skapandet av nationalism. Detta utvecklas i sin tur vidare nedan.
3.3 Narrativa förkortningar, identitet och nationalism
Genom historien är det vissa personer som har haft större betydelse än andra och som när deras liv tagit slut kommer att kommas ihåg för all evighet, oberoende av generation. Dessa personer kan finnas inom olika kategorier i samhället, exempelvis inom musikbranschen, skådespelarbranschen, eller i någon av samhällets andra institutioner och så vidare. I mytologin fanns de tolv gudarna på Olympen. En myt, men kända för det. Dessa individer fylls med olika definitioner och beskrivelser och bildar på så sett en stereotyp.36 Stereotyper karakteriseras som en betydelsefull tillgång när en bra historia ska förtäljas.37 Historiedidaktikern Jörn Rüsen ser stereotyper som narrativa förkortningar.38 I min studie representeras den narrativa förkortningen av Alexander den Store. Han blir således bärare av en hel föreställningsvärld. Cecilia Trenter hävdar att det finns en tydlig koppling mellan manlighet, nation och död i krig i artikeln ”I mötet med minnet – historiekulturer i Skandinavien”, Historisk tidskrift nr 2.39 Detta kan jag associera till min studie då museerna tydligt visade att Alexander den Store vid sin död åstadkommit något som ingen tidigare lyckats med. Att ena Greklands kungadömen och på så sätt skapa en sammanhållning som ledde till att han kunde lägga under sig landområden ända bort till Indien.40 En stereotyp har i allmänhet alltid existentiella och universella drag. Med detta menas att en existentiell tråd hos människor gör att man allierar sig med bilden av honom som stereotyp.41 Således får mina informanter i Proti ett värde och en funktion tillsammans då de symboliserar bygden som en grupp människor som i relation till varandra konkretiserar bilden av Alexander
34 Trenter Cecilia, opublicerad text inom distanskursen HIA157 via First Class april 2007. ”Historien äger rum – plats och historia”
35 Med immateriellt kulturarv menas muntlig historia och tradition
36 Bohman 1997: Historia, museer och nationalism
37 Trenter Cecilia, opublicerad text inom distanskursen, HIA153 via First Class, december 2006. ”Stereotyper”
38 Rüsen 2004: Berättande och förnuft: historieteoretiska texter
39 Trenter 2002: ”I mötet med minnet – historiekulturer i Skandinavien”, Historisk tidskrift nr 2
40 Museet i Vergina 2007.05.12 samt Amfipolis 2007.05.08
den Store. Slutsatsen som därmed kan dras är att stereotypisering innebär att även känna sig själv.42
För 1990-talet klassificeras identitet som ett nyckelbegrepp. Vad man har för identitet, eller avsaknad av identitet är viktigt att veta för den personliga individen, men även ur ett kollektivt avseende, exempelvis om du skulle besöka ett museum. Vidare konstaterar Bohman att museer spelar stor roll i tre avseenden. Dessa är fokusering på skapandet av nationen, tematisering av vad museet ska innehålla, samt stereotypisering av den inhemska kultur vars uppdrag är att skapa en sinnebild åt det nationella.43 Att jag har använt museum och de platser jag har besökt för att ta reda på framställningen av Alexander den Store utifrån ett sådant nationellt rum tyder då på att jag har hittat rätt. Ovannämnda stereotypiseringar och tematiseringar går dock också att fastställa utanför museet och följaktligen även på det material mina informanter förser mig med.
Mitt schema ser således ut så här
Det nationella rummet Makedonien i förhållande till det lokala rummet Proti som vårdar minnet av Alexander den Store som byborna i sin tur identifierar sig med.
Schemat går även att läsa baklänges, det vill säga att man börjar med byborna som identifierar sig med Alexander den Store utifrån sin lokala plats Proti som upptas av det nationella rummet Makedonien.
Det är följaktligen intressant att diskutera olika rum på grund av att historiebruket medverkar till att ge rummet, exempelvis byn Proti, mening. Bodil Axelsson har skrivit en avhandling kring hur Alvastra klosterruin övergått till att vara ett minnesmärke på grund av att en återkommande teateruppsättning inrättat en traditionaliserande utvecklingsgång utifrån äldre tiders historiebruk i boken Meningsfulla förflutenheter. Traditionalisering och teatralisering i en klosterruin (2003).44 Erik Axelsson koncentrerar sig på historieanvändning i svensk och norsk EU-debatt i boken
41 Föreläsningsanteckningar, Trenter april 2007
42 Bohman 1997
43 Bohman 1997
44 Axelsson, Bodil 2003: Meningsfulla förflutenheter. Traditionalisering och teatralisering i en klosterruin
Historien i politiken. Historieanvändning i norsk och svensk EU-debatt 1990-1994 (2006) .45 För att konkretisera hur rummet kan betraktas för läsaren används argument från Bodil Axelssons avhandling kontra Erik Axelssons. Dessa böcker är av intresse för min studie på grund av att rummet människan historiebrukar från är olika beroende på situation, och identitet likväl som nationalism speglas som sagt av rummet. Bodils rum är en specifik plats som människor numera förknippar med teaterpjäsen på grund av att den satts upp varje år sedan 1988. Hon undersöker alltså hur olika rum möts upp i teaterpjäsen vid Alvastra klosterruin.46 Erik Axelsson å andra sidan diskuterar huruvida rummet i form av EU betraktas från det nationella rummet. Bodil betonar alltså det regionala och Erik det nationella.47 De båda författarna sätter alltså olika rum i centrum. Då min studie utgår från det lilla lokala rummet Proti Serron lutar jag således åt Bodil Axelssons ställningstagande. Såsom hennes avhandling stöder sig på platsens betydelse och miljön runtomkring, gör så även min studie med tanke på att mina informanter identifierar sig med det lokala rummet och historierna därifrån. Inte enligt det globala perspektivet som Erik Axelsson förespråkar.
4 Metod
Muntlig historia har alltid existerat i samtliga samhällen över hela världen. Det som en eventuell mormor berättat för dig kanske du berättar vidare till dina barn och barnbarn och så vidare. På det sättet binds det förflutna samman med nuet och framtiden. Att använda muntlig historia som metod har betytt oerhört mycket för mitt arbete. Dels har det blivit mycket roligare än om jag bara skulle ägna mig åt litteratur, men jag har dessutom fått reda på saker som inte nämns någon annanstans och om jag inte hade genomfört denna studie så hade mycket av det fallit i glömska.
Då det är en arbetsprocess som dokumenteras går det att konstatera att intervjuare och informant skapar historia genom att använda sig av muntlig historia som metod.
4.1 Muntlig historia utifrån den klassiska metoddiskussionen
Till skillnad från litteraturstudier så kräver muntlig historia ett helt annat engagemang och arbetssätt. Om forskaren inte är beredd att lägga ner den tid och energi som krävs så bör man låta bli, för slutprodukten kommer inte till sin rätt om inte båda parterna uppfyller sin del av
45 Axelsson, Erik 2006: Historien i politiken. Historieanvändning i norsk och svensk EU-debatt 1990-1994
46 Axelsson, Bodil 2003
kontraktet.48 Samtalet är ett möte två parter emellan. Som forskare krävs det att låta informanten säga sitt. Det är alltid bra att tala kring teman, men specifika frågor behövs då du som intervjuare är ute efter ett visst material.49 Efterarbetet är krävande när man använder muntlig historia som metod. Helst bör man transkribera de intervjuer man genomför. Vid transkribering av en intervju kan man utläsa svart på vitt hur samtalet har tagit form samt hur informanten har betett sig, exempelvis om personen har pausat en längre stund under sin utsaga eller använt särskild intonation och så vidare. Som med alla andra källor är det av yttersta betydelse att vara källkritisk även i sitt handskande med muntligt källmaterial. Närhet, oberoende samt tendens används ofta som klassiska redskap vid evalueringen av en källa. När en forskare handskas med muntligt källmaterial är det begreppen reliabilitet och validitet som är mest intressanta. Nästa steg för forskaren blir således att undersöka om informationen som erhållits från informanten är förenlig med andra primärkällor i form av andra muntliga källor eller litteratur.50 De konsekvenser denna klassiska metoddiskussion innebär gällande källkritik behöver ej anläggas på min studie då det inte finns något avstånd i tid med tanke på att det är mina informanters nutida föreställningar som är i fokus. Nedan följer dock metodiska och källkritiska problem som jag måste beakta.
4.2 Metodiska och källkritiska problem
Ett källkritiskt problem som jag absolut måste beakta är självklart språket. Mina intervjuer sker på grekiska, och fastän jag talar det flytande måste jag se till att det mina informanter verkligen menar och vill förmedla är det som presenteras då det är deras utsagor som kännetecknar en grundpelare för studien. Intervjuanteckningarna är ordagrant skrivna, precis så som informanten uttalat sig. Efter att de besvarat frågan har deras svar kontrollerats och jag har frågat om de vill lägga till eller ta bort något. Jag har även haft hjälp av inspelningarna av intervjuerna så att jag i efterhand har kunnat kontrollera en sista gång innan översättningen har gjorts. Transkribering av samtalen har av tidsskäl inte hunnits med, men hursomhelst är inte detta av stor betydelse för slutprodukten. Jag har inte använt någon grekisk litteratur i min teori och metoddel. Den litteratur som använts ämnar skapa en ram för undersökningsområdet men även fungera som referens då jag i min analys kopplar samman svaren mina informanter försett mig med till tidigare forskning
47 Axelsson, Erik 2006
48 Thompson 2000: The voice of the past
49 Thompson 2000
50 Thor i Hansson/Thor 2006: ”Muntliga källor och källkritik”, Muntlig historia
inom området.
4.3 – Intervjufrågorna Del 1
Hur ser du på historia?
På vilka sätt kan historien göra nytta?
Del 2
Vad vet du om berget Paggeo?
Del 3
Hur skulle du beskriva Alexander den Store?
Hur skulle du beskriva Alexander den Store för en person som inte kommer från Grekland, t ex en svensk?
Hur skulle du beskriva Alexander den Store för en person som kommer från en annan region i Grekland?
Hur anser du att man BORDE minnas Alexander den Store?
Berätta om på vilka sätt historien om Alexander den Store har återgivits för just dig?
Vad tycker du om filmens bild av Alexander den Store? (Den som Oliver Stone gjorde 2004) Del 4
Varför heter byn Proti Serron?
Vilka historiska händelser är viktigast i byns historia?
Vilka personer är viktigast i byn historia?
Varför är just dessa händelser och personer viktiga?
Vad betyder byn för dig?
Kan du berätta vad byn har betytt för dig under din livstid här? (Till de äldre generationerna) Kan du tänka dig att stanna eller vill du flytta när du har slutat skolan? (Till unga människor) Del 5
Ordet Makedonien – vad betyder det för dig?
Hur minns du konflikterna om namnet Makedonien?
Hur ser du på namnet och konflikterna idag?
Frågorna är uppdelade i kategorier. De har ställts i den ordningen som förteckningen visar. Även
om informanten redan varit inne och nuddat på svaret på efterföljande fråga har den ställts just för att se om svaret utvecklas vidare eller tar en annorlunda riktning. I ovannämnda frågor ryms historiebruk, platsbundenhet i form av byn och regionen, generationer och minnen representerade av unga och gamla i byn samt stereotypen Alexander den Store. Även informanternas historiemedvetande kommer upp till ytan. Mina teorier hänger samman med frågorna, och det är ju summan av allt som ska svara på mina frågeställningar. Frågorna i sig representerar min metod, alltså muntlig historia.
Nedanstående frågor ställde jag till arkeologen vid Amfipolis museum. Det är även dessa frågor jag har sökt svar på i den lilla litteratur jag kommit över samt på de övriga platser jag besökt som har anknytning till Alexander den Store. För att redogöra för hur Alexander den Store framställs i det nationella rummet anses dessa frågor tillräckliga. Övriga informanters svar härleds till det nationella rummet i slutet på intervjun, men kopplingen sker likaså då de ombeds beskriva den forna konungen.
Vad betyder Alexander den Store för området Makedonien?
Vad var hans status i Makedonien?
Hur beskrivs Alexander den Store som person med ursprung i Makedonien?
Vad symboliserar Alexander den Store generellt?
Hur framställs Alexander den Store i litteratur och dylikt? Borde han framställas annorlunda? Är det något som saknas och som borde tillföras området? (Ställd som extra fråga till arkeologen.)
5 Material
Som forskare kan man få fram nya perspektiv och synpunkter på historien genom att använda sig av muntliga källor vid historieskrivning. Givetvis måste även sådana källor granskas innan de kan presenteras i det slutgiltiga verket. Den historiska framställningen känns mer sann och levande om man istället för att studera informanterna låter deras livshistoria spegla dem.51 Forskningsresultat når således högre resultat genom att använda sig av muntliga källor.52 Ett problem med min studie är att den enda källa gällande byns historia som jag har att jämföra med
51 Thompson 2000
52 Thor i Hansson/Thor 2006
är Proti Serrons bok. Gällande intervjuerna kan jag koppla det informanterna hänvisar till för att se om det tas upp i boken, men även informanterna emellan. Berget Paggeo nämns i diverse litteratur som jag har haft tillgång till. Litteratur om Makedonien samt Alexander den Store och Filip den andra finns det gott om. Denna litteratur används i uppsatsen endast som en historisk bakgrund. Aktuell information från de museer och platser jag har besökt i samband med denna studie har flätats ihop med resten av uppsatsen för att bilda en karakteristisk helhet såväl som för att kunna besvara frågan hur Alexander den Store framställs i det nationella rummet. Jag har som nämnts använt mig av icke grekisk litteratur i teori och metod avsnitten. Att kombinera den teoretiska delen av uppsatsen med den empiriska utgör inget problem då teorierna går att anlägga på samtliga nationaliteter. Det är människan i sig som är i fokus.
5.1 Presentation av intervjupersoner
Samtliga av mina informanter har givit sitt samtycke till att jag får hänvisa till deras riktiga namn i studien samt presentera dem för läsaren. Detta är jag tacksam för då anonymiteten har en ansenlig källkritisk nackdel, nämligen den intersubjektiva prövbarheten.53 Vidare bör nämnas att om någon, några eller samtliga av mina informanter velat vara anonyma är det ett krav som jag självklart skulle tillmötesgå med tanke på att anonymitetskravet tillhör en fundamental del av forskningsetiken.54
Generation 1 – Äldst Asimina Charisi
Som det kanske märks på efternamnet är detta en släkting till mig, närmare bestämt min farmor.
Hon bor fortfarande kvar i det hus som hon växte upp i, och som hon uttrycker det, här kommer hon även att gå ur tiden. I år är hon 79 år fyllda. Hennes föräldrar var jordbrukare, och hon fortsatte sedan själv att arbeta på tobaksodlingarna. Sedan hon blev änka vid 43 års ålder erhöll hon änkepension och hon har sedan dess stannat hemma och tagit hand om sina barnbarn, och faktiskt även sitt barnbarnsbarn. De flesta i byn känner till Asimina på grund av att hon gjort mycket för kyrkorna i byn.
53 Estvall i Hansson/Thor 2006: “Vi är som vanliga människor – att skapa muntliga källor med meningsmotståndare”, Muntlig historia
54 Vetenskapsrådet 1990
Athanasios Koukouvetsios, alias Barbathanassis (Barba = gammal)
Barbathanassis är född och uppvuxen i byn, och hans familj har bott där i generationer. Som så många andra familjer arbetade de med jordbruk, men han fick senare jobb som tillverkare av olika produkter inom marmor då efterfrågan på sådana anställda ökade markant under en period.
Informanten har hunnit fylla 78 år. Han åker fortfarande upp på Paggeo för att plocka te ibland.
Jag fick kontakt med denne man genom att fråga runt i grannskapet om någon skulle kunna tänka sig att medverka i en intervju.
Generation 2 –Yngre Maria Kontogianni
Informanten är 50 år fyllda. Till skillnad från många andra har hennes familj aldrig sysslat med jordbruk. Hennes pappa arbetade med marmor och hennes mamma var hemmafru. Maria föddes i byn och växte upp där. Efter giftermål med en utomstående bybo valde de att fortsatta sitt liv i byn. Senare, på grund av sin mans arbetssituation flyttade de till Thessaloniki, men så fort tillfälle gavs återvände de till byn. Maria är och har alltid varit hemmafru, något hon aldrig ångrat. Att uppfostra sina tvillingar och att alltid finnas till hands har haft högsta prioritet. Hon sysselsätter sig med olika sömnadsarbeten, och på beställning har hon ibland tillverkat saker till försäljning.
Maria bor i grannhuset, men jag känner henne inte avsevärt mycket.
Nikolaos Tsecheridis
Informanten har precis fyllt 45 år. Hans föräldrar hade åkrar och arbetade med olika former av jordbruk. Som barn bodde han i byn Paleokomi, tio minuter från Proti Serron. Till Proti kom informanten som 20 åring och då på grund av giftermål. Nikolaos bedriver sedan 22 år tillbaka ett eget företag inom aluminiumbranschen och producerar även diverse järnvaror. Informanten känner jag på så sätt att han är min blivande svärfar.
Generation 3 – Yngst
Vasiliki Kostouda aka Vasso
Informanten är född och uppvuxen i byn, och så är även båda hennes föräldrar. Hennes pappa arbetar som musiklärare i staden Drama och hennes mamma är hemmafru, men arbetar även lite som lokalvårdare. Vasiliki skriver nationella prov för att kunna skicka in ansökningar till universitet. Hon vill studera till engelsklärare. Informanten är precis 19 år fyllda. Jag fick kontakt med informanten genom ett tips från en kompis och har således inte haft någon tidigare förbindelse med henne.
Paschalis Koutalakis aka Akis
Informanten blir i år 22 år gammal. Han kom till Proti som sexåring. Hans pappa (som är från byn) hade flyttat till Aten på grund av arbete på en attraktiv restaurang, men gillade inte storstadslivet och bestämde sig för att flytta tillbaka till byn. Först bodde de säsongvis i Proti på grund av arbetsbrist, men för sexton år sedan bestämde sig Akis föräldrar att leva sitt liv permanent i byn. Informantens pappa driver idag ett eget matställe och hans mamma arbetar på kommunhuset. Akis studerar för närvarande till geolog i Thessaloniki men är i byn varje ledigt tillfälle som ges. Informanten och jag umgicks när vi var yngre så när jag frågade om han skulle kunna tänka sig att ställa upp svarade han ja.
5.2 Varför dessa informanter
Denna studie krävde först och främst att tre generationer skulle finnas presenterade. Ovannämnda informanter är därför medvetet utvalda på grund av tillgänglighet. Jag fick fundera över vilka som skulle kunna tänkas passa in under de olika generationerna, samt vilka som fanns i min bekantskapskrets och som skulle ha tid att kunna ställa upp med kort varsel. Det bör nämnas att ett antal informanter har uteslutits på grund av att jag inte vill ha någon koppling till skolan, genom exempelvis läraryrket, eller att informanten ska ha studerat historia på högskolenivå. Det är den muntliga historien som är av intresse för denna studie, därav måstet att informanterna är
”rena” så att deras historiemedvetande är deras i så stor utsträckning som möjligt.
Intervjusituationen påverkas givetvis om tidigare kontakt existerat mellan forskaren och informanten eller inte. Jag kan ändå inte påstå att det har varit någon stor skillnad intervjuerna emellan. Folket i byn är så öppna och vänliga samt villiga att hjälpa till att jag aldrig upplevde någon intervjusituation som jobbig. Detta stämmer även för mina informanter då jag efteråt frågat
hur de upplevde situationen.
Hur Alexander den Store framställs som nationalsymbol kommer jag som anfört att redogöra för utifrån en del litteratur samt de museer och platser jag besökt. När jag besökte museet i Amfipolis första gången lyckades jag boka en tid för en intervju med arkeologen ansvarig för museet och jag anser detta vara ett utmärkt komplement till övriga framställningar. Jag ställde samma frågor till honom som de jag letat upp under mina besök samt i litteraturen. Ilias som arkeologen heter presenteras i samband med Alexander den Stores plats i historiekulturen.
5.3 Skapandet av källan
Intervjuerna har skett där informanten har velat. Samtliga informanter angående det lokala rummet intervjuades i sina respektive hem. Ilias intervjuades däremot på sitt kontor på museet.
Att informanten känner sig trygg i sin intervjusituation betyder oerhört mycket. För att samtalet ska bli så fruktbart som möjligt bör atmosfären runtomkring vara lugn och avstressad.
Återknytning kan ske till plats och minne under intervjusituationen. Om det är så att en särskild plats har betydelse för intervjufrågorna och intervjun tar plats där kan detta med all sannolikhet inverka positivt på berättelsen informanten förmedlar.55
5.4 Användandet av källan
Att jag bara hade ett visst antal dagar för insamling av källmaterial i Grekland ledde till att jag hade ett väldigt strikt schema för vad som skulle göras och vart jag skulle resa. Detta ledde även till att jag behandlade mina intervjuer samma dag som jag gjorde dem. Detta är självklart att föredra då det är närmast i tiden som man kommer ihåg och bäst kan återberätta det som informanten ville understryka.
6 Empiri
Det är som sagt det lokala och nationella rummet som är utgångspunkten för denna studie.
Paggeo, bergskedjan som ligger ovanför byn har spelat en betydande roll för befolkningen genom tiderna. Berget ska ha varit i händelsernas centrum redan under mytologin. Det ska ha existerat en konflikt mellan vinguden Dionysos och kungen av Thrakien, Likourgos. Dionysos gillade
55 Thompson 2000
Thrakien och ville vistas där, men Likourgos ville inte ha honom i sitt kungadöme så han förvisade honom. Som ofta sker i mytologin om man förargar någon av gudarna, är att hemska saker inträffar. Således gjorde Dionysos att samtliga invånare såg i syne, även kungen. Det var kaos i kungadömet. Likourgos visste inte vad han skulle ta sig till. Vid en tidpunkt fann han att han såg en vinranka framför sig, Dionysos kännetecken. Han blev då så vred att han högg den mitt itu. Så fort hugget gjorts kunde kungen se klart igen och kom då till insikt med att han halshuggit sin egen son. En kan tycka att detta vore straff nog, men icke. Dionysos utnämnde därefter en förbannelse över kungadömet, nämligen att marken inte skulle vara bördig och kunna producera igen förrän Likourgos mördats. Då befolkningen såg att förbannelsen inte bara var en myt ska de ha tagit konungen till fånga, transporterat honom upp till toppen på Paggeo, där bundit fast honom och sedan fick hästarna sparka ihjäl honom. Runt 420 före Kristus ska invånarna i området ha funnit guld, ett fakta som gjort att bergskedjan än idag är känd som
”guldberget.”56
57
Platsen Amfipolis, tio minuter från byn har även den spelat stor roll både innan och efter Filip
56 Theofilou, Tomas i Tsifoutis 1999: ”Maties sti Nikisiani ke sta iera tis proskinimata”, Dimos Protis Serron
57 Bergskedjan Paggeo, egentaget fotografi, 2007.05.13
den andre samt Alexander den Stores era. Amfipolis stiftades år 437 före Kristus och då som en koloni tillhörande Aten. Den ansvariga generalen för bygget, Agnon från Aten lät bygga staden på en exceptionell plats med klart strategiskt syfte. Det dröjde dock inte förrän till 422 före Kristus som Amfipolis triumferade och blev självständig. Anledningen var främst de egna mynten som skapades tack vare att man fann guld och silver i bergskedjan, att det fanns överflödigt med virke samt att jordbruket var rikt. Befolkningen utnyttjade även sin strategiska position i förhållande till axelmakternas inland. Amfipolis stödde sig så länge de kunde på sin politiska självständighet under tiden som Aten, Sparta och Makedonien strävade efter mer territorium. Slutligen kunde man inte stå emot Filip den andra som gjorde Amfipolis till en del av det makedonska kungadömet år 357 före Kristus. Staden blomstrade under den hellenistiska epoken och Amfipolis kännetecknades som det makedonska fästet med kunglig prägel. Orten fortsatte spela en stor strategisk och ekonomisk roll i norra Egeiska havet. Alexander den Store ska ha inspekterat sina förband vid Amfipolis hamn innan han ska ha gett sig av mot Asien, vilket betyder att många av hans närmaste män samt förtrogna bodde i staden och byarna runtomkring.58 Åker man till Amfipolis idag kan man se lämningar från det att orten skapades.
Utgrävningar av själva platsens kärna har precis börjat, men man kan även betrakta makedonska gravar och det stora lejonet.
6.1 Makedonien i förhållande till mina informanter
”At the close of the 5th century BC the Macedonians who inhabited the original capital of the Macedonian Kingdom (…) had Greek names. This evidence confirms in the most unequivocal way the opinion of those historians who have maintained that the Macedonians were a Greek tribe, like as the others who lived in Greek territory”.59
Huvudstadens namn i Makedonien under tiden för Filip den andre samt Alexander den Store var som tidigare sagts Vergina, där vi idag kan besöka ett museum som inrymmer kungliga gravar samt andra föremål tillhörande området. Det är därifrån ovannämnda citat är hämtat. Dagens huvudstad i provinsen Makedonien är Thessaloniki, där vi finner en gigantisk staty av Alexander den Store.60
58 Amfipolis museum 2007.05.08
59 Andronikos 1984, Verginas museum, 2007.05.12
60 Se bilaga för bild
“Greece
Beloved country of the gods
Homeland of the wise and the heroes
Macedonia
More than a name…
The border of our pride
Serres
Bulwark of Hellenism
Piece of the mosaic named Macedonia”61
Ovannämnda citat är hämtat från en bok som de flesta i området har i sitt hem. Med detta vill jag visa att namnet Makedonien verkligen betyder något, det är inte bara ett namn som folket är ovilliga att lämna ifrån sig. Det är en del av den grekiska kulturen och nationen. Nedan presenteras även en sång som de allra flesta i Grekland kan, inte bara de som bor i området Makedonien. Den sjungs ofta under festligheter på Greklands nationaldag den 25 mars.
Μακεδονια
1.Μακεδονια ξακουστη του Αλεξανδρου η χωρα Που εδιωξες τους βαρβαρους κι ελευθερη εισαι τωρα
2.Ησουν κι θασαι Ελληνικη Ελληνων το καμαρι Κι εμεις θα σ ′αντικρυζουμε περηφανοι και παλι
3.Οι Μακδονες δεν μπορουν να ζουνε σκλαβωμενοι Ολα κι αν τα χασανε η λευτερια τους μενει
4.Μακεδονοπουλα μικρα χορεϕετε χαρειτε
61 Nomarxia Serron 1993: Nomos Serron. Prosklisi gnorimias
Προτου κι′σεις στα βασανα του κοσμου τουτου μπητε.62
1.Makedonien beryktat som Alexanders land
han som tvingade bort barbarerna vilket lett till att du nu är fri
2.Du var och kommer alltid att vara grekiskt, du är Greklands stolthet Och vi kommer få syn på dig igen lika stolta förr som nu.
3.Makedonierna kan ej leva i fångenskap
Även om de har förlorat allt så har de åtminstone sin frihet 4.Makedoniens små barn dansa och var glada
innan svårigheterna som finns i världen berör även er63
6.2 Alexander den Stores plats i historiekulturen samt tolkning av intervju med arkeolog Alexander den Store har en självklar plats i de grekiska historieböckerna likväl som på de museer och platser jag besökt. Pella är stolt födelseort av den unge erövraren. Idag är orten självklart inte i närheten av sina glansdagar under Filip den andre samt Alexander, men turister finns det gott om. Flest turister fanns det på museet i Vergina. Många grupper hade guider för att få ut så mycket som möjligt av upplevelsen. Inne på museet presenteras det forna kungadömets stolthet:
Filip den andres ägodelar som fanns vid utgrävningarna av hans grav. Däribland inräknas hans kungakrans av ekblad och ekollon. Även hans fruars drottningkransar av guld går att beskåda. På väggarna hänger plakat som berättar om Filip den andres samt Alexanders bravader. Vad man särskilt framhåller är att Alexander den Store vid tiden för sin fars begravning överträffade allas förväntningar. Den anses vara den mäktigaste begravningen som någonsin genomförts. Amfipolis innefattar en avdelning endast åt Filip den andre samt Alexander den Store vilken är avskild från resten av museumet. Filipous museum var tyvärr under restauration när jag åkte dit så jag fick nöja mig med att ta bilder på den arkeologiska plats som är namngiven efter Filip den andre samt läsa på de skyltar som fanns utanför museumet. Att Alexander den Store framställs som en grekisk nationalsymbol är det ingen tvekan om. Samtliga platser har den gemensamma nämnaren att de presenterar Alexander den Store som en av de viktigaste för grekisk historia genom tiderna.
62 Erhållen från Theodoris Kostoudas, musiklärare i Drama 2007
63 Observera att jag i den grekiska sångtexten inte har kunnat betona orden. Har inte lyckats hitta någon erkänd svensk översättning av sången så orden är i stort sett ordagrant översatta av mig själv vilket lett till stelhet och avsaknad av melodi
Man erkänner honom som makedon, men hävdar att makedonerna var ett grekiskt folkslag, som Andronikos i citatet ovan. Nyckelord jag funnit på samtliga platser är att han symboliserar intelligens, ödmjukhet, mod och styrka. Han kännetecknas som en visionär och erövrare av aldrig förr skådat slag. Ännu ett tecken på att sådana här platser bidrar till skapandet av en nationell identitet är att tre flaggor vajar ikapp i vinden; den grekiska, den grekisk-ortodoxa kyrkans flagga samt EU: s.64
I början av mötet får jag på begäran av informanten berätta vad resten av mitt arbete handlar om och får på så sätt lite bonussvar även av honom gällande det lokala rummets frågor. Ilias börjar med att berätta att Paggeo var av stort intresse för Atenarna, som ju skapade Amfipolis som deras koloni för att kunna komma närmare guldet. Detta lyckades de dock aldrig med. Filip hade gruvorna i ett järngrepp och drog tillbaka sin armé från Amfipolis medvetet en gång för att sedan erövra området för gott 357 före Kristus. Gruvorna tjänade endast Filip den andre samt Alexander den Store och det var befolkningen i Proti Serron som ansvarade för dessa guldgömmor.
När jag nämner namnkonflikten säger informanten att ”den som vill vara vän med det förflutna måste leta för att finna sanningen”. Med detta uttalande menar han att den som vill vara ren och fri från lögn måste se till fakta. Gränsdragningar är alltid en laddad sak, särskilt när det gäller ett historiskt namn som Makedonien och med den historia namnet för med sig. Ilias har flera vänner från Skopja, och de har många gånger diskuterat konflikten. Geografiskt sett sträcker sig det antika området Makedonien ända till Dounami och det folk som levde där var en del av det Makedonska kungadömet. Emellertid talade och skrev de inte på grekiska till skillnad från Filip den andre samt Alexander den Store. Så när Ilias ställer frågan till dem om de känner sig som makedonier och/eller greker har de svarat att de känner sig och betraktar sig själva som slavos.
Vi lämnar de lokala frågorna för att ägna oss åt det nationella rummet. Ilias menar att Alexander den Stores vistelse i området har stigmatiserat hans ytterligare erövringar. Vad en person i allmänhet borde ha i åtanke när man samtalar, minns och lär om Alexander den Store är att inte frångå från hans förflutna. Filip den andre skapade en grund och om den inte existerat hade inte hans son kunnat åstadkomma det han gjorde. Å andra sidan påbörjade Filip någonting som utan
64 Egna iakttagelser under resan
Alexander inte hade kunnat avslutas. Vad informanten menar är således att far och son hör ihop historiskt sett, inte bara på grund av att de är släkt. De behövde varandra. Alexander den Store existerade vid rätt tidpunkt och plats. Dock menar inte Ilias med detta att frånta Alexander hans bedrifter, men han vägleder mig om att sammanhang är a och o gällande detta undersökningsområde.
Ilias kan inte tänka sig Alexander som en enkel person i Makedonien, varken då eller nu. Han är en idol. Hans resa har stor betydelse, men även anledningen till varför han gjorde den. Genom sina resor och erövringar ville han ställa allt till rätta igen. Syftet var att ta tillbaka grekernas rättmätiga områden från Perserna. Konsekvensen av detta var vidare att ena alla greker, att bilda en nation. De greker som motsatte sig hans vilja tvekade han inte att straffa. Att Alexander den Store älskade Grekland finns det bevis på i historien. ”Han må ha varit från Makedonien, men det är ju vi som bor i det här området också, innebär det att vi inte är greker?” För att exemplifiera berättar Elias att Alexander hade gett order om att det skulle byggas sex stycken tempel i olika delar av Grekland, varav ett tempel skulle ligga i Amfipolis. Detta visar att han fungerade som grekernas konung.
Alexander den Store beskrivs som konungarnas konung. Han var konung över alla då levande folk. Förr var det Sparta kontra Aten kontra Makedonien exempelvis, men Alexander enade landet. Grekerna stod slutligen enade mot ett gemensamt mål och som historien förr så många gånger tidigare bevisat så är det att när greker är överens så klarar man av i stort sett allt.
Informanten nämner också grekernas krigsföring och berättar att när de krigade så förstörde de ej platsen de befann sig på. De respekterade den. Även statyer samt de döda lämnades i fred. Man talar om, och det finns också bevis som pekar på förbindelsen mellan livet och det rätta.
På frågan om något saknas berättar informanten att han personligen känner att Alexander inte upphöjts dit han borde. Han har åstadkommit något magnifikt under sitt korta liv och bidragit något kopiöst till den grekiska historien, detta borde uppmärksammas mer visibelt, inte bara gå att läsa och få en förståelse för i diverse litteratur. Informanten hoppas att planerna på att skulptera ett gigantiskt porträtt av Alexander den Store på berget Kerdilio Oros nära Amfipolis ska gå i lås. ”Hans ansikte kommer då att blicka ut mot havet och mot öst, precis som det gjorde
för så många tusentals år sedan, och det var ju här som hans resa började.”
7 Resultat av intervjuer
Nedan följer en sammanfattning av vad som kom fram under samtalen med samtliga informanter.
Intervju 1 – Asimina Charisi, 79 år
Då detta är en släkting till mig ser intervjusituationen lite annorlunda ut till skillnad från de övriga där jag mer eller mindre har kunnat gå rätt på frågorna. Det är en aning mer avslappnat, och informanten kan verkligen tala fritt. Hon är inte nervös över det hon kan komma att svara.
Min situation är också relativt avspänd men jag måste ändå ha huvudet på skaft för att kunna föra samtalet dit jag vill för att få svar på de frågor som arbetet syftar till. Informanten känner väldigt starkt för kyrkan och sin tro. När vi pratar kommer hon ofta in på sidospår för att berätta om platser som hon besökt och som har stor historisk betydelse, exempelvis besöken i Alexandria, floden Jordan, Konstantinopel och så vidare. I och med att vi bara ses högst två gånger om året gillar min farmor att prata av sig och berätta om händelser i hennes liv så att jag kan föra dem vidare. Intervjun är därför den längsta av samtliga och jag har fått skära relativt mycket i materialet. Hursomhelst så representerar svaren nedan de åsikter hon uttrycker då jag ställer de frågor som presenterats i kapitel 4.3. Berättelserna Asimina förmedlar har hon lärt sig i skolan, genom samtal med äldre samt vad hon väljer att hänvisa till som livserfarenhet.
Historia är otroligt viktigt för samhället. Som ämne fyller den en funktion som ingen annan kan fylla och till historia räknar informanten det förflutna. Det finns många olika former av historia;
skriftlig, muntlig, myter och så vidare. Samtliga spelar roll för vad en person ska tänka, tycka och tro. Historia måste skrivas ner och läras från barnsben. I skolan sysslar eleverna mest med den grekiska historien, allt annat kommer i andra hand. Man måste känna till sin plats och sitt land.
Informanten ser historia som något grekiskt. ”Det var här allt började.” Många runt om i världen studerar Greklands historia i skolan. Även turister färdas hit på grund av alla fantastiska historiska platser Grekland består av. Historia kan göra gott genom att man kan bli intresserad av att besöka platser och att man kan skapa sig en allmänbildning. ”Det är nog så viktigt att kunna tio saker utantill här i livet.”
