Historia och värden

(1)

Historia och värden

Gestaltning av värdefrågor i historieläroböcker för gymnasiet

Linda Westberg

2011

C-uppsats, 15 högskolepoäng Historia C

Lärarprogrammet

(2)

Abstrakt

I denna uppsats undersöks om läroböcker i historia för gymnasiet gestaltar en koppling mellan värden och historia, och hur den kopplingen i så fall ser ut. Läroböckerna som undersöks är

Alla tiders historia A, Perspektiv på historien A och Perspektiv på historien 50p, och dessa

undersöks utifrån tre olika tendenser som återfinns i avhandlingen Det osamtidigas

samtidighet: historiemedvetande i svenska läroböcker under hundra år.

Utifrån den första tendensen, historia som värdeskapande gemenskap, undersöks huruvida läroböckerna tar avstånd från förintelsen. Via den andra tendensen, historien i värden, undersöks hur böckerna framställer demokrati och dess framväxt. Den tredje tendensen,

värden i historien, handlar om att kunna påverka läsaren, att skapa förståelse och empati,

därför undersöks det om läroboksförfattarens röst lyser igenom texten.

Keywords:

(3)

Innehållsförteckning

1. Inledning

... 1

1.1. Tidigare forskning ... 2

1.2. Hypotes, syfte och frågeställningar ... 3

1.3. Teoretiska utgångspunkter ... 3

1.4. Källor och källkritik ... 5

1.5. Metod ... 6

1.6. Disposition ... 8

2. Alla tiders historia A

... 9

2.1. Historia som värdeskapande gemenskap... 9

2.2. Historien i värden ... 10

2.3. Värden i historien ... 13

2.4. Resultat ... 17

3. Perspektiv på historien A

... 19

3.2. Historien i värden ... 21

3.3. Värden i historien ... 24

3.4. Resultat ... 30

4. Perspektiv på historien 50p

... 31

(4)

(5)

1. Inledning

Den svenska skolans uppgift är att förmedla och hos eleverna förankra de demokratiska värden som vårt samhällsliv bygger på. De värden som skolan ska gestalta och förmedla är bland andra människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta.1

Historikern Magnus Hermansson Adler skriver i Historieundervisningens byggstenar om att skolan är en viktig och aktiv del av samhället, att samhällets värdegrund är densamma som skolans. I skolan ska värden förmedlas till nya generationer och med skolans hjälp ska samhället gå mot önskad utveckling.2

Enligt Vanja Lozic betraktar elever historia som ett ämne som kan ge dem moralisk och värdegrundsmässig vägledning, de har en idé om att människor kan lära sig av historien. Historia kan också hjälpa oss människor att handla moraliskt eftersom vi kan lära oss av de misstag som har begåtts i det förflutna. Genom både avskräckande exempel och ”goda” historiska exempel, anses historia kunna ge moralisk vägledning och utveckla demokratiskt tänkande.3

Då skolans uppgift är att gestalta och förmedla olika värden, och elever själva anser att historia kan ge dem värdegrundsmässig vägledning, anser jag det vara av stor vikt att undersöka hur skolan förmedlar värden. Eftersom läroböcker är en stor del av skolans undervisning, är det av stor betydelse hur läroböckerna är skrivna och vilken kunskap de innehåller.4 Det verkar då vara relevant att undersöka hur läroböcker gestaltar och uttrycker olika värden och i vilka sammanhang de visas.

Till grund för genomförandet av uppsatsen har jag i en avhandling skriven av Niklas Ammert funnit tre tendenser gällande värden som visar sig i historieläroböcker. De tre tendenserna är:

historia som värdeskapande gemenskap, historien i värden och värden i historien. Utifrån

1

Karlsson & Zander, 2009, s.281

(6)

dessa tendenser analyseras läroböcker i historia för gymnasiet, för att se hur värden uttrycks och i vilka sammanhang de uttrycks.5

1.1. Tidigare forskning

Denna studie har sin forskningsanknytning i undersökningen gällande historiemedvetande och värdefrågor i avhandlingen Det osamtidigas samtidighet: historiemedvetande i svenska

historieläroböcker under hundra år skriven av Niklas Ammert. Avhandlingen analyserar

historieläroböcker under 1900-talet, med avsikt att se hur historiemedvetandet kommer till uttryck på olika sätt. Begrepp som ställs i relation till historiemedvetandet är multikronologi, historiebruk, berättelse, värden, identitet, progression och genetiska och genealogiska perspektiv.6

Det som ligger till grund för min uppsats i den tidigare forskningen är det som behandlar kopplingen mellan historiemedvetande och värdefrågor. De begrepp som Ammert kopplar till värden i läroböckerna är hämtade från läroplanens värdegrund, vilka är demokrati, frihet, jämställdhet, alla människors lika värde, människolivets okränkbarhet och solidaritet. Begreppen granskas med betoning på hur de framställs och hur kopplingen mellan värden och historiskt perspektiv ser ut.7

De läroböcker Ammert studerar för att se hur kopplingen mellan historien och värden skildras, avser historieundervisningen i årskurs 9 och är från perioden mellan 1962 fram till 2005. Genom att kunna definiera vad som menas med värden utgår författaren från de läroplaner för grundskolan som under samma period varit i bruk, Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94. I varierande utsträckning och i olika konstellationer och kombinationer, har alla dessa fyra läroplaner i stort sett samma värdebegrepp, där det överordnade värdet är demokrati.8

(7)

sammanfattas i de tre tendenserna: historia som värdeskapande gemenskap, historien i värden, och värden i historien.9

Annan tidigare forskning som har gjorts är Göran Andolfs avhandling Historien på gymnasiet:

undervisning och läroböcker 1820-1965. Avhandlingen behandlar historieundervisningen på

gymnasiet under 150 år och det författaren fokuserar på är hur undervisningen har gått till och vad den har innehållit under olika tider. I ett avsnitt diskuteras om det finns värderingar i historieläroböckerna och vad Andolf kommer fram till är att det finns, men varierar från bok till bok, vissa har få värderingar andra fler.10

1.2. Hypotes, syfte och frågeställningar

Hypotesen för denna uppsats är att historieläroböcker för gymnasiet framställer en koppling mellan värden och historia. Tidigare forskning visar på detta och jag tror att även jag kan finna en koppling mellan värden och historia i de valda läroböckerna.

Med utgångspunkt i Ammerts tre tendenser gällande relationen mellan historien och värden, är syftet med denna uppsats att tolka och analysera läroböcker i historia för gymnasiet utifrån hur värdefrågor gestaltas och hur dessa kopplas samman med historia.

Frågeställningar:

• Gestaltar historieläroböckerna en koppling mellan värden (gemensamma förhållningssätt, demokrati, empati) och historia?

• Om ja, hur och i vilka sammanhang gestaltas dessa värden? • Om nej, varför gestaltas de inte?

1.3. Teoretiska utgångspunkter

De teoretiska utgångspunkterna som jag kommer att använda mig av, utgår från den tidigare forskningen om historiemedvetande som Ammert har skrivit om. I en slutsats skisserar han

9

Ammert, 2008, s.215

10

(8)

upp tre tendenser gällande relationen mellan historien och värden, som kommer att appliceras på min undersökning. Dessa tendenser är:

Historia som värdeskapande gemenskap:

Via det som skrivs i historieläroböckerna går det att skapa en värdegemenskap genom ett gemensamt förhållningssätt till händelser och förhållanden i det förflutna. Avståndstagandet från förintelsen är ett uttryck för detta, då det för dagens EU-stater i realiteten är ett krav att ta avstånd från förintelsen och andra folkmord. Ett annat uttryck är att det i läroböckernas berättelser om äldre tider syns ett nationellt perspektiv, där det målas upp hur historiska fiender utgör en motpart när det gäller att upprätta och förmedla en svensk identitet. Det kan också handla om svensk neutralitetspolitik och en gemenskapande stolthet över det svenska folkhemmet.11

Historien i värden:

Historiska framställningar kan utgöra en ram menat att förklara värden och värdenas framväxt, innehåll och betydelse. Det historiska sammanhanget skulle då kunna hjälpa människor att förstå värden och se om de bevarar sin betydelse över tid eller förändras. Ett uttryck för det i läroböckerna är att det ges förklaringar till hur samhällen har förändrats i riktning mot att präglas av de värden som vår tids läroplaner sätter i fokus. Flera exempel visar på hur en förändring skett över tid och hur det förflutna kan följas som linjer in i nutid eller mot framtiden. Ett kontrastivt framställningssätt visas också i form av att visa hur samhällen har förändrats från diktatur till demokrati och från förtryck till frihet. Framstegstanken ges många uttryck och visas genom att friheten ökar i takt med att det historiska förloppet närmar sig vår egen tid. Exempel på att människor blir mer demokratiska med tiden ges också.12

Värden i historien:

Beskrivningen av värden kan vara en kontaktyta som sätter läsaren i förbindelse med en förfluten, eller en kommande, tid. Det handlar om en dialog mellan nuet och andra tider, att förstå värden i olika tider och sammanhang och på så vis skapa empati och förståelse för det förflutna eller kommande. Exempel på det kan vara att visa på samhällens föränderlighet, att dagens politiska uppfattningar och språkbruk inte har varit giltiga i alla tider och inte heller

11

Ammert, 2008, s.201-202

12

(9)

kommer att vara det. Annat kan vara att visa på människors ansträngningar, lidanden, drömmar och strävanden inför framtiden.13

1.4. Källor och källkritik

Källor

De historieläroböcker jag avser att använda är Alla tiders historia A från 1996 skriven av Börje Bergström, Arne Löwgren och Hans Almgren, Perspektiv på historien A från 2001 skriven av Hans Nyström och Örjan Nyström, och Perspektiv på historien 50p från 2011 skriven av Hans Nyström, Lars Nyström och Örjan Nyström.

Alla tiders historia A

Denna lärobok är utgiven av Gleerups förlag år 1996 under läroplan Lpf94 och avser vara ett läromedel för gymnasieskolans A-kurs i historia. Boken framställer det historiska skeendet kronologiskt från forntid till 1900-tal, med tyngdpunkt på de tre senaste århundradena. 14

Valet av denna bok grundar sig i att tillgången av något äldre läromedel är begränsad.

Perspektiv på historien A

Även detta läromedel är utgivet av Gleerups förlag under samma läroplan, Lpf94, men några år senare, 2001. Boken är ämnad för A-kursen i historia på gymnasiet, i kronologisk ordning skildras den från forntid till 1900-tal med tyngdpunkt på de två senaste århundradena. 15

Perspektiv på historien 50p

Den nyaste boken av dem alla, utgiven av Gleerups även den, år 2011, och är avsedd för den nya gymnasiereformen Gy11. Detta läromedel är tänkt för gymnasieskolans kurs 1a i historia och skildrar i kronologisk ordning det historiska skeendet från forntid till 1900-tal.16

Denna bok valde jag därför att den är skriven för kurs 1a vilket motsvarar de tidigare A-kurserna i historia. Läroboken är skriven utifrån den nya gymnasiereformen Gy11 och jag

13

Ammert, 2008, s.203-204

14

Alla tiders historia A

15

Perspektiv på historien A

16

(10)

anser det vara relevant att se om det ligger några skillnader i skildringen av värdefrågor jämfört med de läroböcker som utgår från Lpf94.

Källkritik

Att läroböckerna är utgivna av samma förlag är ett medvetet val som jag har gjort, och jag börjar med källkritik mot denna företeelse, att samma förlag, Gleerups, står för utgivningen av samtliga böcker. Det kan visa sig att böckerna har många likheter med varandra, vilket både kan ses som en fördel och en nackdel. Det kan vara till fördel då likheterna kan gälla som resultat för hela förlaget. Nackdelen med detta kan vara att resultatet blir ensidigt om likheterna är många. Böckerna kan också visa på skillnader, vilket är en fördel för ett mera varierat resultat.

Det jag mer kan rikta källkritik mot är omfånget på böckerna och de studerade kapitlen. Till omfång består böckerna av ca 360 sidor17, 460 sidor18 samt 300 sidor19. Den tredje tendensen

värden i historien, kräver att hela böckerna analyseras och här skiljer det en del mellan

analyserade sidor. Den första tendensen historia som värdeskapande gemenskap, inriktar sig på förintelsen och här skiljer sig också sidantalet åt, medan Alla tiders historia A skriver ca en sida om detta ägnar sig Perspektiv på historien A och Perspektiv på historien 50p sju sidor vardera åt förintelsen. Den andra tendensen historien i värden, handlar om hur demokrati gestaltas och även här skiljer sig sidantalet åt. I Alla tiders historia A är det 116 sidor som blivit analyserade, i Perspektiv på historien A 130 sidor och i Perspektiv på historien 50p bara 20 sidor.

Eftersom omfånget skiljer en del blir också analyserna av olika omfång och därför kanske de inte ter sig vara tillräckligt rättvisa.

1.5. Metod

För att veta vilka metoder som är användbara för analysen i historieläroböckerna har jag tagit hjälp av Fråga det förflutna: en introduktion till modern historieforskning. Jag kommer att använda mig av en kvalitativ textanalys som innebär att tolka källuppgifterna verbalt, även den hermeneutiska metoden ligger till stor grund för genomförandet av studien, eftersom

17

Alla tiders historia A

18

Perspektiv på historien A

19

(11)

tolkning och förståelse för det skrivna är det som står i fokus för denna undersökning. Undersökningen blir också att bli komparativ, då analyserna kommer att jämföras med varandra.20

Tillsammans med dessa metoder som nämnts, kommer jag att använda de tre tendenserna som står beskrivna i de teoretiska utgångspunkterna för att kunna genomföra undersökningen. Dessa tendenser kommer här att förtydligas och förklaras hur de ska appliceras på läroböckerna.

Historia som värdeskapande gemenskap:

Det handlar om att skapa gemensamma förhållningssätt till händelser och förhållanden i det förflutna. Ett bra exempel på detta är avståndstagandet från förintelsen, och det är just detta jag vill undersöka i de valda läroböckerna, hur skildras förintelsen och uttrycks ett avståndstagande?

Historien i värden:

Denna tendens innebär att historiska framställningar kan utgöra en sammanhållen ram som kan förklara värden, deras framväxt och betydelse. Utifrån denna tendens vill jag undersöka hur framväxten av demokrati uttrycks i läroböckerna. Jag gör en enkel definition av demokrati som innebär att fler människor får vara med att bestämma och påverka. Det som i läroböckerna kommer att analyseras är forntiden fram till upplysningen, alltså fram till där böckerna börjar behandla upplysningsidéerna och revolutionerna. Detta val görs för att jag anser det vara intressant att se hur demokrati uttrycks innan revolutionerna runt om i världen tar fart.

Värden i historien:

Här handlar det om att skapa en dialog med nuet och andra tider, skapa sammanhang och förstå värden däremellan, att skapa empati och förståelse. Här kommer hela böckerna att analyseras, utifrån hur läroboksförfattarens röst lyser igenom texten och är menat att hos läsaren skapa förståelse och empati för andra tider och dess människor.

Det bör tilläggas att kartor, bilder eller bildtexter inte kommer att ingå i analyserna.

20

(12)

1.6. Disposition

I uppsatsens Inledning presenteras att skolans uppgift är att gestalta och förmedla olika värden samt att elever själva anser att historia kan ge dem värdegrundsmässig vägledning. Vidare presenteras vad den tidigare forskningen har kommit fram till gällande ämnet i avsnittet

Tidigare forskning, som sedan följs av Hypotes, syfte och frågeställningar där det förklaras

vad jag tror gällande kopplingen mellan värden och historia, samt syftet och de frågor jag vill besvara. Efter detta kommer Teoretiska utgångspunkter, där tre olika tendenser presenteras utifrån den tidigare forskningen. Sedan i Källor och källkritik görs en presentation av de läroböcker som undersökts samt källkritik till dessa. I Metod förklaras tillvägagångssätten för uppsatsen och de tre tendenserna förklaras och tydliggörs ytterligare, och efter det avsnittet följer denna Disposition.

Efter att denna grund till uppsatsen har presenterats följer undersökningen, med huvudrubrikerna Alla tiders historia A, Perspektiv på historien A samt Perspektiv på historien

50p. I underrubrikerna finns alla de tre tendenserna, Historia som värdeskapande gemenskap, Historien i värden och Värden i historien, som läroböckerna har undersökts utifrån. En

ytterligare underrubrik finns också, Resultat, som då presenterar resultaten av undersökningen.

(13)

2. Alla tiders historia A

2.1. Historia som värdeskapande gemenskap

Förintelsen

Det som har analyserats är text som behandlar förintelsen, sammanlagt ca en sida, som hittas i bokens avsnitt om mellankrigstiden och andra världskriget.

I kapitlet som handlar om mellankrigstiden förklaras hur Hitler kom till makten och under rubriken ”Likriktning och rasutrotning” står detta:

I Hitlers Tyskland kom nazismens raslära att omsättas i praktiken. Det tyska ”herrefolket” skulle förädlas genom en renodling av den germanska rasen, ”arierna”. Enligt Hitler stod judarna lägst av alla raser, och äktenskap mellan dem och renrasiga tyskar förbjöds. Terrorn mot judar och motståndare till nazismen blev alltmer systematiskt för att under andra världskriget övergå i planmässig utrotning. I läger som Auschwitz, Dachau och Buchenwald byggdes gaskamrar för att man på kortast möjliga tid skulle kunna döda så många som möjligt. Omfattningen av dessa massmord blev känd först i slutet av kriget. Det beräknas att tio miljoner människor dödas, varav sex miljoner judar.21

Längre fram i boken i slutet av kapitlet som behandlar andra världskriget sammanfattas förintelsen på ca en halv sida. Förintelsen nämns dock inte vid den benämningen, inte heller i bokens register finns förintelsen att slå upp. Det skrivs att till det totala kriget hörde även slavarbets- och koncentrationsläger, att dit skickades judar och nazismens motståndare.22

Efter det kommer ”en skakande berättelse om judarnas ofattbara lidande”23 från en tysk officer i en rapport från 1942 som läsaren får ta del av:

En stor högtalare ger ytterligare anvisningar. Alla skall klä av sig helt och hållet, avlägsna proteser, glasögon och så vidare. Värdesaker avlämnas vid disken utan kvitton. Kvinnorna till frisören som med två-tre tag med saxen klipper av hela håret och häver det i potatissäckar. Så sätter sig skaran i rörelse; de går bortåt allén, allesammans nakna, män, kvinnor och barn, utan protester. Mödrar med dibarn vid bröstet kommer upp, tvekar, stiger in i dödsrummen. Vid dörren står en kraftig SS-man som med prästerlig röst säger till de stackars människorna: Det händer er inte det minsta!

21

Alla tiders historia A s.251

22

23

(14)

Men andas djupt när ni kommer in… inandningen är nödvändig mot sjukdomar och smitta. De flesta vet vad det är frågan om – lukten skvallrar om deras lott.24

Vidare står det att uppmärksammade insatser gjordes för att rädda judar i krigets slutskede och kapitlet avslutas med orden: ”Krig verkar alltid förråande. Men andra världskriget gjorde människornas samvaro brutalare och rev sönder enkla moralregler i en omfattning som var större än någonsin tidigare. Respekten för människovärdet nådde en nollpunkt, vilket haft följder som ännu är märkbara.”25

Analys

Det som står här om förintelsen verkar vara oerhört begränsat och ett tydligt avståndstagande tycks inte uppenbara sig och ordet förintelsen nämns inte över huvud taget. Visst skrivs det om utrotning och om hur många som dödades, men det sammanfattas på endast några få ord. Förutom det korta som skrivs om förintelselägren är den enda ansträngning till avståndstagande som görs berättelsen från en tysk officer, där läsaren får ta del av liten bit av dessa människors lidande. De avslutande orden är en början på ett avståndstagande, men nog inte tillräckligt eftersom det finns så mycket mer att berätta om förintelsen än bara detta. Hur var kriget förråande? Vilka moralregler revs upp? Och vilka var följderna?

Delresultat

Jag anser att det här inte tas upp tillräckligt med fakta om förintelsen för att läsaren verkligen ska förstå vad som hände. Sammanlagt ägnas ca en sida åt förintelsen och det räcker inte för att verkligen skapa förståelse och ett avståndstagande. Att många led, plågades och dog förstår läsaren, men det finns luckor att fylla i. Varför var judarna hatade? Varför skulle just de utrotas? Vad har nazismens fört med sig till tiden efter andra världskriget?

2.2. Historien i värden

Gestaltning av demokrati

De avsnitt i boken jag har analyserat med inriktning på hur demokrati uttrycks är kapitlen vid namn; Forntiden, Antiken, Medeltiden och Upptäckternas och enväldets tid. Innehållet är på sammanlagt 116 sidor och det är endast den löpande brödtexten som har analyserats.

24

25

(15)

Under forntiden är det svårt att hitta exempel på demokrati, alltså att fler får vara med och bestämma. Den som anses bestämma i dessa tidiga kulturer är enväldiga härskare, i Egypten t.ex. där en farao var jämställd med en gud och denne skulle folket lyda. Under den nordiska forntiden står det ingenting om hur makt utövades, hövdingar, mäktiga män och krigare nämns, men det ges egentligen ingen förklaring på hur makt och samhällen fungerade.26

Det är först i avsnittet som handlar om antiken där en gestaltning av demokrati sker, då det i Grekland sker en politisk förändring genom att gå från kungavälde till demokrati. Hur demokratin såg ut förklaras: ”Aten var en av de stadsstater, där demokratin tidigast infördes. Alla män som hade fyllt 20 år hade rätt att delta i statens styrelse – men inte kvinnor och slavar. Antalet fria män torde på 400-talet uppgått till cirka 40 000. Demokratin i Aten var alltså bara till för en minoritet.”27 Sedan förklaras det hur demokratin gick till, hur beslut fattades. Även Platons syn på demokrati nämns genom sin dialog Staten, där han skisserar upp en mönsterstat med hård arbetsfördelning där endast de kunnigaste ska styra.28

Vidare under antiken skrivs det om Rom och att dess folk styrdes av etruskiska kungar, men att uppror mot detta skedde och ledde till att riket blev en republik. Två konsuler, som valdes av en folkförsamling, fick stå i spetsen för statens styrelse. Senaten fanns också som fungerade som en slags regering och där fanns den största makten. Vid fara utsågs en diktator som hade obegränsad makt, men högst i sex månader. Senare nämns också Romarrikets inbördeskrig, då ”Laglöshet och moraliskt förfall blev allt vanligare.”29

Under medeltiden förklaras feodalismen och hur makten delades mellan kungen och dess vasaller och hur bönderna behandlades. Men det påpekas också att ”Böndernas situation bör inte tecknas i enbart mörka färger. Att vara livegen innebar inte att bonden eller hans familj kunde säljas, vilket var fallet med antikens slavar. Bondens rätt till hus och jord brukade inte heller tas ifrån honom.”30 I förklaringen hur städerna växte fram och hur deras frigörelse gick till står bl.a. detta: ”Stadsborna ville bli fira från feodaladelns godtycke och krävde att få egna lagar och rätt att styra sig själva. Ibland kunde städerna köpa ett frihetsbrev, vilket innebar att

26

Alla tiders historia A s.8-20

27

28

29

30

(16)

en feodalherre och hans efterkommande för all framtid avstod från sin överhöghet.”31 Senare skrivs det om att under 1300-talet pågick bondeuppror och att en grund till detta var att idén om människors lika rättigheter började ta fart.32

Vad gäller Sverige under medeltiden behandlas hur ståndssamhället fungerade, bl.a. om hur kungen delade ut län åt stormän som gjorde rusttjänst och på så vis fick hjälpa till att styra länen. Vissa av stormännen blev medlemmar i rikets råd och ibland samlades ett större antal av dessa för att hålla riksmöten för att tillsammans styra riket. Det nämns också att städerna skildes från landsbygden och fick särskilda privilegier. Om bönderna skrivs detta: ”Den alldeles övervägande delen av Sveriges befolkning var bönder. Till skillnad från vad som skedde på många håll i Europa blev de svenska bönderna inte livegna. På tingen som alltjämt hölls i varje härad och landskap kunde de hävda sig.”33 Sedan skrivs det om hur Sverige skulle vara ett valrike och att de förnämsta stormännen i riksrådet skulle ha ett betydande inflytande på rikets styrelse.34

Efter medeltiden möts demokrati i form av Englands parlament och dess kamp med kungen om makten. Striderna om makten avslutas med den ärorika revolutionen och vad den ledde till förklaras: ”1600-talets långa kamp hade slutat med nederlag för enväldet i England. Parlamentets makt, främst i fråga om skatter och lagstiftning slogs fast, och den jordägande lågadeln och det förmögna borgerskapet befäste sitt politiska inflytande.”35

Analys

Gestaltningen av demokrati, märks främst i samhällens högsta skick. Under forntiden av en envåldshärskare, där makten legitimeras av gud. Det är först under antiken som texten tar upp just själva ordet demokrati, och då förklaras hur demokratin fungerade i Grekland, hur endast vissa människor fick vara med och bestämma. Under medeltiden betonas att bönderna inte hade det så hemskt som det kanske verkade och de jämförs med antikens slavar som kunde säljas, ett öde som bönderna inte behövde gå till mötes. I Sverige blev bönderna aldrig livegna och det ges intryck av att de hade rätt mycket att säga till om.

31

32

33

34

35

(17)

I det stora hela framställs demokrati vara något för särskilda folk, folk med pengar, resurser och inflytande, folk från högre klasser, endast män. Fler än bara en får vara med och bestämma med tiden, men det är som sagt för bara särskilt utvalda.

Delresultat

Demokrati i den meningen att fler får vara med att bestämma, verkar framför allt ta sig uttryck i förklaringar gällande samhällets uppbyggnad. Och de som får vara med och bestämma är människor med resurser, de från de högre klasserna, och det gäller männen, inte kvinnorna. Demokrati i dessa samhällen är enbart för vissa, en minoritet.

2.3. Värden i historien

Författarens röst

Hela boken har här analyserats, vilket är sammanlagt ca 360 sidor brödtext.

Första gången författarens röst lyser igenom är under antikens Grekland, där det står om att trots att landet var splittrat politiskt kände sig grekerna ändå som ett folk och det starkast sammanhållande bandet var deras språk. Och i den kommande meningen reagerar jag på användandet av utropstecknet: ”Vare sig grekerna kom från Aten, Korint eller de grekiska bosättningarna på Mindre Asiens västkust kunde de förstå varandra. Hur annorlunda lät det inte när främlingar talade! Grekerna kallade dem för barbarer, dvs. de som talade orent.”36

Några sidor längre fram, fortfarande under antikens Grekland kommer detta stycke där författarens röst skymtar:

I vårt århundrade har vi kanske lättare än under föregående sekler att se de positiva sidorna i den atenska demokratin. Samtidigt är vår huvudinvändning mot den atenska demokratin att den bara gällde för ett fåtal. Aten var en slavstat och skilde sig i det avseendet inte från andra antika samhällen.37

I boken finns fler meningar som avslutas med utropstecken, här i ett stycke som handlar om det osmanska rikets nedgång: ”Men västmakterna kunde inte heller nu stillatigande se på hur Ryssland tog för sig av det osmanska riket. Frankrike och Storbritannien sände trupper – den

36

37

(18)

här gången för att hjälpa det muslimska Turkiet!”38 Ett till exempel som handlar om Norges självständighet: ”En vald församlig i Eidsvoll, några mil norr om Kristiania (Oslo), förklarade den 17 maj 1814 att Norge skulle vara ett självständigt kungarike med egen grundlag och egen kung. Norge hade gjort revolution!”39

Författarens röst möts även vid beskrivningar av svårigheter, som t.ex. digerdöden. Inte i form av ord som uttrycker vad läsaren ska tycka, utan mer målande beskrivningar av vad som hände för att på så vis skapa förståelse. Ex:

De sjuka sjömännen hade stora svarta svullnader i armhålor och skrev. Blod och var rann ur bölderna och därefter fick de sjuka svarta fläckar på huden på grund av inre blödningar. De sjuka plågades svårt och avled inom fem dagar efter de första symptomen. Många fick i stället för bölder hög feber, angrepp på lungor och andningsvägar, blodiga upphostningar och blod i urin och avföring. Dessa offer dog snabbare – inom tre dagar och ibland inom ett dygn.40

Det finns fler stycken med sådana exempel där författarens röst inte ter sig särskilt tydlig, men som ändå ger intryck av att läsaren ska känna förståelse:

Sommaren 1789 var Paris som en häxkittel. Priset på bröd var rekordhögt efter föregående års missväxt. Spannmålstransporter och butiker plundrades. När så kungen drog samman trupper till Paris och Versailles, spreds ryktet att aristokraterna skulle krossa den nya nationalförsamlingen. På jakt efter vapen stormade folket den medeltida fästningen Bastiljen den 14 juli 1789. Nyheterna från Paris gjorde att oron spred sig runtom i Frankrike. Bondeskaror anföll godsen och brände arkiven där böndernas skatter och skyldigheter var antecknade. Bönderna gjorde rent hus med de feodala avgifterna. Skrämda började de första aristokraterna lämna landet.41

Vid beskrivningar t.ex. om kvinnornas ställning skapas också någon slags empati: ”Även lagen diskriminerade kvinnorna. Alla ogifta kvinnor var omyndiga och måste således ha förmyndare. När hon ”blev gift” kom hon under mannens husbondevälde. Först om hon blev änka blev kvinnan myndig.”42 Kvinnan i industrisamhället:

38

39

40

41

42

(19)

Arbetarklassens kvinnor hade för det mesta stora barnkullar, med de tog ändå arbete utanför hemmet för att klara familjens försörjning. De åtog sig städning och trappskurning, bar tegel och tömde dasstunnor, diskade flaskor på bryggerier eller sydde och pressade i textilfabriker. Många yngre kvinnor tog tjänst som pigor i borgarhem. Kvinnor fick i lön nästan alltid bara hälften eller två tredjedelar av vad männen erhöll för samma slags arbete.43

I någon form av berättande kan författarens röst skildras, ett exempel på detta handlar om Gustav III:

Det 19 augusti 1772 var en dag som stockholmarna sent skulle glömma. På förmiddagen samlades många i nuvarande Kungsträdgården för att som vanligt titta på vaktparaden. I dag hade man tur för den unge kungen, Gustav III, kom ridande för att inspektera gruppen. Därefter följde kungen vaktparaden till slottet. Men så hände något ovanligt – slottets portar stängdes och reglerades med kedjor. Allt fler människor samlades utanför slottet. Ryktena surrade att det var uppror i Skåne och i Finland och att soldater var på väg för att fängsla kungen. Hade kungen redan tillfångatagits? Vad hände egentligen innanför slottsportarna.44

Fler exempel på detta är ryska revolutionen:

Söndagen den 22 januari 1905 tågar en stor folkmassa genom den ryska huvudstaden, Sankt Petersburg. Målet var tsarens slott, Vinterpalatset. Tanken var att överlämna en böneskrift till tsaren med en begäran om att Ryssland ska få en folkvald riksdag. I tåget, som mest består av arbetare och en del kvinnor och barn, bär man porträtt av tsar Nikolaj II och sjunger kejsarhymnen. När folkmassan kommer fram till Vinterpalatset möts den av beskedet att tsaren inte tänker ta emot någon böneskrift. Samtidigt marscherar en trupp soldater fram. Plötsligt öppnar soldaterna eld och därefter stormar kosackkavalleriet med dragna sablar in i den obeväpnade folkmassan. Blodbadet blir fruktansvärt och hundratals människor dödas.45

Och japanernas attack mot Pearl Harbor under andra världskriget:

Det är tidig morgon i början av december 1941. I sin bas Pearl Harbor på Hawaii ligger den amerikanska Stillahavsflottan. På låg höjd sveper plötsligt en våg av japanska flygplan in i attack. Blixtanfallet sker utan föregående krigsförklaring. Matroser på utkik ser hur de senapsgula maskinerna fäller sina dödsbringande torpeder. Samtidigt opererar japanska miniubåtar inne i hamnbassängerna. Stora slagskepp träffas och skakas som om de hade gripits av en järnhand.

43

Alla tiders historia A s. 231

44

45

(20)

Inom några minuter står de flesta fartygen i brand. Fem slagskepp går till botten och tre skadas allvarligt.46

Här nedan följer några exempel där jag anser att författaren använder sig av ord och uttryck som påverkar läsarens förståelse för det skedda:

”Det har sagts att de letade efter guld som bökande grisar.”47

”Det växande behovet av utländska makter skapade förbittring bland kineserna mot ”de främmande djävlarna”.”48

”En europeisk stormakt hade för första gången lidit nederlag mot en utomeuropeisk nation. Det var praktiskt taget bevisat att ett ”efterblivet” folk genom att skaffa sig västerländsk vetenskap och teknik kunde skaka av sig de vitas kontroll.”49

”För att slå vakt om sina intressen gick Storbritannien och Frankrike i samverkan med Israel till anfall mot Egypten. Nu inträffade något märkligt. Det kalla krigets huvudmotståndare, USA och Sovjetunionen, enades i FN om att stoppa den brittisk-franska aktionen.”50

”De desperata (upprörda, rasande) folkmassornas krav vid gränsövergångarna ökade spänningen och gränsvakterna blev alltmer förvirrade och tveksamma.”51

Analys

Överlag på ca 360 sidor finns det inte många exempel på författarens röst, men några finns dock. De är inte alltid tydliga och kanske inte heller kan tolkas rakt av som författarens röst, som vid beskrivningar av hemska händelser, t.ex. digerdöden eller vid olika människors utsatthet, t.ex. kvinnor eller folk i olika samhällsklasser som bönderna. Men avsnitt som behandlar sådana företeelser skapar en slags förståelse för vad människorna gick igenom.

46

47

48

49

Alla tiders historia A s. 203-204

50

51

(21)

Vad jag mer har observerat är användandet av utropstecken, vilka inte är många men det finns. Utropstecknen kan få läsaren att reagera och tolka det skrivna som något konstigt eller något som måste uppmärksammas. Sedan finns dessa stycken som jag kallat för berättande, som finns på några få ställen. Dessa verkar finnas till för att ge en känsla av den aktuella tiden och hur dess människor kände sig vid tidpunkten.

Jag har också gett några exempel på när jag anser att författaren har använt sig av ordval som kan påverka vad läsaren ska anse och tycka om ett visst folk eller en händelse. Vad syftet med dessa ordval och uttryck är, kan vara svårt att svara på, men de kan helt klart påverka och få läsaren att bilda en åsikt om något. Något jag mer har lagt märke till att ju närmre vår egen tid vi kommer i boken, finns det färre exempel på författarens röst.

Delresultat

Även om författarens röst inte ter sig särskilt tydlig alla gånger, finns den ändå där. Den finns i avsnitt som förklarar svårigheter för människan och den skapar förståelse och empati. Användandet av berättelser ger också intryck av att vilja skapa förståelse för något som skett för längesen, och fenomenet att ju närmre vi kommer vår egen tid desto färre exempel finns det på författarens röst, visar på att det som skett långt innan vår egen tid behöver förklaras på andra och ytterligare sätt, alltså genom författarens röst.

Olika uttryck och ordval som finns med några få gånger, kan också tänkas påverka läsaren i sina åsikter om något.

2.4. Resultat

Förintelsen

(22)

Gestaltningen av att fler får vara med och bestämma och påverka hittas i förklaringar om hur olika samhällen är uppbyggda. Makten och bestämmanderätten finns hos högt uppsatta män, inte kvinnor, de som bestämmer är kungar, de högre klasserna, de som har resurser och inflytande. Större delen av befolkningen lämnas utanför demokratin, alla får inte vara med och bestämma, det är det bara en liten del som får.

Författarens röst lyser igenom några gånger i boken, inte särskilt tydlig alla gånger men exempel finns. Den tar sig uttryck i text som vill förklara människans svårigheter och skapar på så vis förståelse och empati. För att skapa förståelse finns också olika slags berättelser som verkar finnas till för att läsaren ska känna en anknytning till den aktuella tiden och förstå det föregångna ännu mer. Att det finns färre exempel på författarens röst närmre vår egen tid, kanske visar på att läsaren behöver författarens röst för att kunna förstå förfluten tid och känna empati för dess människor.

(23)

3. Perspektiv på historien A

3.1. Historia som värdeskapande gemenskap

Förintelsen

Efter kapitlet som behandlat andra världskriget har förintelsen tilldelats ett eget kapitel på sju sidor. Kapitlet börjar inledande med att förklara vad de allierade trupperna våren 1945 möttes av för syn när de nådde fram till koncentrationslägret Bergen-Belsen i Tyskland, ”Liken efter tiotusentals döda fångar låg kastade i öppna massgravar och de överlevande var så utmärglade att skeletten bara täcktes av hudens tunna hinna.”52 Eländet och förnedringen dokumenterades och ”avslöjade för en hel värld sanningen om Förintelsen – nazisternas massmord på sex miljoner judar.”53

Vidare följer antisemitismens historia för att förklara hatet och hatets olika gestalter mot judarna. Judarnas ställning i Tyskland innan kriget beskrivs och sedan förklaras den vidare utvecklingen. Beskrivningar om hur judarna isolerades i getton finns:

I gettona tvingades judarna leva under vedervärdiga förhållanden. Trängseln var så stor att femton personer fick bo i samma rum. Bara genom att smuggla in mat utifrån kunde man överleva, för livsmedelsransonerna låg långt under svältgränsen. Överbefolkningen och den nedsatta motståndskraften gjorde att sjukdomar snabbt spred sig och det fanns inga mediciner som kunde hejda epidemierna. På bara ett år dog var tionde invånare i Warszawagettot.54

Fler beskrivningar finns sedan om hur judarna behandlades i lägren, hur massavrättningar gick till och hur folk gasades ihjäl. Det förklaras även att det inte var endast judar som nazisterna ville utrota, även homosexuella, romer, politiska motståndare, krigsfångar och partisaner hörde också till de som skulle utrotas.55

(24)

juridiska sammanhang och ”Även om många övergrepp har skett senare i historien har domarna i Nürnberg haft stor betydelse som prejudikat. De markerade att världssamfundet i princip inte accepterar att stater förföljer och utrotar etniska, religiösa eller politiska minoriteter.”57 Ytterligare ges förklaringar på hur förintelsen var möjlig och vilken stor organisation som låg bakom, och människans mörka sida förklaras med orden: ”Inför den pågående slakten längs fronterna tycktes alla idéer om livets okränkbarhet förlora sin mening och mörka sidor av den mänskliga naturen, som i vanliga fall hålls på plats av samhällets normer, fick fritt spelrum.”58

Analys

Boken ägnar ett helt kapitel på sju sidor åt förintelsen och med sina beskrivningar gestaltas det förskräckliga som hände. Hatet mot judarna och deras ställning beskrivs genom antisemitismens historia och förklaringar ges angående varför just judarna, och även andra folk, skulle utrotas med uttryck som att bevara den tyska och europeiska ”rasens renhet”. De hemska beskrivningarna som finns med ser jag som ett försök att påverka läsaren till ett avståndstagande, då texten ger uttryck för att livets okränkbarhet verkar ha förlorat sin mening och att alla människor inte var lika mycket värda. På de avslutande sidorna då det behandlas vad de ledande nazisterna blev dömda för, ses också ett tydligt avståndstagande genom det avtryck som domarna lämnade, ”De markerade att världssamfundet i princip inte accepterar att stater förföljer och utrotar etniska, religiösa eller politiska minoriteter.”59

Delresultat

Informationen och alla beskrivningar som finns med i kapitlet ägnat åt förintelsen anser jag vara tillräckliga för att skapa ett avståndstagande till förintelsen. Läsaren får under dessa sidor tillräckligt med information för att skapa en bild av det skedda och den informationen bedömer jag vara lämplig och lagom för ett avståndstagande.

(25)

3.2. Historien i värden

Kapitlen som har analyserats för att se hur demokrati framställs är; Forntiden, Antiken,

Medeltiden och 2ya tider, nya världar. Det är sammanlagt 130 sidor brödtext som har

analyserats.

Redan på de inledande sidorna som handlar om de första jordbrukande folken kan texten tolkas utifrån demokrati, i den meningen att samhället blev mindre jämlikt, vilket kan ses som att samhället innan jordbruket var jämlikt och att fler fick bestämma. Detta uttrycks:

När människorna blev bofasta och ökade sin produktion av livsmedel kunde de också skaffa sig ägodelar. Så småningom ledde detta till att samhället blev mindre jämlikt. Hövdingar och andra framstående personer kunde tillgodoräkna sig en större del av skördarna och använde överskottet för att byta till sig sådana varor som markerade deras status. Andra fick nöja sig med mat för dagen.60

Under antiken uttrycks demokrati i Grekland, först i form av att förklara hur aristokrati fungerade, ”Snart styrdes de flesta grekiska stadsstaterna av råd sammansatta av hövdingarna för de ledande adelssläkterna.”61 Längre fram förklaras också hur den atenska demokratin fungerade:

Aten med omgivande landsbygd hade på 400-talet f.Kr. 300 000 innevånare. Av dem tillhörde omkring 35 000 ”demos”, de fria medborgarna. Alla dessa, fattiga som rika, hade en röst i folkförsamlingen. Denna sammanträdde ungefär en gång i veckan på en kulle vid stadens borgklippa, Akropolis. Folkförsamlingens beslut fattades genom handuppräckning och omfattade så gott som alla gemensamma angelägenheter. Vanligen samlade mötena omkring 5 000 atenare, och alla hade yttranderätt.62

(26)

Under antiken förklaras också den romerska republiken och jämförs med styrelseskicket i de grekiska stadsstaterna. ”Också i Rom räknades alla fria män som fyllt 17 år som medborgare. Men till skillnad från i Grekland var de uppdelade i två grupper med olika rättigheter och skyldigheter: patricier och plebejer.”64 Hur detta system fungerade förklaras sedan.65

I kapitlet som behandlar medeltiden skrivs det om feodalismen och dess funktion och om hur bönderna var livegna och behandlades. Men det tilläggs att ”… de var inte helt rättslösa. Den livegne bonden kunde inte som slaven säljas av sin ägare. Han hade en viss äganderätt till sin jord eftersom godsherren inte utan vidare kunde avhysa honom och gården gick ofta i arv till hans söner.”66 Det skrivs senare också om vad borgerskapet var och deras plats i samhället och att ”De förnämsta borgarna ingick i rådet, som under borgmästarens ledning styrde staden och företrädde den utåt.”67 Det beskrivs sedan hur skrån och gillen fungerade och stycket avslutas med:

Tjänstefolk, grovarbetare, tiggare och annat fattigt folk hade inget inflytande alls på stadens styrelse. Ofta utgjorde dessa kategorier den största befolkningsgruppen. Även om luften i staden gjorde människorna friare var det också där stor skillnad mellan fattig och rik, både i levnadsvillkor och rättigheter.68

Vidare under senmedeltiden skrivs det om Englands parlament:

I allmänhet måste han sammankalla representanter för de viktigaste grupperna i samhället för att få deras samtycke. Tidigast skedde detta i England, där församlingen kallades för ”parlament”, en motsvarighet till vårt ord ”riksdag”. Adeln och prästerna intog den förnämsta platsen vid dessa sammankomster men även borgerskapet spelade en betydelsefull roll.69

Under svensk medeltid beskrivs vikingatidens samhälle, hur människorna levde i små jordbruksbygder som skildes åt av omfattande ödesmarker och att de bosättningsområden som låg nära varandra samarbetade i större enheter. ”De styrde sig själva efter lagar som varje generation fört vidare till nästa genom muntlig tradition. Rättstvister och gemensamma

(27)

angelägenheter avgjordes på tinget, där alla fria män hade rätt att delta.”70 Vidare skrivs det att ”Det viktingatida samhället var inte något jämlikt samhälle. Förutom den grundläggande skillnaden mellan fria män och trälar (slavar) fanns det stormän som i kraft av sitt jordinnehav, sina förbindelser och sin ledarförmåga höjde sig över mängden av bönder. Deras ord vägde tyngst på tinget.”71

I det sista kapitlet som har analyserats, 2ya tider, nya världar, finns inget som utmärker demokrati nämnvärt, då det inte skrivs något avsevärt om samhällskonstellationer.

Analys

Demokrati i meningen att fler får vara med och bestämma, uttrycker sig i beskrivningar om hur samhällen fungerar. Och de som får vara med och bestämma verkar vara högre uppsatt folk, såsom hövdingar och framstående personer. Demokratin i Aten är också bara för vissa personer, då största delen av befolkningen stod utanför. Under medeltiden skrivs det om bönderna som var livegna, men ändå inte helt rättslösa då de hade äganderätt till sin jord, men förutom det ges inte uttrycket att de skulle kunna bestämma om så mycket. I avsnittet om borgerskapet skrivs det om skillnad mellan fattig och rik, och i princip att som rik har man större rättigheter än som fattig. Det ses i förklaringen om att tjänstefolk, grovarbetare, tiggare och annat fattigt folk, som utgjorde den största befolkningsgruppen, inte hade något inflytande på stadens styrelse. Skillnaden mellan fattig och rik var stor, både i rättigheter och levnadsvillkor.

Vidare i den text som har analyserats är det i princip samma, de som får bestämma och påverka är de rika, de från högre klasser, adeln, prästerna, alla dessa är män. T.ex. avsnittet om Englands parlament, där det förklaras att adeln och prästerna hade de förnämsta platserna vid sammankomsterna, och även att borgerskapet hade en betydande roll. I vikingarnas samhälle var det stormännen med sitt jordinnehav, förbindelser och sin ledarförmåga, som hade mest att säga till om.

Delresultat

Det är alltså för en minoritet av befolkningen som demokrati gäller och det är vad de analyserade textavsnitten gestaltar. Det är i beskrivningar om samhällets uppbyggnad som

70

Perspektiv på historien A s.73

71

(28)

uttryck för demokrati visar sig och de som får bestämma är en minoritet, det är män med resurser.

3.3. Värden i historien

Boken består av ca 460 sidor och alla dessa har analyserats.

Den första formen av författarens röst som jag stöter på är i form av en berättelse och den hittas på den inledande sidan till kapitlet om forntiden:

Det var för nästan fyra miljoner år sedan i ett savannliknande landskap i östra Afrika. Över den glest tätbevuxna slätten höjde sig en vulkan. Sedan någon vecka tillbaka hade den mullrat hotfullt och släppt ifrån sig moln av aska som dalat ner över den omgivande terrängen. Torrtiden närmade sig sitt slut och himlen höll just på att klarna upp efter de första regnskurarna. Nu satte savannens djur sina spår i den fuktiga vulkanaskan. Bland dem fanns också några apliknande varelser – en hanne, en hona och en liten unge som skuttade omkring vid deras sida. De gick upprätt på bakbenen.72

Nästan varje inledande sida till ett nytt kapitel ges i berättelseform. Bl.a. detta om antiken: ”Mot den blå himlen reser Poseidontemplet sina vita kolonner. Poseidon var havets gud i grekisk mytologi och ingen plats kunde vara mera lämpad för ett tempel till hans ära än längst ut på udden Kap Sunion, där bilden är tagen. Överallt runt den branta klippan glittrar havet i solens sken.”73

På den inledande sidan till kapitlet 2ya tider, nya världar, ges också en slags berättelse:

”Land i sikte!” Klockan två på natten den 12 oktober 1492 ljöd ropet från utkiken. I fem veckor hade de tre skeppen seglat västerut över Atlanten. Nu skymtade äntligen den mörka kustlinjen i månens sken. Man firade seglen och fartygen lade sig tätt intill varandra för att invänta gryningen. När solen gick upp bredde den låga ön ut sig längs horisonten med grönskande skogar och vita stränder. Columbus klädde sig i sin praktfullaste röda dräkt, klev ner i en av livbåtarna och gav ordet åt sjömännen att sätta kraft bakom årorna. Tillsammans med sina kaptener gungade han på dyningen in mot land, mot den nya världen.74

(29)

På den inledande sidan till Revolutionernas tidevarv berättas om när franska revolutionen just har brutit ut:

Krutröken hänger tung kring Bastlijens murar när folkmassan stormar an mot den gamla fästningen mitt i Paris. Det är den 14 juli 1789 och den franska revolutionen har just brutit ut. Alldeles nyss styrde kungen enväldigt sitt land och adeln kunde leva gott på sina privilegier från medeltiden. Nu väcktes förhoppningar om ett nytt samhälle med jämlikt, individuellt medborgarskap och en regering som representerade folket.75

Även mitt inne i kapitlen kan en slags berättelse/målande beskrivning dyka upp, här i kapitlet om medeltiden:

Om man fick tillfälle att resa i Europa för tusen år sedan skulle man möta ett landskap som skiljer sig mycket från nutidens. Stora delar av kontinenten var fortfarande vildmark och även i bebodda trakter var det ofta långt mellan bosättningarna. Som ljusa gläntor öppnade sig åkrar och ängar kring de små byarnas låga bebyggelse. Det är detta landskap som skymtar i folksagorna. Där finns den stora skogen ständigt med i bakgrunden, ett tillhåll för trolldom och övernaturliga väsen eller för människor som stötts ut ur samhällets gemenskap, kanske upprorsmakare som Robin Hood och hans män.76

Här är inledningen till det stora nordiska kriget:

På eftermiddagen den 7 maj 1697 bolmade röken tät och mörk över Stockholm. Det kungliga slottet brann. Skräckslagna stadsbor kunde se hur elden flammade allt högre över flygelbyggnaderna och till slut fick fäste även i försvarstornet mitt på borggården. I ett regn av gnistor brakade det tunga koppartaket samman och riksvapnet Tre kronor uppslukades av lågorna. Man lyckades nätt och jämnt rädda undan Karl XI:s lik, som låg på lit de parade i en av salarna.77

Inför den industriella revolutionen står detta:

Sheffield, 1850-talet. En skog av rykande fabriksskorstenar reser sig över de grå hyreskasernerna. Man anar myllret av människor och det oavbrutna larmet från trafiken och maskinerna. Bara femtio år tidigare hade detta varit en lantlig idyll, en klunga småverkstäder och handelsbodar kring kyrkan och torget mitt i det stilla jordbrukslandskapet.78

(30)

Inledningen till riksdagsreformen i Sverige under 1800-talet:

Det rådde en nervös stämning i Stockholm lördagen den 18 mars 1848. Sedan ett par veckor rapporterade tidningarna dagligen om den pågående revolutionen i Paris och nyheterna därifrån blåste under missnöjet också i den svenska huvudstaden. I De la Croix salongen vid Brunkebergstorg höll det liberala Reformsällskapet bankett. Man skålade för friheten och krävde att ståndsriksdagen skulle avskaffas. På torget utanför samlades en brokig skara av hantverkare och arbetare som mera handfast ville ge eftertryck åt kravet. De gav sig ut på stan, uppsökte kända politikers bostäder, kastade sten och krossade fönsterrutor. Kravallerna pågick i flera dagar. Ett trettiotal personer dog när soldaterna sköt skarpt under demonstrationerna.79

Under medeltiden där texten behandlar digerdöden finns också beskrivningar för att skapa förståelse: ”De flesta av besättningsmännen var sjuka: de hade stora bölder i armhålorna eller svarta fläckar på kroppen till följd av inre blödningar. Sjukdomen kunde också slå sig på lungorna med andnöd och blodiga kräkningar som symptom.”80 Det finns fler likartade beskrivningar, här under imperialismens tid där det förklaras hur folket i Kongo behandlades: ”Den som inte arbetade tillräckligt snabbt kunde få sina händer avhuggna som straff. Massor av människor dog när de under svåra umbäranden försökte släpa fram tillräckligt mycket elfenben eller gummi ur regnskogen för att den vita mannen skulle bli nöjd.”81 I beskrivningen av förintelsen finns också sådana exempel: ”Liken efter tiotusentals döda fångar låg kastade i öppna massgravar och de överlevande var så utmärglade att skeletten bara täcktes av hudens tunna hinna.”82

Liknande beskrivningar för att förklara kvinnors strävan finns också, här under 1600-talet i Sverige:

(31)

Under medeltiden förklaras vilken makt kyrkan och kristendomen hade över människorna och hur detta fungerade i samhället. Och genom att vilja förklara detta ytterligare kan författarens röst skymta i slutet av texten:

Man kan avfärda denna syn på samhället som ett försök att skyla över de rådande rättvisorna. Men tillsammans med den kristna läran i stort försåg den också människorna med mening och sammanhang i livet. Till och med de fattigaste hade en plats i helheten: de fanns enligt kyrkan till för att mera lyckligt lottade människor skulle få visa barmhärtighet och på så vis göra sig förtjänta av frälsningen. Tanken att samhällsordningen inte var till för sin egen del utan hade högre syften gav också människorna ett ideal att jämföra verkligheten med. Den kunde därigenom ligga till grund för kritik och krav på förändringar.84

Under upptäckterna runt 1500-talet vill författaren förklara hur vi ser historien i ett europeiskt perspektiv:

När vi talat om ”geografiska upptäckter” i samband med européernas djärva sjöfärder vid denna tid är det egentligen ett konstigt sätt att uttrycka saken. Nästan alla delar av jorden var ju redan befolkade med människor som varken behövde upptäcka sig själva eller den plats där de bott sedan urminnes tid. Talet om ”upptäckter” visar att vi betraktar historien ur europeisk synvinkel, och dessutom ur erövrarens perspektiv. Det kan vara värt att hålla i minnet att det också finns andra linjer genom historien än den som vi valt att följa.85

Liknande ser vi författarens röst här då texten behandlar årtalet 1989:

(32)

Här nedan följer några ordval och uttryck som jag anser komma direkt från författaren:

”Förmodligen var det kvinnorna som först upptäckte att man kunde strö ut sädeskorn i närheten av lägret och sedan komma tillbaka och skörda när de nya fröna var mogna.”87

Om Filip II i Spanien: ”Han var en allvarlig och ambitiös härskare som långt in på nätterna satt uppe och arbetade i sitt praktfulla men dystra slott Escorial utanför Madrid.”88

”I detta avsnitt ska följa utvecklingen i några av de viktigaste länderna.”89

”Till det yttre var den småväxte och koppärrige Ludvig XIV föga imponerande.”90

”Sveriges och de övriga nordiska ländernas skiftande öden under denna period ger många exempel på de svårigheter en liten stat har att kämpa mot ”när de stora elefanterna dansar”.”91

”Allteftersom den kinesiska regeringen tvingades till fler eftergifter i förhållande till de utländska makterna kom böndernas missnöje att rikta sig både mot den inhemska överklassen och ”de främmande djävlarna”.”92

”Man längtade efter en ”stark man” som stod över ”käbblet” i riksdagen.”93

Analys

Då boken är på ca 460 sidor kan jag inte påstå att författarens röst finns där särskilt mycket, men det finns ändå exempel på det. Det första jag märker av är att berättelseformen används ganska flitigt, då nästan varje nytt kapitel består av en berättelse på den inledande sidan. Även inuti kapitlen stöter jag på detta fenomen. Dessa berättelser verkar finnas till för att kasta in läsaren i den aktuella tiden och på så vis få en känsla och förståelse för just den tiden och dess människor. Liknande fast inte i berättelseform, gestaltas vissa svårigheter, som t.ex. digerdöden, förintelsen eller kvinnornas strävan.

(33)

Ibland verkar författaren vilja förklara vissa företeelser mer ingående för att läsaren ska förstå varför människorna gjorde som de gjorde, sådana förklaringar kan yttra sig i avsnitt som behandlar kyrkan och kristendomen. På liknande sätt vill författaren rättfärdiga varför boken väljer att se historien ur ett europeiskt perspektiv. I avsnittet om att vissa årtal har en ”magisk klang”, finns författarens röst, men jag ser inte tydligt vad syftet med dessa formuleringar är, förutom att få läsaren att förstå att vissa årtal blir som milstolpar i historien och har en särskild betydelse.

Sedan har jag reagerat på vissa ordval och uttryck där författarens röst verkar lysa igenom. Det är inte i några speciella partier dessa verkar dyka upp, utan de bara finns där. Om det finns några bakomliggande syften bakom dessa formuleringar eller inte, det har jag svårt att svara på. Men jag tror att vissa av dem kan påverka läsaren på ett eller annat sätt, t.ex. formuleringen om de ”viktigaste” länderna. Varför är just de länderna viktigast? Betyder inte andra länder någonting?

Ju längre boken framskrider finns det färre exempel på författarens röst, vilket kanske beror på att ju närmre vår egen tid vi kommer desto färre förklaringar behövs för att skapa empati och förståelse. Det är svårare att förstå en förfluten tid, kanske är det därför dessa förklaringar och berättelser uppkommer oftare tidigare i boken, än senare.

Delresultat

Författarens röst verkar främst visa sig i olika berättelseformer som på något vis vill ge läsaren en inblick i det som hänt tidigare. Det faktum att författarens röst ses oftare tidigare i boken och sedan avtar kan vara för att tid som ligger längre ifrån oss och vår samtid är svårare att förklara, och behöver därför hjälp av författarens röst att skapa förståelse.

(34)

3.4. Resultat

Förintelsen

Boken tar upp tillfredsställande med fakta för att läsaren ska kunna skapa ett avståndstagande från förintelsen. Texten gestaltar det hemska som hände och de förklaringar och beskrivningar som ges ter sig vara tillräckliga för att förstå att detta var ett stort brott mot mänskligheten och att vi alla bör ta avstånd från detta och liknande brott.

Det är i beskrivningar av samhällskonstellationer som demokrati gestaltas. Demokrati, bestämmanderätt och påverkan, finns hos kungar, adel, högt uppsatta män med resurser, kvinnor står helt utanför. Demokratin är för en minoritet där den största delen av befolkningen lämnas utanför.

Författarens röst skildras främst i texter där berättelseformen används, de verkar finnas till för att hjälpa läsaren att förstå den aktuella tiden och genom det skapa förståelse och empati. I vissa förklaringar och beskrivningar lyser författarens röst också igenom ibland, då antingen för att förklara något mer ingående eller som i ett fall där författaren vill försvara varför boken väljer ett europeiskt perspektiv.

(35)

4. Perspektiv på historien 50p

4.1. Historia som värdeskapande gemenskap

Förintelsen

Förintelsen har i denna bok tilldelats ett eget kapitel på sju sidor efter kapitlet som behandlat andra världskriget. Redan i kapitlets inledande meningar ges exempel på vad förintelsen gjorde mot människor, ”Liken efter tiotusentals fångar låg kastade i öppna massgravar och de överlevande var så utmärglade att skeletten bara täcktes av hudens tunna hinna.”94. Det är den beskrivningen som ges när de allierade trupperna våren 1945 kom fram till koncentrationslägret Bergen-Belsen i Tyskland. Och det var bilderna på detta som avslöjade för resten av världen vad förintelsen innebar, nazisternas massmord på sex miljoner judar.95

Efter detta förklaras antisemitismens historia och olika orsaker till att judarna hatades tas upp. Sedan förklaras judarnas ställning i Tyskland och hur de efter nazisternas maktövertagande steg för steg fråntogs sina medborgerliga rättigheter. Den inledande fasen av judeförföljelserna var kristallnatten 1938, ”då nazisterna brände ner synagogor och slog sönder judiska affärer över hela Tyskland.”96 Nästa fas var att isolera judarna och placera dem i getton, där judarna tvingades ”leva under vedervärdiga förhållanden.”97 Det förklaras vidare att ”Trängseln var så svår att femton personer kunde bo i samma rum. Bara genom att smuggla in mat utifrån kunde man överleva, för livsmedelsransonerna låg under svältgränsen. Sjukdomar spred sig snabbt bland de undernärda och ihopträngda människorna och det fanns inga mediciner som kunde stoppa epidemierna.”98

(36)

förintelselägren byggdes upp och fungerade. ”Något av det mest fasansfulla i dödslägren var att judiska fångar tvingades utföra många av de praktiska sysslorna i samband med avrättningarna. De ordnade köer framför gaskammaren, drog ut de döda kropparna efteråt och plockade ut guldplomber och annat som kunde användas innan liken brändes.”101

Det tilläggs också att det var fler än judarna som avrättades:

Totalt dödade nazisterna sex miljoner judar, varav drygt hälften i förintelselägren. Det var ungefär tre fjärdedelar av den judiska befolkningen i Europa. Dessutom avrättades en halv miljon romer, ännu en folkgrupp som nazisterna av rasmässiga skäl ville utrota. Också tiotusentals homosexuella hörde till förintelsens offer. Till detta kom drygt sex miljoner politiska motståndare, medlemmar i motståndsrörelser i de ockuperade länderna och krigsfångar som nazisterna avrättade eller plågade till döds.102

I kapitlets sista stycke ges orsaker till att förintelsen var möjlig att genomföra och vilken stor organisation som låg bakom det hela. Det tas upp att flera ledande nazister vid Nürnbergrättegångarna efter kriget dömdes till döden, för bl.a. ”brott mot mänskligheten” och ”folkmord”. Domarna vid dessa rättegångar förklaras ha varit stora förebilder för eftervärlden eftersom ”De visade att världssamfundet i princip inte accepterar att stater förföljer och utrotar etniska, religiösa eller politiska minoriteter.”103 De avslutande orden handlar om att alla tankar om livets okränkbarhet verkade ha förlorat sin mening och att människans mörka sida hade fått fritt spelrum.104

Analys

På dessa sju sidor som förintelsen har tilldelats får läsaren en klar bild av vad förintelsen innebar och genom de förklaringar och exempel på vad som hände, anser jag vara tillräckliga för att skapa ett avståndstagande från det skedda. Genom att förklara antisemitismens historia först får läsaren en bakgrund till det hela och får se vad hatet mot judarna bygger på, hatet beskrivs och hemska scener av massavrättningar och gaskamrar beskrivs också. Via dessa förklaringar och beskrivningar, samt orden om att världssamfundet inte accepterar förföljelse och utrotning av etniska, religiösa eller politiska minoriteter, ges ett tydligt avståndstagande.

(37)

Texten visar på att det är viktigt att inte glömma bort livets okränkbarhet och att alla är lika mycket värda.

Delresultat

Genom att ägna sju sidor åt förintelsen hinner läsaren få en klar bild av vad som hänt, både innan och efter det skedda. Det förklaras varför det hände, vad som hände och följderna av det. Allt det som beskrivs ger läsaren förståelse och är tillräckligt för att skapa ett avståndstagande.

4.2. Historien i värden

Hela kapitlet Historien epok för epok har analyserats förutom kapitlets sista avsnitt Frihetstid

och Gustaviansk tid, pga. att denna tid infaller under upplysningstiden, där gränsen för denna

tendens har dragits. Sammanlagt är det 20 sidor brödtext som har analyserats.

På kapitlets inledande sidor som handlar om människans ursprung skrivs det om hur jägar- och samlarsamhällen såg ut:

Utifrån arkeologiska fynd och jämförelser med folk som lever så än idag menar man att det var relativt jämlika samhällen, både mellan könen och socialt. När man befinner sig i ständig rörelse och lever hand ur mun går det inte att bygga upp rikedom. Att dela med sig är ett måste för att överleva. Samtidigt kan jägar- och samlarkulturerna också ha krigiska inslag, inte minst där olika stammar konkurrerar om jaktmarker och naturtillgångar.105

Vidare under högkulturerna står det om hur bevattningssystemen fungerade och att dessa krävde att många människors arbete organiserades och samordnades, makten i dessa kulturer koncentrerades då till kungar och präster.106

Under antiken gestaltas hur Atens demokrati fungerade, ”Här möttes alla medborgare på torget för att besluta om gemensamma angelägenheter. Detta har varit en inspiration till vår tids demokratiska idéer. Men man ska minnas att bara en tiondel av invånarna fick delta – kvinnor, slavar och invandrare stod utanför.”107