4.1. Historia som värdeskapande gemenskap
Förintelsen
Förintelsen har i denna bok tilldelats ett eget kapitel på sju sidor efter kapitlet som behandlat andra världskriget. Redan i kapitlets inledande meningar ges exempel på vad förintelsen gjorde mot människor, ”Liken efter tiotusentals fångar låg kastade i öppna massgravar och de överlevande var så utmärglade att skeletten bara täcktes av hudens tunna hinna.”94. Det är den beskrivningen som ges när de allierade trupperna våren 1945 kom fram till koncentrationslägret Bergen-Belsen i Tyskland. Och det var bilderna på detta som avslöjade för resten av världen vad förintelsen innebar, nazisternas massmord på sex miljoner judar.95
Efter detta förklaras antisemitismens historia och olika orsaker till att judarna hatades tas upp. Sedan förklaras judarnas ställning i Tyskland och hur de efter nazisternas maktövertagande steg för steg fråntogs sina medborgerliga rättigheter. Den inledande fasen av judeförföljelserna var kristallnatten 1938, ”då nazisterna brände ner synagogor och slog sönder judiska affärer över hela Tyskland.”96 Nästa fas var att isolera judarna och placera dem i getton, där judarna tvingades ”leva under vedervärdiga förhållanden.”97 Det förklaras vidare att ”Trängseln var så svår att femton personer kunde bo i samma rum. Bara genom att smuggla in mat utifrån kunde man överleva, för livsmedelsransonerna låg under svältgränsen. Sjukdomar spred sig snabbt bland de undernärda och ihopträngda människorna och det fanns inga mediciner som kunde stoppa epidemierna.”98
Hur den systematiska judeutrotningen som sen tog fart ges exempel på: ”I varje by eller stad som tyskarna erövrade drev man samman judarna och marscherade iväg med dem till avrättningsplatsen. Där fick de klä av sig nakna och ställa sig på kanten av en djup massgrav, som de ofta själv fått gräva. Totalt avrättades nästan två miljoner människor på detta sätt.”99 Sedan förklaras det som kallas ”den slutgiltiga lösningen av judefrågan” 100 , hur 94 Perspektiv på historien 50p s.188 95 Perspektiv på historien 50p s.188 96 Perspektiv på historien 50p s.190 97 Perspektiv på historien 50p s.190 98 Perspektiv på historien 50p s.190 99 Perspektiv på historien 50p s.190 100 Perspektiv på historien 50p s.191
förintelselägren byggdes upp och fungerade. ”Något av det mest fasansfulla i dödslägren var att judiska fångar tvingades utföra många av de praktiska sysslorna i samband med avrättningarna. De ordnade köer framför gaskammaren, drog ut de döda kropparna efteråt och plockade ut guldplomber och annat som kunde användas innan liken brändes.”101
Det tilläggs också att det var fler än judarna som avrättades:
Totalt dödade nazisterna sex miljoner judar, varav drygt hälften i förintelselägren. Det var ungefär tre fjärdedelar av den judiska befolkningen i Europa. Dessutom avrättades en halv miljon romer, ännu en folkgrupp som nazisterna av rasmässiga skäl ville utrota. Också tiotusentals homosexuella hörde till förintelsens offer. Till detta kom drygt sex miljoner politiska motståndare, medlemmar i motståndsrörelser i de ockuperade länderna och krigsfångar som nazisterna avrättade eller plågade till döds.102
I kapitlets sista stycke ges orsaker till att förintelsen var möjlig att genomföra och vilken stor organisation som låg bakom det hela. Det tas upp att flera ledande nazister vid Nürnbergrättegångarna efter kriget dömdes till döden, för bl.a. ”brott mot mänskligheten” och ”folkmord”. Domarna vid dessa rättegångar förklaras ha varit stora förebilder för eftervärlden eftersom ”De visade att världssamfundet i princip inte accepterar att stater förföljer och utrotar etniska, religiösa eller politiska minoriteter.”103 De avslutande orden handlar om att alla tankar om livets okränkbarhet verkade ha förlorat sin mening och att människans mörka sida hade fått fritt spelrum.104
Analys
På dessa sju sidor som förintelsen har tilldelats får läsaren en klar bild av vad förintelsen innebar och genom de förklaringar och exempel på vad som hände, anser jag vara tillräckliga för att skapa ett avståndstagande från det skedda. Genom att förklara antisemitismens historia först får läsaren en bakgrund till det hela och får se vad hatet mot judarna bygger på, hatet beskrivs och hemska scener av massavrättningar och gaskamrar beskrivs också. Via dessa förklaringar och beskrivningar, samt orden om att världssamfundet inte accepterar förföljelse och utrotning av etniska, religiösa eller politiska minoriteter, ges ett tydligt avståndstagande.
101 Perspektiv på historien 50p s.192 102 Perspektiv på historien 50p s.192 103 Perspektiv på historien 50p s.192 104 Perspektiv på historien 50p s.192-194
Texten visar på att det är viktigt att inte glömma bort livets okränkbarhet och att alla är lika mycket värda.
Delresultat
Genom att ägna sju sidor åt förintelsen hinner läsaren få en klar bild av vad som hänt, både innan och efter det skedda. Det förklaras varför det hände, vad som hände och följderna av det. Allt det som beskrivs ger läsaren förståelse och är tillräckligt för att skapa ett avståndstagande.
4.2. Historien i värden
Gestaltning av demokrati
Hela kapitlet Historien epok för epok har analyserats förutom kapitlets sista avsnitt Frihetstid
och Gustaviansk tid, pga. att denna tid infaller under upplysningstiden, där gränsen för denna
tendens har dragits. Sammanlagt är det 20 sidor brödtext som har analyserats.
På kapitlets inledande sidor som handlar om människans ursprung skrivs det om hur jägar- och samlarsamhällen såg ut:
Utifrån arkeologiska fynd och jämförelser med folk som lever så än idag menar man att det var relativt jämlika samhällen, både mellan könen och socialt. När man befinner sig i ständig rörelse och lever hand ur mun går det inte att bygga upp rikedom. Att dela med sig är ett måste för att överleva. Samtidigt kan jägar- och samlarkulturerna också ha krigiska inslag, inte minst där olika stammar konkurrerar om jaktmarker och naturtillgångar.105
Vidare under högkulturerna står det om hur bevattningssystemen fungerade och att dessa krävde att många människors arbete organiserades och samordnades, makten i dessa kulturer koncentrerades då till kungar och präster.106
Under antiken gestaltas hur Atens demokrati fungerade, ”Här möttes alla medborgare på torget för att besluta om gemensamma angelägenheter. Detta har varit en inspiration till vår tids demokratiska idéer. Men man ska minnas att bara en tiondel av invånarna fick delta – kvinnor, slavar och invandrare stod utanför.”107
105 Perspektiv på historien 50p s.35 106 Perspektiv på historien 50p s.36-37 107 Perspektiv på historien 50p s.38
De som bestämde och påverkade under medeltiden beskrivs på detta sätt:
Under högmedeltiden på 1000-1200-talet samlade adelsmän och präster på sig allt större rikedomar. Det var de som ägde jorden, och bönderna måste ge dem en del av sin skörd och dessutom arbeta åt dem. På många håll var bönderna livegna, d.v.s. de fick inte flytta från platsen. I samhällspyramidens topp fanns kungen, men hans ställning var svag. Maktkonflikter mellan adel, kyrka och kung var vanliga.108
I avsnittet om vikingar förklaras att ”Makten låg hos den som var starkast, vikingahövdingar med jord, vapen och trälar.”109 Vidare under den nordiska medeltiden förklaras att den politiska makten var splittrad, eftersom bygderna skiljdes åt av omfattande ödemarker och att varje landskap därför hade egna lagar. Men under 1200-talet ”grep en storman från Östergötland, Birger Jarl, makten i Sverige. Under han och hans son, Magnus Ladulås, började ett starkare styre ta form.”110 Nu fick bönderna börja betala skatt till kungen, kyrkan och stormännen var befriade från detta. Men stormännen måste istället ställa upp som riddare i kungens armé.111
Under Gustav Vasas tid står det om höjda skatter och att det stärkte kontrollen av bönder och fogdar. Vad mer som skedde under Vasas tid förklaras också:
Gustav Vasas reformer lade grunden till en stark svensk stat. Under 1600-talet följde ett bredare statsbygge när den moderna byråkratin växte fram. I ämbetsverk och domstolar tog adelsmän plats på höga poster. Också genom Rådet fick adeln ökad makt, särskilt de tider när regenterna var minderåriga. Samtidigt kom mer av jorden under adelns kontroll.112
Analys
Eftersom boken inte har fokuserat särskilt mycket på historien innan upplysningstiden fanns det inte mycket text att analysera, endast ca 20 sidor. Men trots detta finns det exempel på hur demokrati gestaltas. Under människans ursprung ter sig samhällena vara rätt jämlika för att sedan genomgå en maktkoncentration allteftersom samhällena behöver organiseras, då är det kungar och präster som får bestämma. Vidare under antiken får fler vara med och bestämma, men långt ifrån alla, demokrati är bara för vissa människor.
108 Perspektiv på historien 50p s.40 109 Perspektiv på historien 50p s.46 110 Perspektiv på historien 50p s.48 111 Perspektiv på historien 50p s.46-48 112 Perspektiv på historien 50p s.50-51
I de resterande avsnitten uttrycks makt och påverkan komma från högre uppsatta personer, kung, adel, präster. Det är en liten del av befolkningen som får vara med och bestämma, det är männen med resurser och inflytande som får ta del i medbestämmandet.
Delresultat
Demokrati i form av att fler får vara med och bestämma, gestaltas här i de högre samhällsklasserna. De som får bestämma är högt uppsatta män med resurser och större delen av befolkningen lämnas utanför.
4.3. Värden i historien
Författarens röst
Hela bokens brödtext har analyserats, förutom första kapitlet som handlar om källkritik.
Författarens röst möts i boken flera gånger i form av berättelser. Här är inledningen till avsnittet som behandlar frihetstiden och gustaviansk tid: ”Den 7 maj 1697 bolmade röken tät över Stockholm. Slottet brann. Det tunga koppartaket brakade samman i ett regn av gnistor. Många uppfattade branden som olycksbådande. Den gamle kungen hade just dött och den nye, Karl XII, var bara en fjortonårig pojke. Vad skulle nu hända?”113
Inledningen till industriella revolutionen:
Manchester, 1840-talet. En skog av rykande fabriksskorstenar reser sig över de grå hyreskasernerna. Man anar myllret av människor och det oavbrutna larmet från maskinerna. Bara femtio år tidigare hade detta varit en lantlig idyll, en klunga småverkstäder och handelsbodar kring kyrkan och torget i det stilla jordbrukslandskapet. På bara en generation hade människornas levnadsvillkor genomgått en fullständig förvandling.114
I ett avsnitt som handlar om Sverige vid sekelskiftet 1800-1900-talet, inleds på detta sätt:
En oktoberdag 1885 gräver Edvard och hans bror Viktor diken på familjens gård i Hakarp i norra Småland. Den senaste tiden har Edvard gjort ett dystert intryck. Nu arbetar han tyst och metodiskt i den sega jorden. Men plötsligt avbryter han grävandet och rengör sin spade noggrant. Viktor
113
Perspektiv på historien 50p s.52
114
tittar förundrat på sin bror – ännu återstår många timmar av arbetsdagen. »Den här gården är för liten för oss båda«, säger Edvard. »Jag skall åka till Amerika.« Så går han bort till sin farbror Johan Svensson i Björstorp som lånar ut pengar till resan. Tre veckor senare är han på väg mot Amerika. Edvard Pettersson etablerar sig som snickare i Chicago. Efter fem år besöker han hembygden. Här träffar han Amanda Johansdotter från granngården. Tycke uppstår och Amanda följer med tillbaka till Amerika. Paret gifter sig och får tre barn.115
I samma avsnitt skrivs detta om arbetsmarknaden:
År 1969 var det ont om jobb i Stockholm. Men på sommaren startade byggmästare Jansson bygget av ett sockerbruk på Kungsholmen. Där fick murarna reda på att de inte skulle få tio kronor per tusen tegel, som de var vana vid, utan bara åtta och femtio. Det visade sig snart att det var svårt att få bättre betalt på andra håll. De andra byggmästarna i staden hade snabbt börjat tillämpa samma lönesättning som Jansson.116
Det dyker också upp en annan form av berättande/beskrivning. Här i inledningen till kapitlet
Västerlandet erövrar världen:
År 1889 fick de nybyggda järnvägarna genom Europa verkligen visa sin förmåga. Från alla länder reste människor som hade tid och pengar till Paris, där en av 1800-talets stora världsutställningar pågick. Man kunde häpna över uppfinningar och industriella framsteg som olika länder visade upp i sina paviljonger. Allra märkligast var det trehundra meter höga Eiffeltornet, ett mästerverk som stod klart precis när utställningen öppnades.117
Här en liknande inledning till kapitlet Från krig till krig:
Aldrig mera krig! Så kände miljontals människor efter första världskriget. Det var inte bara skyttegravarnas fasor de reagerade mot utan också alla missförhållanden i samhället före kriget. Nu hade demokratiska reformer genomförts i ett stort antal länder. Vägen tycktes ligga öppen för att skapa en bättre värld grundad på demokrati, välstånd, internationellt samarbete och fred. Men så blev det inte. De följande decennierna fylldes av politiska, ekonomiska och sociala katastrofer, som utmynnade i ett nytt världskrig.118
115 Perspektiv på historien 50p s.129 116 Perspektiv på historien 50p s.134 117 Perspektiv på historien 50p s.99 118 Perspektiv på historien 50p s.151
Även i inledningen till kapitlet Efter 1989 inflikas författarens röst:
Ju närmare nutiden vi rör oss, desto osäkrare blir historieskrivningen. Det är svårt att genomskåda den egna samtiden och förstå vilken betydelse olika händelser kommer att få framöver. Att Sovjetsystemet skulle rasa samman var det ingen som trodde i mitten av 1980-talet. Hade man vetat det hade nog de historieböcker som skrevs då sett annorlunda ut. Även efter 1989 har vi varit med om en rad stora förändringar, som vi ännu inte kan se de fulla konsekvenserna av. Kommer USA behålla sin ställning som ledande stormakt? Kommer den väldiga tillväxten som inletts i tidigare fattiga länder som Kina och Indien att fortsätta, och hur kommer detta att påverka världen? Vilken betydelse kommer den fortsatta utvecklingen av informationstekniken att få? Hur kommer våra liv att påverkas av förändringar i klimatet?119
I inledningen till det sista kapitlet Efter 1989, finns författarens röst i form av en del frågor, likaså kommer fler frågor upp på de sista sidorna. T.ex. i ett stycke om terrorismen som avslutas med orden: ”Många oskyldiga har drabbats. Är det priset vi måste betala för en säkrare värld?”120 Eller den ökade invandringen i Sverige: ”Hur ska vi förena människors rätt till en egen kultur med kravet på integrering i det svenska samhället? Hur ska vi dra nytta av de kunskaper de nya svenskarna för in i landet?”121
I beskrivningen av hemska händelser kan författarens röst skymta för att skapa förståelse för de utsatta folken. Här under imperialismens tid och där befolkningen i Kongo behandlades illa under den belgiske kungen Leopold II, ”den svarta befolkningen utnyttjades som tvångsarbetare under fruktansvärda förhållanden. Massor av människor dog när de tvingades släpa fram gummi eller elfenben hur skogarna. Den som inte arbetade tillräckligt snabbt kunde få händerna avhuggna.”122
Även i andra utsatta situationer finns författarens röst för att skapa empati och förståelse, t.ex. i en förklaring av hur världen såg ut efter börskraschen 1929. Många blev arbetslösa och det de fick från fattigvården räckte inte till mat och hyra, ”Varje dag blev en kamp för att skaffa sig någon liten förtjänst som gjorde det möjligt att överleva.”123 Fler förklaringar görs om hur livet såg ut för de flesta och avslutas med orden ”Allteftersom tiden gick förlorade alltfler
119 Perspektiv på historien 50p s.291 120 Perspektiv på historien 50p s.296 121 Perspektiv på historien 50p s.304 122 Perspektiv på historien 50p s.110 123 Perspektiv på historien 50p s.157
framtidstron och tilliten till det samhälle de levde i.”124 Liknande jämförs Väst- och Östeuropa under efterkrigstiden, ”Medan en arbetare i Västeuropa sparade ihop till sin första bil fick hans kollega i Östeuropa vara nöjd med mat för dagen och en trång, om än billig bostad.”125 I beskrivningar om Gulag skapas också en sympati för fångarna:
Men i andra änden av skalan fanns de beryktade lägren i gruvdistrikten i östra Sibirien, där massor av fångar dog av köld, svält och hårt arbete. Den dagliga matransonen var 400 gram bröd och ett mål soppa kokt på fisk- eller köttrester. De som inte förmådde arbeta fick halv ranson. Man måste klara sig med de kläder man hade när man fängslades och fick sedan lägga beslag på vad döda fångar lämnade efter sig. Bristen på skor var särskilt svår, och många förfrös fötterna i vinterkylan. Att fly var ett hopplöst företag långt ute i ödemarken. Brott mot det stränga lägerreglementet straffades genom avrättning eller genom särskilt hårt straffarbete som få kom levande ifrån.126
En annan sådan beskrivning är den om förintelsen med uttryck som t.ex. ”de överlevande var så utmärglade att skeletten bara täcktes av hudens tunna hinna.”127 och ”Där fick de klä av sig nakna och ställa sig på kanten av en djup massgrav, som de ofta själva fått gräva. Sedan sköts de.”128
Författaren inflikar här sin röst i franska revolutionen: ”Ur dagens perspektiv var det alltså en ofullständig demokrati som revolutionen hade åstadkommit. Men för samtiden var det som hänt i Frankrike oerhört uppseendeväckande. Det var som om hela den gamla världen störtat samman i ett slag. Vad skulle nu hända?”129
Ett stycke handlar om rasismens uppkomst och hur Europa knöt an till Darwins bok Om
arternas uppkomst för att kunna motivera övergreppen mot befolkningen i kolonierna i Afrika
vetenskapligt. Dessa tankar om att de mest livsdugliga skulle segra kom i konflikt med andra värderingar som kristen barmhärtighet och alla människors lika värde. Behovet av en bra förklaring till kolonialismen behövdes och förklaringen var att erövringarna var ett sätt att hjälpa folket i kolonierna, något som kallats den vita mannens börda.130
124 Perspektiv på historien 50p s.157 125 Perspektiv på historien 50p s.243 126 Perspektiv på historien 50p s.161-162 127 Perspektiv på historien 50p s.188 128 Perspektiv på historien 50p s.190 129 Perspektiv på historien 50p s.61 130 Perspektiv på historien 50p s.115-116
Efter denna text om förklaringar till rasismen kan författarens röst ses:
Med tanke på de maktövergrepp och den ekonomiska utplundring som kännetecknade kolonialismen var detta antingen självbedrägeri eller rent hyckleri. Det var också ett uttryck för hur nedlåtande man betraktade de erövrade folken och deras kultur. De ansågs inte klara sig själva. Deras eget sätt att leva sågs som mindre värt.131
Analys
De få exempel som finns på författarens röst tar sig främst uttryck i berättelseform och beskrivningar. Berättelserna hittas i inledningar till nya avsnitt och verkar finnas där för att ge läsaren en förståelse av den tid som behandlas. Med samma syfte dyker det också upp en annan form av berättande som är mer som en beskrivning och sammanfattning till det som kapitlet ska handla om.
Det finns sedan beskrivningar om hemska händelser, där författarens röst kanske inte är särskilt påtaglig, men dessa stycken skapar ändå empati för det skedda och dess människor. Som t.ex. i beskrivningar av Gulag, människors strävan, förintelsen eller de utsatta folken i Afrika under imperialismens tid.
I styckena om franska revolutionen och rasismen, skymtar författarens röst något, vad som är meningen med detta kanske kan vara att få läsaren att fundera lite extra och även att dra paralleller till nutiden. Det kan tänkas att de frågor som inflikas i texten, främst i det sista kapitlet, också har det syftet, att läsaren ska börja fundera över nutiden och förstå att vi alla lever i historien och att allt har ett sammanhang.
Delresultat
Författarens röst dyker upp i olika berättelseformer och beskrivningar, antagligen med syftet att få läsaren att förstå den aktuella tiden och händelsen bättre. I andra beskrivningar gällande människors motgångar, strävanden och andra hemskheter, finns rösten också för att framkalla empati och förståelse.
131
De frågor som dyker upp i texten vill nog hjälpa läsaren i sina funderingar och det faktum att dessa frågor främst dyker upp i sista kapitlet närmast vår egen tid, visar på att ge förståelse för vår samtid och att historia sker här och nu.
4.4. Resultat
Förintelsen
Genom förklaringar och hemska beskrivningar om hur förintelsen gick till ger boken tillräckligt för att skapa ett avståndstagande från förintelsen. Det ges lagom med information, antisemitismens historia förklaras och följderna av det skedda ges. Detta är tillräckligt för att visa att boken tar avstånd från förintelsen.
Gestaltning av demokrati
I boken gestaltas demokrati i förklaringar om hur samhällen är uppbyggda och de som får bestämma i dessa samhällen är de från de högre klasserna. Det är männen från dessa klasser som får vara med och påverka, män med resurser och inflytande. Demokrati är för en liten del