Perspektiv på historien A

3.1. Historia som värdeskapande gemenskap

Förintelsen

Efter kapitlet som behandlat andra världskriget har förintelsen tilldelats ett eget kapitel på sju sidor. Kapitlet börjar inledande med att förklara vad de allierade trupperna våren 1945 möttes av för syn när de nådde fram till koncentrationslägret Bergen-Belsen i Tyskland, ”Liken efter tiotusentals döda fångar låg kastade i öppna massgravar och de överlevande var så utmärglade att skeletten bara täcktes av hudens tunna hinna.”⁵² Eländet och förnedringen dokumenterades och ”avslöjade för en hel värld sanningen om Förintelsen – nazisternas massmord på sex miljoner judar.”⁵³

Vidare följer antisemitismens historia för att förklara hatet och hatets olika gestalter mot judarna. Judarnas ställning i Tyskland innan kriget beskrivs och sedan förklaras den vidare utvecklingen. Beskrivningar om hur judarna isolerades i getton finns:

I gettona tvingades judarna leva under vedervärdiga förhållanden. Trängseln var så stor att femton personer fick bo i samma rum. Bara genom att smuggla in mat utifrån kunde man överleva, för livsmedelsransonerna låg långt under svältgränsen. Överbefolkningen och den nedsatta motståndskraften gjorde att sjukdomar snabbt spred sig och det fanns inga mediciner som kunde hejda epidemierna. På bara ett år dog var tionde invånare i Warszawagettot.⁵⁴

Fler beskrivningar finns sedan om hur judarna behandlades i lägren, hur massavrättningar gick till och hur folk gasades ihjäl. Det förklaras även att det inte var endast judar som nazisterna ville utrota, även homosexuella, romer, politiska motståndare, krigsfångar och partisaner hörde också till de som skulle utrotas.⁵⁵

Den avslutande delen om förintelsen bär rubriken ”Hur var det möjligt?”⁵⁶ och behandlar först vad en rad ledande nazister blev dömda till döden för och det som nämns är bl.a. ”brott mot mänskligheten” och ”folkmord”. Det var första gången dessa ord kom till användning i 52 Perspektiv på historien A s.337 53 Perspektiv på historien A s.337 54 Perspektiv på historien A s.339 55 Perspektiv på historien A s.340-341 56 Perspektiv på historien A s.342

juridiska sammanhang och ”Även om många övergrepp har skett senare i historien har domarna i Nürnberg haft stor betydelse som prejudikat. De markerade att världssamfundet i princip inte accepterar att stater förföljer och utrotar etniska, religiösa eller politiska minoriteter.”⁵⁷ Ytterligare ges förklaringar på hur förintelsen var möjlig och vilken stor organisation som låg bakom, och människans mörka sida förklaras med orden: ”Inför den pågående slakten längs fronterna tycktes alla idéer om livets okränkbarhet förlora sin mening och mörka sidor av den mänskliga naturen, som i vanliga fall hålls på plats av samhällets normer, fick fritt spelrum.”⁵⁸

Analys

Boken ägnar ett helt kapitel på sju sidor åt förintelsen och med sina beskrivningar gestaltas det förskräckliga som hände. Hatet mot judarna och deras ställning beskrivs genom antisemitismens historia och förklaringar ges angående varför just judarna, och även andra folk, skulle utrotas med uttryck som att bevara den tyska och europeiska ”rasens renhet”. De hemska beskrivningarna som finns med ser jag som ett försök att påverka läsaren till ett avståndstagande, då texten ger uttryck för att livets okränkbarhet verkar ha förlorat sin mening och att alla människor inte var lika mycket värda. På de avslutande sidorna då det behandlas vad de ledande nazisterna blev dömda för, ses också ett tydligt avståndstagande genom det avtryck som domarna lämnade, ”De markerade att världssamfundet i princip inte accepterar att stater förföljer och utrotar etniska, religiösa eller politiska minoriteter.”⁵⁹

Delresultat

Informationen och alla beskrivningar som finns med i kapitlet ägnat åt förintelsen anser jag vara tillräckliga för att skapa ett avståndstagande till förintelsen. Läsaren får under dessa sidor tillräckligt med information för att skapa en bild av det skedda och den informationen bedömer jag vara lämplig och lagom för ett avståndstagande.

57 Perspektiv på historien A s.342 58 Perspektiv på historien A s.343 59 Perspektiv på historien A s.342

3.2. Historien i värden

Gestaltning av demokrati

Kapitlen som har analyserats för att se hur demokrati framställs är; Forntiden, Antiken,

Medeltiden och 2ya tider, nya världar. Det är sammanlagt 130 sidor brödtext som har

analyserats.

Redan på de inledande sidorna som handlar om de första jordbrukande folken kan texten tolkas utifrån demokrati, i den meningen att samhället blev mindre jämlikt, vilket kan ses som att samhället innan jordbruket var jämlikt och att fler fick bestämma. Detta uttrycks:

När människorna blev bofasta och ökade sin produktion av livsmedel kunde de också skaffa sig ägodelar. Så småningom ledde detta till att samhället blev mindre jämlikt. Hövdingar och andra framstående personer kunde tillgodoräkna sig en större del av skördarna och använde överskottet för att byta till sig sådana varor som markerade deras status. Andra fick nöja sig med mat för dagen.⁶⁰

Under antiken uttrycks demokrati i Grekland, först i form av att förklara hur aristokrati fungerade, ”Snart styrdes de flesta grekiska stadsstaterna av råd sammansatta av hövdingarna för de ledande adelssläkterna.”⁶¹ Längre fram förklaras också hur den atenska demokratin fungerade:

Aten med omgivande landsbygd hade på 400-talet f.Kr. 300 000 innevånare. Av dem tillhörde omkring 35 000 ”demos”, de fria medborgarna. Alla dessa, fattiga som rika, hade en röst i folkförsamlingen. Denna sammanträdde ungefär en gång i veckan på en kulle vid stadens borgklippa, Akropolis. Folkförsamlingens beslut fattades genom handuppräckning och omfattade så gott som alla gemensamma angelägenheter. Vanligen samlade mötena omkring 5 000 atenare, och alla hade yttranderätt.⁶²

Sedan tilläggs det också att ”Samtidigt får man inte glömma att större delen av Atens befolkning stod utanför demokratin. En sådan grupp var slavarna, som utgjorde en tredjedel av innevånarna.”⁶³ 60 Perspektiv på historien A s.10 61 Perspektiv på historien A s.21 62 Perspektiv på historien A s.22-23 63 Perspektiv på historien A s.23

Under antiken förklaras också den romerska republiken och jämförs med styrelseskicket i de grekiska stadsstaterna. ”Också i Rom räknades alla fria män som fyllt 17 år som medborgare. Men till skillnad från i Grekland var de uppdelade i två grupper med olika rättigheter och skyldigheter: patricier och plebejer.”⁶⁴ Hur detta system fungerade förklaras sedan.⁶⁵

I kapitlet som behandlar medeltiden skrivs det om feodalismen och dess funktion och om hur bönderna var livegna och behandlades. Men det tilläggs att ”… de var inte helt rättslösa. Den livegne bonden kunde inte som slaven säljas av sin ägare. Han hade en viss äganderätt till sin jord eftersom godsherren inte utan vidare kunde avhysa honom och gården gick ofta i arv till hans söner.”⁶⁶ Det skrivs senare också om vad borgerskapet var och deras plats i samhället och att ”De förnämsta borgarna ingick i rådet, som under borgmästarens ledning styrde staden och företrädde den utåt.”⁶⁷ Det beskrivs sedan hur skrån och gillen fungerade och stycket avslutas med:

Tjänstefolk, grovarbetare, tiggare och annat fattigt folk hade inget inflytande alls på stadens styrelse. Ofta utgjorde dessa kategorier den största befolkningsgruppen. Även om luften i staden gjorde människorna friare var det också där stor skillnad mellan fattig och rik, både i levnadsvillkor och rättigheter.⁶⁸

Vidare under senmedeltiden skrivs det om Englands parlament:

I allmänhet måste han sammankalla representanter för de viktigaste grupperna i samhället för att få deras samtycke. Tidigast skedde detta i England, där församlingen kallades för ”parlament”, en motsvarighet till vårt ord ”riksdag”. Adeln och prästerna intog den förnämsta platsen vid dessa sammankomster men även borgerskapet spelade en betydelsefull roll.⁶⁹

Under svensk medeltid beskrivs vikingatidens samhälle, hur människorna levde i små jordbruksbygder som skildes åt av omfattande ödesmarker och att de bosättningsområden som låg nära varandra samarbetade i större enheter. ”De styrde sig själva efter lagar som varje generation fört vidare till nästa genom muntlig tradition. Rättstvister och gemensamma

64 Perspektiv på historien A s.32 65 Perspektiv på historien A s.32-33 66 Perspektiv på historien A s.52 67 Perspektiv på historien A s.61 68 Perspektiv på historien A s.61 69 Perspektiv på historien A s.69

angelägenheter avgjordes på tinget, där alla fria män hade rätt att delta.”⁷⁰ Vidare skrivs det att ”Det viktingatida samhället var inte något jämlikt samhälle. Förutom den grundläggande skillnaden mellan fria män och trälar (slavar) fanns det stormän som i kraft av sitt jordinnehav, sina förbindelser och sin ledarförmåga höjde sig över mängden av bönder. Deras ord vägde tyngst på tinget.”⁷¹

I det sista kapitlet som har analyserats, 2ya tider, nya världar, finns inget som utmärker demokrati nämnvärt, då det inte skrivs något avsevärt om samhällskonstellationer.

Analys

Demokrati i meningen att fler får vara med och bestämma, uttrycker sig i beskrivningar om hur samhällen fungerar. Och de som får vara med och bestämma verkar vara högre uppsatt folk, såsom hövdingar och framstående personer. Demokratin i Aten är också bara för vissa personer, då största delen av befolkningen stod utanför. Under medeltiden skrivs det om bönderna som var livegna, men ändå inte helt rättslösa då de hade äganderätt till sin jord, men förutom det ges inte uttrycket att de skulle kunna bestämma om så mycket. I avsnittet om borgerskapet skrivs det om skillnad mellan fattig och rik, och i princip att som rik har man större rättigheter än som fattig. Det ses i förklaringen om att tjänstefolk, grovarbetare, tiggare och annat fattigt folk, som utgjorde den största befolkningsgruppen, inte hade något inflytande på stadens styrelse. Skillnaden mellan fattig och rik var stor, både i rättigheter och levnadsvillkor.

Vidare i den text som har analyserats är det i princip samma, de som får bestämma och påverka är de rika, de från högre klasser, adeln, prästerna, alla dessa är män. T.ex. avsnittet om Englands parlament, där det förklaras att adeln och prästerna hade de förnämsta platserna vid sammankomsterna, och även att borgerskapet hade en betydande roll. I vikingarnas samhälle var det stormännen med sitt jordinnehav, förbindelser och sin ledarförmåga, som hade mest att säga till om.

Delresultat

Det är alltså för en minoritet av befolkningen som demokrati gäller och det är vad de analyserade textavsnitten gestaltar. Det är i beskrivningar om samhällets uppbyggnad som

70

Perspektiv på historien A s.73

71

uttryck för demokrati visar sig och de som får bestämma är en minoritet, det är män med resurser.

3.3. Värden i historien

Författarens röst

Boken består av ca 460 sidor och alla dessa har analyserats.

Den första formen av författarens röst som jag stöter på är i form av en berättelse och den hittas på den inledande sidan till kapitlet om forntiden:

Det var för nästan fyra miljoner år sedan i ett savannliknande landskap i östra Afrika. Över den glest tätbevuxna slätten höjde sig en vulkan. Sedan någon vecka tillbaka hade den mullrat hotfullt och släppt ifrån sig moln av aska som dalat ner över den omgivande terrängen. Torrtiden närmade sig sitt slut och himlen höll just på att klarna upp efter de första regnskurarna. Nu satte savannens djur sina spår i den fuktiga vulkanaskan. Bland dem fanns också några apliknande varelser – en hanne, en hona och en liten unge som skuttade omkring vid deras sida. De gick upprätt på bakbenen.⁷²

Nästan varje inledande sida till ett nytt kapitel ges i berättelseform. Bl.a. detta om antiken: ”Mot den blå himlen reser Poseidontemplet sina vita kolonner. Poseidon var havets gud i grekisk mytologi och ingen plats kunde vara mera lämpad för ett tempel till hans ära än längst ut på udden Kap Sunion, där bilden är tagen. Överallt runt den branta klippan glittrar havet i solens sken.”⁷³

På den inledande sidan till kapitlet 2ya tider, nya världar, ges också en slags berättelse:

”Land i sikte!” Klockan två på natten den 12 oktober 1492 ljöd ropet från utkiken. I fem veckor hade de tre skeppen seglat västerut över Atlanten. Nu skymtade äntligen den mörka kustlinjen i månens sken. Man firade seglen och fartygen lade sig tätt intill varandra för att invänta gryningen. När solen gick upp bredde den låga ön ut sig längs horisonten med grönskande skogar och vita stränder. Columbus klädde sig i sin praktfullaste röda dräkt, klev ner i en av livbåtarna och gav ordet åt sjömännen att sätta kraft bakom årorna. Tillsammans med sina kaptener gungade han på dyningen in mot land, mot den nya världen.⁷⁴

72 Perspektiv på historien A s.5 73 Perspektiv på historien A s.18 74 Perspektiv på historien A s.84

På den inledande sidan till Revolutionernas tidevarv berättas om när franska revolutionen just har brutit ut:

Krutröken hänger tung kring Bastlijens murar när folkmassan stormar an mot den gamla fästningen mitt i Paris. Det är den 14 juli 1789 och den franska revolutionen har just brutit ut. Alldeles nyss styrde kungen enväldigt sitt land och adeln kunde leva gott på sina privilegier från medeltiden. Nu väcktes förhoppningar om ett nytt samhälle med jämlikt, individuellt medborgarskap och en regering som representerade folket.⁷⁵

Även mitt inne i kapitlen kan en slags berättelse/målande beskrivning dyka upp, här i kapitlet om medeltiden:

Om man fick tillfälle att resa i Europa för tusen år sedan skulle man möta ett landskap som skiljer sig mycket från nutidens. Stora delar av kontinenten var fortfarande vildmark och även i bebodda trakter var det ofta långt mellan bosättningarna. Som ljusa gläntor öppnade sig åkrar och ängar kring de små byarnas låga bebyggelse. Det är detta landskap som skymtar i folksagorna. Där finns den stora skogen ständigt med i bakgrunden, ett tillhåll för trolldom och övernaturliga väsen eller för människor som stötts ut ur samhällets gemenskap, kanske upprorsmakare som Robin Hood och hans män.⁷⁶

Här är inledningen till det stora nordiska kriget:

På eftermiddagen den 7 maj 1697 bolmade röken tät och mörk över Stockholm. Det kungliga slottet brann. Skräckslagna stadsbor kunde se hur elden flammade allt högre över flygelbyggnaderna och till slut fick fäste även i försvarstornet mitt på borggården. I ett regn av gnistor brakade det tunga koppartaket samman och riksvapnet Tre kronor uppslukades av lågorna. Man lyckades nätt och jämnt rädda undan Karl XI:s lik, som låg på lit de parade i en av salarna.⁷⁷

Inför den industriella revolutionen står detta:

Sheffield, 1850-talet. En skog av rykande fabriksskorstenar reser sig över de grå hyreskasernerna. Man anar myllret av människor och det oavbrutna larmet från trafiken och maskinerna. Bara femtio år tidigare hade detta varit en lantlig idyll, en klunga småverkstäder och handelsbodar kring kyrkan och torget mitt i det stilla jordbrukslandskapet.⁷⁸

75 Perspektiv på historien A s.136 76 Perspektiv på historien A s.51 77 Perspektiv på historien A s.132 78 Perspektiv på historien A s.163

Inledningen till riksdagsreformen i Sverige under 1800-talet:

Det rådde en nervös stämning i Stockholm lördagen den 18 mars 1848. Sedan ett par veckor rapporterade tidningarna dagligen om den pågående revolutionen i Paris och nyheterna därifrån blåste under missnöjet också i den svenska huvudstaden. I De la Croix salongen vid Brunkebergstorg höll det liberala Reformsällskapet bankett. Man skålade för friheten och krävde att ståndsriksdagen skulle avskaffas. På torget utanför samlades en brokig skara av hantverkare och arbetare som mera handfast ville ge eftertryck åt kravet. De gav sig ut på stan, uppsökte kända politikers bostäder, kastade sten och krossade fönsterrutor. Kravallerna pågick i flera dagar. Ett trettiotal personer dog när soldaterna sköt skarpt under demonstrationerna.⁷⁹

Under medeltiden där texten behandlar digerdöden finns också beskrivningar för att skapa förståelse: ”De flesta av besättningsmännen var sjuka: de hade stora bölder i armhålorna eller svarta fläckar på kroppen till följd av inre blödningar. Sjukdomen kunde också slå sig på lungorna med andnöd och blodiga kräkningar som symptom.”⁸⁰ Det finns fler likartade beskrivningar, här under imperialismens tid där det förklaras hur folket i Kongo behandlades: ”Den som inte arbetade tillräckligt snabbt kunde få sina händer avhuggna som straff. Massor av människor dog när de under svåra umbäranden försökte släpa fram tillräckligt mycket elfenben eller gummi ur regnskogen för att den vita mannen skulle bli nöjd.”⁸¹ I beskrivningen av förintelsen finns också sådana exempel: ”Liken efter tiotusentals döda fångar låg kastade i öppna massgravar och de överlevande var så utmärglade att skeletten bara täcktes av hudens tunna hinna.”⁸²

Liknande beskrivningar för att förklara kvinnors strävan finns också, här under 1600-talet i Sverige:

På många håll var det just kvinnorna som upprätthöll produktionen under de svåraste krigsåren. De blev änkor eller lämnades ensamma när maken var ute i kriget och fick överta mannens sysslor. För bondhustrur och andra fattiga kvinnor innebar nog detta att arbetsbördan blev omänskligt stor.⁸³ 79 Perspektiv på historien A s.220 80 Perspektiv på historien A s.66 81 Perspektiv på historien A s.247 82 Perspektiv på historien A s.337 83 Perspektiv på historien A s.127

Under medeltiden förklaras vilken makt kyrkan och kristendomen hade över människorna och hur detta fungerade i samhället. Och genom att vilja förklara detta ytterligare kan författarens röst skymta i slutet av texten:

Man kan avfärda denna syn på samhället som ett försök att skyla över de rådande rättvisorna. Men tillsammans med den kristna läran i stort försåg den också människorna med mening och sammanhang i livet. Till och med de fattigaste hade en plats i helheten: de fanns enligt kyrkan till för att mera lyckligt lottade människor skulle få visa barmhärtighet och på så vis göra sig förtjänta av frälsningen. Tanken att samhällsordningen inte var till för sin egen del utan hade högre syften gav också människorna ett ideal att jämföra verkligheten med. Den kunde därigenom ligga till grund för kritik och krav på förändringar.⁸⁴

Under upptäckterna runt 1500-talet vill författaren förklara hur vi ser historien i ett europeiskt perspektiv:

När vi talat om ”geografiska upptäckter” i samband med européernas djärva sjöfärder vid denna tid är det egentligen ett konstigt sätt att uttrycka saken. Nästan alla delar av jorden var ju redan befolkade med människor som varken behövde upptäcka sig själva eller den plats där de bott sedan urminnes tid. Talet om ”upptäckter” visar att vi betraktar historien ur europeisk synvinkel, och dessutom ur erövrarens perspektiv. Det kan vara värt att hålla i minnet att det också finns andra linjer genom historien än den som vi valt att följa.⁸⁵

Liknande ser vi författarens röst här då texten behandlar årtalet 1989:

Vissa årtal, då historien i ett slag verkar ha vänt blad, har fått en nästan magisk klang. 1789 i Frankrike är ett exempel. 1848 års revolutionsrörelser i Europa är ett annat. Ett tredje är 1917-18, med ryska revolutionen, Versaillesfreden och demokratiska och nationella reformer över hela världen. Om något år under 1900-talets andra hälft kommer att få ett sådant magiskt skimmer i framtidens historieböcker lär det bli 1989. Då kollapsade det kommunistiska systemet i hela Östeuropa, och under de följande åren ritades den politiska kartan om i hela det gamla Sovjetimperiet.⁸⁶ 84 Perspektiv på historien A s.56 85 Perspektiv på historien A s.86 86 Perspektiv på historien A s.425

Här nedan följer några ordval och uttryck som jag anser komma direkt från författaren:

”Förmodligen var det kvinnorna som först upptäckte att man kunde strö ut sädeskorn i närheten av lägret och sedan komma tillbaka och skörda när de nya fröna var mogna.”⁸⁷

Om Filip II i Spanien: ”Han var en allvarlig och ambitiös härskare som långt in på nätterna satt uppe och arbetade i sitt praktfulla men dystra slott Escorial utanför Madrid.”⁸⁸

”I detta avsnitt ska följa utvecklingen i några av de viktigaste länderna.”⁸⁹

”Till det yttre var den småväxte och koppärrige Ludvig XIV föga imponerande.”⁹⁰

”Sveriges och de övriga nordiska ländernas skiftande öden under denna period ger många exempel på de svårigheter en liten stat har att kämpa mot ”när de stora elefanterna dansar”.”⁹¹

”Allteftersom den kinesiska regeringen tvingades till fler eftergifter i förhållande till de utländska makterna kom böndernas missnöje att rikta sig både mot den inhemska överklassen och ”de främmande djävlarna”.”⁹²

”Man längtade efter en ”stark man” som stod över ”käbblet” i riksdagen.”⁹³

Analys

Då boken är på ca 460 sidor kan jag inte påstå att författarens röst finns där särskilt mycket, men det finns ändå exempel på det. Det första jag märker av är att berättelseformen används ganska flitigt, då nästan varje nytt kapitel består av en berättelse på den inledande sidan. Även