Hur används kyrkorummet idag?
En jämförelse mellan två kyrkor utifrån Biskopsbrevets rekommendationer
Författare: Henrica Enström
Uppsala universitet, Teologiska institutionen C-uppsats i Kyrko- och missionstudier, 15hp Handledare: Professor Magnus Lundberg Examinator: Universitetslektor Anita Yadala Suneson
Abstract
This paper examines how the church room is used in relation to the recommendations from the bishop's letter in 2011. Three perspectives will be used to see how the bishop's letter is applied in two churches in Uppsala, Sweden. The perspectives are (1) Accessibility: How accessible is the church room and how do you see it? (2) Publicity: How does it appear that church room is a public space? (3) Renewal: Does renewal have a prominent role in the church room?
In my analysis of the church rooms Kim Knott´s spatial method is used, which looks at the physical, social dimension and mental dimension of a room. The results are applied to a theory consisting of four steps, which are (1) the spatial dynamics, (2) the rooms’ focus center, (3) the aesthetic influence and (4) the symbolic resonance.
Innehållsförteckning
Abstract... 1
1 Inledning ... 3
1.1 Motivering av ämnesval ... 4
1.2 Syfte och frågeställningar ... 4
1.3 Forskningsöversikt ... 4
1.4 Avgränsningar ... 6
1.5 Metod och material ... 6
1.6 Teori ... 7
1.7 Disposition ... 8
2 Bakgrund till biskopsbreven ... 8
2.1 Tillgänglighet: Hur tillgängligt är kyrkorummet och hur synliggörs det? ... 9
2.2 Offentlighet: Är kyrkorummet ett offentligt utrymme?... 10
2.3 Förnyelse: Har förnyelsen en framträdande roll i kyrkorummet? ... 10
2.4 Sammanfattning av idéerna i biskopsbrevet ... 11
3 Lötenkyrkan ... 11
3.1 Tillgänglighet ... 12
3.2 Offentlighet ... 14
3.3 Förnyelse ... 16
3.4 Sammanfattning ... 18
4 Helga Trefaldighets kyrka ... 18
4.1 Tillgänglighet ... 19
4.2 Offentlighet ... 21
4.3 Förnyelse ... 23
4.4 Sammanfattning ... 24
5 Slutsats och diskussion ... 25
Metoddiskussion ... 28
6 Bibliografi ... 29
6.1 Litteratur ... 29
6.2 Elektroniska källor ... 30
1 Inledning
En tung dörr öppnas och en doft av stearin och gammal furu träder fram. Bänkar på rad, fönster i granna färger och skinande takkronor. Ett kyrkorum kan se och upplevas på olika sätt. En del ligger i betraktarens ögon och en del ligger i hur kyrkorummet är konstruerat och planerat.
Ett kyrkorum som inte har något pågående program är det kyrkorum som denna uppsats har som utgångspunkt. Fokus riktas på två kyrkorum i Uppsala som är byggda under tiden 1200 – 1970. Åren är valda med anledning av att Svenska kyrkan skildes från svenska staten 2000.1 Året därpå, 2001, sammanställde biskoparna inom Svenska kyrkan ett biskopsbrev med titeln Det heliga rummet – upplåtelse av kyrka. Dokumentet framställdes för att fungera som ett vägledande verktyg till församlingarna vid tillfällen då önskemål fanns att använda kyrkorummet för andra ändamål än i kyrkans egen regi.Inom kyrko- och samhällslivet är det vanligt förekommande att en önskan finns att upplåta kyrkorummet för ändamål som konserter och andra arrangemang. Vad som gäller vid dessa tillfällen kan vara vilseledande för församlingarna och där skall biskopsbrevet med särskilda riktlinjer om kyrkorummets användande verka som en mall men även som ett tydliggörande av vad Svenska kyrkan står för.2
Denna uppsats handlar om biskopsbrevets riktlinjer för kyrkorummet och dess tillämpning i konkreta fall. Min frågeställning är om dessa riktlinjer efterföljs i två valda kyrkorum. De två kyrkorummen, Lötenkyrkan och Helga trefaldighets kyrka, båda i Uppsala, är utvalda utifrån praktiska och personliga skäl. Kyrkornas geografiska placering har varit avgörande men även att jag har varit engagerad i dessa kyrkor och har en personlig erfarenhet av kyrkorummen genom gudstjänstfirande och kyrkliga förrättningar. En ytterligare anledning har varit att kyrkorna skiljer sig ifrån varandra utifrån de områden de är belägna i. Lötenkyrkan är en samarbetskyrka mellan Svenska kyrkan och EFS som är belägen vid skola, affärer och bostadsområde.3 Helga trefaldighets kyrka är en medeltida kyrka, moderkyrka för en modern stadsförsamling och är en populär förrättnings kyrka som är granne med Uppsala domkyrka och Uppsala universitet.4
1 Svenska kyrkans historia: https://www.svenskakyrkan.se/historik (Hämtad 2021-01-10)
2 Biskopsbrevet 2011, s. 5
3 Karlsson 1992, s. 289
4 Nilsson 2007, s. 11
1.1 Motivering av ämnesval
Idén till uppsatsen föddes utifrån att Svenska kyrkan och svenska staten skildes åt 2000 och församlingarna blev ägare till kyrkor och domkyrkor som fanns inom församlingarnas område.
Detta resulterade i att församlingarna fick ett behov av att ändra kyrkorummet för att behoven ändrades men även för att ekonomin var stram.5 Denna historiska förändring väckte ett intresse hos mig till att skriva en uppsats om biskopsbrevets riktlinjer om kyrkorummet.
1.2 Syfte och frågeställningar
Min uppsats anknyter till området inom kyrkohistoria och forskning om kyrkorummet inom kyrkovetenskap och är en empirisk studie av teman i biskopsbrevet från 2001. Syftet med denna uppsats är att utifrån biskopsbrevet se hur riktlinjerna på kyrkorummet efterföljs i två kyrkorum i Uppsala. Följande frågeställningar kommer jag utgå ifrån:
1. Tillgänglighet: Hur tillgängligt är kyrkorummet och hur synliggörs det?
2. Offentlighet: Hur syns det att kyrkorummet är ett offentligt rum?
3. Förnyelse: Har förnyelsen en framträdande roll i kyrkorummet?
1.3 Forskningsöversikt
Min uppsats anknyter till alltså såväl till kyrkohistorisk som till kyrkovetenskaplig forskning. I denna uppsats riktas ett fokus på kyrkorummet och vad som är den bakomliggande faktorn till dess utformning. Ärkebiskop emeritus Gunnar Weman har i sin doktorsavhandling, Nutida gudstjänst och medeltida kyrkorum – förhållandet mellan det sena 1900-talets liturgireform och det medeltida gudstjänstummet i Svenska kyrkan (2006), undersökt på spänningen som finns bland nutida gudstjänst och medeltida kyrkorum i Svenska kyrkan. Weman utför en fallstudie kring Mariakyrkan, Sigtunas församlingskyrka, för att synliggöra den liturgiska förändringsprocess som inträffar under 1900-talet och se hur kyrkorummet har influerats av gudstjänstformernas förändrade innehåll.6 Våra studier uppmärksammar det medeltida kyrkorummet men det som urskiljer dem är att min studie har biskopsbrevet från 2001 som utgångspunkt i tolkandet av kyrkorummets utformning och användning.
5 Källgren Rommel 2008, s. 195–196
6 Weman 2006, s. 24
I min uppsats uppmärksammar jag de arkitektoniska inslagen i kyrkorummet. Axel Rappe har i sin prästmötesavhandling Domus ecclesiae. Studier i nutida kyrkoarkitektur (1962) berört debatten om liturgins rörelse då kyrkorummet fick en förändrad inriktning i samband med gudstjänsten som gudsfolkets gemensamma handling inför Gud. Rappe återger det här ecklesiologiska perspektiv i sin diskussion kring hur det nya gudstjänstummet kunde formas för att bäst gynna dem som firade gudstjänst.7 Syftet med uppsatsen är att använda Rappes tankar kring kyrkorummets utformning för att möjliggöra en diskussion om hur kyrkorummets utseende påverkar människors rörelsemönster och anknytning till rummet.
Växjö stift har bedrivit ett projekt sedan år 2006 med titeln Kyrkorum och gudstjänst. Målet var att förena och förkovra kunskaper inom kyrkobyggnadsfrågor genom att bjuda in arkitekter, antikvarier, teologer samt representanter från Svenska kyrkans förtroendevalda för att dela erfarenheter och perspektiv. Peter Bexell och Gunnar Wemans bok, Kyrkorummet – kulturarv och gudstjänst sammanställer de föredrag och skrivelser som behandlades under dessa dagar.8 Avsikten med boken är att använda specifika exempel på kyrkorum där ett förändringsskede har ägt rum. Detta medför en grund för att föra uppsatsens studie vidare och slutligen landa i en slutsats.
I min uppsats förekommer inslag av kyrkorummets tillgänglighet för allmänheten och den enskilda människan. Därmed finns det utrymme för att inkludera inslag från antologin Ett mångtydigt rum (2001) utgiven av Carl-Göran Bergman & Sven-Erik Brodds bok. Rudolf Zeitlers bidrag, ”Om olika kyrkorumsuttryck” berör kyrkorummets arkitektoniska uttryck.9 Detta är ett väsentligt inslag i min uppsats för att skapa en förståelse om den bakomliggande tanken kring kyrkorummets arkitektoniska och teologiska utformning. Detta blir ett användbart verktyg för att skapa en uppfattning hur kyrkorummets besökare ser på kyrkorummet.
I min uppsats observerar jag kyrkorummet i en ny tid som innefattar nya önskemål och behov.
Med anledning av detta är utredningen Kyrkobyggnaden och det offentliga rummet (1995) väsentlig. Här undersöks enskilda individers attityder till kyrkobyggnaden bland de kyrkotillhöriga i sex valda pastorat. Pastoraten valdes utifrån att de besatt många kyrkobyggnader på landsbygden och även två stadspastorat. Vidare undersöktes huruvida
7 Weman 2006, s. 21
8 Bexell 2008, s. 5
9 Zeitler 2001, s. 71–83
undersökningsgruppen besökte kyrkobyggnaden och av vilka skäl.10 Undersökningen gör det möjligt för min uppsats att bidra med en bredd i undersökandet hur den enskilda människan tar del av det offentliga kyrkorummet men även belysa hur tillgängligt är rummet för allmänheten.
1.4 Avgränsningar
Jag begränsar mig till att enbart se över den verksamhet som äger rum i kyrkorummet då jag ser på kyrkorummet utifrån de olika infallsvinklarna.
1.5 Metod och material
Mitt uppsatsarbete består av två steg. Det första steget består av att läsa och tolka biskopsbrevet utifrån tre för bestämda teman. Därmed är det lämpligt att använda en hermeneutisk metod.
Enligt Carl-Henric Grenholms framhålls det inom hermeneutisk idétradition att vi som läsare måste tänka på de förutsättningar vi har för att tydliggöra en texts innehåll. Som läsare är det naturligt att närma sig texten utifrån personliga, sociala och kulturella förutsättningar. Vi har med andra ord en förförståelse som påverkas av en kulturell och språklig gemenskap som vi är en del av. Grenholm påpekar även att den hermeneutiska uppgiften består inte enbart av att klargöra hur textens innehåll har uppstått utan istället handlar det om att relatera texten till den situation som mottagaren befinner sig i.11 Arbetet med uppsatsen är även ett bra exempel på den ”hermeneutiska cirkeln”. Tolkningen av texten har växlat från helhetsperspektiv till mindre perspektiv och vice versa.
Uppsatsens andra del består av att tolka två kyrkorum, därmed är ”Spatial methods” den lämpliga metoden. Det är ett analytiskt tillvägagångssätt som Kim Knott utvecklat utifrån de socio-spatiala teorierna av Lefebvre, Foucault, de Certeau och Massey. Den spatiala metoden används på redan insamlat material och är en metod, verktyg och analytiska strategier som kan användas för att undersöka information om religion ur ett perspektiv av rymd eller plats. Knott har sammanställt en serie i fem delar som möjliggör att analysera en plats: 1. Kropp som källa och resurs för rymden, 2. Rymdens dimension: fysisk, social och mental, 3. Rummets egenskaper: yttre form, utvidgning, simultanitet och kraft. 4. Rymdens aspekter: hur den uppfattas, hur den är uttänkt och levd, 5. Dynamiken i rymden: produktion och reproduktion.12 Jag har valt att enbart använda det andra steget i hans serie som fokuserar på tre dimensioner
10 Bergman 2001, s. 245–246
11 Grenholm 2006, s. 249
12 Stausberg & Engler 2011, s. 496
av en plats. I detta steg menar Knott att varje utrymme är summan av dess materiella egenskaper, människorna som vistas i det och framställningar och diskussioner som förknippas med utrymmet i fråga. Knott anser att religion kan identifieras genom kyrkorummets struktur och sociala relationer. Att sedan sammanföra den fysiska struktur, sociala relationer och mentala delen är en del av ”rymdegenskaper” som kan urskiljas då en plats undersöks.13 Jag kommer att använda nyckelbegreppen från forskningsfrågorna och ställa dem mot Knotts andra steg i metoden. Det vill säga fysisk tillgänglighet, social tillgänglighet och mental tillgänglighet.
Samma mönster används för nyckelorden offentlighet och förnyelse.
Den spatiala metoden används i tolkandet och jämförandet av kyrkorummen. Detta sker genom att jag personligen besöker kyrkorummen, gör skriftliga noterar, fotograferar kyrkorummet och observerar. I denna typ av process är jag medveten om att min roll som forskare ofrånkomligen påverkar resultatet. Den tredje delen av materialet består av tidigare forskare som forskat på kyrkorummet ur perspektiven tillgänglighet, offentlighet och förnyelse.
Begreppen tillgänglighet, offentlighet och förnyelse förekommer i forskningsfrågorna. En definition om hur de används i denna uppsats är på sin plats. Begreppet tillgänglighet används enbart i beskrivning om människans åtkomst till kyrkorummet.14 Offentlighet används i beskrivningen om kyrkorummet som en öppen plats för att möta Gud på olika sätt. Offentlighet används även i beskrivning av kyrkorummet som en öppen plats för andra arrangemang som exempelvis konserter.15 Förnyelse används i samband med beskrivandet om separationen mellan kyrka och stat som medför en ny tid för både kyrkorummet och dess besökare.16
1.6 Teori
Religionshistorikern Richard Kieckhefer anser att det finns tre väsentliga frågor som bör ställas för att förstå en kyrkobyggnad. Hur används kyrkobyggnaden? Hur är kyrkorummet utformat?
och vilken typ av reaktion har den för avsikt att skapa? Det handlar även om att se vad som står i fokus i kyrkorummet. För att komma fram till vilken reaktion kyrkobyggnaden framkallar kan man uppmärksamma den direkta påverkan som kyrkobyggnaden har på en tillfällig kyrkobesökare som träder in i kyrkan men även på hur det påverkar en regelbunden kyrkobesökare.17 Kieckhefer menar att det finns fyra grundläggande sätt att se på en
13 Stausberg & Engler 2011, s. 497
14 Biskopsbrevet 2011, s. 10
15 Biskopsbrevet 2011, s. 7
16 Biskopsbrevet 2011, s. 11
17 Kieckhefer 2005, s. 14
kyrkobyggnad: 1. Den spatiala dynamiken dvs. rummets form och hur utformningen har ett samband till gudstjänstens flöde, 2. Rummets fokuscenter, det vill säga var uppmärksamheten är centrerad i rummet, t.ex. predikstolen, nattvardsbordet, altaret. 3. Den estetiska påverkan, 4.
Den symboliska resonansen, dvs. väcker kyrkobyggnaden särskilda associationer et cetera.18
Kieckhefer anser att det är även viktigt att se hur ”helighet” uttrycks i kyrkorummets utformning. I många fall uttrycks ”helighet” genom åtskillnad. Det heliga är det som distanseras från det världsliga. Slutligen påstår Kieckhefer att ”helighet” kan formuleras genom association eller åtskillnad.19
1.7 Disposition
Det inledande kapitlet innefattar inlednings delen. Det andra kapitlet ser jag över biskopsbrevet och presenterar de tre teman jag valt. Det tredje kapitlet består av Lötenkyrkan och de tre teman som skall undersökas. Det fjärde kapitlet handlar om Helga Trefalidghets kyrka och de tre teman. Kapitel fem består av en slutsats och diskussion där jag jämför de två kyrkorna kort.
Kapitel sex avslutas med bibliografi, litteratur och elektroniska källor.
2 Bakgrund till biskopsbreven
Tillsammans utgör Svenska kyrkans biskopar biskopsmötet20 och en av dessa uppgifter är att gemensamt sammanställa biskopsbrev som behandlar väsentliga ämnen. Dessa brev synliggör Svenska kyrkans tro, bekännelse, lära inom aktuella teman. Biskopsbrevens funktion är att stödja och inspirera präster, diakoner och församlingar och till att läsas för allmänheten. Genom åren har biskopsbreven berört ämnen som tystnadsplikt, diakoni och klimat. Det utkommer regelbundet och publiceras både i bokform och som en offentligt fil på Svenska kyrkans hemsida.
I denna uppsats behandlar jag ett specifikt biskopsbrev, nämligen Det heliga rummet – Om upplåtelse av kyrka 2011. Brevet innehåller riktlinjer och förhållningsregler om hur Svenska kyrkans kyrkorum skall upplåtas till olika ändamål. Det handlar om exempelvis konserter, andra arrangemang, kyrkliga handlingar och gudstjänster enligt andra samfunds ordningar.
Detta biskopsbrev reflekterar kring församlingens hållning och vill även vara till vägledning
18 Kieckhefer 2005, s. 9
19 Kieckhefer 2005, s. 16
20 Biskopsmötets innebörd: Biskopsmötet fungerar som ett organ för samråd biskoparna emellan. Biskopsmötets primära uppgift är att uttala sig innan kyrkostyrelsen tar beslut i frågor rörande teologi och ekumenik.
för församlingarna i deras arbete rörande frågor kring upplåtelse av kyrka. Eftersom det kan vara besvärligt att avgöra vad som kan och inte kan äga rum i kyrkorummet.21
Innehållet i uppsatsen delas upp i tre teman på grund av att en tydligare översikt önskas presenteras över hur biskopsbrevet efterföljs. Därtill för att tydliggöra uppsatsens förfarande.
2.1 Tillgänglighet: Hur tillgängligt är kyrkorummet och hur synliggörs det?
Kyrkorummets tillgänglighet har fastställts genom en bestämmelse i kyrkoordningen. Där framkommer det att allmänheten skall ha tillgång till kyrkorummet.22 Vilket innebär att kyrkan ska vara öppen för alla under dagtid för att ge besökarna möjlighet till enskild andakt eller besök. Det handlar också om att tillgängliggöra kyrkans kulturhistoriska arv så att den som besöker kyrkan även blir en mottagare av detta. Därmed har kyrkan en skyldighet mot människan att tillängliggöra kyrkorummet. Detta medför i sin tur krav på att rummet skall användas på lämpligt sätt. Primärt ska svenska kyrkoförsamlingars kyrkor och kapell användas för att fira gudstjänst enligt Svenska kyrkans ordning. Därför får det inte förekomma företeelser som skulle strida mot rummets helgedom, kyrkans tro eller bekännelser. Istället ska kyrkorummet vara en plats för människan där hon kan hitta vägar till Gud, samt vara en plats där kyrkliga handlingar kan utföras.23
I biskopsbrevet uttrycks kyrkorummet som ett av samhällets många institutioner. Därmed klassificeras det som en rättighet att få tillgång till kyrkorummet på samma sätt som en individ har rätt till sjukvård, socialtjänst och utbildning. Sett ur ett bredare perspektiv kan relationsförändringen mellan Svenska kyrkan och staten beröras. I samband med att kyrkan och staten skildes åt år 2000 fördes en diskussion om Svenska kyrkans kyrkorum. Kyrkorummet uppfattades som ett allmännt rum som skulle tillgängliggöras för alla. Detta kan anslutas till den kyrkoantikvariska ersättningen, men är enligt biskopsbrevet en misstolkning av ersättningens betydelse.24 De menar att kyrkorummet främst ska vara tillgängligt för gudstjänster för den lokala församlingen som äger och förvaltar kyrkan i fråga. Kyrkorummet tillängliggörs även för gudstjänstfirande från andra samfund, men detta sker då enligt
21 Svenska kyrkans biskopsbrev:
https://www.svenskakyrkan.se/biskhttps://www.svenskakyrkan.se/historikopsbrev (Hämtad 2020-12-08)
22 Svenska kyrkans kyrkoordning: https://www.svenskakyrkan.se/filer/KO%201%20jan%202019.pdf (Hämtad 2020-12-03)
23 Biskopsbrevet 2001, s. 10
24 Biskopsbrevet 2001, s. 11
kyrkoordningens riktlinjer för upplåtelse av kyrka. Det handlar alltså om att kyrkorummet främst är ett rum för gudstjänst och inte ett allmänt rum i sig.
2.2 Offentlighet: Är kyrkorummet ett offentligt utrymme?
Kyrkorum började konstrueras redan vid tidig kristen tid. Kyrkorummets syfte var att fungera som ett offentligt utrymme för människan att fira gudstjänst i. Även idag byggs och invigs kyrkorum för att människor ska ha en given plats att möta Gud i lovsång och bön.
Sveriges kyrkor har fått en speciell status genom att kyrkorummet har varit ett offentligt utrymme. Detta framkommer genom kyrkornas placering i samhället, genom deras ålder och den konstnärliga utsmyckning som de består av. Ett exempel på detta är att under 1900-talets urbaniseringen byggdes ett flertal kyrkor kring städerna för att skapa offentliga utrymmen för människor att möta Gud i.25 Sist det byggdes kyrkor i samma omfattning var vid medeltiden.
Många människor kommer i kontakt med kyrkorummet kring högtider, andakter, gudstjänstfirande eller vid medverkande i kyrkliga handlingar. Något som också är vanligt förekommande inom kyrko- och samhällslivet är att det kommer önskemål om att använda kyrkorummet som ett offentligt utrymme för konserter eller kyrkliga handlingar utifrån andra samfunds ordning. Detta grundar sig i att Svenska kyrkans kyrkobyggnader fortfarande uppfattas som offentliga utrymmen för allmänheten trots att staten och kyrkans relation har ändrats.26 Det ska finnas möjlighet att besöka kyrkorummet i bred utsträckning, men det medför krav på att kyrkorummet då ska vara tillgängligt på lämpligt sätt som inte strider mot kyrkorummets helgd.27
2.3 Förnyelse: Har förnyelsen en framträdande roll i kyrkorummet?
Under avsnittet rum med många funktioner ur biskopsbrevet framkommer det genom undersökningar att kyrkobyggnaden är viktig för människor och deras anknytning till Svenska kyrkan. Många är positivt inställda till kyrkobyggnaden och att den används för ändamålet gudstjänst och andakt. Kyrkobyggnaden uppfattas därigenom som en symbol för det religiösa livet, men också som en plats för människan där hon har möjlighet att sammanbinda sitt liv och erfarenheter med kyrkobyggnaden. Med detta menas att genom händelser som firas i kyrkan
25 Biskopsbrevet 2001, s. 7
26 Biskopsbrevet 2001, s. 8
27 Biskopsbrevet 2001, s. 10
exempelvis familjehögtider, sammanknyts människor med andra som bär på motsvarig erfarenhet. Platsen för erfarenheten blir betydelsefull. Referens till biskopsbrevet?
Kyrkobyggnaden är ett av samhällets många offentliga rum. Rummet är öppet för alla oavsett tro eller inriktning. Detta synliggörs genom att församlingarna anordnar konserter i kyrkan eller att kyrkorummet lånas ut för skolavslutningar. Biskopsbrevet betonar att det nu blir synligt hur kyrkorummet uppfattas av sin omgivning. Kyrkorummet är ett rum som tillhör samhället så väl som präst och församling.28
Den förändrade relationen mellan stat och kyrka gör att kyrkorummet är i en förändring.
Kyrkorummet skall nu agera som en öppen plats för både Svenska kyrkans gudstjänstliv, enskild andakt och uthyrning.29
2.4 Sammanfattning av idéerna i biskopsbrevet
En samling idéer framkommer i biskopsbrevet 2011 som en vägledning för församlingarna om upplåtelse av kyrka. Idéerna berör den allmänna tillgängligheten av kyrkorummet men utifrån riktlinjer som lämpar sig för ett att bevara ett kyrkorum. Betydelsen av ett tillgängligt kyrkorum framkommer även och att det rör sig om ett offentligt rum som alla skall ha tillgång till. Med ett offentligt perspektiv på kyrkorummet vill brevet belysa betydelsen kyrkorummet haft för sin omgivning men även betona att kyrkorummets främsta syfte är att vara en plats för gudstjänstfirande. Kyrkorummet fick en ny roll genom brytningstiden mellan stat och kyrka år 2000 och detta kan sammanställas med begreppet, förnyelse. Denna förändringsprocess medförde att kyrkorummet fick bli en öppen plats för så väl uthyrning och ett allmänt rum för allmänheten.
3 Lötenkyrkan
Lötenkyrkan är belägen i den nordöstra delen av Uppsala och har en placering mitt i ett bebyggt område vid Heidenstamstorg. Skola, vårdcentral, mataffär och Johannelunds teologiska högskola är exempel på några grannar till kyrkan.30 Lötenkyrkan är en samarbetskyrka mellan
28 Biskopsbrevet 2001, s. 9
29 Biskopsbrevet 2001, s. 11
30 Karlsson 1992, s. 289–291
Svenska kyrkan och EFS. Den invigdes 1970 och har byggts ut flertal gånger för att ge plats till en växande församling.31 Kyrkobyggnaden har ett medeltida formspråk som har överförts till 1900-talets svenska kyrka.32
3.1 Tillgänglighet
Enligt Knotts spatiala metod skall platsens dimension undersökas genom att se över den fysiska delen. I Lötenkyrkan utgör detta kyrkorums materiella inredning av: Långhuset, det vill säga där församlingen sitter är fylld av kyrkbänkar på båda sidor ända fram till koret. Vänster om koret finns en dopfunt. På den är placerad en liten ljusbärare. I närheten står en flygel. Höger om koret finns en ambo, som används istället för en predikstol. Altaret är ett fristående altare, versus populum som prästen kan stå bakom. En orgel är placerad på den vänstra sidan av långhuset.
I kyrkorummets bakre hörn finns det en större ljusbärare och ikoner som hänger på väggen.
I närheten står ett litet bord med pappersark och pennor samt ett böneskrin. Här finns det möjlighet att skriva en personlig bön och sedan lägga den i böneskrinet. Ett mixerbord finns placerat i det högra bakre hörnet. För att utöka sittplatserna i kyrkorummet finns en blockvägg på långhusets högra sida.33 Där finns en barnhörna med ett bord med tillhörande stolar och ett barn-altarskåp.34 Bredvid finns en mindre orgel. En projektor och ljussättningar finns placerade i taket. Projektorn används för visning av psalm- och lovsångs texter under gudstjänster.
Lötenkyrkan är ett modernt kyrkorum och det synliggörs genom att det är relativt avskalat.
Arkitekten Gradins tanke kring rummet var att ha en enkelhet i det arkitektoniska uttrycket men att jobba med att dagsljuset skulle kunna få bli ytterligare en del av rummets atmosfär.35 Detta är något som är utmärkande för 1900-talets kyrkor där ett värdigt men enkelt gudstjänstfirande var något som förespråkades.36
Utifrån ovanstående beskrivning av kyrkorummets inredning och struktur skall den fysiska tillgängligheten ses över. Det finns ett flertal ytor som bidrar till en tillgänglighet av kyrkorummet. Lötenkyrkans kyrkorum har den traditionella huvudformen som är längdriktad.
31 Lötenkyrkan, https://www.svenskakyrkan.se/uppsala/lotenkyrkan (Hämtad 2020-12-19)
32 Karlsson 1992, s. 292
33 Karlsson 1992, s. 291
34 Barnens altarskåp, https://www.svenskakyrkan.se/vaxjo/barnens-altarskap---symboler-och-riter (Hämtad 2020-12-19)
35 Karlsson 1992, s. 291–292
36 Löwegren 2018, s. 129
Det vill säga kyrkorummet är utformat som en ”väg” (Via Sacra) fram till kyrkorummets brännpunkt, altaret.37 Kyrkorummets utformning möjliggör stora folksamlingar och kan anpassas efter specifika önskemål. Tillgängligheten tydliggörs även genom att det går att träda in i kyrkorummet genom tre olika ingångar. Samt att det är möjligt att träda in i kyrkobyggnaden genom två olika huvudingångar. Den fysiska tillgängligheten synliggörs även genom att kyrkobyggnaden är placerad mitt i ett bostadsområde. Många människor passerar förbi kyrkobyggnaden och därför finns det en större möjlighet till att någon träder in i kyrkorummet bara genom att kyrkan är fysiskt synlig. Den är också öppen dagtid för enskilda besök.38
Lötenkyrkans kyrkorum är också socialt tillgängligt genom den större ljusbäraren och böneskrinet. Den är välbesökt av många människor som stannar för att tända ett ljus eller stilla sig med en bön. Ett kyrkorum har många olika rum som kan besökas enskilt men som också bidrar till kyrkans helhet.39 Detta synliggörs i Lötenkyrkans kyrkorum genom de olika små rummen i det stora kyrkorummet. Till exempel barnhörnan, stora ljusbäraren och det extra utrymmet bakom blockväggen. Den sociala tillgängligheten synliggörs även genom att kyrkorummet används regelbundet till gudstjänster, övriga verksamheter samt hyrs ut till förskola, skola och av bostadsrättsföreningar.40 Kyrkorummet är således ett socialt rum där människan får mötas i olika roller och syften.
Den mentala tillgängligheten i kyrkorummet kan upplevas genom kyrkorummets rymd och storlek. Kyrkorummet är rymligt och ger ett intryck av att besökaren kan röra sig obehindrat i hela rummet. Det kan möta besökaren på ett neutralt sätt genom sin stilrena interiör och avskalade stil. Detta kan vara till fördel för kyrkobesökaren för det begränsar inte rummet till en specifik målgrupp eller kristen inriktning. Istället är kyrkorummet ett tillgängligt kyrkorum oberoende vem besökaren är.
Britt-Inger Johansson som är verksam som konsthistoriker lyfter perspektivet om hur svenska kyrkor tidigare var inredda. Förut var det vanligt att kyrkorummets inredning skulle avspegla en uppfattning om att kyrkan var Guds hus (Domus Dei). Men vid 1900-talets senare del blev det vanligt att istället inreda kyrkan utifrån att det var församlingens hus (Domus ecclesiae).
37 Rappe 1962, s. 29
38 Utifrån samtal med Lötenkyrkans medarbetare 2020-12-10
39 Granberg 2004, s. 14
40 Utifrån samtal med Lötenkyrkans medarbetare 2020-12-10
Detta tog sig i uttryck genom hur sittplatserna placerades men även genom om altaret var ett fristående altare (Versus populum). Denna formation gör att prästen vanligtvis firar mässan vänd mot väster och då även vänd mot församlingen. 41Lötenkyrkans kyrkorum är en kyrka som har denna formation vilket kan bidra till den mentala tillgängligheten. Den relativt långa mittengången, det vill säga ”vägen” (Via Sacra) ger besökaren en stor valfrihet var i kyrkorummet. Hon kan exempelvis slå sig ned en stund.42 Den främre delen av kyrkorummet, altarringen och altaret är placerat med möjlighet för gott om svängrum för personer med exempelvis rollator, rullstol et cetera. Denna utformning kan bidra till att besökaren känner sig inkluderad i kyrkorummets händelseförlopp och kan delta på egna villkor.
3.2 Offentlighet
Fysisk offentlighet i kyrkorummet handlar om hur den fysiska delen av kyrkorummet ger möjlighet till människan att möta Gud. Men även hur den fysiska, materiella interiören, fungerar för att kyrkorummet skall kunna vara en öppen plats för andra arrangemang som exempelvis konserter eller föredrag.43
Den fysiska offentligheten synliggörs i Lötenkyrkan genom att koret består av en tredjedel av kyrkorummets yta. Enligt Sven- Erik Brodd och Gunnar Weman kan man påstå att varje kyrkorum har sitt sakramentalt utformade program. Därmed kan en parallell dras till koret i Lötenkyrkan som talar för att det finns en tanke kring allas delaktighet runt altaret.44 Detta kan ha sin grund i att Lötenkyrkan är en samarbetskyrka mellan EFS och Svenska kyrkan och har en betoning på lekmanskapet, evangeliet och gemenskap. Med andra ord så visar detta kyrkorums sakramentala program att ”vägen” (Via Sacra) och gemenskapen (koinonia) samlingen vid altaret är något som utgör den fysiska offentligheten i kyrkorummet.
Ett ytterligare objekt som bidrar till hur den fysiska offentligheten tar sig till uttryck i detta kyrkorum är den stora ljusbäraren i bakre delen av rummet. Ljusbäraren infördes i slutet av 1900 och blev därmed en given plats för enskild andakt inom Svenska kyrkan. Den är en förutbestämd plats var människan kan tända ett ljus och skriva ned en bön i böneskrinet.
Ljusbäraren är en plats var människan kan möta Gud och är inte beroende utav att någon präst
41 Johansson 2018, s. 224
42 Rappe 1962, s. 29
43 Biskopsbrevet 2001, s. 8
44 Brodd 2020, s. 43–48
eller personal från kyrkan skall leda detta moment tillsammans med människan genom gudstjänst eller liknande. Utan i detta fysiska offentliga objekt är det människan som är den agerande faktorn i händelseförloppet.45
Kyrkorummet är möjligt att användas som en fysisk offentlig plats för andra arrangemang än gudstjänstliv. Altarringen är möjlig att montera isär och att flytta. Den öppna ytan som finns i koret och de tillhörande öppna ytorna gör det möjligt att anordna konserter eller liknande.
Kyrkorummet har även ett omfattande ljud- och ljusteknik som möjliggör att ordna arrangemang som kräver sådan utrustning.
Social offentlighet handlar om hur sociala relationer synliggörs i kyrkorummet utifrån det fysiska kyrkorummet. I detta kyrkorum förekommer det en bred variation av social offentlighet i form av olika grupper som har olika syften med sin koppling till Lötenkyrkans kyrkorum. I samtal med en medarbetare från kyrkan framkommer det att kyrkorummet används flitigt till bostadsrättsmöten och stämmor. Den syrisk-ortodoxa församlingen använder kyrkorummet en gång i månaden, olika musikgrupper vistas där, samt en internationell kristen grupp, Cross Culture. De håller främst till i kyrkorummets främre del där det går att frigöra en större yta.46 Den fysiska strukturen i kyrkorummet möjliggör att omvandla kyrkorummet till en allmän samlingslokal eller till en passande plats för andra arrangemang. Anledningen till detta är att bl.a att kyrkbänkarna, ambon (predikstol eller talarstol) altarringen är flyttbara. De krucifix som finns i kyrkorummet är flyttbara också flyttbara därför kan omplaceras vid önskemål.
Kyrkorummet kan med andra ord på ett enkelt sätt ändras till en relativt neutral lokal genom den stilrena och moderna framtoningen som kyrkorummet har.47
Fysisk mental offentlighet handlar om vad för känslor den fysiska strukturen väcker hos besökaren. Axel Rappe såg kyrkorummet utifrån hur det på bästa sätt kunde utformas för att tjäna gudstjänsten och församlingen. Han menade att kyrkorummets fysiska och arkitektoniska struktur tog fram den teologiska symboliken som kyrkorummet skall ge uttryck för.48 Kyrkdörren eller porten symboliserar människans dop, mittengången eller vägen ska vara ett uttryck för människans vandring mot livet (Kristus) som är koret och därmed altaret.49
45 Brodd & Weman 2020, s. 116
46 Utifrån samtal med Lötenkyrkans medarbetare 2020-12-10
47 Löwegren 2018, s. 129
48 Weman 2006, s. 134–135
49 Adell 1954, s. 54
Lötenkyrkans kyrkorum har en fysisk struktur som domineras av att kyrkorummet ser ut som en väg. Den sträcker sig från kyrkdörren ända fram till koret. Denna fysiska struktur ger besökaren en känsla av ett stort och rymligt kyrkorum både höjd- och djupmässigt.
Kyrkbänkarna som är placerade i riktningen mot koret utgör en tydlig känsla om kyrkorummets centrala punkt, koret (Kristus). Den enkla interiören i rummet ger en neutral känsla till betraktaren och utformningen kan väcka en nyfikenhet att gå längs mittengången och koret fram till kyrkorummets brännpunkt.
3.3 Förnyelse
Fysisk förnyelse handlar om den fysiska delen av kyrkorummet har ändrats eller anpassats.
När Svenska kyrkan och staten separerade startade en förnyelseprocess kring hur kyrkorummet ska användas. Fysisk förnyelse handlar om kyrkorummet har anpassat sig till denna nya status för kyrkan.50
Gunnar Weman nämner att kyrkorummet skall tjäna gudstjänsten. Varje kyrkorum har sin tradition och sitt sätt att fira gudstjänst.51 I Lötenkyrkan firas gudstjänst och mässa med moderna inslag. Ett exempel på detta är musiken, den framförs både genom orgelspel av musiker samt genom församlingsmedlemmar som musicerar tillsammans på exempelvis gitarr, piano och trummor. Psalmböckerna används men kyrkorummets projektor används allt mer och mer för att visa psalmtexterna och gudstjänstordningen under pågående gudstjänst.52 Detta är ett exempel på hur fysisk förnyelse kan ta sig i uttryck i Lötenkyrkans kyrkorum. Lötenkyrkan är en ung kyrka som redan har en modern uttrycks form. Exempelvis är teknik, ljus och rörlig bild utbudet välutvecklat, altarringen och kyrkbänkarna är monterbara och kan förflyttas.53
Weman kopplar gudstjänstrum med tradition och pekar på att kyrkan är en traditionsbärare.
Detta berör inte bara det heliga arvet från Skriften, gudstjänsten och den kristna tron utan även hur kyrkorummet får bli en aktör i en pågående dialog som sträcker sig över tid. Weman menar att kyrkorummet skall fungera som en plats för generationers tillbedjan men även vara en plats där nya uttryck får ta fäste. Varje kyrkorum har en egen tradition men måste ändå vara mottaglig
50 Svenska kyrkans historia, https://www.svenskakyrkan.se/historik (Hämtad 2021-01-03)
51 Weman 1976, s. 34
52 Ur samtal med Lötenkyrkans medarbetare 2020-12-10
53 Lötenkyrkan, https://www.lotenkyrkan.se/om-oss/hyr-lokal (Hämtad 2021-01-06)
för en form av förnyelse. Sker inte detta enligt Weman, kan inte traditionen vara funktionsduglig eller användbar.54 För att se på den sociala förnyelsen av Lötenkyrkans kyrkorum ska de sociala relationerna beröras. Lötenkyrkans EFS förening har ett medlemsantal på cirka 340 personer55 och har ett mångsidigt föreningsliv som innefattar konferenser som exempelvis ”Livsväg”56. Detta tyder på att kyrkorummet har en egen tradition och traditionsenliga händelser som är återkommande. Konferenserna och de traditionsenliga händelserna är nya uttryck som fått fäste i kyrkorummet genom att tillbedjan har ändrats genom generationerna. Församlingen har ett medlemsunderlag som representeras av olika åldrar men tenderar att bestå av fler unga vuxna pga. av den nära anslutningen till Johannelunds teologiska högskola. Detta tyder på att det finns ett behov av förnyelse i detta kyrkorum och församling.
Kyrkorummets målgrupp är den bidragande faktorn bakom att detta händelseförlopp drivs framåt.
Mental förnyelse handlar om vilka känslor den fysiska delen av kyrkorummet väcker hos människan. I biskopsbrevet framkommer att ett religiöst belastat kyrkorum kan vara en svårighet i kontakten med människor.57 Kyrkorummet i Lötenkyrkan ger inte intrycket för att vara ett religiöst belastat rum. Exempelvis saknar kyrkorummet väggmålningar, få ikoner förekommer och i sin helhet uppfattas kyrkorummet som en rymlig och stor samlingslokal. Det medeltida formspråket som är överfört i en modern 1900-talskyrka ger ett neutralt intryck till besökaren. Mental förnyelse kan synliggöras i detta kyrkorum genom den sociala förnyelsen;
den fysiska delen av kyrkorummet förhindrar inte till en förnyelse utan snarare uppmuntrar detta neutrala kyrkorum till att den gudstjänstfirande människan kan använda rummets yta efter sina egna önskemål och behov. Kyrkorummet är funktionellt för både en svenskkyrklig gudstjänstfirande gemenskap som för en syrisk-ortodox församling.58 Detta tyder på att den mentala förnyelsen är beroende av den sociala förnyelsen. Ytterligare exempel är Lötenkyrkans konferenser som ordnas årligen för unga vuxna. Ett sådant arrangemang är smidigt att ordna i detta kyrkorum då både tekniken, ljuset och den rörliga bilden finns som ett element i kyrkorummet och ger en uppfattning av mental förnyelse för människan i kyrkorummet.
54 Weman 1976, s. 35
55 Lötenkyrkan EFS förening, https://www.lotenkyrkan.se/om-oss/efs-missionsf%C3%B6rening (Hämtad 2021- 01-06)
56 Livsväg, http://livsvag.efs.nu/info/ (Hämtad 2021-01-06)
57 Biskopsbrevet 2001, s. 9
58 Ur samtal med medarbetare från Lötenkyrkan 2020-12-10
3.4 Sammanfattning
I detta kapitel har Lötenkyrkan betraktats med hjälp av Knotts spatiala metod: den fysiska, sociala och mentala dimensionen av kyrkorummet. Kyrkorummets tillgänglighet har framkommit genom kyrkorummet är stort och rymligt. Interiören är flyttbar och kan justeras enligt önskemål. Tillgängligheten synliggörs genom att koret och ljusbärarens placering i rummet. De är två platser som har mycket utrymme för att samla mycket folk på ett och samma tillfälle. Kyrkorummets öppettider och geografiska placering utgör en utökad tillgänglighet.
Offentligheten synliggörs i kyrkorummet genom att det är en variation på grupper som regelbundet använder kyrkorummet. Rummet är en allmän plats men även ett gudstjänstrum.
Koret är den plats i kyrkorummet var offentligheten tydligast framträder. Koret är utformat och byggt utifrån att vara en samlingsplats för ett stort antal människor. Förnyelsen träder inte tydligt fram inom kyrkorummet i Lötenkyrkan. En bidragande faktor till detta kan vara att kyrka är en ung kyrka och kyrkorummets arkitektoniska uttryck och församlingens verksamhet har redan ett modernt och förnyat uttryck.
4 Helga Trefaldighets kyrka
Helga Trefaldighets kyrka är belägen i centrala Uppsala, bredvid Uppsala domkyrka. Kyrkan är uppförd mot slutet av 1200-talet och är högst sannolikt den tredje kyrkan på platsen.59 Helga Trefaldighets församling etablerades under tidig medeltid. Kyrkans namn delger information om att det är en gammal kyrka som även har gått under namnet Bondkyrkan i folkmun. Den utmärker sig genom att det var ovanligt under medeltiden att kyrkor ärades till den heliga treenigheten.60 Helga Trefaldighets kyrka är en populär förättningskyrka därav förekommer det dop, vigslar och begravningar i stor utsträckning. Universitetskyrkans verksamhet är även belägen här.61
59 Sjöholm 1992, s. 114
60 Helga Trefaldighets kyrka, https://www.svenskakyrkan.se/uppsala/besok-helga-trefaldighets-kyrka (Hämtad 2021-01-04)
61 Helga Trefaldighets kyrka, https://www.svenskakyrkan.se/uppsala/helga-trefaldighets-kyrka (Hämtad 2021- 01-04)
4.1 Tillgänglighet
Enligt Knotts metod inleds betraktandet av kyrkorummets dimension genom att se över den fysiska delen. Kyrkorummet i Helga Trefaldighets kyrka har ”en väg” (Via Sacra) 62genom rummet som leder fram till korets östra vägg där altaret står. Kyrkbänkarna är placerade på varsin sida av vägen från kyrkorummets bakre parti fram till koret. Altarbordet är prytt med ett retabel av trä som föreställer Nattvardens instiftande. Tre höga korfönster pryder öst väggen och de föreställer kända kristna personer som Paulus, Augustinus, Martin Luther med flera.
Utmed väggen finns sakristian och en tillhörande bänk. En predikstol finns placerad höger om koret. På framsidan finns det en relief med en bild på Långfredagens Golgata. Mittemot predikstolen finns en dopfunt placerad. I taket finns det ett rikligt antal ljuskronor som står för kyrkorummets belysning. En orgel finns vänster om koret. Två kor finns i kyrkorummet, det norra koret där ett mindre altare är placerat med tillhörande stolar och även en ljusbärare. Det södra koret består av en barnhörna och ett fåtal runda bord med tillhörande stolar. Gravplatser förekommer inne i kyrkan och är främst placerade i kyrkorummets främre del. Kyrkorummets bakre parti består av en garderob och även några enskilda kyrkbänkar som har rikligt med mellanrum emellan. En disk med broschyrer finns vid bakre delen av rummet och i närheten finns ytterligare en ljusbärare. Två ytterdörrar finns i kyrkorummet. Den ena är på norra sidan av kyrkorummet med tillhörande ramp. Den andra ingången är kyrkans huvudingång som ligger längst bak i rummet.63
Med den ovannämnda beskrivningen av kyrkorummet i Helga Trefalidghets kyrka ska nu den fysiska tillgängligheten betraktas. Detta kyrkorum är ett mindre än kyrkorum än Lötenkyrkan, men med mer utsmyckningar rent interiörmässigt. Kyrkans höga ålder medför att den fysiska interiören är mestadels fast monterad och är därför inte möjlig att anpassa till olika önskemål.
Ett exempel på detta är kyrkbänkarna. De utgör största delen av kyrkorummets yta i Helga Trefaldighets kyrka och ingjuter en begränsad tillgänglighet för människan. Däremot i sammanhang där den besökande förväntas vara placerad enligt kyrkorummets huvudsakliga riktning är denna placering till fördel. Men om det rör sig om mindre sammankomster eller andra konstellationer begränsar kyrkbänkarna möjligheterna. Gunnar Weman berör detta dilemma om hur kyrkbänkarna uppfattades hindra en mer flexibel användning av kyrkorummet
62 Rappe 1962, s. 29
63 Sjöholm 1992, s. 127–136
i sin doktorsavhandling. En lösning på detta ansågs vara att ersätta kyrkbänkarna med stolar.64 Detta är något som förekommer i det norra koret i Helga Trefaldighets kyrka. Där finns möjlighet till att skapa en annan typ av fysisk tillgänglighet för människan med hjälp av stolar som kan placeras enligt önskemål. Den sista aspekten på fysisk tillgänglighet blir hur öppet är kyrkorummet för allmänheten. I detta fall är Helga Trefaldighets kyrka öppet alla dagar kl.09.00-17.00.65
Social tillgänglighet i detta kyrkorum synliggörs i ljuset av den fysiska tillgängligheten men även genom kyrkans geografiska placering. Kyrkans varierande program och det centrala läget utgör en jämn ström av besökande till kyrkan. Från tidig morgon till sen kväll finns det allt från morgonmeditation till stilla mässa som program under veckorna. Mötesplatsen ”Nattkyrka”
förekommer två gånger i månaden och bidrar till en social tillgänglighet av kyrkorummet.66 Människor får mötas i kyrkorummet och där blir den fysiska delen av kyrkorummet en bidragande faktor för att den sociala tillgängligheten ska kunna uppstå. Några exempel på detta är att tända ljus, använda pianot i rummet eller sätta sig vid bord och samtala med andra. De fysiska objekten i rummet frammanar till en social handling, vilket gör kyrkorummet socialt tillgängligt.
Den mentala tillgängligheten synliggörs i de känslor som väcks hos besökaren då hon träder in i kyrkorummet. I Helga Trefaldighet möts besökaren av kyrkorummets rymd som upplevs större innanför än utanför kyrkorummet. Helga har likt många andra kyrkor valv i långhuset som är höga och har en riktning som tyder på att de strävar upp mot himlen. ”Vägen” (Via Sacra) utgör kyrkorummets riktning och frammanar en rörelse i rummet till besökaren att fortskrida framåt mot koret. Bakgrunden till detta har sin förklaring enligt Carl Henrik Martling i det grundläggande symbolspråket för rummet. I öster gryr solen, solen har varit en symbol för Gud och därmed är byggnaden vänd mot Gud.67 Fönsterna i koret är ytterligare objekt som väcker uppmärksamhet i kyrkorummet. Genom århundradena har människan betonat sin ära och förundran inför Gud genom att dekorera kyrkorummet med speciella utformningar och utsmyckningar. Kyrkorummets arkitektoniska och konstnärliga utformning är ett sätt för människan att få uttrycka sin tacksamhet till Gud. De färgade fönstren ger en ytterligare
64 Nilsson 2007, s. 69
65 Ur samtal med medarbetare i Helga Trefaldighets kyrka 2020-12-11
66 Helga Trefaldighets kyrka, https://www.svenskakyrkan.se/uppsala/helga-trefaldighets-kyrka (Hämtad 2021- 01-05
67 Nilsson 2007, s. 48
dimension av kyrkorummet genom att besökaren får använda ytterligare sinnen för att känna Guds närvaro i rummet.68
4.2 Offentlighet
Den fysiska offentligheten innefattar den fysiska delen av kyrkorummet och hur den möjliggör för människan att möta Gud. Den handlar även om hur den fysiska och materiella interiören lämpar sig till kyrkorummet för att vara en öppen plats för andra arrangemang som föredrag eller konserter.69
Den fysiska offentligheten i Helga Trefalidghets kyrka är inte helt tydlig. Då kyrkan är byggd under tidig medeltid är möbleringen planerad utifrån ett annat syfte. De fast monterade kyrkbänkarna är ett bra exempel på att kyrkorummet är styrt utifrån hur gudstjänstens utformning har sett ut. Det var vanligt att gudstjänsten var utformad som en envägskommunikation mellan präst, musiker, kyrkvärd och församlingen. Gudstjänsten var högtidlig och församlingen förväntades vara lyssnande. Att se på detta kyrkorum utifrån ett perspektiv från 2000-talet medför en del begränsningar. Den fasta möbleringen gör att kyrkorummet upplevs mindre i storlek, den besökande kan inte röra sig fritt i rummet utan behöver använda sig av antingen mittengången eller sedan sidogångarna som finns längs kyrkväggarna ända fram till koret. Rummet har även ett antal takpelare som skymmer inte bara sikten utan även gör rummet ännu mer begränsat när det kommer till människans framkomlighet.
Det norra och södra koret är två platser som är offentliga för människan i hennes tillbedjan till Gud. De består av fristående stolar och bord som utgör ett mer flexibelt intryck. Ljusbäraren längst bak i vänstra hörnet är en annan fysisk offentlig plats för den besökande. Där kan hon stilla sig en stund i ren avskildhet från det övriga kyrkorummet. Platsen är inte stor men är ändå en öppen plats för den besökande. I ett sådant kompakt och litet kyrkorum som Helga får man infinna sig i att kyrkbänken är den självklara offentliga plats för människan var hon kan stilla sig en stund. Kyrkorummet har därmed en aning begränsad fri rörlighet.70
68 Nilsson 2007, s. 60
69 Biskopsbrevet 2001, s. 8
70 Weman 1976, 34–35
Att använda kyrkorummet som en offentlig plats för andra arrangemang är möjlig i Helga.
Konserter, föredrag och meditations grupp är några exempel på andra arrangemang som har verkat i kyrkorummet. Den fasta möbleringen kommer tillrätta då det rör sig om ett arrangemang som innehar en publik. När en meditations grupp intar kyrkorummet används koret som en samlingsplats för deltagarna. Där läggs ett fokus på att hitta en öppen plats i kyrkorummet som inte styrs av en fast möblering.71 Det som kan vara ett hinder med att använda detta kyrkorum för övriga ändamål än gudstjänstliv och enskild andakt kan vara den historiska och kulturhistoriska utsmyckningen av kyrkorummet. Den materiella interiören utgör kyrkorummet och därmed är det inget som kan monteras bort eller justeras efter önskemål.72
Fysisk social offentlighet handlar om hur sociala relationer synliggörs i kyrkorummet utifrån det fysiska kyrkorummet. Ett exempel på detta kan vara mötesplatsen ”Nattkyrka”.
Kyrkorummet är en öppen plats för allmänheten två gånger i månaden under kvällstid och kyrkan erbjuder enkel fika och gemensam samvaro. Här används det fysiska kyrkorummet som en plattform för sociala relationer. I södra koret finns det möjlighet att samlas vid de runda borden över en kopp kaffe och samtala. I det norra koret kan en stund avskildhet erbjudas och i kyrkorummets kyrkbänkar finns det möjlighet till att slå sig ned och betrakta det stora kyrkorummet eller endast umgås med andra. Mötesplatsen ”Nattkyrka” är ett arrangemang som lockar olika människor med olika behov därmed blir den fysiska delen av kyrkorummet passande för ett sådant ändamål. Folk kan sprida ut sig i kyrkorummet eller umgås tillsammans kyrkorummet möjliggör allt detta.73
Fysisk mental offentlighet handlar om vad för känslor den fysiska strukturen väcker hos besökaren. Likt många kyrkor uppfattas kyrkorummen vanligen större till storlek då de betraktas inifrån. Helga har ett kyrkorum som kan tolkas utifrån den tanken. Besökaren får ta del av det växelspel som interiören innehar genom sitt varma tegel bruk och de gråvita putsytorna i valven.74 Korfönsterna är en av kyrkorummets detaljer som genast drar besökarens uppmärksamhet. De framträds tydligt och ingjuter en känsla av att kyrkorummet är en kulturhistorisk plats som bevarats väl genom tiderna. Takkronorna, altarbordet med tillhörande altartavla och den stora predikstolen ger en känsla av att detta är ett sakralt rum som har bevarats
71 Helga Trefaldighets kyrka, https://www.svenskakyrkan.se/uppsala/helga-trefaldighets-kyrka (Hämtad 2021-01-09)
72 Weman 1976, s. 35
73 Ur samtal med medarbetare från Helga Trefaldighets kyrka 2020-12-11
74 Sjöholm 1992, s. 120
väl. Ett annat perspektiv på fysisk mental offentlighet till kyrkorummet kan vara en känsla av att rummet är högtidligt och inger en osäkerhetskänsla hos besökaren. Kyrkorummet är en aning mindre i storleken och därmed är det svårt att hitta en plats för avskildhet. Ett rum med begränsad yta förblir det mesta synligt och detta kan vara en känsla som besökaren kan slås av.75
4.3 Förnyelse
Fysisk förnyelse handlar om huruvida den fysiska delen av kyrkorummet har ändrats eller anpassats. Kyrkorummet har genomgått ändringar och anpassningar regelbundet sedan kyrkan invigdes men i olika utsträckning. Några exempel på detta är korinredningen som byttes ur vid slutet av sekelskiftet, under 1970-talet hängdes nya ljuskronor upp i taket och under 2020 renoverades sakristian.76 Ingen av dessa ändringar har skett till följd av Svenska kyrkan och statens ändrade relation vid år 2000 utan har ägt rum utifrån ett behov som har funnits kring att restaurera kyrkorummet, lägga till ny inredning eller sedan av praktiska skäl. Detta tyder på att kyrkorummet har endast setts utifrån ett historiskt perspektiv och därför har restaureringarna endast handlat om att bevara och förvalta kyrkorummets form.
Social förnyelse handlar om de sociala relationerna och hur de har yttrat sig i relation till kyrkorummets fysiska del. Då den fysiska förnyelsen har varit obefintlig sätter detta sin prägel på hur den sociala förnyelsen skall ses över. Risken som följer då kyrkorummet endast restaureras utifrån antikvariska skäl blir att kyrkorummet inte primärt blir ett gudstjänstrum utan istället förvandlas till en sakral plats som har likheter med ett museum. Enligt Jerk Alton och Carl-Göran Bergman finns det inte en risk för att ett kyrkorum skulle bli historielöst. Detta innefattar inte enbart kyrkorummet utan även föremålen, symbolerna och kyrkans gudstjänsthandlingar i rummet. Men om en förnyelse inte äger rum finns det risk för att traditionerna faller i glömska. Traditionen kommer fram genom förnyelse i kyrkorummet och genom gudstjänsten, enligt Alton och Bergman.77
Därmed kan sägas att den fysiska delen av kyrkorummet inte har varit en bidragande faktor till att social förnyelse har skett. Därav kan det konstateras att de sociala relationerna i
75 Weman 1976, s. 35
76 Sjöholm 1992, s. 130–131
77 Weman 1976, s. 40–41
