2007-03-02
Svenskt Näringsliv
Telefonförsäljning (SOU 2007:1)
I sitt huvudbetänkande (SOU 2006:76) lade 2005 års Marknadsföringsutredning fram ett förslag till ny marknadsföringslag, avsedd att genomföra direktivet om otillbörliga affärsmetoder, se föregående nr av Nyhetsbrevet. Utredningen fick tilläggsdirektiv sedan bland annat Konsumentverket påtalat, som man ansåg, missförhållanden i sam- band med telefonförsäljning, särskilt när det gällde telefonabonnemang och andra elektroniska kommunikationstjänster. Kritiken gick i huvudsak ut på att människor förleddes att ingå avtal utan att förstå att ett sådant uppkom, s k ofrivillig avtals- bindning. Även påståenden om att konsumenter pådyvlades produkter som de facto inte beställt (negativ säljmetod) förekom också.
Utredningen hade bland annat att överväga en regel om att avtalet endast blev giltigt om konsumenten skriftligt bekräftade det. Vidare skulle man undersöka om bran- schens register NIX-Telefon1 fungerar tillfredsställande, eller om det fanns skäl att införa en annan ordning än den nuvarande opt out-regleringen2.
Utredningen konstaterar att det faktiskt förekommer problem med ofrivillig avtals- bindning och liknande, med en viss koncentration till telefonitjänster. Samma feno- men uppträder dock även vid annan telefonförsäljning, t ex av abonnemang på hälso- kostmedel. Det är, sägs det, ett mindre antal väl identifierade företag som skapar det större antalet problem.
Det är inte fel på det gällande materiella regelverket (lagstiftning och egenåtgärder).
Korrekt tillämpat ger det ett gott konsumentskydd. Problemen beror istället främst på att reglerna inte efterlevs, vilket i sin tur orsakas av brister i sanktionssystemet och av att tillsynen inte är tillräckligt effektiv. Vissa konsumenter har också för dålig kun- skap om hur avtal kommer till stånd.
Slutsatsen blir därför att tillsynen måste prioriteras högre hos Konsumentverket/KO, som även bör få i uppdrag att öka konsumenters förståelse för hur avtal ingås. Utred- ningen föreslår vidare att sanktionerna stärks genom att överträdelser av informa- tionsbestämmelserna i distans- och hemförsäljningslagen beläggs med marknadsstör- ningsavgift (ett slags företagsböter). Avtalet skall också vara ogiltigt om föreskriven information inte lämnats. Marknadsföringslagens förbud mot negativ säljmetod (12
§) föreslås kompletterad med en regel om att konsumenten, utan att betala, får be- hålla en levererad, men obeställd produkt. Utredningen bedömer att NIX-Telefon
1 Konsumenter som inte vill ha säljsamtal på telefon kan registrera sig hos NIX-Telefon. Företag är skyldiga att ”tvätta” sina nummerlistor mot registret. NIX-Telefon innehåller över en miljon registreringar.
2 Företag är enligt marknadsföringslagen skyldiga att respektera konsumenters önskan att inte få reklammeddelanden individuellt riktade till sig (opt-out). För bland annat e-postreklam krävs samtycke på förhand (opt-in). Se 13 § b-d marknadsföringslagen.
2
fungerar väl och att det saknas anledning att ersätta registret med någon annan ord- ning.
Näringslivets representanter, som i stort delar utredningens bedömning och slutsat- ser, har i ett särskilt yttrande utvecklat vissa synpunkter. Man påpekar att marknads- störningsavgiften infördes (1995) på näringslivets tillskyndan, därför att en direkt- verkande sanktion ansågs nödvändig för att komma åt de värsta lagöverträdarna.
Sanktionen har dock knappast alls kommit till användning på det sätt som var tänkt.
Man menar att det i och för sig är rimligt att ett företag kan ådömas marknadsstör- ningsavgift för att systematiskt ha utelämnat obligatoriska uppgifter som ett led i ett upplägg som syftar till att förvilla konsumenterna och åstadkomma ofrivillig avtals- bindning. Man anför att det dock inte ter sig meningsfullt att belägga ytterligare för- faranden med avgift förrän man löst de problem som uppenbarligen hindrar att sank- tionen kommer i bruk.
Näringslivet är också skeptiskt till att den föreslagna ogiltighetsregeln i praktiken medför något mervärde från konsumentsynpunkt, utan bara komplicerar ett redan komplext regelverk.
