Barn- och utbildningsnämnden Tid:

Barn- och utbildningsnämnden Tid: 2021-03-02 kl. 18:00

Plats: Gyllenhjelmssalen, Kommunhuset Strängnäs

Barn- och utbildningsnämndens sammanträde kommer att vara stängt för allmänheten på grund av rådande omständigheter, Covid-19.

Majoriteten har förmöte i Magistern och oppositionen i Lagmannen från klockan 17.00.

Föredragningslista Mötets öppnande

Upprop

Val av justerare

Ärende Beteckning

1. Deltagare på distans

2. Information: Närvarande på distans 3. Föredragningslista, anmälan av

övriga frågor

4. Ny ordförande till gymnasieutskottet för den kommunala gymnasieskolan

BUN/2021:109 Bilaga

5. Patientsäkerhetsberättelse för 2020 BUN/2020:614 Bilaga 6. SKA: Övergång, samverkan och

omvärld

BUN/2021:6 Bilaga

7. Information: BAS,

Bildningsakademin Strängnäs 8. Information: Fortsatt planering för

Bildningscentrum Eldsund

BUN/2020:522

9. Information: Deluppföljning av uppdraget om samarbete 4M kommuner mellan

BUN/2020:748

10. Årsrapport 2020 BUN/2021:1 Bilaga

Ärende Beteckning 11. Införande av avgiftskontroll för

förskola och fritidshem i Strängnäs kommun

BUN/2020:538 Bilaga

12. Revisionens årliga grundläggande granskning

BUN/2021:81 Bilaga

13. Övriga frågor

14. Information från utbildningschef 15. Information från ordförande 16. Information från kontaktpolitiker

17. Ärendebalanslista Bilaga

18. Delegationsbeslut

19. Meddelandeärenden Bilaga

Kenneth Larsson (M) Jessica Sundqvist

Ordförande Sekreterare

Handläggare Jessica Sundqvist Tel. 0152-293 54

Barn- och utbildningsnämnden

Nya ordförande till gymnasieutskottet för den kommunala gymnasieskolan

Förslag till beslut

Barn- och utbildningsnämnden beslutar att

1. utse Kenneth Larsson (M) till ny ordförande i utskottet,

2.

Beskrivning av ärendet

Enligt allmänt reglemente för Strängnäs kommun (KS/2020:546-003, beslutad 2020-12-14) äger nämnden rätt att inrätta särskilt utskott (§ 18). Till ett sådant utskott väljer nämnden ledamöter och ersättare bland dess ledamöter och ersättare för samma tid som de invalts i nämnden. För samma tid väljs även en ordförande och en vice ordförande (§§ 19-20).

Den 29 januari 2019 beslutade barn- och utbildningsnämnden att inrätta ett gymnasieutskott (BUN § 9, 2019-01-29).

Avgår ledamot eller ersättare i utskottet ska nämnden snarast förrätta fyllnadsval för återstoden av tjänstgöringstiden (§ 21 3 st). Nämnden har rätt att delegera vissa beslut åt ett utskott att besluta på nämndens vägnar i en viss grupp av ärenden (6 kap. 33 § kommunallagen). Enligt delegationsordningen för barn- och utbildningsnämnden beslutar utskottet om vilka program samt antal platser per program som den kommunala gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska erbjuda, beslut om justering av programutbud/vilka program som ska starta, samt beslut om plan för utbildning på introduktionsprogram.

Ekonomiska konsekvenser för kommunen

Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen.

Övriga konsekvenser

Beslutet medför inga övriga konsekvenser.

Uppföljning

Ingen uppföljning krävs.

Beslutsunderlag Inga handlingar bifogas.

Beslutet skickas till

Handläggare Åza Tellström 0152-293 95

Barn- och utbildningsnämnden

Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insats 2020

Förslag till beslut

Barn- och utbildningsnämnden beslutar att

1. godkänna patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insats 2020.

Beskrivning av ärendet

Elevhälsans medicinska insats har i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen upprättat en patientsäkerhetsberättelse för år 2020. Patientsäkerhetsberättelsen är en del i den medicinska insatsens kvalitetssystem för att säkerställa att

verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet.

Eftersom barn- och utbildningsnämnden är vårdgivare enligt hälso- och sjukvårdslagen ska nämnden godkänna berättelsen.

Ekonomiska konsekvenser för kommunen

Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen.

Övriga konsekvenser

Beslutet medför inga övriga konsekvenser.

Uppföljning

Uppföljning sker i samband med 2021 års patientsäkerhetsberättelse.

Beslutsunderlag

Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insats 2020, 2020?

Beslutet skickas till -

Tony Lööw Åza Tellström

Utbildningschef Tf Verksamhetschef elevhälsans medicinska insats

Handläggare:

Verksamhetschef Helena Lönnblad Söderqvist

Tf verksamhetschef/ Samordnade skolsköterska/MLA Åza Tellström

Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska

insats (EMI),

Strängnäs kommun

År 2020

20200128 och ansvarig för innehåll

______________________________________________

Sammanfattning 4-5

Bakgrund till dokumentation kring patientsäkerhet 6

Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet 7

Ansvar för patientsäkerhetsarbetet, Strängnäs kommun 8-9 Rutiner för egenkontroll samt vilken egenkontroll som genomförts under året 10-11 Rutiner för att identifiera risker i verksamheten 11

Rutiner för händelseanalyser 12

Vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 12-13 Informationssäkerhet 14

Samverkan för att förebygga vårdskador 15

Riskanalys 16

Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 17

Samverkan med patienter och närstående 18

Sammanställning och analys, avvikelserapporter 19 Resultat 19-23

Resultat, övergripande mål 2020 22-23

Övergripande mål och strategier för 2021 24-26

ledningsansvar, MLA

Bilaga 4, Uppdragsbeskrivning för skolsköterska med administrationsansvar för PMO

Bilaga 5, Uppdragsbeskrivning skolpsykolog

Bilaga 6, Uppdragsbeskrivning skolläkare

Ordförklaring:

MLA- Skolsköterska med medicinskt ledningsansvar EMI – Elev Hälsans Medicinska insats

CBEH- Centrala barn och elevhälsan

LHU – Liv och Hälsa Ung, enkätundersökning som når alla elever i år 8 och år 2 på gymnasiet

Lagen om patientsäkerhet som infördes 1 januari 2011 kräver att en årlig patientsäkerhetsberättelse skall upprättas.

Patientsäkerhetsberättelsen skall redogöra för vad man gjort för att identifiera, analysera, reducera risker och negativa händelser som kan leda till vårdskada. Men skall även innehålla vilka mål man uppnått under året 2020, i sitt patientsäkerhetsarbete.

Verksamhetens grundläggande mål för att öka patientsäkerheten i Strängnäs kommun är att det finns tydliga uppdragsbeskrivningar inom varje område, att ständigt arbeta med analys och metodutveckling.

Kontinuerligt se över verksamheten och anpassa elevantalet hos elevhälsans medicinska insats personal.

Ansvar för patientsäkerhetsarbete har vårdgivaren, verksamhetschef, skolsköterska med medicinskt ledningsansvar(MLA), skolläkare och skolpsykolog och skolsköterska. För att identifiera risker inom

verksamheten finns ett tydligt avvikelserapporteringssystem, som följer grundstrukturen i Socialstyrelsens riskdatabas.

För att öka patientsäkerheten ytterligare har verksamhetschef och samordnade skolsköterska med medicinskt ledningsansvar (MLA) gemensamt genomgått en kompetensutvecklande kurs i det

systematiska kvalitetsarbetet kring elevhälsans medicinska (EMI) arbetet under höstterminen 2020.

Elevhälsans medicinska insats (EMI) uppdaterar fortlöpande rutiner, riktlinjer och processer i EMI:s metodbok, efter att de har presenterats, diskuterats och i vissa fall reviderats i skolsköterskegruppen. Det sker även samverkan på olika nivåer, både övergripande mellan olika vårdgivare men även internt mellan kommunens olika kontor och inom utbildningskontorens verksamheter.

Loggläsning av elevåtkomst, in och utloggning sker en gång per månad för att säkra informationssäkerheten i journalsystemet PMO. Det genomförs även journalgranskning av elevhälsans medicinska insats journalanteckningar 2 gånger per år.

Under året 2020 har 6 stycken risk och avvikelserapporter lämnats in

till samordnade skolsköterska med medicinskt ledningsansvar (MLA)

och verksamhetschef för elevhälsan. Det har under detta år även skrivit

Bakgrund till dokumentation kring patientsäkerhet

Lagen om patientsäkerhet som infördes 1 januari 2011 innebar ökade krav på vårdgivare att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete för att minimera och förebygga vårdskador inom verksamheten. Lagen kräver även att en årlig patientsäkerhetsberättelse skall upprättas vilken redogör för vad man gjort för att identifiera, analysera och reducera risker och negativa händelser men även vilket resultat man uppnått i sitt patientsäkerhetsarbete.

Personal inom elevhälsans medicinska insats (EMI) har skyldighet att

rapportera tillbud, risk för tillbud och avvikelser i verksamheten.

Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet

SFS 2010:659, 3 kap. 1 § och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 §

Elevhälsans medicinska insats (EMI) i Strängnäs kommun skall erbjuda en likvärdig elevhälsovård av hög kvalité. Målet med ett återkommande patientsäkerhetsarbete är att säkerställa kvalitén genom att upprätthålla goda rutiner i arbetet så att risken för vårdskador minskar och negativa händelser kan förebyggas genom kontroll, samverkan, metodutveckling och utbildning.

Grundläggande förutsättningar för att uppnå en god och likvärdig elevhälsa är:

 att verksamhetens övergripande organisation och

ansvarsfördelning är tydlig, genom uppdragsbeskrivningar inom

varje område.

metodboken och de tillämpas i det dagliga arbetet.

 att kontinuerligt se över möjligheten att anpassa elevantalet utifrån SALSA-värde och vårdtyngd hos varje skolsköterska för att öka patientsäkerheten och på så sätt minska risken för

vårdskada.

 att bemanning av skolpsykolog är anpassad till möjlighet för utförande och utveckling av det främjande och förebyggande arbetet centralt, lokalt och på individnivå.

 att lokaler där elevhälsans medicinska insats ska bedriva verksamhet är anpassade för ändamålet

 att kontinuerligt metodutveckla riktlinjer och rutiner kring risk och avvikelserapportering, för att öka patientsäkerheten och på så sätt minska risken för vårdskada.

 att utifrån EMI:s egenkontroller se över utrustning så som medicinska kylskåp, längdmätare, syntavlor, test material m.m.

Utrustning har uppdateras och köpts in för att stärka patientsäkerheten och minimera risken för vårdskada.

 att skapa en struktur för organisationen med, rutiner och riktlinjer för överlämning, samverkan både internt och externt.

Allt för att minimera risk för vårdskada.

 att skapa plan för kompetensutveckling och handledning för EMI:s personal. Där tid, förutsättningar och möjligheter till kompetensutveckling både gemensamt och individuellt finns

Ansvar för patientsäkerhetsarbetet

SFS 2010:659,3 kap. 9 § och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 §, p 1 Vårdgivare

Barn- och utbildningsnämnden i Strängnäs kommun är vårdgivare och ytterst ansvarig för den hälso- och sjukvård som bedrivs inom

elevhälsans medicinska insats. Vårdgivaren är ansvarig för att det finns

Vårdgivaren ska utse chef för verksamheten och i dialog beskriva verksamheten. Vårdgivaren ska vidare säkerställa att kommunens medborgare kan, vet hur och var man kan lämna klagomål på EMI.

Verksamhetschef

Verksamhetschefen (VC) har enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 2017:30) och Hälso-och sjukvårdsförordningen (HSF 2017:80) det yttersta ansvaret för elevhälsans medicinska insats (EMI).

Verksamhetschefen ska ha en sådan ställning i organisationen så att han eller hon kan överblicka och påverka det systematiska patientsäkerhetsarbetet.

Från och med januari 2020 är chef för centrala barn- och elevhälsan (CEBH) i Strängnäs kommun verksamhetschef för elevhälsans medicinska insats (EMI). Verksamhetschefen för EMI har även personalansvaret för EMI:s personal såsom skolsköterskor, psykologer och skolläkare

Se uppdragsbeskrivning bilaga 2

Samordnade skolsköterska med medicinskt ledningsansvar (MLA)

MLA är enligt skriftlig delegation från verksamhetschef medicinskt ansvarig för elevhälsans medicinska insats medicinska del. Detta enligt Hälso-och sjukvårdslagen (HSL 2017:30), då verksamhetschefen inte har formell hälso- och sjukvårdskompetens.

MLA skall på verksamhetschefen uppdrag ansvara för att utforma och implementera arbetsrutiner och säkerställa god patientsäkerhet för eleverna inom Strängnäs kommun.

Se uppdragsbeskrivning bilaga 3 Skolläkare

Huvudsyfte med funktionen är att tillsammans med skolsköterska med medicinskt ledningsansvar för elevhälsans medicinska insats, vara en stödfunktion för verksamhetschef inom elevhälsans medicinska insats i alla övergripande frågor som berör EMI.

Se uppdragsbeskrivning bilaga 4 Skolpsykolog

Skolläkare, skolsköterskor och psykolog

All hälso- och sjukvårdspersonal är skyldiga att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls och arbetar under eget yrkesansvar enligt kap 6 2§ i patientsäkerhetslagen. Varje medarbetare har ett ansvar att avvikelser och risker identifieras och att de rapporterasrepporteras utifrån de rutiner som finns i verksamheten.

Rutiner för egenkontroll samt vilken egenkontroll som genomförts under året

SOSFS 2011:9 5 kap. 2 §

Egenkontroll är systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av att de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem.

Som systematisk uppföljning och utvärdering av skolsköterskan arbete skriver skolsköterskan verksamhetsberättelse en gång per läsår och genomför egenkontroll av verksamheten två gånger per läsår, detta sker på alla skolenheter

Verksamhetsberättelse skrivs vid avslutat läsår där statistik av

vaccination, hälsobesök, återkontroller/kontrollelever, oplanerat besök, elevmöten både externt, internt och administration skrivs in. Där tydliggör även skolsköterskan hur året har fortlöpt och vad som

eventuellt inte hunnits med under läsåret. Detta för att belysa vårdtygnd

på varje skola och skolsköterska, tillsammans med SALSA-värde och

resultatet från Liv-hälsa och ung enkäten (LHU), för att på så sätt göra

en analys av tillräcklighet och nåbarheten gentemot enskild elev. Detta

Det görs även en utvärdering av vaccinationsveckor,

vaccinationsstatistik används för att följa upp rutiner och resultat av insatserna

Egenkontrollen skrivs en gång under vårterminen och en gång under höstterminen, för att se över journaldokumentation, utrustning på skolsköterskemottagningarna, administration, läkemedel och

hygienrutiner, lokaler, samverkan och arbetsmiljö. Att journalsystemet används på ett sätt där rutiner och riktlinjer följs och efterlevs. Det skall även genomföras journalgranskningar av journalanteckningar inom Elevhälsans medicinska insats.

Resultatet av egenkontrollen, verksamhetsberättelsen och utvärderingen av vaccinationsveckorna skickas till samordnade skolsköterska/MLA och verksamhetschef inom EMI. Egenkontroll och

verksamhetsberättelse tas sedan tas upp på gemensamma nätverksträff för skolsköterskor och skolläkare, för att analyseras, utvärderas och på så sätt upptäcka eventuella brister i likvärdigheten som sedan påtalas och åtgärdas. Utvärdering av vaccinationsveckor tas upp både på interna och externa nätverksträffar inom EMI, då det möjliggör jämförelser mellan kommunens vaccinationstäckning samt regionala och nationella data.

En gång per månad utför systemadministratören loggläsning i journalsystemet (PMO). Kontrollernas syfte är att garantera att användare inte öppnar journaler där behörighet saknas samt att utloggning efter användning sker korrekt, allt detta för att hindra obehörigas intrång i journalsystemet

Rutiner för att identifiera risker i verksamheten

SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 §

För att identifiera risker inom verksamheten finns tydliga och

uppdaterade riktlinjer och rutiner för risk och avvikelserapportering

både interna och externt. Vid regelbundna nätverksträffar ges tid för

genomgång av ärenden kopplade till patientsäkerhet, risk och

avvikelserapportering.

När det sker förändringar inom Elevhälsans medicinska insats arbete skrivs, analyseras och uppdateras risk och konsekvensanalyser

Samordnade skolsköterskor/MLA har regelbundna nätverksträffar med MLA-sköterskor inom länet, där bland annat frågor kring

patientsäkerhet tas upp.

Rutiner för händelseanalyser

SFS 2010:659, 3 kap. 3§

Ett avvikelserapporteringssystem används, som följer grundstrukturen i Socialstyrelsens riskdatabas. Systemet identifierar händelser som har inneburit eller skulle kunna innebära en risk eller skada. Den som noterar sådan händelse (skolpsykolog, skolläkare eller skolsköterska) gör en risk- och avvikelserapportering som sedan överlämnas till skolsköterska med medicinskt ledningsansvar (MLA), som i sin tur förmedlar vidare till skolläkare och verksamhetschef.

Efter händelseanalys beslutas om vårdgivare, rektor, elev och/eller vårdnadshavare skall informeras, det tas även beslut om det skall göra en anmälan till IVO och en Lex Maria, allt utifrån risken och

avvikelsens art. Ärendet lyfts alltid inom EMI:s yrkesgrupp på

nätverksträff, för utveckling, samsyn och revidering utifrån analysen av avvikelsen.

Vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet

SFS 2010:659, 3 kap. 10 § p 1-2

Elevhälsans medicinska insats (EMI) har under året arbetat aktivt med metodutveckling gällande rutiner och riktlinjer för att på så sätt öka patientsäkerheten och minimera vårdskada för eleverna. Detta arbete är också grunden för utvecklingen av det ledningssystem som krävs för att säkerställa det systematiska kvalitet och patientsäkerhetsarbetet

Dokumentering av varje skolenhets EMI-verksamhet i form av egenkontroll två gånger per år gällande lokaler, utrustning,

journaldokumentation, läkemedel. Verksamhetsberättelse 1 gång per år gällande genomförda vaccinationer, hälsobesök, återkontroller/

kontrollelever, personalresurser, fortbildning mm.

Fortlöpande uppdatering av rutiner, riktlinjer och processer i EMI:s metodbok efter att de har presenterats, diskuterats och i vissa fall reviderats i skolsköterskegruppen. Metodboken finns tillgänglig på gemensam samarbetsyta för elevhälsans medicinska insats på Strängnäs kommunsintranät. Har även tillgång till Uppsala Metodbok som ett komplement, går dock ej att använda fullt ut, då det är många delar i Uppsala metodbok som är lokala riktlinjer för Uppsala och inte för Sörmland.

Kompetensutveckling sker både internt och externt vid EMI:s

nätverksträffar, minst en gång per månad. Återkommande träffar med barn och ungdoms psyk (BUP), diabetesutbildning på Mälarsjukhuset och intern kompetensutveckling av skolläkare. Det görs även en löpande bedömning av kompetensutvecklingsbehov

Förbättrat rutiner och processer kring risk-och avvikelserapporter.

Utvecklat risk och avvikelserapporten för att lättare kunna utvärdera och ändra i rutiner, riktlinjer och processer. Tar upp risk och

avvikelserapportering vid varje nätverksträff för skolsköterskor.

Kontinuerligt se över möjligheten att minska elevantalet per

skolsköterska och anpassat verksamheten utifrån SALSA-värde och vårdtyngd för varje skolsköterska, då flera av skolsköterskorna mer än en skola i sitt uppdrag, för att öka patientsäkerheten och på så sätt minska risken för vårdskada. Även för att få en kontinuitet hos elevhälsans medicinska insats och på så sätt kunna vidareutveckla det förebyggande och främjande arbetet för eleverna, därav öka

patientsäkerheten och samarbetet på skolorna. Skolsköterska har fått

flera och mer omfattande uppgifter i sitt nationella uppdrag. Att minska

förändrade arbetssätt, för skolsköterskan, under pandemin COVID-19

Informationssäkerhet

HSLF-FS 2016:40, 7 kap. 1§

Enligt gällande lag ska patientjournal föras vid vård av patienter (3kap.1§ patientdatatalagen). Personal som ingår inom elevhälsans medicinska insats (EMI) har skyldighet att föra patientjournal när de utför hälso-och sjukvård, de vill säga när uppdraget syftar till att förebygga, utreda och behandla sjukdomar eller skador (1§ Hälso-och sjukvårdslagen, 1982:763).

Strängnäs kommun använder sedan 2007 journalhanteringssystemet PMO där alla elever född -00 eller senare har hela sin journal i systemet. Enligt rutiner och riktlinjer utför systemadministratör

loggläsningar och journalgranskning av journalanteckningar i PMO för att öka patientsäkerheten och minska vårdskada.

Loggläsning av in- och utloggningar och elevåtkomst i journalsystemet PMO sker en gång per månad för att skydda elever och vårdnadshavare mot dataintrång (4 kap 9c§ brottsbalken). Detta utförs av

systemansvarig i PMO och i Strängnäs kommun är denna samordnade skolsköterska med medicinskt ledningsansvar (MLA).

För att förbättra patientsäkerheten ytterligare, inom journalsystemet

PMO, har det tagits fram en ny sekretessinformation/blankett för

underskrift av användare i systemet, med mer information kring

sekretess (20 kap, 3§ brottsbalken) och dataintrång.

finns i metodboken. Detta för att öka patientsäkerheten och minska risken för vårdskada.

Samverkan för att förebygga vårdskador

SOSFS: 2011:9,4 kap. 6 §

Samverkan sker på olika nivåer, både övergripande mellan olika vårdgivare men även internt mellan kommunens olika kontor och inom de olika kontorens verksamheter. Samverkan är ytterst viktig när det gäller olika vårdgivare såsom t.ex. mellan grundskolans EMI, BVC och vårdcentraler, barn och ungdomsmottagning, BUP och habilitering men även internt för att främja och stärka det förebyggande arbetet.

Verksamhetschefen för EMI/Chef för Centrala barn och

elevhälsan(CBEH) har under 2020 deltagit i Arbetsgrupp Norr Barn (ANB) som är en samverkansgrupp mellan Region och kommuner i länet för att bl.a. skapa likvärdighet gällande patientsäkerhetsarbetet.

Utöver detta har verksamhetschefen för EMI/Chef för CBEH varit kontaktperson mot socialstyrelsen och skolverket gällande kommunens projekt Samverkan Tidiga Insatser (TSI) och deltagit i den

kommunövergripande styrgruppen för projektet.

Verksamhetschef för EMI/Chef för CBEH har även deltagit i samverkansgrupp med regionens samtliga andra EMI och

elevhälsochefer ungefär en gång per månad, för att skapa en ökad samsyn och likvärdighet för våra elever.

Ytterligare samverkan sker genom Vardagsnära insatser i tydlig

samverkan (VITS) där barn och ungdoms psyk (BUP), habiliteringen,

socialtjänsten, BVC, Specialpedagog inom skola och förskola och EMI

(Samordnade skolsköterska/ MLA) ingår. Syftet är att ge insatser och

Skolsköterskor och skolläkare samverkar med externa vårdgivare för att säkerställa bra samarbetsrutiner, t.ex. BVC, vårdcentraler, barn och ungdomsmottagningen, habiliteringsverksamheten, barn- och ungdomspsykiatrin BUP, ögonmottagningen, öronmottagningen, ortopedkliniken samt ungdomsmottagningen.

Skolpsykologerna har påbörjat samverkan med barn och

ungdomspsykiatrin (BUP) för att på så sätt skapa samarbetsrutiner, för att öka patientsäkerheten och minska risken för vårdskada.

Riskanalys

SOSFS: 2011:9, 5 kap.1§.

Vårdgivaren ska fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet.

Riskanalys innebär att fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i

verksamhetens kvalitet och att identifiera händelser som skulle kunna göra att verksamheten inte kan leva upp till de krav och mål som ställs enligt lag, föreskrift och beslut.

I processen för riskanalys ingår att bedöma vilka risker som finns på individ-, verksamhets- och strategisk nivå och sannolikheten för att händelser kan inträffa. Det ingår även att bedöma vilka negativa konsekvenser som kan följa händelsen och ta ställning till om fler personer behöver finnas med i bedömningen.

Under 2020 har EMI gjort sex stycken risk och konsekvensanalyser

utifrån rådande Covid-19 läge.

Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet och bär själva ansvar för hur hen fullgör sina arbetsuppgifter(6 kap § 1–2 PSL).

Enligt samma lag är hälso- och sjukvårdspersonal skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls och ska i detta syfte till vårdgivaren rapportera risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra vårdskada.

Ledningssystemet och metodstödet för elevhälsans medicinska insats (EMI) definierar ansvarsfördelningen och rutinerna för avvikelser, klagomål och synpunkter.

Skolsköterska, skolläkare eller psykolog rapporterar risker och avvikelser som har eller hade kunnat medföra skada via den mall för risk och avvikelserapportering, som finns i metodboken på intranätet.

Rapporten lämnas sedan till skolsköterska med medicinskt

ledningsansvar (MLA) som gör en första utredning av händelsen och förmedlar därefter, vid behov, rapporten till verksamhetschef.

Verksamhetschef ansvarar tillsammans med samordnade skolsköterska med medicinskt ledningsansvar(MLA) och skolläkare för om övriga åtgärder skall vidtas så som ytterligare utredning, information till vårdgivaren, IVO, Lex Maria-anmälan.

Vid nätverksträffar en gång per månad analyseras avvikelserapporter

gemensamt och nödvändiga åtgärder vidtas (t.ex. uppdatering av

metodboken, kompetenshöjande insatser eller revidering av rutin).

Samverkan med patienter och närstående

SFS 2010:659 3 kap. 4 §

Patienter/Elever och deras närstående är viktiga samverkanspartners för att förbättra och utveckla kvaliteten i det systematiska arbetet. Deras möjlighet till delaktighet behöver utvecklas på både övergripande liksom lokal nivå.

All hälso- och sjukvård är med några få undantag frivilligt. Det är den som har hälsoproblem (eller vårdnadshavare till minderårig enligt 6 kap föräldrabalken) som avgör om hon eller han skall söka vård. Samtycke till vård, undersökning eller behandling görs i de flesta fall muntligt men vid vaccinering inhämtas oftast skriftligt medgivande.

Skolsköterskor, skolläkare och skolpsykologer strävar alltid efter att samarbeta med elev och vårdnadshavare för bästa möjliga vård och behandling. Elev bör alltid informeras i det som rör honom eller henne, informationen ska vara anpassad efter ålder och mognad.

Vårdnadshavare kontaktas när man bedömer det nödvändigt. Om man inte kunnat nå vårdnadshavare före en behandling eller om man bedömer det lämpligt vid andra tillfällen, ska vårdnadshavaren informeras i efterhand, muntligen eller skriftligen. Barnet ska ha medinflytande som med tiden eller under vissa omständigheter övergår till ett självbestämmande. Vid behov används tolk.

I de fall där en avvikelsehändelse inträffat som berör enskild elev, kontaktas vårdnadshavare och/eller eleven för en direkt information om händelsen. Vid vårdskada informeras också om rättigheter att kontakta Patientnämnden och Inspektionen för vård och omsorg.

Vårdgivaren ska ta emot klagomål och synpunkter på den egna

verksamheten från patienter/elever och deras närstående och ska snarast

Sammanställning och analys

SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 §

Under kalenderåret har det inkommit sex stycken avvikelse och riskrapporter varav en avvikelse och riskrapport är riktad mot en vårdcentral i Strängnäs kommun. Ingen av avvikelserapport har resulterat i en anmälan till IVO och LEX Maria.

Sammanställning av risk och avvikelserapporterna bifogas.

Se bifogad bilaga 1

Resultat

SFS 2010:659, 3 kap. 10 § p 3 Resultat av egenkontroller

Vid loggläsning i journalsystemet PMO har under året ett fall, trots upprepade påminnelser utebliven utloggning ut systemet, uppdagats och detta kunde i sin tur leda till dataintrång och vårdskada kan uppstå.

Detta resulterade i en avvikelse och riskrapportering och avstängning ur systemet.

Se Resultat Avvikelsehantering

Rutinen med vaccinationsveckor där två skolsköterskor gemensamt sköter vaccinationerna ger mycket god patientsäkerhet. Resultatet visar också en god vaccinationstäckning i Strängnäs kommun jämförbar med regionala och nationella nivåer.

I vår egenkontroll tas kravet kring sekretess och tillgänglighet rörande

skolsköterskemottagningen upp. Detta läsår 2019/2020 resulterat i en

risk och avvikelserapport då skolsköterskorna på en av skolorna delar

rum. Det är därav svårt att hålla sekretess fullt ut, men även svårt att få

tillgång till adekvat utrustning och detta kan leda till att hälsobesök,

vaccinationer och/eller uppföljningskontroller, enligt socialstyrelsens

I egenkontrollen ses adekvat utrustning över på

skolsköterskemottagningarna. Vi ser en stor risk att vi saknar skanner på våra mottagningar och risken är att sekretessbelagda

journalanteckningar/journalhandlingar exponeras, hamnar i felaktig journal då skolsköterskan står i skolornas kopieringsrum med

journalhandlingar som skall skannas in i journalsystemet PMO. Detta har resulterat i en risk och avvikelserapportering.

Se Resultat i avvikelsehanteringen

Resultat, avvikelsehantering

Antalet avvikelser har ökat något under 2020 jämfört med tidigare år.

Risk och avvikelserapporteringen internt omfattas av journalsystemet PMO, uteblivna hälsobesök, uppföljningsbesök pga. COVID-19, avsaknad av skanner och tillgänglighet till skolsköterskemottagning.

Det har även gjorts en extern risk och avvikelserapport, då vi inte kunna remitterat nyanlända elever för provtagning till vårdcentral, de uppger som skäl att de inte har personal att ombesörja detta.

Bedömning:

Att risk och avvikelserapportering har ökat detta år ses inom

elevhälsans medicinska insats som ett resultat av att våra rutiner och riktlinjer kring risk och avvikelserapportering fungerar i högre grad, det innebär ökad patientsäkerhet och minskar risken för att elever skall drabbas av vårdskada.

Båda risk och avvikelserapporteringar inom journalsystemet PMO åtgärdades relativt omgående.

Risk och avvikelserapporteringen gällande utebliven tillgång till journalsystemet löstes genom att ordna med fler licenser i PMO, vilket innebär att fler användare kan arbeta i systemet samtidigt. Elevhälsans medicinska insats (EMI) legitimerade personal skall ha tillgång till journalsystemet under arbetstid då arbetet kräver att de skall dokumentera skyndsamt.

Risk och avvikelserapportering kring risken för dataintrång pga.

utebliven utloggning ur journalsystemet PMO åtgärdades genom

hälsobesök och uppföljningsbesök pga. Covid- 19 har under hösten åtgärdats då elever varit mer på plats på skolan, även genom att skolsköterska har hälsosamtal via Teams. Risk och

konsekvensbedömning är gjord pga. Covid- 19 och utebliven insats från Elevhälsans medicinska insats på gymnasiet. Denna följs kontinuerligt upp och revideras efter behov.

Har gjort en risk och avvikelserapportering där skolsköterska delar rum på en av skolorna i kommunen med annan personal på skolan. Frågan har även tagits på lokal samverkan och det har gjort upp riktlinjer för hur delande av rummet skall genomföras, då det pga. lokalbrist inte finns annat rum att tillgå på skolan.

En risk och avvikelserapportering är gjord då det är en allvarlig risk för att sekretessbelagda journalanteckningar blir exponerade i samband med att skolsköterskan står i skolans kopieringsrum och skannar in journalanteckningar. Har tagits upp med IT och det kommer att köpas in skanner när nya avtalet kring kopieringsapparater och skanner är klart i Strängnäs kommun.

Har gjorts en extern risk och avvikelserapportering då remisser nekats och skickats åter på provtagning och hälsosamtal av nyanlända pga.

personalbrist hos vårdcentral. Har informerat vårdcentralen via mail

men inte fått någon återkoppling kring detta.

under längre tid. Beroende på utfallet av pilotprojektet fortsätta arbetet med att utreda möjligheterna till en övergång till

”molntjänst” när det gäller journalföring inom elevhälsan, i syfte att öka tillgängligheten till systemet och öka driftsäkerheten?

Resultat:

Målet har inte uppnåtts då det under året saknats en

projektledare som håller ihop och följer upp arbetet som sker i elevärendemodulen. Har gjorts ett flertal försök från CBEH att få till möte och uppföljning men det har varit svårt att hitta möjligheter och hålla ihop projektet, då det inte finns tydliga ramar, ingen utsedd person som håller ihop projektet och ingen utvärdering är tidigare gjord för fortsatt arbete.

Att övergå till ”molntjänst” är inte aktuellt då vi har den

tillgänglighet och driftsäkerheten vi behöver som det ser ut idag.

Mål:

Fördjupa det regionala samarbetet mellan EMI och sjukvården via regionala överenskommelser vad gäller

handläggande/remittering av övervikt, neuropsykiatri och psykisk ohälsa samt skolios.

Resultat:

Målet har delvis uppnåtts. Har ett bra samarbete med barn och ungdomspsykiatrin (BUP), Barn och ungdomsmottagningen och habilitering. Detta har underlättats då en av skolläkaren har delad tjänst med barn och ungdomsmottagningen och habiliteringen i Region Sörmland.

Mål:

Att det skall finnas skolsköterskor på alla skolor med

tjänstgöringsgrad som är rimlig utifrån elevantal, antal skolor och SALSA-värde.

Resultat:

Målet har delvis uppnåtts. Har under läsåret 19/20 ökat

skolskötersketjänsterna något. Arbetet fortgår och möjligheten

att öka skolskötersketjänster ytterligare ses över för att

tjänster har inte inrättats i samma takt. En viss ökning av skolskötersketjänster är inlagd i budget inför hötterminen-21, utifrån diskussioner i skolsköterskegruppens vilja att delta mer i det främjande och förebyggande arbetet finns. Även efter analys av Liv, hälsa och ung enkäten (LHU) ser man stort behov av utökad samverkan och delaktighet.

Mål:

Att det skall finnas skolpsykologer med rimlig tjänstgöringsgrad utifrån elevantal i kommunen.

Resultat:

Målet delvis uppnått. Har nu två skolpsykologer då vi under läsåret 2019-2020 anställt en PTP-psykolog och en psykolog som är anställd via konsultbolag.

Mål:

Att skolorna skall ha ändamålsenlig utrustning på sin skolsköterskemottagning (så som medicinskt kylskåp och scanner) i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen. Medicinskt kylskåp för att kunna förvara vaccin på ett ändamålsenligt sätt.

Skanner på skolsköterskans mottagning för att ett säkert sätt kunna hantera journalhandlingar enligt offentlighet och sekretesslagen.

Resultat:

Målet delvis uppnått. Har under hösten 2020 köpt in

medicinska kylskåp till alla skolsköterskemottagningar, då detta varit en brist under tidigare år, samt att det gjorts en

genomlysning och uppdatering av nödvändig utrustning på mottagningarna.

Arbetet gällande skanner på mottagningar fortlöper, då IT

inväntar nytt avtal kring skanner och skrivare, därav

fördröjningen.

Att vidareutveckla och säkerställa ett välfungerande ledningssystem tillsammans med vårdgivaren.

Strategi:

Genom att elevhälsans medicinska insats (EMI) och vårdgivare träffas med en strukturerad agenda för ökat samarbete och avstämningar

Mål:

Att tillsätta en projektledare som kan driva, utvärdera, avsluta och/eller omdefinera pilotprojektet elevärendemodul i PMO som pågått under längre tid

Strategi:

Genom att tillsätta en projektledare som kan driva projektet elevärendemodul som behöver ”avslutas”/ omdefinieras, skrivas riktlinjer för och sedan åter implementeras på alla skolor för att på så sätt hjälpa och underlätta att skapa ett gemensamt

arbetssätt gällande elevhälsa.

Mål:

Fördjupa och säkerställa det regionala samarbetet mellan elevhälsans medicinska insats (EMI) och sjukvården via regionala överenskommelser vad gäller

handläggande/remittering av övervikt, neuropsykiatri och psykisk ohälsa samt skolios.

Strategi:

Fortsätta samarbetet med barn och ungdomspsykiatrin (BUP) genom våra nätverksträffa 2 gånger per år.

Även fortsätta och förlänga samarbetet med våra två skolläkare där vi har bred kompetens inom elevhälsans medicinska insats, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och neurologiska sjukdomar. Som det ser ut idag har vi en skolläkarna med ett övergripande ansvar, specialistutbildning inom elevhälsans medicinska insats, och en skolläkare som utför ett mer

patient/elevnära arbetet. Skolläkaren har halva sin tjänstgöring kvar på Barn och ungdomsmottagningen och Habiliteringen på Mälarsjukhuset, vilket skapar ett bra samarbete mellan

kommunen och regionen.

hälsa och ung enkäten (LHU).

Strategi:

Kontinuerligt se över möjligheten att minska och anpassa elevantalet per skolsköterska och verksamheten utifrån SALSA- värde, LHU och vårdtyngd på varje skola och skolsköterska för att öka patientsäkerheten och på så sätt minska risken för vårdskada. Detta för att kunna få en kontinuitet hos elevhälsans medicinska insats, vidareutveckla det förebyggande och

främjande arbetet för eleverna och på så sätt öka

tillgängligheten, samarbetet och patientsäkerheten på skolorna.

Skolsköterskan har fått flera och mer omfattande uppgifter i sitt nationella uppdrag.

Mål:

Att det skall finnas skolpsykologer med rimlig tjänstgöringsgrad utifrån elevantal och den kommunövergripande analysen av liv hälsa och ung enkäten (LHU).

Strategi:

Kontinuerligt se över möjligheten att anpassa elevantalet per skolpsykolog och verksamheten utifrån SALSA-värde, LHU arbete och vårdtyngd på varje skola för att öka patientsäkerheten och på så sätt minska risken för vårdskada men även för att öka tillgängligheten. Inför läsåret 21/22 ska möjligheten att anställa ytterligare psykolog ses över. Mycket av skolpsykologernas arbetstid går åt till att göra utredningar kring intellektuell funktionsnedsättning (IF- utredningar) på begäran av barn och ungdomspsykiatrin (BUP). Centrala barn och elevhälsan (CBEH) försöker ständigt förbättra kommunikationen och förståelsen för verksamheternas uppdrag.

Mål:

Scanner på varje skolsköterskas mottagning för att säkerställa journalhantering enligt offentlighet och sekretesslagen.

Strategi:

Kontakt med IT-enheten om inköp kring skanner och

kopieringsapparater. Detta samarbete har påbörjats men har

förtöjts då det är ny upphandling av kopieringsapparater inom

kommunen. Arbetet tas upp igen när avtalet är klart.

Fortsätt arbetet gällande patientsäkerheten genom att utvärdera och uppdatera våra rutiner och riktlinjer kring risk och

avvikelserapportering.

Strategi:

Arbeta med frågorna kring risk och avvikelserapportering på yrkesspecifika nätverk 1 gång per månad genom att uppdatera och utvärdera rutiner och riktlinjer.

Mål:

Utifrån SFS 2010:659; SOFS 2011:9 med ändringsföreskrift;

Socialstyrelsen och Skolverket 2016 ska återkommande möten mellan vårdgivare och verksamhetschef ske, för att säkerställa det systematiska kvalitetsarbetet i syfte att kommunicera patientsäkerhetsarbetet inom verksamheten. Det saknas idag en systematik i detta arbete och uppföljning saknas idag, behöver upprättas och säkerställas.

Strategi:

Genom att elevhälsans medicinska insats (EMI) och vårdgivare återkommande träffas med en strukturerad agenda för ökat samarbete och avstämning av patientsäkerhetsarbetet.

Mål:

Öka och vidareutveckla samverkan och delaktigheten för patienter/elever och deras närstående då de är viktiga

samverkanspartners för att förbättra och utveckla kvaliteten i det systematiska EMI arbetet.

Strategi:

Genom analys och erfarenhetsutbyte vidareutveckla de

gemensamma rutinerna för samverkan med patienter/elever och närstående/vårdnadshavare

Åza Tellström

TF verksamhetschef EMI

Samordnade skolsköterska/ MLA

BILAGA 1

Elevhälsans medicinska insats, EMI, Strängnäs kommun

Totalt 6 avvikelserapporter har inkommit under kalenderåret 2020

Typ av avvikelser (antal):

Journalsystemet PMO (2) Risk för att sekretessen bryts (1)

Uteblivna hälsosamtal eller hälsoundersökningar (1)

Uteblivna hälsosamtal eller hälsoundersökningar pga. av lokal (1) Uteblivna hälsosamtal och provtagning Externt (1)

Orsaker till avvikelser (antal)

1. Tillgång till journalsystem PMO (1) 2. Loggläsning PMO(1)

3. Yttre påverkan så som Covid-19 (1) 4. Brist på lokal (1)

5. Risk för exponering av sekretessuppgifter 6. Utebliven kontroll på Vårdcentral

Bedömning och Åtgärd:

Att risk och avvikelserapportering har ökat detta år beror att elevhälsans medicinska insats utvecklar arbetet kring rutiner och riktlinjer för risk och avvikelserapportering, detta för att öka patientsäkerheten och minska risken för att elever skall drabbas av vårdskada.

1. Avvikelse:

Risk och avvikelserapporteringen kring tillgång till

journalsystemet löstes genom att ordna med fler licenser i PMO så fler användare kan vara inne samtidigt och arbeta i systemet.

Åtgärd:

Åtgärdades relativt omgående genom att köpa in flera licenser till journalsystemet

2. Avvikelse:

Risk och avvikelserapportering kring risken för dataintrång pga.

utebliven utloggning ur journalsystemet PMO trots upprepade påminnelser ledde till en kortare tid av avstämningen, samtal kring sekretessavtal.

Åtgärd:

3. Avvikelse:

Elevhälsans medicinska insats (EMI) inom Strängnäs Kommun skall erbjuda hälsobesök enligt socialstyrelsens föreskrifter.

Under vårterminen 2020 har Thomasgymnasiet inte kunnat erbjuda hälsobesök för elever i år 1, hälsobesök för nyanlända samt kontrollever/uppföljningsbesök som planerat utan det har fördröjs pga. COVID-19.

Åtgärd:

Har under hösten åtgärdats då elever varit mer på plats på skolan men även genom att skolsköterska har hälsosamtal via Teams.

Risk och konsekvensbedömning är gjord pga. COVID-19 och utebliven insats från Elevhälsans medicinska insats på

gymnasiet.

4. Avvikelse:

Skolsköterskemottagningen på en skola uppfyller inte kraven på sekretess och tillgänglighet då skolsköterska delar rum med annan personal på skolan. Det är därav svårt att hålla sekretess fullt ut, men även svårt att få tillgång adekvat utrustning finns och detta kan leda till att hälsosamtal, vaccinationer och/eller uppföljningskontroller, enligt socialstyrelsens författning, uteblir när skolsköterska hänvisatill ett annat rum en dag i veckan.

Åtgärd:

Skolsköterska delar rum på en av skolorna i kommunen men annan personal på skolan. Frågan har tagits på lokal samverkan och det har gjort upp riktlinjer för hur delande av rummet skall genomföras, då det pga. lokalbrist inte finns annat rum att tillgå på skolan.

5. Avvikelse:

Ser en stor risk att vi saknar skanner på våra mottagningar och risken är att sekretessbelagda

journalanteckningar/journalhandlingar exponeras, hamnar i

felaktig journal då vi står i skolornas kopieringsrum med

journalhandlingar som skall skannas in i journalsystemet PMO.

6. Avvikelse:

EMI i Strängnäs kommun har sedan tidigare ett samarbete med externa vårdgivare nyanlända. Under året har vi då vi skickat remiss för önskad provtagning och hälsosamtal på Vårdcentral fått tillbaka remissen med avslag på remissen pga.

Vårdcentralen har personalbrist.

Åtgärd:

Har varit i kontakt med Vårdcentralen via mail kring detta men inte fått någon återkoppling.

BILAGA 2

Uppdragsbeskrivning för

verksamhetschef, EMI

Då verksamhetschefen inte har formell hälso- och sjukvårdskompetens skall VC genom skriftlig delegation överlåta det medicinska ledningsansvaret till skolsköterska/skolläkare med formell hälso-och sjukvårdskompetens.

 Samlat ledningsansvar för den centrala barn- och elevhälsan, den medicinska insatsen och psykologiska insatsen.

 Utnämnd av vårdgivaren, Utbildningsnämnden.

 Utveckla elevhälsoarbetet enligt kommunens övergripande mål för barn- och unga

 Uppdra arbetsuppgifter till annan med hälso-och sjukvårdsutbildning om sådan yrkeskompetens saknas

 Tillgodose hög patientsäkerhet, god vårdkvalitet och främja kostnadseffektivitet genom att tillsammans med medicinsk ledningsansvarig och rektor planera, leda och kontrollera verksamheten

 Ansvar för att det finns systematiskt kvalitetssäkerhetssystem, rutiner för avvikelser.

 Utreder i samråd med medicinskt ledingansvarig händelser som medfört eller kunnat medföra allvarlig vårdskada genom avvikelserapport.

 Utser ansvarig person ansvarig för rapportering enligt LEX Maria.

 Ansvara för att medarbetar inom elevhälsans medicinska insats har rätt kompetens och utbildning

 Ansvarar för budget för kompetensutveckling för medarbetare inom elevhälsans medicinska och psykologiska insats.

 Tillser att det finns metodbok med riktlinjer för hur det medicinska arbetet skall bedrivas.

 Har ansvar för att verksamhetsplan, verksamhetsberättelse och patientsäkerhetsberättelse upprättas årligen och återrapporteras till utbildningschef och nämnd.

 Ansvarar för att samverka med externa vårdgivare.

 Ansvar för övergripande frågor rörande verksamhet gentemot IVO, elever, föräldrar och personal

 Ingå i den centrala barn och elevhälsan, CBEH

skolsköterska med medicinskt ledningsansvar, MLA i Strängnäs kommun

MLA är enligt skriftlig delegation från verksamhetschef medicinskt ansvarig för elevhälsans medicinska insats medicinska del. Detta enligt Hälso-och sjukvårdslagen (HSL 2017:30), då verksamhetschefen inte har formell hälso- och sjukvårdskompetens

 vara delaktig i att upprättande av verksamhetsplan och patientsäkerhetsberättelse.

 tillse att det lagliga kraven inom Elevhälsans medicinska insats efterlevs

 kvalitetssäkra ledningssystemets processer och rutiner

 kvalitetssäkra EMI personal kompetens och bemanning på skolorna

 ansvarar för att metodboken uppdateras, tillsammans med samordnade skolsköterska, med kvalitetssäkrande riktlinjer och rutiner för att hur det medicinska arbetet skall bedrivas.

 ansvara för att alla inom EMI känner till och följer processer och rutiner som är upptagna i metodboken samt e-handboken från Uppsala.

 ansvar för systematisk tillsyn, uppföljning och utvärdering av kvaliteten inom elevhälsans medicinska insats.

 ansvara för en första insamling av avvikelser, om avvikelsen medfört eller kunnat medföra vårdskada.

 ansvar tillsammans med verksamhetschef för

anmälningsskyldigheten till vårdgivare, IVO och Lex Maria

 patientsäkerheten efterlev i alla led inom EMI

 journalsystemet PMO fyller sin funktion och är säkert

 vara systemansvarig för journalsystemet PMO.

 ansvara för att patientdatajournalens krav på att dokumentation följer genom t.ex. journalgranskning

 att medicinskteknisk utrustning uppfyller kraven för godkänd standard.

 att samordna inköp av medicinsk utrustning tillsammans med samordnade skolsköterska

 följa nationell utveckling inom EMI:s område och ansvarar för att verksamheten informeras om nya medicinska föreskrifter och riktlinjer

 vara sakkunnig och medverka vid nyanställning av skolsköterska

 ansvarar för och vara delaktig i introduktion av ny skolsköterska/skolsköterska

 bevaka tillsammans med samordnade skolsköterska kompetensutvecklingsbehovet på individ -och gruppnivå.

 leda tillsammans med samordnade skolsköterska regelbundna nätverksmöten för skolsköterskor för att utveckla elevhälsans medicinska insats

 ingå i den centrala barn och elevhälsan, CBEH

 hjälpa verksamhetschef och administrativ personal inom centrala elevhälsan i ärenden som kräver tillgång till journalsystemet PMO

 delta vid behov i samverkan med externa vårdgivare

 ingå i samverkan med representanter för elevhälsans

medicinska insats från övriga kommuner i Södermanlands län och övriga a

 vara behjälplig vid tilläggsbeloppsansökningar, placering i Resursskola och Särskolan genom att ingå i CBEH och ha tillgång till LEX.

 göra inköp i samförstånd med verksamhetschef och ha tillgång till Raindance.

 att samla in statiskt till olika insatser som elevhälsas

medicinska insats har rapporteringens skyldighet till och även ge en samlad blid av EMI:s verksamhet när det behövs.

 yrkesspecifik introduktion och handledning av nyanställda skolsköterskor, inkluderar även längre vikariat

 planera vaccinationsveckor

 beställa vaccin, läkemedel, och förbandsmaterial.

 planera och leda nätverksträffar med information, fortbildning inom elevhälsans medicinska insats

 samordna externa och interna kontakter så som kalibrering, hämtning av riskavfall, transport av BVC-journaler,

upphämtning av BVC-journal

Vidare ingår enligt lag att MLA skall ha löpande samråd och kontakt med verksamhetschefen för elevhälsans medicinska insats.

administrationsansvar för PMO

I uppdraget som systemadministratör ingår:

 Säkerställa att patientsäkerheten efterlevs inom alla led inom EMI, t.ex. att journalsystemet fyller sin funktion och säkerhet.

 Göra loggläsningar en gång per månad

 Göra journalgranskningar utifrån styrdokument, förordningar och riktlinjer

 Lägga till nya användare i PMO

o Lämna ut datasäkerhetsinformation

o Sekretessblankett, lämna ut och ta in med användare underskrift

o Lägga till användare i grupphantering

 Administrera HSAID:nr för skolsköterskor enligt kommunens riktlinjer och avtal med Inera

 Support av PMO till alla användare o Byte av lösenord

o Sammanslagning av journaler o Lägga in adresser m.m.

 Uppgradering av ny PMO- version i samarbete med IT

 Uppmärksamma användarforum 1 gång/månad

 Uppmärksamma när ny version släpps

 Beställa uppgradering via IT-avdelning o Bistå IT med uppgraderingsfil

 Systemunderhåll och läsa in o Arkivering

o Mallar o Checklistor o Blanketter o Enheter mm

 Uppdateringar

o Hämta elevlistor i Extens o Läsa in elevlistor i PMO

o Kontrollera alla elever med tillfälligt personnummer

 Göra

o Mallar o Checklistor o Blanketter

 Bistå verksamhetschef och administrativ personal inom centrala elevhälsan i ärenden som kräver tillgång till journalsystemet.

 Administrera datajournalen PMO

kommun

Att utifrån psykologisk kunskap och metodik stödja och utveckla förskolans och skolans arbete med att skapa förutsättningar för utveckling och lärande för alla barn och elever.

Detta sker bl.a. genom:

 konsultation och handledning till personal och/eller ledare - enskilt eller i grupp.

 utföra psykologiska utredningar gällande

skolform samt psykologiska bedömningar vid skolrelaterade frågeställningar.

 behandling av skolrelaterade problem hos elever genom stödsamtal samt rådgivning till pedagoger och i viss utsträckning till

vårdnadshavare.

 krishantering, krisbemötande samtal med elever, vårdnadshavare och personal.

BILAGA 6

Uppdragsbeskrivning skolläkare i Strängnäs kommun

Huvudsyfte med funktionen är tillsammans med skolsköterska med medicinskt ledningsansvar för elevhälsans medicinska insats vara en stödfunktion för verksamhetschef inom

elevhälsans medicinska insats i alla övergripande frågor som berör Elevhälsans medicinska insats.

Tillsammans med skolsköterska med medicinskt ledningsansvar (MLA) ansvara för att:

 kvalitetssäkra ledningssystemets processer och rutiner

 se över och ge kompetensutveckling inom elevhälsans medicinska insats

 ge förslag på utvecklingsområden/kompetensutveckling för elevhälsans medicinska insats

 följa utveckling inom elevhälsans medicinska insats.

 representera elevhälsans medicinska insats kompetens i olika tvärsektionella grupper där medicinsk kompetens är viktig

 hålla sig ajour med utvecklingen inom:

o barn och ungdomsmottagningen o ögonmottagningen

o öronmottagningen

o barn och ungdoms psyk (BUP) o habiliteringsverksamheten (HAB)

 bevaka elevers arbetsmiljö utifrån ett medicinskt perspektiv

 vara delaktig i medicinsk bedömning av barn vid inskrivning i särskolan

 anmälningsskyldigheten enligt Lex Maria och avvikelsehantering till verksamhetschef och

inspektionsmyndigheten för Vård och Omsorg (IVO)

 vaccinationsverksamheten genomförs enligt socialstyrelsens föreskrifter om vaccination av barn (HSLF-FS 2016:51)

 samarbeta med smittskyddsläkare bevaka smittskyddsaspekter inom skolans verksamhet

Skolläkare ansvarar för att:

 vid behov remittera till region eller mottagningar inom fria vårdvalet.

 göra bedömningar och ordination av kompletterande vaccinationer

 skolläkarmottagning:

o Inlärningssvårigheter

o Medicinsk bedömning vid utredning kring intellektuell funktionsnedsättning

o Hög skolfrånvaro o Skoliosfrågeställning

o Tillväxt och pubertetsutveckling o Undervikt

o Övervikt/Fetma

o Huvudvärk och magont pga. skola Ansvarar för fungerade rutiner och riktlinjer kring

läkemedelshantering inom elevhälsans medicinska insats:

 Basapotek

 Delegering och generella direktiv till skolsköterskor vid sjukvårdande behandling.

Handläggare Marie-Louise Ramevik 0152-293 37

Barn- och utbildningsnämnden

Kvalitetsrapport avseende läroplansuppföljning Övergång, samverkan och omvärld

Förslag till beslut

Barn- och utbildningsnämnden beslutar att

1. godkänna kvalitetsrapport avseende läroplansuppföljning Övergång, samverkan och omvärld enligt förslag daterat 2021-01-15.

Beskrivning av ärendet

Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen (kap. 4 skollagen). Syftet med kvalitetsarbetet är att de nationella målen för utbildningen ska uppfyllas. Syftet är också att skapa

delaktighet och dialog om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella avvikelser.

I enlighet med årshjulet för huvudmannens systematiska kvalitetsarbete görs läroplansuppföljning inom tre områden under ett år. Uppföljningen i rapporten Övergång, samverkan och omvärld syftar till att säkerställa att de förutsättningar som råder och de insatser som görs i de olika verksamhetsområdena leder till en trygg lärmiljö och en likvärdig förskola och skola med hög måluppfyllelse för alla barn och elever.

Sammanfattningsvis konstateras i rapporten en plan inte är en garant för att undervisning enligt läroplanen sker. Det finns områden som saknar en plan men där aktiviteter och insatser ändå genomförs. Det finns även områden som har en plan, men det är inte alltid som denna följs. Analysen visar att det fortsatta förbättringsarbetet behöver riktas mot både struktur- och kulturnivå för att skapa likvärdiga förutsättningar för barn och elever.

Rapporten bygger på enheternas egna uppföljningar och är en sammanställning av kvalitetsdialog med verksamhetscheferna, kontorsledningsgruppen och rektorerna under november 2020 och januari 2021.

Ekonomiska konsekvenser för kommunen

Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen.

Beslutet medför inga övriga konsekvenser.

Barnchecklista

Beslutet har indirekt påverkan på barn och unga utifrån de rekommendationer och förväntningar barn- och utbildningsnämnden uttrycker gentemot

verksamheterna. Uppföljningen utgår från läroplanernas krav på huvudmannen och bidrar till att garantera god kvalitet i barns och elevers utbildning. På så sätt har barns och ungas bästa satts i främsta rummet.

Uppföljning

Uppföljning inom området Övergång, samverkan och omvärld görs i slutet av höstterminen 2021 och rapporteras till barn- och utbildningsnämnden i februari 2022.

Beslutsunderlag

Kvalitetsrapport avseende läroplansuppföljning Övergång, samverkan och omvärld, 2021-01-15

Beslutet skickas till -

Tony Lööw Marie-Louise Ramevik

Utbildningschef Verksamhetscontroller

Kvalitetsrapport avseende läroplansuppföljning

Övergång, samverkan och omvärld

2020

INLEDNING

I denna rapport beskrivs resultatet av huvudmannens systematiska kvalitetsarbete inom läroplansområdet Övergång, samverkan och omvärld. Rapporten bygger på enheternas uppföljningar och är en sammanställning av de kvalitetsdialoger som genomförts med verksamhetscheferna, kontorsledningsgruppen och rektorerna under november 2020 och januari 2021.

Läroplansuppdraget för övergång, samverkan och omvärld

Läroplansmålen syftar till att alla barn och elever ska få en likvärdig utbildning av hög kvalitet. Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med

förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet.

Förskoleklassen, fritidshemmet, grundskolan och grundsärskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med varandra och förskolan för att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande. Skolan ska även samverka med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda eleverna och deras vårdnadshavare inför övergångar.

Gymnasieskolan ska nära samverka med de obligatoriska skolformerna, arbetslivet, universiteten och högskolorna samt med samhället i övrigt.

Gymnasiesärskolan ska nära samverka med de obligatoriska skolformerna, särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare, kommunal vuxenutbildning, yrkeshögskolan, folkhögskolor, arbetslivet och med samhället i övrigt. Detta krävs för att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet och få underlag för val av kurser inom utbildningen och för vidare studier eller

yrkesverksamhet. Det är särskilt viktigt att skolan samarbetar med arbetslivet om yrkesutbildningen.

Genom att arbetslivet fortlöpande förändras när det gäller behovet av kompetens och rekrytering av arbetskraft inom olika områden har studie- och

yrkesvägledning i vid mening stor betydelse. Universitet och högskolor, arbetsförmedlingar, näringsliv samt arbetsmarknadens parter och

branschorganisationer har därför viktiga roller i informationen till skolan och eleverna.

En elev i vuxenutbildningen kan ha behov av att kombinera studier i flera av de skolformer som ingår i vuxenutbildningen. Det förutsätter att det finns en nära samverkan mellan de olika skolformerna. Vuxenutbildningen ska även samverka med verksamheter som hör till arbetslivet, yrkeshögskolan, folkhögskola och universitet och högskola samt med samhället i övrigt. Detta krävs för att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet samt underlag för val av kurser inom

utbildningen och för vidare studier eller yrkesverksamhet. Genom att arbetslivet fortlöpande förändras när det gäller behov av kompetens och rekrytering av arbetskraft inom olika områden har studie- och yrkesvägledning i vid mening stor betydelse för eleven. Det är särskilt viktigt att vuxenutbildningen samarbetar med arbetslivet när det gäller yrkesutbildning.

Studie- och yrkesvägledning

Elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Även den som avser att påbörja en utbildning ska ha tillgång till vägledning¹. Läroplanerna anger att lärare och personal ska bidra med underlag för varje elevs val av utbildning och yrke. Detta benämns studie- och yrkesvägledning i bred bemärkelse och innebär exempelvis PRAO, undervisning om arbetslivet och studiebesök. Lärare och studie- och yrkesvägledare behöver samarbeta för att integrera studie- och yrkesvägledning i undervisningen. Innehåll och ansvarsfördelning för detta arbete beskrivs i SYV-planerna för grundskolan/särskolan respektive gymnasiet.

Studie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse är den personliga vägledning som studie- och yrkesvägledaren ger i form av vägledningssamtal inför exempelvis gymnasievalet och vid val av kurser på gymnasiet och vuxenutbildningen. Studie- och yrkesvägledarna är även delaktiga i de överlämningar som sker mellan grundskolan och gymnasiet.

Omräknat i årsarbetare har grundskolan och särskolan tre studie- och yrkesvägledare, gymnasiet två och vuxenutbildningen två. Studie- och

yrkesvägledarna samarbetar i ett nätverk där även studie- och yrkesvägledare från de fristående skolorna samt Jobbtorg ingår. Nätverket bidrar till likvärdig studie- och yrkesvägledning och smidigare övergångar för samtliga elever i kommunens olika skolor.

1 Skollagen 2 kap. 29 §

Verksamheternas arbete för att nå läroplansmålen

Läroplansmålen är oftast av kvalitativ karaktär. Lärare och rektorer ska välja arbetssätt för att nå målen utifrån den barn- eller elevgrupp som ska undervisas.

Arbetet ser därför olika ut när man jämför förskolor eller skolor.

I uppföljningen har de olika verksamheterna fått ge exempel på hur de arbetar konkret för att nå några av läroplansmålen. Förskolan, förskoleklassen och grundsärskolan har beskrivit hur barn som behöver extra stöd särskilt uppmärksammas i övergången mellan dessa verksamheter. Det sker genom särskilda överlämningar för de barn som specialpedagogerna i förskolans

tillsammans med förskollärarna bedömer ha fortsatt behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. I arbetet med dessa barn är alltid en specialpedagog inkopplad och en handlingsplan är upprättad. Inför överlämningen skrivs en

kompletterande överlämningsplan som förankras med vårdnadshavare.

Den konkreta överlämningen sker vid ett nätverksmöte. I mötet deltar

vårdnadshavare, specialpedagog, förskollärare och ibland rektor i förskolan. Från skolan deltar rektor, elevhälsoteam, och personal som arbetar i förskoleklass och fritidshem. Ibland väljer vårdnadshavare att inte vara med vid överlämningen men godkänner då att förskolan och skolan genomför överlämningen själva.

Fritidshemmen har beskrivit hur de fortlöpande informerar vårdnadshavarna om syfte och mål med verksamheten samt elevernas trivsel, lärande och utveckling.

Vanligtvis sker det vid föräldramöten och individuella utvecklingssamtal, och information om fritidshemmens mål och arbete finns även visuellt beskrivet på varje enhet. Pandemin har lett till att informationen ges genom olika digitala kanaler, vilket gör det svårare att veta ifall vårdnadshavarna tagit del av informationen.

En gymnasieelev ska få studie- och yrkesvägledning utifrån sina enskilda behov.

Gymnasiet beskriver att de för att nå det målet arbetar med att årligen självskatta verksamheten för att få syn på vilka områden som behöver förbättras. Studie- och yrkesvägledarna tar därefter fram ett årshjul där de viktigaste och största

insatserna beskrivs och planeras. Vägledning ges både i ett snävare perspektiv för individ eller i grupp, och i ett vidare perspektiv som en ögonöppnare för

framtiden. Genom årshjulet blir arbetet systematiskt och överskådligt så att alla vet vilka olika insatser som görs för olika delar av skolan.

För vuxenutbildningens elever är den individuella studieplanen styrande och behöver därför vara ett levande dokument utifrån elevens önskemål och prestationer. Det konkreta arbetet med att revidera studieplanen sker på olika