Institutionen för neurovetenskap Fysioterapeutprogrammet Examensarbete 15 hp
Fysioterapeuters upplevelser och erfarenheter av digitala vårdmöten En intervjustudie
Physiotherapists' experiences of digital care An interview study
Författare: Handledare:
Trolin, Johanna & Zetterberg, Hedvig
Sagbrant, Emelie Universitetsadjunkt,
Vt 2021 Doktorand
Godkänd 06/21
Sammanfattning
Bakgrund: Digitala vårdmöten är något som används mer och mer, särskilt i samband med COVID-19 men även i enlighet med olika mål för digitalisering. Videomöten har visat sig fungera ganska bra som alternativ till vanliga besök och telefon, men det saknas en bild av hur just fysioterapeuter upplever digitala möten.
Syfte: Att undersöka fysioterapeuters upplevelser och erfarenheter av digitala vårdmöten jämfört med traditionella fysioterapeutbesök inom primärvården.
Metod: Studien har en kvalitativ design. Data samlades in genom 5 semistrukturerade intervjuer med fysioterapeuter och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.
Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i 6 kategorier och 15 underkategorier.
Kategorierna var; Digitala möten kan underlätta för patienten och fysioterapeuten,
Fysioterapeutens arbete utvecklas och anpassas under pandemin, Utmanande att få till bra digitala möten, Möjligheter med digitala möten, Begränsningar med digitala möten och Förbättringspotential.
Konklusion: Digitala vårdmöten inom fysioterapi skulle kunna vara ett alternativ för patienter som är intresserade och för besök som innefattar samtal, observation, rådgivning, träning och uppföljning, och där det inte krävs en mer ingående manuell undersökning.
Digitala möten kan underlätta för både patienten och fysioterapeuten, men fortsatt utveckling av teknik och tillgänglighet behövs för att ytterligare förbättra patientarbetet.
Nyckelord: digital physiotherapy, e-health, video conferencing, experience, primary care.
Abstract
Background: Digital healthcare consultations is something used more and more, especially during COVID-19 but also in accordance with various goals for digitization. Video
consultations has proven to work well as an alternative to regular visits and telephone calls, but there is no clear view on how physiotherapists experience digital meetings.
Objective: To investigate physiotherapists' experiences of digital care meetings compared to traditional physiotherapist visits in primary care.
Method: The study has a qualitative design. Data was collected through 5 semi-structured interviews with physiotherapists and analyzed using qualitative content analysis.
Result: The analysis of the interviews resulted in 6 categories and 15 subcategories. The categories were; Digital meetings can make it easier for the patient and the physiotherapist, The physiotherapists' work is developed and adapted during the pandemic, Challenging to get good digital meetings, Opportunities with digital meetings, Limitations with digital meetings and Potential for improvement.
Conclusion: Digital care meetings in physiotherapy could be an alternative when patients want it and for visits including conversation, observation, advice, training and follow-up, and where there is no need for a more thorough manual examination. Digital meetings can make it easier for both the patient and the physiotherapist, but further development of technology and accessibility is needed to improve the work with the patient.
Keywords: digital physiotherapy, e-health, video conferencing, experience, primary care.
Innehållsförteckning
1. Bakgrund 1
1.1 Fysioterapi 1
1.2 Digitalisering inom hälso-och sjukvården 2
1.3 Digital vård 3
1.4 Fysioterapi och digital vård 3
1.5 Problemformulering 4
2. Syfte 5
2.1 Frågeställningar 5
3. Metod 5
3.1 Design 5
3.2 Urval 6
3.3 Datainsamlingsmetod 6
3.4 Genomförande 7
3.5 Databearbetning 7
3.6 Etiska överväganden 8
4. Resultat 9
4.1 Upplevda fördelar och nackdelar 9
4.2 Områden inom fysioterapi 13
5. Diskussion 17
5.1 Resultatsammanfattning 17
5.2 Resultatdiskussion 18
5.3 Metoddiskussion 22
5.4 Etisk diskussion 24
5.5 Klinisk nytta och framtida forskning 24
6. Konklusion 25
7. Referenser 26
Bilaga 1 Intervjuguide 28
Bilaga 2 Informationsmejl 29
Bilaga 3 Bifogat dokument 30
1. Bakgrund
1.1 Fysioterapi
Fysioterapi är en profession och ett vetenskapsområde med kunskap om människan som en fysisk, psykisk, social och existentiell helhet i ett hälsoperspektiv (1). I centrum finns
förståelsen för kroppen, rörelse, funktion och interaktion. Det handlar om att främja hälsa och bibehålla eller återfå optimal rörelseförmåga och rörelsebeteende, samt ett arbete kring funktion, aktivitet och delaktighet. I arbetet som fysioterapeut innefattas både utredning, diagnos, intervention och utvärdering genom en personcentrerad arbetsprocess (1).
Fysioterapin har precis som många andra professioner utvecklats med tiden. Det tros ha funnits föregångare redan i gamla Grekland, Kina och Indien, men dagens fysioterapi började utvecklas på 1800-talet i Sverige av Per Henrik Ling (1–3). På den tiden var rörelser och massage grundläggande delar och det var mycket manuellt arbete involverat (1–3). Därefter har det genom olika influenser tillkommit andra metoder som bidragit till utveckling,
förändring och tillväxt i ämnet (1). Under 18 och 1900-talet började man exempelvis använda träningsmaskiner, vattenträning, elektricitet, värme och kyla (2). Grunden var mestadels biomedicinsk under denna period, även om det funnits vissa tidiga tendenser till ett holistiskt perspektiv och en helhetssyn med tankar på det mekaniska (rörelse/positioner/muskelarbete), det kemiska (medicin/nutrition) och det dynamiska (tankar/intellekt/emotioner) (2). Området har vuxit vidare mot dagens fysioterapi från rörelser, massage och fokus på specifika muskler och leder till att även innefatta bland annat funktion, funktionsförmåga, arbetsförmåga, neurologi, ergonomi, avslappning och kroppsmedvetenhet (2). Det har gått från ett
biomedicinskt perspektiv (med holistiska inslag i perioder) till ett biopsykosocialt perspektiv med fokus på det biomedicinska (kroppen), det psykologiska (tankar/känslor) och det sociala (omgivningen) som en gemensam helhet (2). Rörelse ses som en viktig faktor för välmående på flera plan och med en påverkan av både interna och externa faktorer att ta i beaktande (3).
Patienten har också kommit att bli mer involverad och deltagande i vårdprocessen. Även idag fortsätter den kliniska verksamheten att utvecklas i takt med den vetenskapliga evidensen (1) och det kan tänkas komma nya underlag för arbetssätt och metoder som involveras i
fysioterapin och utgör framtiden för yrkets utveckling.
1.2 Digitalisering inom hälso-och sjukvården
Begreppet digitalisering kan beskrivas utifrån två delar: informationsdigitalisering som innebär den process där analog information förs till digitalt format, och samhällelig digitalisering som innebär den samhällsprocess där olika former av it-stöd integreras i verksamheter (4). Digitaliseringen för med sig många möjligheter inom hälso-och sjukvården, såsom att öka människors självständighet, delaktighet och inflytande (4).
Utvecklingen av olika digitala vårdtjänster har gått snabbt de senaste åren inom regioner och på den privata marknaden (5). Sverige har även goda möjligheter att fortsätta utvecklingen, eftersom både invånare och verksamheter i landet anses vara bland de mest digitalt mogna i världen (4). För att stödja utvecklingen av digitala möjligheter har regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) en gemensam vision för e-hälsoarbetet:
“År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter i syfte att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i
samhällslivet” (4).
Ett exempel på digitalisering är användandet av digitala vårdmöten. Telefonkonsultationer är något som har använts länge som alternativ till traditionella vårdbesök och
videokonsultationer är ytterligare ett alternativ som skulle kunna ge vårdgivaren ännu mer information från patienterna i och med den visuella faktorn av att faktiskt se varandra (6). De tre konsultationstyperna har visat sig vara relativt likvärdiga kvalitetsmässigt, men både telefon och video brukar ofta rankas lite lägre än ett traditionellt besök. Många patienter värdesätter dock videomötets bekvämlighet och i situationer där ett fysiskt besök inte är nödvändigt skulle det kunna ha sina fördelar (6).
Videokonsultationer är dock annorlunda jämfört med vanliga vårdbesök och detta är viktigt att ha i åtanke. Dels behöver både patient och vårdgivare ha tillgång till rätt teknik och tillräcklig kunskap om hur denna ska användas (7). Därutöver behövs från vårdgivarens sida goda färdigheter i kommunikation och förmåga att anpassa sig till patienten, samt en
anpassning av omgivningen för att undvika störande ljud eller bakgrundsobjekt. Det är också extra viktigt med aktivt lyssnande, feedback, påminnelser och sammanfattningar för att skapa en god kontakt med patienten och se till att båda parter förstår varandra (7).
1.3 Digital vård
Digitalt arbete anses kunna vara framtiden för hälso-och sjukvården (8,9). Det finns redan verksamheter som fokuserar på detta i sitt arbete, t.ex. KRY, som baserar mycket av sin vård på digitala vårdmöten (9). I och med COVID-19 där social distansering varit en
framgångsfaktor för att minska smittspridningen har digitalt arbete ökat hastigt även hos andra vårdgivare som i vanliga fall mestadels arbetar med besök i klinik (8). En antydan till sådan utveckling har funnits även tidigare, potentialen hos detta arbetssätt har diskuterats sedan 1990 (10), men det är först på senare tid som det börjat implementeras ordentligt.
Synen på digital vård är generellt blandad. Det har visat sig vara mer populärt bland den yngre befolkningen och är troligen mest lämpad för lite enklare besvär, medan de stora och komplexa problemen fortfarande kan behöva lösas genom traditionella vårdbesök i klinik (9).
Det finns flera fördelar med digital vård och nöjdheten bland patienter och vårdgivare är god inom flera områden (11), men det finns även en del nackdelar som kan uppstå.
Några eventuella fördelar är bekvämlighet, tillgång till vård överallt, besparing av tid och resor, samt undvikande av vårdpersonal-patientkontakt (under COVID-19) (8–12).
Några eventuella nackdelar är säkerhet, tekniska svårigheter, sämre vårdrelation mellan vårdgivare och patient, samt att det inte är möjligt att utföra vissa moment t.ex. fysiska undersökningar eller behandlingstekniker (8–12).
1.4 Fysioterapi och digital vård
Att fysioterapeuter använder många fysiska undersökningar och behandlingar i sitt arbete kan ses som en utmaning i den digitala vården. Det finns dock alternativa metoder att använda med relativt god validitet och reliabilitet (13,14). För muskuloskeletala tillstånd kan
fysioterapeuter exempelvis göra observationer över video (hållning, gång, funktionella test, balans), mäta rörlighet genom en goniometer på datorn, se muskelstyrka genom att patienten själv får lägga på motstånd samt försöka anpassa även andra undersökningsmetoder t.ex.
genom självpalpation, anpassade ortopediska specialtester och anpassade neurodynamiska tester (13). Dessa anpassade tester har dock inte lika bra validitet och reliabilitet som de kliniska orginaltesterna (13,14). I en studie som jämförde digital och klinisk undersökning samt diagnostik av knäproblematik var resultatet ändå att det digitala mötet var likvärdigt det kliniska mötet (15). Samtidigt upptäcktes en begränsande faktor under studien, vilket var att
det digitala vårdmötet tog längre tid på grund av behovet att förklara positionering, självtillämpning av modifierade tester och bedömning av resultat (15).
Även behandling av muskuloskeletala tillstånd kan göras över video med likvärdiga resultat som för kliniska vårdbesök gällande fysisk funktion, smärta, livskvalitet och patientnöjdhet (14,16). Litteraturöversikter som sammanställt studier av kvantitativ karaktär har inte hittat några signifikanta skillnader mellan rehabilitering via videomöten eller rehabilitering i klinik (14,16). Resultaten visar dock att en kombination är att föredra (14,16). I en litteraturstudie har man granskat 11 artiklar för att jämföra digital och klinisk rehabilitering efter operation av knäprotes och slutsatsen från granskningen var att den digitala behandlingen är likvärdig den kliniska (17). I en annan litteraturstudie med ett större fokus på olika ortopedipatienters rehabilitering efter operation har man kommit fram till liknande resultat, dock med en högre evidens för nedre extremitet än övre extremitet gällande effekt på funktion, begränsningar, rörlighet, styrka och livskvalitet (18). Videobaserade träningsinstruktioner och instruktioner i klinik verkar resultera i liknande utfall både kring funktion och välmående (19).
Videomöten skulle alltså utifrån ovanstående information kunna vara en lovande möjlighet.
Digital vård skulle kunna erbjudas till patienter som ett alternativ då detta är möjligt och då fysiska undersökningar eller behandlingar inte är nödvändiga (9). Det kan vara användbart för uppföljningar och för patienter som inte kan ta sig hemifrån eller genom en modell där en första kontakt upprättas via telefon, meddelande eller video innan patienten erbjuds ett vårdmöte i klinik vid behov (9,10).
1.5 Problemformulering
Digital vård är något som erbjuds i ett växande utbud, speciellt i samband med COVID-19.
Trots detta finns det fortfarande inte så många studier gjorda på ämnet att det ger en
tillräckligt täckande evidens och en tillräckligt djup förståelse (8,9). Det finns en del studier som har riktat in sig på digital vård och videomöten i allmänhet, undersökt olika vårdgivares och patienters syn på detta samt jämfört kvantitativa resultat och olika tillvägagångssätt, men det saknas en bild av hur just fysioterapeuter tänker om ämnet och hur fysioterapeuter
specifikt i sin profession anammar detta inom den svenska primärvården.
Fysioterapi är ju ett yrke som bygger mycket på fysiska vårdaspekter, vilket kan anses vara svårt då fysioterapeuten i ett videomöte inte har sin patient i samma rum och därmed inte kan göra alla de praktiska moment som vanligtvis brukar användas. Just för fysioterapeuter inom primärvården förekommer flera olika typer av patientmöten. Dels görs första besök som ofta innefattar undersökning, samtal, behandling och träningsupplägg, men också uppföljningar och återbesök som kan bestå av både samtal och tester för utvärdering av behandlingen eller träningen. Detta leder till frågan om hur väl digital vård är applicerbart för primärvårdens fysioterapi och hur det kan tillämpas. Det finns indikationer ur ett kvantitativt perspektiv att videomöten skulle kunna fungera bra för fysioterapeuter både i undersökning och behandling om momenten anpassas (13–19), men det behövs ökad kunskap om vad fysioterapeuter som faktiskt arbetar med detta har för upplevelser och erfarenheter ur ett kvalitativt perspektiv.
Mer kunskap behövs kring detta ämne, både kring fysioterapeuters upplevelser och inom vilka områden digitala vårdmöten kan vara lämpligt gällande olika patientgrupper, problem, samt delar av undersökning och behandling (8,9).
2. Syfte
Denna studie syftar till att undersöka fysioterapeuters upplevelser och erfarenheter av digitala vårdmöten jämfört med traditionella fysioterapeutbesök inom primärvården.
2.1 Frågeställningar
● Vilka fördelar och nackdelar ser verksamma fysioterapeuter med digital fysioterapi?
● Inom vilka områden upplever verksamma fysioterapeuter att arbete digitalt är applicerbart?
3. Metod
3.1 Design
Studiedesignen som användes var en kvalitativ design av explorativ karaktär med induktiv ansats, och utgångspunkten var intervjuer. Kvalitativa metoder används då fokus ligger på att undersöka människors tankar, upplevelser eller erfarenheter rörande ett visst fenomen (20).
Det har syftet att nå en djup och detaljerad förståelse av fenomenet, vilket hämtas genom
exempelvis mänskligt samspel och insamling av ord och text (20). Eftersom denna studie handlar just om upplevelser och erfarenheter så var det passande att använda en kvalitativ studiedesign för att kunna få den förståelse som söks i syftet och för att kunna svara på de utforskande frågeställningar som har satts upp.
3.2 Urval
Genom ett bekvämlighetsurval valdes fem fysioterapeuter inom primärvården ut för intervju.
En bred förfrågan skickades till verksamhetscheferna vid åtta valda vårdcentraler som verkade arbeta med digitala möten. Vid uteblivet svar skickades ett påminnelsemejl. Av de åtta tillfrågade tackade två verksamhetschefer nej och de andra sex vidarebefordrade förfrågan till fysioterapeuterna på respektive vårdcentral. De fysioterapeuter som var intresserade att delta fick i sin tur kontakta författarna till studien och då samtliga uppfyllde inklusionskriterierna togs de in att delta i studien. Maximalt två fysioterapeuter från samma vårdcentral fick delta för att få en variation och i slutändan inkluderades fem fysioterapeuter från fyra olika vårdcentraler, varav tre offentliga och en privat. Denna urvalsmetod valdes för att kunna inkludera deltagare som troddes kunna bidra till studien. Primärvård valdes i sin tur eftersom det troligen är där som digitala vårdmöten omsätts mest i praktik. Rekrytering gjordes via Region Uppsala och kontakt med vårdcentraler.
Inklusionskriterier:
- Fysioterapeuter med någon form av erfarenhet av digitala vårdmöten.
- Arbetande på offentlig eller privat vårdcentral i Uppsala län.
3.3 Datainsamlingsmetod
Semistrukturerade intervjuer användes för att samla in data från fysioterapeuterna. Grunden för dessa upprättades i en intervjuguide med öppna frågor kring upplevelse av digitala vårdmöten jämfört med traditionella möten, fördelar och nackdelar med digitala möten samt inom vilka områden det är genomförbart (bilaga 1). Anledningen till att använda öppna frågor i intervjun var att informanten då får berätta mer fritt kring ämnet. Utöver frågorna användes även följdfrågor där det behövdes, för att få en djupare bild av informantens upplevelser och erfarenheter. Båda författarna var med under samtliga intervjuer, där en ansvarade för att ställa frågorna, medan den andra satt med och lyssnade och flikade in frågor vid behov.
Intervjuernas längd var mellan 20-40 minuter och utfördes via videosamtal över Zoom.
3.4 Genomförande
För att få genomföra projekt i Region Uppsalas Nära vård och hälsa krävs ett särskilt tillstånd från Region Uppsala. En anhållan skickades in för att få detta tillstånd, och denna godkändes.
Rekrytering och datainsamling påbörjades efter godkänd anhållan.
Ett informationsmejl skickades till fysioterapeuternas närmaste chefer (bilaga 2).
Från cheferna hämtades tillstånd gällande att genomföra intervjuer med verksamhetens fysioterapeuter under arbetstid. Cheferna som gav sitt godkännande vidarebefordrade därefter förfrågan till vårdcentralens fysioterapeuter som sedan fick höra av sig vid intresse att delta.
Vid uteblivet svar skickades påminnelsemejl till cheferna.
Intervjuerna genomfördes under perioden mars-april 2021. Datum valdes i samråd med deltagarna. Först gjordes en testintervju med syfte att bedöma frågeguiden, identifiera eventuella revideringsbehov och få möjlighet att testa genomförandet i en övningsomgång.
Denna gjordes med en potentiell deltagare och efter genomgång uppmärksammades inga nödvändiga förändringar. Testintervjun beslutades därmed att inkluderas i studien då den bedömdes hålla tillräcklig kvalitet. Därefter gjordes övriga intervjuer. Intervjuerna spelades in och det inspelade materialet sparades på lösenordsskyddade enheter tills uppsatsen var klar.
3.5 Databearbetning
Intervjuerna transkriberades ordagrant med text, skratt, suckar och hummanden och analyserades därefter genom kvalitativ innehållsanalys (21). Båda författarna läste först igenom intervjuerna för att få en helhetsbild av innehållet och för att identifiera domäner.
Sedan delades texten in i meningsenheter som kondenserades och abstraherades till koder.
Detta arbete gjordes först enskilt och därefter gemensamt. Meningsenheterna togs direkt från transkripten och ordnades i en tabell där arbetet med kondensering och kodning utfördes (se tabell I). Syftet med att kondensera meningsenheterna var att göra texten kortare och mer lätthanterlig (21). Kodningen handlade därefter om att ge texten olika etiketter som kort och överskådligt speglar innehållet (21). Koderna delades i sin tur in i kategorier och
underkategorier utifrån likheter och skillnader (se tabell I). Detta arbete pågick i omgångar där resultatet omprövades och bearbetades fram och tillbaka, tills det slutgiltiga resultatet var uppnått.
Tabell I: Exempel på analysprocessen (deltagare 2)
Meningsenhet Kondenserad meningsenhet
Koder Underkategorier Kategorier
“Mm asså fördelar är ju för många patienter egentligen att de slipper gå från jobbet eller om man jobbar hemma, det är mycket tid som tjänas in för patientens ehm skull”.
Fördelar är ju för patienter att de slipper gå från jobbet, så det är mycket tid som tjänas in för patientens skull.
Mindre tidsåtgång
Bekvämt för patienten
Tidseffektivt och bekvämt
Digitala möten kan underlätta för patienten och fysioterapeuten
För att hantera eventuell förförståelse försökte författarna genom hela arbetet ha en medvetenhet om den egna förförståelsen och tänka reflexivt kring denna parallellt med
analysprocessen. Den förförståelse en individ har kan påverka tolkningen av datan och därför behöver detta tas i beaktning under arbetsprocessen, eftersom det är svårt att helt bortse från sin förförståelse (21). Forskartriangulering användes också, vilket innebär att flera personer analyserar och tolkar transkripten med syfte att öka resultatens tillförlitlighet (20). Författarna arbetade med transkripten både var för sig och tillsammans för att genom diskussion och jämförelser kunna komma fram till ett gemensamt slutresultat. Handledaren bidrog även till trianguleringen genom att vara delaktig i bearbetningsprocessen vid kategoriseringen av data och ge ytterligare kommentarer kring detta.
3.6 Etiska överväganden
Fysioterapeuterna i studien informerades både muntligt och skriftligt om studiens syfte samt att deltagande är frivilligt (bilaga 3). De informerades även om att intervjumaterialet
behandlas konfidentiellt och att ingen personlig information kommer kunna identifieras utifrån uppsatsen (bilaga 3). En eventuell risk med studien är ifall deltagarna upplever det känsligt att delge sina egna professionella erfarenheter och åsikter. Hanteringen av
personuppgifter och intervjumaterial görs dock på ett sådant sätt att inga uttalanden ska kunna kopplas till en specifik person eller arbetsplats, vilket syftar till att minska denna risk.
Gällande nyttan av studien så är förhoppningen att kunna få en ökad kunskap om hur digitala vårdmöten kan integreras i det fysioterapeutiska yrket och hur detta upplevs fungera, vilket skulle kunna bidra till en större förståelse för ämnet och dess användningsområden.
4. Resultat
I studien deltog fem fysioterapeuter, varav fyra jobbade på offentlig vårdcentral och en på privat vårdcentral. Deltagarna i studien hade jobbat som fysioterapeuter mellan 3-20 år och samtliga hade jobbat med just digitala möten i ca 1 år. Vid frågan hur ofta de jobbar med digitala möten var svaren lite olika. Två av deltagarna uppgav att de hade 1-2 möten per vecka, medan tre av deltagarna uppgav något eller några möten per månad. I studien deltog tre män och två kvinnor.
4.1 Upplevda fördelar och nackdelar
I analysen utifrån första frågeställningen framkom 3 kategorier och 8 underkategorier.
Resultatet presenteras i tabellform (se tabell II). Kategorier och underkategorier beskrivs även i löpande text nedanför tabellen.
Tabell II: Sammanställning av kategorier, underkategorier och koder
Kategori Underkategori Koder
Digitala möten kan underlätta för patienten och fysioterapeuten
Kvalitet i mötet
Tidseffektivt och bekvämt
Patientnöjdhet i fokus
Möjlighet att se varandra Se patienten i olika miljöer Bra kontakt
Bättre än telefon
Ofta likställt ett fysiskt besök Mindre tidsåtgång
Ökat problemfokus Lättare att få till möten Bekvämt för patienten Viktigast att patienten är nöjd Fysioterapeutens arbete
utvecklas och anpassas under pandemin
Minskad smittorisk Utveckling av arbetet
Minskad smitta
Undviker möten under covid19 Varierat arbete
Utmanar tankesättet Följa med i utvecklingen Erbjuda alternativa tjänster
Behöver inte alltid göra fysisk undersökning Utmanande att få till bra
digitala möten
Begränsad undersökning
Sämre patientkontakt Tekniksvårigheter
Svårt med manuella tekniker och metoder Svårt att guida
Sämre kvalitet på vårdbesöket Risk för dubbelbesök
Video är inte optimalt för fysioterapi Kan inte ersätta fysiskt besök Svårare att läsa av patienten Sämre kontakt
Svårt att se ordentligt Osäkerhet kring tekniken
4.1.1 Digitala möten kan underlätta för patienten och fysioterapeuten
Denna kategori tar upp några av fysioterapeuternas upplevda fördelar med digitala vårdmöten och videobesök inom primärvårdens fysioterapi, jämfört med telefonbesök och fysiska besök, gällande aspekter kring patientmötet. Fysioterapeuterna lyfte fram ett flertal fördelar om hur digitala möten kan underlätta både för patienterna och utifrån arbetet som fysioterapeut.
Underkategorierna som framkom var kvalitet i mötet, tidseffektivt och bekvämt och patientnöjdhet i fokus.
Kvalitet i mötet
Kontakten med patienterna upplevs god enligt flera av deltagarna i och med att det finns möjlighet att se varandra via video, samt att fysioterapeuten kan se patienten i olika miljöer t.ex. gymmet eller arbetsplatsen. Detta möjliggör även att kunna utföra flera moment i besöket eftersom det går att både se och visa rörelser, vilket av många ses som en bra fördel som stärker mötets kvalitet. I och med detta upplevs videobesök av flera deltagare som bättre än telefonbesök, på grund av det visuella som tillkommer. Deltagare 4 anser till och med att videosamtal många gånger kan vara likställt ett fysiskt besök, och därmed håller en bra kvalitet i jämförelse.
“[...] genom video då kan man se hur patienten ser ut och sådär, de kan filma när de gör saker och kan filma hur det ser ut utvändigt i problemområdet.” (deltagare 3)
“man misstänker någonting från jobbet säger vi, då kan man ju ha ett möte när de är på jobbet och de kan visa hur de gör” (deltagare 2)
Tidseffektivt och bekvämt
De intervjuade fysioterapeuterna var överens om att mötet ofta blir mer fokuserat på
problemet samt att det därmed också blir mer effektivt och tar mindre tid. Dessutom anser de att videobesök blir mer bekvämt för patienterna, eftersom de slipper ta sig till vårdcentralen och kan spara mycket tid även där. Det blir då också lättare att få till möten.
“det finns mycket mindre smalltalk och så vidare, så man blir lite mer effektiv tror jag” (deltagare 1)
“Mm asså fördelar är ju för många patienter egentligen att de slipper gå från jobbet eller om man jobbar hemma, det är mycket tid som tjänas in för patientens ehm skull.” (deltagare 2)
Patientnöjdhet i fokus
Att patienten ska vara i fokus och bli nöjd påpekar deltagare 2 är det viktigaste. Oavsett vad fysioterapeuten själv tycker om mötet så bör anpassning ske efter vad patienten tycker och vill, och om patienten är nöjd så är det tillräckligt bra.
“[...] om det passar för patienten och dom är nöjda med det, då...är jag nöjd också.”
(deltagare 2)
4.1.2 Fysioterapeutens arbete utvecklas och anpassas under pandemin
Denna kategori fortsätter att handla om fördelar, men mer utifrån ett professionellt perspektiv och samhällsperspektiv. Deltagarna tog både upp aspekter kring den pågående pandemin tillsammans med övriga fördelar gällande fysioterapins utveckling. Underkategorierna som framkom var minskad smittorisk och utveckling av arbetet.
Minskad smittorisk
Att digitala möten är ett bra sätt för att undvika smittspridning i samhället under pandemin är samtliga intervjudeltagare överens om. Patienterna behöver inte komma in och träffa sin fysioterapeut fysiskt och fysioterapeuten behöver inte heller träffa lika många patienter.
“i covid-samhället så är det ju också bra att minska ner patienter i omlopp som rör sig bland folk” (deltagare 2)
Utveckling av arbetet
Deltagare 2 uttryckte att arbetet som fysioterapeut blir mer varierat i och med införandet av videobesök. Fysioterapeuten kan växla mellan olika besökstyper och skulle också kunna arbeta hemifrån ibland. Samtidigt breddas arbetssättet och fysioterapeuten blir, som deltagare 4 uttryckte det, utmanad i sitt sätt att tänka då metoderna behöver anpassas och förändras, samt att det inte alltid är nödvändigt att göra en fysisk undersökning på plats. Flera av
deltagarna anser att det är bra att kunna erbjuda olika tjänster för patienterna och ge dem flera alternativ, samt att det är viktigt att följa med i utvecklingen för att inte förlora patienter.
“man kan börja jobba annorlunda som fysioterapeut i och med att man kan visa…
eller liksom leda patienter.. aa men på jobbet eller på hemmaplan eller på gym också.
Det är ju ett sätt att också bredda vårt sätt att arbeta” (deltagare 2)
“Man får bara tänka lite annorlunda och vara lite uppfinningsrik, till en början, sen går det ju automatiskt som allt annat man lärt sig [...] jag behöver egentligen inte göra allt som jag gör hands on fysiskt på patienten i rummet” (deltagare 4)
4.1.3 Utmanande att få till bra digitala möten
Denna kategori handlar om de upplevda utmaningarna och nackdelarna med digitala vårdmöten som fysioterapeuterna tog upp. Dessa handlade både om genomförandet och tekniska aspekter, samt andra omständigheter som kan påverka negativt. Underkategorierna som framkom var begränsad undersökning, sämre patientkontakt och tekniksvårigheter.
Begränsad undersökning
De flesta deltagarna upplevde att undersökningen blir begränsad över video i och med att de inte kan känna på patienten, göra olika fysiska tester och manuella tekniker, samt att
videobesök inte når upp till samma nivå som ett fysiskt besök. Detta riskerar också att vårdmötet blir av sämre kvalitet eller att patienten behöver bokas in på nytt för ett fysiskt besök om det var för svårt att göra bra över video. Flera av deltagarna anser därmed också att videomöten kanske inte alltid är optimalt just för fysioterapi.
“undersökningen blir ju absolut förändrad då man inte har palpationsdelen och känna, ehm ja känna muskelkraft eller ledutslag, så den är ju absolut förändrad”
(deltagare 2)
“Så jag tycker att det är typ som en mellangrund mellan ett telefonsamtal och ett fysiskt besök. Det kommer aldrig att ersätta helt fysiskt besök men för vissa saker är det ganska bra” (deltagare 1)
Sämre patientkontakt
Kontakten med patienten blir enligt vissa av deltagarna påverkad i ett videobesök jämfört med ett fysiskt besök, då det upplevs svårare att läsa av patienten och att det generellt kan vara svårare att få en lika naturlig patientkontakt.
“a men en till nackdel tycker jag att det blir en försämrad kontakt med patienten…
ehm man får en naturligare kontakt vid ett vanligt besök” (deltagare 5) Tekniksvårigheter
Det kan i ett videobesök ibland uppstå vissa svårigheter kopplat till tekniken, antingen att det
är dålig upplösning och uppkoppling som gör det svårt att se varandra ordentligt, eller att det finns svårigheter att använda tekniken rätt från patientens sida. Oavsett anledning så påverkar detta hur väl videobesöket kan genomföras och hur bra resultatet blir.
“det är kanske ibland om de har en risig mobilkamera eller att de är, aa, om de inte är så bra filmare” (deltagare 3)
4.2 Områden inom fysioterapi
I analysen utifrån andra frågeställningen framkom 3 kategorier och 7 underkategorier.
Resultatet presenteras i tabellform (se tabell III). Kategorier och underkategorier beskrivs även i löpande text nedanför tabellen.
Tabell III: Sammanställning av kategorier, underkategorier och koder
Kategori Underkategori Koder
Möjligheter med digitala möten
Samtal, träning och återbesök
Anpassad undersökning och bedömning
Samtal Anamnes Rådgivning Uppföljning Övningar och träning Instruera patienten
Korrigera teknik och genomförande Screening
Observation Aktiva rörelser Funktionella test
Modifierade tester och metoder Viss bedömning
Hypotes Enklare besvär Begränsningar med digitala
möten
Komplett undersökning och bedömning
Svårare patientfall och hinder
Fullständig bedömning
Besök som kräver fysisk undersökning Passiva rörelser
Palpation
Återbesök utan förbättring Akuta skador
Nytillkommen smärta Komplexa besvär
Problem med syn, hörsel eller språk Förbättringspotential Bättre teknik och stöd
Ökad tillgänglighet
Kostnadens rimlighet
Utveckling av tekniken Tillgång till utrustning Hjälp att filma Legitimeringsalternativ Fler bokningsalternativ Införa digital gruppverksamhet Marknadsföring och information Dyrt för patienten
Svårt att motivera Ekonomiskt bra för vården
4.2.1 Möjligheter med digitala möten
Kategorin möjligheter beskriver inom vilka områden de intervjuade fysioterapeuterna upplevde att digitala möten kan vara applicerbart utifrån deras egna erfarenheter.
Sammanfattningsvis ansågs det vara besök där fysisk undersökning eller manuella tekniker inte är nödvändigt som fungerar bra. Underkategorierna som framkom var samtal, träning och återbesök och anpassad undersökning och bedömning.
Samtal, träning och återbesök
Någonting som fysioterapeuterna upplevde gick bra över video var besök som huvudsakligen handlar om samtal som exempelvis att ta anamnes, diskutera träningsupplägg, visa och gå igenom övningar, ge råd eller att vid återbesök följa upp hur det har gått sedan föregående besök. Allt där fysioterapeuten inte behöver vara med och känna eller styra fysiskt är möjligt att göra över videobesök på liknande sätt som ett vanligt besök.
“man kan ge råd, man kan också gå igenom om det är någonting som de behöver träna på eh om man vill ge någon övning eller sådär, eller något tips” (deltagare 3)
“det enda som faller bort är de få övningar där man vill vara med och peta lite och styra” (deltagare 4)
Anpassad undersökning och bedömning
Många av fysioterapeuterna tyckte att undersökning och bedömning var svårt över video, men det framkom även att det är möjligt att anpassa många delar. Exempelvis så går det att observera patienten och se olika aktiva rörelser eller funktionella test. Det är även möjligt att modifiera olika undersökningar och tester så att patienten kan utföra det på egen hand, att använda hjälp eller motstånd från omgivningen och att palpera på sig själv och beskriva.
Utifrån detta går det sedan att göra en viss bedömning eller hypotes kring patientens tillstånd, särskilt vid enklare besvär.
“det som jag normalt sett behöver vara med på lite hands-on får man se om man kan göra passivt med med miljön istället. Bord, hyllor, stol eller stolsrygg, armstöd och sånt där. Ehm guida patienten så” (deltagare 4)
4.2.2 Begränsningar med digitala möten
Kategorin om begränsningar beskriver områden som fysioterapeuterna upplevde var svårare att genomföra digitalt över ett videomöte. Det som framkom som svårt var främst besök där det krävs en mer manuell undersökning så som många nybesök, akuta skador och patienter med mer komplexa besvär. Underkategorierna som framkom var komplett undersökning och bedömning och svårare patientfall och hinder.
Komplett undersökning och bedömning
Deltagarna var överens om att en fullständig undersökning och bedömning är svårt att göra digitalt. Många deltagare upplevde också därmed att just nybesök var svårare att få till bra, eftersom det besöket ofta består av mycket undersökning och bedömning.
“det är ju svårt att göra en rätt bedömning, fysioterapeutiskt, att man inte får känna och se patienten på nära håll” (deltagare 2)
Svårare patientfall och hinder
I vissa fall då patienten söker för mer komplexa eller diffusa besvär, samt då det handlar om akuta skador med trauma och nytillkommen smärta känns det enligt flera av fysioterapeuterna bättre att ta in dessa fysiskt för att göra mer ingående undersökningar. Samma tankar finns om patienten vid ett återbesök inte har förbättrats, eftersom det då kan vara av större vikt att känna på det igen fysiskt. Och slutligen tog deltagare 3 upp att videobesök inte heller lämpar sig för patienter som har problem med syn, hörsel eller språk då detta kan skapa ett extra hinder som försvårar.
“om de har ramlat eller någonting sånt där då kan det vara ändå skönt att kunna ha in dem och känna på eh kraft och göra mer ordentlig palpation och så där, om man tänker typ fraktur ruptur luxation eller någonting sånt, ledband å” (deltagare 4)
“men nackdelen är just om man verkligen då, att det inte gått åt rätt håll eller någonting, att man verkligen skulle behöva känna på det igen ehm.” (deltagare 2)
4.2.3 Förbättringspotential
I den här kategorin diskuteras vad som skulle behövas för att förbättra videomöten till framtiden. Förslagen som diskuterades handlade mycket om tekniska aspekter men även
övrig utveckling och information. Underkategorierna som framkom var bättre teknik och stöd, ökad tillgänglighet och kostnadens rimlighet.
Bättre teknik och stöd
Flera deltagare anser att tekniken och olika program för videosamtal kan fortsätta utvecklas till det bättre för att förbättra kvaliteten, samt att patienterna behöver bli mer vana att använda sig av tekniken. Vissa patienter kan ha svårt att filma sig själva på ett bra sätt och det skulle vara bra att hjälpa eller förbättra den delen genom information och vana, alternativt att det som deltagare 3 föreslog skulle vara bättre om patienterna fick hjälp med filmningen. Att både patienter och fysioterapeuter har tillgång till bra utrustning är en annan sak som kan underlätta undersökningen och genomförandet.
“så att de får sånna här (pekar på headset) som är eh bluetooth [...] så att man kan röra sig fritt och visa saker och stå i hela rummet och ljudet hörs lika bra [...]”
(deltagare 4) Ökad tillgänglighet
Deltagarna anser att det är bra att ha video som ett alternativ och de tycker att det också skulle vara bra att få till mer gruppverksamhet över video. För att få fler patienter att använda videomöten behöver även tillgängligheten öka. Några deltagare tog upp att det borde finnas flera legitimeringalternativ då man i dagsläget inte kan ha ett videobesök om patienten inte har bank-id. Det skulle även vara bra att marknadsföra videobesök mer då alla patienter inte vet om att det finns inom regionen. Deltagare 5 påpekade även att man behöver göra det lättare för patienten att välja videomöten genom att göra det möjligt att boka själv via 1177.
“i sverige har vi ganska hård patientdatalag så om man inte kan identifiera sig korrekt liksom med ett bank-id så då är det inte okej så att säga med ett videobesök”
(deltagare 4)
“det marknadsförs ju otroligt mycket när det kommer till internettjänster så som KRY och doktor.se och så, men det marknadförs ju inte lika mycket att man kan träffa oss via videobesök” (deltagare 5)
Kostnadens rimlighet
I dagsläget kostar ett videobesök lika mycket som ett vanligt besök på vårdcentralen, vilket är en nackdel eftersom det inte är möjligt att erbjuda samma saker i de olika besöken. Det blir dyrt för patienten. Detta kan också göra det svårt att motivera valet av videobesök istället för
att välja ett besök fysiskt eller en gratis telefontid. Deltagare 5 påpekade dock att det för vården är ekonomiskt bra att ha videomöte istället för telefon då video ger lika mycket pengar som ett vanligt besök, vilket telefon inte gör.
“nackdelen just nu är att videobesök kostar samma för patienten, så det fortfarande kostar 200 spänn [...] det borde vara mindre, borde vara billigare, eftersom de får inte samma service, får inte samma sak om de gör videobesök” (deltagare 1)
5. Diskussion
5.1 Resultatsammanfattning
Deltagarna i studien upplevde att det fanns både fördelar och nackdelar med digitala möten.
Fördelarna ansågs vara att digitala möten kan underlätta för både patient och fysioterapeut, samtidigt som det är utvecklande för arbetet och ett alternativ under pandemin. Deltagarna tog upp fördelen med att kunna se patienten i bild i jämförelse med telefonbesök, att patienten kan visa och att fysioterapeuten kan se patienten i olika miljöer. Dessutom kan det vara mer bekvämt för patienten att inte behöva transportera sig och mötet kan ofta bli mer effektivt och problemfokuserat. Alla deltagare upplevde även att videosamtal är bra för att minska
smittspridningen under pandemin, och några tog också upp att arbetet blir mer varierande, samt att det blir utvecklande genom att få utmanas och tänka nytt i undersökning och
behandling. Som nackdelar framkom att undersökningen blir begränsad, eftersom det inte är möjligt att känna eller göra något manuellt. Dessutom upplevde deltagarna att vissa patienter har svårt att hantera tekniken och filmningen på ett bra sätt och att det kan uppstå tekniska svårigheter, vilket försvårar att se hela patienten i rörelse och göra en bra bedömning.
Patientkontakten upplevdes också sämre enligt vissa då det ibland kan vara svårt att läsa av patienten och att samtalet inte känns lika naturligt. Deltagarna anser att videobesök kan vara ett bra komplement till fysiska besök, men inte ersätta det helt på grund av att det inte går att utföra manuella tester när det behövs. Vissa upplevde ändå att videobesök många gånger kan vara likställt fysiska besök, eftersom besök ofta bygger mycket på just samtal, rådgivning och observation. Dessutom nämnde en deltagare att det inte alltid är nödvändigt att utföra alla fysiska tester som brukar ingå i besöket, utan att det många gånger kan gå lika bra med
samtal, observation och anpassade moment. En annan deltagare påpekade även att det viktiga är att patienten ska vara i fokus och bli nöjd, oavsett om mötet är fysiskt eller digitalt.
Gällande användningsområden tog deltagarna upp att videobesök fungerar bra för samtal, träning och återbesök samt anpassad undersökning och bedömning. Besök som inte kräver manuell undersökning och delar i ett besök som mest handlar om diskussion eller genomgång fungerar enligt många lika bra som ett fysiskt besök. Det är även möjligt att modifiera vissa delar som i vanliga fall utförs via manuella tester så att patienten får göra det själv genom att visa och beskriva istället. Saker som upplevdes svårt att göra digitalt var komplett
undersökning och bedömning samt arbete med svårare patientfall och andra hinder (såsom påverkan på syn och hörsel). Exempelvis kan det vara svårt att få en fullständig bild vid nybesök eller andra besök där fysioterapeuten skulle vilja känna på patienten och göra en mer noggrann undersökning, och samma sak vid mer komplexa besvär där det kanske inte räcker att se patienten på distans. Några potentiella förbättringsfaktorer som togs upp av deltagarna var att utveckla bättre teknik och stöd samt att öka tillgängligheten. Delar i detta kan vara att förbättra tekniken och programmen som används, se till att både patienter och fysioterapeuter har tillgång till bra utrustning och ge hjälp då det behövs. Några andra delar är
legitimeringsalternativ, förenklad bokning av videobesök, mer marknadsföring och
information, samt att få till både enskilda besök och gruppverksamhet. Kostnaden är också något som diskuterades både för och emot, i och med att videobesök blir dyrt för patienten och att det därför också kan bli svårt att motivera varför man ska välja video, medan det för vården tvärtom kan vara ekonomiskt bra med videobesök.
5.2 Resultatdiskussion
5.2.1 Upplevda fördelar och nackdelar
Det var blandade fördelar och nackdelar som togs upp av deltagarna. Det finns alltså både bra och mindre bra aspekter av ett fysioterapeutiskt videomöte. Bland de bra delarna som togs upp låg mycket vikt på att det blir bekvämt för patienten i och med att patienten slipper ta sig till vårdcentralen och att det är mycket tid som därmed sparas in. Ett videomöte kan alltså vara fördelaktigt åtminstone från patientens synvinkel. Detta stämmer överens med en annan kvalitativ studie av Jiménez-Rodríguez et al. (8) som gjorts kring olika vårdgivares syn på digitala vårdmöten där man också tagit upp det positiva i att patienterna inte behöver resa eller förlora tid från jobbet, vilket de ofta uppskattar. Även en annan studie av Imlach et al.
(22) som undersökt just patienternas upplevelser bekräftar detta. Både vårdgivare och
patienter håller alltså med varandra i att det kan vara ett enklare alternativ att få in i vardagen, och särskilt under corona-pandemin då man också lägger extra vikt vid att undvika resande och fysiska kontakter. Minskad smittspridning blir en given fördel för alla involverade parter vilket alla deltagare i studien tog upp och vilket även tagits upp i en tidigare studie av
Salisbury et al. (9).
Utöver positiva aspekter för patienterna så finns det även ett antal fördelar för vårdgivaren och fysioterapeuten exempelvis möjligheten att visa och se, vilket man inte får över telefon.
Liknande tankar tas upp i en annan kvalitativ studie av Donaghy et al. (23) där allmänläkare, sjuksköterskor och patienter i primärvården intervjuades. De upplevde dessutom ett ökat problemfokus och effektivitet (23), vilket också stämmer överens med flera av deltagarnas upplevelser. Video kan därför ses som ett bra alternativ i och med att man får denna visuella komponent som ger besöket en bättre kvalitet och flera möjligheter. Det möjliggör även att börja arbeta annorlunda och bredda arbetssättet. I jämförelse med fysiska besök var det dock många som ansåg att video inte når upp till samma nivå och aldrig helt kommer kunna ersätta det fysiska besöket. I ett videomöte kan man göra mer än i ett telefonsamtal men det är i ett fysiskt besök på vårdcentralen som man kan göra allra mest. Både Donaghy et al. studie (23) och en annan kvalitativ studie av Randhawa et al. (10) som intervjuat olika typer av
vårdgivare är inne på samma spår, att det blir lättare med video än telefon i och med att man faktiskt kan se patienten men att ett videobesök inte är lika bra som ett fysiskt besök där man också kan ta på patienten. Grunden för detta synsätt ligger i de olika nackdelar som ändå finns med ett videobesök så som att det blir en begränsad undersökning i och med att man inte har samma möjlighet att göra olika fysiska tester och att man inte kan känna på patienten.
Vissa delar går att anpassa men allt är inte möjligt att utföra på distans, vilket kan ge besöket en stor begränsning om sådan undersökning skulle vara nödvändig. I andra studier, både Jiménez-Rodríguez et al. (8) och en studie av Mahoney et al. (24), tar också de olika vårdgivarna upp just svårigheterna i att inte kunna undersöka närmare med manuella tester som en av de största nackdelarna. I kvantitativa studier har man dock sett att den anpassade undersökningen i många fall kan anses relativt likvärdig en traditionell undersökning och att även behandlingen ger likvärdiga resultat oavsett om det ges på distans eller ej (13–19).
Deltagarna i studien upplevde ändå att viss undersökning var svårt att göra över videobesök och det finns även ytterligare faktorer som kan skapa svårigheter och hinder i ett videomöte.
Vissa deltagare upplevde exempelvis en försämrad patientkontakt, vilket även det har poängterats av andra vårdgivare i Jiménez-Rodríguez et al. studie (8) vilka har beskrivit
kontakten som mer distanserad över video. Andra deltagare påpekade även att tekniska svårigheter kan påverka både kontakten och genomförandet. Dålig upplösning kan leda till svårigheter att se ordentligt och samma sak om patienten har svårt med filmningen eller placeringen av kameran. I dessa fall försämras hela den visuella faktorn och det som till stor del är poängen med att ha ett videobesök, vilket gör att man lika gärna skulle kunna ha ett telefonbesök istället. Detta är dock ingenting som inträffar i varje besök, men när det sker får det en stor påverkan. I Mahoney et al. studie (24) framgår vikten av att ha bra resurser och kvalitet samt kunskap i hur man ska använda tekniken, och att detta vid brister lätt kan vändas till en nackdel. En deltagare nämnde dock att det viktigaste ändå är att patienten blir nöjd, och utifrån detta kan man då tänka att så länge patienten är nöjd med besöket så är videobesök ett bra alternativ för just den patienten.
5.2.2 Områden inom fysioterapi
De användningsområden där videomöten är lämpligt och där det blir svårt är till stor del grundat på de olika fördelar och nackdelar som finns. Fördelarna öppnar upp till möjligheter medan nackdelarna leder till utmaningar. Några av de möjligheter som togs upp var att samtal, återbesök och träning var särskilt lämpligt vid videomöten, eftersom dessa typer av besök inte alltid kräver någon manuell undersökning eller behandling. I en annan kvalitativ studie av Hinman et al. (25) upplevde fysioterapeuterna till och med att det blev ökat fokus på träningen och att patienterna tog mer ansvar för sin behandling då de i besöket behöver göra mer själv. Dessutom upplevde de att patienterna blev trygga och stärkta av sin hemmiljö när de utförde träningsprogrammet, vilket underlättade följsamheten och utförandet (25).
Detta kan alltså tyda på ytterligare positiva aspekter i att använda videomöten och att det visat sig vara fördelaktigt för exempelvis träningsgenomgång. En annan möjlighet som framkom under intervjuerna var att undersökningen kan anpassas på flera olika sätt t.ex.
genom att patienten får göra aktiva rörelser, självpalpation, funktionella tester eller
modifierade tester där hjälp kan tas av omgivningen. Så länge man är villig att anpassa verkar det vara möjligt att göra mycket över video, trots att det kan upplevas svårare. I Hinman et al.
studie (25) tas det upp att det genom att inte kunna ta till manuell undersökning utmanar fysioterapeuterna att kringgå sin rutinmässiga undersökning och istället förlita sig mer på patientens information, vilket skulle kunna vara en aspekt i deltagarnas upplevda
begränsningar samtidigt som det är en faktor för arbetets utveckling.
Utmaningar med videomöten som togs upp handlar om svårigheter i arbetet med att göra en bra bedömning, samt vid svårare patientfall och hinder som kräver mer fysisk undersökning.
Deltagarna i denna studie upplevde att det var svårt att göra en fullständig bedömning, speciellt för vissa patientfall som kanske kräver en större undersökning eller vid ett nybesök då en första bedömning utförs. I studierna av Randhawa et al. (10) och Hinman et al. (25) framkom det liknande upplevelser, då det upplevdes svårt att inte kunna ta till palpation eller manuella tester när det behövdes. Deltagarna upplevde att akuta skador, nytillkommen smärta eller tillstånd där ingen förbättring har skett, är besök som lämpar sig mindre bra som
videobesök. Detta eftersom det ofta krävs en större manuell undersökning med palpation och olika tester för att ge en korrekt bedömning. Liknande upplevelse fanns i Hinman et al. studie (25) där videobesök upplevdes vara lämpligt som komplement till vanliga besök, men att första bedömning hellre utförs i klinik för att kunna använda manuella tekniker och få en bättre bedömning. Så alltså verkar nybesök passa mindre bra som videobesök enligt fysioterapeuterna, speciellt när det är fråga om en akut skada som kräver en fysisk undersökning. Andra hinder var, som en deltagare påpekade, patienter med svårigheter angående syn, hörsel eller språk. Detta framkom även i studierna av Imlach et al. (22) och Mahoney et al. (24) som redovisar att det blir väldigt svårt med videobesök för dessa patienter och att det är bättre att ta in dem till ett fysiskt besök.
Deltagarna diskuterade även bättre teknik och stöd samt ökad tillgänglighet som förbättringspotentialer. Det framkom att tekniken kunde förbättras genom att fortsätta utveckla program, få tillgång till bättre utrustning och genom att få stöd i filmningen. Att ha tillgång till rätt teknik har också i studierna av Randhawa et al. (10) och Imlach et al. (22) identifierats som en viktig aspekt för att få till ett bra videomöte. För ökad tillgänglighet ansåg några deltagare i denna studie att det kan vara bra att underlätta legitimeringen och bokningen. Liknande problematik diskuterades även i Imlach et al. studie (22) där framför allt äldre riskerade att inte kunna använda tjänsten på grund av svårighet att betala via internet och ovana att navigera på internet. Ytterligare förbättringsförslag var enligt deltagarna att göra tjänsten synligare med ökad marknadsföring, då de upplever att andra aktörer så som KRY eller doktor.se marknadsför videobesök betydligt mer. Oftast är det fysioterapeuterna själva som föreslår ett videobesök för patienten, troligen på grund av att det fortfarande är så nytt och att patienten inte vet att det finns möjlighet att träffa en
fysioterapeut från vårdcentralen digitalt.
Slutligen diskuterade deltagarna kostnaden för ett videobesök, där prisets rimlighet
ifrågasattes. Från vårdens perspektiv kan det ses som en fördel eftersom man får in samma betalning som för ett fysiskt besök till skillnad från telefon som inte ger några pengar alls,
men för patienterna kan det bli en nackdel eftersom de får betala samma pris som för ett vanligt besök trots att fysioterapeuten då inte kan ge samma utbud av manuella tester och behandlingar som vid ett fysiskt besök. En studie av Johansson et al. (26) som undersökte patienters upplevelser av specialistvård över video belyser dock att det också kan vara ekonomiskt bra för vissa patienter då man exempelvis slipper kostnader för resor, och då kanske främst om patienten behöver komma in ofta eller befinner sig långt bort. Det beror alltså helt på vad patienten har för förväntningar och om fördelarna kanske ändå i vissa fall kan väga upp för nackdelarna, men prisets rimlighet är något att diskutera och utifrån deltagarnas synpunkter kanske något att förändra i framtiden.
5.3 Metoddiskussion
Resultatet baseras på fem intervjuer med fysioterapeuter från fyra olika vårdcentraler.
Deltagarna hade en spridd erfarenhet i både antal år som fysioterapeut och arbete med
digitala patientmöten, vilket blev bra för resultatet då det genom en stor variation även kan ge en bredare bild när allt slås ihop. I kvalitativa studier brukar man ofta sträva efter att få en variation i urvalet vilket kan göras kontrollerat genom att använda sig av någon typ av strategiskt eller avsiktligt urval där man handplockar deltagare just för att få detta (20). I denna studie användes dock ett bekvämlighetsurval där alla fysioterapeuter från de valda vårdcentralerna tillfrågades om deltagande och de som svarade fick delta, eftersom det ansågs vara den lämpligaste metoden för att få tag på deltagare. En nackdel med denna urvalstyp är att det kan finnas en större risk att inte få samma önskvärda variation (20). Detta blev däremot inte utfallet, då deltagarna som togs in i studien ändå hade en spridning vad gäller erfarenhet, fördelning av kvinnor och män samt olika vårdcentraler. Deltagarna beskrev även varierande upplevelser och erfarenheter av att arbeta med digitala möten, vilket också bidrar till en viss spridning.
Författarna till denna studie genomförde intervjuerna själva. I och med begränsad erfarenhet av att hålla i kvalitativa intervjuer kan det ha påverkat resultatet på så vis att vissa relevanta följdfrågor kan ha missats och att det därmed hade varit möjligt att få ut ännu mer intressant data ur intervjuerna. Författarna försökte dock arbeta med detta genom att först utföra en testintervju för att se om frågorna i intervjuguiden svarade på frågeställningarna, samt att under intervjuerna hjälpas åt genom att låta en av författarna styra och ställa frågorna utifrån intervjuguiden medan den andra författaren lyssnade på intervjun och kunde flika in frågor
vid behov. Detta upplevdes underlätta för att hålla fokus under intervjuerna och få en mer utförlig data i de fall där deltagaren inte gav exempel eller utvecklade sitt svar.
Gällande analysen och bearbetningen av intervjumaterialet utfördes denna först av författarna individuellt och därefter i diskussion med varandra, vilket stärker trovärdigheten.
Triangulering användes också genom att även involvera handledaren i processen. Att flera personer var med i analysprocessen ökar tillförlitligheten genom att minska risken att det färgas av en persons förförståelse, vilket man vill undvika för att resultatet ska spegla just deltagarnas upplevelser och erfarenheter, men det är svårt att få bort påverkan av förförståelse helt (20,21). En begränsning i studien skulle kunna vara just författarnas förförståelse. Då både författarna och handledaren har en koppling till fysioterapi kan det redan innan
intervjuerna funnits en bild av hur det skulle kunna vara med fysioterapeutiska videomöten.
Samtidigt hade författarna till studien själva ingen erfarenhet av just digitala möten. Detta bör inte heller ha haft en större påverkan på resultatet eftersom risken för förförståelse togs i beaktning under analysen och resultatet försökte hållas nära intervjumaterialet. Eventuellt hade det dock varit möjligt att inkludera någon annan utomstående i forskartrianguleringen som inte har samma fysioterapeutiska bakgrund eller om det var ett större arbete skicka tillbaka analysen till deltagarna för verifiering.
I denna kvalitativa studie fångas fem fysioterapeuters subjektiva upplevelser kring området digital vård inom fysioterapi. Överförbarheten av resultatet kan därmed diskuteras i och med att det blir just dessa fem individers upplevelser och erfarenheter som redovisas, och det är svårt att med säkerhet veta att dessa svar representerar fysioterapeuters upplevelser generellt.
Det går dock att se flera stora likheter mellan de olika deltagarnas svar, vilket ändå kan stärka resultatets överförbarhet eftersom det visar på att flera personer faktiskt delar samma tankar.
Det går även att se likheter med tidigare kvalitativa studier gjorda på ämnet där både fysioterapeuter och andra vårdgivare och patienter har tagit upp flera delar av de aspekter som uppkom i denna studie (8–10,22–26), vilket framgår i resultatdiskussionen. Detta bidrar också till att stärka överförbarheten eftersom det påvisar att upplevelserna som framkommit av deltagarna i denna studie även stämmer överens med upplevelser som framkommit i andra sammanhang, vilket ökar sannolikheten att resultatet utifrån studiens deltagare skulle kunna överföras även till andra fysioterapeuter inom liknande kontext.
5.4 Etisk diskussion
En risk som identifierades innan genomförandet var ifall deltagarna skulle uppleva det känsligt att delge sina personliga erfarenheter och åsikter. För att minimera risken hanterades all insamlad data på ett sådant sätt att det inte skulle vara möjligt att koppla uttalanden till en specifik person eller arbetsplats, vilket deltagarna fick information om innan intervjun. Då studiens mål var att undersöka just de deltagande fysioterapeuternas upplevelser, så finns det heller inget rätt eller fel. Under intervjuerna värderades svaren därför aldrig utan bekräftades bara, vilket även det bidrar till att minska riskerna för att någon känner sig kränkt eller illa bemött. Detta upplevdes enligt författarna inte heller som problematiskt under någon av intervjuerna, då alla deltagarna svarade på alla frågor samt beskrev sina upplevelser på ett utförligt sätt. Att det kan vara känsligt att delge sina personliga erfarenheter och åsikter kan dock ha påverkat det begränsade urvalet av deltagare som var intresserade och valde att delta i studien. Samtidigt kan de deltagare som valde att delta vara just mer engagerade och
intresserade, vilket också kan vara positivt för studien för att få mer utförligare svar.
Deltagandet var också helt frivilligt, vilket är ett krav inom forskning.
5.5 Klinisk nytta och framtida forskning
Resultatet av studien skulle kunna ha en viss överförbarhet till fysioterapeutisk användning av videomöten inom primärvården generellt. Det ger en grundläggande förståelse för hur digitala möten inom primärvårdens fysioterapi kan upplevas och användas, vilka fördelar och nackdelar som finns, samt inom vilka områden det kan vara applicerbart, vilket kan vara till stöd för fysioterapeuter som implementerar videomöten i sin praktik. Studien ger en bild utifrån deltagarnas egna upplevelser och erfarenheter, men kan troligen även återspegla ett större fysioterapeutiskt perspektiv för hela primärvården.
Framtida forskning skulle förslagsvis kunna bredda synen ytterligare genom att inkludera fler fysioterapeuter i intervjuer och ha med deltagare från hela landet. När man har fått en tydlig bild av vad som upplevs fungera bra och mindre bra skulle det även vara intressant att göra fler kvantitativa studier inom området i den svenska primärvården för att få jämförelser av vad som ger bäst resultat gällande olika utfallsmått vid videobesök jämfört med fysiska besök. En annan aspekt skulle kunna vara studier kring implementering och i vilken utsträckning olika vårdcentraler och enskilda fysioterapeuter erbjuder digitala möten.
6. Konklusion
Några fördelar med digitala möten var effektivitet, bekvämlighet och minskad smittspridning.
Bland nackdelarna fanns saknaden av manuell undersökning och tekniksvårigheter.
Digitala möten upplevs fungera bäst där samtal, rådgivning och träning är dominerande och mer utmanande vid olika besök som kräver manuell undersökning. Utifrån detta skulle digitala vårdmöten inom fysioterapi kunna vara ett alternativ för besök där det inte är nödvändigt att göra någonting manuellt, och då patienterna tycker att det är ett bra val.
Fysioterapeuter som arbetar digitalt måste också anpassa sitt arbetssätt, vara flexibla och vara villiga att använda alternativa metoder. Framtidens fysioterapi med mer digitala verktyg kanske inte heller behöver se ut precis som det gör idag, utan att man blir tvungen att göra vissa förändringar och anpassningar för att kunna tillämpa det på distans. Vidare är det bra att öka tillgängligheten, samt utveckla ytterligare genom bättre teknik och stöd.
7. Referenser
1. Broberg C, Lenné R. Fysioterapi - profession och vetenskap [Internet]. Fysioterapeuterna.
2019 [citerad 04 januari 2021]. Tillgänglig vid:
https://www.fysioterapeuterna.se/Profession/Om-professionen/
2. Wikström-Grotell C, Broberg C, Ahonen S, Eriksson K. From Ling to the academic era – An analysis of the history of ideas in PT from a Nordic perspective. Eur J Physiother.
2013;15(4):168–80.
3. Shaik A, Shemjaz A. The Rise of Physical Therapy: A History in Footsteps. Arch Med Health Sci. 2014;2(2):257–60.
4. Vision e-hälsa 2025 - gemensamma utgångspunkter för digitalisering i socialtjänst och hälso- och sjukvård [Internet]. Regeringskansliet Socialdepartementet, Sveriges Kommuner och Landsting; 2016 [citerad 05 januari 2021]. Report No.: S2016.004.
Tillgänglig vid:
https://www.regeringen.se/499354/contentassets/79df147f5b194554bf401dd88e89b791/v ision-e-halsa-2025-overenskommelse.pdf
5. Digitala vårdtjänster riktade till patienter: kartläggning och uppföljning [Internet].
Socialstyrelsen; 2018 [citerad 05 januari 2021]. Report No.: 2018-6–15. Tillgänglig vid:
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/ovrigt/2018-6-15.pdf
6. Hammersley V, Donaghy E, Parker R, McNeilly H, Atherton H, Bikker A, m.fl.
Comparing the content and quality of video, telephone, and face-to-face consultations: a non-randomised, quasi-experimental, exploratory study in UK primary care. Br J Gen Pract. 02 juli 2019;69(686):595–604.
7. Jiménez-Rodríguez D, Ruiz-Salvador D, Salvador M del MR, Pérez-Heredia M, Muñoz Ronda FJ, Arrogante O. Consensus on Criteria for Good Practices in Video Consultation:
A Delphi Study. Int J Environ Res Public Health. 2020;17(15).
8. Jiménez-Rodríguez D, Santillán García A, Montoro Robles J, Salvador M del MR, Muñoz Ronda FJ, Arrogante O. Increase in Video Consultations During the COVID-19 Pandemic: Healthcare Professionals’ Perceptions about Their Implementation and Adequate Management. Int J Environ Res Public Health. 2020;17(14).
9. Salisbury C, Quigley A, Hex N, Aznar C. Private Video Consultation Services and the Future of Primary Care. J Med Internet Res. 01 oktober 2020;22(10).
10. Randhawa RS, Chandan JS, Thomas T, Singh S. An exploration of the attitudes and views of general practitioners on the use of video consultations in a primary healthcare setting: a qualitative pilot study. Prim Health Care Res Dev. 2018;20.
11. Orlando JF, Beard M, Kumar S. Systematic review of patient and caregivers’ satisfaction with telehealth videoconferencing as a mode of service delivery in managing patients’
health. PLoS ONE. 2019;14(8).
12. Tenforde AS, Hefner JE, Kodish‐Wachs JE, Iaccarino MA, Paganoni S. Telehealth in Physical Medicine and Rehabilitation: A Narrative Review. PM&R. 18 maj 2017;9:S51–
8.
13. Mani S, Sharma S, Omar B, Paungmali A, Joseph L. Validity and reliability of Internet- based physiotherapy assessment for musculoskeletal disorders: a systematic review. J Telemed Telecare. 01 april 2017;23(3):379–91.
14. Grona SL, Bath B, Busch A, Rotter T, Trask C, Harrison E. Use of videoconferencing for physical therapy in people with musculoskeletal conditions: A systematic review. J Telemed Telecare. 2018;24(5):341–55.
15. Richardson BR, Truter P, Blumke R, Russell TG. Physiotherapy assessment and
