Meditation, kamp eller mittemellan? -

Institutionen för bild- och slöjdpedagogik (IBIS) Ämneslärarprogrammet 7-9 Kurs: LRS402 Avancerat nivå, Självständigt arbete i slöjd, 15 hp vt2020 www.konstfack.se

Meditation, kamp eller mittemellan?

- en materialnära undersökning om slöjdens processer och uttryck

Namn: Hanna Ruijsenaars

Handledare: Erik Sigurdsson

Examinator: Siri Homlong

Institutionen för bild- och slöjdpedagogik (IBIS) Ämneslärarprogrammet 7–9 Kurs: LRS402 Avancerat nivå, Självständigt arbete i slöjd, 15 hp vt2020 www.konstfack.se

Namn: Hanna Ruijsenaars

Titel: Meditation, kamp eller mittemellan? – en materialnära undersökning om slöjdens processer och uttryck / Meditation, struggle or something in between? – A material based study on the processes and expressions of sloyd

Abstract

Syftet med denna undersökning är att vidga begreppsapparaten för att diskutera skolslöjdens processer och estetiska uttryck. Jag har sökt besvara följande frågeställningar:

Hur kan en slöjdprocess beskrivas enligt teorin om ett dynamiskt förlopp?

Hur kan tillverkarens hållning bli synlig som ett estetiskt uttryck i ett slöjdföremål?

Jag har gjort det genom att tillverka åtta lådor i trä, ibland med inslag av metall. Den första frågan har besvarats genom en analys av fältanteckningar utifrån Knutes teori om hantverkande som ett

Genom en fallstudie över min egen slöjdprocess har jag undersökt begreppets användbarhet och överförbarhet på en slöjdkontext. Den andra frågan har besvarats genom bildanalys med fokus på bildens (i detta fall föremålets), estetiska karaktär och känslokaraktär. Undersökning visar att teorin om ett dynamiskt förlopp i flera avseenden kan överföras på en slöjdprocess. Begreppen som undersöks fungerar mindre bra för att beskriva idéutvecklingen. De skulle också kunna kompletteras ytterligare med fler lägen. Hållningen påverkas också av vilket material man arbetar med och hur pass förtrogen man är med arbetssättet. En hållning kan bli synlig som uttryck i en övergripande bemärkelse, som antingen kroppslig eller kognitiv. En kognitiv hållning syns i originella konstruktionslösningar eller en genomtänkt design. En kroppslig hållning syns i de fall där materialet och dess hantering är centralt för uttrycket: med precision och motorisk kontroll, eller med motstånd, där kompromisser och misstag blivit en del av uttrycket. Hållningsbegreppet som här prövas skulle sannolikt kunna användas för att förtydliga ett kroppsligt lärande och de kroppsliga ställningstaganden som inverkar på uttrycket.

Nyckelord: Slöjd, uttryck, trähantverk, dynamiskt förlopp, LGR 11

Innehåll

Inledning... 1

Bakgrund och tidigare forskning ... 2

Centrala begrepp ... 4

Syfte och frågeställning ... 5

Metod och tillvägagångssätt ... 5

Urval och avgränsningar ... 6

Teori och analysmetod ... 6

Forskningsetiska aspekter ... 7

Resultat ... 8

Tillverkandet av slöjdade lådor i ett dynamiskt förlopp ... 9

När tillverkarens hållning bli synlig som ett uttryck i en slöjdad låda ... 10

Sammanfattning ... 13

Diskussion ... 13

Metoddiskussion ... 14

Resultatdiskussion ... 14

Referenslista ... 18

Bilaga 1 – Fotodokumentation ... 19

Bilaga 2: Processlogg ... 23

Bilaga 3: Material- och verktygsförteckning ... 37

Inledning

Under min tid på Konstfacks ämneslärarprogram i bild och slöjd har jag uppfyllt målen väl. Jag undrar dock ifall jag hade gjort det som slöjdelev i grundskolan. Skulle jag få en lärare som tolkar kursplanen bokstavligt skulle jag nog tappa motivationen. Undervisningen skall nämligen

kopplas till barn- och ungdomskulturer, identitetsutveckling och aktuella trender, med syfte att utveckla ett framtida personligt formspråk. Det nutida skall betonas, men hur slöjdföremål kan uttrycka en etnisk eller kulturell identitet är också centralt.

Under VFU har jag erfarit att detta i praktiken ofta tolkas som att elevernas föremål bör uttrycka något av deras kulturella identitet och att elever fått bakläxa på arbeten med motiveringen att detta saknas – de måste skapa ett personligt uttryck. Att då lägga till en bildspråklig och ofta ganska genusstyrd symbol som en fotboll eller en blomma verkar räcka. Många elever vill dock inte det, de hade kanske tänkt sig en trären yta. Jag sympatiserar med dem då jag själv främst inspireras av materialet - en nyfikenhet på dess möjligheter eller attraktion till en viss färg, ådring eller textur. Betyder det att mina föremål saknar ett personligt uttryck? Jag ifrågasätter att det är möjligt för ett handgjort föremål att inte uttrycka något personligt av de händer som gjort det. Men de kroppsliga och sinnliga avvägningar som styr processen mot ett visst uttryck är svåra att beskriva. De kräver betydligt fler ord än ”jag gjorde en AIK-logga för jag gillar AIK.” Ibland är de otillräckliga – ”det blev så”

eller ”det var fint så”. Orsaken till att ”det blev så” kan, menar jag, vara mycket personlig och övervägd men kanske kroppslig/ sinnlig snarare än språklig. Begreppen för att förklara hur det blev så saknas. Jag hoppas med denna undersökning hitta begrepp för de kroppsliga processer som styr ett arbete mot ett visst uttryck.

1 Skolverket. (2017) Kommentarmaterial till kursplanen i slöjd. Stockholm. Hämtad från:

https://www.skolverket.se/getFile?file=3845. s. 15 f.

Bakgrund och tidigare forskning

Av den nationella ämnesutvärderingen av slöjd som gjordes 2013 framgår att många slöjdlärare känner osäkerhet runt det övergripande målet “tolka slöjdföremåls estetiska och kulturella uttryck”.

I slöjdforskningen verkar flera ha tagit fasta på kursplanstextens fokus på symboler, mode och trender som identitetsmarkörer och uttryck för etnisk och kulturell tillhörighet. Mäkelä har studerat hur ungdomar skapar berättelser och mening i sitt slöjdande, och ungdomars

avvägningar i estetiska frågor.

Hans resultat visar att estetiska ställningstaganden är ett sätt för elever att reflektera och utveckla sin personlighet.

Hans slutsats är att man varken kan begränsa sig till formalestetiska aspekter eller tolka olika teckenfunktioner för att förstå hur en viss utformning anknyter till elevens estetiska resurser. Den narrativa ansats han prövar, där han lyssnar efter hur slöjdarbetet anknyter till elevens situation är i sig själv inte heller tillräcklig för att utveckla ett estetiskt lärande, de olika aspekterna behöver integreras.

”Slöjd som uttryck för identitet” lyfts också i kursplanens kommentarmaterial, där det i senare år är mycket fokus på etnisk och kulturell identitet.

Jag ser detta som potentiellt ganska känsligt då tolkningar av kulturella uttryck riskerar att bli väldigt förenklade och i värsta fall respektlösa approprieringar.

Broman, Frohagen och Wemmenhag har gjort en learning study om användandet av symboliska uttryck i slöjdföremål. I undersökningens första cykel var lärandeobjektet ”att skapa

identitetsbärande symboler i slöjdföremål.

“Eleverna behöver förstå att de individuella uttryck som de väljer att ge sina slöjdföremål bestäms av hur de förhåller sig till olika symboliska uttryck”. Lärandeobjektet förskjuts under studiens cykler via ”att tolka symboliska uttryck (ej skapa)”, till ”att tillverka ett samiskt uttryck.” De kommer fram till att “läraren måste visa och diskutera hur dessa uttryck komponeras med specifika material, färger, former,

bearbetningsmetoder samt symboler och mönster”.

Men kan ett kulturellt uttryck verkligen översättas till ett facit av rätt färger och symboler?

2 Skolverket. (2016) Slöjdens estetiska och kulturella uttryck - inspiration för slöjdundervisningen. Stockholm. Hämtad från: https://www.skolverket.se/getFile?file=3731, s.7

3 Mäkelä, Esko. (2011) Slöjd som berättelse: om skolungdom och estetiska perspektiv. Diss. Umeå: Umeå universitet, 2011. Umeå.

4 Ibid. s. 223

5 Ibid. s. 227

6 Skolverket. (2017)

7 Broman, Andreas; Frohagen, Jenny & Wemmenhag, Janice (2013) Vad kan man när man kan tillverka ett uttryck i slöjdföremål? I Forskning om undervisning och lärande nr. 10. Hämtad från: https://forskul.se/tidskrift/nummer-10- maj-2013/vad-kan-man-nar-man-kan-tillverka-ett-uttryck-i-slojdforemal/. s. 32

8 Ibid. s. 22

Langer diskuterar den formlikhet som finns i dekorativ målning på de mest skilda platser i världen och teorier om att den skulle vara ett arv från en gemensam förhistorisk kultur.

Hon håller det dock för mer sannolikt att de elementära formerna - parallella linjer, sicksack-mönster, trianglar cirklar och spiralformer – bottnar i de principer som gäller för perceptionen och

impulsen att organisera det visuella fältet. Hon analyserar dekorationen som fenomen - en konstform som ofta betraktas som “lägre” i bemärkelsen att den mest är till för sinnlig njutning utan större vikt. Hon delar inte den synen utan beskriver dekorationen som ”en grundläggande konstnärlig form med emotionell mening som all skapad form. Dess uppgift är inte bara att tillfredsställa perceptionen, utan att befrukta och omforma den. Detta är fostran av den

formbildande föreställningsförmågan. Dekorativ form ger betraktaren - utan någon regel eller förklaring, helt genom exemplifiering - en seendets logik”.

Knutes har gjort en fenomenologisk analys av konsthantverkande. Avhandlingen omfattar tre studier, med utgångspunkt i platsen, individen och materialet. Utifrån detta har hon identifierat tre övergripande kännetecken som alltid finns med vid konsthantverkande. Det första är att det är ett gestaltande av fysiska föremål, där materialiserande i material, användande av relevant teknik och estetiskt formande ingår. Det andra är att det är ett personligt projekt, situerat i den enskilda människans möte med materialet. Det tredje är vad hon kallar ett dynamiskt förlopp.

Knutes beskriver inte förloppet i sig utan möjliga sätt att vara i förloppet. Dessa har hon identifierat som två olika hållningar, en kroppslig respektive en kognitiv. Hon refererar till Merleau-Ponty, som ifrågasätter dualismen mellan kropp och tanke/själ, som innebär att man fråntar kroppen

möjligheten att vara subjekt.

Hon håller med om att en människa alltid möter ett material som en enhet bestående av kropp och psyke, men har valt att studera hållningarna en i taget utifrån vilken som framträder tydligast. De går sällan helt att separera – kroppsliga och kognitiva processer pågår parallellt. Även personlighetens karaktär kan inverka på vilket sätt man föredrar.

De kroppsliga hållningarna kallar hon för meditativ respektive kämpande, och de kognitiva för koncentrerad kognitiv respektive problemlösande hållning.

9 Langer, Susanne K. (1979) Kap. 4: Konstnärlig verkan, översatt av Ulf Klarén. I Langer, Feeling and form - A theory of Art London and Henley: Routledge & Kegan Paul Limited.

10 Ibid.

11 Knutes, H. (2009) Gestaltandets pedagogik: om att skapa konsthantverk. Stockholm: Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet. s. 110 f.

12 Ibid. s. 41

13 Ibid. s. 118.

14 Ibid. kap. 6:3

Centrala begrepp

Lindström skriver:

Ett begrepps värde avgörs av dess fruktbarhet, till exempel om det kan ställa gamla frågeställningar i en ny dager. Ett första villkor är dock att det införda begreppet går att operationalisera, det vill säga definieras på ett sådant sätt att man kan tillämpa det i konkreta situationer på ett någorlunda entydigt och klart sätt. Skulle detta villkor ej vara uppfyllt, riskerar det nya begreppet i stället att bidra till ökad språkförbistring.

Lindström, 2008, s. 64

Inspirerad av detta har jag här prövat att operationalisera Knutes begrepp hållning. Det

intresserar mig och då teorin om ett dynamiskt förlopp är central för min studie använder jag det, i bemärkelsen ett sätt att vara i arbetet.

Undersökning kretsar även runt begreppet uttryck. I Skolverkets inspirationsmaterial på temat

“Slöjdens estetiska och kulturella uttryck” beskrivs det såhär:

Ett föremåls uttryck handlar om hur föremålet ser ut, vad föremålet förmedlar och vilka känslor, tankar och åsikter det ger oss. Det finns många olika sätt att skapa uttryck, till exempel genom dans, konst eller ett slöjdföremål. Med hjälp av form, färg, material och olika kombinationer av dessa kan eleverna påverka och skapa tydliga uttryck i sina slöjdföremål.

Skolverket, 2016, s. 18

I Nationalencyklopedin står följande, i mitt tycke något tydligare definition att finna:

uttryck, flertydig term som används i språkvetenskap, semantik, estetik m.fl. vetenskaper. När man i estetik och konstteori talar om exempelvis en bilds uttryck, avses den estetiska karaktär eller känslokaraktär bilden har som helhet. Formen uppfattas som bärare av ett känsloinnehåll.

Genom val av form och färg kan konstnären skapa en bild som är harmonisk, melankolisk, etc.

utan att han själv nödvändigtvis vid skapelsetillfället var harmonisk eller melankolisk, och utan att varje betraktare nödvändigtvis blir harmonisk eller melankolisk vid betraktandet av bilden. Uttrycket är alltså inte en egenskap hos konstnären eller betraktaren utan hos bilden.

Samtidigt påverkas upplevelsen av ett verks uttryck av betraktarens kulturella referensramar /-- -/

Uttryck, (2019) Nationalencyklopedin

En estetisk karaktär eller en känslokaraktär, alltså. I Skolverkets inspirationsmaterial listas de faktorer som spelar in på uttrycket: “Estetisk, kultur, symboler, design och formgivning.”

Det första av dessa intresserar mig i synnerhet - estetisk. Jag reagerar på att man valt adjektivformen estetisk, istället för att tala om estetik. Enligt Skolverkets definition av estetisk handlar det bland annat om ett föremåls “originalitet, individualitet och sammanhang”.

Men även om att “beröra och engagera den som kommer i kontakt med det”. De lyfter särskilt att estetisk inte behöver vara liktydig med vacker.

Nationalencyklopedins första, enkla definition skiljer sig här: “estetisk betyder vacker och konstnärlig. Det kan också betyda att något har att göra med estetiken, det vill

15 Skolverket. (2016) s. 18 f.

16 Ibid. s. 18

17 Ibid. s. 18

säga läran om skönhet och något konstnärligt. Skolämnen som brukar räknas som estetiska är till exempel bild, musik och slöjd.”

Enligt kursplanen skapas alltså uttryck med hjälp av vissa formalestetiska medel: färg, form och material, samt symboler.

I inspirationsmaterialet talas även om formgivning och design. När jag i denna undersökning genomförde en bildanalys på mina föremål utgick jag till en början från dessa för att beskriva en estetisk karaktär. Men jag upptäckte snart att jag även behövde uttala mig om dekoration, ett begrepp som inte förekommer någonstans i Skolverkets material. Ibland var inte heller detta nog utan jag behövde beskriva mer associativt. Rose tar upp begreppet

expressive content is necessary because breaking an image into its component parts /…/ does not necessarily capture the look of an image. Instead, what may be needed is some imaginative writing that tries to evoke it’s affective characteristics.”

Jag upplever att detta gäller även för hantverksföremål. Som jag förstår det skulle denna beskrivning kunna överensstämma med Nationalencyklopedins begrepp känslokaraktär och för läsbarhetens skull använder jag här detta svenska begrepp istället.

Syfte och frågeställning

Syftet med denna undersökning är att vidga begreppsapparaten för att diskutera skolslöjdens processer och uttryck. Frågeställningar för undersökningen är:

Hur kan en slöjdprocess beskrivas enligt teorin om ett dynamiskt förlopp?

Hur kan tillverkarens hållning bli synlig som ett estetiskt uttryck i ett slöjdföremål?

Metod och tillvägagångssätt

Jag har valt att lägga upp min undersökning som en fallstudie över min egen slöjdprocess.

Fallstudien kan vara en lämplig metod när det gäller att “försöka testa hur en viss teori kan tänkas fungera under de särskilda omständigheter som råder i det specifika fallet”.

Jag har fört

18 Estetisk. (2020) I Nationalencyklopedin. Hämtad 2020.05.17 från https://www-ne-se.ez- proxy.konstfack.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/estetisk

19 Skolverket. (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket, s. 251- 256

20 Rose, Gillian. (2016) Visual methodologies: an introduction to researching with visual materials. (4th edition). London: Sage. S. 79

21 Denscombe, Martyn. (2018) Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (Fjärde upplagan). Lund: Studentlitteratur. s. 89

fältanteckningar under tillverkningen i form av en processlogg.

Där har jag fokuserat på att få syn på processens olika faser, de beslut som lett fram till uttrycket och vilken hållning som präglat arbetet. Denna kompletteras med en fotodokumentation.

Fältanteckningarna och föremålen har jag sedan analyserat utifrån de frågeställningar och teoretiska perspektiv jag valt.

Urval och avgränsningar

Jag valde att tillverka ett antal lådor, med olika uttryck sinsemellan men utifrån mina egna estetiska preferenser. Undersökningen ägde rum under 10 veckor våren 2020, från slutet på mars till början på juni, under coronapandemins utbrott. Därför arbetade jag hemifrån, utan tillgång till de maskiner och det material jag vanligtvis har. Jag fick utgå från det som fanns på plats (se Bilaga 3 för en förteckning). Detta har förstås begränsat vilken form och storlek jag kunnat ge mina lådor. Jag har mest arbetat med handverktyg på grund av begränsad maskintillgång. Mot slutet av processen tog jag ibland hjälp av sticksåg eller cirkelsåg för att klyva större ämnen. Jag har huvudsakligen avstått från att lägga till färg då just materialets variationer i färg, lyster och textur intresserar mig. Endast i ett fall ytbehandlade jag med järnoxid för att få en åldrad känsla och oljade med linolja efteråt. Övriga produkter är ytbehandlade med hårdvaxolja. Däremot har jag testat olika sätt att dekorera med trä och i viss mån metall - genom infällningar, fanér och sniderier. Just lådan valde jag för att det är en vanligt förekommande uppgift i slöjden. Den kan verka enkel men bjuder på många konstruktionsmässiga möjligheter och utmaningar. Den kan också ha många funktioner och syften och har i sig själv en rad olika symboliska och kulturella konnotationer att laborera med i formgivningen.

Teori och analysmetod

Jag använder här Knutes teori om ett dynamiskt förlopp som ett verktyg för att diskutera slöjdandets processer och uttryck. Min övergripande ansats är fenomenologisk. Det

fenomenologiska perspektivet handlar om “subjektivitet istället för objektivitet, beskrivning snarare än analys, tolkning snarare än mätning och medverkan snarare än struktur.

Fenomenologin koncentrerar alltså sin insats på att “få en tydlig bild av saker så som de upplevs direkt av människor.”

22 Bilaga 2.

23 Bilaga 1.

24 Denscombe, Martyn. (2018) Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (Fjärde upplagan). Lund: Studentlitteratur, s. 187

25 Ibid. s.188

Teorin om ett dynamiskt förlopp har två intressanta aspekter. Dels anser jag att slöjdandets kroppsliga och sinnliga sidor tydliggörs av uppdelningen mellan kroppsliga och kognitiva processer. De kognitiva processerna kan ofta förklaras i termer av medvetna val eller idéer och hamnar lätt i fokus när kraven på att elever skall kunna redogöra och motivera sina val är centrala.

Därför menar jag att det kan vara intressant att fokusera på den hållning som

framträder tydligast. Med det perspektivet har jag sökt analysera och beskriva min process för att undersöka hur det fungerar i praktiken.

De underkategorier av hållningarna som Knutes beskriver (kroppslig-kämpande/ kroppslig- meditativ resp. koncentrerat kognitiv/ kognitiv-problemlösande) är målande. För mig är de knutna till olika affekter – frustration, ilska, ro, oro, triumf, tillfredställelse, lust, olust. De berättar mycket om vad jag upplevt under arbetet och de påverkar mina val. Jag vill undersöka vilka spår detta sätter på mitt färdiga arbete. Har ett föremål som präglats av en kroppslig–

kämpande hållning några spår av de känslor av frustration och trötthet som ofta hänger ihop med kampen? I så fall skulle en elev kunna beskriva sitt personliga uttryck som exempelvis kognitivt- problemlösande och peka på de smarta och avancerade sammanfogningar hen använt, utan krav på ytterligare identitetsuttryck i form av färger eller symboler. För att undersöka ifall detta är tillämpbart har jag använt mig av bildanalys, då föremål räknas som en kategori av visuella bilder.

Det finns tre element i analys av bilder: Bilden i sig (innehåll, genre, stil), producenten (intentioner och kontext, av vem, när, varför, skaparens avsikt etc.) och betraktaren (tolkning och kontext).

Jag försöker här koncentrera mig på bilden (föremålet) i sig. Jag väljer och beskriver några av de för mig mest framträdande formalestetiska element som nämnts (färg, form och material, symboler, formgivning, design samt dekoration) och försöker beskriva den estetiska karaktär och/eller känslokaraktär jag upplever.

Forskningsetiska aspekter

Det finns fyra forskningsetiska huvudprinciper att ta ställning till när man genomför sina undersökningar: Att skydda deltagarnas intressen, att garantera att deltagandet är frivilligt och baserat på informerat samtycke, att forskningen undviker falska förespeglingar och bedrivs med

26Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019. Stockholm.

Hämtad från: https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/laroplan- lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-

fritidshemmet?url=1530314731%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DGRGRSLJ01%26tos%

3Dgr&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa219f, s. 251 f.

27Denscombe, Martyn. (2018) s. 332.

28 Ibid. s. 413

vetenskaplig integritet, samt att den följer den nationella lagstiftningen.

Då jag har varit den enda deltagaren har de punkter som handlar om att skydda deltagarnas intressen inte varit relevanta. Den vetenskapliga integriteten är mest intressant i sammanhanget. Jag har samlat in och analyserat data på ett så objektivt och ärligt sätt som möjligt. Tolkningar och analyser är subjektiva men jag har strävat efter transparens i mina tillvägagångssätt och slutsatser.

Resultat

Resultatet av min materialnära undersökning är de åtta lådor jag tillverkat (bild 1, för detaljbilder se Bilaga 1) samt de fältanteckningar som finns sammanställda i en matris (se Bilaga 2). Detta är den data som ligger till grund för följande analys.

Bild 1: De slöjdföremål den materialnära undersökning resulterat i. Foto: Hanna Ruijsenaars

29 Denscombe, Martyn. (2018) s. 438.

Tillverkandet av slöjdade lådor i ett dynamiskt förlopp

Jag applicerar här teorin om ett dynamiskt förlopp på mitt eget slöjdande genom skriftlig

dokumentation av processen. Till en början kategoriserade jag anteckningarna i sådant som hade att göra med processens faser, praktiska ställningstaganden och estetiska ställningstaganden. Jag noterade även hur min hållning förändrades i processens olika steg. När jag sammanställde mina anteckningar kunde jag se att de väl lät sig överföras på Knutes tre övergripande generella kännetecken för konsthantverkande. Gestaltandet av fysiska föremål, där materialiserande i material, användande av relevant teknik och estetiskt formande ingår, Ett personligt projekt och

rubrikerna:

• Personligt projekt, som motsvarar idé, materialval och arbetsgång,

• Materialiserande i material/användandet av relevant teknik, som motsvarar praktiska ställningstaganden och översiktliga beskrivningar av tillvägagångssätt.

• Estetiskt formande, som motsvarar mina estetiska avvägningar och ställningstaganden, samt,

• Dynamiskt förlopp, som beskriver och kommenterar min hållning och hur den skiftat under processens olika faser.

Utifrån kommentarer i kolumnen Dynamiskt förlopp framgår att de hållningar Knutes beskriver till stor del var överförbara på min process - i synnerhet på genomförandet. De kändes dock ofta otillräckliga när det gäller att beskriva idé och materialval - två stadier som för mig ofta är tätt sammanflätade. Jag fick ofta ta den hållning som låg närmast. Till exempel i låda 1 beskrev jag materialvalet som kognitivt-problemlösande eftersom jag i det stadiet grubblade mycket över vilket material som jag lättast kunde få att bli en låda. Önskan att testa karvsnitt beskrev jag som kroppslig-meditativ, baserat på tidigare erfarenheter av att tälja i björk: en lustfylld upplevelse jag beskriver som ”en slags attraktion – ljudet och känslan av att skära i björk tilltalar mig.”

Men själva varandet i ett tillstånd av meditation hade i detta stadie inte börjat ännu.

Det finns också en hållning jag saknar – eller kanske snarare ett mellanläge där det varken flyter på utan ansträngning eller är en kamp. Det framgår av att jag vid flera tillfällen har hållit till godo

30 Knutes, Helen. (2009) s. 110 f.

31 Se Bilaga 2 - Processlogg

med antingen koncentrerat kognitiv eller kroppslig-meditativ fast har kommenterat valet med en förklaring. I låda 1 beskriver jag utförandet av karvsnittsdekoren som ”Kroppslig–meditativ…

även om jag hellre skulle beskriva det som koncentrerat kroppslig. Allt fokus låg i vinkeln på snedlöparen jag använde men fokuset låg i händerna, inte i hjärnan - lyssnade aktivt på radio samtidigt.”

Min slutsats är alltså att teorin skulle behöva kompletteras med ett läge som beskriver en hållning av maximal kroppslig kontroll och precision, utan att helt passa in på kriterierna för kämpande eller meditativ, eller kräva stor kognitiv koncentration.

En observation är att vissa moment eller material “ger” en viss hållning. Exempelvis kan mjuka, formbara material som björk eller valnöt i låda 1 resp. 7 bjuda in till ett kroppsligt möte. Sköra, spröda material som tumstockarna i låda 4 kräver mycket problemlösning. Jag har heller aldrig gjort så många av samma typ av föremål och blev varse att den ökade förtrogenheten med momenten blev en faktor i sig. Något som påbörjades i en problemlösande hållning blev mer meditativt i och med att det automatiserades. Såhär beskrev jag sinkfogningen av låda 7:

”Kroppslig – meditativ Fast ändå med stark fokus, kroppsligt och rumsligt koncentrerad på att inte hugga fel. Men finns en behaglig lunk i det repetitiva att göra fyra likadana hörn, blev mer och mer meditativt allt eftersom det fortskred.

När tillverkarens hållning bli synlig som ett uttryck i en slöjdad låda

Här har jag analyserat de färdiga lådorna. Resultaten är sammanställda i tabell 1. I den första kolumnen har jag bild och mitt arbetsnamn på föremålet. I nästa listar jag den dominerande hållningen utifrån mina anteckningar i Bilaga 2. I den tredje diskuterar jag hur hållningen kan sägas vara synlig i föremålet.

32 Bilaga 2

Tabell 1: Bildanalys av slöjdade lådor

Bild Dominerande

hållning/ hållningar

Synlig som uttryck genom:

1. “Rosenkrans”

Kroppslig - meditativ

Form: Liten, nätt, detaljerade sniderier som pekar på kroppsligt arbete utfört med stor koncentration. Färg: Ljus, enhetlig utan stora skiftningar. Dekoration: En cirkulär rörelse i varje fält, en slags spiralrörelse.

Känslokaraktär: Finns möjligen något harmoniskt, rofyllt - en viss balans.

2.” Der Stammwähler”

Kroppslig - kämpande

Formgivning: Grova/asymmetriska dimensioner, ojämna vinklar och glipor.

Tydliga spår av materialets motstånd, var kroppen vunnit och fått vika sig. Färg:

Stormigt och dramatiskt mönster med stora konstraster i själva träslaget. Kan sägas ha en estetisk karaktär som är rustik och en känslokaraktär som är kraftfull, egensinnig.

3.“Domino-Ask”

Kognitiv - problemlösande

Form: Slank, nätt, tunna dimensioner.

Färg/Material: Ask, ljus färg med tydligt kontrasterande ådring. Dekoration:

Oregelbundet mönster av prickar, som för mig alltid konnoterar något lite lekfullt.

Formgivning: I och med att locket är infällt i ett spår och dras ut är det en ovanlig och diskret öppningsfunktion som ser ganska stram och sluten ut. Har svårt att definiera en

känslokaraktär eller estetisk karaktär - kombinationen av stram slank form och uppsluppen dekor sänder liksom blandade budskap.

4.“Skrotnisse”

Kognitiv - problemlösande

Formgivning: Genomtänkt, lite fyndig. Att ta vara på ett föremåls funktion och låta en sak bli något annat konnoterar en påhittighet, som kan ses som ett uttryck i sig. Föremålet - tumstock - konnoterar att lösa saker, att få det rätt och exakt. Dekoration: Ränder, siffror och en massa nubb som ger olika mönster. Ger en känslokaraktär av händighet och

fixarförmåga.

5.“by Klimt”

Koncentrerat kognitiv

Design: Tydlig och genomtänkt planering av funktion och formgivning. Dekoration:

Oregelbundet mönster av rutor och rektanglar som hålls ihop i vertikala fält, ger en balans.

Mer oregelbundna fält på sidor och baksida, rörigare och rörligare. Estetisk karaktär:

Elegant och exklusiv. Dels för att den är konstruerad som en handväska – typiskt lyxföremål. Men också eftersom materialens färgkontraster och olika lyster framhävs av att de visas tillsammans. Även den noggranna passningen och ytbehandlingen bidrar.

6.“Verktygslåda”

Kroppslig - kämpande

En formgivning som i sig konnoterar

kroppsarbete. Färg: Patineringen ger ett åldrat och använt uttryck som gör att den ser ut att ha haft ett långt och kämpigt liv. Form: Massiv och gedigen. Ett föremål som tar plats i rummet och inte viftas bort hur som helst.

Känslokaraktär: Robust, pålitlig.

7.“Sorkburk”

Kroppslig - meditativ

Form: Liten, rektangulär (precis lagom stor för den sorken hunden tog samma morgon).

Färg/Material: Valnötsträ i mjölkchokladbrun färg med stora skiftningar mellan ljusare och mörkare partier. Små inslag av kaffebrun jakaranda. Estetisk karaktär: Ganska grafisk och avskalad. Väcker ett sinnligt välbehag hos mig, materialet är så vackert i sig självt.

8.“Pink things”.

Kroppslig - kämpande

Formgivning: Finns spår av kamp i föremålet - synliga felskär och skavanker i hörnfogar och metallinfällningar. Färg/material: Körsbärsträ och koppar som båda har en snarlik orangerosa färg med mycket lyster. Dekoration: Stram och grafisk, framträder extra genom sin starka metall-lyster. Estetisk karaktär: Exklusiv, blänket medför något som konnoterar lyx.

Min tolkning är det är endast i lådorna 2, 4 och 6 som det finns ett någorlunda tydligt samband mellan hållningen och föremålet. I låda 2 har kampen och nederlagen blivit en del av själva formgivningen, de är väl synliga och ger föremålet en stark prägel. När man hanterar låda 4 är det tydligt att tillverkaren ”tänkt till”, lock-funktionen är unik för materialet i fråga. I låda 6 är det mer en fråga om en känslokaraktär. Formgivningen konnoterar kroppsarbete, kanske tungt sådant, vilket sammanfaller med upplevelsen av kroppslig kamp under tillverkningen. När man delar upp i de övergripande kategorierna kroppslig/ kognitiv syns dock ett klarare samband. Endast nummer 3, 4 och 5 är präglade av en övergripande kognitiv hållning och de har alla element i sin design eller formgivning som avviker från hur en ”vanlig” låda är konstruerad. Hos de lådor som präglats av en övergripande kroppslig hållning är material och/eller färg och hur jag förhållit mig till det mer centralt för uttrycket.

Sammanfattning

Undersökningen visar att teorin om ett dynamiskt förlopp i flera avseenden kan överföras på en slöjdprocess. Begreppen som undersöks fungerar mindre bra för att beskriva idéutvecklingen. De skulle också kunna kompletteras med ett mellanläge av stor kontroll och fokus som inte är en kamp eller ett problem. Hållningen påverkas också av vilket material man arbetar med och hur pass förtrogen man är med arbetssättet. En hållning kan endast sägas vara synlig som uttryck som antingen övergripande kroppslig eller övergripande kognitiv. En kognitiv hållning syns i

originella konstruktionslösningar eller en genomtänkt design. En kroppslig hållning syns i de fall där materialet och hur det hanterats är centralt för uttrycket – antingen med precision och

motorisk kontroll eller där det har bjudit motstånd så kompromisser och misstag blivit en del av uttrycket. Hållningsbegreppet skulle sannolikt kunna användas för att förtydliga ett kroppsligt lärande och de kroppsliga ställningstaganden som inverkar på uttrycket.

Diskussion

Undersökningen började intuitivt, i materialet självt. Jag visste då bara att jag ville testa en

mångfald av material och uttryck och hitta nya begrepp för att beskriva mitt slöjdande. Flera

teorier kändes på ett tidigt stadium intressanta. Jag fastnade för Knutes teori på grund av hennes

uppmärksamhet vid de kroppsliga aspekterna av hantverkande och de begreppen för detta hon

myntar.

Metoddiskussion

Jag valde fallstudien som metod för att den “ger möjlighet att få tillräckliga detaljer för att reda ut komplexiteten i en given situation.”

Den tid jag lagt i verkstaden och den noggrannhet med vilken jag dokumenterat mitt arbete ger mig mycket grundade data att luta mig emot, vilket enligt Denscombe styrker tillförlitligheten och validiteten i kvalitativ forskning.

Det hade dock varit önskvärt att göra detta ytterligare, då mina tolkningar innehåller en hög grad av subjektivitet. En respondentvalidering hade tillfört mycket då det är svårt att bedöma sina egna föremål, det

rymdes inte inom tidsramarna här. Mina resultat kan inte heller sägas vara generaliserbara i annan bemärkelse än kvalitativ forskning generellt, dvs. att det finns en statistisk sannolikhet att en viss aspekt av data skall återfinnas någon annanstans.

“Fenomenologi betraktar inte tolkningar av den sociala världen som helt individuella. Verkligheterna är inte unika för varje enskild individ, de delas av grupper, kulturer och samhällen. “

Även om vi alla upplever saker olika visar de sig för oss genom samma kanaler - våra sinnen.

De ger en gemensam grund att stå på, därför har jag fokuserat mycket på sinnesintryck i såväl fältanteckningar som analys. De ramfaktorer jag haft har bidragit till att sätta mig i en annorlunda position än vanligt vilket var gynnsamt för att ge mer av ett främlingsperspektiv på mitt slöjdande.

Den slöjdprocess jag studerat går inte att överföra på en genomsnittlig elev i slöjdämnet då omständigheterna var så pass unika. Det hade dock varit intressant att testa teorin i som ett

undervisningsutvecklande forskningsprojekt i exempelvis en learning-study, för att se ifall det var ett användbart sätt för elever att resonera kring sin process och sitt uttryck.

Resultatdiskussion

Att “ge välutvecklade omdömen om arbetsprocessen med god användning av slöjdspecifika begrepp” är ett av kunskapskraven i slöjd.

Jag anser att hållningsbegreppet borde kunna

användas i detta sammanhang, som ett sätt att resonera runt och beskriva sitt arbete. Huruvida det kan betraktas som slöjdspecifikt kan diskuteras. Dessa hållningar är sannolikt överförbara på många sysslor som kräver både kroppsligt och kognitivt engagemang. Men det är också en styrka: deras potential att synliggöra hur slöjden tränar en i allmängiltiga mänskliga förmågor som behövs i många sammanhang. Att säga att man i slöjdarbetet intagit till exempel en

34 Denscombe, Martyn. (2018) s. 87

35 Ibid. s. 420.

36 Ibid. s.422

37 Ibid. s. 188

38 Ibid. s.190

39 Skolverket. (2019) s. 251 f.

koncentrerat kognitiv hållning kan vara ett alternativ till att motivera att man gjort sin ljusstake grön med att det passar i ens rum. Det framgick även att min hållning förändrades i takt med att jag blev mer förtrogen med vissa moment. Sålunda skulle ett användande av hållningsbegreppet kunna göra det lättare för eleven att få syn på sin egen utveckling. Knutes för utförligare

resonemang om erfarenhetens betydelse som inte rymdes i denna undersökning men som vore intressanta att fördjupa sig mer i.

Som tidigare nämnt upplever jag dock att teorin har luckor: den saknar en beskrivning på den hållning som möjligen ligger min karaktär närmast. Den är snarlik en koncentrerat kognitiv hållning:

När både tanken och det kroppsliga görandet är fokuserade på gemensam sak, genereras

upplevelser av ett totalt absorberande flyt. Ett tillstånd vilket kännetecknas av ett varande i total koncentration i den situation som är. Till skillnad mot en meditativ hållning där kroppen fokuserat kan rikta sig mot sitt görande under det att tanken “vandrar fritt”, är det betydligt svårare för kroppen att göra något annat när det kognitiva medvetandet är riktat mot sitt projekt. ⁴⁰

Jag känner igen tillståndet som för mig är förknippat med bland annat skrivande, krokiteckning och tillverkandet av komplicerade konstruktioner. Men jag menar att det finns ett tillstånd av en total koncentration som är övervägande kroppslig, där tanken vandrar ganska fritt utan att tillståndet kan sägas vara meditativt på samma sätt som exempelvis slipning, stickning eller handsömnad är det. Jag kan till exempel småprata samtidigt som kroppen med hundraprocentig fokus planerar varje snitt i ett snideri och med eggen avgör hur snittet ska läggas, något jag aldrig skulle klara i de situationer jag beskriver som koncentrerat kognitiva. Ett sådant tillstånd är svårt att bryta, det är en sammanhängande kedja och blir jag störd så tappar jag tråden. I det tillstånd jag försöker ringa in kan jag utan vidare bryta för en kopp kaffe. Knutes verkar i sin teori ha utgått från att det finns två lägen – ett där allt flyter på och ett där man stöter på problem. En modell över hur detta skulle kunna se ut visas i tabell 2:

Tabell 2: Egen modell över Knutes teori om ett dynamiskt förlopp

Allt flyter på utan ansträngning Jag stöter på problem

Kroppslig

Meditativ Kämpande

Kognitiv

Koncentrerat kognitiv Problemlösande

40 Knutes. (2009) s. 122

Jag saknar dels ett kroppsligt stadium där det flyter på förutsatt att man är fullt fokuserad. Men kanske även ett mer avspänt kognitivt stadium där min tanke upptas av något – ett läge där kroppen faktiskt kan göra något annat. Ofta har jag läst en spännande roman samtidigt som jag brett en smörgås, eller varit fullt upptagen av ett radioprogram under en promenad. I båda dessa lägen har det kognitiva framträtt utan att jag aktivt koncentrerat mig. Ett förslag på en revision av teorin skulle alltså kunna se ut som tabell 3:

Tabell 3: Förslag på reviderad modell av Knutes teori om ett dynamiskt förlopp

Allt flyter på utan ansträngning

Allt flyter på

förutsatt att jag har full fokus

Jag stöter på problem

Kroppslig

Meditativ Kontrollerad Kämpande

Kognitiv

Riktat kognitiv Koncentrerat kognitiv

Problemlösande

När jag ser på mina föremål i jakt på det personliga formspråk slöjdundervisningens innehåll syftar mot ser jag många spår efter den kontrollerade kroppsliga hållning jag just försökt beskriva i form av finmotoriskt krävande arbetssätt. Även en preferens för en viss typ av dekoration:

abstrakta, grafiska mönster och oregelbundna detaljer att fästa blicken vid. Broman et. al.

konkluderar att det även efter genomgången undervisning var svårt för eleverna att välja

“lämpliga symboler/mönster” för det aktuella uttrycket (samiskt).

Kanske vore det i enlighet med de teorier Langer presenterar, intressantare att betrakta dekoration som något universellt.

Man kan då undervisa om dess element och hur de återkommer i många kulturer, snarare än om hur man imiterar ett enskilt kulturuttryck. Men då behöver begreppet dekoration först hitta in i kursplanstexten. Etnisk och kulturell tillhörighet kan också vara svårdefinierat i tider av

globalisering och mångkultur - det kan jag själv intyga då min etniska och kulturella tillhörighet är blandad. Många av ungdomarna i Mäkeläs studie träder fram med personliga berättelser om hur slöjdarbetet anknyter till deras liv och vardag.

Det hade jag själv helst undvikit i den åldern – jag var blyg, ansåg mig inte tillhöra någon ungdomskultur och mina intressen höll jag helst för

41 Broman, Frohagen, & Wemmenhag. (2013) s. 22

42 Langer. (1979)

43 Mäkelä. (2011) kap. 5

mig själv, medveten om att de inte stod så högt i kurs socialt. Mäkelä vill integrera det narrativa

perspektivet. Jag hade i så fall hellre berättat om vad jag upplevt under föremålets tillblivelse, det

hade känts tryggare och haft fler beröringspunkter med andras process. Min förhoppning är alltså

att vi en dag kan tillmäta det kroppsliga bemötandet lika mycket värde och personlighet som de

symboliska identitetsuttrycken. Hållningsbegreppet skulle sannolikt kunna användas som ett sätt

att beskriva det. Jag anser att begreppet uttryck - om det skall användas i kursplanen över huvud

taget - behöver utvecklas och förtydligas ytterligare och hoppas att detta varit ett litet steg på

vägen.

Referenslista

Broman, Andreas; Frohagen, Jenny & Wemmenhag, Janice (2013). Vad kan man när man kan tillverka ett uttryck i slöjdföremål? I Forskning om undervisning och lärande nr. 10. Hämtad från:

https://forskul.se/tidskrift/nummer-10-maj-2013/vad-kan-man-nar-man-kan-tillverka-ett-uttryck- i-slojdforemal/

Denscombe, Martyn. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom

Estetisk. (2020) I Nationalencyklopedin. Hämtad 2020.05.17 från https://www-ne-se.ez- proxy.konstfack.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/estetisk

Knutes, Helen. (2009). Gestaltandets pedagogik: om att skapa konsthantverk. Diss. Stockholm:

Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Langer, Susanne K. (1979). Kap. 4: Konstnärlig verkan, översatt av Ulf Klarén. I Langer, Feeling

Lindström, Lars. (2008). Estetiska läroprocesser om, i, med och genom slöjd, Kritisk

utbildningstidsskrift, nr 133/134 (1–2/2008) Hämtad från: http://krut.a.se/133/krut133-134.pdf Mäkelä, Esko. (2011). Slöjd som berättelse: om skolungdom och estetiska perspektiv. Diss.

Umeå: Umeå universitet, 2011. Umeå.

Rose, Gillian. (2016). Visual methodologies: an introduction to researching with visual

Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019. Stockholm. Hämtad från: https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan- och-kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och- fritidshemmet?url=1530314731%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3D GRGRSLJ01%26tos%3Dgr&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa219f

Skolverket. (2016). Slöjdens estetiska och kulturella uttryck - inspiration för slöjdundervisningen, Stockholm. Hämtad från: https://www.skolverket.se/getFile?file=3731

Skolverket. (2017). Kommentarmaterial till kursplanen i slöjd, Stockholm. Hämtad från:

https://www.skolverket.se/getFile?file=3845

Uttryck (2020) I Nationalencyklopedin. Hämtad 2020.05.17 från, https://www-ne-se.ez-

Bilaga 1 – Fotodokumentation

- Alla fotografier tagna av Hanna Ruijsenaars

Rosenkrans

Låda 2, Der Stammwähler

Låda 3, Domino- ask

Låda 4, Skrotnisse

Låda 5, by Klimt

Låda 6, Verktygslåda

Låda 7, Sorkburk

Låda 8, Pink Things

Bilaga 2: Processlogg

- En matris där jag fört in mina fältanteckningar kategoriserade efter teorin om ett dynamiskt förlopp.

Låda 1:” Rosenkrans”

Personligt projekt

Materialiserande i material/ Användande

av relevant teknik

Estetiskt formande Dominerande hållning

Materialval:

Björk Jag har ett antal

färdighyvlade lister och en liten bit limfog i samma storlek, lämpligt för liten ask.

De färdiga bitarna är jämna, släta och symmetriska vilket underlättar för snyggt resultat

Kognitiv - problemlösande.

Vad av det material jag har går lättast att göra en låda av?

Nyfikenhet/

ingång:

Testa karvsnitt

Har arbetat med björk innan, vet att det är smidigt och lätt att skära i

Björkträ är ganska

“händelselöst” i sig - ådringen är diskret, färgskillnaden mellan årsringarna liten. Men den ljusa färgen, jämna texturen och lystern gör att det lämpar sig för snideri, skuggverkan som sniderier ger framstår tydligt på den ljusa jämna bakgrunden

Kroppslig - meditativ ...kommer närmast men skulle nästan hellre beskriva det som en slags attraktion - ljudet och känslan av att skära i björk tilltalar mig

Förberedelse/

konstruktions- planering:

Mäta ut hur stor den kan bli

De fyra bitarna som jag tänkt till sidor var

isärsågade från början - var alltså relativt enkelt att såga till not för hand men krävde viss mätning för att få den lik på alla bitarna.

Bitarna var små från början - för små för att såga av och börja om ifall jag

misslyckades med en sinkad hörnfog (sannolikt).

Dessutom syns den genomgående noten då i hörnet vilket stör mig så gjorde en enkel falsfog, tappad med rundstav.

Kroppslig - meditativ -hade valt arbetssätt jag var väl förtrogen med och som upprepades flera gånger. Fanns ögonblick av

koncentrerad kognitiv hållning vid placering av not och djup på falsen men kunde

huvudsakligen låta tankarna vandra.

Sammanfogning /konstruktion:

Falsade hörn, botten infälld i not

Svårt att få perfekt storlek på bottenplattan i plywood - svårt att få jämnt djup på noten, fick fila till och justera mycket.

Tappade igenom falsen för den var för tunn för att få till hållbart från insidan men tyckte de synliga

rundstavarna funkade som kul detalj

Kognitiv - problemlösande.

Hur justera så botten blir lagom stor? Mäta &

rigga för symmetrisk placering och rätt vinkel på tapphål

Dekor:

Karvsnitt Lätt att hantera större, jämn bit för snideri så snidade innan jag sågade lock i önskad storlek.

Använde två snedlöpare, en grövre och en superfin.

Ville använda mig av karvsnittstekniken med mönster genom triangulära snitt men utan att

reproducera ett “typiskt”

karvsnidat föremål, så översatte ett mönster av roterande kvadrater till karvsnitts-trianglar (lånat av mamma som dekorerat keramik med det).

Kroppslig - meditativ/

… även om jag hellre skulle beskriva det som koncentrerat kroppslig.

Allt fokus låg i vinkeln på snedlöparen jag använde men fokuset låg i händerna, inte i hjärnan - lyssnade aktivt på radio samtidigt.

Sammanfogning /konstruktion:

Löst lock med fals för passning

Saknade gångjärn och insåg att jag behövde göra en fals för att få locket att sitta på plats.

Sågade/ skar ut med stämjärn.

Valde att såga/ skära ut falsen ur limfogen då det blivit för klumpigt att lägga till en skiva på undersidan för god passning.

Kroppslig - kämpande Kanske delvis på att jag

“glömt” detta moment, blev svårt att rigga bra med de ömtåliga sniderierna på ovansidan, pilligt och besvärligt att få det

“lagom”. Motsträvigt.

Ytbehandling - Osmo Hårdvaxolja Sidenmatt

Dominerande hållning: Kroppslig - meditativ

Låda 2: “Der Stammwähler”

Personligt projekt

Materialiserande i material/ Användande av

relevant teknik

Estetiskt formande Dominerande hållning

Materialval:

en bit av en nerhuggen bokstam angripen av röta/

skadedjur

Olämpligt material att jobba i pga. murket, svårt att

föreställa mig hur jag borde gå tillväga.

Fascinerande mönster- nästan som en

marmorering med tydligt avgränsade mörka och ljusa fält

Koncentrerad kognitiv - en stark inspiration av materialet i sig, mental snarare än fysisk då det inte är så lockande att ta i

Nyfikenhet/

ingång:

Är det ens möjligt att göra något som helst av detta?

Går detta ens att dela i mindre bitar, hur? Mycket vändande och vridande på bitarna.

Blir det något så blir det visuellt intressant oavsett vad det blir

Kroppslig - kämpande - gick in i materialmötet som i en

brottningsmatch där man försöker uppskatta motpartens styrkor och svagheter. Utforskade trästycket kroppsligt, vände och kände. Tungt och flisigt.

Förberedelse/

konstruktions- planering:

Ingen plan för konstruktionen, mer än att en tunn platt bit skulle kunna funka som lock.

Började med att bara försöka göra någotsånär platta och rektangulära bitar.

Testa att klyva med yxa, omöjligt, finns ingen

fiberriktning, bara smulas när man slår på det. Börja såga, ge upp. Testa sticksåg, funkar inte då det inte har någon plan yta att hålla den mot eller går att fästa ordentligt. Såga på längden för hand. Hyvla.

Kommer aldrig bli jämntjockt och rätvinkligt, vi säger att det inte behövs i detta fall.

Kroppslig - kämpande - Fruktansvärt tungt och osammarbetsvilligt material, gick inte att klyva alls, betedde sig inte som trä brukar.

Problem behövde lösas men kunde inte tänkas ut, bara lösas med våld.

Sammanfogning /konstruktion:

Botten och lock infällda i fals och falsade hörn med tappar rakt igenom. Sågade itu den färdiga lådan och fäste locket med infällt pianogångjärn.

Fick ta ett hörn i taget och göra olika djup på falsarna.

Spikade i botten. Använde någon slags improviserad kil- metod för att fästa lock- plattan som var spröd och lite skev - gjorde falsarna djupare innerst och hyvlade kanten på locket snett så det låstes fast.

En bit med ett barkigt parti sprack loss helt och det barkiga försvann.

Ville ha det med så fick tappa igenom och fylla upp med lim &

barksmulor. Många glipor, skavanker och luckor som jag fyllde upp med flisor av fanér i passande färg.

Kognitiv - problemlösande.

Varje fog erbjöd nya problem, kunde inte göra något

standardiserat. Gick inte heller att hugga ut något med stämjärn då det liksom inte fanns någon fiberriktning heller, fick uppfinna nya metoder.

Dekor:

Hade egentligen inte tänkt mig det men...

… Hade inte fått till bra passning på gångjärnet (eller något annat) så locket glipade lite. Hade också väldigt ful plywood-bit som botten, experimenterade med att göra lasyr genom att blanda Osmo med vanlig oljefärg.

Behövde hitta på någon snygg låsmekanism för det störde mig att det glappade. Blev inte fin färgmatchning med det röda lasyrexperimentet.

Orkade inte göra ny bottenplatta, limmade över marmorerat papper.

Tyckte det tog upp marmoreringen i träet.

Kognitiv - problemlösande.

Grubbla över möjliga hasp-konstruktioner

Sammanfogning /konstruktion:

Hasp i mässing så locket håller sig stängt

Fick använda det metallspill jag kunde hitta, dvs en remsa tunn mässingsplåt (rester från bleck till metall-ask) och mässingstråd som jag hårdrog med borrmaskin. Testade m större och tjockare

mässingsbit först men kunde inte komma åt att böja den runt tråden med de verktyg jag hade.

Ville ha det symmetriskt och relativt diskret och fick inte vara något metallvasst/ flisigt.

Koppar eller järntråd otänkbart, mässing närmast i färgton.

Kroppslig - kämpande Mycket svårt att

bearbeta metall utan rätt verktyg, hade bara kantstött klohammare och lilla städet på pyttelitet skruvstäd.

Mycket pill, förhandling och manipulation

Ytbehandling - Osmo Hårdvaxolja Sidenmatt

Dominerande hållning: Kroppslig - kämpande

Låda 3: Domino-ask-ask

Personligt projekt

Materialiserande i material/ Användande av

relevant teknik

Estetiskt formande Dominerande hållning

Materialval:

Färdighyvlade tunna brädor i ask

Smidigt att materialet är hyvlat till så tunn och jämn dimension - men hur foga och limma?

Vackert träslag, härligt med något som är så hårt och robust även när det är lövtunt. Härligt slamrande läte, hörs att det är ett bestämt virke.

Kognitiv - problemlösande.

- Haft dem länge utan att veta hur jag skulle kunna bygga något av dem

Nyfikenhet/öns kan/ ingång:

Aldrig jobbat i ask fast jag tycker det är så snyggt.

Hur bygga i så tunt material? Vill ta fasta på ämnenas form och dimension, det tunna och smäckra.

Kontrastera mot det superljusa. Få med något av det slamrande ljudet i hanteringen.

Kognitiv - problemlösande.

Fanns något

plockepinn-aktigt i de tunna listerna, de behövde pusslas med.

Förberedelse/

konstruktions- planering:

Både botten och lock infällda i not, falsade hörn med tappar igenom

Behövde limfoga ihop två brädor för att få rätt höjd, för grund låda annars. Jättesvårt att såga noter i så hårda och långa stycken, fick gräva dem med liten bildhuggarskölp.

Inspirerad av lådor vi hade till dominoklossar som små, passar med långsmal form och är

tillfredställande att öppna och stänga

Kognitiv - problemlösande.

Fick testa mig fram med olika sätt att överlista materialet, det ville verkligen inte som jag.

Dekor:

Runda cirklar i avvikande träslag infällda i locket, i storleksordning där den första också skulle vara lite urgröpt för grepp. Botten fanerad i

avvikande träslag som överraskning när man öppnar.

Trodde det skulle vara lätt att borra hål och tälja till

rundstavar i olika träslag och fylla igen dem.

Ville ha hålen på rad i storleksordning men borren slant i det hårda trät trots att jag gjort hål m pryl. Fick tänka om, gjorde dem huller om buller. Blev inte bra med ändträ, allt ändträ blir så mörkt, ville ha olika färger så fick såga/ fila till rundlar för hand.

Kroppslig - kämpande Svåraste dekoren ever.

Jättesvårt att få fram så små runda jämna former, fanns inget att hålla i. Svårt att borra snyggt, stor konflikt med materialet.

Sammanfogning /konstruktion:

Följde plan ovan

Lätt att sätta ihop, mkt svårt

att få passning på locket. Redan gjorda i planering/

dekor. Störde mig lite att det blev fult och ojämnt inuti spåret men avgjorde att det nog inte syns när den är klar.

Kognitiv - problemlösande.

Mkt pysslande med att få det lagom -

materialet här krävde precision, hade väldigt lite flexibilitet.

Ytbehandling - Osmo Hårdvaxolja Sidenmatt

Dominerande hållning: Kognitiv - problemlösande

Låda 4: Skrotnisse

Personligt projekt Materialiserande i material/

Användande av relevant teknik

Estetiskt formande Dominerande hållning

Materialval:

En mängd tumstockar som alla var avbrutna

Vill ha kvar känslan av föremålen i den färdiga burken. Länge haft plan att “göra nåt” utan att kunna komma på vad som är görbart.

Alla har olika ålder, patina och lite variationer i formgivningen. Haft de sparade i en burk och tyckt att de är fina tillsammans.

Kognitiv - problemlösande.

Vill ta vara på detta, men hur?

Nyfikenhet/

ingång:

Vill inte kasta dom, de betyder nåt för mig. Då måste jag upcycla dom, annars blir de skräp.

Trevligt med snäpp-funktionen, har alltid gillat att veckla in och ut gamla tumstockar - få med den aspekten i konstruktionen?

Den kroppsliga förnimmelsen av tumstock…

Förutom ovan nämnda patina en slags taktil och auditiv estetik. Finns en igenkännbarhet i att handskas med om man gjort det förr.

Kognitiv - problemlösande.

Hur få leden att fungera som gångjärn?

Förberedelse/

konstruktions- planering Sammanfogning /konstruktion/

Dekor:

Omöjligt att separera stegen, provade mig fram och konstruerade allt eftersom...

Supersvårt, kunde inte luta mig på nån erfarenhet. Eller hade för mycket - försökte skapa falsar med att låta tumstockar överlappa undermaterialet i kanterna, gick sådär. Försökte limma - fäste inte så fick liksom klämma fast med små nubb som jag böjde m tång - för tunt för att spika och de sprack jättelätt.

Byggde liksom utifrån och in, började med hur utsidan skulle se ut och jobbade mig inåt - fick smyga in saker för stabilitet och för att ha något att fästa i.

Jättemärklig konstruktion, vart mycket smartare att bygga rejäl låda i plywood och sen bara förborra och spika på dem sen men kunde inte tänka ut storlek och dimensioner utan att pussla med själva materialet…

Ville helst bygga i bara tumstockar men insåg att de måste fästas i nåt, för gamla och sköra. Valde 3mm plywood för att behålla den tunna känslan. Behövde kompromissa mycket med lock-funktionen för att den skulle se bra ut både stängd och öppen och gå att öppna i leden.

Behövde spika

jättemycket - ville göra en grej av att det var orimligt mycket små svarta nubb överallt men var några saker som inte gick att fästa utan skruv. Tråkigt men fick kompromissa med det annars hade jag inte fått ihop det.

Kognitiv - problemlösande.

Vart enda steg var ett problem, inget funkade riktigt som jag tänkt mig.

Ytbehandling - Osmo Hårdvaxolja Sidenmatt

Dominerande hållning: Kognitiv - problemlösande.

Låda 5: “by Klimt”

Personligt projekt Materialiserande i material/ Användande

av relevant teknik

Estetiskt formande Dominerande hållning

Materialval:

Plywood och fanér Har mycket av båda materialen. Skönt att konstruera i plywood som beter sig ganska

Har många olika sorters fanér i småbitar, bra sätt att ge tråkigt material (plywood) en spännande yta.

Koncentrerad kognitiv

Har en rationell bild av vad jag vill göra

förutsägbart och är förtrogen med intarsia som dekormetod.

och hur. Känns inte svårt men kräver precision.

Nyfikenhet/

ingång:

Vill göra en till handväska i trä.

Kul att testa ny formgivning på tidigare tema

Ta tillvara allt småspill

som blivit över från annat. En idé om att få fram en känsla av spill och rester, ett lapptäcke pusslat av de bitar jag hade. Lite kaos och “tager vad man haver”.

Koncentrerad kognitiv

I bemärkelsen att jag hade en ganska klart uttänkt bild av vad jag ville åstadkomma.

Förberedelse/

konstruktions- planering:

Mäta ut lagom storlek för aftonväska.

Såga falsar för lock, botten och hörn, för hand. Skar ut spår att såga i, ganska lätt att få det rakt. Stämde bort materialet som skulle bort.

Laborerade lite med lagom tjocklek, måste rymma det nödvändigaste och vara lite robust utan att bli för grov.

Med flit ingen plan för intarsian, ville att den bara skulle bli lite hursom.

Kroppslig - meditativ Gick ganska på autopilot, visste vad som skulle göras.

Sammanfogning /konstruktion:

Skruv genom falsarna.

Fastskruvat lock/

botten.

Skruvade fast både hör, lock och botten. Blir starkt och fult men syns inte när det är fanér över. Gjorde kub som jag sågade itu.

Klantade mig med att skruva där jag tänkt klyva men insåg också att det skulle underlätta med tjockare botten - lättare att fästa “axelrem” i balans.

Koncentrerad kognitiv

Lite pilligt och trixigt att få det rakt och jämnt, försänka skruvar, få bra passning etc.

Dekor:

Intarsia Pusslade med överblivna remsor/ skärvor av fanér som jag hyvlade till med pytteliten rakbadshyvel för att få passning. För framsidan klippte jag remsor i småbitar och tejpade ihop små rektanglar/ fyrkanter i olika färger, skar remsorna jämna och tejpade ihop kant i kant med

klisterremsa, limmade på.

Inte helt nöjd med hur det blev på baksidan, såg liksom lite 80-talsaktigt ut på nåt vis.

Inte den effekten jag var ute efter, för mycket streck och för lite rutor. Testade därför ny strategi för baksidan.

Koncentrerad kognitiv

Mycket pilligt och detaljerat jobb där du inte kan släppa fokus - men känner ändå att det var mer ett kroppsligt än ett kognitivt fokus. Inga trådar att hålla i huvudet liksom, bara en väldig precision i hanteringen. Men kunde ändå lyssna radio etc.

Sammanfogning /konstruktion:

Infällt

pianogångjärn på utsidan, hake för stängning och öglor att fästa kedja i.

Ville dels att den skulle stå stadigt och dels att den inte skulle gå att öppna 180°, passar inte för handväska. Ville alltså ha leden på gångjärnet insmugen mellan delarna och gångjärnet i nivå med undersidan. Grävde ut spår med skölp och stämjärn. Också svårt med

Beställa mässingskedja. Putsa upp gångjärn. Snyggt med långt gångjärn (men var också det enda jag hade). Inte nöjd m dimensionen på de skruvöglor jag hade så fick böja till egna av krokar i skruvstäd.

Koncentrerad kognitiv

Många svåra och pilliga moment och var viktigt att det blev funktionellt då den är tänkt att bäras runt och användas på ett annat sätt. Hålla tungan rätt i mun.

den tunna dimensionen - tänkte inte på det.

Behövde klippa av skruvar för att de inte skulle gå igenom, tog till för lite så de gjorde det ändå litegrann. :( Fäste

skruvöglorna ned i ändträt på sidostyckena och var mer noggrann när jag skruvade i schatullhaken och fästet för den.

Ytbehandling - Osmo Hårdvaxolja blank (flera lager, även slipat emellan)

Dominerande hållning: Koncentrerad kognitiv

Låda 6: “Verktygslådan”

Personligt projekt Materialiserande i material/ Användande av

relevant teknik

Estetiskt formande Dominerande hållning

Materialval:

Furu Hade några lite större, hyfsat fina och jämna färdighyvlade furubrädor

Lämpligt till lite större robustare föremål, synlig gles ådring kommer fram på större bitar

Kroppslig - kämpande Motstånd mot materialet, rädd för cirkelsågen som kändes oundviklig.