Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Självständigt arbete 1 för grundlärare Fk-3 och 4-6, 15 hp VT18
För läxor i tiden
En kvalitativ studie om lärares förhållningssätt till läxor i årskurs 5.
Adam Danielsson Miriam Elmgren
Handledare: Una Cunnigham Examinator: Cecilia Kilhamn
Sammanfattning
Studien undersöker lärares förhållningssätt till läxor i årskurs fem. Studien presenterar Skolverkets defintitioner på olika typer av läxor, en historisk bakgrund av hur läxor har använts i Sverige och tidigare forskning på ämnet. Det sociokulturella perspektivet samt de centrala begreppen proximal utvecklingszon och scaffolding är den grund som studien vilar på.
Den insamlade datan är baserad på fyra semistrukturerade intervjuer med lärare från skolor placerade i olika områden i en kommun i Mellansverige. Intervjuerna analyserades tematiskt och är uppdelade i fem kategorier som alla utgår från studiens syfte och frågeställningar: lärares arbetssätt i förhållande till läxor, lärares upplevelser av effekter kring läxor, lärares tankar kring läxhjälp och föräldrarstöd, lärares tankar kring risker med läxor samt faktorer som kan påverka hur lärare arbetar med läxor. Resultatet visar skilda förhållningsätt till läxor hos lärarna, en varierad användning och uppföljning av desamma samt mönster som kan ligga till grund för vidare forskning.
Nyckelord: läxor, lärare, förhållningssätt, risker, effekter
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 2
Inledning ... 5
Syfte och frågeställningar ... 5
Disposition och arbetsfördelning ... 5
Bakgrund ... 7
Olika varianter av läxor ... 7
Läxornas historia i Sverige ... 7
Lgr 62 ... 8
Lgr 69 ... 8
Lgr 80 ... 8
Lpo 94 ... 8
Lgr 11 ... 9
Läxdebatten i fackförbunden ... 9
Sammanfattning... 9
Forskningsöversikt ... 11
Tidigare studier ... 11
The Effects of Homework on Learning (1984) ... 11
Läxor: hemarbetets utformning och effekter (1990) ... 11
The Role of Homework in Improving School Quality (1996) ... 12
Does Homework Improve Academic Achievement? (2006) ... 13
Homework (2013) ... 13
Sammanfattning... 14
Kopplingar till denna studie ... 14
Teoretiska utgångspunkter ... 16
Sociokulturellt perspektiv ... 16
Den proximala utvecklingszonen ... 16
Scaffolding ... 17
Kopplingar till skolan ... 17
Metod... 19
Intervjuer... 19
Intervjuguide ... 20
Urval av deltagare ... 20
Analysmetod ... 21
Forskningsetiska principer ... 22
Studiens tillförlitlighet ... 22
Resultat ... 24
Analys av intervjusvar ... 24
Lärares arbetssätt i förhållande till läxor ... 24
Lärares upplevelser av effekter kring läxor ... 25
Lärares tankar kring läxhjälp och föräldrarstöd ... 26
Lärares tankar kring risker med läxor ... 27
Faktorer som kan påverka lärares syn på läxor ... 28
Slutsatser ... 29
Hur lärare uppger att de arbetar med läxor i sin undervisning ... 29
Hur lärare ser på läxor och dess effekter på elevers skolprestationer... 29
Faktorer som kan påverka hur en lärare arbetar med läxor ... 30
Reflektion ... 31
Diskussion ... 33
Läxor ur ett sociokulturellt perspektiv... 33
Koppling till tidigare forskning ... 34
Begränsningar i studien ... 35
Didaktisk relevans ... 36
Vidare forskning ... 36
Referenslista ... 37
Digitala källor... 38
Bilagor... 40
Bilaga 1. Informationsbrev ... 40
Bilaga 2. Intervjuguide ... 41
Inledning
Läxornas vara eller inte vara i skolan är något som ständigt diskuteras, i skolan, i hemmen och i politiken. Det är ett ämne som väcker känslor och åsikter bland människor, både i och utanför skolan. Om sökordet “läxa”, eller “hemuppgift” som också används, skrivs in i läroplanens sökruta kommer inga sökresultat upp, detta för att nuvarande läroplan Lgr 11 inte har några regleringar kring läxor. Trots det används läxor frekvent i undervisningen i den svenska skolan.
Svensk forskning om läxors påverkan på elevers lärande och kunskapnivåer är nästintill obefintlig, vilket kan bidra till en okunskap och en polariserad debatt om läxors betydelse på elevers skolprestationer.
Det forna undervisningsrådet hos Skolöverstyrelsen, Inger Marklund, skrev en gång att
“forskning om något så komplext som skolan kan ytterst sällan ge några absoluta sanningar. Men med forskningen och forskares hjälp får vi underlag för att bättre förstå […] orsakerna till skolans resultat” (Marklund, 1990). I detta citat tar studien avstamp. Inget klassrum är sig likt, och inga läxor kommer någonsin att ge samma resultat hos olika elever, men för varje bit som läggs till i forskningen ökar förståelsen för hur och på vilka sätt som läxor kan påverka elevers prestationer i skolan.
Vi, författarna till studien, har olika erfarenheter och uppfattningar om läxor i skolan och dess påverkan på elevers lärande. Detta var en anledning till att vi valde att gå djupare och höra vad lärare har för tankar kring läxor och hur de väljer att förhålla sig till dessa i sin undervisning. Som blivande lärare finns det all anledning till att undersöka hur lärare ser på och hanterar läxor i sitt vardagliga arbete i årskurs fem.
Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att beskriva olika lärares förhållningssätt till läxor, dess utformning och vad lärare upplever för effekter av läxor på elevernas skolprestationer. De frågeställningar som studien syftar till att undersöka är:
• Hur uppger lärare att de arbetar med läxor i sin undervisning?
• Hur ser lärare på läxor och dess positiva respektive negativa effekter på elevers skolprestationer?
• Vilka faktorer kan påverka en hur en lärare arbetar med läxor?
Disposition och arbetsfördelning
Studien börjar med att beskriva begreppet läxor och de olika varianter som Skolverket redogör för i sitt stödmaterial. Därefter ges en historisk överblick av läxors betydelse i de svenska
läroplanerna, en forskningsöversikt på utvald tidigare forskning, studiens teoretiska utgångspunkter samt metod, urval och genomförande.
Analysen av insamlad intervjudata kategoriseras tematiskt och presenteras utefter intervjuade lärares svar i förhållande till det syfte och de frågeställningar som tidigare presenterats. Arbetet avslutas med resultat och en diskussion kring de slutsatser som framkommit i analysen.
Vi valde att dela upp vissa delar mellan oss i början av arbetet för att vara mer effektiva. Adam Danielsson skrev första utkastet till bakgrund och tidigare forskning och Miriam Elmgren skrev teoretiska utgångspunkter och metod. Vi har inkluderat varandra i de olika delarna under hela skrivandet och båda har läst samma material för att vara insatta och kunna bidra med diskussion och tankar. Transkriberingen av intervjuerna gjordes av Miriam Elmgren då hon hade mer vana och därför kunde göra det snabbare. Båda har lyssnat igenom intervjuerna i efterhand för att kontrollera att transkriberingarna blivit korrekta. Under hela arbetets gång har vi läst igenom det den andre har skrivit för att ge feedback och ge uppsatsen ett genomgående sammanhängande språk. Analys, resultat och diskussion samt slutarbetet med uppsatsen har skrivits tillsammans. Vi är överens om att arbetsfördelningen har varit rättvis och att båda har tillfört lika mycket till uppsatsen.
Bakgrund
Läxor och synen på läxor har förändrats och diskuterats genom historien. Läroplanen, skolan, hemmen, lärarna och eleverna, alla har haft något att säga. För att kunna analysera och förstå dagens syn på läxor är en historisk tillbakablick central för att se hur dess roll och syfte har förändrats genom historien. Det är också viktigt med en överblick över dagens debatt i skolvärlden, vilka röster som hörs och vilka åsikter som förs fram.
I följande avsnitt presenteras de olika typer av läxor som Skolverket beskriver, en historisk tillbakablick kring synen på läxor i de svenska läroplanerna samt en kort redogörelse för den nuvarande debatten kring läxor inom de fackliga lärarförbunden.
Olika varianter av läxor
Skolverket (2014, ss.13-14) beskriver i sitt stödmaterial, Läxor i praktiken, fem varianter av läxor :
• Repetitions- eller övningsläxa: avser att eleven tränar för att befästa den kunskap som den redan har lärt sig i skolan. Det handlar ofta om mängdträning och kan vara exempelvis glosor eller läxor på multiplikationstabellen.
• Förberedelseläxa: syftar till att eleven exempelvis ska läsa eller observera något inför ett moment som följs upp på lektionen. Detta kallas ibland även för “det flippade klassrummet”.
• Innehåll som finns utanför skolan: genom att använda miljöer som av praktiska skäl inte alltid kan nås i skolan kan eleverna få kunskap om sådant som förekommer utanför klassrummet, exempelvis genom intervjuer med personer i elevens närhet.
• Komma ikapp: om eleven har missat något eller hamnat efter i undervisningen ges det stoff som är kvar i läxa.
• Rikare underlag för bedömning och betygssättning: om läraren behöver mer material för bedömning kan eleven ges uppgifter som förväntas göras mestadels efter lektionstid.
Olika typer av läxor har olika syften och effekter. Vilka dessa är och hur de påverkar lärares arbetssätt har försökts identifierats i intervjusvaren. Under analys och resultat presenteras och diskuteras det vidare med utgångspunkt i Skolverkets material.
Läxornas historia i Sverige
Ordet läxa härstammar från latinets lectio (‘läsning’) och har använts i Sverige ända sedan 1500- talet som ett begrepp för inlärning av ett stycke ur bibeln (Nationalencyklopedin [NE], 2018).
Historiskt sett har alltså läxans funktion varit en typ av utantillinlärning med en kristen agenda,
syftad att lära sig bibeln. Kristendomen influerade en stor del av det svenska skolväsendet ända fram till 1919 då Värner Rydén, dåvarande ecklesiastikminister, drev igenom en ny skolreform som minskade kristendomens utrymme kraftigt, till exempel genom att förbjuda katekesundervisning (Edgren, 2015, s.121).
Ända sedan avskaffandet av parallellskolesystemet och införandet av enhetsskolan i Sverige i och med den första gemensamma läroplanen “Lgr 62” har läxornas roll i den svenska skolan varit diffus och omdiskuterad. Nedan följer en kort sammanfattning om hur läxor, eller så kallade hemuppgifter, behandlats i läroplanerna.
Lgr 62
I Lgr 62, den första läroplanen för grundskolan i Sverige, var synen på läxorna nästintill oförändrad gentemot sin tidigare historiska roll. Läxorna var en naturlig del av skolan och en del i skolans uppdrag att “lära eleverna att planera sitt arbete på ett ändamålsenligt sätt och att självständigt [...] tillägna sig färdigheter och kunskaper” (Skolöverstyrelsen, 1962, s.1309).
De få begränsningar kring hemuppgifter som är uttryckta i läroplanen säger att “hemuppgift må icke givas till dag efter söndag, helgdag eller hel lovdag. Uppgifterna bör fördelas jämnt på övriga arbetsdagar” (Ibid., s.1089).
Lgr 69
I Lgr 69 började synen på den traditionella läxan att förändras då läxornas roll och betydelse minskade jämfört med tidigare. Till exempel formuleras att “traditionella hemuppgifter för eleverna (är) av underordnad betydelse” samt att “hemuppgifter bör [...] vara frivilliga för eleverna” (Skolöverstyrelsen, 1969, ss.70-71).
Lgr 80
I Lgr 80 återkom läxorna i läroplanen. Läxorna beskrivs som en naturlig del av skolan och axlar återigen rollen som en vital del av elevernas utbildning och karaktärsbildning samt för att lära dem eget ansvar. Här elaboreras även läxornas utformning genom tydliga riktlinjer, exempelvis står det att “hemuppgifter bör [...] utnyttjas för att ge eleverna tillfälle till sådana övningar och repetitioner som är nödvändiga för att befästa kunskaper och färdigheter” (Skolöverstyrelsen, 1980, s.52).
I denna läroplan uppmuntras skolorna för första gången att anordna läxhjälp. I läroplanen står det att “man kan anslå tid till hjälp med hemuppgifter åt elever, som inte har möjlighet att fullgöra sin uppgift hemma” (Ibid., s.56).
Lpo 94
I Lpo 94 (1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet) försvinner begrepp som läxor och hemuppgifter från läroplanen. Istället förespråkas termer som individualisering, ansvar och demokrati i fas med samtida nyliberal politik. I läroplanen rekommenderas ett tätt samarbete med
hemmen för att “främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar” (Skolverket, 2006, s.5).
Lgr 11
Den senaste läroplanen, Lgr 11, fortsätter i samma linje som föregående läroplan. Varken läxor eller hemuppgifter nämns i läroplanen som istället hänvisar till ett “personligt ansvar för sina studier” (Skolverket, 2011, s.8). Läxors förekomst i skolan är dock något som Skolverket är medvetna om. De har efter läroplanen släppt ett stödmaterial, Läxor i praktiken, där läxor och aktuell forskning diskuteras med syftet att “stödja skolorna att utveckla genomtänkta förhållningssätt till hur de kan arbeta med läxor” (Skolverket, 2014, s.5). Skolverket (2016) har dessutom de senaste åren börjat ge ut ett särskilt bidrag till skolor och föreningar som hjälper elever med sitt läxarbete.
Läxdebatten i fackförbunden
När de olika skoltraditionerna i Sverige, folkskolan och läroverken, under 60-talet ställdes mot varandra vid införandet av enhetsskolan var motsättningar mellan de olika fackförbunden oundvikliga. När det pågår en stor samhällsdebatt är det dock flera parter som vill säga sitt. Inte sällan publiceras debattinlägg från exempelvis politiker, rektorer, föräldrar och skolchefer, även i fackförbundens egna tidskrifter.
Skolverket har inga bestämmelser kring läxor. Det blir därför upp till skolan eller läraren själv att sätta ramarna, samtidigt är det är viktigt att kunna motivera sina val. Ett sätt är att vända sig till något av lärarförbunden och titta på deras riktlinjer och ståndpunkter i sakfrågan.
I Lärarnas Riksförbunds och Lärarförbundets största tidskrifter, Skolvärlden respektive Lärarnas tidning, publiceras artiklar och debattinlägg som behandlar allt inom skolans verksamhet. Just läxor är dock förhållandevis måttligt debatterat. Vid en sökning på ordet “läxor” hittas 46 respektive 16 träffar från 2015 och framåt, varav majoriteten endast berör läxor ytligt och/eller vars författare står utanför den dagliga verksamheten i skolan.
Det visar sig att de åsikter som förs fram genom fackförbundens kanaler till stor del kan ifrågasättas ur ett professionsperspektiv. Läraryrket kritiseras inte sällan från olika håll och det är därför desto viktigare att vårda och bevara de åsikter samt erfarenheter som förs fram av de utbildade lärarna. Ur detta perspektiv är det därmed möjligt att ifrågasätta fackförbundens bidrag till debatten, eftersom utomstående röster fortfarande ges utrymme, men med rätt angreppssätt kan alla röster bli viktiga i den fortsatta forskningen.
Sammanfattning
Historiskt har läxan varit en naturlig och viktig del av elevernas bildning. Läxornas roll i den svenska skolans läroplaner har sedan varierat kraftigt och skiftat mellan essentiell och underordnad till att slutligen försvinna helt.
Läxhjälp i skolan är något som dyker upp först i Lgr 80. Troligen i fas med den viktiga roll som läxorna får i läroplanen i koppling till skolans uppdrag att fostra samt “lära eleverna att ta ansvar för en uppgift [...] avpassad efter deras individuella förmåga” (Skolöverstyrelsen, 1980, s.52).
Trots att Skolverket inte har reglerat skolornas arbete kring varken läxor eller läxhjälp i de två senaste läroplanerna har de givit ut ett stödmaterial till skolorna för båda. Skolverket ger också ut ett särskilt statsbidrag för läxhjälp till såväl skolor som stödorganisationer för att “ordna hjälp med läxor eller annat skolarbete för elever” (Skolverket, 2016).
Diskussionen i skolvärlden om läxors roll i den svenska skolan är fortsatt aktuell trots att bestämmelserna är få och det finns en avsaknad av lärarnas egna åsikter. I fackförbundens egna tidskrifter finns ett behov av fler lärares erfarenheter och tankar kring läxor. Denna studie kan bidra till att deras tankar och erfarenheter i större antal lyfts fram som praktiska exempel och kan fungera som vägledning till andra som befinner sig i samma position, det vill säga i klassrummet.
Forskningsöversikt
I följande avsnitt presenteras ett urval av den tidigare forskning som bedrivits inom ramen för skola, utbildning och läxor. Studierna presenteras i kronologisk ordning och börjar med de tidiga metastudierna av Walberg m.fl (1984) och Lindell (1990). Därefter presenteras Betts (1996) och Coopers m.fl. (2006) studier vars arbeten till en större del bygger vidare på tidigare forskning. Till sist presenteras den svenska forskaren Strandbergs (2013) aktuella och kritiska metastudie.
Avslutningsvis sammanfattas forskningen tillsammans med en diskussion av dess relevans till denna studie.
Tidigare studier
Skolforskning är något som kontinuerligt framkallar debatter på såväl lokala, regionala och nationella nivåer. Skolan som forskningsområde är väldigt komplex och olika studier pekar på olika resultat. Nedan presenteras fem större studier i kronologisk ordning vars resultat och diskussion alla bidrar med en intressant aspekt till den världsomfattande debatten.
The Effects of Homework on Learning (1984)
Walberg, Paschal och Weinsteins (1984) metastudie sammanställer den empiriska forskning som bedrivits på läxors effekter i grundskola och gymnasium mellan 1966-1981. I en sökning i databaserna ERIC (Educational Resources Information Center) och DIA (Dissertation Abstracts International) fick forskarna fram 67 dokument med all data kring forskning på läxors effekter i skolarbetet. Av dessa valdes 15 studier ut som täckte de olika variabler och kvalitéer som studien syftade att undersöka, till exempel ämne, ålder, läxtyp och metod.
Av de variabler som undersöks i studien visade sig 85% ha positiva effekter i de grupper som hade läxor, samt att de läxor som betygsattes eller kommenterades av läraren hade ännu högre positiv effekt. Forskarna anser detta resultat vara rimligt och i linje med annan experimentell samt korrelationsbaserad forskning. Forskarna diskuterar vidare ett mönster att elever från USA generellt presterade sämre än elever från andra länder vilket de tolkade som en effekt av att de amerikanska eleverna spenderar mindre tid med skolarbetet hemma (Ibid., ss.97-98).
Forskarnas slutsats om läxor är att de verkar vara till nytta för elevernas inlärning, speciellt om de kommenteras och betygsätts. De betonar dock vikten av ytterligare randomiserade experiment för att kunna uppskatta den exakta effekten av läxor (Ibid., s.104).
Läxor: hemarbetets utformning och effekter (1990)
Lindells (1990) metastudie är ett resultat av 30 års forskning kring läxors utformning och effekter i Sverige och i världen. Uppdraget att sammanställa studien fick han, tillsammans med två andra professorer, av Skolöverstyrelsen 1984 och behandlar forskning mellan 1955-1985.
I studien visar Lindell att de svenska undersökningarna, till skillnad mot de utländska, inte kunnat påvisa någon positiv effekt av läxläsning gällande skolprestationer. Lindell menar att det till största del troligen beror på bristen av kontroll av elevernas förutsättningar i dessa studier (Ibid., s.28).
Lindell diskuterar en intressant relation mellan elevernas betyg och antal timmar lagda på läxor genom ett diagram:
Figur 1. Relation läxor, tid och resultat (Lindell, 1990, s.26)
Diagrammet visar en intressant korrelation mellan antal timmars hemarbete och nådda betyg i skolan för högstadieelever i USA. Till exempel skulle en lågpresterande elev genom 3 timmars hemarbete per vecka kunna nå samma resultat som en medelpresterande som inte arbetar hemma alls (Lindell, 1990, ss.26-27; Keith, 1982, s.268).
The Role of Homework in Improving School Quality (1996)
Betts (1996) studie undersöker data som är hämtad från en panelundersökning av LSAY (Longitudinal Study of American Youth) med totalt 5945 elever i årskurs 7 och 10 (motsvarande första året på gymnasiet) under hösten 1987 och 5 år framåt i USA. Utifrån det materialet har studiens data tagits fram genom slumpmässiga nedslag på elevsvar och skolor i olika områden.
Eleverna har fyllt i enkäten två gånger per år tillsammans med ett generaliserat test i matematik och naturvetenskap. Även föräldrar till eleverna samt lärarna i matematik och naturkunskap har fyllt i enkäten en gång per år. Lärarna har också rapporterat den genomsnittliga tiden för läxor per vecka som de har gett till eleverna (Ibid., ss.8-10).
Utifrån den modell som studien använder sig av visar sig läxor ha en starkt positiv effekt på elevernas testresultat, till exempel visar sig extra läxor vara mer betydande än både lärarens
utbildning och erfarenhet samt klassens storlek. Ytterligare en intressant slutsats i studien är att tiden som spenderas på läxor framstår vara lika produktiv som tiden eleverna spenderar i klassrummet (Ibid., ss.28-29).
Does Homework Improve Academic Achievement? (2006)
Cooper, Robinson och Patalls (2006) metastudie analyserar läxors effekter på skolprestationer genom att summera den forskning som bedrivits i USA mellan åren 1987 och 2003. I sin metastudie skriver författarna att det går att påvisa en generellt positiv och konsekvent relation mellan läxor och elevers skolprestationer. Inga starka bevis hittades dock för en koppling mellan korrelationen läxor-elevprestation och elevernas slutbetyg.
I studien hittar författarna 69 korrelationer av olika slag mellan läxor och elevprestationer varav 50 var positiva och 19 negativa. De skriver dock att läxors påverkan är komplex och att ingen generell regel är applicerbar på alla elever (Ibid., ss.1-3).
Homework (2013)
Strandberg är universitetslektor i didaktik på Stockholms Universitet och är en av de som forskat mest kring läxor i Sverige. Strandberg är även en av dem som har arbetat fram Skolverkets stödmaterial för skolors arbete med läxor, Läxor i praktiken (Stockholms Universitet, 2018).
Strandbergs (2013) metastudie är en av de mest aktuella studierna om läxor. Studien syftar till att kritiskt granska forskningsresultat om läxor relaterade till formativ bedömning, lärarnas klassrumsarbete i relation till läxor och formativ bedömning samt att komplettera den befintliga internationella forskningen. Studien diskuterar föräldrars inblandning i läxarbetet och läxornas
“rättvisa” som två viktiga aspekter i relation till läxor och lärares formativa bedömning (Ibid., ss.334-341).
Forskning kring effekter av föräldrars inblandning i läxarbetet är komplex. Studier visar att lågpresterande elever får mer tid till läxor genom föräldrarnas inblandning i arbetet och att fler läxor återlämnas till läraren. Studien visar även tendenser på att pojkar i årskurs 6 och uppåt drar större nytta av föräldrars inblandning. Vidare visar dock andra studier en korrelation mellan föräldrarnas deltagande och elevernas prestationer där elever i årskurs 1-5 och gymnasieskolan visar en positiv effekt, samtidigt som elever i årskurs 6-8 visar en negativ effekt (Ibid., ss.336- 337).
Studien visar tre positiva resultat av föräldrars inblandning i läxan: för det första en högre andel gjorda läxor, för det andra färre problem med läxan och slutligen en möjlighet till förbättrade akademiska prestationer för elever i grundskolan. Dessa positiva effekter förutsätter dock att föräldrarna är kapabla att hjälpa till med läxan, både tidsmässigt och kunskapsmässigt. I denna studie säkerställdes det genom att föräldrar med lägre utbildningsnivå fick stöd för att kunna hjälpa sina barn med läxorna. (Ibid., s.336).
Strandberg diskuterar läxors rättvisa i förhållande till elever med olika etniska och språkliga bakgrunder. Han menar att det kan bli problem med rättvisan i bedömningen av läxor när “lärare
och studenter tillhör olika etniska, språkliga och religiösa grupper” (Ibid., s.337). Studier visar att varje ofullständig läxa för eleverna skapade en frustration, att varje negativ kommentar från läraren ledde till minskat akademiskt självförtroende samt att varje läxa som eleverna inte klarade av ledde till ett utökat kunskapsgap mellan dem och de infödda eleverna (Ibid., s.338).
Resultatet visar även att utomliggande faktorer kan ligga till grund för partiskhet i en lärares bedömning. Flera studier visar att kön och etnicitet ofta låg till grund för partiskhet i bedömningen men att klass och religion samt andra faktorer undermedvetet också kunde påverka en lärares feedback (Ibid., s.338).
Sammanfattning
Forskningen på läxor och dess effekter på elevers skolprestationer visar en generellt positiv bild, speciellt när läraren är effektiv och noggrann i sitt arbete med uppföljning och bedömning.
Det finns dock studier där läxor har visat sig ha negativ effekt på eleverna.
En kritisk punkt för läxors effekt är elevernas förutsättningar och lärarens förhållande till dem.
Det visar i flera studier att faktorer som elevers kön, etnicitet, språk och religion kan ligga till grund för partiskhet i lärares bedömning av läxor som skapar orättvisa och glapp i kunskapsnivån mellan eleverna.
Viss forskning visar att tiden som elever lägger på läxor utanför skolan kan vara lika värdefull som tiden i klassrummet. Studier visar även korrelation med antalet timmar eleverna arbetar med läxor per vecka och deras betyg, där varje timme ökar kunskapsnivån successivt.
Elevernas möjlighet till hjälp hemifrån framstår som viktig. Studier visar att föräldrars inblandning kan ge ett flertal positiva effekter på skolprestationer i alla åldersgrupper. Dessa studier förutsätter dock att hemmen är kapabla till denna hjälp både tidsmässigt och kunskapsmässigt och att avsaknad av det istället kan leda till motsatt effekt.
De flesta forskare är överens om att det finns ett tomrum i forskningsområdet och att behovet av vidare forskning är stort. Det framstår som omöjligt att dra några större slutsater av resultaten eftersom flera variabler måste tas i beaktning och inget av resultaten i studierna anses vara avgörande.
Kopplingar till denna studie
Det finns en avsaknad av nyare och mer Sverigerelaterad forskning samt större kvalitativa undersökningar. Resultaten i forskningen är till stor del heterogen vilket kan bero på kulturella, geografiska och praktiska skillnader. I forskningen tas sällan hänsyn till vilken typ av läxor som använts, dessutom skiljer det sig i vilka variabler som undersökts, vilket är något som kan bidra till skillnader i resultat och mönster i de olika studierna.
Ett givet svar på läxors effekt på elevernas skolprestationer är omöjligt att få fram eftersom ingen klass är en annan lik. Det viktiga i arbetet med skolforskning blir istället att försöka
undersöka och fånga så många aspekter som möjligt för att på så sätt kunna hitta olika tendenser på hur läxor kan påverka eleverna i deras skolarbete.
Denna studie vill med utgångspunkt i tidigare forskning kvalitativt undersöka hur svenska lärare förhåller sig till några av de resultat som presenterats. Studiens mål är inte att bygga vidare på den aktuella forskningen, utan att förhoppningsvis kunna komplettera och bidra med nya och intressanta data, som i sin tur kan inspirera andra att göra samma sak.
Teoretiska utgångspunkter
I följande avsnitt presenteras de teoretiska utgångspunkter och begrepp som studien vilar på.
Studien utgår utifrån ett sociokulturellt perspektiv med fokus på begreppen proximal utvecklingzon och scaffolding. Avsnittet avslutas med hur teorin kan kopplas till skolan och läxor.
Sociokulturellt perspektiv
Det sociokulturella perspektivet formulerades av Lev Vygotskij som en motpunkt till kognitivismen där Vygotskij kritiserade Piagets teori om utveckling som en process inifrån.
Vygotskij ansåg att när det rena intellektet stod i fokus tappades omständigheterna kring lärande och utveckling bort (Säljö, 2000, ss.49-50, 57).
Det sociokulturella perspektivet bygger på att utveckling är något som sker till följd av att människan socialiseras in i en värld som byggs upp genom kommunikation (Ibid., s.68). I den här utvecklingen spelar språket en central roll eftersom det är redskapet som människan använder för att samspela med andra och involveras i sin omgivning (Säljö, 2005, s.117).
Den proximala utvecklingszonen
I ett sociokulturellt perspektiv ses människan ständigt vara i utveckling och lärande är något som sker i alla situationer (Säljö, 2014, s.305). Den proximala utvecklingszonen beskrivs som det tillstånd en lärande befinner sig i då den är mottaglig för att tillägna sig nya kunskaper. Genom att få stöd av en mer kompetent person kan en lärande i utvecklingszonen prestera det den inte kan prestera på egen hand (Säljö, 2000, s.120).
I Lindqvists sammanfattande bok med utvalda texter av Vygotskij finns hans egen formulering på den proximala utvecklingszonen (även kallad närmaste utvecklingszonen):
“Det är i nivå med barnets närmaste utvecklingszon som reglerar skillnaden mellan de nivåer för att lösa uppgifter, som nås genom handledning med hjälp av vuxna och genom eget handlande” (Lindqvist, 1999, s.271)
Nivåerna förklaras med att när en lärande redan har kunskaper som denne kan utöva själv är det inom räckhåll för individen att tillägna sig nya kunskaper. Det är då som individer är “känsliga för instruktioner” och mottagliga för att lära sig något nytt (Säljö, 2014, s.305). Modellen nedan, baserad på Säljö, illustrerar utvecklingszonen:
Figur 2. Den proximala utvecklingszonen (efter Säljö, 2000, s.122).
Det är med utgångspunkt i vad den lärande kan själv som utvecklingen kan gå framåt med hjälp av stöd. Steget efter, vad den lärande inte kan, kan inte uppnås utan stöttning från en mer kompetent person. Det är genom guidning som den lärande ges utvecklingsmöjligheter och kan ta sig vidare i sitt lärande (Säljö, 2000, ss.119-120). I och med detta flyttas utvecklingszonen framåt i takt med vad individen lär sig.
Scaffolding
Wood, Bruner och Ross (1976, s.90) formulerar begreppet scaffolding som uttryck för den stöttning som den mer kompetenta individen ger den lärande i den proximala utvecklingszonen.
Säljö (2000, s.124; 2015, s.98) beskriver processen med scaffolding i fyra faser:
1. Inledande fas: den lärande saknar kunskap om ett område eller en färdighet.
2. Fördjupad exponering: den lärande kan tillägna sig kunskap om ett område eller en färdighet med hjälp av en mer kompetent individ.
3. Partiell behärskning: stegvis kan den lärande hantera kunskapen eller färdigheten själv och stödet kan minska.
4. Självständig behärskning: den lärande kan nu använda kunskapen eller färdigheten på egen hand.
Lärarnas kompensatoriska uppdrag förutsätter en förståelse för vilka nivåer eleverna befinner sig på, och vad som krävs för att komma till nästa. Det är med bakgrund mot detta och att lärande och utveckling sker i samspel med andra som studiens undersökning tar avstamp.
Kopplingar till skolan
Det sociokulturella perspektivet genomsyrar den aktuella läroplanen, Lgr 11, där språk och kommunikation ligger i fokus. I läroplanen beskrivs skolan som en social och kulturell mötesplats där “gemensamma erfarenheter [...] skapar utrymme och förutsättningar för ett lärande”
(Skolverket, 2011, ss.7-10). I skolsammanhang representerar eleven ”den lärande”, vilket är det begrepp som i fortsättningen kommer användas i studien.
När det gäller läxor är det något som inte regleras i läroplanen. Det finns olika typer av läxor som generellt ses på som individuella uppgifter. Skolverket (2014, s.34) beskriver i sitt stödmaterial så kallade “samarbetsläxor” med syftet att engagera elevers föräldrar eller andra vuxna i läxarbetet. Dessa typer av läxor ledde till ett mer varierat och mångkulturellt stoff och erbjöd “goda möjligheter till perspektivväxling”.
Skolverket (2014, s.13) skriver att olika typer av läxor tjänar olika syften men att de generellt syftar till att bidra till elevens kunskapsutveckling. Klart är att alla elever lär sig olika och att
behovet av stöd varierar, där kan det sociokulturella perspektivet fungera som en brygga mellan svagare och starkare elever, även i arbetet med läxor.
Metod
I följande avsnitt presenteras studiens val av semistrukturerad intervjumetod, genomförandet av intervjuer samt hur urvalet av deltagarna i studien gick till. Därefter presenteras även analysmetod och diskussion kring studiens tillförlitlighet och de etiska överväganden som gjordes i samband med intervjuerna och bearbetningen av materialet.
Intervjuer
Syftet med studien, presenterat i inledningen, var att beskriva lärares förhållningssätt till läxor och hur de upplever effekterna av desamma. Trost (2005, s.14) skriver att kvalitativa metoder används för att försöka förstå människor eller hitta mönster. Med bakgrund av hans beskrivning av kvalitativa intervjuer ansåg vi det vara den mest lämpliga metoden för studien.
Bryman (2011, s.412) beskriver två typer av kvalitativa intervjumetoder: ostrukturerad och semistrukturerad. Den semistrukturerade intervjumetoden innehåller mer specifika frågor eller teman än den ostrukturerade som istället kan liknas vid ett samtal på grund av sin lösa struktur. I en semistrukturerad intervju kommer frågorna med stor sannolikhet ställas i den ursprungliga ordningen även om utrymme för ändrad ordning och uppföljningsfrågor finns. Den semistrukturerade metoden tillåter därmed intervjupersonen att formulera svaren på sitt eget sätt.
Eftersom denna studie avsåg att undersöka lärares egna förhållningssätt och utformningar av läxor var egenformulerade svar essentiella för att kunna besvara studiens frågeställningar. Med den utgångspunkten blev därför en semistrukturerad intervjumetod att föredra.
I en första kontakt med lärarna skickades mail med förfrågan om intresse att delta. Därefter skickades ett utförligare informationsbrev ut tillsammans med en medgivandeblankett (se bilaga 1) till de som tackat ja till att delta. I fortsatt kontakt förmedlades olika tidsförslag till lärarna och de fick sedan bestämma vilken tid och plats som passade dem. Det informerades även om att intervjun kommer att spelas in med ljudupptagning, med deras godkännande, och att det därför var bra om de i det avseendet valde en lämplig plats. Trost (2005, s.44) beskriver att en god förutsättning för intervjuer är att de intervjuade ska vara i en miljö där de känner sig trygga . Därför fick deltagarna bestämma plats för intervjun vilka alla genomfördes på lärarnas arbetsplatser och var mellan 25 och 40 minuter långa.
Anledningen till att intervjuerna spelades in var för att vi skulle kunna transkribera intervjuerna ordagrant för att inte missa viktiga detaljer i lärarnas utlåtelser. I och med att intervjuerna spelades in kunde både vi och lärarna koncentrera oss på samtalet då vi inte behövde anteckna under tiden.
Trost (2005, s.54) diskuterar nackdelarna med ljudupptagning, till exempel att kroppsspråk och minspel inte tas med, något vi var medvetna om i vår analys. Det inspelade materialet transkriberades för att få en översikt av vad de olika lärarna hade berättat och utifrån det
nedskrivna materialet kategoriserades svaren och analyserades. Båda författarna till studien medverkade aktivt vid samtliga intervjuer för att vara lika insatta och delaktiga i arbetet samt säkerställa att information inte misstolkades i analysen som presenteras i kommande avsnitt.
Intervjuguide
I en första utformning av intervjuguiden (se bilaga 2) skrevs frågorna ner i ett utkast som utgick från studiens frågeställningar. Därefter omarbetades frågorna till precisa formuleringar och öppna frågor för att lärarna skulle kunna ge individuella svar. Frågorna delades sedan in i tre kategorier (med tematisk ordning); först en bakgrund av läraren, sedan allmänna frågor om skolans förhållningssätt till läxor och fördelningen i klassen och till sist hur läraren själv arbetar med läxor i sin undervisning. En pilotintervju med kurskamrater gjordes för att testa frågornas utformning.
Då kunde felformuleringar upptäckas och revideras till den version som sedan användes i intervjuerna med lärarna.
Valet att använda en semistrukturerad intervjuguide baserades på att lärarna i studien skulle få möjligheten att ge sin bild av ämnet. För att kunna jämföra olika svar krävdes att intervjuguiden innehöll ett antal frågor som besvarades av alla lärare (Bryman, 2011, s.416). Därefter kunde uppföljningsfrågor ställas på de svar som ansågs vara viktiga för en djupare förståelse och bredare bild av ämnet.
Urval av deltagare
Urvalet av deltagande lärare i studien gjordes med hänsyn till flera faktorer. Till en början avgränsades urvalet till att behandla lärare i årskurs fem i en kommun i Mellansverige. För att få en mångfald bland de lärare som deltog valdes skolor från varierande områden ut där samtliga lärare i årskurs fem kontaktades. Valet att ha skolor med upptagningsområden där föräldrars utbildningsnivå och antal flerspråkiga elever varierar baserades på de skillnader som kan finnas mellan områdena. Tanken med bred variation i urvalet var att det kan bidra till en vidare bild av lärares förhållningssätt till läxor och vilken påverkan det skiftande elevunderlaget kan ha på detta.
Samma variation kan dock försvåra möjligheten att dra slutsatser utifrån studien. I vårt urval av skolor och lärare valde vi att bortse från skolor med en alternativ pedagogik, såsom Waldorf och Montessori, samt friskolor. Det valet gjordes för att få ett så likvärdigt urval som möjligt i avseende på pedagogik och eventuella religiösa inslag.
Då det endast var några få som svarade på mailet fick vi till slut fram fyra lärare från olika skolor i en kommun som kunde delta i studien. Samtliga lärare har examinerats från lärarutbildningen under 2000-talet, det vill säga innan den nuvarande läroplanen implementerats, och är därför utbildade i 1994 års läroplan vilket kan vara en intressant aspekt att ha i åtanke.
Nedan följer en tabell på de lärare som deltagit i studien:
Tabell 1. Information om deltagarna.
Lärare Kön Antal yrkesverksamma år Ämnen
A
B C
D
Kvinna Kvinna Man Kvinna
11 17
11 (som examinerad) 12
Ma, Sv, Eng, NO Sv, SvA, SO Ma, NO
Ma, Sv, Mu, NO
Sv: svenska; Ma: matte; Eng: engelska; NO: naturorienterande ämnen; SvA: svenska som andraspråk; SO:
samhällsorienterande ämnen; Mu: musik
Lärare A och B jobbar på skolor som ligger i socioekonomiskt starka områden där majoriteten av elevernas föräldrar har akademisk bakgrund och med fåtal flerspråkiga elever i klassen. Lärare C jobbar i ett mer mångkulturellt område och på en skola med större variationer i elevernas bakgrund och flerspråkighet. Lärare D jobbar på en landsortsskola där upptagningsområdet är mer homogent i avseendet med språk, med ett fåtal elever med annat modersmål än svenska, och generellt låg utbildningsnivå bland föräldrarna till de elever som går i klassen. Med avseende på tidigare nämnda mångfald i urvalet blev det i slutändan inte så brett som var önskat från början men i och med studiens syfte ansåg vi att underlaget var tillräckligt för att gå vidare.
Analysmetod
Undersökningens insamlade material bearbetades i olika steg. Först transkriberades intervjuerna för att datan lättare skulle kunna analyseras och jämföras. Därefter lästes materialet igenom för att hitta mönster som framkommit under intervjuerna vilket mynnade ut i de fem kategorier som analysen är uppdelad i. Utifrån dessa kategorier studerades varje enskild lärares intervju noga för att plocka ut citat som sedan sorterades in under respektive kategori i ett separat dokument.
Lärarnas svar färgkodades för att ge en överblick över vem som sa vad. Dessa steg är inte presenterade i uppsatsen utan användes för att underlätta arbetet med analysen.
De fem kategorier som materialet delades in i är; lärares arbetssätt i förhållande till läxor, lärares upplevelser av effekter kring läxor, lärares tankar kring läxhjälp och föräldrastöd, lärares tankar kring risker med läxor och faktorer som kan påverka hur lärare arbetar med läxor. De resonemang som lärarna fört fram samt likheter och skillnader i deras förhållningssätt lades in under de olika kategorierna. Utifrån dessa mönster diskuterades likheter och skillnader vidare i resultatdelen i förhållande till studiens syfte och frågeställningar.
Slutligen fortsatte vi analysen i diskussionen där studiens slutsatser kopplades till det teoretiska ramverk som studien bygger på. Där kopplades även studiens slutsatser till didaktisk relevans och hur studien kan ligga till grund för eventuell vidare forskning.
Forskningsetiska principer
Vetenskapsrådet (2004) har samlat forskningsetiska principer där de har sammanfattat fyra huvudkrav för att skydda individers identitet i forskning:
1. Informationskravet: forskningens syfte och villkor deltagande ska informeras till de som är berörda.
2. Samtyckeskravet: deltagaren i studien har själv rätt att bestämma om sin medverkan och samtycke ska inhämtas av forskaren.
3. Konfidentialitetskravet: uppgifter om deltagarna ska förvaras så att ingen utomstående har åtkomst samt måste åtgärder vidtas så att deltagarnas identitet inte kan röjas.
4. Nyttjandekravet: insamlad data får inte nyttjas till annat än forskningsändamålet.
Deltagande lärare i studien blev i en första kontakt informerade om studiens syfte genom det informationsbrev som tidigare nämnts. Information om att deltagandet är frivilligt och kan avbrytas när som helst var även förtydligat i brevet. Det informerades över mail att intervjun kommer att spelas in, med deltagarens medgivande, endast med syftet att transkriberas och detta bekräftades även innan samtliga intervjuerna. Deltagarna fick skriva under en medgivandeblankett som förvarats oåtkomligt för obehöriga.
Studiens tillförlitlighet
Reliabilitet och validitet är två begrepp som frekvent diskuteras inom modern forskning. Enligt Bryman (2011, s.351) är dock dess relevans i kvalitativ forskning vag och något som främst används i kvantitativ forskning. Därför valde vi att i denna studie istället använda oss av begreppet tillförlitlighet vilket Bryman presenterar som ett mer relevant alternativ i kvalitativ forskning (Ibid., s.353).
Tillförlitlighet kan delas in i fyra delkriterier; trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och möjlighet att styrka och konfirmera. Dessa kriterier innebär att forskningen genomförts enligt de regler som finns och att deltagarna i studien får ta del av resultaten för att bekräfta att deras beskrivningar har uppfattats på rätt sätt. Dessutom bör det finnas detaljerade beskrivningar för att andra forskare ska kunna bedöma om resultaten är överförbara till en annan situation och att alla steg av studiens genomförande presenteras med fullständig information. Det sista kriteriet innebär att det ska vara tydligt att forskaren inte har låtit bias påverka studiens genomförande och slutsatser (Ibid., ss.354-55).
För att kunna svara på studiens frågeställningar har det varit att lärare ska få beskriva hur de uppger att de jobbar med läxor. Då detta är personliga förhållningssätt anpassade efter miljö och förutsättningar är det något som kan vara svårt att överföra till andra situationer eller personer samt att detta är något som kan förändras över tid. Det färdiga arbetet skickades ut till samtliga deltagande lärare för att ta del av, dock hann vi inte vänta på respons då tiden var knapp.
Däremot är den insamlade datan överensstämmande med studiens syfte och det är utifrån det som materialet har analyserats och diskuterats. Studiens frågeställningar har även blivit besvarade vilket kan stärka tillförlitligheten.
Resultat
I följande avsnitt presenteras de analyserade data som framkommit under intervjuerna tematiskt utifrån lärares arbetssätt, upplevelser av effekter kring läxor, riskanalys samt påverkansfaktorer.
Därefter följer en diskussion kring resultaten i koppling till studiens syfte och frågeställningar.
Analys av intervjusvar
Kategoriseringen av lärarnas intervjusvar, beskrivet under metodavsnittet, utgick dels från studiens frågeställningar samt vad samtliga lärare tog upp och la mycket vikt vid under intervjuerna.
Lärares arbetssätt i förhållande till läxor
De två senaste läroplanerna har inte reglerat arbetet med läxor i skolorna vilket är något som märks tydligt. Läxornas status i den svenska skolan beskrivs av flera lärare som en pendel som skiftat de senaste 20 åren - “att inte ge läxor för läxors skull” var en gemensam nämnare bland lärarna i studien. Lärarna i studien var även alla inne på att det är var och ens eget ansvar som lärare att bestämma hur läxor ska användas med utgångspunkten att en lärare själv vet bäst vad som fungerar i ens egna klassrum. Lärare C utvecklade:
“Jag tycker man kan ha läxor absolut, sen är det upp till var och en. Jag tycker inte det är några måsten men jag tycker att det finns en lärobit i att ta ansvar och göra och förstå att
‘det här är bra för mig’”
Huruvida utgivna läxor ska vara obligatoriska eller inte skiljde sig åt i lärarnas syn. Lärare A, B och D ansåg att ges en läxa ut då ska den göras. Lärare C utvecklade sitt personliga resonemang kring “eget ansvar” för eleverna med premissen att läxan inte är obligatorisk utan istället ett personligt val och något de gjorde för sin egen skull. Det gällde främst i matematik där han uppgav sig se progression hos de elever som väljer att göra läxan. Här berättade han att han använder sig av färdighetsträning och repetitionsövningar för att underlätta för eleverna i det kommande arbetet i klassrummet. Med det elevunderlag som lärare C har ansåg han det vara svårt att ge läxor i NO då det är ett komplext område med ämnesspecifika ord och komplicerade processer som kan bli allt för svåra att ta till sig för elever med ett annat modersmål.
Elever som låter bli sina läxor, obligatoriska eller inte, är inget ovanligt och enligt lärarna berodde det ofta på slarv och ren lathet. Här såg Lärare B och C ett samband mellan att de elever som är starka och motiverade också är de som gör läxorna medan de svagare eleverna som skulle
“behöva” göra läxorna är de som låter bli. Lärare B beskrev hur det ser ut i hennes klass:
“Det där hänger ju ofta ihop. De som är väldigt självgående, högpresterande, gillar skolan - de gör sina läxor [...]. En elev som har det trögare, och har en trögare relation till skolan [...] lägger bort läxan”.
Samtliga lärare i studien tog upp individuella läxor som en möjlighet. Lärare A, B och C uppgav att de använder individuella läxor främst som ett komplement till ordinarie undervisning genom att låta enstaka elever som ligger efter i specifika arbetsområden få repetera och ta igen det på egen hand. Lärare B beskrev vidare sitt arbete med individuella läxor som en nivåanpassning i relation till elevernas utvecklingszon där svagare elever ska få möjlighet att lära i sin egen takt.
Lärare D sa sig istället använda individuella läxor som en extra anpassning i klassrummet, till exempel genom att låta elever med lässvårigheter lyssna på sin läsläxa under den tysta läsningen istället.
Lärare A berättade att hon använder mycket läsläxor i svenska och engelska där eleverna får ta hem och läsa för att sedan bearbeta innehållet tillsammans i klassrummet. Eleverna får skriva frågor till den text de har läst som de därefter får diskutera i grupper på lektionstid. Hon motiverade den typen av uppföljning på läsläxan med att hon vill få eleverna delaktiga i läsandet och levandegöra texten. Lärare B och D sa sig arbeta på liknande sätt som lärare A gällande läsläxor, eleverna får läsa hemma eller på lektionstid för att sedan bearbeta texten tillsammans i klassrummet, en typ av kollegial läxa som syftar till att inkludera alla elever.
Lärares upplevelser av effekter kring läxor
Läxor som en enskild faktor som ökar elevers kunskapsnivå var inget någon av de intervjuade lärarna ville skriva under på. Däremot diskuterades andra positiva effekter av läxor, inte minst en lärdom i att ta eget ansvar och planera sin tid. En positiv och nyttiggörande läxtyp som dock återkom i intervjuerna var den repetitiva typen, särskilt i koppling till färdighetsträning. Till exempel lyftes matematik upp som ett ämne där repetitiva läxor och uppgifter kan göra markant skillnad för eleverna. Lärare A resonerade kring detta: “Som färdighetsträning så tror jag att det är ett bra hjälpmedel. Jag tror på det här med att sitta och nöta, matte till exempel.”
Lärare D såg dock matematik som ett av de svårare ämnena att ge läxor i eftersom elever som har svårt med matematik och skulle behöva träna hemma var svårare att motivera till att fortsätta arbeta hemma. Detta samtidigt som de starka eleverna som har det lätt med matematik inte kan få samma läxor eftersom det inte tar dem framåt. Hon beskrev kort att läxor i matematik är
“svårt att få till på ett bra sätt”.
Ytterligare ett sätt att stödja eleverna i sitt lärande är att låta dem lära av varandra. Lärare A, B och D uppgav att de använder sig av så kallade “kollegiala läxor” där eleverna i smågrupper och helklass diskuterar och bearbetar en gemensam läxa, oftast en läsläxa. Detta beskrevs som en möjlighet att låta eleverna ta stöd och lära sig av varandra vilket enligt lärarna har visat sig ha positiva effekter på elevernas lärande och förmågor, speciellt på de elever som är svagare. Lärare D hade med sina kollegiala läxor upplevt positiva effekter i form av en ökad diskussionsförmåga samt att fler elever vågar tala inför grupp:
“Det har jag ju märkt på dom att det är ju mycket lättare att diskutera en bok [...] Det är mycket lättare nu att diskutera, alla är nästan med i diskussionerna och räcker upp handen och har nåt att säga.”
Det är något som Lärare B har upplevt annorlunda då hon uttrycker att barn idag “har lite svårare och svårare att våga prata i grupp.”
Sambandet mellan läxor och elevers skolresultat framstår som tvetydig. Ingen av lärarna i studien trodde sig se ett samband mellan elevers läxarbete och deras faktiska kunskapsnivåer.
Däremot såg Lärare C tendenser som visade att de elever som kontinuerligt arbetar med sina läxor också presterade bättre på specifika prov eller diagnoser, samtidigt som de elever som behöver träna mer men låter bli inte heller presterade på samma nivå på diagnoser.
Lärares tankar kring läxhjälp och föräldrarstöd
Läxhjälp är ett komplement som alla lärare i studien såg positivt på. Denna typ av möjlighet för eleverna att få stöd och ta igen missat skolarbete skildrades som väldigt uppskattat hos både lärare, elever och föräldrar. Lärare B, vars skola precis avskaffat läxhjälpen, menade att avsaknaden slagit hårt mot såväl skola som elever och beskrev läxhjälpen som vital och att den borde vara obligatorisk i arbetet med läxor. Samtliga lärare i studien ansåg att läxhjälpen inte bara är viktig för elever som måste ta igen skolarbete, utan även för de elever vars vårdnadshavare inte har tid eller möjlighet att hjälpa till hemma.
All diskussion kring läxhjälp var dock inte positiv. Lärare D menade att vissa elever känner press hemifrån och ett “måste” att närvara vid läxhjälpen. Att tvinga eleverna till detta stöd var enligt henne något som kan bli fel och ge motsatt effekt.
Stöd hemifrån är något som lärare inte kan räkna med att eleverna har, varken till läxor eller allmän i skolarbetet. Lärare B, vars skola ligger i ett område med högutbildade föräldrar, var tydlig med risken av att förlita sig på föräldrastödet i socialt starka områden:
“Man tror att dom ska ha bättre förutsättningar för att få stöd hemma jämfört med andra områden med andra upptagningsområden. Men så är det inte, kan jag tycka. Det handlar om tid också, som föräldrar har tillsammans med sina barn.”
Lärare C, vars skola ligger i ett mångkulturellt område, förhöll sig istället såhär till stödet hemifrån för eleverna på skolan:
“Pratar man inte skola hemma, eller har man inte möjligheter, för vi har ju föräldrar som inte pratar svenska, eller pratar knagglig svenska. Det är klart att det hjälper inte barnet i skolan, oavsett vad vi säger åt dom att göra hemma, för det finns inte dom förutsättningarna”
Alla lärare i studien var medvetna om problematiseringen med skilda möjligheter hos eleverna gällande stöd hemifrån och menade att läxor inte ska bidra med någonting nytt som eleverna inte kan klara av på egen hand. Lärarna i studien var likväl inne på att vårdnadshavarnas stöd och intresse för skolarbetet har en positiv påverkan på eleverna och att de olika nivåerna av stöd trots allt gör skillnad, som Lärare B uttryckte det: “Visst ligger det en orättvisa i det skolsystem vi har.
Att någonstans gör ändå föräldrahjälpen skillnad”.
Att elever får “fel” typ av stöd kan också påverka negativt. Lärare D diskuterade de olika nivåerna av stöd i sin klass:
“Sen är det så olika med hur det ser ut hemma, vissa får ingen hjälp hemifrån och måste göra allt själva. Andra får ju hur mycket hjälp som helst från föräldrar och dom sitter ner och pratar med dom om läxor och nästan skriver åt dom ibland”
Hon utvecklade sitt resonemang med ett exempel där en elev har fått stöd i läxläsningen av en äldre släkting och på så sätt lärt sig andra metoder än de som används i skolan vilket har medfört att eleven har fått det svårare att hänga med på genomgångarna i skolan.
Lärares tankar kring risker med läxor
Debatten kring läxors vara eller icke vara mynnar ofta ut i huruvida de har någon effekt på elevers prestationer i skolan eller om det är bortkastad tid och energi. Vissa studier pekar dock på möjliga risker med läxor, som istället kan ge en motsatt, negativ, effekt på elevernas prestationer.
Alla lärare i studien var inne på samma spår, både de som sade sig vara generellt för eller emot läxor: eleverna måste veta exakt vad de ska göra annars kan resultatet bli kontraproduktivt. Lärare B betonade faran med de elever som inte förstår läxan och inte har hängt med på genomgången i skolan. Detta kan skada elevernas självförtroende och ge en negativ bild av läxor. En annan risk som togs upp av lärarna är att “trötta ut” eleverna genom att ge dem för mycket extraarbete.
Lärare A sa följande om risken med för mycket läxor:
“Jag tror att det är en balansgång, en svår balansgång, att inte lägga på för mycket för dom. Så länge dom känner att det ger någonting [...] och att det är kul med kunskap. Då gör dom det.”
Ett annat perspektiv som togs upp i relation till risker med läxor var att inte sätta för mycket press på eleverna. Lärare D diskuterade vikten av att låta barn vara lediga ibland och att läxor ökar den stress och skoltrötthet som hon upplevde att flera elever känner idag. Att dagens skolbarn är stressade och skoltrötta är en känsla som även Lärare A och C var inne på. Lärare C betonade vidare den stress en läxa kan ge och menade att det finns en enorm risk med att sätta ett
“måste” och höga förväntningar på elevernas läxarbete. Istället hänvisade han till arbetet i klassrummet, att det är inom dess ramar som eleverna ska få förutsättningar för att lyckas och inte utanför.
Många av de risker som lärarna tog upp är kopplade till tidsbrist och stress. Lärare D tog även upp en risk med att elever kan lära sig fel vid för mycket läxarbete:
”Risken finns också att dom lär sig fel om dom inte vet från början så blir det ju bara tokigt så har dom suttit hemma och tränat på något som är fel i en vecka, då är det ju svårare att lära om än om man lär dom ordentligt från början.”
Detta understödjer tesen att inte “ge läxor för läxans skull” som alla lärare tog upp som en viktig utgångspunkt i arbetet med läxor. Istället handlar det om att arbeta effektivt, med bra feedback och tydliga mål med läxan. Lärare A fångade upp majoriteten av lärarnas åsikter i en kort mening:
“Blir (det) för mycket [...] då tappar man dom”.
Faktorer som kan påverka hur lärare arbetar med läxor
Det är inget konstigt att lärare förhåller sig och behandlar läxor på olika sätt, dels på grund av dess heterogena framställande i forskningen samt att olika skolor arbetar och förhåller sig till läxor på olika sätt. Lärare A berättade att de håller på att utforma en läxpolicy på skolan för att skapa en gemensam syn på hur läxor ska användas i alla årskurser. Detta för att föräldrarna har ifrågasatt den inkonsekvens som funnits i det antal läxor eleverna har haft i respektive årskurs, till exempel har elever i årskurs 1 i perioder haft fler läxor än elever i årskurs 4 och 5.
Lärare B:s skola saknar också en uttalad policy men hon sa att de diskuterar i arbetslaget och förhåller sig till varandra för att ha ett konsekvent arbetssätt kring läxor. Lärare C var inne på samma sak. Han berättade att han och läraren i parallellklassen diskuterar sina respektive läxor och tillsammans planerar in dessa för att inte eleverna ska få för mycket läxor samtidigt. Lärare C berättade även att de håller fortlöpande kontakt med högstadielärarna och därmed har insyn i vad och hur de arbetar med olika moment för att kunna rätta läxarbetet efter det. Det är dock i slutändan upp till varje enskild lärare att bestämma hur de väljer att använda läxor.
Lärare D beskrev de olika synerna på läxor som finns på skolan och i arbetslaget. Där har det mestadels varit upp till var och en att bestämma om läxor men de har nyligen börjat prata i skolan och arbetslaget om hur de ska hantera läxor i stort.
Lärare A reflekterade över hur hennes egna erfarenheter som elev kan ha påverkat hennes nuvarande syn på läxor:
“För jag tycker inte att de tjänar något syfte [...] och det hänger nog ihop med att jag var inte så bra på läxor när jag var yngre själv.”
Hon utvecklade sitt resonemang med att hon under sin egna lärarutbildning fick lära sig att glosläxor inte har någon effekt, vilket troligen bidrar till att hon idag inte använder sig av den typen av läxor i sin engelskundervisning.
Lärare B sa att hennes förhållningssätt och användning av läxor har ändrats under de år hon varit verksam som lärare:
“När jag började 01 så var det en självklarhet och man använde sig av läxorna på ett annat sätt [...]. Det var betydligt större läxmängd och andra typer av uppgifter. Det kunde vara ganska tidskrävande uppgifter. Och där ramlade jag nog in i det, när man är ny liksom.
Man kommer till en skola, man tar kulturen till sig.”
Hon uttryckte att både den generella synen samt hennes egen syn på läxor är annorlunda idag och att hon nu arbetar med utgångspunkt i att det är skolan som har ansvar för elevernas utbildning och att det är där barnen ska lära sig. Lärare D berättade om många föräldrars upplevelse av läxor som har uttryckt att det ofta blir bråk om läxorna vilket gör att det inte blir en rolig grej för varken elever eller lärare.
Alla lärare menade att det centrala innehållet är så omfattande att för att hinna med allting så krävs att elever som inte hunnit klart ett arbetsområde inom given tidsram förväntas göra klart det på egen hand. Lärare B sa att hon ibland använde sig av föräldrarnas hjälp i sådana
situationer: “för nu har vi avslutat och måste gå vidare med det centrala innehållet. Då kan jag också lägga en läxa att man ska fixa dom här viktiga punkterna [...]”. Lärare C var inne på samma spår och sa att om eleverna inte har hunnit med planeringen så räknar han med att de gör klart det utanför skoltid då de behöver vara klara innan de börjar med nästa steg.
Slutsatser
Nedan sammanställs de resultat som analysen har mynnat ut i. Dessa svarar på studiens frågeställningar och är uppdelade utefter desamma. Avslutningsvis följer en reflektion kring de slutsatser som presenterats.
Hur lärare uppger att de arbetar med läxor i sin undervisning
Lärarnas implementering och uppföljning av läxor i undervisningen är komplex och skiljer sig mellan deltagarna i studien. Studien visar att vissa typer läxor är överrepresenterade i vissa ämnen, till exempel i matematikämnet där repetitiva läxor lyfts fram som den enskilt effektivaste trots att lärarna i studien tillämpar de på olika sätt, till exempel både analogt och digitalt.
I svenskämnet, där läsläxor dominerar, framkommer flera olika användningsområden från deltagarna i studien. Resultatet visar en tendens till flera positiva effekter för eleverna genom att arbeta med läsläxan kollegialt. Det kollegiala arbetet med läxor beskrivs som ett uppskattat arbetssätt som har gett upphov till en inkludering av svagare elever i arbetet genom stöd från klasskamrater samt ha ökat den allmänna diskussionsnivån i klassrummet.
Studien visar en positiv syn på individuella läxor. Däremot används inte individuella läxor i den form eller utsträckning som deltagarna önskar, som orsak till detta nämns brist på tid och resurser. Studien visar att den vanligaste användningen av individuella läxor istället blir för efterarbete, det vill säga elever som måste ta igen förlorad tid och arbete. De deltagare som utnyttjat andra former av individuella läxor har gjort detta i form av extra anpassningar eller nivåjusteringar för elever i behov av extra stöd.
Studien visar en tendens att matematik och svenska är de vanligaste ämnena för implementering av läxor. Deltagarna i studien arbetar med läxor på varierande vis men med liknande mål. Om möjligt undviker deltagarna enformiga läxor och försöker arbeta mer kollegialt, men inom matematikämnet är den repetitiva läxan fortfarande dominerande. Studien antyder också en ökad medvetenhet och tillförlitlighet hos lärare till individuella läxor, dock finner deltagarna inte riktigt att varken tid eller resurser finns till att jobba med dessa i önskad utsträckning.
Hur lärare ser på läxor och dess effekter på elevers skolprestationer
Lärares syn på läxor skiljer sig beroende på vilket perspektiv man väljer att se ifrån. När det gäller effekter av läxor vill ingen av lärarna direkt koppla detta till elevernas faktiska kunskapsnivåer.
Resultatet visar dock att lärarna ser andra effekter av läxor, mestadels positiva, till exempel att
eleverna lär sig ta eget ansvar och kan ha mer utvecklade diskussioner i klassrummet. Studien visar även tendenser på att eleverna kan prestera bättre på enskilda moment med hjälp av läxor men att lärarna inte tror att denna typ av kunskap gör markant skillnad på deras kunskapsnivå eller slutgiltiga omdömen.
Studien visar att lärare upplever en risk för negativa effekter i arbetet med läxor. Enligt flera lärare fanns en oro för att det blir för betungande för eleverna om mängden blir för stor och att den press som uppstår i relation till att läxan “måste” göras snarare stjälper än hjälper eleverna.
“Att ge läxor för läxans skull” beskrivs inte bara som överflödigt utan även riskfyllt eftersom en avsaknad av syfte och feedback istället kan ge en kontraproduktiv effekt på deras skolprestationer. Resultatet visar även en tendens att risken för att “trötta ut” eleverna anses högre inom matematiken, troligen på grund av att eleverna får arbeta med liknande uppgifter såväl hemma som i skolan.
Resultatet visar att de typer av läxor som anses vara mest effektiva är de repetitiva samt kollegiala läxorna. De repetitiva läxorna anses optimala för elever som behöver nöta in speciell kunskap, till exempel multiplikationstabellen, och har visat sig göra skillnad hos elever i både det generella klassrumsarbetet och i enskilda diagnoser. De kollegiala läxorna är i studien överrepresenterade i svenskundervisningen och har enligt de berörda lärarna visat positiva effekter för eleverna både i form av ökat självförtroende i klassrummet samt för inkludering och stöttning till svagare elever.
Studien visar att de negativa effekterna av läxor ofta framställs i koppling till faktorer som stress, motivationsbrist och tidsbrist. De lärare i studien som ställer sig negativa till läxor understryker att dessa faktorer istället kan orsaka kontraproduktiva effekter hos eleverna, samtidigt som eleverna riskerar att bli skoltrötta. De positiva effekter av läxor som deltagarna i studien tar upp är starkt kopplade till läxor med tydliga mål och syften. De kollegiala läxorna anses positiva eftersom de låter eleverna lära sig av varandra i mycket högre utsträckning och att de elever som inte gjort läxan fortfarande får en chans att bidra.
Faktorer som kan påverka hur en lärare arbetar med läxor
De faktorer som tenderar att påverka lärarnas syn och arbetssätt i relation till läxor är flera.
Studien visar att både skolornas förhållningssätt till läxor samt deras lärarutbildning i hög grad har påverkat hur de förhåller sig till läxor. Lärarna i studien menar att synen på läxor i de svenska skolorna har förändrats de senaste 20 åren, vilket även kan ha påverkat deras arbetssätt över tid.
Resultatet i studien pekar även på en kollegial påverkan. Ingen av skolorna hade i nuläget en uttalad policy för hur lärarna ska arbeta med läxor, dock fanns det diskussioner om att införa en sådan på vissa skolor. Flera av deltagarna i studien nämnde att de istället diskuterade och tog hänsyn till hur deras kollegor arbetade med läxor, dels för att ha koll på att eleverna inte får läxor från alla samtidigt men också för att skapa förståelse och att arbeta konsekvent i arbetslaget.
Andra faktorer som visat tecken på att påverka lärarnas förhållningssätt till läxor är föräldrar och skolsystemet. När det gäller föräldrar visar resultatet att deras påverkan kan styra åt båda
